NÖDANMÄLAN- Larmets väg från patient till ambulans

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NÖDANMÄLAN- Larmets väg från patient till ambulans"

Transkript

1 NÖDANMÄLAN- Larmets väg från patient till ambulans Carina Lindeman, Ramona Törnkvist IT- inom social och hälsovård Fortbildning SVENSKA YRKESHÖGSKOLAN,Fabriksgatan 1, FIN Vasa ; 1.Inledning Vi arbetar båda inom akutsjukvården och i vårt dagliga arbete träffar vi patienter i nöd och i behov av snabba åtgärder. Vi har funderat på vad som egentligen händer före vi får alarmet till ambulansen och vilken teknik det finns att tillgå i ambulansen för att underlätta ambulanspersonalens arbete och kommunikationen till patienten och sjukhuset, samt mellan olika samarbetsparter. Nödcentralerna och ambulansutryckningarna har aktualiserats i och med den nya nödcentrals reformen som trätt ikraft och centraliserat de lokala nödcentralerna till större enheter. Nödcentralerna behandlas ofta i pressen, speciellt när något larm gått snett, och ambulansen dirigerats till fel ställe. Befolkningen och pressen är vid sådana situationer frågande till hur dylika fel kan uppstå och kritiken till de ihopslagna nödcentralerna ökas. Beror dessa feldirigeringar enbart på den mänskliga faktorn eller är dagens IT-system ännu för sårbart inom nödcentralerna? 2.Problemprecisering Vilken process sätts igång när patienten lyfter sin telefonlur och slår numret 112 till nödcentralen? Detta är en intressant frågeställning och vi vill med detta arbete försöka se vad som händer under denna process, vilka slags hjälpmedel och vilken teknik som finns att tillgå, samt hur IT kan vara en hjälp i detta sammanhang. Vi kommer endast att behandla sjuktransporten och den del av nödcentralen som berör sjuktransporten. Vi kommer också att ha ett fingerat case för att redogöra för larmets väg från patienten till ambulansen. Vi har även gjort ett besök på Österbottens nödcentral för att se hur systemet fungerar i praktiken på vår hemmaplan.

2 3. Nödcentralen Nödcentralsverket grundades i början av år Nödcentralsverket lyder under inrikesministeriet och leds i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet. Landet är indelat i 13 nödcentralskretsar. Varje nödcentralskrets har sin egen nödcentral, med undantag huvudstadsregionen som tills vidare står utanför reformen. Reformen skall vara helt genomförd år (www.112.fi/hätäkeskuslaitos) 3.1 Lagstiftning för nödcentralerna Lagen om nödcentraler (157/2000) säger att syftet med reformen av nödcentaler är att säkerställa produktionen, tillgången och kvaliteten på nödcentraltjänster, samt effektivera samarbetet mellan myndigheterna. Lagen tillämpas på organiseringen av räddnings-, polis- samt social- och hälsovårdsväsendets nödcentralsverksamhet, samt på meddelanden som gäller nödsituationer. (www.112.fi/swe/nclag.htm) Lagen säger vidare att nödcentralens uppgift är att ta emot nödmeddelanden som kräver omedelbara åtgärder för människors, egendoms och miljö säkerhet och förmedla dessa till de enheter som uppgiften hör till. Nödcentralen kan också sköta övervakning och vidarebefodran av larm, s.s. fastighetsövervakning eller brottslarm, vilka finns i fastighet som en kommun eller staten äger/besitter. Verksamheten vid nödcentralerna skall vara placerade så att uppgifterna kan skötas även vid undantagstillstånd. (www.112.fi/swe/nclag.htm) En nödcentrals uppgift (förordning nr 990/2000) är att utgående från nödanmälan bedöma vilka resurser situationen kräver och hur brådskande uppdraget är. De skall förmedla uppdraget vidare till en enhet som ärendet gäller och förmedla begäran om tilläggshjälp och andra meddelanden mellan olika samarbetsparter. Nödcentralen har en vägledande och styrande funktion då kontakter tas i nödsituationer och de bör även varna befolkningen i en plötslig farosituation. Nödcentralerna är även förpliktigade att vid behov fungera som reservcentral för andra nödcentraler, utveckla samarbetet mellan olika myndigheter samt ha uppgifter om tillgängliga resurser, larm- och användningsprinciper för dessa. (www.112.fi/swe/nclag.htm) En nödcentralsanställd kan enligt lag, utan hinder för sekretessskyldigheten, få sådana uppgifter som behövs för att kunna göra sitt arbete. Sådana uppgifter fås från t.ex. datasystemetet för polisärenden, tullen, inrikesministeriet, utlänningsverken, länsstyrelsen, gränsövervakningen, skatteförvaltningen, fordonsregistret, befolkningsregistret, teleföretag och från datasystem från kommunernas räddningsmyndigheter. Rätten att få uppgifter begränsas efter användningsändamålet och enbart sådana uppgifter som behövs för alarmeringen och hjälp för enheten får användas. Utan hinder för sekretessskyldighet och tystnadsplikt får uppgifter ges ur de olika

3 registren för att skydda liv eller hälsa, eller för att förhindra miljö- eller egendomsskada. (www.112.fi/swe/nclag.htm) 3.2 Larmdirektiv Alla larm som sänds ut är kodade enligt ett landsomfattande system. Larmet består av en tresiffrig kod. Första siffran för sjuktransporten är alltid en sjua. Den andra siffran är antingen;?? 0 (störningar i baslivsfunktionerna),?? 1 (syrebrist),?? 2 (misshandel/slagsmål),?? 3 (trafikolycka),?? 4 (annan mekanisk olycka),?? 5 (ej mekanisk olycka),?? 6 (blödning utan skada),?? 7 (sjukdom),?? 8 (sjukdom, symptom) eller?? 9 (annan sjuktransport). Den tredje siffran anger en närmare förklaring på ovanstående huvudgrupper. Se bilaga 1. Förutom den tresiffriga koden finns också en skyndsamhetskod, i form av en bokstav. Bokstaven A anger att alarmet är ett stor risk uppdrag, d.v.s. att larmet har högsta prioritet och att det är fråga om livsfara för patienten. B- alarm innebär medelstor rik/okänd risk för patienten, C-alarm innebär liten risk för patienten och D-alarm är så kallade transportuppdrag (t.ex. patienttransporter mellan sjukhus). Se bilaga 1. Alla A- och B-alarm bör prioriteras före andra larm eftersom dessa patienterna anses ha en livshotande skada/sjukdomsattack. Ett typiskt C-alarm är t.ex. en åldring med försämrat allmäntillstånd som bör komma till vård och inte kan ta sig dit i personbil eller t.ex. en person som fått ryggskott och inte kan röra sig och ta sig till vård. Transporter mellan sjukhus eller sjukhus och åldringshem är nästan alltid D-transporter. Om en patient däremot befinner sig på en bäddavdelning och får en skada/sjukdomsattack som sjukhuset inte

4 har resurser att sköta, eller som kräver specialsjukvård klassas denna transport som C- eller B- transport och inte som D-transport. (Alaspää, A. et al 2003, s ; ) A-alarmen utgör cirka 5-6% av samtliga sjuktransportalarm. D-alarmen utgör cirka 30% av uppdragen medan C- och B-alarmen utgör den största delen av uppdragen. Nödcentralens kodning av uppdragen kvalitatsgranskas kontinuerligt genom att jämföra given kod och skyndsamhetsklass, med den av ambulansen givna transportkoden. (Systole 6/2000, s ) 3.3 Österbottens Nödcentral I Vasa finns Österbottens nödcentral beläget i underjordiska utrymmen i nära anslutning till Vasa Räddningsverk sedan år Österbottens nödcentral betjänar både svensk-, finsk- och tvåspråkiga kommuner. Kommunerna är 57 till antalet och befolkningsmängden ungefär Till nödcentralskretsen hör 3 sjukvårdsdistrikt och 35 hälsovårdscentraler. Direktör för Österbottens nödcentral är Kari Pastuhov och kommunikationschef är Kai Paldanius. Erja- Tiina Uitto är branchsakkunnig för social- och hälsovårds-ärenden inom Österbottens nödcentral. (systole 6/2000, s.23-25; systole 2/2003 s ) På Österbottens nödcentral arbetar 62 personer och av dem innehar 7 tjänst inom förvaltningen. Av dessa 62 är 23 svenskspråkiga och resten finskspråkiga, de flesta är dock i praktiken tvåspråkiga, endast ett fåtal behärskar endast det ena språket. I varje arbets-skifte finns det svenskspråkig personal. Personalen är indelad i 5 grupper, som arbetar i 3-skift.I Varje arbetstur finns en skiftesmästare och ca dejourer. Arbetarna har tidigare till stor del arbetat på de tidigare lokala nödcentralerna och har kunskaper från polis-, brand-, social- och sjukvårdsväsendet. Hela distriktet är indelat i landskapsområden, beroende på landskapets språk styrs samtalen till tvåspråkiga eller till helt finskspråkig dejours bord. I varje skifte finns det dock alltid svenskspråkig personal. Detta betyder att när en person här ifrån vårt område ringer 112, styrs hans samtal automatiskt till en tvåspråkig dejour, medan en från ex. Seinäjoki automatiskt styrs till en finskspråkig eller tvåspråkig dejour. Datasystemet inom nödcentralen är uppbyggd på olika databaser som är kopplade till varandra. När ett samtal kommer in kommer det direkt fram på dataskärmen vems telefonen är och adressen, ifall man har den registrerad i telefonkatalogen. Detta betyder att det skulle vara viktigt att alla skulle ha utsatt sin adress i telefonkatalogen, för man vet inte när man kan behöva ringa 112. Och i det skedet när man ringer och är i nöd, kan man kanske inte alltid tänka klart. Telefonnummer uppgifterna kollas ofta, dagligen. Inom tre dagar från man skickat ändringar till telefonkatalogen, finns de nya uppgifterna på nödcentralens register.

5 Varje dejour har på sitt arbetsbord fyra dataskärmar med olika uppgifter. På den första skärmen kommer det upp kartan, denna bygger på kommunernas kartuppgifter. De större / mera översiktliga kartorna är vägverkets, där framgår vägnumrena. Nödcentralen använder mycket vägnummer för väg/kör beskrivningar. Vid behov är det möjligt att ta fram en mera detaljerad karta för att få fram terräng- eller mera exakta lägespositioner. Om den nödställda t.ex. befinner sig på någon holme i skärgården, kan dejouren lyckas via samtalet få fram exakt lägesposition och även hitta stugan utritad på kartan, då kan han ge de exakta läges koordinaterna till t.ex. PETE. PETE har då mycket lättare att hitta den nödställde. På den andra skärmen kommer alla uppgifter om samtalet, hit skrivs alla uppgifter in till registret. Först kommer automatiskt tel. numret som ringer och vems den är. Sen skriver dejouren in adressen dit hjälp behövs. Det räcker med de tre första bokstäverna, så föreslår datorn olika gatunamn. När han skrivit in gatunamnet, fås automatiskt förslag på orter inom distriktet, där det finns detta gatunamn. Dejouren väljer då rätta staden. Efter detta kommer det automatiskt fram på kartan var platsen finns. På kartan finns även utritat distrikten för de olika ambulanserna, på detta sätt syns det lätt till vilken räddningsenhet uppdraget hör. Samtidigt föreslår även datorn olika ambulanser som kan väljas för uppgiften och i vilken beredskapsposition de befinner sig. På denna sida skrivs även orsaken till samtalet. När dejouren valt uppgiftskod för uppdraget kommer det fram hjälprutor, så han kan ge rätta instruktioner till patienten. Uppgifts koder finns det sammanlagt några hundra att välja på. Automatiskt kommer det också fram om det även tidigare varit utryckningar till denna adress, uppgifterna om dessa kan man också ta fram och kontrollera. Alla samtal till nödcentralen bandas. Därför kan dejouren om något är oklart spela upp samtalet på nytt och granska uppgifterna. Dessa inspelningar är tillgängliga även senare om det av någon orsak behöver granskas senare. Polisen har rätt att få material till undersökningar, men annars ges ingen information ut pga. tystnadsplikten. När dejouren valt enhet till uppdraget, sänder han meddelandet som SMS, fax eller som röstmeddelande. Vid behov har han fortsatt kontakt till den som ringt och ger vidare instruktioner tills ambulansen anländer. Den tredje datorskärmen innehåller uppgifter om alla enheter som är på uppdrag och i vilken alarmposition de befinner sig. På den fjärde kan närmare beskrivningar tas upp. Det varierar förstås vad varje dejour har upp på sina skärmar, beroende vad de jobbar med, men detta var en ungefärlig beskrivning på vad som de vanligen får fram vid ett samtal till 112. Det är en väldig databas som ligger till grund för nödalarm väsendet, att arbeta ned detta kräver goda kunskaper och ett stort ansvar. Genom denna stora databas kan dejouren underlätta mycket arbete på fältet, t.ex. genom detaljerade kör beskrivningar.

6 4. Kommunikationen och datasystemet I detta kapitel kommer vi att behandla kommunikationen mellan patienter och utryckningspersonal och mellan olika utryckningsenheter, samt den tekniska apparatur som finns tillgänglig. 4.1 Nödcentralernas datasystem I lagen om nödcentraler (nr157/2000) finns en paragraf speciellt om datasystemet på nödcentralerna. Datasystemet är ett riksomfattande datasystem avsett för räddnings-, polis-, samt social- och hälsovårdsmyndigheterna. Nödcentralerna är huvudansvariga registerförare för systemet. För polisens del är dock polisens högsta ledning ansvarig. Registeransvariga svarar för att de uppgifter som lämnas i registret är korrekta. (www.112.fi/swe/nclag.htm) I registret får uppgifter samlas in, som berör;?? enheterna (namn,beredskap, ledning, utrustning, uppgiftsområde, storlek o.s.v.),

7 ?? nödmeddelandet (meddelarens namn, tidpunkt, telefon- och adressuppgifter o.s.v),?? personidentifiering i samband med nödmeddelande (kön, modersmål, hemort, telefon- och adressuppgifter o.s.v.),?? uppdraget (tidpunkt, skyndsamhetsklass, farlighet, händelseredogörelse o.s.v.)?? uppgifter som behövs med tanke på den personliga säkerheten och skyddet i arbetet (t.ex. en persons oberäknelighet, brottsliga gärning, sjukdom eller handikapp). (www.112.fi/swe/nclag.htm) 4.2 Kommunikationen VIRVE Ett nytt kommunikationssystem, VIRVE, har utvecklats för att förbättra kommunikationen i samband med olika räddningsuppdrag och för att förbättra samarbetet mellan olika myndigheter. VIRVE är ett heltäckande radionät för alla säkerhetsmyndigheter i landet. Fördelarna med detta nät, jämfört med det gamla är att det är snabbt, erbjuder många nya tjänster och är säkert tack vare att det är krypterat (www.virve.com, ). Följande myndigheter är behöriga att använda VIRVE-nätet. (http://www.virve.com/svenska/index.html ) VIRVE-systemet har ett urval av handradion, fasta fordonsstationer och tilläggsutrustning. VIRVE-nätet följer TETRA standarden och kan förmedla

8 både ljud och data. VIRVE erbjuder GPRS-liknande dataöverföringsmöjlighet med en överföringshastighet på högst 7,2 kbit/s. Med hjälp av GPSlokalisering kan man ungefär se var den som talar befinner sig. VIRVE användarna kan ha gruppsamtal och individuella samtal och antalet samtalsgrupper är beroende av behörigheten. En alarm knapp på VIRVEradion gör det möjligt för användaren att få högsta prioritet på sitt samtal och avbryter därmed andra samtal, t.ex. vid fara för liv. Det finns även en direktkanalsfunktion som gör det möjligt för två användare att ha kontakt sinsemellan. (www.virve.com, ) 4.3. Ambulansens utrustning Via VIRVE-radion ges alarmet ut till ambulansen som textmeddelande, samtidigt som det även ges muntligt. Textmeddelandet sänds som SMS med max 160 märken/meddelande, detta innehåller de viktigaste alarmuppgifterna Enheterna sänder statusmeddelanden till nödcentralen vartefter uppdraget framskrider så som på väg, framme, inleder transporten, ledig och uppdraget slutfört. Dessa statusmeddelanden kan sändas som meddelande eller muntligt via VIRVES handradio till nödcentralen. Under uppdraget kan enheterna muntligen kommunicera med nödcentralen, för att få tilläggs information, och med andra enheter som behövs till uppdraget. (systole 5/2001 s.27-30) I ambulansen finns det olika apparater och utrustning för att underlätta arbetet i ambulansen. Dessa är programmerade enligt olika dataprogram och mäter det som de är ämnade att mäta. Dessa är ex. hjärtmonitor, digitalisk blodsockermätare, digitaliska blodtrycksmätare, samt saturationsmätare. Ekg tas genom monitorn och kan genom telefon- fax sändas till mottagande vårdinstans för situationsbedömning. Hjärtmonitorn har inbyggd defibrillator, d.v.s. apparat för elchocksgivning. Defibrillatorn är bifasisk och halvautomatisk, och har en inbyggd minnesfunktion. Ambulansen lämnar uppgifter till många olika instanser, nödcentralen bör ha uppgifter om var enheten befinner sig, samt dess alarmnivå. Konsultering med sjukhus och läkare sker i allmänhet med hjälp av telefonen, likaså förhands anmälning till mottagande vårdinstans. Telefonkommunikationen mellan två personer via telefon, baserar sig mycket på dessa personers förmåga att uppfatta och beskriva situationen, hur erfarna de är att behärska situationen. (Systole, 2/2003, s.27-31) 5. Larmet Närpes räddningsverk har ett ganska unikt system vad gäller sjuktransporten. De anställda inom räddningsverket är brandmän med tilläggsskolning inom sjuktransporten. Vårdarna i ambulanserna är anställda av hälsocentralen och

9 arbetar som medikalvaktmästare/närvårdare/sjukskötare på akutavdelningen. Vid A- och B-alarm hämtas en vårdare från hälsovårdscentralen och C- och D-alarm sköter räddningsverket själva med hjälp av en heltidsanställd vårdare (närvårdare).nedanstående case är ett fingerat larm för att kunna beskriva i detalj vad som händer när vi lyfter telefonluren och slår nummer 112. Patienten är en 54-årig man som vaknar mitt i natten av smärtor i bröstet, som strålar ut i armen, samt andnöd. Han väcker hustrun, som ringer nödcentralen tel. no 112. Dejourerande där frågar upp av henne, hennes namn, makens namn, adress osv. Hon tar även upp vad som hänt, talar lugnande och ber den anhöriga att lugna ner sig för att kunna få nödvändiga uppgifter korrekt. Samtidigt som skriver dessa uppgifter sänder hon ett första meddelande till ambulansens VIRVE-telefon. Ambulansen startar genast eftersom alarmet är kodat till ett A704, vilket betyder att uppdraget är ett sk. högrisk uppdrag, patienten har störning i basliv funktionerna med bröstsmärtor. Samtidigt som de startar, meddelas nödcentralen statusmeddelandet på väg, genom röst- eller VIRVE meddelande. Under resan mot patienten, som bor i Träskböle en liten by nära Rangsby i Närpes, får de tilläggs information om klientens tillstånd, samt närmare körbeskrivning hur man hittar till deras hus. Denna kommunikation sker dels via SMS på VIRVE- telefonen, samt via direkt samtal på VIRVE till nödcentralen. Plötsligt meddelar nödcentralen att patienten är så gott som medvetslös. Via SMS får man även telefonnumret till patienten och ambulansskötaren kan ringa till klienten och närmare ge hustrun instruktioner om vad hon kan göra och hur tillståndet är för mannen. Väl framme hos patienten, ges statusmeddelandet framme till nödcentralen. Vårdaren med sig den halvautomatiska monitorn/defibrillatorn och medicinväskan, och kopplar patienten till monitorn, registrerar hjärtrytmen, mäter blodtryck samt puls. Genom en fingersensor mäts även blodets saturation, som talar om hur patientens blod syresätts. Vårdaren ser att EKGkurvan är avvikande och misstänker att patienten har en hjärtinfarkt. Hon tar därför ett EKG som hon faxar till Vasa Centralsjukhus. Förutom EKG-kurvan framkommer också taget blodtryck, puls och saturation, samt patientens signum och namn på faxet. På Centralsjukhuset tolkas EKG kurvan av en läkare och via gsm-telefon görs konsultationen mellan ambulansen och läkaren. Läkaren ger vårdaren rätt diagnos och ordinerar vid behov vidare medicinering. Patienten får aspirin, nitro och dropp. När patienten skall flyttas till båren ger monitorn signal om att hjärtrytmen ändrats till livsfarlig rytm (i detta fall kammarflimmer). Patienten blir medvetslös och får en elchock för att svänga hjärtat till normal hjärtrytm. I monitorn registreras elchocken samt en stund av hjärtrytmen före och efter att chocken givits. Vidare återupplivningsåtgärder registreras med hjälp av två knapptryckningar på monitorn, som t.ex. intubering, syre och medicingivning. På detta sätt behöver inte vårdaren anteckna eller minnas alla tider.

10 Tillståndet för patienten är i detta skede kritiskt och POHA(Österbottens nödcentral) kontaktas via VIRVE för att tillkalla tilläggsresurser. POHA i sin tur alarmerar ut PETE- helikoptern som närmaste lediga enhet. Via Virve får sedan ambulanspersonalen bekräftat att tilläggshjälp är på väg och när den beräknas anlända. Vid den andra elchocken svänger hjärtrytmen och en fortsatt transport kan inledas. Patienten flyttas med ständig monitorövervakning till ambulansen. Statusmeddelandet inleder transporten sänds. PETE kontaktas via VIRVE för att komma överens om mötesplats. När ambulansen och PETE möts kommer PETEs vårdare över till ambulansen och de fortsätter färden till Centralsjukhuset. Patienten förhandsanmäls till sjukhuset och personalen där är förberedda på vad som väntar dem. Vid framkomsten till sjukhuset överlämnas patienten och rapport ges. Ambulansmonitorns minne skrivs ut i en skriftlig rapport. Denna rapport minskar rapporterings tiden och säkerställer samtidigt att all information överlämnas. Dessutom kan läkaren granska att rätt vård givits. När patienten är överlämnad sänds meddelandet ledig till nödcentralen och det betyder då att man kan ta emot nya uppdrag. När ambulansen är tillbaks på stationen igen sänds uppdraget slutförts som sista meddelande till nödcentralen. 6. Sammanfattning och avslutning Det finns idag många olika hjälpmedel som är till hjälp i ambulansarbetet. Många av dessa kan dock vara sårbara, yttre faktorer kan ge störningar och därmed felaktiga tolkningar. Störningar och misstolkningar kan uppstå av patientens rörelser, pågående GSM-samtal och utryckningsfordonets ljud- och ljussignal. Därför är det viktigt att vårdaren har bra kunskap, förmåga att göra egna tolkningar och framför allt vågar tro på sig själv.( Van Bemmel & Musen, 1997, s 5-9) Van Bemmel och Musen skriver i sin bok om att den medicinska kunskapen hela tiden går framåt. Fastän kunskapen ökar, så ökar inte den mänskliga hjärnans kapacitet i samma takt. Därför behövs nya mer välutvecklade dataprogram till stöd för människans minne. Inom akutvården kanske vi i framtiden har en bärbar dator i ambulansen med direktkontakt till sjukhuset. Genom att diktera in undersökningsuppgifterna på datorn, kan skötaren få uppgifterna direkt till sjukhuset. På sjukhuset sitter någon som kan ge ordinationer vilken medicin och vård som behövs. Den rätta vården kan ges snabbt, vilket har stor betydelse för patientens tillfrisknande och bestående skador. Nödcentralen har ett mycket välutvecklat datasystem. Mycket av problematiken inom fel dirigerade larm kan bero på att den som ringer är uppskärrad och inte kan tänka klart. Samtidigt som datasystemet är uppbyggt på officiella namn på vägar och orter, inte på vad namnen kallas i folkmun eller på dialekt. Det går att komplettera dagens program på nödcentralen med benämningar som används i folkmun, men detta är ett digert projekt att påbörja. Tänk bara alla dialektala ord och uttryck, hur skall de stavas?!

11 Redan ett datasystem liknande det som redan finns inom nödcentralen skulle kunna vara till hjälp i ambulansen. Att skötaren skulle skriva in sina uppgifter om patientens tillstånd och datorn skulle ge förslag på vad som kan vara orsaken till hälsohindren och föreslå lämplig akutbehandling. Kanske finns det redan? Programutveckling inom detta område blir kostsamt, men man bör jämföra kostnaderna med vilken enorm nytta man kan få av programmet. Om patienten får rätt vård snabbare minskar de bestående skador han erhåller, vilket gör att han snabbare kan återvända till arbetslivet. De positiva effekterna av detta är att patienten mår bättre, likaså hans familj. Han kan återvända till arbetslivet och därigenom betalar han skatt, samtidigt som samhället sparar genom att han inte kostar inom sjukvården.(van Bemmel och Musen, 1997, s )

12 Litteraturförteckning Böcker och artiklar; Alaspää A., Kuisma M., Rekola L. & Sillanpää K. (2003) Uusi ensihiodon käsikirja. Gummerus kirjanpaino osakeyhtiö, Jyväskylä. Van Bemmel & Musen, (1997), Handbook of medical informatics. Springer verlag, Heidelberg Tyskland. Rantanen, H., Viranomaisverkko (VIRVE) ensihoidossa, systole 5/2001, Alanen, A., Milloin hälyttämisellä on kiire?, systole 6/2000. Vähäkangas, T., Hätäkeskuslaitoksen toiminta alkaa. systole 6/2000 Laitinen, P., Immonen, A., Turunen, P., Tietotekniikan käyttö sairaankuljetuksessa- Faktaa vai fiktiota?, Systole, 2/2003. Hannus, P., Pohjanmaan hätäkeskus aloitti toimintansa, Systole, 2/2003. Lagar och förordningar; Folkhälsolagen /66 Lagen om specialsjukvård Statsrådets förordning om nödcentralsverket /990 Lag om nödcentraler /157 Internetadresser; Studiebesök Österbottens Nödcentral; Kommunikationschef, Kai Paldanius,

13 Bilaga 1

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Vi har valt att utreda informationsgången vid ett akut sjukdomsfall vid Sandlundens åldringscenter i Larsmo.

Vi har valt att utreda informationsgången vid ett akut sjukdomsfall vid Sandlundens åldringscenter i Larsmo. Övningsuppgift i IT- inom social och hälsovård Anett Stenman, Ylva Lassfolk, Carina Moisio Vi har valt att utreda informationsgången vid ett akut sjukdomsfall vid Sandlundens åldringscenter i Larsmo. Sandlundens

Läs mer

ÅTGÄRDER VID OLYCKS- OCH FAROSITUATIONER

ÅTGÄRDER VID OLYCKS- OCH FAROSITUATIONER ANSLAGSTAVLA Domus ÅTGÄRDER VID OLYCKS- OCH FAROSITUATIONER Utgiven av Teknisk service, Förvaltningsämbetet vid Åbo Akademi 1999. Text: John Lassus ALARMNUMMER ALLMÄNT NÖDNUMMER 112 AMBULANS 112 BRANDKÅR

Läs mer

LEKTION 2: I EN VERKLIG SITUATION FÖRHASTAR VI OSS INTE

LEKTION 2: I EN VERKLIG SITUATION FÖRHASTAR VI OSS INTE LEKTION 2: I EN VERKLIG SITUATION FÖRHASTAR VI OSS INTE Copyright: 2014 SPEK, Texter: Eevi-Kaisa Yrjölä, Layout: HUVILA Brand & Design, ISBN: 978-951-797-483-7, Kopieringsbegränsning: Det är tillåtet att

Läs mer

Tom Silfvast. Koordinerande överläkare Helsingfors universitetssjukhus

Tom Silfvast. Koordinerande överläkare Helsingfors universitetssjukhus Tom Silfvast Koordinerande överläkare Helsingfors universitetssjukhus Den nya ambulanssjukvården Läget t.o.m. 2012 Ambulansverksamheten hos 350 kommuner Inga målsättningar, kompetenskrav, koordination

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas.

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas. INVENTION FOR LIFE ETT HJÄRTA I KAOS Hjärtstillestånd eller hjärtstopp kallas det fysiska tillstånd som inträtt då hjärtat slutat slå, då det står "stilla". Ett så kallat sjuktillstånd. Ca 10.000 svenskar

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN HÄLSOCENTRALEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN HÄLSOCENTRALEN Hannele Repo/hr 23.11.2010 1 (7) uppdaterad 12.9.2012 (den ansvariges uppgifter) KYRKSLÄTTS KOMMUN HÄLSOCENTRALEN REGISTERBESKRIVNING Register över patientjournaler: Registeringssystem (programmet MawellCareCC)

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Att starta ett stannat hjärta.

Att starta ett stannat hjärta. Att starta ett stannat hjärta. När hjärtat slutar slå. Plötsligt hjärtstopp är inte en hjärtsjukdom. Faktum är att många av de cirka 10 000 svenskar som drabbas årligen, är till synes friska, aktiva människor

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Konsten att prata lågt.

Konsten att prata lågt. Konsten att prata lågt. Välkommen till oss på Glocalnet! Glocalnet har på kort tid växt upp till en av Sveriges största kompletta teleoperatörer. Att allt fler väljer oss är bästa beviset för att vår ambition

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2013 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Måndag 13 maj 8:00-12:00 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning, HLR? Nu börjar vi med öppna utbildningar i Västerås.

Läs mer

Bra att veta om trygghetslarmet

Bra att veta om trygghetslarmet tt i M trygghetslarm Bra att veta om trygghetslarmet Ditt trygghetslarm kostar max kronor per månad. Hjälp är på plats hos dig inom en timme vid normala väderförhållanden om du har larmat. Vi gör en skriftlig

Läs mer

Motion om att öka tillgången av hjärtstartare i Sala kommun

Motion om att öka tillgången av hjärtstartare i Sala kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN sammanträdesdatum 2012-05-10 26 (34) ZF:s E_A,;~DLINC NR 35 2012 113 Motion om att öka tillgången av hjärtstartare i Sala kommun Dnr 2011/288 INLEDNING Eva Axelsson

Läs mer

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Marie Andersson 2009-11-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA Samverkansavtalet

Läs mer

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Hackathon 23-24 May Utmaningars beskrivning

Hackathon 23-24 May Utmaningars beskrivning Hackathon 2324 May Utmaningars beskrivning Innehåll Dirigera ambulanser: Grunden för dirigering... 2 Begränsade resurser... 2 Prioritet... 2 Medicinskt index... 2 Ambulansernas tillstånd... 2 Utmaningar

Läs mer

TEMS Tactical emergency medical support, enligt den finska modellen. Förstavårdschef, Mellersta-Österbottens sjukvårdsdistrikt 29.04.

TEMS Tactical emergency medical support, enligt den finska modellen. Förstavårdschef, Mellersta-Österbottens sjukvårdsdistrikt 29.04. TEMS Tactical emergency medical support, enligt den finska modellen. Oskar Hagström @Ohagstrm Förstavårdschef, Mellersta-Österbottens sjukvårdsdistrikt 29.04.2015 1 Bakgrund Finska konceptet grundat på

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Steg för steg genom hela livräddningen Tidigt Tidig hjärt- Tidig Tidig avan- larm lungräddning defibrillering cerad vård När en person drabbas av plötsligt hjärtstopp

Läs mer

BEHANDLING AV MEDDELANDEDAGBÖCKERNA 11.3.2003 Ver. 1.04b

BEHANDLING AV MEDDELANDEDAGBÖCKERNA 11.3.2003 Ver. 1.04b BEHANDLING AV MEDDELANDEDAGBÖCKERNA 11.3.2003 Ver. 1.04b ALLMÄNT Som botten för meddelandedagböckerna har vi använt den kommunikationsdagbok, som Räddningsinstitutet använder. Den ursprungliga blanketten

Läs mer

LAN BES 1A/K-R LARMSÄNDARE BES-1A/KR. Beskrivning Vers. 1.1

LAN BES 1A/K-R LARMSÄNDARE BES-1A/KR. Beskrivning Vers. 1.1 LAN BES 1A/K-R LARMSÄNDARE BES-1A/KR 1 2 DRIFT LARM 3 4 5 6 7 8 Beskrivning Vers. 1.1 991030 Box 8727, 402 75 Göteborg * Tel. 031-724 24 24 * Fax 031-724 24 31 E-mail: info@bonab.se * WWW: http://www.bonab.se

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

AED Plus. Den bästa hjälpen för livräddare

AED Plus. Den bästa hjälpen för livräddare AED Plus Den bästa hjälpen för livräddare HLR behövs De senaste riktlinjerna från European Resuscitation Council (ERC) som utgavs 2010 är tydliga: framgångsrik defibrillering kräver att HLR (hjärt-lungräddning)

Läs mer

KRISPLAN HALLANDS LÄNSFÖRBUND AV 4H 2015 FÖR VIKTIGA TELEFONNUMMER. SOS Alarm

KRISPLAN HALLANDS LÄNSFÖRBUND AV 4H 2015 FÖR VIKTIGA TELEFONNUMMER. SOS Alarm KRISPLAN FÖR HALLANDS LÄNSFÖRBUND AV 4H 2015 VIKTIGA TELEFONNUMMER SOS Alarm Polis (icke brådskande) Giftinformationscentralen Sjukvårdsrådgivningen Halland BRIS (barnens hjälptelefon) BRIS (vuxnas telefon

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

www.abo.fi/krishantering HANDBOK OM SÄKERHET Åtgärder vid olycks- och krissituationer GUIDE FÖR PERSONAL OCH STUDERANDE I ÅBO

www.abo.fi/krishantering HANDBOK OM SÄKERHET Åtgärder vid olycks- och krissituationer GUIDE FÖR PERSONAL OCH STUDERANDE I ÅBO www.abo.fi/krishantering HANDBOK OM SÄKERHET Åtgärder vid olycks- och krissituationer GUIDE FÖR PERSONAL OCH STUDERANDE I ÅBO Rikard Andersson, arbetarskyddschef Universitetsservice, 2015 Avsikten med

Läs mer

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA Kris och katastrofpärmen förvaras hos rektor Innehållsförteckning Krisberedskap på skolan Ansvarsfrågan Krisledningsgruppen på Södra Stockholms

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Booking, Dispatch and Tracking system. birssi.net

Booking, Dispatch and Tracking system. birssi.net Booking, Dispatch and Tracking system Birssi.net har utvecklats i samarbete med yrkesmänniskor från taxi-branschen och drar nytta av modern teknologi. Ett av målen med Birssi.net är att ge taxiförmedlings-centralen

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Trygghetslarm. För att få talkontakt med personalen på trygghetscentralen måste du trycka på din larmknapp.

Trygghetslarm. För att få talkontakt med personalen på trygghetscentralen måste du trycka på din larmknapp. Trygghetslarm Trygghetslarm Med trygghetslarm kan du få kontakt med personal i situationer då du inte kan nå fram till din vanliga telefon. Du använder larmet för att kalla på hjälp om du blir hastigt

Läs mer

ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT. Anna-Maija Perttula 30.10.2007

ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT. Anna-Maija Perttula 30.10.2007 ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT Anna-Maija Perttula 30.10.2007 TUBERKULOS BOTAS OM... läkaren ordinerar en effektiv läkemedelskombination behandlingstiden är tillräckligt lång

Läs mer

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle Agenda Kommunikation SBAR verktyg Implementering Kommunikation muntlig skriftlig Kommunikation ska vara Säker - fullständig Ändamålsenlig vara

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus Bakgrund införde hösten 2009 ett gemensamt triagesystem RETTS (Medical Emergency Triage

Läs mer

LEKTION 3: FÖLJDERNA AV EN OLYCKA KAN BEGRÄNSAS

LEKTION 3: FÖLJDERNA AV EN OLYCKA KAN BEGRÄNSAS LEKTION 3: FÖLJDERNA AV EN OLYCKA KAN BEGRÄNSAS Copyright: 2014 SPEK, Texter: Eevi-Kaisa Yrjölä, Layout: HUVILA Brand & Design, ISBN: 978-951-797-483-7, Kopieringsbegränsning: Det är tillåtet att kopiera

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS

Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (7) Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS Ansvar Respektive chef har huvudansvaret för att lämpliga åtgärder vidtas vid krissituationer på den

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans)

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Hälso- och sjukvård DIVISION MEDICINSK SERVICE DATUM DIARIENR Kerstin Hansson 2007-05-28 Till Hälso- och sjukvårdsnämnden Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Bakgrund

Läs mer

Handikapp eller sjukdom. Hurdana svårigheter har ni att röra er (inomhus och utomhus? Hur lång sammanlagd sträcka orkar ni gå?

Handikapp eller sjukdom. Hurdana svårigheter har ni att röra er (inomhus och utomhus? Hur lång sammanlagd sträcka orkar ni gå? LAPPTRÄSK KOMMUN Socialbyrå Lappträskvägen 20 07800 Lappträsk tel. (019) 510 860 fax (019) 610 124 ANSÖKAN OM FÄRDTJÄNST Anlänt / 20 enligt socialskyddslagen SÖKANDE Efternamn och alla förnamn Personbeteckning

Läs mer

Krisplan. Skola, fritids & förskola för nyfikna barn. Bråthult

Krisplan. Skola, fritids & förskola för nyfikna barn. Bråthult Krisplan Skola, fritids & förskola för nyfikna barn Bråthult 2013/2014 KRISPLAN Innehåll: 1. Telefonlista med angivet ansvarsområde 2. Olycksfall 3. Brand 4. Inbrott, stöld och/eller skadegörelse 5. Allvarlig

Läs mer

Manual för PC-program Larm

Manual för PC-program Larm Manual för PC-program Larm Rev. 04-06-02 Manual för PC-program...1 Allmänt...3 Programmet...3 Grundinställningar...4 Larmlistor...5 Larmlista - Funktion...5 Larmlista Typ...6 Larmlista - exempel...6 Ingångar

Läs mer

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%)

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) Enkätresultat Enkät: SVK-specifika frågor Status: öppen Datum: 2015-07-01 13:49:42 Grupp: Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) 1) SVK: Tema-nära

Läs mer

INFORMATION INFÖR ÖGONOPERATION

INFORMATION INFÖR ÖGONOPERATION 1(5) INFORMATION INFÖR ÖGONOPERATION För er har reserverats tid för starroperation enligt bifogat tidbeställningsbrev till Vasa Centralsjukhus ögonenhet som finns i A-flygeln, 6:e våningen (A6). Telefonintervju

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Info till Dig som anhörig

Info till Dig som anhörig Info till Dig som anhörig Innehållsförteckning Presentation av intensiven (IVA) Vad är intensiven Information om vården Avdelningsansvariga Information om patientens tillstånd Besök Telefon / telefontider

Läs mer

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe Malmö Juniorbrandkår De sista åren med Malmö Brandkår 2009 Lars-Owe Göthe Brandstation årets höjdpunkt! Den 18-19 juni 2005 hölls den sista Brandstationen under Malmö Brandkår. Ute på övningsplatsen Barbara,

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen Dina Melki För varje minut som går efter hjärtstoppet utan att defibrillering utförs, minskar chansen att överleva med 10 procent. Bedömning av livstecken-undersökning:

Läs mer

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Kaisa Kauppinen docent i socialpsykologi Helsingfors universitet Kauppinen inledde med att presentera sin aktuella forskning som behandlar de som

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Centralenhet med GSM. Larmbricka

Centralenhet med GSM. Larmbricka Trygghet i alla hem Centralenhet med GSM Centralenheten är hjärtat av ditt larmsystem. Den har koll på alla komponenter och kommunicerar trådlöst med både komponenterna och larmcentralen. Håll koll på

Läs mer

2011-06-08 LS 1010-0819. Uppföljning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av den nya lagstiftningen om minoriteter och minoritetsspråk

2011-06-08 LS 1010-0819. Uppföljning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av den nya lagstiftningen om minoriteter och minoritetsspråk Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1(2) Ankom Stockholms läns landsting 2011-06-08 LS 1010-0819 i ANOSTINGSSTYRELSEN Dnr: 2011-06- 0 8 * 1-06-21 01? Landstingsstyrelsen Uppföljning

Läs mer

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n 2013-01-30 Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n Rutinen är antagen av styrgrupp F samverkan 2013-01-30 SOS Alarm har på uppdrag av Staten genom alarmeringsavtalet uppdraget

Läs mer

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Viktiga telefonnummer SOS Alarm, larma på telefonnummer 112 Uppgifter att delge SOS-alarm: Företagsadress: Arnljothallen Öneslingan

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Bruksanvisning Vi rekommenderar att du läser denna manual innan telefonen tas i bruk.

Bruksanvisning Vi rekommenderar att du läser denna manual innan telefonen tas i bruk. Bruksanvisning Vi rekommenderar att du läser denna manual innan telefonen tas i bruk. 2 INNEHÅLL Introduktion Knappfunktioner Installation Placering Uppkoppling av basstationen Laddning av handenheten

Läs mer

Upprättad: 30.7.2014. 4. Ändamålet med behandlingen av personuppgifter/registrets användningsändamål

Upprättad: 30.7.2014. 4. Ändamålet med behandlingen av personuppgifter/registrets användningsändamål DATASKYDDSBESKRIVNING Personuppgiftslagen (523/1999) 10 och 24 Upprättad: 30.7.2014 1. Registrets namn Karleby hälsocentrals patientregister 2. Registeransvarig Karleby stad Social- och hälsovårdsväsendet

Läs mer

RP 265/2014 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om nödcentralsverksamhet ändras. Syftet med propositionen är att främja befolkningens

RP 265/2014 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om nödcentralsverksamhet ändras. Syftet med propositionen är att främja befolkningens RP 265/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om nödcentralsverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Att leva med implanterbar defibrillator. Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund

Att leva med implanterbar defibrillator. Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Att leva med implanterbar defibrillator Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Jag ser defibrillatorn som min livförsäkring För den vältränade Håkan Borg, 50 år, kom hjärtstilleståndet

Läs mer

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Måndag 8 april 8:00-16:30 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning och hur man räddar liv med hjälp av hjärtstartare?

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

Om 112 Frågesport 2. Läs frågorna. Ringa in rätt svar. Bara ett svar är rätt.

Om 112 Frågesport 2. Läs frågorna. Ringa in rätt svar. Bara ett svar är rätt. Om 112 Frågesport 2 Läs frågorna. Ringa in rätt svar. Bara ett svar är rätt. 1. Vad är en nödsituation? A När någon inte förstår ett speciellt ord. B När det är fara för liv, egendom eller miljö. C När

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/

Läs mer

Yttrande angående motion av Tage Gripenstam Centerpartiet "Placering av defibrillator i kommunala lokaler m.m." Dm UN 0811 3l

Yttrande angående motion av Tage Gripenstam Centerpartiet Placering av defibrillator i kommunala lokaler m.m. Dm UN 0811 3l SÖDERTALJE fj Tjänsteskrivelse UTBI LDN INGSKONTORET 2008-12-22 Mohamed Zaalouk Utvecklingsledare 08-550 21632 mohamed.zaalouk@sodertalje.se Utbildningsnämnden Yttrande angående motion av Tage Gripenstam

Läs mer

Grundutbildning. för Junisledare. Vilket ansvar har jag som ledare

Grundutbildning. för Junisledare. Vilket ansvar har jag som ledare Kurspass 7 Säkerhet Fakta Grundutbildning Vilket ansvar har jag som ledare Ni som ledare har tagit ett ansvar för barn genom att bli ledare för en grupp. Barnens föräldrar har lämnat över ansvaret till

Läs mer

Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation

Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Antagen av förbundsstyrelsen 3 juni 2006 Reviderad av förbundsstyrelsen 18 maj 2013 1. Inledning Det här är en krishanteringsplan för Förbundet

Läs mer

1.9. Bjurholms kommun 1 (5) Rutiner kring trygghetstelefon För hemtjänst och nattpersonal

1.9. Bjurholms kommun 1 (5) Rutiner kring trygghetstelefon För hemtjänst och nattpersonal Bjurholms kommun 1 (5) Rutiner kring trygghetstelefon För hemtjänst och nattpersonal Hur får människor trygghetstelefon? Biståndshandläggaren får information om behovet och beviljar trygghetstelefon. Biståndshandläggaren

Läs mer

BMG 4907. Svensk bruksanvisning

BMG 4907. Svensk bruksanvisning BMG 4907 Svensk bruksanvisning Generella säkerhets instruktioner - Läs bruksanvisningen noggrannt innan produkten används. Spara dessutom bruksanvisningen för framtida bruk och behåll garanti sedeln (warranty),

Läs mer

PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING I SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLAN

PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING I SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLAN Grankulla stad 6.4.2010 Social- och hälsovård Småbarnsfostran och förskola PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING I SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLAN Som grund för denna plan för läkemedelsbehandling är Social- och

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs.

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs. Akutomhändertagande vid sjukdom eller olycka (L-ABCDE) I utbildningen får kursdeltagaren lära sig hur han eller hon på ett enkelt sätt kan hjälpa en person som drabbas av en akut sjukdom eller olycka.

Läs mer

Nr 780 3817 INNEHÅLLET I UTBILDNINGEN AV TILLFÄLLIGA VÄKTARE

Nr 780 3817 INNEHÅLLET I UTBILDNINGEN AV TILLFÄLLIGA VÄKTARE Nr 780 3817 Bilaga INNEHÅLLET I UTBILDNINGEN AV TILLFÄLLIGA VÄKTARE Ämne och timmar Innehåll i undervisningen 1. Administrering av kursen/2 h 2. Säkerhetslagstiftningen och utbildningen/3 h 2.1 Lagstiftning

Läs mer

IP400 Office Telefon 2010

IP400 Office Telefon 2010 IP400 Office Telefon 2010 Version 1 (16/05/2001) Telefon 2010... 3 Introduktion till modell 2010... 3 Handsfree (högtalare) och svar / nedkoppling... 3 Toner och ringsignaler... 4 Telefonlampan... 4 Funktioner...

Läs mer

Defibrillator och Syrgas i Polisbilar

Defibrillator och Syrgas i Polisbilar Polisutbildningen Vid Umeå universitet Termin 4 Rapport nr. 158 Defibrillator och Syrgas i Polisbilar Författare: Dahlberg, Thorbjörn Persson, Martin 2004-01-13 Sammanfattning Detta arbete är inriktat

Läs mer

Handlingsplan vid kriser

Handlingsplan vid kriser Scouterna Handlingsplan vid kriser Landvetter Scoutkår Göteborgsdistriktet Scouterna Innehåll Vilken typ av kriser är det här en handlingsplan för?...3 Vad gör vi först?...3 Utrymning...3 Vem ska vi kontakta?...3

Läs mer

MANUAL HEARTON A10 KORTVERSION PÅ SVENSKA

MANUAL HEARTON A10 KORTVERSION PÅ SVENSKA MANUAL HEARTON A10 KORTVERSION PÅ SVENSKA Halvautomatisk extern defibrillator Cupola Hjärtstartare HeartOn A10 Generalagent: Cupola AB www.cupola.se 0510-14150 Vid reklamation, kompletterande inköp samt

Läs mer

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Den som upptäcker en olycka, en brand eller ett gasutsläpp skall SKADEPLATS Upptäckt Växelansluten telefon: Ring 0-112 Mobiltelefon (också norsk) Ring 112

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar!

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar! VI KRÄVER FORTSATT DYGNET-RUNT-BEMANNING PÅ BRANDSTATIONEN I ÖSTHAMMAR! Bemanningen ska inte understiga den som finns nu: 1 styrkeledare + 1 brandman dygnet runt Bakgrund och motivering till kravet: Uppsala

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Skadeförebyggande arbete i den dagliga verksamheten: Ledningen är huvudansvarig för säkerhetsarbetet. All personal skall vara delaktig i den dagliga skadeförebyggande

Läs mer