Kommerskollegium 2008:1. Säkerhet i leveranskedjan: Hur påverkas handeln av det ökade antalet säkerhetsinitiativ?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommerskollegium 2008:1. Säkerhet i leveranskedjan: Hur påverkas handeln av det ökade antalet säkerhetsinitiativ?"

Transkript

1 Kommerskollegium 2008:1 Säkerhet i leveranskedjan: Hur påverkas handeln av det ökade antalet säkerhetsinitiativ?

2 Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU. Vår huvuduppgift är att förse regeringen med beslutsunderlag i handelspolitiska frågor. Vi fungerar också som kontaktpunkt och samordningscentral, SOLVIT-center, för företag som stöter på handelshinder i sina utlandsaffärer. Även privatpersoner kan göra en anmälan till Kommerskollegium om de kommer i kläm mellan olika regelsystem inom EU. ISBN:

3 Förord Antalet säkerhetsinitiativ som påverkar den internationella handeln har ökat stadigt efter terroristattackerna den 11 september Kraven på den internationella leveranskedjan blir allt fler, samtidigt som hela systemet med säkerhetskrav blir mer svåröverskådligt. SWEPRO (Sveriges råd för handelsprocedurer), som är ett svenskt forum för samarbete om handelsprocedurer, har därför efterlyst en mer samlad information om säkerhetsinitiativen och vilka effekter de har för den internationella handeln. Som ett svar på detta presenterar Kommerskollegium i denna rapport en kartläggning av de viktigaste initiativen, några av de ekonomiska studier som har gjorts på området och en detaljerad jämförelse av säkerhetsinitiativ i USA och EU. Av studien framgår att säkerhetsinitiativen fortsätter att öka och att det inte är enkelt att ge en entydig bild av hur de påverkar handeln, globalt eller i olika regioner. I takt med att allt fler länder inför partnerskapsprogram, som Godkänd ekonomisk aktör, mellan företag och tullmyndigheter, blir det allt viktigare med harmonisering och ömsesidigt erkännande av olika säkerhetsinitiativ. Vissa säkerhetsinitiativ har inslag av handelsprocedurförenklingar. Strävan efter ökad säkerhet och förenklade handelsprocedurer står alltså inte nödvändigtvis i konflikt med varandra, utan kan vara ömsesidigt stödjande. Kollegiet har i tidigare studier visat att förenklade handelsprocedurer kan ge mycket betydande vinster, inte minst i utvecklingsländer. Kommerskollegium vill därför poängtera hur viktigt det är att ta vara på denna möjlighet - att förenklingsperspektivet verkligen integreras i säkerhetsinitiativen - så att den stora potentialen tillvaratas. Ökad globalisering gör också att säkerhetsfrågorna kommer att vara aktuella under överskådlig tid, samtidigt som förenklingar av handelsprocedurer kan vara en förutsättning för att utnyttja de ökade handelsmöjligheterna. Arbetet vid Kommerskollegium har utförts i projektform i nära kontakt med de organisationer som ingår i SWEPRO. Projektet har letts av Johan Pontén i nära samarbete med Sascha Sohlman; i projektgruppen har även Linda Lazslo och Sofia Persson ingått. Från Kommerskollegium har även Fredrik Andersson, Anna Hallam, Ingrid Lindeberg och Lotta Ruokonen bidragit i arbetet. I SWEPRO:s arbetsgrupp har ingått: Jan Sjölander (Exportrådet), Bo Svensson (Svensk Handel), Mats Larsson (Tullverket), Stefan Back och Göran Berg (Svenska Transportindustriförbundet), Karin Mannerstedt-Berg (Rikspolisstyrelsen) samt Erik Nauclér (H&M Hennes & Mauritz AB). Kommerskollegium vill rikta ett varmt tack till dem för deras aktiva medverkan i arbetet med utredningen. Stockholm, januari 2008 Lena Johansson Generaldirektör

4 Abstract Since the terrorist attacks on 11 September 2001 the number of initiatives aiming at increased security in the international supply chain has increased rapidly. The initiatives consist of programmes for partnership between customs authorities and companies, rules for advance communication of data concerning international shipments, minimum security requirements, standardisation of security management and cooperation between companies. Most of the initiatives are taken by governments or customs authorities but many international organisations are also active in this field. Initiatives have also been taken by companies who have formalised their cooperation in organisations like TAPA or BASC. In addition to an overview of the major current security initiatives the National Board of Trade presents a comparison between the rules applied by the US and the EU concerning their respective Customs-Trade partnerships and rules on advance information. The study shows that the Customs-Trade partnership programmes are very similar and that few adjustments will be needed for mutual recognition. The comparison also shows that the advance information systems of the two trade blocks currently are well coordinated with the WCO:s Framework, but that U.S. plans for further information gathering will be at odds with the current edition of the Framework. Further harmonisation in IT-standards would also contribute to a more efficient trade system. In the report recent studies on the economic impact of the development of security initiatives are briefly summarised and the distribution of costs between actors in the supply chain analysed. The costs for security measures should be seen in the light of the possible costs of a terrorist attack and the following disruption of the international supply chain. Security is a collective good and in order to optimise the use of resources to achieve safety international coordination is of essence, in order to avoid free-riders and sub-optimal investments. Increased security controls can lead to longer transport times, which have an adverse effect on transaction costs and can distort trade. However, many initiatives aim at smoother customs procedures for companies with a good track record and a more efficient allocation of customs resources, which has the opposite effect. Companies participating in partnerships with customs authorities report initial costs for implementation of measures but also gains in less theft and smoother customs clearance. The National Board of Trade concludes that in order not to jeopardise the gains from trade facilitation the elaboration of security initiatives need to take trade facilitation in to account. The WCO Framework of Standards is an important tool for this work and efforts should be made to promote harmonisation and standardisation between national rules and programmes. Demands on further data gathering and 100 percent scanning of containers are not aiming at simplification. Further efforts are also needed in the area of transparency.

5 Innehållsförteckning Förord 1 Abstract 2 Innehållsförteckning 3 Del A. Ökat fokus på säkerhet i leveranskedjan en bakgrund 6 1 Ökat fokus på säkerhet i leveranskedjan efter den 11 september Vilka blir effekterna av säkerhetsinitiativen? Kommerskollegiums studie Kartläggning, referat och analys 9 2 Vad är säkerhet i leveranskedjan? Leveranskedjan ett nätverk? Vilka är hoten? Inledande översikt av säkerhetsinitiativen Vad kännetecknar ett certifieringsprogram? Ekonomiska aspekter av säkerhetsinitiativ 16 Del B. Kartläggning av säkerhetsinitiativen 18 3 Internationella säkerhetsstandarder WCO:s ramverk för säkerhet och globala förenklingar för handeln (SAFE) Samarbete mellan tullmyndigheter Fördelning av ansvar genom leveranskedjan Samarbete mellan tullmyndigheter och företag - Godkänd ekonomisk aktör (AEO) Handelsprocedurförenkling Implementering och kopplingar till andra program Columbus Capacity Building Programme International Ship and Port Facility Security Code (ISPS Code) ISPS-kodens införande i EU Kostnader och effekter av ISPS-koden Internationell standardisering: ISO/PAS Internationell standardisering en överblick ISO och säkerhet i leveranskedjan Standardiseringsarbete på europeisk nivå 28 4 Säkerhetsinitiativ i Nordamerika USA C-TPAT Container Security Initiative (CSI) Föranmälan av gods till USA Advance Manifest Regulation ( 24-timmarsregeln ) SAFE Port Act FAST Importer Self-Assessment (ISA) 41

6 4.1.7 Secure Freight Initiative Operation Safe Commerce stöd till forskning Ny lagstiftning om 100 procent skanning av containrar Kanada Partnership in Protection (PIP) Advance Commercial Information 43 5 Säkerhetsinitiativ i Sydamerika Business Alliance for Secure Commerce (BASC) 44 6 Säkerhetsprogram i Europa EUs säkerhetsprogram Customs Security Programme (CSP) Godkänd ekonomisk aktör (AEO) Regler om föranmälan av import och export EU-regler avseende övriga transportslag Specialregler för flygfrakt Specialregler för sjöfart och hamnar Specialregler för landtransport och järnvägstransport av farligt gods Förslaget till förbättrat skydd i försörjningskedjan Secure Operator Sverige: Servicetrappan och StairSec Nederländernas kvalitetssäkringssystem Dutch Client System PROTECT Samarbete EU-USA i säkerhetsfrågor 59 7 Säkerhetsinitiativ i Asien och Oceanien APEC/STAR EU Kina: Smart and Secure Trade Lane Pilot Project Australien Frontline Godkänd ekonomisk aktör (AEO) Nya Zeeland - Secure Exports Scheme Singapore Secure Trade Partnership (STP) Jordanien the Golden List Program 64 8 Privata samarbetsinitiativ Transported Asset Protection Association (TAPA) Informationsutbyte/Incident Information Service (IIS) Freight Suppliers Minimum Security Requirements - FSR Freight Supplier Minimum Trucking Security Requirements - TSR 67

7 Del C. Analys 70 Olika perspektiv på säkerhetsinitiativen 71 9 Vilka effekter får säkerhetsinitiativen för handeln? Terrorismens effekter på den internationella ekonomin Säkerhet som kollektiv vara Hur bör effektiva säkerhetsåtgärder utformas? Säkerhet och handelsprocedurförenklingar (Trade Facilitation) Förebyggande åtgärder eller inspektion Analys av säkerhetsinitiativens vinster och kostnader Vinster från säkerhetsprogram Säkerhetens kostnader Vem får bära kostnaderna för ökad säkerhet? Säkerhetens konsekvenser för konkurrensen Hur påverkas utvecklingsländerna? Sammanfattning och slutsatser På spaning efter ett analysverktyg för säkerhetsinitiativen Supply Chain Security Management En jämförelse mellan C-TPAT, AEO och WCO De stora certifieringsprogrammen en jämförelse del för del Slutsatser Jämförelse av föranmälansreglerna EU USA WCO Riskanalys tillämpad på hot mot leveranskedjan Sammanfattning och slutsatser 104 Referenser 110 Publicerade källor 110 Rättsliga källor 112 Ej publicerade källor 112 Webbdokument och hemsidor 113 Intervjuer och andra direkta källor 113 Förkortningar och begrepp 114 INDEX 116 Bilaga: CSI-hamnar 117

8 Del A. Ökat fokus på säkerhet i leveranskedjan en bakgrund

9 1 Ökat fokus på säkerhet i leveranskedjan efter den 11 september Världshandelns ständigt växande betydelse och det moderna produktionssystemets uppbyggnad gör samhället sårbart för avbrott av leveranser av gods. Det illustreras inte minst av att allt fler industrier sedan mer än tjugofem år har organiserat sin produktion på ett sätt som gör dem beroende av leveranser från egna fabriker eller underleverantörer som ligger i andra delar av världen. Lager i traditionell betydelse blir mer och mer ovanliga, i stället tar företagen emot ett kontinuerligt flöde av varor som transporteras på ett i förväg noga uträknat sätt för att anlända precis i det ögonblick som insatsvaran eller delen ska sättas in i produktionen. På engelska kallas det för just-in-time produktion. Även korta avbrott i leveranskedjan kan få omfattande ekonomiska konsekvenser. Under senare tid har ett stort antal initiativ tagits som syftar till ökad säkerhet i leveranskedjan. Bakgrunden till detta är att risken för att terroristattacker ska riktas mot leveranskedjan anses vara hög. Även om inga sådana attacker ännu har förekommit, utan i stället främst har drabbat privatpersoner och allmänna kommunikationsmedel, finns det ingen garanti för att det som idag ter sig som ett något irrealistiskt hot inte kan komma att realiseras. Därför har transportsäkerhet blivit en viktig global fråga. Redan före den 11 september och attackerna mot World Trade Center i New York och Pentagon i Washington D.C. hade det gjorts förberedelser i USA för att höja säkerheten inom leveranskedjan. Mycket snabbt efter den 11 september presenterade den amerikanska tullen åtgärder så som certifieringsprogrammet C TPAT och hamnsäkerhetsinitiativet CSI. Sedan tidigare fanns det sydamerikanska certifieringsprogrammet BASC. Under åren efter 2001 har ett stort antal länder och organisationer lagt fram ytterligare säkerhetsinitiativ. Delar av dessa initiativ är lagstadgade, andra är certifieringsprogram som i sig är frivilliga, men som för företagen kan komma att upplevas som ett krav för att kunna upprätthålla handeln och tempot i leveranskedjan. Incitamenten för företagen att delta i initiativen, förutom en förbättrad säkerhet, kan vara möjligheten till smidigare tullbehandling, krav från handelspartner och rena marknadsföringsöverväganden. Inget företag vill få sitt namn förknippat med en sändning som innehåller terroristvapen. Att däremot förknippas med säkerhetsinitiativ kan ses som ett tecken på professionalitet och som en förstärkning av varumärket. 1.1 Vilka blir effekterna av säkerhetsinitiativen? Från företagsorganisationer hörs nu röster som pekar på att det stora antalet initiativ och den bristande samordningen mellan dem utgör ett problem. Säkerhetsbehov å ena sidan och krav på effektivitet å andra sidan utgör för många företag redan i utgångsläget en svår balansakt. Många företag arbetar seriöst med säkerhetsfrågorna bland annat som en stöldskyddsåtgärd men även för att leva upp till arbetsmiljöregler och andra föreskrifter och för att skydda den egna personalen. De företagen har givetvis lägre kostnader vid certifieringar och för att leva upp till de säkerhetsregler som införs av myndigheterna. Utmaningen för alla aktörer är dock att hitta en balans mellan säkerhetskrav och en så effektiv och smidig internationell handel som möjligt. Att uppfylla de nya säkerhetskrav som ställs i internationell handel kostar pengar, både för länder och företag. Hur stora dessa kostnader är och vilken effekt de får för enskilda länders och företags möjligheter att delta i internationell handel är en viktig fråga där det fortfarande saknas kunskap. Mängden nya regler och krav som kommer med de nya säkerhetsinitiativen innebär ökade kostnader som riskerar att vara oförenliga med en mer långsiktig utveckling av ett effektivt handelssystem. Samtidigt visar studier på att det finns vinster i initiativen, vinster som främst har att göra med mindre svinn och professionalisering av logistikarbetet.

10 Att det kostar pengar att leva upp till regelverk och åtaganden uppmärksammas i andra sammanhang; både Europeiska kommissionen och den svenska regeringen har t ex förklarat att man generellt vill minska regelverk och krångel med tjugofem procent. Den svenska regeringen har för sin del uttalat att företagens kostnader för att uppfylla regler bör minska med tjugofem procent. Nutek har i uppdrag att göra mätningar av kostnader orsakade av lagstiftningen. Att beräkna kostnaderna för de olika säkerhetsreglerna och andra effekter som åtgärderna kan ha fört med sig är emellertid komplicerat och kräver ett noggrant metodarbete. Få studier har hittills genomförts och resultaten från dem är inte helt entydiga. 1.2 Kommerskollegiums studie I den här rapporten beskriver Kommerskollegium de olika säkerhetsinitiativ som finns globalt. Avsikten är att i första hand ge en beskrivning som en orientering om vilka program som finns och hur de är uppbyggda. Rapporten försöker ge svar på frågorna Hur ser existerande program ut? Vilken påverkan har de haft på företagen och i sin tur på handeln? Är åtgärderna rimliga i förhållande till hotet? Finns det möjligheter till förenklingar och samordning? För att försöka svara på frågorna kommer vi att definiera och beskriva vad en leveranskedja är, ge en modell för hur arbetet med säkerhet i leveranskedjan kan beskrivas och indelas i kategorier, göra en kortfattad sammanfattning av de studier av säkerhetsinitiativens ekonomiska konsekvenser som finns tillgängliga samt diskutera hur effektiva de olika initiativen kan tänkas vara. Kommerskollegium har i den här studien ett perspektiv som utgår från strävan mot handelsprocedurförenklingar (Trade Facilitation). Trade Facilitation är ett koncept som handlar om att reducera transaktionskostnaderna för internationell handel genom att förenkla handelsprocedurer. Handelsprocedurer innefattar hela transaktionskedjan från exportör till importör inklusive transport och betalning. Fokus ligger dock oftast på procedurer kopplade till gränspassagen och de myndigheter som är involverade där. De grundläggande principerna för förenklingar av handelsprocedurer är transparens, harmonisering, standardisering och förenkling. För att handelsprocedurförenklingar skall kunna förverkligas på bästa sätt krävs ett gott samarbete kring dessa principer mellan myndigheter och näringsliv, men även mellan olika myndigheter som är inblandade i handelskedjan. Se figur 1.

11 Harmonisering av tillämpade lagar och förordningar. Förenkling av administrativa processer och dokument. Standardisering av information och krav samt att använda IT för att utbyta information effektivt. Transparens se till att information, krav och processer i samband med gränspassage är klara och tydliga samt lättillgängliga för alla berörda. Figur 1.1 Principer för handelsprocedurförenkling. Källa: Kommerskollegium/SWEPRO. 1.3 Kartläggning, referat och analys Grunden för den här rapporten är en kartläggning av de olika säkerhetsinitiativen. Under arbetet har många organisationer och företag kontaktats, en omfattande litteraturstudie genomförts och information inhämtats från tullverk och andra myndigheter. Kommerskollegium har inte gjort någon egen attitydundersökning eller kostnadsundersökning hos företag utan rapporten baseras i huvudsak på skiftliga källor. Analysdelarna innehåller både egen analys och referat av andra organisationers studier. Den genomgång av de ekonomiska effekterna av säkerhetsinitiativen som återfinns i analysdelen är en litteraturöversikt som har kompletterats med en egen teoretisk analys av hur kostnader fördelas mellan aktörerna i leveranskedjan. Vidare bygger jämförelsen mellan EU:s AEO, USA:s C-TPAT och WCO:s AEO på en studie publicerad av Cross Border Institute i Lausanne. Till det kommer en jämförelse mellan föranmälansregler i EU och USA, kontrasterade mot reglerna i WCO:s ramverk. Det är Kommerskollegiums jämförelse som även jämförs med motsvarande arbete i WCO. Slutligen återger vi huvuddragen i en studie av OECD som handlar om säkerhet i intermodala containertransporter. 1 Transporter med mer än ett transportsätt. Containrar kan lätt föras mellan lastbil, tåg och båt.

12 2 Vad är säkerhet i leveranskedjan? Den internationella leveranskedjan är sårbar eftersom den består av många olika aktörer som hanterar stora mängder gods och information och eftersom det finns många tillfällen då gods måste lastas om. Sårbarheten är dubbel; dels finns risken att leveranskedjan avbryts på grund av ett terrorattentat, dels finns risken att terrorister använder ett transportmedel för att åstadkomma ett attentat. Samtidigt blir också samhällsekonomin sårbar då många företag är beroende av leveranskedjan för sin produktion och försörjningen av befolkningen är beroende av internationell handel. Parallellt med terrorhotet har andra hot växt fram. Både vägtransporter och sjöfart har i allt högre grad utsatts för piratverksamhet. Hotet kommer ofta inifrån företagen i form av insiderbrott. Även intresset att försöka stävja människosmuggling och narkotikatrafik har varit viktiga drivkrafter i framväxten av säkerhetsinitiativ. (Se avsnitten om TAPA och BASC, m.fl.). I det här avsnittet försöker vi ge en bild av hur leveranskedjan fungerar och diskuterar hur riskbilden ser ut. Vidare ger vi en första översiktsbild av de olika säkerhetsinitiativ regeringar och företag och organisationer utformat för att möta hoten. 2.1 Leveranskedjan ett nätverk? I en rapport som EU-kommissionen låtit ta fram anges att det finns cirka 4,7 miljoner företag i EU som är involverade i leveranskedjan, enligt underlag från Eurostat. 2 Leveranskedjan är också mycket omfattande i volym var volymen för handeln i container 114 miljoner TEU.. En TEU är ett standardmått för att mäta container och betyder Twenty-foot Equivalent Unit (motsvarighet till tjugo-fots enhet). En mycket stor del av de transporter som krävs i dagens produktionssystem sker i container. En container är en förstärkt stålbox med en dubbeldörr. Den kan sedan vara vidareutvecklad för att transportera frys- och kylvaror, gaser eller flytande ämnen eller inredd för att transportera t.ex. kläder. Den intermodala containertransportkedjan fungerar ungefär som blodomloppet gör för kroppen vad gäller den internationella handeln. Systemet har visat sig vara mycket effektivt och relativt säkert och det finns eventuellt ytterligare vinster, ekonomiska och miljömässiga, i att förstärka intermodalitet och noder. 4 En klassisk bild för hur varor flyttas mellan producenter och konsumenter är en kedja av varutransporter och information en leveranskedja. Tanken är att en råvara eller produkt framställs, säljs och transporteras till ett företag som i sin tur säljer den vidare. Det kan vara en importör eller en grossist, som ser till att varan distribueras antingen direkt eller via ytterligare återförsäljare till en slutkund. I en sådan kedja är aktörerna den ursprungliga producenten, transportören, grossisten/importören, eventuellt ytterligare transportör, återförsäljaren och slutkunden. Eventuellt kan man lägga till de ekonomiska transaktionerna och tillhörande informationsutbyte. En leveranskedja där det tillverkande och det inköpande företaget finns i olika länder presenteras översiktligt i figur 2.1. DNV Consulting (2005). Heymann (2006). OECD ECMT (2005). 10

13 Figur 2.1 En schematisk bild av leveranskedjans aktörer. I själva verket är kedjan mer komplex än så. I det tänkta exemplet i figur 2.1 ingår en lång rad aktörer som har olika roller. Det finns en mångfald mellanhänder i logistikbranschen. De vanligaste rollerna skulle kunna sägas vara transportör, tullombud och speditör. Speditören kan vara en slags konsult för hela transportkedjan som har egna lagermöjligheter och kan också utföra tullombudstjänster. Om man dessutom betänker att logistikkedjan har en informationsdel och en finansiell del kan kedjan tecknas som i figur 2.2 med ytterligare ett antal aktörer aktiva, främst i de finansiella delarna. Dessutom förefaller det som om vilka mellanhänder importörer och exportörer använder sig av varierar kraftigt över tid vilket ökar komplexiteten. Att vid t.ex. en certifiering beskriva en bestämd leveranskedja ger bara en ögonblicksbild. Figur 2.2 Exempel på möjliga aktörer i leveranskedjan. Källa: Kommerskollegium. En än mer komplicerad bild av hur produktion och distribution sker idag skulle vara ett vittförgrenat nätverk. Råvaruproducenten säljer till många olika kunder, fraktar råvaran på olika transportslag och köper logistiktjänster av olika företag. Vidareförädlaren producerar ett antal olika varor, av vilka några kan tänkas vara insatsvaror för andra industrier. Dessa industrier i sin tur tar in insatsvaror från många olika håll och kommer sedan att sälja den färdiga produkten till ett antal olika kunder via olika återförsäljarnät i olika länder. Dessutom är det tänkbart att ett företag som förädlat en produkt säljer den tillbaka till ursprungsföretaget som låter varan vara insatsdel i en annan produkt som de tillverkar. Resultatet blir ett nätverk av relationer mellan 11

14 olika företag och deras kunder med ett stort antal aktörer i mellanleden olika logistikföretag. Ett exempel kunde vara produktion av en personbil. Slutmonteringen av bilen sker i en löpandebandproduktion där ett stort antal delar måste anlända i perfekt ordning och tid för att så snabbt som möjligt monteras till en färdig bil. Leverenskedjans yttersta gränser går vid gummi till däck, glas till rutor, stål och aluminium till karossen osv. Få om några biltillverkare idag tar sina delar från ett och samma land i stället samverkar de stora producenterna över världsdelarna med utveckling och produktion av insatsvarorna. Bilarna säljs sedan i sin tur internationellt. Av ekonomiska skäl har de flesta moderna företag valt att minimera förråd och lager. Att minimera kapitalbindning i lager som ligger stilla har varit ett sätt att sänka kostnaderna för både industrier och konsumentvaruföretag. För tillverkningsindustrin innebär det att stora delar av det lager som trots allt finns befinner sig i rörelse i leveranskedjan för att kunna monteras med övriga insatsdelar vid exakt rätt tidpunkt. För många konsumentvaror gäller en liknande logik: klädbutikens lager hänger på galge i butiken. Detta är en av förklaringarna till varför leveranskedjan är så känslig för avbrott. Även kortare avbrott i leveranser kan innebära stora kostnader i avbruten produktion, försenade utleveranser och kontraktsbrott eller missnöjda kunder. Den utveckling som beskrivs ovan är en del av de rationaliseringssträvanden som funnits inom industrin sedan slutet av 1970-talet då amerikanska och västeuropeiska industrier insåg att de måste kunna möta konkurrensen från först japansk industri och senare från en lång rad andra konkurrentländer. Tankarna bakom utvecklingen har delvis utvecklats i japanska företag med flexibel produktion som ledstjärna. Samtidigt har möjligheterna till bättre kontroll av produktion och leveranskedja tack vare IT och ökade krav på avkastning och låg kapitalbindning i lager tvingat fram en professionalisering av all logistikverksamhet. Logistiken har blivit ett viktigt strategiskt konkurrensmedel och är inte längre bara en tråkig men nödvändig transport- och lagerverksamhet. Det innebär också att många av de åtgärder som beskrivs i säkerhetsinitiativen redan är genomförda i de stora företagen och troligen skulle ha kommit att bli standard även utan ett förstärkt terrorhot. Det torde vara svårt att avgöra i vilken utsträckning säkerhetsinitiativen påskyndat den professionaliseringen men att det är två faktorer som har samverkat verkar vara klart. 2.2 Vilka är hoten? I flera framställningar om säkerhet i leveranskedjan utgår resonemangen från attentaten mot mål i USA den 11 september Man bör dock komma ihåg att attentat hade förekommit tidigare i många andra sammanhang. Attentatet mot World Trade center 1993, attentatet mot den amerikanska jagaren USS Cole år 2000, IRA:s och ETA:s verksamheter i Europa för att bara nämna några. Många utvecklingsländer har också drabbats hårt. Det som var nytt i attackerna i september 2001 var att ett transportmedel blev ett vapen som användes av terroristerna. I stället för att utföra flygplanskapningar med gisslantagning och kravlista förvandlade de en del av transportkedjan till ett anfallsvapen. Transportsäkerhet blev omedelbart en prioriterad fråga. Det stod klart att terrorhotet inte bara var riktat mot transportmedel utan också kunde omvandla transportmedel till hot. Samtidigt stod det klart att effekterna av den avbrutna leveranskedjan var omfattande. USA stängde sina gränser i upp till tre dagar efter den 11 september. Kostnaden för ett avbrott i leveranskedjan blev med ens högst påtaglig. Analysen av transportsäkerhet kan delas upp i infrastrukturella risker (transporten är målet för terroristen) och risker från leveranskedjan (transporten är medlet för terroristen). Dessutom skulle främst containertrafiken kunna användas för att transportera vapen som skulle användas i ett annat sammanhang och personer. Sammanfattningsvis kan hotbilden från terrorism sammanfattas i tre punkter: Hotet från leveranskedjan: Flygplan används som vapen, container används som transportmedel för bomb eller motsvarande. 12

15 Hotet mot leveranskedjan: Attentat mot hamn eller flygplats orsakar stora avbrott i leveranskedjan. Leveranskedjan används för att stödja annan terrorverksamhet: Olaglig persontransport per container (Se avsnitt om CSI), vapensmuggling osv. Till dessa tre hot kan läggas den osäkerhet som kommer med förekomsten av hot. Blotta hotet att genomföra ett terrordåd kan innebära nog så stora påfrestningar på handelssystemet, eftersom det gör att aktörerna i leveranskedjan måste planera för den eventualiteten. Det ser man bland annat i reaktionerna på hot som sprids på hemsidor med anknytning, verklig eller påstådd, till Al-Qaida. Hoten från terrorism ska ses mot en politisk utveckling där olika terrornätverk blivit verksamma och dessutom fått uppföljare som imiterar dem. Polismyndigheter i Europa hävdar sig ha avvärjt ett antal attentat. Fortfarande verkar inget hot ha drabbat transportkedjan utanför flygtrafiken. 2.3 Inledande översikt av säkerhetsinitiativen De initiativ som har tagits fram för att möta hoten mot försörjningskedjan är av olika slag. Det finns ett stort antal aktörer som med olika utgångspunkter arbetar med säkerhet. Grovt kan man dela in säkerhetsinitiativen i de som initierats av statliga eller överstatliga organ (EU, WCO) och de som har privaträttsliga organisationer bakom sig. Vidare kan det vara meningsfullt att dela in initiativen i de som är obligatoriska och de som är frivilliga. Här kan en diskussion öppnas. Initiativ som formellt sett är frivilliga kan i praktiken vara nödvändiga att delta i för att företagen ska kunna delta i en effektiv handel. Nedan följer en kort presentation av de viktigaste initiativen. I första hand har de initiativ som direkt vänder sig till företag valts ut. Initiativen presenteras mer utförligt i de följande avsnitten. Syftet med presentationen nedan är att ge en första överblick och klassificering som ett stöd för den fortsatta läsningen. AEO. Världstullorganisationen (WCO) ger i sitt ramverk för säkerhet och globala förenklingar för handeln, SAFE 5, bland annat en definition på hur företag ska kunna bli Godkända ekonomiska aktörer (AEO= Authorized Economic Operator) och med detta få fördelar i tull- och säkerhetskontroller. WCO har 171 stater som medlemmar och av dem har 147 formellt deklarerat att de har för avsikt att införa SAFE. AEO i EU. EU:s regler om ett system för Godkända ekonomiska aktörer (AEO) trädde i kraft den 1 januari 2008 och innebär certifiering av företag som får fördelar i tull- och säkerhetskontroller. BASC. Business Alliance for Secure Commerce. Ett säkerhetsinitiativ initierat av latinamerikanska företag som i samarbete med de amerikanska tullmyndigheterna utarbetat ett initiativ som har stora likheter med C-TPAT. BASC är dock det äldre initiativet av de två. C-TPAT. Customs-Trade Partnership Against Terrorism. USA:s tullmyndighets certifieringsprogram som vänder sig till företag i leveranskedjan. Företagen säkerhetscertifieras och får fördelar i tullprocedurer och säkerhetsrelaterade kontroller. Dessutom är C-TPAT-certifiering grund för deltagande i ett par andra program. PIP. Partners in Protection. Kanadensiska tullens certifieringsprogram för företag. Målet är att minska smuggling och stölder och även att bekämpa terrorism. Har uppgraderats för att programmet ska vara mer likt USA:s C-TPAT och ömsesidigt erkännande kunna uppnås. Framework of Standards to Secure an Facilitate Global Trade, SAFE, World Customs Organization (2005). Översättning till svenska av Tullverket. Ramverket förkortas ofta SAFE. I texten skrivs det som WCO:s ramverk, ramverket eller SAFE om det inte skrivs ut med hela namnet. 13

Importer Security Filing 10+2 Skärpta krav på förhandsrapportering vid import som fraktas med fartyg till USA

Importer Security Filing 10+2 Skärpta krav på förhandsrapportering vid import som fraktas med fartyg till USA PM Enheten för EU:s handelspolitik Dnr Menzareta Kopić Lind Importer Security Filing 10+2 Skärpta krav på förhandsrapportering vid import som fraktas med fartyg till USA 26 januari 2009 trädde ny lagstiftning

Läs mer

PROTECTED Security inom Kombitransporter RAPPORT

PROTECTED Security inom Kombitransporter RAPPORT PROTECTED Security inom Kombitransporter RAPPORT 2011-03-28 Nils Andersson Andrée Falkenberg Samuel Forslund Daniel Holmbom MariTerm AB Tel. +46 (0)42 33 31 00 Fax. +46 (0)42 33 31 02 P.O. Box 74 SE-263

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Hur kan krav på spel- och lotterisäkerhet driva fram ISO 27001-certifieringar?

Hur kan krav på spel- och lotterisäkerhet driva fram ISO 27001-certifieringar? Hur kan krav på spel- och lotterisäkerhet driva fram ISO 27001-certifieringar? Fredrik Rehnström, CISSP, CISM VD och säkerhetsrådgivare Rote Consulting AB Varför är säkerhet på agendan? Hotbild Myndighets-

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:2

Policy Brief Nummer 2012:2 Policy Brief Nummer 2012:2 Förenklingar av handelsprocedurer ett sätt att stödja utvecklingsländers export Begreppet handelsprocedurer används för att beskriva alla de administrativa steg som måste uppfyllas

Läs mer

Ömsesidigt erkännande av AEO-program

Ömsesidigt erkännande av AEO-program Kommerskollegium 2010:3 Ömsesidigt erkännande av AEO-program Säkerhet i leveranskedjan och handelsprocedurförenkling lägesrapport hösten 2010 2010 08 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar

Läs mer

ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden

ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden Frukostseminarium 2009-10-05 Anita Myrberg BiTA Service Management anita.myrberg@bita.eu Agenda ISO/IEC 20000 Vad, varför, hur börja? Relation till andra standarder

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 2014/0059(COD) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för internationell handel över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Din personliga kontakt för rätt tullhantering

Din personliga kontakt för rätt tullhantering Din personliga kontakt för rätt tullhantering InfraNordic är AEO-certifierade enligt EU:s och Tullverkets regelverk. Snabba förändringar ökar kraven Vårt sätt att arbeta betyder snabbare och smidigare

Läs mer

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Varför ISO/IEC 27005 Information Security Management?? Riskanalys och riskhantering är centrala aktiviteter

Läs mer

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A 2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmänt 3 2 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav 7 3 (8) 1 Allmänt 4 (8) 2 Tele2 bedriver en verksamhet vars produktion till största delen

Läs mer

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

Nya tullregler i EU 1 maj 2016

Nya tullregler i EU 1 maj 2016 Nya tullregler i EU 1 maj 2016 Oslo den 19 oktober 2015 Kenneth Persson Tullverket Fyra huvudspår UCC (Unionstullkodexen) är beslutad Tillämpningsföreskrifterna (UCC DA/GA) beslut förväntas under hösten

Läs mer

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Den internationella handeln med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor utgör

Läs mer

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products Dokument Sida SAMRÅDSDOKUMENT 1 (6) TCO Datum Referens: Lena Orpana 2013-07-16 Direkttel: 08-782 92 94 E-post: lena.orpana @tco.se TCOs svar på kommissionens frågor Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Syftet med verksamhetsstyrningen inom DB Schenker Logistics är:

Syftet med verksamhetsstyrningen inom DB Schenker Logistics är: Sept-2012 Hanteringen av FARLIGT GODS inom Schenker koncernen. Schenker AB s policy farligt gods lyder enligt följande: Syftet med verksamhetsstyrningen inom DB Schenker Logistics är: att se till att etag

Läs mer

KGH CUSTOMS ACADEMY KURSKATALOG 2013

KGH CUSTOMS ACADEMY KURSKATALOG 2013 KGH Customs Academy har etablerats för att säkerställa hög kvalitet och kunskap inom KGH samt för att erbjuda våra kunder likvärdig möjlighet till kunskaper inom tull, moms och internationell handel. Vi

Läs mer

AEO-certifiering av MEK-Trans Oy Ab Hur ett företag blir en godkänd ekonomisk aktör. Alex Nikolai Shenin

AEO-certifiering av MEK-Trans Oy Ab Hur ett företag blir en godkänd ekonomisk aktör. Alex Nikolai Shenin AEO-certifiering av MEK-Trans Oy Ab Hur ett företag blir en godkänd ekonomisk aktör Alex Nikolai Shenin Examensarbete / Degree Thesis Företagsekonomi / Business Administration 2012 EXAMENSARBETE Arcada

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar

Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar 19 november 2012 - Erica Wiking Häger och Mikael Moreira Innehåll 1. Vad är molntjänster? 2. Legala utmaningar 3. EU:s förslag

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Tre olika certifikat

Tre olika certifikat AEO så här har det gått för oss Mikael Wennergren Volvo Group Logistics Services & Stefan Björkencrona Tullverket Tre olika certifikat AEOC Tullförenklingar AEOS Säkerhet och skydd AEOF Tullförenklingar

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-ISO 39001:2012

SVENSK STANDARD SS-ISO 39001:2012 SVENSK STANDARD SS-ISO 39001:2012 Fastställd/Approved: 2012-12-03 Publicerad/Published: 2012-12- Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 03.220.20; 04.110; 04.150 Ledningssystem för vägtrafiksäkerhet

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Dnr UFV 2010/424 Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Fastställda av Universitetsdirektören 2010-03-31 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Underlåtelse 3 4 Definitioner 3

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Styr och utveckla ditt IT-stöd utifrån internationella standarder

Styr och utveckla ditt IT-stöd utifrån internationella standarder Styr och utveckla ditt IT-stöd utifrån internationella standarder Frukostseminarium 2008-09-19 Anita Myrberg BiTA Service Management Agenda ISO/IEC 20000 Relation till andra standarder Varför styra en

Läs mer

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Kommerskollegium Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Vår främsta uppgift är att på olika sätt förbättra möjligheterna för internationell handel

Läs mer

Labelling in the European automotive industry

Labelling in the European automotive industry Labelling in the European automotive industry OTL1, Odette Transport Label GTL, Global Transport Label, small Bar Code 2-D OTL3, Odette Transport Label 3 GTL, Global Transport Label A5 KLT 1 Labelling

Läs mer

Logistikföretagen och deras utbud

Logistikföretagen och deras utbud Logistikföretagen och deras utbud Källa: Logistik för konkurrenskraft ett ledaransvar (Dag Björnland, Göran Persson, Helge Virum; red), Liber, upplaga 2003 1 Strukturering av logistikföretag Kategori III

Läs mer

Nyheter på tullområdet

Nyheter på tullområdet Nyheter på tullområdet ATA-carnet- och intygsseminariet Bryssel 17 19 september 2014 Per Anders Lorentzon Införandet av UCC UCC Union Customs Code (Unionens Tullkodex) Diskussionerna började för ca 10

Läs mer

Flygfraktens betydelse för näringslivet

Flygfraktens betydelse för näringslivet Frukostseminarier med tema: Att förbättra Stockholmsregionens internationella tillgänglighet för att främja regionens långsiktiga utveckling - ekonomiskt, socialt och kulturellt Tema för frukostseminarium

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

RÄTT KVALITÉ OCH KOMPETENS ANITA GRAFF, COO (dceo) Malmö - 2 oktober 2012

RÄTT KVALITÉ OCH KOMPETENS ANITA GRAFF, COO (dceo) Malmö - 2 oktober 2012 RÄTT KVALITÉ OCH KOMPETENS ANITA GRAFF, COO (dceo) Malmö - 2 oktober 2012 CUSTOMS CUSTOMS VAT DECLARATION REPRESENTATION REPRESENTATION CUSTOMS CUSTOMS CUSTOMS CONSULTING CONSULTING ACADEMY CUSTOMS CUSTOMS

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING Dessa riktlinjer gäller endast elektronisk handel mellan företag och konsumenter och ej för transaktioner mellan företag. DEL TVÅ ALLMÄNNA PRINCIPER I. ÖVERSKÅDLIGT

Läs mer

130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura

130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura 130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura Agenda för dagen 1. Välkomna, intro & sallad Ulrica 2. Kort beskrivning av det fortsatta arbetet Karina

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ETT BÄTTRE LÄGE

VÄLKOMMEN TILL ETT BÄTTRE LÄGE VÄLKOMMEN TILL ETT BÄTTRE LÄGE Dina behov är viktigast Södertälje Hamn är en komplett hamn. Vi tar emot nästan alla sorters gods från när och fjärran. För dig som vill nå Mellansverige är Södertälje Hamn

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

DB Schenker Air & Ocean Effektiva flyg- och sjöfrakter över hela världen

DB Schenker Air & Ocean Effektiva flyg- och sjöfrakter över hela världen DB Schenker Air & Ocean Effektiva flyg- och sjöfrakter över hela världen Globalt nätverk Air & Ocean i korta drag Snabba sändningar hög service Branschanpassad och effektiv sjöfrakt DB Schenker i Sverige

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Resultatkonferens 2015. Välkommen!

Resultatkonferens 2015. Välkommen! Resultatkonferens 2015 Välkommen! Lite kort information Säkerhet Quality Hotel Reception Lunch Stadshotellet Tallkotten Middag kl 18 Stadshotellet Tallkotten Utvärdering till Katarina 2000 Vintage Resultatkonferens

Läs mer

Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel

Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel RAPPORT Enheten för internationell handelsutveckling 2012-12-07 Dnr 5.4-2012/01700-2 Malin Gunnarsson Ljungkvist Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel Den 7 december hölls

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Ledningssystem för IT-tjänster

Ledningssystem för IT-tjänster Styrning och ledning av IT med stöd av internationella standarder Ledningssystem för IT-tjänster sixten.bjorklund@sipit.se 2013-11-05 Sip It AB, Sixten Björklund 1 Kort om Sixten Konsult i eget bolag Ledning

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

Social Engineering ett av de största hoten mot din verksamhet

Social Engineering ett av de största hoten mot din verksamhet Social Engineering ett av de största hoten mot din verksamhet Hans Danielsson Engagement Manager Combitech Social Engineering Security Awareness 2015-05-27 Hans Danielsson Engagement Manager Cyber Security

Läs mer

Samlad redovisning av synpunkter på handlingsplanen

Samlad redovisning av synpunkter på handlingsplanen Samlad redovisning av synpunkter på handlingsplanen 1. Remissammanställning av na0onell strategi och handlingsplan för användning av intelligenta transportsystem 2. Workshop 20/4 ITS från poten0al 0ll

Läs mer

Affärsfokus på Analytics-strategin Vad har ditt företag att vinna? Henrik Carlsson September, 2014

Affärsfokus på Analytics-strategin Vad har ditt företag att vinna? Henrik Carlsson September, 2014 Affärsfokus på Analytics-strategin Vad har ditt företag att vinna? Henrik Carlsson September, 2014 Ett IT-orienterat perspektiv på Analytics kan förbättra befintlig funktionalitet men har stora begränsningar

Läs mer

Företag som har anslutit sig till The Supply Chain Initiative förbinder sig att:

Företag som har anslutit sig till The Supply Chain Initiative förbinder sig att: Checklista för små och medelstora företag: Vad krävs av mitt företag för att efterleva de europeiska principerna för god affärssed för vertikala förbindelser i försörjningskedjan för livsmedel? Hur implementerar

Läs mer

Finns ingen enhetlig definition av vad lean är: Konsult-lean allt som är framgångsrikt är lean. Forsknings-lean: En av flera strategier

Finns ingen enhetlig definition av vad lean är: Konsult-lean allt som är framgångsrikt är lean. Forsknings-lean: En av flera strategier Lean -agile Finns ingen enhetlig definition av vad lean är: Konsult-lean allt som är framgångsrikt är lean Forsknings-lean: En av flera strategier Grunden är processorientering vilket måste göras först,

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Företaget har cirka 110 anställda. Verksamhetskonsulter inom säkerhet och teknik. Boden, Göteborg och Kristianstad

Företaget har cirka 110 anställda. Verksamhetskonsulter inom säkerhet och teknik. Boden, Göteborg och Kristianstad Erfarna verksamhetskonsulter inom säkerhet och teknik Ledningsperspektivet på riskhantering roller, styrning och införande CRR seminarium 009-0-4 Hans Dahlquist Hans Dahlquist Från 007 Affärsområdeschef

Läs mer

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om luftfartsskydd

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om luftfartsskydd Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om luftfartsskydd De föreskrifter som berörs är: Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:xx) om luftfartsskydd vid cateringföretag Transportstyrelsens

Läs mer

Lars Söderlund Lüning Consulting AB Uppsala Informationssäkerhet IT-säkerhet 7 Konsulter www.luning-consulting.se www.logeye.se

Lars Söderlund Lüning Consulting AB Uppsala Informationssäkerhet IT-säkerhet 7 Konsulter www.luning-consulting.se www.logeye.se 17799 27000 Översikt och aktuell status ISO/IEC 27000-serien Lars Söderlund, Lüning Consulting Lars Söderlund Lüning Consulting AB Uppsala Informationssäkerhet IT-säkerhet 7 Konsulter www.luning-consulting.se

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Standardisering trender i en föränderlig värld. Henning Törner SIS, Swedish Standards Institute henning.torner@sis.se

Standardisering trender i en föränderlig värld. Henning Törner SIS, Swedish Standards Institute henning.torner@sis.se Standardisering trender i en föränderlig värld Henning Törner SIS, Swedish Standards Institute henning.torner@sis.se Vid förändring behövs standarder Förändringens vindar hos SIS Produkter Arbetssätt Nya

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

DEN OFFICIELLA STATISTIKEN INFÖR DEN DIGITALA REVOLUTIONEN: - ALLT STÖRRE LEGITIMITET OCH SAMHÄLLELIG NYTTA?

DEN OFFICIELLA STATISTIKEN INFÖR DEN DIGITALA REVOLUTIONEN: - ALLT STÖRRE LEGITIMITET OCH SAMHÄLLELIG NYTTA? 23:e Nordiska statistikermötet Åbo 18. 21.8.2004 DEN OFFICIELLA STATISTIKEN INFÖR DEN DIGITALA REVOLUTIONEN: - ALLT STÖRRE LEGITIMITET OCH SAMHÄLLELIG NYTTA?, Statistikcentralen Inledning Vad är statistikens

Läs mer

Svensk strategi för ökad efakturering

Svensk strategi för ökad efakturering juni 2013 Svensk strategi för ökad efakturering Inledning Att överföra fakturainformation från en leverantörs dator genom att skriva ut en pappersfaktura, stoppa i kuvert, fysiskt transportera och sedan

Läs mer

Information Technology and Security Governance

Information Technology and Security Governance Technology Security and Risk Services Information Technology and Security Governance Internetdagarna 2006-10-25 Andreas Halvarsson Lapp på anslagstavlan hos IT-leverantör Förr Prästen Kyrkan Exekutionen

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

2014-11-07 2. Tack till våra sponsorer!

2014-11-07 2. Tack till våra sponsorer! Rätt säkerhet! 2015 2014-11-07 2 Tack till våra sponsorer! Program 8.30 - Registrering, kaffe och utställning 9.30 - SIS En informationsorganisation - Välkomsthälsning och inledning Elisabeth Darius, tf

Läs mer

Införande av nya farmakovigilanslagstiftningen

Införande av nya farmakovigilanslagstiftningen Införande av nya farmakovigilanslagstiftningen il l i Direktiv 2010/84/EU och EU-Förordning 1235/2010 Annika Wennberg Christer Backman Koordinator EU-Koordinator Vetenskaplig och Regulatorisk Strategi

Läs mer

Leveransklausulernas betydelse enligt Incoterms 2010

Leveransklausulernas betydelse enligt Incoterms 2010 Incoterms-termerna är indelade i fyra grupper E-gruppen När köparen eller dennes ombud hämtar varorna hos säljaren. Köparen har här allt ansvar. Säljaren säljer varan till köparen från sina lokaler i det

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg;

Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg; Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg; beslutade den 27 maj 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 förordningen (2013:284) om bevakning ombord på svenskt

Läs mer

Nationellt forum efaktura 130117

Nationellt forum efaktura 130117 Nationellt forum efaktura 130117 Agenda Va lkomna! Ulrica Storset Status i arbetsgrupperna: o Arb.grupp 1 Temperaturma tning o Arb.grupp2 Goda exempel o Arb.grupp3 Juridiska hinder o Arb.grupp 4 Standards

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Tulltjänster. Effektiv tullhantering spar tid och pengar

Tulltjänster. Effektiv tullhantering spar tid och pengar Tulltjänster Effektiv tullhantering spar tid och pengar Om Tullhantering Tullhantering är något som många företag upplever som krångligt. Det är också en del av logistikkostnaderna där det kan finnas stor

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns Hur beskriver man stadsutveckling? Inom Sustainable Business Hub har Sustainable Urban development (SUD)-gruppen haft som mission att tydliggöra sydsvensk

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

EPD-initiativ internationellt Danmark Norge Frankrike Storbritannien Italien Sverige Japan Sydkorea Kanada Tyskland 2002-04-24 2 Danmark 1996 Miljøstyrelsen tog initiativ till EPDdiskussion Förslag till

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

SIS tre produktområden

SIS tre produktområden SIS tre produktområden Standardisering SIS, Swedish Standards Institue En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till och kunskap om standarder och deras tillämpning

Läs mer

Viktigast. Vad är mest avgörande för att lyckas med försäljning?

Viktigast. Vad är mest avgörande för att lyckas med försäljning? Viktigast Vad är mest avgörande för att lyckas med försäljning? Relation Intensitet Tid 3 Att styra mot en önskvärd framtid Affärsmål Marknad Resurser Agenda Varför KAM KAM - Försäljning Vad krävs av mig

Läs mer

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4 samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2015-07-03 Er referens Ju2015/05400/L4 Avdelning för risk- och sårbarhetreducerande arbete Farliga ämnen Shulin Nie 010 2404211 shulin.nie@msb.se Regeringskansliet

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Stockholms läns författningssamling

Stockholms läns författningssamling Stockholms läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Stockholms läns allmänna föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism; beslutade den 18 december 2009 (dnr

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om informationssäkerhet, it-verksamhet och insättningssystem;

Läs mer

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss.

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss. VISION CRITICAL COMMUNICATIONS INC. FÖRETAGETS INTEGRITETSPOLICY ÖVERSIKT Här hos Vision Critical Communications Inc. ("VCCI") är respekt för integriteten en viktig del av vårt åtagande gentemot klienter,

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

SIS och Ledningssystem för hållbar IT

SIS och Ledningssystem för hållbar IT SIS och Ledningssystem för hållbar IT Standardisering En framgångsrik beprövad modell för att ta fram accepterade lösningar på gemensamma utmaningar hos företag, myndigheter och organisationer 2014-11-14

Läs mer