Bindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS"

Transkript

1 Bindväv BINDVÄV BLOD Dagmar Galter Institutionen för Neurovetenskap Karolinska Institutet mångsidigtvävnadstyp anpassad6llolikafunk6oner mycketgrundsubstans cellernaliggerglest extracellulärtmatrixbestårmestavtvågrupperav fibrer:kollagenochelas6n ECM(extracellulärmatrix) =intercellulärsubstans,mellansubstans finnsiallatyperavvävnader beståravproteinfibrer,ecmproteiner,sombildar eknätverkomkringcellerna laminin,fibronek6n,kollagen,elas6n icellmembranertfinnsproteinerkallade INTEGRINERsomförbindercellenmedECM detfinnssärskiltmycketecmibindväv GRUNDSUBSTANS komponenterivävnadersomäricke cellulära ärdetproteinerkallsdeovaextracellulärtmatrix kanvaravaken,mineraler,proteinersomintebildarfibriller exempel: iblodet(vävnad)ärgrundsubstansenplasman ibenärgrundsubstansenbl.a.hydroxiapa6tkristaller ovastärdengelliknande,ochbeståravpolysackarideroch glykoproteinersombindermycketvaken 1

2 PGbildasavfibroblaster koplasextracellulärt6ll hyalinsyraochbildarstora komplex Hyalinsyra:englukosaminoglykan(GAG, mucopolysaccharid) PGharenliKenproteindel ochmångasulfaterade GAG,mycketpolära PGbindermycketvaKen Proteoglykaner(PG) Kollagen(collagen) kroppensvanligasteprotein (25 30%) ekproteinbeståendeav3 subenhetersombildarenmycket stabiltrippelhelix vartredjeaminosyraärglycin, mycketprolin minst28olikatyperavkollagen någraavdembildarfibriller kollageni:ibindväv,ben,den6n kollageniiibrosk kollageniiiglakmuskulatur IVkollagenibasalmembran Celleribindväv: Bindväv:indelning fibroblaster:bildarecmochpg makrofager:(ätermycket)sekretoriskacellerför 6llväxcaktorerochproinflammatoriskacytokiner mastceller:innehållervesiklar(basofilakorn) medhistaminochheparinsomfrisäksvid allergiskareak6oner(klådaochsvulnad) pigmentceller:(släktmednervceller)som amelanin,finnsihud,iris,pigmenteratepitel luckerbindväv tätbindväv re6kulärbindväv specialiseradbindväv: blood brosk ben fekvävnad 2

3 Luckerbindväv TätBINDVÄV Funk6on: Funk6on: fyllerutrymmenmellanorgan förankrarorganen görvävnadenslitstarkaochhållfasta Förkomst: Förekomst: senorellerligament(ledband) dermis(läderhud) överalltikroppen, ova6llsammansmedfekoch andrabindvävscellerunder epitelet tätpackadnätverkav proteinfibraravkollagen, mindreelas6n glestnätverkavproteinfibrer ELASTISKBINDVÄV Kollagen färgningar Massontrichrom:kollagengrönt, cellkärnormörktblå Anilintrichrom:kollagenblåK, cellkärnorräda Funk6on: gerelas6citet Förekomst lunga blodkärl(aorta) mycketelas6n in6ma media adven66a 3

4 RETIKULÄRTBINDVÄV Grundsubstans: kollagentyp3(re6kulära fibrar) dendri6skaceller Förekomst iblodbildandeorgan (benmärg,mjälte) Speciellaceller:dendri6ska cellersomär an6genpresenterandeceller FeKväv:gultfeK(vitefat) förekomst: underhud,buk,benmärg funk6on: energiförråd,isola6onsskikt täkliggandeadipocyter litenecm,mångakapillärer lek6n,ap6tcentrum cytoplasmaochkärnatrycks6ll cellensperiferiavenstorfekdroppe avtriglycerider hormonkänsliglipas:glukagonoch insulinsomreglerar feknedbrytningenochfeksyntesen fekdroppenförsvinervidinfärgningen FeKväv:bruntfeK mesthosbarn,(2 5%av viktenhosspädbarn) mellanskulderbladen,runt njurarochrunthalsen mitokondrierikacellermed mångamindrefekdroppar värmeproducerande SammanfaKning:bindväv cellfaggvävnadstypmedmycketgrundsubstans proteineriecm:k..oche.. olikatyperavbindväv luckerbindvävfinns..bindvävfinnsisenor r bindvävfinnsilymiörtlar(lyminutor) SkillnadenmellangultochbrunfeKär. 4

5 Blodetsfunk6oner: BLOD Dagmar Galter Institutionen för Neurovetenskap Karolinska Institutet Transport syre,koldioxid,näringsämnen,avfallsprodukter, hormoner, homeostas temperatur,jonkoncentra6oninclusiveph hemostas koagula6onsfaktorer,trombocyter, immunförsvar immunceller,an6kroppar Bodetsbeståndsdelar plasmaversusserum Blod rödablodkroppar blodkroppar vitablodkroppar blodpläkar serum plasma monocyter granulocyter lymfocyter neutrofila eosinofila basofila Plasmaärblodutanceller 90%vaKen,elektrolyter plasmaproteiner:fibrinogen,an6kroppar, albumin,hormoner, Serumärplasmautankoaguleringsfaktorer (ellervätskasomsepareraseverkoagula6on) fibrinogen vaken serumproteiner:allablodproteinersomintedeltar ikoagula6on(serumproteiner) 5

6 normalvärde: hematokrit40 45% erytrocyternasandelavblodetstotalavolym Cellerpermlblod: erytrocyter4.5 5x10E6 leukocyter4 9x10E3 trombocyter(blodpläkar)1.5 4x10E6 ochsåserdetutundermikroskopet Buffy Coat ANEMI POLYCYTEMI Vistelsepåhöghöjd Sjukdom(expolycytemiavera) LEUKOPENI Vissavirusinfek6oner LEUKOCYTOS Infek6on Leukemi erytrocyter(rödablodkroppar) specialiseradepåaktransporterasyre storamängderhemoblobin haringatransplanta6onsan6generochingen immunologiskavstötning hosvuxnabildasnyacelleribenmärg hormoneterytropoe6n 120dagariblodomloppet brytsnerimjälten 6

7 erytrocyterielekronmikroskopisktbild: erytrocyter haringencellkärna,fåmitokondrierochribosomer ingentrna ochingenproteinsyntes harenspeciellform:bikonkav storytaförgasutbyte,mycketflexiblaikapillären sicklecellanemi: gastransportiblodet gene6sksjukdom muta6oni hemoglobinalfa genen erytrocyterförlorar flexibiliteten bärareavbaraen muteradgenär delvisskydademot malaria syre bundet6llhemoglogin (300x10E6percell) koldioxid lösticytoplasma H + HCO 3 HCO 3 H + H 2 CO 3 CO 2 CO 2 H 2 O karbanhydras 7

8 Leukocyter=vitablodkroppar Neutrofilgranulocyt Granulocyter Neutrofilagranulocyter Eosinofilagranulocyter Basofilagranulocyter Agranulocyter Lymfocyter 50 75% 2 5% 0.5 1% 20 40% Äterbakterier Parasiter;allergi Allergi Förvärvadeimmunsvar livslängd: ibenmärg:1vecka cirkulerandei blodet:126mmar ivävnader:1 2dygn Monocyter 4 8% Fagocytos;an6genpresenta6on Neutrofilgranulocyt:morfologi Neutrofilgranulocyt:funk6on dödarochfagocyterarbakterier icke oxida6vtsystem:lysozym,laktoferrin,defensiner oxida6vtsystem:toxiskasuperradikalermedhjälpavmpo (myeloperoxidas) bildningavtoxiskasyreradikaler 12µmidiameter Stavkärnig Segmentkärnig PMN=PolyMorphoNuclear granula(primärgranula)azurofila Specifikagranula(sekundärgranula) C granula O 2 O 2 superoxid H 2 O 2 o OH H 2 O väteperoxid hydroxyl radikal Drums6ck/Barrbody HOO o perhydroxylradikal HOCl(=hypoklorsyra) kloraminer 8

9 Morfologi storaacidofilagranula cellkärnaova2 delad (glasögonformad) Förekomst blod slemhinnoravluvvägar diges6onskanaloch huden Eosinofilgranulocyt (eosinärekfägämne, fili=tyckaom) Eosinofilgranulocyt:funk6on försvarmotparasiter (inälvsmaskar) vidstress(höga cor6solnivåer)riskför EOSINOPENI vidallergieroch kroniskinflamma6on ökarantaletiblodet EOSINOFILI (<6%avleukocyterna) Basofilgranulocyt Morfologi mörka,oregelbundnagranula segmenteradkärna Förekomst Blod(ganskafå,<1%) Funk9on bildarhistaminochheparin vidastmaochallergiökarantalet Lymfocyt Morfologi runda,storcellkärna ingaellerfågranula, sparsamcytoplasma Förekomst Blod(25 30%) patrullerarslemhinnorav luvvägarochdiges6onskanal lymffoliklarochlymforgan 9

10 Lymfocytarter T lymfocyter(70%) (T=thymusderiverad) vik6grollicancertransplanta6oner ochvirusinfekteradeceller B lymfocyter(25%) (B=benmärgsderiverad) An6kroppsproduk6on(immunglobuliner) NK celler(10 15%) (NK=naturalkillercell) litestörreochgranuläralymfocyter cytotoxiska Morfologi storaceller(12 20µm) cellkärnaoregelbunden svagtbasofilcytoplasma Förekomst 2 8%avleukocyterna 1 2dagariblod Monocyt NärmonocytervandrarinivävnaderkallasdeMAKROFAGER ileverkupfferceller(50%),makrofagerilunga(15%) Monocyt:funk6on MegakaryocytochblodpläK fagocytos(ätermycket) uppvisarbitaravpatogenerför depatrullerandelymfocyterna förigenkännande (an6genpresenta6on) frisäkningavinterleukinersom styrimmunreak6onen 10

11 EMbildaverytocyt,trombocytoch neutrofilgranulocyt Trombocyt kärnlösa,ovala,2 4µm fragmentavmoderceller ibenmärgen MEGAKARYOCYT 8 10dagariblodet många6llväxcaktorer vidskadaavekblodkärl bildasenblodproppför aktäppaigenhålet fagocyterasileveroch mjälte mitokondrier invagina6oner tubuli proteingranula Hematopoes benmärgstransplanta6on pelvis % sternum rips månader födelse hövben>bröstben>revben>>>rörben 11

12 Hematopoes (hemopoes) Benmärgensuppbyggnad erytropoes blodbildande celleroch fekvävnad mellan bentrabekel (benbjälke) lymfocytopoes (lymfopoes) monocytopoes granulocytopoes trombocytopoes hemopoes SammanfaKning:blodet Pluripotent stamcell EG STAM CELLER Myeloidstamcell PRO erytroblast erytrocyt Lymfoid stamcell e PROGENITOR CELLER PRO myeloblast granulocyt monocyt trombocyter lymfocyt MOGNA CELLER tr NG M 12

Blodet och lymfoida organ

Blodet och lymfoida organ Blodet och lymfoida organ RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syretransport, blodkroppsbildning och

Läs mer

Tentamen. Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp. Kurskod: MC1703. Kursansvarig: Christina Karlsson.

Tentamen. Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp. Kurskod: MC1703. Kursansvarig: Christina Karlsson. Tentamen Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp Kurskod: MC1703 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120427 Skrivtid 4 tim Totalpoäng: 72 p Godkänd 60 % av totala poängen (43p) Väl

Läs mer

Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna

Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna Mycket kan förstås gå fel så att resultatet blir missvisande: Patienten Variation dag till dag Förberedelser Han kanske inte

Läs mer

Blodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 11/11/2013. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Blodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 11/11/2013. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Blodet, lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar

Läs mer

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Blodet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-17 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning; bildning

Läs mer

Hematologi 1 DSM2, T Doris Lund

Hematologi 1 DSM2, T Doris Lund Hematologi 1 DSM2, T4 131023 Doris Lund Hematologimål på T4 Blodstatus: att kunna redogöra för indikation för beställning av blodstatus och B-celler att kunna tolka analyssvar av dessa inför ev vidareutredning

Läs mer

Immunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet

Immunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet Immunologi - en introduktion Annica Lindkvist Avd för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin, KI Annica.Lindkvist@ki.se 1 Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Skydda oss mot infektioner

Läs mer

B-Leukocyter, B-Neutrofila, B-Diff, Sysmex XN-10

B-Leukocyter, B-Neutrofila, B-Diff, Sysmex XN-10 1(8) B-Leukocyter B-Diff B-Neutrofila B-Eosinofila B-Basofila B-Lymfocyter B-Monocyter NPU02593 NPU18156 NPU02902 NPU01933 NPU01349 NPU02636 NPU02840 Bakgrund, indikation och tolkning B-Leukocyter Bestämning

Läs mer

LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF

LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF UTMANINGEN En utmaning för läkaren är att kunna utföra en klinisk bedömning, testa, diagnostisera och fatta beslut om behandling under en enda konsultation. Det vanliga är att

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Tentamen i morfologisk cellbiologi och hematologi 31/3 2011 Avdelningen för kemi och biomedicinsk vetenskap

Tentamen i morfologisk cellbiologi och hematologi 31/3 2011 Avdelningen för kemi och biomedicinsk vetenskap Tentamen i morfologisk cellbiologi och hematologi 31/3 2011 Avdelningen för kemi och biomedicinsk vetenskap Lärare Anja Solterbeck, Tomas Seidal, Ingalill Gumaelius Namn 1 Hematologi 31 / 3 2011 Tentamen

Läs mer

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex 1 (6) 2014-11-17 Klinisk immunologi/transfusionsmedicin Kort beskrivning av analyterna i 42-plex EGF Epidermal growth factor är en tillväxtfaktor som reglerar proliferation och differentiering. EGF verkar

Läs mer

Hematologi blodbildning, anemier 2014-09-25

Hematologi blodbildning, anemier 2014-09-25 Hematologi blodbildning, anemier 2014-09-25 Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Litteratur: Medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset www.internetmedicin.se Göteborg Egna och

Läs mer

Anemi. Anemi. Blodkroppskonstanterna Storlek. Blodkroppskonstanterna Mängd hb. Fariborz Mobarrez. Ställ diagnos före terapi

Anemi. Anemi. Blodkroppskonstanterna Storlek. Blodkroppskonstanterna Mängd hb. Fariborz Mobarrez. Ställ diagnos före terapi Anemi Fariborz Mobarrez Anemi Ställ diagnos före terapi Tre utredningssteg: 1. Anemi?! B-Hb män B-Hb kvinnor B-Hb gravida

Läs mer

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret Lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-18 Annelie Augustinsson Innehåll Ospecifika immunförsvaret Barriärer Kemiskt försvar Cellulärt försvar Specifika immunförsvaret

Läs mer

Hematologiska analysinstrument för mindre djurkliniker. En utvärdering av QBC-V och Scil Vet abc för analys av prover från hund och katt

Hematologiska analysinstrument för mindre djurkliniker. En utvärdering av QBC-V och Scil Vet abc för analys av prover från hund och katt Hematologiska analysinstrument för mindre djurkliniker En utvärdering av QBC-V och Scil Vet abc för analys av prover från hund och katt Kristina Andersson Inger Lilliehöök Instititutionen för klinisk kemi

Läs mer

Likvorhantering Celler i likvor

Likvorhantering Celler i likvor Likvorhantering Celler i likvor Mariann Wall Neurokemi SU/Mölndal 2013-09-26 Lumbalpunktion (LP) Stickblödning kasta första portionen likvor, vilket noteras på remissen. Icke-absorberande provrör (polypropen)

Läs mer

B-Diff (mikroskopi), B-Neutrofila

B-Diff (mikroskopi), B-Neutrofila 1(7), B-Neutrofila B-Neutrofila B-Eosinofila B-Basofila B-Lymfocyter B-Monocyter B-Metamyelocyter B-Myelocyter B-Promyelocyter B-Blastceller B-Plasmaceller B-Leukocyter, ospec B-Erytroblaster B-Megakaryocyter

Läs mer

Preparat 9: Geleartad bindväv i villi i moderkakan. Mesenkym embryonal bindväv, dermis under utveckling

Preparat 9: Geleartad bindväv i villi i moderkakan. Mesenkym embryonal bindväv, dermis under utveckling Mikroskopi 2: Blodutstryk, /HH2012/NB Målsättningar: - att i ett histologiskt preparat känna igen de olika styperna och de celler som förekommer i dem - att få en uppfattning om hur ett enkelt men representativt

Läs mer

Läkarboken. för hela familjen. 700 symtom och sjukdomar. Wahlström & Widstrand. Översättning Inger Bolinder-Palmér och Kristina Olsson

Läkarboken. för hela familjen. 700 symtom och sjukdomar. Wahlström & Widstrand. Översättning Inger Bolinder-Palmér och Kristina Olsson Gunilla Hasselgren S V E N S K H U V U D R E D A K T Ö R Jerk W. Langer Läkarboken för hela familjen 700 symtom och sjukdomar Översättning Inger Bolinder-Palmér och Kristina Olsson Wahlström & Widstrand

Läs mer

Ackrediteringens omfattning Klinisk kemi

Ackrediteringens omfattning Klinisk kemi Alaninaminotransferas, ALAT Serum Reflektometri,enzymatisk Vitros 5.1 kat/l Albumin Serum Reflektometri, bromkresolgrönt Vitros 5.1 g/l Albumin (imm) Serum Turbidimetri, immunologisk Cobas 6000, c501 g/l

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Polycytemia vera 5 Benmärgens funktion Vad är polycytemia vera?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Polycytemia vera 5 Benmärgens funktion Vad är polycytemia vera? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Polycytemia vera 5 Benmärgens funktion Vad är polycytemia vera? 2 Diagnos 7 Symtom vid polycytemia vera Så ställs diagnos 3 Behandling 9 Blodtappning Cytostatika Acetylsalicylsyra

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Akutgruppering och BAS-test ABO-bestämning RhD-bestämning BAS-test Albumin i urin, låg nivå U Albumin U Albumin/Kreatinin kvot Alkoholer P Aceton P Etanol P Isopropanol P Metanol Allmän klinisk kemi P

Läs mer

Referensintervall för leukocyter i blod. Gunnar Nordin/

Referensintervall för leukocyter i blod. Gunnar Nordin/ Referensintervall för leukocyter i blod Gunnar Nordin/20150306 Var kommer referensintervallen för vuxna ifrån idag? Enkät i februari 2015 svar från 20 organisationer Laurells Klinisk Kemi i praktisk medicin,

Läs mer

Vi tar bort B-EPK ur blodstatus, på grund av att denna analys inte tillför någon klinisk information utöver de övriga analyserna i B- Blodstatus.

Vi tar bort B-EPK ur blodstatus, på grund av att denna analys inte tillför någon klinisk information utöver de övriga analyserna i B- Blodstatus. Förändringar inom rutinhematologi I och med att vi tar våra nya hematologiinstrument i drift 2016-09-21 kommer vi att göra förändringar av vilka analyser som ingår i B- Blodstatus. Förändringarna har gjorts

Läs mer

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ristempa (pegfilgrastim)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ristempa (pegfilgrastim) EMA/183255/2015 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ristempa (pegfilgrastim) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (risk management plan, RMP) för Ristempa som beskriver de

Läs mer

Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1

Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1 Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1 Den här broschyren som du har fått av din läkare/ sjuksköterska är ett tillägg till den muntliga information som du har fått

Läs mer

Transfusionsprojektet Thorax 2010. Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Transfusionsprojektet Thorax 2010. Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Transfusionsprojektet Thorax 2010 Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Erika Backlund Jansson Anders Jeppsson Monica Hyllner THORAXKIRURGEN SAHLGRENSKA Opererar ca

Läs mer

Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att

Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att transportera syre från lungorna till kroppens celler, och koldioxid från cellerna till lungorna föra näringsämnen och restprodukter

Läs mer

Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Minskning i varaktigheten av ett minskat antal

Läs mer

För mycket blod. Polycytemier. Johannes Admasie

För mycket blod. Polycytemier. Johannes Admasie För mycket blod Polycytemier Johannes Admasie Hematopoies. Bildning av myeloida celler. Erytrocyter Syrgastransport Monocyter Nativa immunförsvaret Blodceller och funktion Granulocyter (basofila, neutrofila,

Läs mer

Metodjämförelse mellan Hemocue WBC Diff, Advia 2120 och manuell mikroskopi avseende differentialräkning av leukocyter

Metodjämförelse mellan Hemocue WBC Diff, Advia 2120 och manuell mikroskopi avseende differentialräkning av leukocyter Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Metodjämförelse mellan Hemocue WBC Diff, Advia 2120 och manuell mikroskopi avseende differentialräkning av leukocyter Nathalie Carlsson Huvudområde: Biomedicinsk

Läs mer

3) OTILLRÄCKLIG HEMATOPOES A)

3) OTILLRÄCKLIG HEMATOPOES A) Leif C. Andersson 1 ANEMI (=Blodbrist) 1) BLÖDNING - akut blödning (hypovolemisk chock) -kronisk blödning (järnbrist anemi) 2) HEMOLYS A) RBC interna orsaker 1) HEREDITÄRA (Mutationer) - strukturfel (sferocytos,

Läs mer

Multipel Skleros (MS)

Multipel Skleros (MS) Multipel Skleros (MS) Multipel Skleros (MS) Innehållsförteckning Vad är multipel skleros (MS) Varför får man MS Typer av MS Immunförsvaret Uppbyggnaden av centrala nervsystemet (CNS) Vad händer i hjärnan

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? 5 2 Diagnos 7 Vilka symtom är vanliga vid ALL? 7 Allmänna

Läs mer

Förteckning över analyser, Närlaboratorier

Förteckning över analyser, Närlaboratorier Komponent/ undersökning System/ provmaterial Metod/ mätprincip Utrustning Enhet Lab/ort Ackrediterad Glukos Plasma Fotometri HemoCue Glukos mmol/l Samtliga Närlab utom Hemoglobin Fotometri HemoCue g/l

Läs mer

Kunskap är makt för friska och sjuka

Kunskap är makt för friska och sjuka Blodcancer A Ö Kunskap är makt för friska och sjuka Vår förhoppning är att du som behöver kunskap om alla former av blodcancer har nytta av den här faktasamlingen. Vi har utformat den som ett lexikon,

Läs mer

Blodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 4/25/2013. Människan: biologi och hälsa SJSD11

Blodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 4/25/2013. Människan: biologi och hälsa SJSD11 Blodet, lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSD11 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning KLINISK IMMUNOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk immunologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i immunologiskt betingade sjukdomstillstånd såsom

Läs mer

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION Ann-Christin Olsson Specialist i allmän internmedicin och hematologi Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, JÖNKÖPING 2016-05-23 ACO 1 LYMFSYSTEMET KLINISK ÖVERSIKT 2016-05-23

Läs mer

Blodet kallas för en flytande vävnad eftersom blodets celler inte är ihopfogade utan rör sig fritt i en vätska.

Blodet kallas för en flytande vävnad eftersom blodets celler inte är ihopfogade utan rör sig fritt i en vätska. Blodet Blodet kallas för en flytande vävnad eftersom blodets celler inte är ihopfogade utan rör sig fritt i en vätska. Nästan en tiondel av kroppsvikten består av blod. En person som väger 70 kilo har

Läs mer

Kompendium blodbildning, hemostas och lymfatiska organ. Homeostas HT15 Jonas Liefke

Kompendium blodbildning, hemostas och lymfatiska organ. Homeostas HT15 Jonas Liefke Kompendium blodbildning, hemostas och lymfatiska organ. Homeostas HT15 Jonas Liefke Sida PBL 10 studiemål 2 Blodplasma och plasmaprotein 3 Blodceller och deras funktion 5 Blodcellsbildning 7 Erytropoes

Läs mer

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS) Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Myelofibros 5 Bakgrund Förekomst och orsaker. 2 Symptom 8 Så ställs diagnos

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Myelofibros 5 Bakgrund Förekomst och orsaker. 2 Symptom 8 Så ställs diagnos Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Myelofibros 5 Bakgrund Förekomst och orsaker 2 Symptom 8 Så ställs diagnos 3 Behandling 10 Behandling av blodbrist Profylax mot blodproppar Behandling mot grundsjukdomen

Läs mer

Avdelningen för kemi och Biomedicinsk vetenskap Karlstads universitet Hematologi Räkning av blodceller i kroppsvätskor Vid räkning av blodceller

Avdelningen för kemi och Biomedicinsk vetenskap Karlstads universitet Hematologi Räkning av blodceller i kroppsvätskor Vid räkning av blodceller Avdelningen för kemi och Biomedicinsk vetenskap Karlstads universitet Hematologi Räkning av blodceller i kroppsvätskor Vid räkning av blodceller används en kammare som innehåller en viss volym. Kammaren

Läs mer

Laboration blodstatus, röd blodbild Termin 3, läkarprogrammet

Laboration blodstatus, röd blodbild Termin 3, läkarprogrammet Rev. VT 2013 Laboration blodstatus, röd blodbild Termin 3, läkarprogrammet Syfte Syftet med denna laboration är att få en förståelse för inledningen av en anemiutredning genom att studera erytrocytindices

Läs mer

Ordlista, hematologi avd 123/124 A

Ordlista, hematologi avd 123/124 A Ordlista, hematologi avd 123/124 A Albumin Allogen stamcellstransplantation Anemi Antikroppar Artär Autolog stamcellstransplantation äggviteämnen i blodet stamceller från en annan person Blodbrist reaktionsprodukter,

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS) Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder

Läs mer

Immunmedierad hemolytisk anemi (IHA) hos hund Inger Lilliehöök, leg vet, VMD Helene Hamlin, leg vet, VMD

Immunmedierad hemolytisk anemi (IHA) hos hund Inger Lilliehöök, leg vet, VMD Helene Hamlin, leg vet, VMD Januari 2009 Immunmedierad hemolytisk anemi (IHA) hos hund Inger Lilliehöök, leg vet, VMD Helene Hamlin, leg vet, VMD Bakgrund Immunmedierad hemolytisk anemi (IHA) är en relativt vanlig orsak till anemi

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2011-11-29 Nummer:... Maxpoäng: 54 1. En patient kommer för provtagning. Vilken är den första åtgärd som skall vidtagas innan provtagningen påbörjas? Identifiering. (Vila 15 min

Läs mer

Basofil allergenstimulering- CD-sens

Basofil allergenstimulering- CD-sens Basofil allergenstimulering- CD-sens Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet Nopp 1 Nopp 2 Sensibilisering Först sedan man kommit

Läs mer

Patientinformation om behandling med Lonquex för att öka mängden vita blodkroppar

Patientinformation om behandling med Lonquex för att öka mängden vita blodkroppar Patientinformation om behandling med Lonquex för att öka mängden vita blodkroppar Gamla patientbroschyren bilder Lonquexlipegfilgrastim Din läkare har ordinerat Lonquex Du får Lonquex eftersom du har ett

Läs mer

2011-12-19 Bilaga till KVAST-dokument Biopsier med lymfomfrågeställning diagnostik av malignt lymfom

2011-12-19 Bilaga till KVAST-dokument Biopsier med lymfomfrågeställning diagnostik av malignt lymfom 2011-12-19 Bilaga till KVAST-dokument Biopsier med lymfomfrågeställning diagnostik av malignt lymfom WHO-klassifikationen (2008) för Tumörer i hematopoetisk och lymfatisk vävnad: Sammanfattning av diagnoskriterier

Läs mer

BLODSTATUS och lite till.. Yvonne Sköldin 2014-10-16

BLODSTATUS och lite till.. Yvonne Sköldin 2014-10-16 BLODSTATUS och lite till.. Yvonne Sköldin 2014-10-16 6-Nov-14 2 6-Nov-14 3 VARFÖR TAR VI ETT BLODSTATUS 6-Nov-14 4 6-Nov-14 5 6-Nov-14 6 Vilka analyser ingår? Hb Hematokrit - EVF Vita Trombocyter Index:

Läs mer

Patienter som får behandling som sänker antalet blodstamsceller (myeloablativ behandling) följt av benmärgstransplantation (BMT)

Patienter som får behandling som sänker antalet blodstamsceller (myeloablativ behandling) följt av benmärgstransplantation (BMT) VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Filgrastim kan användas - för att öka antalet vita blodkroppar efter behandling med kemoterapi för att hjälpa till

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika

Läs mer

UTKAST ENDAST FÖR SAMRÅD

UTKAST ENDAST FÖR SAMRÅD FÖRESLAGNA TEKNISKA KRAV BLOD OCH BLODKOMPONENTER Dokument 1 UTKAST ENDAST FÖR SAMRÅD BILAGA I INFORMATIONSKRAV A. OBLIGATORISK INFORMATION TILL BLODGIVARE 1. Korrekt, men allmänbegripligt informationsmaterial

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

Cirkulationssystemet. Bi2 Fysiologi

Cirkulationssystemet. Bi2 Fysiologi Cirkulationssystemet Bi2 Fysiologi Cirkulationssystemets uppgifter: Transport av ämnen till och från cellerna: Syre, koldioxid, näringsämnen, avfallsprodukter, hormoner, antikroppar, vita blodkroppar

Läs mer

B-Hemoglobin (Hb), B-Erytrocyter, Erc-MCV, Erc-MCH, Erc-MCHC, B-EVF, Sysmex XN-10

B-Hemoglobin (Hb), B-Erytrocyter, Erc-MCV, Erc-MCH, Erc-MCHC, B-EVF, Sysmex XN-10 2017 02 15 05 1(10) B-Hemoglobin (Hb), B-Erytrocyter, Erc-MCV, Erc-MCH, Erc-MCHC, B-EVF, Sysmex XN-10 B-Hemoglobin (Hb) B-Erytrocyter Erc-MCV Erc-MCH Erc-MCHC B-EVF NPU289 NPU01960 NPU01944 NPU26880 NPU28315

Läs mer

Några vanliga blodanalysers innebörd - ett kompendium för djursjukskötare

Några vanliga blodanalysers innebörd - ett kompendium för djursjukskötare Några vanliga blodanalysers innebörd - ett kompendium för djursjukskötare The meaning of some common used blood analysis - a compendium for veterinary nurses Karolina Nylén, Sandra Segerstedt Sveriges

Läs mer

Ratiograstim (filgrastim)

Ratiograstim (filgrastim) Ratiograstim (filgrastim) Scandinavia Patientinformation om behandling med Ratiograstim för att öka mängden vita blodkroppar OBSERVERA! Det är mycket viktigt att du genast kontaktar din läkare om: Du får

Läs mer

Leukemi hos barn och ungdomar Diagnostik

Leukemi hos barn och ungdomar Diagnostik Leukemi hos barn och ungdomar Diagnostik Stefan Söderhäll Sektionen för onkologi och koagulation Astrid Lindgrens Barnsjukhus Med en del bilder från Jonas Abrahamsson Drottning Silvias Barnsjukhus History

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Information om. Waldenströms sjukdom. Pekka Anttila

Information om. Waldenströms sjukdom. Pekka Anttila Information om Waldenströms sjukdom Pekka Anttila Innehåll Till läsaren... 3 Hur blodcellerna förändras i Waldenströms sjukdom... 4 Hurdana symptom orsakar Waldenströms sjukdom?.... 6 Vad beror symptomen

Läs mer

Hämatologi på vårdcentral Billingehus januari 2013

Hämatologi på vårdcentral Billingehus januari 2013 Hämatologi på vårdcentral Billingehus januari 2013 Rolf Svensson Överläkare Skövde Varningstecken anemi Bi-trilineär cytopeni Etylism, myelodysplastiskt syndrom, B12-folsyrabrist Macrocytos Etylism, MDS,

Läs mer

Parodontitens etiologi och patogenes

Parodontitens etiologi och patogenes Parodontitens etiologi och patogenes Termin 6 vt 2012 Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt Förekomst av gingivit och parodontit enl. SBU 2004 Prevalence and Trends in Periodontitis

Läs mer

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Kristina Hotakainen, doc, specialistläkare Kl. lärare. Helsingfors Universitet / HUSLAB 2012 Blodprov Vad kan bestämmas i ett blodprov? Ur blodprov bestäms

Läs mer

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler

Läs mer

Lkc, B- (HemoCue) Koder. Provmaterial. Utförande. Rapportnamn B-Leukocyter Beställningskod FlexLab - Lkc NPU-kod NPU02593

Lkc, B- (HemoCue) Koder. Provmaterial. Utförande. Rapportnamn B-Leukocyter Beställningskod FlexLab - Lkc NPU-kod NPU02593 sida 1 (5) Koder Rapportnamn B-Leukocyter Beställningskod FlexLab - Lkc NPU-kod NPU02593 Provmaterial Utförande Patientförberedelser Leukocytantalet påverkas av fysisk aktivitet vilket innebär att patienterna

Läs mer

Early Blood Cell Formation in sickness and health, till death do us part

Early Blood Cell Formation in sickness and health, till death do us part Early Blood Cell Formation in sickness and health, till death do us part Kees-Jan Pronk Sektion för Immunologi& Hematopoietisk Stamcell Laboratoriet, Medicinska fakulteten, Lunds Universitet Barn- & Ungdomssjukhuset,

Läs mer

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200. Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200. Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman Tentamen Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman Datum: 2012-01-13 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 65 poäng OBS! Ange svaren

Läs mer

Kraftig anemi hos tax

Kraftig anemi hos tax Kraftig anemi hos tax Anna Flodmark Handledare: Inger Lilliehöök Universitetsdjursjukhuset Sveriges lantbruksuniversitet Examensarbete 2007:77 Fakulteten för veterinärmedicin och ISSN 1652-8697 husdjursvetenskap

Läs mer

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3 MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,

Läs mer

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2015

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2015 Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2015 Manualen är utarbetad av Karin Olsson, augusti 2015 Regionalt Cancercentrum Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA Tfn 018-15

Läs mer

KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING

KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING Grundversion 3.0. utgiven 2006-10-16 Förslag till ändringar vid nästa revision senast: 2007-10-31 till hans.gulliksson@karolinska.se HB-kap4-v3r0-2006-10-16

Läs mer

Flödescytometri. Hematologi med mikroskop

Flödescytometri. Hematologi med mikroskop Flödescytometri Hematologi med mikroskop Bürkerkammare eller blodutstryk, Diff Cellens storlek Kärnans storlek Cytoplasmans färg Eventuella granula, antal och storlek Räknar ofta 100-200 celler Begränsat

Läs mer

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö Blödningstillstånd i neonatalperioden Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö A. endotelskada, subendotel/ kollagen blottat B. Trombocyt adhesion C. Trombocyt aggregation D. Koagulation fibrintrådar

Läs mer

Rekommenderad rutinmetod för standardiserad morfologisk klassificering och bedömning av celler i blodutstryk

Rekommenderad rutinmetod för standardiserad morfologisk klassificering och bedömning av celler i blodutstryk Rekommenderad rutinmetod för standardiserad morfologisk klassificering och bedömning av celler i blodutstryk Equalis standard S001 Version 2.2 2011 2 (17) Reviderad 2011 Nästa revision planeras till år

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Komponent/ Undersökning Klinisk immunologi System Metod/ Mätprincip 1(12) Utrustning Enhet Ort C3d Raketelfores Elfores apparat mg/l C3 Serum Nefelometri Immage 800 g/l C4 C1-inhibitor Serum Raketelfores

Läs mer

Leflunomide STADA. Version, V1.0

Leflunomide STADA. Version, V1.0 Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade

Läs mer

Undersökningen. B-neutrofiler (3238) Jannika Backlund. Examensarbete för bioanalytik (YH)-examen. Utbildningsprogrammet för bioanalytik

Undersökningen. B-neutrofiler (3238) Jannika Backlund. Examensarbete för bioanalytik (YH)-examen. Utbildningsprogrammet för bioanalytik Undersökningen B-neutrofiler (3238) Jannika Backlund Examensarbete för bioanalytik (YH)-examen Utbildningsprogrammet för bioanalytik Vasa 2011 EXAMENSARBETE Författare: Jannika Backlund Utbildningsprogram

Läs mer

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion

Läs mer

Blodgivares Järnbalans. Karin Schneider

Blodgivares Järnbalans. Karin Schneider Blodgivares Järnbalans Karin Schneider Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin Akademiska sjukhuset Equalis användarmöte i Transfusionsmedicin 2015 Karin.Schneider@akademiska.se Läkartidningen. 2015;112:DAAE

Läs mer

Metodjämförelse mellan DiffMaster Octavia och CellaVision DM1200 avseende differentialräkning av leukocyter en viktig analys inom vården

Metodjämförelse mellan DiffMaster Octavia och CellaVision DM1200 avseende differentialräkning av leukocyter en viktig analys inom vården Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Metodjämförelse mellan DiffMaster Octavia och CellaVision DM1200 avseende differentialräkning av leukocyter en viktig analys inom vården Författare:

Läs mer

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012 Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Människokroppen celler i V34 samarbete V35 V36 V37 V38 V39 V40 V41 V42 V43 Matspjälkning och andning Blodomloppet Huden och våra rörelseorgan

Läs mer

Hur påverkas CellaVision DM1200:s förklassificering av leukocyternas infärgning?

Hur påverkas CellaVision DM1200:s förklassificering av leukocyternas infärgning? EXAMENSARBETE Våren 2015 Sektionen för Lärande och Miljö Biomedicinsk laboratorievetenskap Hur påverkas CellaVision DM1200:s förklassificering av leukocyternas infärgning? Författare Lina Andersson Handledare

Läs mer

Vad begränsar människans fysiska arbetsförmåga

Vad begränsar människans fysiska arbetsförmåga Vad begränsar människans fysiska arbetsförmåga Göteborg 18e mars 2015 Klavs Madsen, KHP, Göteborg Universitet Tre olika typ tre olika kvaliteter Peter Sagan Tony Martin Rafal Majka Tre primära fysiologiske

Läs mer

Grundläggande immunologi

Grundläggande immunologi Grundläggande immunologi Sarah Thunberg, PhD Inst. onkologi & patologi, KI Cellfysik, Scilife lab, KTH FRÅGESPORT! 1 2 1. Edward Jenner, 1796 Vaccinets fader Edward Jenner observerade a> mjölkerskor inte

Läs mer

vid inflammatorisk tarmsjukdom

vid inflammatorisk tarmsjukdom BEHANDLING MED ADACOLUMN vid inflammatorisk tarmsjukdom www.adacolumn.net INNEHÅLL Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12 Behandling

Läs mer

KAPITEL 5 BLODKOMPONENTER: KVALITETSSÄKRING OCH KONTROLL

KAPITEL 5 BLODKOMPONENTER: KVALITETSSÄKRING OCH KONTROLL KAPITEL 5 BLODKOMPONENTER: KVALITETSSÄKRING OCH KONTROLL Grundversion 4.0 utgiven 2014-01-21 Förslag till ändringar vid nästa revision senast: 2015-03-01 till hans.gulliksson@karolinska.se eller till folke.knutson@akademiska.se.

Läs mer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet

Läs mer

Integrerande. MEQ fråga 1. Obs! Om vi frågar om t ex 2 åtgärder skriv då bara 2 åtgärder. Skriver du fler rättas endast de 2 första.

Integrerande. MEQ fråga 1. Obs! Om vi frågar om t ex 2 åtgärder skriv då bara 2 åtgärder. Skriver du fler rättas endast de 2 första. Integrerande MEQ fråga 1 Delexamination 3 Klinisk medicin, Södersjukhuset, HT14/VT15 2015 04 17 Totalt 22 poäng Obs! Om vi frågar om t ex 2 åtgärder skriv då bara 2 åtgärder. Skriver du fler rättas endast

Läs mer