Maria Rankka. Chef för tankesmedjan Timbro i Stockholm.

Transkript

1 Maria Rankka Chef för tankesmedjan Timbro i Stockholm. Jag är framtidsoptimist, men inte teknikdeterminist, och försöker förstå hur teknik och politik växelverkar.

2

3 Teknik slår politik, eller? När TV3 premiärsände på nyårsafton 1987 var det en stor händelse. Åtminstone för mig. Jag var 12 år och hade aldrig tidigare sett tv-reklam. Hemma hade vi en olaglig knapptelefon i en låda. Det var en vit knapptelefon i plast som var tänkt att hängas på väggen. Inget märkvärdigt egentligen, men den var spännande på något sätt och lite mer designad än vår vanliga telefon. Pappa hade köpt den i Amerika. Fram till någon gång på 1980-talet fick enbart Televerkets egna fasta telefoner anslutas till nätet. Verket hade ett så kallat anslutningsmonopol. Det känns avlägset, men det var inte så förskräckligt länge sedan. Även om det vid den här tiden fanns inflytelserika personer i svensk politik som på fullt allvar ville förbjuda parabolantenner, så gick det inte i praktiken. Teknikutvecklingen körde brutalt över dem och deras förlegade åsikter till mångas stora glädje. Det hjälpte inte hur högt de skrek eller hur många riksdagsmotioner de lämnade in. De kunde inget göra för att stoppa utvecklingen. Majoritetsförhållandena i Sveriges riksdag spelade ingen roll.

4 Mediemonopolens kollaps var en viktig frihetsfråga, såväl symboliskt som de facto. Tekniken kom först, reformerna sen. Det var en kombination av en mer öppen värld, globalisering, entreprenörskap och tekniska framsteg som gjorde det möjligt. Politik slår pengar, men teknik slår politik. Så resonerade serieentreprenören Jan Stenbeck. Han var en visionär företagare som genom sin känsla för vad teknikutvecklingen i kombination med kreativt företagande kunde åstadkomma var med och öppnade upp ett flertal tidigare helt reglerade marknader på och 1990-talen. Jag undrar vilka möjligheter han hade sett och skapat i dagens uppkopplade och än mer gränslösa värld? Jan Stenbeck och hans företag betydde förmodligen mer för avregleringarna av telekomoch tv-marknaderna än alla marknadsliberala riksdagsledamöter tillsammans. Det var heller inte opinionsbildningen mot radio och tv-monopolet som avgjorde, även om den sannolikt inte var oväsentlig för att skapa ett positivt klimat, ja kanske till och med en efterfrågan på det utbud som sedan skulle komma. Det var lätt att bli deterministisk tekniken och utvecklingen stakade ut vägen, som om detta var mekanismer med eget liv. Tidstypiskt nog talade Carl Bildt några år senare om den enda vägens politik. Francis Fukuyamas bok Historiens slut och den sista människan hamnade på bästsäljar- 111

5 listorna. Budskapet var enkelt och tydligt, den liberala demokratin och marknadsekonomin hade segrat i och med Berlinmurens fall. Historien var slut och framtiden utstakad. Så här 20 år senare har vi en delvis annorlunda syn på saker och ting. Men även idag finns tydliga inslag av teknikdeterminism, inte minst i debatten om frihet, integritet och övervakning. Alltför många har i sin argumentation utgått från att övervakningssamhället inte är något vi väljer, utan att det är en naturlig och nödvändig följd av tidigare utveckling. Men framtiden är inte predestinerad att bli på det ena eller andra sättet. Världen är mer komplex än så, och det finns samtidiga krafter som drar åt olika håll. Tekniken växelverkar med andra samhällsfenomen. Idéer, oavsett om det är sådana man gillar eller ej, gör fortfarande skillnad och tekniska framsteg kan användas både till att förstärka och begränsa friheten. Jan Stenbecks insatser är exempel på det förra, medan FRA-lagen som röstades igenom sommaren 2008 snarare handlar om det senare. Bägge möjliggjordes av tekniska skiften, men inget av dem hade kunnat förutspås. Min poäng är att teknologin i sig inte är en garanti för frihet. Det finns gott om exempel på hur teknik bidragit till att driva utvecklingen i en mer frihetlig riktning, men det finns också exempel på det motsatta. Det är hur tekniken används och vilka idéer och institutioner som omgärdar 112

6 den som spelar roll. Vi måste fråga oss både vad ny teknik kan göra med gammal politik och vad gammal politik kan komma att betyda i ett nytt tekniskt perspektiv. I det här kapitlet resonerar jag kring den tekniska utvecklingens betydelse för demokrati, frihet och välstånd, men varnar också oss som tror på ett fritt, öppet och dynamiskt samhälle för att förlita oss på att tekniken kommer att göra jobbet, som i fallet med tv-monopolet. Fel använd kan teknik hota grundläggande demokratiska och frihetliga värden. Teknik, demokrati och politik Teknisk och demokratisk utveckling har många gånger gått hand i hand. En förklaring till Estlands framgångar efter Sovjetsystemets kollaps var att det i Estland fanns en större medvetenhet om livet i väst än i någon annan del av Sovjetunionen. Anledningen? Längs den estniska nordkusten gick det att få in finsk tv. Dallas och Japp-reklam brukar inte lyftas fram i den statsvetenskapliga litteraturen som nycklar till demokrati, men det var dessa och liknande tv-inslag som det befriade Estlands första premiärminister Mart Laar pekade på, när jag intervjuade honom i början av 2000-talet. Eftersom den finska tv:n var ett mediefönster kanske det enda mot världen utanför Sovjetunionen, fick de människor i Estland som kunde 113

7 se finsk tv en bild av en tillvaro som var otänkbar för många andra sovjetmedborgare. Tack vare medvetenheten om att ett annat liv var möjligt förbättrades förutsättningarna att skapa något bra när Estland väl blev fritt. Ett frö var sått. Den reformprocess som sedan följde, där Estland utmärkte sig genom sin framgång, byggde till stor del på att såväl beslutsfattande som implementering av fattade beslut skedde snabbt och effektivt. Även här spelade informationstekniken en central politisk roll. Estlands regering kallade sig själv för e-government, och i regeringens sammanträdesrum satt alla uppkopplade med datorer framför sig med relevanta handlingar och beslutsunderlag tillgängliga. Besluten kommunicerades digitalt i samma sekund som de fattades. Estlands reformprocess är både imponerande och inspirerande, men det finns också exempel på hur tekniken stått i motsatsförhållande till demokratisk transparens. Totalitära och antidemokratiska regimer försöker som bekant ofta stoppa och på olika sätt försvåra användandet av modern kommunikationsteknik. I Kina talas det om The Great Firewall, ett omfattande digitalt informationsfilter som den kinesiska regimen infört för att censurera och försvåra användandet av internet. Även om akademiker, hackare och internetsäkerhetsexperter både i och utanför Kina försöker hitta tekniska vägar att kringgå muren, och det finns en del 114

8 hoppfulla resultat, så är det ju mycket möjligt att den kinesiska regimen hittar ännu mer offensiva metoder för att nå sina syften. Detta enligt webbplatsen greatfirewallofchina.org, en ideell insats för att uppmärksamma internetcensuren i Kina. Sedan 1 juli 2009 kräver de kinesiska myndigheterna att alla datorer som exporteras till Kina ska vara försedda med en speciell programvara, Green Dam. Officiellt påstås det vara ett porrfilter, men i själva verket är det ett slags politiskt filter. Kravet innebär onekligen ett moraliskt dilemma för västerländska företag och dess ägare, som i praktiken har att välja mellan två vägar (förutsatt att de inte gör vad som helst för att tjäna pengar på den växande kinesiska marknaden). Antingen tror man att tekniken i sig är demokratiserande och att det är bättre att datorer med Green Dam än inga datorer alls kommer in i landet. Eller så markerar man att företaget säljer omanipulerade produkter, det vill säga avstår från export till Kina. Ett eventuellt tredje alternativ skulle kunna vara att synliggöra alla statliga restriktioner, på samma vis som Google redan idag synliggör när sökningar censureras på den kinesiska söktjänsten. I Iran kommunicerar oppositionella med omvärlden via YouTube och Twitter, även om myndigheterna gör sitt bästa för att förhindra det. Omkring en tredjedel av iranierna har mobiltelefon, och man kan förmoda att det inte är den 115

9 tredjedel som är mest förtjust i regimens president Ahmadinejad, eftersom han har sitt största stöd bland befolkningen på landsbygden. I samband med de blodiga protesterna efter valet i juni 2009 ansåg den amerikanska administrationen att Twitter var en så viktig kommunikationskanal för oppositionella att landet vädjade till Twitter-organisationen att senarelägga en uppgradering av sajten som skulle göra det ännu svårare för många iranier att göra sin röst hörd. Andra menade att Twitter tvärtom spelar den iranska regimen i händerna genom att förse den med information om regimkritikernas kommunikation, vilken sedan underlättar för den att vidta åtgärder mot kritikerna. En internetsäkerhetsexpert från Kalifornien som undersökt flödena av internettrafik in och ut ur Iran säger till The Wall Street Journal (22/6-09) att landet beträffande övervakning av kommunikation ligger minst ett steg före alla andra, Kina inkluderat. Krypterings- och anonymiseringstjänsten TOR en av de ledande tjänsterna på området rapporterade en exponentiell ökning av trafiknoder och därmed användare i Iran under veckorna efter valet. Internetcensuren i Iran motiverades när den introducerades med att den skulle skydda mot pornografi. Men Iran har enligt The Wall Street Journal (22/6-09) blockerat mer än fem miljoner sajter. Som så ofta när det gäller övervakning kan 116

10 man konstatera att en kraftig ändamålsglidning skett. Iran är ett klockrent exempel på hur tekniken å ena sidan fungerar som en demokratiserande kraft som ett rop på hjälp och ett redskap för regimkritiker att bygga nätverk och sprida information och å den andra ger regimen sofistikerade möjligheter att i detalj kartlägga oppositionella var de är, hur de tänker och hur deras nätverk ser ut. Dessutom kan regimen sprida desinformation via dessa kanaler. Den svenska bloggen Udda Nyheter med Mickey J. Barczyk fångar nätets två sidor väl (med reservation för vissa språkliga oformligheter) i föl jande kommentar från 27 april 2008: James Karl Buck arresterades i samband med en protest mot regeringen i Egypten, han använde då mobilen för att sända ett enda ord till sin microblogg som han har hos Twitter: Arresterad. Hans vänner och bekanta från USA och landet han befann sig i satte igång ett tilldragande som ledde till att hans högskola ställde upp med juridisk hjälp. En utav grundarna till Twitter berättar att tjänsten har mer och mer börjat användas som SOSalarm under nödfall och naturkatastrofer. Fast å andra sidan, hade inte James använt Twitter så hade han inte behövt ropa på hjälp, det var nämligen via Twitter han fick reda på om protesten [och] valde att delta. Doh! 117

11 Det är för enkelt att säga att kommunikationstekniken med nödvändighet leder till en ordning med mer yttrandefrihet och demokrati. Uppenbarligen finns det fortfarande hårdhudade regimer som står emot. Däremot är dessa regimers ängsliga förhållningssätt till internet och det nya medielandskapet ett tecken på styrkan i dessa kanaler och på att tekniken har potential som demokratiserande kraft. Tekniken gör utan tvekan också problemen mer tydliga och synliga för omvärlden. Till skillnad från de traditionella medierna som har stora svårigheter med att rapportera och sända ut bilder från länder som exempelvis Iran har de nya kanalerna gjort det möjligt för en hel värld att se filmsnuttar från vad som pågår där. I den demokratiska världen har diskussionen om teknik och politik fått nytt liv i och med det omfattande övervakningssamhälle som vuxit fram, framför allt efter terrordåden den 11 september Det hela har rentav gått över styr. Vi kan rent teoretiskt bygga helt rymningsfria fängelser, men av olika skäl väljer vi att inte göra det. Det har vuxit fram en övertygelse om att de negativa effekterna av den typen av anstalter skulle vara större än de positiva. På samma sätt borde vi resonera när det gäller elektronisk massövervakning, datalagring och liknande metoder som nu implementeras på bred front i Sverige, EU och andra demokratier. 118

12 Det är ingen slump att ett hittills starkt skydd för den personliga integriteten har utvecklats i den västerländska demokratiska traditionen. Vår historia har nämligen lärt oss att kränkningar av den personliga integriteten skadar grundläggande demokratiska värden. Myndigheters maktmissbruk har lett till hemlig åsiktsregistrering, telefonavlyssning och övervakning av särskilt utpekade grupper. Vi vet i dag att hundratusentals svenskar åsiktsregistrerats, att storskalig olaglig telefonavlyssning skett, att politiska möteslokaler buggats och att journalister övervakats och registrerats. Summan av de lagar och regler som redan antagits i Sverige och EU samt de förslag som diskuteras innebär att dammluckorna öppnats på vid gavel. Det är inte bara vårt privatliv som hotas, utan statens övervakning av invånarna hämmar och inskränker åsikts- och yttrandefriheten. Antagandet av dessa lagar och regler sätter oss på ett sluttande plan och kan leda till att det öppna samhället förändras i grunden, med långtgående konsekvenser för såväl medborgare som näringsliv. Organisationer som arbetar i länder med politiskt förtryck känner olust inför att kommunicera med oppositionella på grund av risken för avlyssning och läckor. Ytterst står människors säkerhet på spel. Den ständiga risken för övervakning gör det allt svårare för journalisterna att utföra sitt jobb. Det är naivt att utgå ifrån att 119

13 makthavarna alltid kommer att ha ädla syften och därför är det dumdristigt att ge dem verktyg som hotar den enskilda människans grundläggande fri- och rättigheter. Under hundratals år har våra rättsprinciper vuxit fram, prövats, diskuterats och försvarats. Nu verkar det plötsligt oerhört enkelt att kasta dem över bord. Glädjande är i alla fall att väljarna sänder tydliga signaler om att de kan skilja på rätt och fel, i detta sammanhang inte att förväxla med lagligt och olagligt. De politiker som negligerar väljarnas oro för att tekniken om den används fel leder till att medborgarnas frihet begränsas och rättssäkerheten åsidosätts, får snart se sig om efter ett annat jobb. Vi måste nu enas kring principer och idéer utifrån vilka vi kan utvärdera hur politik och lagar faktiskt fungerar, inte bara slå oss till ro med hur det var tänkt att de skulle fungera. Vi kan välja att se förhållandet mellan teknik och politik som en konflikt eller en växelverkan, men vi kan inte blunda för utvecklingen som sådan. Teknik och politik hänger ihop. En viss politisk utveckling kan möjliggöras av den tekniska utvecklingen, men den tekniska utvecklingen kan också leda till att det reses krav på politiska åtgärder av olika slag. Förutsättningarna för utveckling och innovation är beroende av det politiska och institutionella ramverk som ytterst omger oss. 120

14 Historiskt har tekniken tagits i anspråk för att i statens tjänst stärka nationalstaten, inte minst genom militära kapprustningar, men även i det bredare samhällslivet och i industrin. Hur man gjort anspråk på tekniken har skilt sig åt mellan olika nationer. I England skulle tekniken effektivisera produktionen och minska arbetsbördan, men i det mer merkantilistiska Frankrike hyllades den teknik som maximerade antalet arbetstillfällen (Social Shaping of technology, Open University Press 2005, Donald MacKenzie och Judy Wajcman, red). Till exempel hyllades år 1784 brokadvävstolen i Frankrike just därför att den krävde dubbelt så många arbetare för att drivas jämfört med en vanlig linnevävstol. Att utformningen av tekniken och drivkrafterna för dess utveckling påverkas av det politiska ramverket och idéklimatet är egentligen inte så förvånande. Dock kan inte politiken helt och hållet styra den tekniska utvecklingen. Flera tekniksprång genom historien har tvärtom rubbat den rådande politiska ordningen. Skrivmaskinen är ett utmärkt exempel på en teknik som på många håll användes inom ett befintligt politiskt system för att motverka detsamma. Dessförinnan innebar utvecklingen av tryckpresstekniken en revolution i och med att fler kunde göra sin åsikt hörd bortom sin egen omedelbara närhet. Teknologisk utveckling kan förändra villkoren inom ett politiskt system och 121

15 luckra upp dess begränsningar, vilket i sin tur kan leda till att systemet förändras inifrån. Tekniken och välståndsutvecklingen Globaliseringen gör att arbeten som tidigare utfördes i Sverige och Europa nu utförs på andra platser, ofta till en betydligt lägre kostnad. På så sätt frigörs resurser här som går att använda till att förverkliga nya idéer och lösa hittills olösta problem. Men det förutsätter givetvis att det finns en tillväxt av nya företag där dessa idéer kan förverkligas. Den oro som vi upplever kring bilindustrins framtid i Sverige handlar nog mer om arbetstillfällena än om bilarna. Om människor inte ser att det kommer till nya arbeten, utan bara att teknikskiften och globalisering leder till att företag och jobb här slås ut, så är risken överhängande att utvecklingen generellt uppfattas som hotfull och att vi sluter oss mot omvärlden. Mer än hälften av Sveriges 50 största företag startades före första världskriget. Inte något är startat efter Det kan i och för sig tas som intäkt för att innovationsklimatet varit gott i de svenska storföretagen, eftersom de uppenbarligen lyckats ömsa skinn både en och två gånger och på så sätt behållit sin plats i toppen. Å andra sidan finns det skäl att oroa sig för att nya innovationer inte leder till att nya växande företag byggs upp i Sverige. Som tidigare konstaterats hänger teknik 122

16 och politik ihop. Vi måste ha rätt institutionella ramverk för att kunna dra fördel av nya landvinningar och teknisk utveckling. Om freden, vaccinet och potäterna påverkade befolkningstillväxten i Sverige under 1800-talet så spelade telefonväxeln, frihandeln och kapitalismen stor roll för att vi från 1870 till 1970 utvecklades till att bli ett av världens rikaste länder. Vilka tre ord kommer att känneteckna de kommande hundra åren? Inte heller på välståndsområdet bör man känna sig alltför säker. Det finns länder som blomstrat under en tid, för att senare vissna. Vi kan varken ta vårt välstånd eller vårt försprång gentemot andra länder för givet. Sverige var för 200 år sedan, enligt folkhälsoprofessor Hans Rosling (stiftelsen Gapminder), på samma nivå när det gäller per capita-inkomst och spädbarnsdödlighet som Liberia är i dag var vi på Angolas nivå, 1920 passerade vi dagens Indien, 1968 befann vi oss i samma situation som Mauritius. Resten är historia. I dag utvecklas länder som Bangladesh, Egypten och Brasilien snabbare än Sverige någonsin gjort och majoriteten av världens befolkning lever i så kallade medelinkomstländer. Många ifrågasätter att länder med låga och medelstora inkomster skulle kunna utvecklas och uppnå samma välstånd som vi, men Hans Rosling delar inte den synen, utan hans övertygelse är att det är möjligt 123

17 och att det skulle göra världen bättre. Vad är det då som bidrar till utveckling? Frågan är givetvis komplex, men stabila marknadsekonomiska och demokratiska institutioner i kombination med teknisk utveckling, innovation och entreprenörskap samt handel var det som gjorde Sverige rikt. Samma samspelande faktorer har även lyft många andra länder ur fattigdom de senaste decennierna. Det råder ingen tvekan om att den snabba tekniska utvecklingen har spelat en avgörande roll för utvecklingen av världens välstånd. Vår förmåga att producera mer kvalitativa och innovativa produkter mer effektivt har skapat ekonomisk rikedom så väl som fantastiska möjligheter för människor att leva både längre och bekvämare liv. Teknikutvecklingen har påverkat snart sagt varenda del av vårt samhälle. En traditionell sektor som jordbruk skulle inte vara vad den är idag utan tekniken. Och om biotekniken och gentekniken får chansen att slå igenom kan man vänta sig ytterligare förbättringar. I Australien prövas exempelvis vete som klarar torka, och i Sverige pågår tester fram till 2010 med potatis som är uthållig mot potatisbladmögel. (Eudoxa) Detsamma gäller inom medicinen. Den tekniska utvecklingen i kombination med moderna läkemedel har inneburit enorma framsteg, som betytt mycket för att öka livslängden i världen. 124

18 Innan Losec kom innebar magsår en blodig operation. Professor Magnus Henrekson skriver om företagande och tillväxt i Sverige och betonar entreprenörernas och de små företagens roll för tillväxt och utveckling historiskt och i framtiden: Oberoende entreprenörer har de senaste 200 åren stått för en mycket stor del av de mest revolutionerande innovationerna. Small Business Administration (1995) presenterar en lång lista som inkluderar innovationer som telegrafen, telefonen, flygplanet, FM-radion, transistorn, persondatorn, det löpande bandet och helikoptern. Baumol (2002) går så långt att han menar att erfarenheten visar att huvuddelen av de revolutionerande idéerna hittills har och även i framtiden kommer att tas fram av självständiga innovatörer inom ramen för små företag. (Marknad och politik, 7:e upplagan, SNS förlag, 2007) Det finns mängder av exempel på hur marknadsekonomiska institutioner i kombination med tekniska innovationer och entreprenörskap skapat revolutionerande produkter och tjänster som bidragit till att öka friheten för de många. Bilen innebar när den väl nådde massmarknaden en frihetsrevolution som vår tidigare statsminister Göran Persson skildrat väl i sin bok Den som är satt i skuld är inte fri. Där berättar han om 125

19 familjens första bil, en begagnad tvåfärgad Opel, som köptes Han ger uttryck för den frihetskänsla som det för honom som 12-åring innebar att kunna åka till Katrineholm, och sedan också på semester till Västkusten. Ett färdsätt som tidigare hade varit en lyx förunnad ett fåtal. Det är lätt att tänka på den tekniska utvecklingen, industrin och det välstånd som skapas i makrotermer: Arbetstillf ällen, ekonomisk tillväxt och export. Allt detta är förstås viktigt, ja i många delar avgörande. Men den som vill skapa förståelse för betydelsen av utveckling och företagande måste kunna berätta om vad tillväxten konkret betyder i människors liv. Hur vardagen har revolutionerats tack vare teknikutvecklingen och möjligheten att producera effektivt och billigt som en följd av industrialism, innovation, specialisering, globalisering och frihandel. Det finns 4,4 miljarder mobilabonnemang i världen, enligt analysföretaget Informa Telecom & Media. Siffran är helt enorm. Framför allt om man tänker på hur mobiltelefonen påverkar och underlättar användarnas liv. Sättet som barn och tonåringar håller kontakt med sina föräldrar har förändrats av mobilen. Behovet av att komma ihåg koder och bestämma exakta mötestider har minskat, och det är lättare att förklara var man är om en försening uppstår. Många kan idag jobba där det tidigare inte gick att jobba, eftersom kommunikationsmöjligheterna inte längre är knutna till 126

20 en bestämd plats. Det går att betala parkeringsavgifter och bussbiljetter via sms. Till och med deklarationen kan signeras med ett textmeddelande till Skatteverket. För dem som har en iphone eller liknande apparat är möjligheterna ännu större, eftersom mobilen alltid är uppkopplad mot nätet och man kan kolla väderprognoser, mail, busstider, vintips, historiska årtal och allt annat som man kan tänkas behöva ta reda på. Mobilnät är minst lika viktiga som vägnät. Initialt var det dock inte många som trodde på tekniken bakom mobiltelefonin, och det var definitivt inte en produkt som sågs som ett möjligt bruksföremål. De första mobiltelefonerna i Sverige var ett slags fasta 40-kilosinstallationer i bilar. Utrustningen ägdes av Televerket och hyrdes ut. Detta var redan på 1950-talet. När sedan de första NMT-telefonerna kom var också de fast installerade biltelefoner. Mobiltelefonen blev bärbar, eller snarare släpbar, genom att en telefon avsedd för bilmontering placerades i en väska tillsammans med ett batteri. Därmed kunde mobilen lämna bilen för första gången. (Tekniska museet) Mobiltelefonexplosionen och telekommunikationen överhuvudtaget har givetvis också betytt mycket för Sverige som land och industrination, eftersom ett av de viktigaste företagen i vår ekonomi är Ericsson. Redan på 1880-talet levererade företaget sin första telefonväxel. Den kom att följas av många fler. Numera är nättjänster 127

21 av olika slag den dominerande affären, och även om Ericsson har långt ifrån så många anställda i Sverige och i världen i dag som för 15 år sedan så är företaget viktigt som arbetsgivare och för många svenskars ekonomi, eftersom en majoritet av svenskarna äger aktier i bolaget direkt eller genom sitt pensionssparande. Det är förstås omöjligt att veta vilken av dagens innovationer som är embryot till ett revolutionerande teknikskifte i likhet med mobiltelefonin eller vilket av dagens små företag som skulle kunna vara ett framtida Ericsson. Vad vi däremot kan göra är att lära oss vilket politiskt klimat och vilka institutioner som är gynnsamma såväl för innovatörer och innovationer som för de företag som kommersialiserar innovationer och gör det möjligt för de breda grupperna att ta del av framstegen. Tekniken och tekniksprången spelar en roll i politiken, på marknaden, för välståndet och för friheten. Om vi utvecklar principer som både kan underlätta teknisk utveckling och hjälpa oss att förhålla oss till de krockar som uppstår och säkert alltid kommer att uppstå mellan ny teknik och gammal politik, så har vi garanterat en konkurrensfördel i framtiden. Det som händer i Iran tack vare och på grund av kommunikationstekniken berör förstås relationen mellan yttrandefrihet och demokrati å ena sidan och totalitär makt å den andra. Men berät- 128

22 telserna om vad som händer i Iran möjliggörs av att åtminstone en del av den iranska befolkningen har fysisk tillgång till mobiltelefoner, datorer och nätverk. Utan dessa materiella förutsättningar skulle varken twittrandet eller internetcensuren vara en, som det heter på modern svenska, issue.