Kommerskollegium 2008:1. Säkerhet i leveranskedjan: Hur påverkas handeln av det ökade antalet säkerhetsinitiativ?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommerskollegium 2008:1. Säkerhet i leveranskedjan: Hur påverkas handeln av det ökade antalet säkerhetsinitiativ?"

Transkript

1 Kommerskollegium 2008:1 Säkerhet i leveranskedjan: Hur påverkas handeln av det ökade antalet säkerhetsinitiativ?

2 Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU. Vår huvuduppgift är att förse regeringen med beslutsunderlag i handelspolitiska frågor. Vi fungerar också som kontaktpunkt och samordningscentral, SOLVIT-center, för företag som stöter på handelshinder i sina utlandsaffärer. Även privatpersoner kan göra en anmälan till Kommerskollegium om de kommer i kläm mellan olika regelsystem inom EU. ISBN:

3 Förord Antalet säkerhetsinitiativ som påverkar den internationella handeln har ökat stadigt efter terroristattackerna den 11 september Kraven på den internationella leveranskedjan blir allt fler, samtidigt som hela systemet med säkerhetskrav blir mer svåröverskådligt. SWEPRO (Sveriges råd för handelsprocedurer), som är ett svenskt forum för samarbete om handelsprocedurer, har därför efterlyst en mer samlad information om säkerhetsinitiativen och vilka effekter de har för den internationella handeln. Som ett svar på detta presenterar Kommerskollegium i denna rapport en kartläggning av de viktigaste initiativen, några av de ekonomiska studier som har gjorts på området och en detaljerad jämförelse av säkerhetsinitiativ i USA och EU. Av studien framgår att säkerhetsinitiativen fortsätter att öka och att det inte är enkelt att ge en entydig bild av hur de påverkar handeln, globalt eller i olika regioner. I takt med att allt fler länder inför partnerskapsprogram, som Godkänd ekonomisk aktör, mellan företag och tullmyndigheter, blir det allt viktigare med harmonisering och ömsesidigt erkännande av olika säkerhetsinitiativ. Vissa säkerhetsinitiativ har inslag av handelsprocedurförenklingar. Strävan efter ökad säkerhet och förenklade handelsprocedurer står alltså inte nödvändigtvis i konflikt med varandra, utan kan vara ömsesidigt stödjande. Kollegiet har i tidigare studier visat att förenklade handelsprocedurer kan ge mycket betydande vinster, inte minst i utvecklingsländer. Kommerskollegium vill därför poängtera hur viktigt det är att ta vara på denna möjlighet - att förenklingsperspektivet verkligen integreras i säkerhetsinitiativen - så att den stora potentialen tillvaratas. Ökad globalisering gör också att säkerhetsfrågorna kommer att vara aktuella under överskådlig tid, samtidigt som förenklingar av handelsprocedurer kan vara en förutsättning för att utnyttja de ökade handelsmöjligheterna. Arbetet vid Kommerskollegium har utförts i projektform i nära kontakt med de organisationer som ingår i SWEPRO. Projektet har letts av Johan Pontén i nära samarbete med Sascha Sohlman; i projektgruppen har även Linda Lazslo och Sofia Persson ingått. Från Kommerskollegium har även Fredrik Andersson, Anna Hallam, Ingrid Lindeberg och Lotta Ruokonen bidragit i arbetet. I SWEPRO:s arbetsgrupp har ingått: Jan Sjölander (Exportrådet), Bo Svensson (Svensk Handel), Mats Larsson (Tullverket), Stefan Back och Göran Berg (Svenska Transportindustriförbundet), Karin Mannerstedt-Berg (Rikspolisstyrelsen) samt Erik Nauclér (H&M Hennes & Mauritz AB). Kommerskollegium vill rikta ett varmt tack till dem för deras aktiva medverkan i arbetet med utredningen. Stockholm, januari 2008 Lena Johansson Generaldirektör

4 Abstract Since the terrorist attacks on 11 September 2001 the number of initiatives aiming at increased security in the international supply chain has increased rapidly. The initiatives consist of programmes for partnership between customs authorities and companies, rules for advance communication of data concerning international shipments, minimum security requirements, standardisation of security management and cooperation between companies. Most of the initiatives are taken by governments or customs authorities but many international organisations are also active in this field. Initiatives have also been taken by companies who have formalised their cooperation in organisations like TAPA or BASC. In addition to an overview of the major current security initiatives the National Board of Trade presents a comparison between the rules applied by the US and the EU concerning their respective Customs-Trade partnerships and rules on advance information. The study shows that the Customs-Trade partnership programmes are very similar and that few adjustments will be needed for mutual recognition. The comparison also shows that the advance information systems of the two trade blocks currently are well coordinated with the WCO:s Framework, but that U.S. plans for further information gathering will be at odds with the current edition of the Framework. Further harmonisation in IT-standards would also contribute to a more efficient trade system. In the report recent studies on the economic impact of the development of security initiatives are briefly summarised and the distribution of costs between actors in the supply chain analysed. The costs for security measures should be seen in the light of the possible costs of a terrorist attack and the following disruption of the international supply chain. Security is a collective good and in order to optimise the use of resources to achieve safety international coordination is of essence, in order to avoid free-riders and sub-optimal investments. Increased security controls can lead to longer transport times, which have an adverse effect on transaction costs and can distort trade. However, many initiatives aim at smoother customs procedures for companies with a good track record and a more efficient allocation of customs resources, which has the opposite effect. Companies participating in partnerships with customs authorities report initial costs for implementation of measures but also gains in less theft and smoother customs clearance. The National Board of Trade concludes that in order not to jeopardise the gains from trade facilitation the elaboration of security initiatives need to take trade facilitation in to account. The WCO Framework of Standards is an important tool for this work and efforts should be made to promote harmonisation and standardisation between national rules and programmes. Demands on further data gathering and 100 percent scanning of containers are not aiming at simplification. Further efforts are also needed in the area of transparency.

5 Innehållsförteckning Förord 1 Abstract 2 Innehållsförteckning 3 Del A. Ökat fokus på säkerhet i leveranskedjan en bakgrund 6 1 Ökat fokus på säkerhet i leveranskedjan efter den 11 september Vilka blir effekterna av säkerhetsinitiativen? Kommerskollegiums studie Kartläggning, referat och analys 9 2 Vad är säkerhet i leveranskedjan? Leveranskedjan ett nätverk? Vilka är hoten? Inledande översikt av säkerhetsinitiativen Vad kännetecknar ett certifieringsprogram? Ekonomiska aspekter av säkerhetsinitiativ 16 Del B. Kartläggning av säkerhetsinitiativen 18 3 Internationella säkerhetsstandarder WCO:s ramverk för säkerhet och globala förenklingar för handeln (SAFE) Samarbete mellan tullmyndigheter Fördelning av ansvar genom leveranskedjan Samarbete mellan tullmyndigheter och företag - Godkänd ekonomisk aktör (AEO) Handelsprocedurförenkling Implementering och kopplingar till andra program Columbus Capacity Building Programme International Ship and Port Facility Security Code (ISPS Code) ISPS-kodens införande i EU Kostnader och effekter av ISPS-koden Internationell standardisering: ISO/PAS Internationell standardisering en överblick ISO och säkerhet i leveranskedjan Standardiseringsarbete på europeisk nivå 28 4 Säkerhetsinitiativ i Nordamerika USA C-TPAT Container Security Initiative (CSI) Föranmälan av gods till USA Advance Manifest Regulation ( 24-timmarsregeln ) SAFE Port Act FAST Importer Self-Assessment (ISA) 41

6 4.1.7 Secure Freight Initiative Operation Safe Commerce stöd till forskning Ny lagstiftning om 100 procent skanning av containrar Kanada Partnership in Protection (PIP) Advance Commercial Information 43 5 Säkerhetsinitiativ i Sydamerika Business Alliance for Secure Commerce (BASC) 44 6 Säkerhetsprogram i Europa EUs säkerhetsprogram Customs Security Programme (CSP) Godkänd ekonomisk aktör (AEO) Regler om föranmälan av import och export EU-regler avseende övriga transportslag Specialregler för flygfrakt Specialregler för sjöfart och hamnar Specialregler för landtransport och järnvägstransport av farligt gods Förslaget till förbättrat skydd i försörjningskedjan Secure Operator Sverige: Servicetrappan och StairSec Nederländernas kvalitetssäkringssystem Dutch Client System PROTECT Samarbete EU-USA i säkerhetsfrågor 59 7 Säkerhetsinitiativ i Asien och Oceanien APEC/STAR EU Kina: Smart and Secure Trade Lane Pilot Project Australien Frontline Godkänd ekonomisk aktör (AEO) Nya Zeeland - Secure Exports Scheme Singapore Secure Trade Partnership (STP) Jordanien the Golden List Program 64 8 Privata samarbetsinitiativ Transported Asset Protection Association (TAPA) Informationsutbyte/Incident Information Service (IIS) Freight Suppliers Minimum Security Requirements - FSR Freight Supplier Minimum Trucking Security Requirements - TSR 67

7 Del C. Analys 70 Olika perspektiv på säkerhetsinitiativen 71 9 Vilka effekter får säkerhetsinitiativen för handeln? Terrorismens effekter på den internationella ekonomin Säkerhet som kollektiv vara Hur bör effektiva säkerhetsåtgärder utformas? Säkerhet och handelsprocedurförenklingar (Trade Facilitation) Förebyggande åtgärder eller inspektion Analys av säkerhetsinitiativens vinster och kostnader Vinster från säkerhetsprogram Säkerhetens kostnader Vem får bära kostnaderna för ökad säkerhet? Säkerhetens konsekvenser för konkurrensen Hur påverkas utvecklingsländerna? Sammanfattning och slutsatser På spaning efter ett analysverktyg för säkerhetsinitiativen Supply Chain Security Management En jämförelse mellan C-TPAT, AEO och WCO De stora certifieringsprogrammen en jämförelse del för del Slutsatser Jämförelse av föranmälansreglerna EU USA WCO Riskanalys tillämpad på hot mot leveranskedjan Sammanfattning och slutsatser 104 Referenser 110 Publicerade källor 110 Rättsliga källor 112 Ej publicerade källor 112 Webbdokument och hemsidor 113 Intervjuer och andra direkta källor 113 Förkortningar och begrepp 114 INDEX 116 Bilaga: CSI-hamnar 117

8 Del A. Ökat fokus på säkerhet i leveranskedjan en bakgrund

9 1 Ökat fokus på säkerhet i leveranskedjan efter den 11 september Världshandelns ständigt växande betydelse och det moderna produktionssystemets uppbyggnad gör samhället sårbart för avbrott av leveranser av gods. Det illustreras inte minst av att allt fler industrier sedan mer än tjugofem år har organiserat sin produktion på ett sätt som gör dem beroende av leveranser från egna fabriker eller underleverantörer som ligger i andra delar av världen. Lager i traditionell betydelse blir mer och mer ovanliga, i stället tar företagen emot ett kontinuerligt flöde av varor som transporteras på ett i förväg noga uträknat sätt för att anlända precis i det ögonblick som insatsvaran eller delen ska sättas in i produktionen. På engelska kallas det för just-in-time produktion. Även korta avbrott i leveranskedjan kan få omfattande ekonomiska konsekvenser. Under senare tid har ett stort antal initiativ tagits som syftar till ökad säkerhet i leveranskedjan. Bakgrunden till detta är att risken för att terroristattacker ska riktas mot leveranskedjan anses vara hög. Även om inga sådana attacker ännu har förekommit, utan i stället främst har drabbat privatpersoner och allmänna kommunikationsmedel, finns det ingen garanti för att det som idag ter sig som ett något irrealistiskt hot inte kan komma att realiseras. Därför har transportsäkerhet blivit en viktig global fråga. Redan före den 11 september och attackerna mot World Trade Center i New York och Pentagon i Washington D.C. hade det gjorts förberedelser i USA för att höja säkerheten inom leveranskedjan. Mycket snabbt efter den 11 september presenterade den amerikanska tullen åtgärder så som certifieringsprogrammet C TPAT och hamnsäkerhetsinitiativet CSI. Sedan tidigare fanns det sydamerikanska certifieringsprogrammet BASC. Under åren efter 2001 har ett stort antal länder och organisationer lagt fram ytterligare säkerhetsinitiativ. Delar av dessa initiativ är lagstadgade, andra är certifieringsprogram som i sig är frivilliga, men som för företagen kan komma att upplevas som ett krav för att kunna upprätthålla handeln och tempot i leveranskedjan. Incitamenten för företagen att delta i initiativen, förutom en förbättrad säkerhet, kan vara möjligheten till smidigare tullbehandling, krav från handelspartner och rena marknadsföringsöverväganden. Inget företag vill få sitt namn förknippat med en sändning som innehåller terroristvapen. Att däremot förknippas med säkerhetsinitiativ kan ses som ett tecken på professionalitet och som en förstärkning av varumärket. 1.1 Vilka blir effekterna av säkerhetsinitiativen? Från företagsorganisationer hörs nu röster som pekar på att det stora antalet initiativ och den bristande samordningen mellan dem utgör ett problem. Säkerhetsbehov å ena sidan och krav på effektivitet å andra sidan utgör för många företag redan i utgångsläget en svår balansakt. Många företag arbetar seriöst med säkerhetsfrågorna bland annat som en stöldskyddsåtgärd men även för att leva upp till arbetsmiljöregler och andra föreskrifter och för att skydda den egna personalen. De företagen har givetvis lägre kostnader vid certifieringar och för att leva upp till de säkerhetsregler som införs av myndigheterna. Utmaningen för alla aktörer är dock att hitta en balans mellan säkerhetskrav och en så effektiv och smidig internationell handel som möjligt. Att uppfylla de nya säkerhetskrav som ställs i internationell handel kostar pengar, både för länder och företag. Hur stora dessa kostnader är och vilken effekt de får för enskilda länders och företags möjligheter att delta i internationell handel är en viktig fråga där det fortfarande saknas kunskap. Mängden nya regler och krav som kommer med de nya säkerhetsinitiativen innebär ökade kostnader som riskerar att vara oförenliga med en mer långsiktig utveckling av ett effektivt handelssystem. Samtidigt visar studier på att det finns vinster i initiativen, vinster som främst har att göra med mindre svinn och professionalisering av logistikarbetet.

10 Att det kostar pengar att leva upp till regelverk och åtaganden uppmärksammas i andra sammanhang; både Europeiska kommissionen och den svenska regeringen har t ex förklarat att man generellt vill minska regelverk och krångel med tjugofem procent. Den svenska regeringen har för sin del uttalat att företagens kostnader för att uppfylla regler bör minska med tjugofem procent. Nutek har i uppdrag att göra mätningar av kostnader orsakade av lagstiftningen. Att beräkna kostnaderna för de olika säkerhetsreglerna och andra effekter som åtgärderna kan ha fört med sig är emellertid komplicerat och kräver ett noggrant metodarbete. Få studier har hittills genomförts och resultaten från dem är inte helt entydiga. 1.2 Kommerskollegiums studie I den här rapporten beskriver Kommerskollegium de olika säkerhetsinitiativ som finns globalt. Avsikten är att i första hand ge en beskrivning som en orientering om vilka program som finns och hur de är uppbyggda. Rapporten försöker ge svar på frågorna Hur ser existerande program ut? Vilken påverkan har de haft på företagen och i sin tur på handeln? Är åtgärderna rimliga i förhållande till hotet? Finns det möjligheter till förenklingar och samordning? För att försöka svara på frågorna kommer vi att definiera och beskriva vad en leveranskedja är, ge en modell för hur arbetet med säkerhet i leveranskedjan kan beskrivas och indelas i kategorier, göra en kortfattad sammanfattning av de studier av säkerhetsinitiativens ekonomiska konsekvenser som finns tillgängliga samt diskutera hur effektiva de olika initiativen kan tänkas vara. Kommerskollegium har i den här studien ett perspektiv som utgår från strävan mot handelsprocedurförenklingar (Trade Facilitation). Trade Facilitation är ett koncept som handlar om att reducera transaktionskostnaderna för internationell handel genom att förenkla handelsprocedurer. Handelsprocedurer innefattar hela transaktionskedjan från exportör till importör inklusive transport och betalning. Fokus ligger dock oftast på procedurer kopplade till gränspassagen och de myndigheter som är involverade där. De grundläggande principerna för förenklingar av handelsprocedurer är transparens, harmonisering, standardisering och förenkling. För att handelsprocedurförenklingar skall kunna förverkligas på bästa sätt krävs ett gott samarbete kring dessa principer mellan myndigheter och näringsliv, men även mellan olika myndigheter som är inblandade i handelskedjan. Se figur 1.

11 Harmonisering av tillämpade lagar och förordningar. Förenkling av administrativa processer och dokument. Standardisering av information och krav samt att använda IT för att utbyta information effektivt. Transparens se till att information, krav och processer i samband med gränspassage är klara och tydliga samt lättillgängliga för alla berörda. Figur 1.1 Principer för handelsprocedurförenkling. Källa: Kommerskollegium/SWEPRO. 1.3 Kartläggning, referat och analys Grunden för den här rapporten är en kartläggning av de olika säkerhetsinitiativen. Under arbetet har många organisationer och företag kontaktats, en omfattande litteraturstudie genomförts och information inhämtats från tullverk och andra myndigheter. Kommerskollegium har inte gjort någon egen attitydundersökning eller kostnadsundersökning hos företag utan rapporten baseras i huvudsak på skiftliga källor. Analysdelarna innehåller både egen analys och referat av andra organisationers studier. Den genomgång av de ekonomiska effekterna av säkerhetsinitiativen som återfinns i analysdelen är en litteraturöversikt som har kompletterats med en egen teoretisk analys av hur kostnader fördelas mellan aktörerna i leveranskedjan. Vidare bygger jämförelsen mellan EU:s AEO, USA:s C-TPAT och WCO:s AEO på en studie publicerad av Cross Border Institute i Lausanne. Till det kommer en jämförelse mellan föranmälansregler i EU och USA, kontrasterade mot reglerna i WCO:s ramverk. Det är Kommerskollegiums jämförelse som även jämförs med motsvarande arbete i WCO. Slutligen återger vi huvuddragen i en studie av OECD som handlar om säkerhet i intermodala containertransporter. 1 Transporter med mer än ett transportsätt. Containrar kan lätt föras mellan lastbil, tåg och båt.

12 2 Vad är säkerhet i leveranskedjan? Den internationella leveranskedjan är sårbar eftersom den består av många olika aktörer som hanterar stora mängder gods och information och eftersom det finns många tillfällen då gods måste lastas om. Sårbarheten är dubbel; dels finns risken att leveranskedjan avbryts på grund av ett terrorattentat, dels finns risken att terrorister använder ett transportmedel för att åstadkomma ett attentat. Samtidigt blir också samhällsekonomin sårbar då många företag är beroende av leveranskedjan för sin produktion och försörjningen av befolkningen är beroende av internationell handel. Parallellt med terrorhotet har andra hot växt fram. Både vägtransporter och sjöfart har i allt högre grad utsatts för piratverksamhet. Hotet kommer ofta inifrån företagen i form av insiderbrott. Även intresset att försöka stävja människosmuggling och narkotikatrafik har varit viktiga drivkrafter i framväxten av säkerhetsinitiativ. (Se avsnitten om TAPA och BASC, m.fl.). I det här avsnittet försöker vi ge en bild av hur leveranskedjan fungerar och diskuterar hur riskbilden ser ut. Vidare ger vi en första översiktsbild av de olika säkerhetsinitiativ regeringar och företag och organisationer utformat för att möta hoten. 2.1 Leveranskedjan ett nätverk? I en rapport som EU-kommissionen låtit ta fram anges att det finns cirka 4,7 miljoner företag i EU som är involverade i leveranskedjan, enligt underlag från Eurostat. 2 Leveranskedjan är också mycket omfattande i volym var volymen för handeln i container 114 miljoner TEU.. En TEU är ett standardmått för att mäta container och betyder Twenty-foot Equivalent Unit (motsvarighet till tjugo-fots enhet). En mycket stor del av de transporter som krävs i dagens produktionssystem sker i container. En container är en förstärkt stålbox med en dubbeldörr. Den kan sedan vara vidareutvecklad för att transportera frys- och kylvaror, gaser eller flytande ämnen eller inredd för att transportera t.ex. kläder. Den intermodala containertransportkedjan fungerar ungefär som blodomloppet gör för kroppen vad gäller den internationella handeln. Systemet har visat sig vara mycket effektivt och relativt säkert och det finns eventuellt ytterligare vinster, ekonomiska och miljömässiga, i att förstärka intermodalitet och noder. 4 En klassisk bild för hur varor flyttas mellan producenter och konsumenter är en kedja av varutransporter och information en leveranskedja. Tanken är att en råvara eller produkt framställs, säljs och transporteras till ett företag som i sin tur säljer den vidare. Det kan vara en importör eller en grossist, som ser till att varan distribueras antingen direkt eller via ytterligare återförsäljare till en slutkund. I en sådan kedja är aktörerna den ursprungliga producenten, transportören, grossisten/importören, eventuellt ytterligare transportör, återförsäljaren och slutkunden. Eventuellt kan man lägga till de ekonomiska transaktionerna och tillhörande informationsutbyte. En leveranskedja där det tillverkande och det inköpande företaget finns i olika länder presenteras översiktligt i figur 2.1. DNV Consulting (2005). Heymann (2006). OECD ECMT (2005). 10

13 Figur 2.1 En schematisk bild av leveranskedjans aktörer. I själva verket är kedjan mer komplex än så. I det tänkta exemplet i figur 2.1 ingår en lång rad aktörer som har olika roller. Det finns en mångfald mellanhänder i logistikbranschen. De vanligaste rollerna skulle kunna sägas vara transportör, tullombud och speditör. Speditören kan vara en slags konsult för hela transportkedjan som har egna lagermöjligheter och kan också utföra tullombudstjänster. Om man dessutom betänker att logistikkedjan har en informationsdel och en finansiell del kan kedjan tecknas som i figur 2.2 med ytterligare ett antal aktörer aktiva, främst i de finansiella delarna. Dessutom förefaller det som om vilka mellanhänder importörer och exportörer använder sig av varierar kraftigt över tid vilket ökar komplexiteten. Att vid t.ex. en certifiering beskriva en bestämd leveranskedja ger bara en ögonblicksbild. Figur 2.2 Exempel på möjliga aktörer i leveranskedjan. Källa: Kommerskollegium. En än mer komplicerad bild av hur produktion och distribution sker idag skulle vara ett vittförgrenat nätverk. Råvaruproducenten säljer till många olika kunder, fraktar råvaran på olika transportslag och köper logistiktjänster av olika företag. Vidareförädlaren producerar ett antal olika varor, av vilka några kan tänkas vara insatsvaror för andra industrier. Dessa industrier i sin tur tar in insatsvaror från många olika håll och kommer sedan att sälja den färdiga produkten till ett antal olika kunder via olika återförsäljarnät i olika länder. Dessutom är det tänkbart att ett företag som förädlat en produkt säljer den tillbaka till ursprungsföretaget som låter varan vara insatsdel i en annan produkt som de tillverkar. Resultatet blir ett nätverk av relationer mellan 11

14 olika företag och deras kunder med ett stort antal aktörer i mellanleden olika logistikföretag. Ett exempel kunde vara produktion av en personbil. Slutmonteringen av bilen sker i en löpandebandproduktion där ett stort antal delar måste anlända i perfekt ordning och tid för att så snabbt som möjligt monteras till en färdig bil. Leverenskedjans yttersta gränser går vid gummi till däck, glas till rutor, stål och aluminium till karossen osv. Få om några biltillverkare idag tar sina delar från ett och samma land i stället samverkar de stora producenterna över världsdelarna med utveckling och produktion av insatsvarorna. Bilarna säljs sedan i sin tur internationellt. Av ekonomiska skäl har de flesta moderna företag valt att minimera förråd och lager. Att minimera kapitalbindning i lager som ligger stilla har varit ett sätt att sänka kostnaderna för både industrier och konsumentvaruföretag. För tillverkningsindustrin innebär det att stora delar av det lager som trots allt finns befinner sig i rörelse i leveranskedjan för att kunna monteras med övriga insatsdelar vid exakt rätt tidpunkt. För många konsumentvaror gäller en liknande logik: klädbutikens lager hänger på galge i butiken. Detta är en av förklaringarna till varför leveranskedjan är så känslig för avbrott. Även kortare avbrott i leveranser kan innebära stora kostnader i avbruten produktion, försenade utleveranser och kontraktsbrott eller missnöjda kunder. Den utveckling som beskrivs ovan är en del av de rationaliseringssträvanden som funnits inom industrin sedan slutet av 1970-talet då amerikanska och västeuropeiska industrier insåg att de måste kunna möta konkurrensen från först japansk industri och senare från en lång rad andra konkurrentländer. Tankarna bakom utvecklingen har delvis utvecklats i japanska företag med flexibel produktion som ledstjärna. Samtidigt har möjligheterna till bättre kontroll av produktion och leveranskedja tack vare IT och ökade krav på avkastning och låg kapitalbindning i lager tvingat fram en professionalisering av all logistikverksamhet. Logistiken har blivit ett viktigt strategiskt konkurrensmedel och är inte längre bara en tråkig men nödvändig transport- och lagerverksamhet. Det innebär också att många av de åtgärder som beskrivs i säkerhetsinitiativen redan är genomförda i de stora företagen och troligen skulle ha kommit att bli standard även utan ett förstärkt terrorhot. Det torde vara svårt att avgöra i vilken utsträckning säkerhetsinitiativen påskyndat den professionaliseringen men att det är två faktorer som har samverkat verkar vara klart. 2.2 Vilka är hoten? I flera framställningar om säkerhet i leveranskedjan utgår resonemangen från attentaten mot mål i USA den 11 september Man bör dock komma ihåg att attentat hade förekommit tidigare i många andra sammanhang. Attentatet mot World Trade center 1993, attentatet mot den amerikanska jagaren USS Cole år 2000, IRA:s och ETA:s verksamheter i Europa för att bara nämna några. Många utvecklingsländer har också drabbats hårt. Det som var nytt i attackerna i september 2001 var att ett transportmedel blev ett vapen som användes av terroristerna. I stället för att utföra flygplanskapningar med gisslantagning och kravlista förvandlade de en del av transportkedjan till ett anfallsvapen. Transportsäkerhet blev omedelbart en prioriterad fråga. Det stod klart att terrorhotet inte bara var riktat mot transportmedel utan också kunde omvandla transportmedel till hot. Samtidigt stod det klart att effekterna av den avbrutna leveranskedjan var omfattande. USA stängde sina gränser i upp till tre dagar efter den 11 september. Kostnaden för ett avbrott i leveranskedjan blev med ens högst påtaglig. Analysen av transportsäkerhet kan delas upp i infrastrukturella risker (transporten är målet för terroristen) och risker från leveranskedjan (transporten är medlet för terroristen). Dessutom skulle främst containertrafiken kunna användas för att transportera vapen som skulle användas i ett annat sammanhang och personer. Sammanfattningsvis kan hotbilden från terrorism sammanfattas i tre punkter: Hotet från leveranskedjan: Flygplan används som vapen, container används som transportmedel för bomb eller motsvarande. 12

15 Hotet mot leveranskedjan: Attentat mot hamn eller flygplats orsakar stora avbrott i leveranskedjan. Leveranskedjan används för att stödja annan terrorverksamhet: Olaglig persontransport per container (Se avsnitt om CSI), vapensmuggling osv. Till dessa tre hot kan läggas den osäkerhet som kommer med förekomsten av hot. Blotta hotet att genomföra ett terrordåd kan innebära nog så stora påfrestningar på handelssystemet, eftersom det gör att aktörerna i leveranskedjan måste planera för den eventualiteten. Det ser man bland annat i reaktionerna på hot som sprids på hemsidor med anknytning, verklig eller påstådd, till Al-Qaida. Hoten från terrorism ska ses mot en politisk utveckling där olika terrornätverk blivit verksamma och dessutom fått uppföljare som imiterar dem. Polismyndigheter i Europa hävdar sig ha avvärjt ett antal attentat. Fortfarande verkar inget hot ha drabbat transportkedjan utanför flygtrafiken. 2.3 Inledande översikt av säkerhetsinitiativen De initiativ som har tagits fram för att möta hoten mot försörjningskedjan är av olika slag. Det finns ett stort antal aktörer som med olika utgångspunkter arbetar med säkerhet. Grovt kan man dela in säkerhetsinitiativen i de som initierats av statliga eller överstatliga organ (EU, WCO) och de som har privaträttsliga organisationer bakom sig. Vidare kan det vara meningsfullt att dela in initiativen i de som är obligatoriska och de som är frivilliga. Här kan en diskussion öppnas. Initiativ som formellt sett är frivilliga kan i praktiken vara nödvändiga att delta i för att företagen ska kunna delta i en effektiv handel. Nedan följer en kort presentation av de viktigaste initiativen. I första hand har de initiativ som direkt vänder sig till företag valts ut. Initiativen presenteras mer utförligt i de följande avsnitten. Syftet med presentationen nedan är att ge en första överblick och klassificering som ett stöd för den fortsatta läsningen. AEO. Världstullorganisationen (WCO) ger i sitt ramverk för säkerhet och globala förenklingar för handeln, SAFE 5, bland annat en definition på hur företag ska kunna bli Godkända ekonomiska aktörer (AEO= Authorized Economic Operator) och med detta få fördelar i tull- och säkerhetskontroller. WCO har 171 stater som medlemmar och av dem har 147 formellt deklarerat att de har för avsikt att införa SAFE. AEO i EU. EU:s regler om ett system för Godkända ekonomiska aktörer (AEO) trädde i kraft den 1 januari 2008 och innebär certifiering av företag som får fördelar i tull- och säkerhetskontroller. BASC. Business Alliance for Secure Commerce. Ett säkerhetsinitiativ initierat av latinamerikanska företag som i samarbete med de amerikanska tullmyndigheterna utarbetat ett initiativ som har stora likheter med C-TPAT. BASC är dock det äldre initiativet av de två. C-TPAT. Customs-Trade Partnership Against Terrorism. USA:s tullmyndighets certifieringsprogram som vänder sig till företag i leveranskedjan. Företagen säkerhetscertifieras och får fördelar i tullprocedurer och säkerhetsrelaterade kontroller. Dessutom är C-TPAT-certifiering grund för deltagande i ett par andra program. PIP. Partners in Protection. Kanadensiska tullens certifieringsprogram för företag. Målet är att minska smuggling och stölder och även att bekämpa terrorism. Har uppgraderats för att programmet ska vara mer likt USA:s C-TPAT och ömsesidigt erkännande kunna uppnås. Framework of Standards to Secure an Facilitate Global Trade, SAFE, World Customs Organization (2005). Översättning till svenska av Tullverket. Ramverket förkortas ofta SAFE. I texten skrivs det som WCO:s ramverk, ramverket eller SAFE om det inte skrivs ut med hela namnet. 13

16 Frontline. Australiens initiativ för frivilligt samarbete mellan tullmyndighet och företag. Stora likheter med den kanadensiska tullens PIP. Australien har också initierat ett program som ska motsvara WCO:s AEO. Föranmälan till USA. För containertrafik per sjöfart gäller att import till USA måste anmälas tillsammans med viss information om lasten 24 timmar innan lasten lastas ombord på fartyget. Föranmälan till EU. Från halvårskiftet 2009 inför EU regler som innebär att all import eller export måste föranmälas till tullmyndigheterna. Olika tidsfrister gäller för olika transportslag. IMO/ISPS. International Maritime Organization. FN-organ som utarbetat regler för sjöfart, International Ship and Port Facility Security Code, ISPS. Koden är delad i en A- och en B-del. A- delen är obligatorisk lagstiftning för de länder som skrivit på konventionen. B delen är en rekommendation. EU har via lagstiftning även gjort delar av B-delen obligatorisk. ISO. International Organization for Standardisation. Utvecklar standarder för hur arbete och styrning med olika företagsprocesser med anknytning till säkerhet bör gå till. Även tekniska standarder för bl.a. containersigill. Servicetrappan (Stairway). Det svenska Tullverkets certifieringsprogram för företag som började som ett regelförenklingsprogram. Senare har säkerhetsmodulen StairSec lagts till. Säkerhetsregler för flygfrakt. Inom flyget finns ett system där speditören certifieras och avsändaren anges som känd avsändare. Systemet har vissa likheter med certifieringsprogram som AEO och C TPAT TAPA. The Technology Asset Protection Association. En global förening av företag som bidrar till informationsutbyte mellan företag och myndigheter och som utarbetat säkerhetsstandarder, främst för vägtransporter av högt värderat gods. Som framgår av tabell 2.1 nedan är många initiativ som vänder sig till företagen frivilliga. Det är dock relevant att fråga sig om företag vilka har omfattande handel med ett land som har säkerhetsinitiativ från tullmyndigheternas sida realistiskt i längden kan stå utanför. C-TPAT och de olika AEO-programmen befinner sig med andra ord på en glidande skala. Även ISPS-koden är svår att entydigt klassificera. A-delen är som nämnts obligatorisk lagstiftning för de länder som antagit den medan B-delen i princip är frivillig. BASC är en privaträttslig organisation med frivilligt medlemskap men initiativet är utarbetat i samarbete med USA:s tullmyndigheter. TAPA har en tydligare roll som både privat och frivilligt. ISO-systemets tekniska standarder har en särställning eftersom de ibland kan vara en instruktion om hur företag eller organisationer ska efterleva lagstiftning, ibland rent företagsmässiga vägledningar och ibland refereras till direkt i lagtext. Statligt Privat Lagkrav Föranmälan (EU, USA), ISPS (Adelen, B-delen i EU i vissa fall) ISO (i vissa fall) Frivilligt C-TPAT, PIP, Frontline, Stairsec AEO (EU, WCO) ISO BASC TAPA Tabell 2.1 Ett försök till klassificering av säkerhetsinitiativen efter lagkrav och ägandeformer. Indelningen ovan ger dock bara en del av bilden. Säkerhetsinitiativen avser även olika delar av leveranskedjan och lägger ansvaret på olika aktörer. Det försvårar analysen av initiativen. Det är till exempel inte möjligt att jämföra reglerna om föranmälan med program som certifierar att 14

17 företag arbetar på ett tillfredsställande sätt med säkerhet och efterlevnad av tullregler. Ett sätt att bättre förstå initiativen vore att indela dem efter initiativtagare och inriktning: Initiativtagare Tullmyndigheter eller annan statlig myndighet Statligt eller överstatligt organ (EU, FN) Statligt eller överstatligt organ (EU, FN) Privata företag Standardiseringsorgan Inriktning Certifiering Tull- Företag Informationskrav Miniminivåer för kontroller och skyddsåtgärder Minskade stölder Mindre smuggling Tillämpning av certifieringsprogram Exempel på initiativ C-TPAT AEO PIP Föranmälan ISPS-kod 100% skanning CSI Flyggodsregler EU/USA TAPA BASC ISO Tabell 2.2 En översikt av säkerhetsinitiativ indelade efter initiativtagare och bakomliggande drivkrafter. Certifieringsprogrammen är relativt många och kan antas öka i antal om WCO:s ramverk följs av många av organisationens medlemsstater (Se avsnittet om WCO). Om initiativen till programmen inte har tagits på regeringsnivå, är det tullmyndigheterna själva som har sett ett närmare samarbete med företagen som ett sätt att utöva en bättre kontroll och kunna ta in information som leder till att myndigheterna bättre kan styra sina resurser. De olika initiativ som reglerar att företag måste lämna uppgifter är ofta kopplade till certifieringsprogrammen och till den riskanalys som tullmyndigheterna gör när de väljer var de ska sätta in sina kontroller. Reglerna om informationslämnande är i de flesta fall bindande. Samtidigt finns det en önskan hos regeringar och stater att garantera en miniminivå inom vissa områden, eller sätta upp regler för hur kontroller ska utföras. Så är till exempel fallet med reglerna för behandling av flyggods eller den del av ISPS-koden som är bindande. Privata företag har också slagit sig samman för att dela erfarenhet och kunskap och utarbeta strategier för säkerhet. Det gäller både BASC och TAPA som tillkommit för att företag velat minska frekvensen av smuggling eller stölder. De kontroller som i första hand ska kunna undvikas genom certifieringsprogram är säkerhetskontroller. Det rör sig om kontroller av dokument, där en riskbedömning görs. Bedömningen utgör grunden för ett beslut om tullmyndigheterna ska gå vidare med kontroller av radioaktivitet eller inspektion med röntgen eller gammastrålning, så kallad Non-Intrusive Inspection (NII). Därefter kan också rent fysiska inspektioner av en containers innehålla komma ifråga. Dröjsmål för den här sortens kontroller kan vara långa. Till detta kommer kontroller av tulldokumentation, införsel av otillåtna substanser, livsmedelskontroller med mera, som normalt inte omfattas av de här programmen. Det svenska tullverket menar att en del av kontrollerna som avser regelefterlevnad även kan ingå i lättnaderna för att göra programmen mer attraktiva. Standardiseringsorgan har även de sett nödvändigheten i att engagera sig i säkerhetsproblematiken. Det gäller både tekniska standarder som används för utrustning i leveranskedjan och ledningssystem som ger standarder för hur företagen ska arbeta med säkerhetsfrågor eller till och med hur de ska genomföra vissa certifieringsprogram. I analysdelen återkommer en fördjupad diskussion av den här klassificeringen. 15

18 2.4 Vad kännetecknar ett certifieringsprogram? Många av de säkerhetsinitiativ som beskrivs i den här rapporten är certifieringsprogram. Principen är att tullmyndigheten i ett land ingår ett partnerskap med företagen och erbjuder dem lättnader i säkerhets- och andra kontroller mot att de fortlöpande dokumenterar att de arbetar med säkerhetsfrågor på ett föreskrivet sätt. I flera av certifieringsprogrammen finns det olika nivåer där företaget, beroende på hur nära relation det har till tullmyndigheten, får lättnader i kontroller och andra fördelar. Exempel på sådana program är som ovan nämnts C-TPAT, PIP, Servicetrappan med StairSec och EU:s AEO. Certifieringsprogram kan vara ett sätt för lagstiftaren att hantera de organisationer och företag som man inte lätt kan nå genom tillståndsgivning. För hamnar och flygplatser, som är relativt begränsade i antal, ger myndigheterna tillstånd och föreskriver minimiregler för säkerhetsarbetet. Certifieringsprogram kan vara ett resurseffektivt sätt att arbeta med företagen som är för många för att snabbt kontrolleras. I en studie från 2006 presenterar forskarna vid Cross Border Research Association i Lausanne ett ramverk för analys av säkerhetsinitiativ för leveranskedjan. 6 De menar att allt säkerhetsarbete arbetar mot fem olika mål: Lokaler och ytor (Facility Management): att säkra lokaler där gods hanteras, lagras och lastas. Godshantering (Cargo Management): att skydda godset under alla led i transporten. Personal (Human Resources Management): att all personal ska vara bakgrundskontrollerad, pålitlig och medveten om risker. Informationssäkerhet (Information and Communication Management): att skydda viktiga data och använda information som ett verktyg för att spåra olaglig aktivitet och säkerhetsbrister. Nätverk och affärssystem (Business Network and Company Management Systems): att inkludera säkerhet i intern och extern organisations struktur och företagets affärssystem. Gutiérrez och Hintsa menar att dessa delar tillsammans bildar ett system för Supply Chain Security Managament. Modellen förefaller vara bäst tillämplig på certifieringsprogram även om även andra säkerhetsinitiativ kan rymmas i den. Den tar inte upp aspekten regelförenklingar och minskade kontroller tack vare vissa säkerhetsförfaranden. I analysdelen av den här rapporten diskuteras den här modellen ytterligare och Gutiérrez och Hintsas analys används för att beskriva några certifieringsprogram. 2.5 Ekonomiska aspekter av säkerhetsinitiativ I kapitel 9 behandlas de ekonomiska aspekterna av säkerhetsinitiativen mer ingående. För en djupare förståelse av beskrivningen av säkerhetsinitiativen som följer i del B kan det vara av intresse att redan här ta del av en del av de frågeställningar som sedan fördjupas i kapitel 9. Ett centralt problem med säkerheten i den internationella leveranskedjan är att den utgör en kollektiv nytta, och som sådan ställer den krav på samarbete för att kunna fungera effektivt. Brist på samordning kan nämligen leda till att länder investerar i nationell säkerhet på bekostnad av globalt säkerhetssamarbete. Detta kan leda till ineffektiva lösningar, då ett samordnat säkerhetsarbete med största sannolikhet är mer kostnadseffektivt. Dessutom skulle samarbete minska risken för att handeln hindras eller snedvrids av ineffektiva regler. Men för att kunna samordna säkerheten i den internationella leveranskedjan, krävs harmoniserade och kompatibla system, både för tullhantering och för utbyte av information. Det ställer med andra ord stora krav på alla länder att de ska förhandla fram och tillämpa globala system. Gutiérrez och Hintsa (2006). 16

19 Kostnaderna som kan uppstå vid skärpta krav på säkerhet är av olika slag. Beroende på typen av initiativ har aktörer i leveranskedjan i regel en initial kostnad kopplad till själva implementeringen av initiativet, så som införandet av nya rutiner, införskaffning av ny utrustning samt själva certifieringsavgiften. Efter att dessa åtgärder har genomförts, återstår de löpande kostnaderna med säkerhetsarbetet. Höjda säkerhetskrav kan också medföra ökade transaktionskostnader, vilka kan bestå av mer komplicerade tullklareringsförfaranden och längre väntetider i hamnar och terminaler. Efter attackerna mot USA den elfte september 2001 ökade transaktionskostnaderna i den internationella handeln, bland annat blev transporttiderna längre och mer oregelbundna. Ur ett ekonomiskt perspektiv jämförs ofta säkerhetsrelaterade kostnader med en tull på en vara i handeln. En studie som presenteras i kapitel 9 pekar på att varje dag en vara befinner sig i sjötransport motsvarar en tull på 0,8 procent av varans värde. Frågan om huruvida skärpta säkerhetskrav i leveranskedjan leder till förlängda transporttider blir därmed ytterst relevant, också med tanke på att handelsvolymer generellt uppvisar stark känslighet med avseende på transportkostnader. Det verkar följaktligen föreligga ett samband mellan transporttid och handelsvolym. Generellt kan det sägas att kostnaderna relaterat till en potentiell terroristattack är mycket höga. Däremot är det svårt att mäta de direkta vinsterna med höjd säkerhet. Problemet ligger i själva vinsternas natur, eftersom det inte går att bestämma kostnaderna som uppstår vid ett säkerhetsbrott som aldrig sker. För företagen finns det utöver vinsterna av att slippa vara föremål för en terroristattack vinster, främst av certifieringsprogrammen, som kan sägas vara positiva bieffekter, eller spin-offeffekter. Den främsta spin-offeffekten måste anses vara företagens möjlighet att fortsätta sin verksamhet vid störande incidenter. Därutöver kommer vinster bestående i minskat antal kontroller, bättre relationer med tullmyndigheterna, minskade stölder och svinn och möjlighet till lägre försäkringspremier. Dessutom innebär de riktlinjer som finns i certifieringsprogrammen en professionellare hantering av logistikkedjan, vilket kan vara till fördel för vissa företag. 17

20 Del B. Kartläggning av säkerhetsinitiativen 18

Säkerhet i leveranskedjan: Hur påverkas handeln av ökade säkerhetskrav?

Säkerhet i leveranskedjan: Hur påverkas handeln av ökade säkerhetskrav? Säkerhet i leveranskedjan: Hur påverkas handeln av ökade säkerhetskrav? CSI CSI PIP PIP Stairsec Stairsec BASC BASC Föranmälan EU Föranmälan EU ISPS ISPS ISO 28000 ISO 28000 SAFE Port Act SAFE Port Act

Läs mer

Importer Security Filing 10+2 Skärpta krav på förhandsrapportering vid import som fraktas med fartyg till USA

Importer Security Filing 10+2 Skärpta krav på förhandsrapportering vid import som fraktas med fartyg till USA PM Enheten för EU:s handelspolitik Dnr Menzareta Kopić Lind Importer Security Filing 10+2 Skärpta krav på förhandsrapportering vid import som fraktas med fartyg till USA 26 januari 2009 trädde ny lagstiftning

Läs mer

SECURITY i den multimodala transportkedjan

SECURITY i den multimodala transportkedjan SECURITY i den multimodala transportkedjan Erfarenheter från- och utmaningar med- att skapa heltäckande securitysystem i komplexa, globala organisationer Corporate Risk Management 1 Upplägget Förhållande

Läs mer

Utveckling på säkerhetsområdet under 2008.

Utveckling på säkerhetsområdet under 2008. 2008-10-06 Utveckling på säkerhetsområdet under 2008. En uppföljning av läget i initiativ för säkerhet i leveranskedjan I januari 2008 publicerade Kommerskollegium rapporten Säkerhet i leveranskedjan:

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.1.2016 COM(2016) 17 final 2016/0006 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Nya Zeeland om samarbete och ömsesidigt

Läs mer

WTO-avtalet om förenklade handelsprocedurer

WTO-avtalet om förenklade handelsprocedurer WTO-avtalet om förenklade handelsprocedurer WTO-avtalet om förenklade handelsprocedurer Första multilaterala avtalet sedan WTO bildades 1995 Syfte: Minska byråkratin och kostnaderna för internationell

Läs mer

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Kommerskollegium Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser

Läs mer

PROTECTED Security inom Kombitransporter RAPPORT

PROTECTED Security inom Kombitransporter RAPPORT PROTECTED Security inom Kombitransporter RAPPORT 2011-03-28 Nils Andersson Andrée Falkenberg Samuel Forslund Daniel Holmbom MariTerm AB Tel. +46 (0)42 33 31 00 Fax. +46 (0)42 33 31 02 P.O. Box 74 SE-263

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll

Läs mer

Hur kan krav på spel- och lotterisäkerhet driva fram ISO 27001-certifieringar?

Hur kan krav på spel- och lotterisäkerhet driva fram ISO 27001-certifieringar? Hur kan krav på spel- och lotterisäkerhet driva fram ISO 27001-certifieringar? Fredrik Rehnström, CISSP, CISM VD och säkerhetsrådgivare Rote Consulting AB Varför är säkerhet på agendan? Hotbild Myndighets-

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A 2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmänt 3 2 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav 7 3 (8) 1 Allmänt 4 (8) 2 Tele2 bedriver en verksamhet vars produktion till största delen

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:2

Policy Brief Nummer 2012:2 Policy Brief Nummer 2012:2 Förenklingar av handelsprocedurer ett sätt att stödja utvecklingsländers export Begreppet handelsprocedurer används för att beskriva alla de administrativa steg som måste uppfyllas

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

Ömsesidigt erkännande av AEO-program

Ömsesidigt erkännande av AEO-program Kommerskollegium 2010:3 Ömsesidigt erkännande av AEO-program Säkerhet i leveranskedjan och handelsprocedurförenkling lägesrapport hösten 2010 2010 08 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 27001:2014

SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 27001:2014 SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 27001:2014 Fastställd/Approved: 2014-02-26 Publicerad/Published: 2014-02-27 Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish; engelska/english ICS: 01.140.30; 04.050; 33.040.40;

Läs mer

ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden

ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden Frukostseminarium 2009-10-05 Anita Myrberg BiTA Service Management anita.myrberg@bita.eu Agenda ISO/IEC 20000 Vad, varför, hur börja? Relation till andra standarder

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 2014/0059(COD) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för internationell handel över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Värdet av AEO status för ett företag

Värdet av AEO status för ett företag Värdet av AEO status för ett företag Mikael Forsblom 1 Examensarbete / Degree Thesis Företagsekonomi / Business Administration 2010 EXAMENSARBETE Arcada Utbildningsprogram: Identifikationsnummer: Författare:

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

Din personliga kontakt för rätt tullhantering

Din personliga kontakt för rätt tullhantering Din personliga kontakt för rätt tullhantering InfraNordic är AEO-certifierade enligt EU:s och Tullverkets regelverk. Snabba förändringar ökar kraven Vårt sätt att arbeta betyder snabbare och smidigare

Läs mer

EXPORTKONTROLL- SEMINARIUM 2010

EXPORTKONTROLL- SEMINARIUM 2010 www.isp.se EXPORTKONTROLL- SEMINARIUM 2010 Exportkontroll ett gemensamt ansvar Andreas Ekman Duse, GD VÄLKOMNA! INLEDANDE PRESENTATION produkter 1 Program Välkomna, inledande presentation Aktuellt inom

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Varför ISO/IEC 27005 Information Security Management?? Riskanalys och riskhantering är centrala aktiviteter

Läs mer

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products Dokument Sida SAMRÅDSDOKUMENT 1 (6) TCO Datum Referens: Lena Orpana 2013-07-16 Direkttel: 08-782 92 94 E-post: lena.orpana @tco.se TCOs svar på kommissionens frågor Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter

Läs mer

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

Utredning avseende EG-kommissionens förslag till förordning om förbättrat skydd i

Utredning avseende EG-kommissionens förslag till förordning om förbättrat skydd i FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2006-11-06 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2006-012 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Utvecklingen av EQF i Europa och implementeringen i Sverige

Utvecklingen av EQF i Europa och implementeringen i Sverige Utvecklingen av EQF i Europa och implementeringen i Sverige Stockholm City Conference Center, Stockholm 24 oktober 2012 Carina Lindén, Upplägg Fördjupat samarbete inom yrkesutbildningen i EU och konkreta

Läs mer

Bilaga 3 Säkerhet Dnr: /

Bilaga 3 Säkerhet Dnr: / stockholm.se Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Hantverkargatan 2F 104 22 Stockholm Växel 08-508 33 000 www.stockholm.se Innehåll 1 Inledning 3 2 Krav på säkerhetsarbete

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform.

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform. Syfte med dagen är att: 1) De som sitter i styrelserna för resp Strategisk Innovations Program (SIP) plattform ska ges en förståelse för att genom att ha strategier för sitt deltagande i ramprogrammet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Tre olika certifikat

Tre olika certifikat AEO så här har det gått för oss Mikael Wennergren Volvo Group Logistics Services & Stefan Björkencrona Tullverket Tre olika certifikat AEOC Tullförenklingar AEOS Säkerhet och skydd AEOF Tullförenklingar

Läs mer

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Incoterms. Termerna är indelade i fyra grupper

Incoterms. Termerna är indelade i fyra grupper Vid internationell handel känner avtalsparterna oftast inte till de leveransvillkor som gäller på respektive motparts hemmamarknad. International Chamber of Commerce (ICC) utger ett regelverk för internationella

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/0031(COD) 14.10.2004 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv

Läs mer

Logistikföretagen och deras utbud

Logistikföretagen och deras utbud Logistikföretagen och deras utbud Källa: Logistik för konkurrenskraft ett ledaransvar (Dag Björnland, Göran Persson, Helge Virum; red), Liber, upplaga 2003 1 Strukturering av logistikföretag Kategori III

Läs mer

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.1.2016 COM(2016) 9 final 2016/0004 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet mellan Europeiska unionen och Nya

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet)

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Enheten för internationell handelsutveckling 2011-12-14 Dnr 5.4-2011/00266-15 Malin Gunnarsson Ljungkvist För kännedom SWEPRO:s ledamöter Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Plats:

Läs mer

RÄTT KVALITÉ OCH KOMPETENS ANITA GRAFF, COO (dceo) Malmö - 2 oktober 2012

RÄTT KVALITÉ OCH KOMPETENS ANITA GRAFF, COO (dceo) Malmö - 2 oktober 2012 RÄTT KVALITÉ OCH KOMPETENS ANITA GRAFF, COO (dceo) Malmö - 2 oktober 2012 CUSTOMS CUSTOMS VAT DECLARATION REPRESENTATION REPRESENTATION CUSTOMS CUSTOMS CUSTOMS CONSULTING CONSULTING ACADEMY CUSTOMS CUSTOMS

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Syftet med verksamhetsstyrningen inom DB Schenker Logistics är:

Syftet med verksamhetsstyrningen inom DB Schenker Logistics är: Sept-2012 Hanteringen av FARLIGT GODS inom Schenker koncernen. Schenker AB s policy farligt gods lyder enligt följande: Syftet med verksamhetsstyrningen inom DB Schenker Logistics är: att se till att etag

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT från: Coreper till: Rådet Föreg. dok. nr: 16642/09 TELECOM 254 AUDIO 55 MI 449 COMPET

Läs mer

Konferens om risk-och sårbarhetsanalyser 2015 Stockholm -World TradeCenter -4 maj 2015

Konferens om risk-och sårbarhetsanalyser 2015 Stockholm -World TradeCenter -4 maj 2015 Konferens om risk-och sårbarhetsanalyser 2015 Stockholm -World TradeCenter -4 maj 2015 Att integrera RSA i arbetet med intern styrning och kontroll samt i myndighetens styrprocess Michael Lindstedt Myndigheten

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2012 SWD(2012) 291 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets

Läs mer

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

KGH CUSTOMS ACADEMY KURSKATALOG 2013

KGH CUSTOMS ACADEMY KURSKATALOG 2013 KGH Customs Academy har etablerats för att säkerställa hög kvalitet och kunskap inom KGH samt för att erbjuda våra kunder likvärdig möjlighet till kunskaper inom tull, moms och internationell handel. Vi

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Styr och utveckla ditt IT-stöd utifrån internationella standarder

Styr och utveckla ditt IT-stöd utifrån internationella standarder Styr och utveckla ditt IT-stöd utifrån internationella standarder Frukostseminarium 2008-09-19 Anita Myrberg BiTA Service Management Agenda ISO/IEC 20000 Relation till andra standarder Varför styra en

Läs mer

130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura

130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura 130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura Agenda för dagen 1. Välkomna, intro & sallad Ulrica 2. Kort beskrivning av det fortsatta arbetet Karina

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

ISO Guidance on Sustainable Procurement

ISO Guidance on Sustainable Procurement ISO 20400 Guidance on Sustainable Procurement (prel. Vägledning för hållbar upphandling ) Bakgrund, översikt och framtid Staffan Söderberg - frivillig oberoende ordförande i intressentgruppen som tar fram

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Kommittédirektiv Användarna i delningsekonomin Dir. 2015:136 Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Sammanfattning Den s.k. delningsekonomin har många fördelar såväl för enskilda individer

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

Nya tullregler i EU 1 maj 2016

Nya tullregler i EU 1 maj 2016 Nya tullregler i EU 1 maj 2016 Oslo den 19 oktober 2015 Kenneth Persson Tullverket Fyra huvudspår UCC (Unionstullkodexen) är beslutad Tillämpningsföreskrifterna (UCC DA/GA) beslut förväntas under hösten

Läs mer

Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar

Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar 19 november 2012 - Erica Wiking Häger och Mikael Moreira Innehåll 1. Vad är molntjänster? 2. Legala utmaningar 3. EU:s förslag

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

Skapa lönsamhet med ökad konkurrenskraft i hela Supply Chain

Skapa lönsamhet med ökad konkurrenskraft i hela Supply Chain Skapa lönsamhet med ökad konkurrenskraft i hela Supply Chain stefan.hallberg @templog.se +46 706 397978 1 1 HELHETSSYN ÖVERBLICK Copyright GKA 2 Mannen på bilden hade ett problem han satt trångt nu har

Läs mer

Detta dokument beskriver identifierade konsekvenser av att införa föreslagen infrastruktur för säker elektronisk myndighetspost.

Detta dokument beskriver identifierade konsekvenser av att införa föreslagen infrastruktur för säker elektronisk myndighetspost. * Skatteverket 1(6) Eva Sartorius Datum 010-574 87 86 2011-12-18 Konsekvensutredning Detta dokument beskriver identifierade konsekvenser av att införa föreslagen infrastruktur för säker elektronisk myndighetspost.

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige

Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige Vad betyder utvärderingen för utvecklingen inför åttonde ramprogrammet? Arbetet inför FP8 Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige tillfört

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Framsyn för krisberedskap. Samhällskritiska transporter

Framsyn för krisberedskap. Samhällskritiska transporter Framsyn för krisberedskap Samhällskritiska transporter BILAGA Kritiska beroenden för dagens transportsektor Vilka beroenden är kritiska för att transporterna ska fungera år 2020? Sammanställning från

Läs mer

Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter

Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2015-10-16 Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter Frihandelsförhandlingarna

Läs mer

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Den internationella handeln med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor utgör

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.7.2015 COM(2015) 382 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET enligt artikel 10.2 i förordning (EG) nr 391/2009 om gemensamma regler och standarder

Läs mer

Ledningssystem för IT-tjänster

Ledningssystem för IT-tjänster Styrning och ledning av IT med stöd av internationella standarder Ledningssystem för IT-tjänster sixten.bjorklund@sipit.se 2013-11-05 Sip It AB, Sixten Björklund 1 Kort om Sixten Konsult i eget bolag Ledning

Läs mer

B. De 4 stora transportslagen. Läs sid. 94 111.

B. De 4 stora transportslagen. Läs sid. 94 111. Logistik A. Modul 4 (transportmetoder). Transport-utb. Läsning: Detta häfte samt vissa delar av kap. 5, 10 o 12. Skriv svaren under frågorna. Namn:... A. Inledning Läs sid. 88 91 samt diagrammen på sid.

Läs mer

AEO-certifiering av MEK-Trans Oy Ab Hur ett företag blir en godkänd ekonomisk aktör. Alex Nikolai Shenin

AEO-certifiering av MEK-Trans Oy Ab Hur ett företag blir en godkänd ekonomisk aktör. Alex Nikolai Shenin AEO-certifiering av MEK-Trans Oy Ab Hur ett företag blir en godkänd ekonomisk aktör Alex Nikolai Shenin Examensarbete / Degree Thesis Företagsekonomi / Business Administration 2012 EXAMENSARBETE Arcada

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Ledningen i fokus - starkare styrning krävs för att utveckla statlig verksamhet med bra och säkra IT-/e-tjänster

Ledningen i fokus - starkare styrning krävs för att utveckla statlig verksamhet med bra och säkra IT-/e-tjänster Bengt E W Andersson 2008-11-19 Föredrag vid Dokumentinfos Strategiseminarium, IT i offentlig sektor offentliga e-tjänster, den 19 november 2008, World Trade Center, Stockholm. Ledningen i fokus - starkare

Läs mer