Årsrapport socialtjänsten välfärds. avdelningen. avdelningen Rapport 2005:2

Transkript

1 Årsrapport socialtjänsten 2004 välfärds avdelningen avdelningen Rapport 2005:2

2 Förord Årsrapporten om socialtjänsten 2004 är en sammanfattande redovisning och länsstyrelsens bedömning av utvecklingstendenser inom socialtjänsten i Västernorrland. Den grundar sig på länsstyrelsens tillsyn, vägledning och rådgivning, inhämtande av statistik, besök i kommunerna samt andra kontakter med såväl enskilda som politiker och tjänstemän. Årsrapporten har utarbetats av socialkonsulenterna Pia Andersson, Ulrika Ekebro, Lena Fröberg, Elisabeth Högberg, Cecilia Marklund, Christina Nordahl Sahlin, Thomas Normark och Maria Sjöberg. Rapporten har sammanställts av Thomas Normark. Birgith Molberg Avdelningschef Thomas Normark Socialkonsulent Sändlista Finansdepartementet, länsstyrelseenheten Socialdepartementet Socialstyrelsen Kommunförbundet Västernorrland Socialnämnderna (motsvarande) i länet Landshövding Länsråd

3 Innehållsförteckning Sida 1 Inledning 1 2 Ekonomiskt bistånd 1 3 Barn, unga och familj 4 4 Vuxna missbrukare 10 5 Familjerätt och familjerådgivning 14 6 Äldreomsorg 15 7 Omsorg om funktionshindrade 20 8 Jämställdhet 25 9 Kommunernas klagomålshantering Statistik rörande klagomål m.m. från enskilda 28

4 1 Inledning Länsstyrelsen redovisar i denna årsrapport sin tillsyn över socialtjänsten i länet under det gångna året. Rapporten är länsstyrelsens bedömning utifrån genomförd tillsyn Länsstyrelsen har i särskild ordning redovisat de tillsynsärenden som handlagts under året till Socialstyrelsen. Förutom tillsyn enligt regeringens regleringsbrev genomför länsstyrelsen verksamhetstillsyn över hela socialtjänsten i två kommuner årligen (år 2004 i en kommun 1 ) samt tillsyn på förekommen anledning. 2 Ekonomiskt bistånd Uppdrag i regleringsbrev Tillgänglighet Väntetiden för den enskilde från första kontakten med socialtjänsten tills dess att den enskilde får kontakt med en handläggare och får framföra sitt ärende/ansökan om bistånd varierar mellan kommunerna. Vid akuta behov under kontorstid finns möjlighet att samma dag få kontakt med socialtjänsten i samtliga länets kommer. Väntetiden varierar mellan ca två dagar upp till tre veckor. Fem kommuner 2 har en väntetid på högst en vecka. En kommun 3 har uppgivit att väntetiden varierar mellan en till tre veckor. En kommun 4 har uppgivit en väntetid på högst två veckor. I verksamhetstillsyn i en kommun 5 framkom att reception eller mottagningsfunktion finns på alla enheter. Under kontorstid är det förhållandevis lätt att få kontakt med en socialsekreterare. Socialjour finns tillgänglig på kvällstid och helger. Barnperspektivet Riktlinjer för handläggning av försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd finns i samtliga kommuner. I samtliga kommuners riktlinjer finns formuleringar om barnperspektivet. Det finns en medvetenhet om barnperspektivet i handläggningen av ärenden rörande ekonomiskt bistånd. Länsstyrelsen har erfarit att dess vägledning hörsammats när det gäller individärenden, samtidigt som den under året genomförda verksamhetstillsynen visat på brister. Utvecklingen av barnperspektivet i handläggningen av ekonomiskt bistånd går enligt länsstyrelsens bedömning alltför långsamt. En ökad medvetenhet om barnperspektivet framförs i muntliga kontakter med handläggare och arbetsledning men socialtjänsten har svårigheter att utveckla metoder i handläggningen för att säkerställa barnperspektivet i dokumentationen. En av förutsättningarna i ett sådant utvecklingsarbete är planering och uppföljning på ledningsnivå. 1 Sundsvall 2 Kramfors, Sollefteå, Timrå, Ånge, Sundsvall 3 Härnösand 4 Sundsvall 5 Sundsvall 1

5 Övrig tillsyn Samarbete och samverkan Personal från ekonomigrupperna i fyra 6 kommuner fortsätter sitt samarbete. Länets kommuner samarbetar i ett FoU - projekt med temat unga utanför. Uppdraget är att inom individ- och familjeomsorgsområdet utveckla kunskap om gruppen år. En kartläggning är påbörjad som berör bl.a. socialbidragsberoende ungdomar/unga vuxna. När det gäller svårbedömda ärenden som rör ekonomiskt bistånd har man i samtliga kommuner möjlighet att samråda med arbetsledare. I fem kommuner 7 finns möjlighet att samråda med kollega. I sex kommuner 8 finns möjlighet att ta upp ärendet i arbetsgruppen. I länets kommuner finns ett samarbete mellan socialnämnderna och arbetsförmedlingen, försäkringskassan samt kommunernas arbetsmarknadsenheter eller motsvarande. Utveckling av försörjningsstödet I länet är 28 % av socialbidragstagarna 25 år eller yngre. Sollefteå kommun har lägst andel (20 %) och Sundsvalls kommun har högst andel (37 %) av dessa yngre socialbidragstagare. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd för länets kommuner har ökat jämfört med föregående år (exklusive bidrag till flyktingar). Under 2004 har ökningen varit fyra procent av kostnaderna i fasta priser jämfört med år För riket uppgick ökningen till sju procent. I femkommuner 9 ökade kostnaderna och i två kommuner 10 minskade kostnaderna jämfört med år Ånge kommun var den kommun där kostnaderna för socialbidrag ökat mest (19 %). Kommunen uppger att ökningen beror på ökad arbetslöshet. Fyra kommuner 11 uppger att antalet hushåll med försörjningsstöd har ökat under 2004 jämfört med föregående år. En ökad arbetslöshet uppges vara den främsta orsaken. Två kommuner 12 uppger att antalet varken har ökat eller minskat. En kommun 13 uppger att antalet har minskat. Anledningen till minskningen uppges vara färre sjukskrivna. Fyra kommuner 14 har planerat eller vidtagit åtgärder för att halvera antalet socialbidragstagare. I fyra kommuner 15 pågår projekt eller verksamhet med syfte att hjälpa människor till självförsörjning. Verksamhetstillsyn I en av länets kommuner 16 har länsstyrelsen genomfört verksamhetstillsyn som bl.a. rört granskning av dokumentationen av ärenden om ekonomiskt bistånd. I en annan kommun 17 6 Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Örnsköldsvik 7 Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge 8 Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge 9 Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge 10 Härnösand, Örnsköldsvik 11 Sollefteå, Timrå, Ånge, Örnsköldsvik 12 Kramfors, Sollefteå 13 Härnösand 14 Kramfors, Sundsvall, Timrå, Ånge 15 Härnösand, Kramfors, Sundsvall, Örnsköldsvik 16 Sundsvall 17 Sollefteå 2

6 har länsstyrelsen följt upp verksamheten och funnit att socialnämnden åtgärdat av länsstyrelsen påtalade brister. Klagomål och överklagningar Antalet skriftliga klagomål till länsstyrelsen som rörde ekonomiskt bistånd har ökat och uppgick till 25 (år 2003:15). Under året har 15 ärenden avslutats varav fyra med kritik (år 2003: tolv ärenden varav fyra med kritik). Kritiken avsåg handläggning, bemötande och brister i barnperspektivet. Klagomålen till länsstyrelsen från enskilda har ökat. Muntliga klagomål per telefon dominerar (år 2004: 196 samtal, år 2003: 138 samtal) och handlar främst om frågor som rör myndighetsutövning. Klagomål rörande tillgänglighet men även rörande bemötande har minskat. Länsstyrelsen utgår ifrån att den typen av klagomål numera hanteras i kommunernas egen klagomålshantering. Antalet överklaganden till länsrätten har ökat under Få får dock bifall på sin överklagan. Länsstyrelsen har tagit del av 375 länsrättsdomar (år 2003: 306 domar) rörande ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL). I 44 domar (år 2003: 26) fick den enskilde bifall på sin överklagan. Länsstyrelsen har tagit del av två kammarrättsdomar varav en av domarna bifölls. Överklagningarna har främst rört riksnormen och villkoren för försörjningsstöd, men även andra ändamål som hyresskulder eller andra skulder som rör boendet till exempel el och andra uppvärmningskostnader. Tandvård, möbler och ändamål som rör barn har förekommit då och då. Individuella bedömningar utöver riksnormen har sällan gjorts. Ej verkställda domar Länsstyrelsen har under året följt upp ej verkställda domar inom hela socialtjänstområdet. Den 31 december 2004 fanns ingen ej verkställd dom inom området ekonomiskt bistånd. Ej verkställda beslut Från år 2003 mäter länsstyrelsen genom enkäter till kommunerna antalet ej verkställda beslut inom individ- och familjeomsorgsområdet. Inom området ekonomiskt bistånd fanns inget ej verkställt beslut den 1 november Länsstyrelsens bedömning Positiva utvecklingstendenser Ett fortsatt samarbete mellan berörda myndigheter finns i samtliga kommuner för att stödja den enskilde att hitta vägar till självförsörjning i första hand inom arbetslivet. Insatserna riktas ofta till olika målgrupper. Vid årets slut fanns inga ej verkställda domar inom området ekonomiskt bistånd. Den 1 november fanns inga ej verkställda beslut inom detta område. Tillgängligheten bedöms som god. 3

7 Negativa tendenser Länsstyrelsen har även detta år sällan sett exempel på att en individuell bedömning, utan riksnormen är klart styrande vid socialnämndens prövning av ekonomiskt bistånd. Den enskilde bedöms genom riksnormen ha uppnått en skälig levnadsnivå. Samma synsätt att riksnormen är skälig levnadsnivå kan utläsas i länsrättens domar. Antalet klagomål till länsstyrelsen har ökat. Antalet överklagningar har ökat och fortsätter att ligga på en hög nivå. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökar. Brister Utvecklingen av barnperspektivet i handläggningen går alltför långsamt. 3 Barn, unga och familj Uppdrag i regleringsbrev Tillgänglighet I årets verksamhetstillsyn av socialtjänsten i sin helhet i en kommun 18 har länsstyrelsen även granskat tillgängligheten. Tillgänglighet uppges vara en del i bemötandet. Reception och mottagningsfunktion finns på samtliga grupper inom enheten för barn och familjestöd. Familjerättsgruppen har telefontid dagligen och väntetider på två till tre veckor. De övriga grupperna har fria telefontider och uppger väntetider på maximalt två veckor i ärenden som inte är akuta. Under kontorstid är det förhållandevis lätt att få träffa en socialsekreterare i akuta situationer. Kvällstid finns socialjour fram till på vardagar och fram till på helger. Familjehemsgruppens tillgänglighet har minskat det senaste året p g a hög arbetsbelastning och stor personalomsättning. Det finns en hög flexibilitet hos socialsekreterarna, vilket innebär omprioriteringar vid akuta behov. Ur ett tillgänglighetsperspektiv förefaller socialsekreterarna vara flexibla då det gäller mötesplatser med familjerna. Av årets enkät till länets kommuner framgår att tillgängligheten är god under kontorstid. Samtliga kommuner har under helger någon form av social beredskap. Tre kommuner 19 har uppgett att möjlighet saknas för enskilda att komma i kontakt med socialtjänsten vid akuta behov under vardagkvällar. SOS Alarm har inte heller tillgång till ordförandens telefonnummer i dessa kommuner utan hänvisar i förekommande fall till polismyndigheten. Barnperspektivet Barnperspektivet är ett centralt begrepp i socialtjänstens verksamhet. I syfte att stärka barnens ställning inom socialtjänsten kompletterades socialtjänstlagen den 1 januari 1998 med ett antal bestämmelser. Formuleringar om barnens bästa finns numera såväl i SoL som i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Fyra kommuner 20 har i 18 Sundsvall 19 Härnösand, Kramfors, Örnsköldsvik 20 Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall 4

8 individ- och familjeomsorgens egna styrdokument formuleringar eller definitioner rörande dessa begrepp. I samtliga kommuner uppger man att man diskuterar frågor rörande barnperspektivet och barns bästa inom förvaltningen. I samtliga kommuner har sådana diskussioner även förekommit i socialnämnden eller motsvarande nämnd. I årets verksamhetstillsyn av socialtjänsten i sin helhet i en kommun 21 har länsstyrelsen bl.a. granskat barnperspektivet både via intervjuer och i enskilda ärenden. Det finns en medvetenhet om vikten av att införliva detta perspektiv i socialtjänstens alla delar och utbildningsinsatser har skett, bl.a. gällande barnsamtal. Barnperspektivet har stärkts betydligt de senaste åren, vilket blir tydligt inte minst i granskningen av familjehemsvården. Det finns exempel på mycket bra dokumentation där barnet och barnets behov synliggjorts. Länsstyrelsen har dock även funnit brister i dokumentationen när det gäller barnperspektivet. Det förekommer att barnet inte fått komma till tals eller att barnets viljeyttring blandas ihop med övriga familjens inställning till situationen. Barnets behov tydliggörs inte tillräckligt i alla utredningar. I endast hälften av utredningarna relateras barnets behov till föräldrarnas förmåga i bedömningen. Ställningstaganden av olika slag dokumenteras inte i tillräcklig utsträckning, exempelvis varför man inte samtalat med ett barn. Ibland kan det också vara oklart om det är barnets eller vårdnadshavarens bästa som varit avgörande. Vid intervjuer har tjänstemän framfört att det görs mer bedömningar kring barnperspektivet än vad som dokumenteras. Områdescheferna menar att det finns en risk att barnkompetensen försvinner när det är stor personalomsättning. Socialsekreterarna framför att det är viktigt att det ges mycket stöd till de nya socialsekreterarna, vilket inte sker idag. Det blir en kompetensförlust när de erfarna socialarbetarna drar sig bort från fronten. Bristande barnperspektiv är något som länsstyrelsen noterat även i sin individtillsyn. Länsstyrelsen har här haft anledning att framföra kritik för bristande barnperspektiv. Det finns en ökad ambition att fokusera på barnet och en fortsatt utveckling av detta är arbete nödvändig. Stöd och skydd till kvinnor Samtliga kommuner har handlingsplaner eller åtgärdsprogram för hur man bemöter kvinnor som varit utsatta för våld. En kommun 22 håller på att revidera handlingsplanen. Två kommuner 23 uppger att de samverkar med polis, kvinnojour och brottsofferjouren. På uppdrag av regeringen har behovet av skyddat boende för flickor och unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld kartlagts. Kartläggningen genomfördes från november 2003 till februari 2004, och resultatet presenterades i länsstyrelsens rapport Flickor och unga kvinnors behov av skydd vid hot om hedersrelaterat våld, Rapport 2004:3. Resultatet visar att det i Västernorrlands län fanns nio fall av våld som kan relateras till hedersbegreppet. Det vanligaste sättet att få kännedom om hot och våld är att unga kvinnor söker sig till skolhälsovården och berättar om sina problem. 21 Sundsvall 22 Sundsvall 23 Härnösand, Kramfors 5

9 Kartläggningen visar att samarbete mellan de olika aktörer som kommer i kontakt med kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld, är av stor vikt för att nå framgång med det förebyggande arbetet och behandlingsarbetet. Likaså behöver samarbete ske över organisationsgränser och tillsammans med frivilligorganisationer. Behovet av stöd och mer resurser i form av kompetensutveckling inom området för att tidigt kunna upptäcka flickors utsatthet, lyftes fram i kartläggningen. Regeringen har beviljat Länsstyrelsen Västernorrland kr för att lämna fortsatt stöd till projekt som avser förebyggande arbete mot så kallat hedersrelaterat våld. Stödet avser insatser för ungdomar. En arbetsgrupp bestående av representanter från flertalet av kommunernas individ- och familjeomsorg, skola, kvinnojour, polis, migrationsverket och Islamska kulturcentrat, bildades under hösten 2004 för att inventera behovet av insatser på området. En inbjudan att ansöka om projektmedel har gått ut till länets kommuner med flera. Ansökningar har inkommit från ett antal kommuner och andra berörda intressenter. En länsövergripande utbildningssatsning på området planeras att genomföras under Övrig tillsyn Utvecklingen i kommunerna I fem kommuner 24 har antalet ärenden rörande barn och ungdom ökat jämfört med föregående år. I två kommuner 25 ligger ärendemängden kvar på samma nivå som föregående år. Fyra kommuner 26 har uppgett att antalet anmälningar om barn som far illa har ökat, medan en kommun 27 anger att anmälningarna minskat. Den vanligaste formen av bistånd/insats för barn 0-12 år är i samtliga kommuner kontaktperson/kontaktfamilj. I en kommun 28 anges förutom kontaktfamilj även familjestödjare och i en kommun 29 är även erbjudande om uppföljande samtal och familjeförskola vanliga. Den vanligaste formen av bistånd/insatser för barn år är mer varierande. I fyra kommuner 30 är kontaktperson/kontaktfamilj den vanligaste insatsen. I tre kommuner 31 är stödsamtal med socialsekretare den vanligaste insatsen, antingen enskilt eller i grupp. I en kommun 32 nämns kontaktfamilj, men även familjeresursteam och placeringar. Familjehemsvård Under 2004 placerade länets kommuner 100 barn för vård i familjehem. Sammanlagt har 289 barn varit placerade i familjehem under året (år 2003: 285 barn varav 85 nyplaceringar). 24 Härnösand, Sollefteå, Sundsvall, Ånge, Örnsköldsvik 25 Kramfors, Timrå 26 Härnösand, Sollefteå, Sundsvall, Örnsköldsvik 27 Ånge 28 Ånge 29 Timrå 30 Sollefteå, Sundsvall, Ånge, Örnsköldsvik 31 Härnösand, Kramfors, Timrå 32 Sundsvall 6

10 En lagändring som trädde i kraft 1999 medförde att det vid placering av barn i första hand skall övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Mot bakgrund av detta kan det vara intressant att följa utvecklingen av andelen barn som placerats hos anhöriga eller andra närstående. Pågående 2003 Nyplacerade 2003 Pågående 2004 Nyplacerade 2004 Anhörig 20 % 27 % 22 % 10 % Annan närstående 11 % 21 % 4 % 19 % Övriga 69 % 52 % 74 % 71 % Under 2003 var andelen barn som placerats hos anhöriga eller andra närstående högre i jämförelse med pågående placeringar, vilket kunde tolkas som ett tecken på att lagändringen fått genomslag. Siffrorna för 2004 talar dock i motsatt riktning. Länets kommuner har under året arbetat vidare i ett gemensamt projekt i syfte att rekrytera nya familjehem. Projektet, som hade en anställd projektledare, avslutades vid halvårsskiftet, men kampanjen fortgår med gemensam annonsering och mottagning av intresseanmälningar. Även utbildning och fortbildning av familjehem sker i samverkan mellan kommunerna. Vård enligt lagen om vård av unga Antalet ansökningar om vård enligt LVU på grund av beteende har ökat i jämförelse med tidigare år. Under år 2004 uppgick antalet ansökningar till 17 (år 2003: 14) från att tidigare år ha legat på mellan sex och nio. Alla ansökningar hade bifallits av länsrätten. Antalet ansökningar om vård på grund av miljön har ökat sedan föregående år och uppgick till 14 (år 2003: sex). Alla ansökningar utom två har bifallits av länsrätten. I beteendeärendena hade 16 av 17 ansökningar (år 2003: 13 av 14) föregåtts av beslut enligt 6 LVU och i miljöärendena tolv av 14 ärenden (år 2003: tre av sex). Liksom tidigare år finns det ett antal ärenden, tio stycken, (år 2003: åtta) där ett beslut om ett omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU inte har fullföljts med en ansökan om vård. Ett beslut om omedelbart omhändertagande har inte fastställts av länsrätten, eftersom samtycke ansågs föreligga. Samverkan socialtjänst barn- och ungdomspsykiatrin Länsstyrelsen har under 2004 genomfört en gemensam tillsyn med socialstyrelsen gällande samverkan socialtjänst barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Alla kommuner har besvarat en enkät och därefter valdes tre kommuner 33 att ingå i tillsynen. Tillsynsrapporten färdigställs för närvarande och kommer att redovisas vid ett seminarium för länets socialtjänster och BUP-kliniker. Resultatet visar bl.a. att båda verksamheterna är överens om behovet av och vinsterna med samverkan. Bemötande utifrån sexuell läggning Socialstyrelsen har under våren 2004 kartlagt i vilken mån en persons sexuella läggning kan ha betydelse för bemötandet inom socialtjänsten. Länsstyrelsen kontaktade samtliga kommuner i länet med anledning av detta. De svar som länsstyrelsen fick var att ingen av 33 Kramfors, Sundsvall, Örnsköldsvik 7

11 länets kommuner under året hade mottagit några klagomål gällande sexuell läggning och bemötande. Ingen av de tillfrågade kommunerna hade vid tiden för kartläggningen någon policy eller handlingsplan för bemötande av homo- och bisexuella. Det finns heller inte någon kommun som medvetet och systematiskt har sett över eller ändrat handläggningsrutiner med anledning av detta. Länsstyrelsen har inte mottagit någon fråga eller information från kommunerna angående detta. Det har inte heller förekommit några klagomål från homo- och bisexuella om kränkande behandling/bemötande i länet. Utvecklingsmedel Två kommuner 34 har beviljats utvecklingsmedel för tidiga insatser för barn och två kommuner 35 har beviljats medel för utvecklingsarbete gällande öppenvård för ungdom. Ansökningarna avseende utvecklingsmedel har vida överstigit de medel som länsstyrelsen haft att fördela, varför länsstyrelsen tvingats prioritera mellan de inkomna ansökningarna. Enskild verksamhet Enligt 13 kap. 5 SoL står verksamhet för vilken tillstånd krävs enligt 7 kap. 1 första stycket SoL, under löpande tillsyn av socialnämnden i den kommun där verksamheten bedrivs. Från och med den 1 januari 2004 gäller socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende, SOSFS 2003: 20. I dessa finns bl.a. ökade krav på personalens kompetens och socialnämndernas tillsynsansvar. I Västernorrland finns tolv enskilda verksamheter/hem för vård eller boende, för barn och ungdom varav två för barn och föräldrar. Under 2004 har två kommuner 36 enligt uppgift genomfört verksamhetstillsyn i två enskilda verksamheter. I den tillsyn som länsstyrelsen fått del av, har kommunen bedömt att verksamheten fungerar tillfredsställande. Länsstyrelsen har under året genomfört verksamhetstillsyn i tre verksamheter. Länsstyrelsen har hos dessa funnit brister i dokumentationsskyldigheten samt att det saknats metoder för utvärdering av verksamheten. Klagomål och överklagningar Antalet telefonsamtal från enskilda som rör området barn och ungdom uppgick till 94 (år 2003: 96). Antalet inkomna klagomål inom området har ökat och uppgick år 2004 till 38 inkomna klagomål (år 2003: 18). I sex fall avsåg klagomålen även familjerättsfrågor. Det förekommer allt oftare att telefonkontakter från enskilda eller från kommunernas handläggare rör gränsdragningsproblematik mellan individ- och familjeomsorg och handikappomsorg avseende barn och ungdomar som tillhör någon av personkretsarna enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och där det finns en social problematik. Av de enskilda tillsynsärenden som avgjordes under år 2004 har länsstyrelsen haft anledning att rikta kritik mot nämnden i fyra av nio ärenden (år 2003: fyra av 15). 34 Härnösand, Örnsköldsvik i samarbete med IOGT-NTO 35 Kramfors, Sollefteå 36 Kramfors, Örnsköldsvik 8

12 Länsstyrelsens vägledning till socialnämnderna är som tidigare omfattande och det är länsstyrelsens uppfattning att den fyller en viktig funktion för socialnämndernas handläggning av ärenden rörande barn och unga. Antalet överklagningar inom området barn, unga och familj har varit mycket få. Två domar har tillställts länsstyrelsen. Ej verkställda domar Länsstyrelsen har under 2004 kontinuerligt följt upp ej verkställda domar inom hela socialtjänstområdet. Den 31 december 2004 fanns ingen ej verkställd dom inom området barn och familj. Ej verkställda beslut Länsstyrelsen har från år 2003 genom enkäter till kommunerna mätt antalet ej verkställda beslut inom individ- och familjeomsorgsområdet. Inom området barn och familj var alla beslut verkställda helt i tre kommuner 37 den 1 november I Sundsvall var fem beslut ej verkställda. I Örnsköldsvik var tolv beslut ej verkställda. I Timrå och Sollefteå var fyra respektive ett beslut ej verkställt. De flesta beslut avsåg bistånd till kontaktfamilj/ kontaktperson, där orsaken i de flesta fall uppges vara svårigheter att hitta en lämplig kontaktfamilj. Även bistånd i form av öppenvårdsinsatser av olika slag är bistånd som inte är verkställda. Som exempel kan nämnas, BIM-grupp (barn i missbruksfamilj), DUNK (droger, ungdom, nätverk, kunskap), familjeförskola och familjebehandling. Länsstyrelsens bedömning Positiva utvecklingstendenser Samtliga länets kommuner har handlingsplaner rörande arbetet med våldsutsatta kvinnor. Kommunerna har eller arbetar med att bygga upp öppenvårdinsatser och/eller projekt riktade till barn. Samtliga kommuner kan erbjuda gruppverksamhet för barn eller föräldrar. Barnperspektivet har stärkts i socialtjänstens arbete med barn. Det finns exempel på mycket bra dokumentation där barnet och barnets behov synliggjorts. Länets kommuner samverkar beträffande rekrytering och utbildning av familjehem. Vid årets slut fanns inga ej verkställda domar inom området barn, unga och familj. Negativa tendenser Diskussioner om gränsdragningar mellan SoL och LSS förekommer och har företrädesvis gällt barn och ungdomar. Klagomål från familjer som är aktuella både på familjerätten och barn- och familjeenhet har ökat. Antalet ärenden gällande barn och ungdomar har ökat i fem av länets kommuner. 37 Härnösand, Kramfors, Ånge 9

13 Brister Länsstyrelsen har haft anledning att framföra kritik för bristande barnperspektiv i såväl enskilda tillsynsärenden som i under året genomförd verksamhetstillsyn. Liksom tidigare år förekommer brister i handläggningen av enskilda ärenden. Den 1 november 2004 fanns totalt 22 beslut i länets kommuner som ej var verkställda, varav de flesta avsåg insatsen kontaktfamilj. 4 Vuxna missbrukare Övrig tillsyn Utvecklingen i kommunerna Antalet ärenden rörande vuxna missbrukare har jämfört med föregående år ökat i fem kommuner 38, är oförändrat i en kommun 39 och har minskat i en kommun 40. I en kommun 41 har gruppen missbrukare utan bostad ökat. I en annan kommun 42 har gruppen missbrukande kvinnor ökat och slutligen har det i en kommun 43 skett en ökning bland opiatmissbrukare som efterfrågar substitutionsbehandling. Antalet beslut om bistånd i form av behandlingshemsvistelse har ökat i två kommuner 44 och är oförändrat i två kommuner 45. I tre kommuner 46 finns en minskning. Insatser för missbrukare i kommunens egen regi finns i samtliga kommuner. Kommunerna erbjuder olika alternativ av öppenvård. I en kommun finns behandlingshem med heldygnsvård för kvinnor respektive män. Unga missbrukare Länsstyrelsen har under året genomfört en uppföljning av unga missbrukare som åren 1999 och 2000 omhändertogs enlig LVM. Syftet med uppföljningen var att beskriva socialtjänstens stöd till de unga personer som varit aktuella för beslut enligt LVM under nämnda år och hur den aktuella situationen ser ut för dem. I undersökningen redovisas vilka insatser den unge beviljats när socialnämnden inte ansökt om tvångsvård och hur vården enligt LVM utformats för den som erhållit sådan vård. Undersökningen visade att åtta av de 13 unga missbrukarna vid tiden för undersökningen var drogfria. Slutsatsen irapporten var att det gått bra för de flesta, oavsett om de vårdats enligt LVM eller fått behandling i frivilliga former. 38 Kramfors, Sollefteå, Timrå, Ånge, Örnsköldsvik 39 Sundsvall 40 Härnösand 41 Sollefteå 42 Ånge 43 Sundsvall 44 Ånge, Örnsköldsvik 45 Kramfors, Timrå 46 Härnösand, Sollefteå, Sundsvall 10

14 LVM Antalet omedelbara omhändertaganden enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) har ökat något och uppgick till 40 (år 2003: 36). Elva av dessa har följts av en ansökan om vård (år 2003:16). Av det totala antalet ansökningar (13) om vård enligt 11 LVM som gjordes under året, har endast två ansökningar genomförts utan föregående omhändertagande enligt 13 LVM. Antalet unga personer som har varit föremål för beslut enligt LVM har ökat under 2004 och uppgick till 17 (år 2003:sex). Av dessa har 16 varit föremål för omedelbart omhändertagande, varav sex har följts av en ansökan om vård. I ett fall har ansökan om vård gjort utan föregående omhändertagande enligt 13 LVM. I gruppen återfinns åtta kvinnor och nio män som i huvudsak omhändertagits på grund av narkotikamissbruk. Jämfört med föregående år har antalet unga kvinnor som är föremål för beslut enligt LVM ökat. Länsstyrelsen genomförde under 2004 en analys av statistiken för åren 2002 och 2003 rörande tvångsvård av missbrukare (Rapport 2004:4). Där konstateras att så gott som alla ansökningar om vård enligt LVM under år 2003, liksom tidigare år, föregicks av omedelbara omhändertaganden. Endast två ansökningar hade genomförts utan föregående omedelbart omhändertagande (år 2003: två ansökningar). En förklaring till det ökade antalet omedelbara omhändertaganden kan vara att kommunerna väntar för länge med att utreda och ingripa med tvång och därför tvingas ta till akuta åtgärder. Det ser ut som att LVM ofta används som ett redskap för tvångsavgiftning. Efter ett beslut om omedelbart omhändertagande skall socialnämnden utreda och ta ställning till eventuell ansökan om LVM-vård. Enligt redovisad statistik för 2004 har nämnderna i länet i dessa fall ansökt om vård i elva av 40 ärenden (år 2003: 16 av 36). I övriga ärenden kan förmodas att nämnderna kommit fram till att vårdbehovet kan tillgodoses på frivillig väg. Samverkan Ingen av länets kommuner anser att samverkan, med andra verksamheter som riktar sig mot missbrukare, har utvecklats under året. En kommun 47 anser att samverkan blivit svårare och uppger brist på samsyn avseende missbrukets orsaker och behandlingssätt/metoder som möjlig orsak. Länsstyrelsen har under några år noterat att det finns svårigheter avseende samverkan mellan socialtjänstens och psykiatrin i frågor om avgiftning och behandling vid narkotikamissbruk (heroinmissbrukare). Socialtjänsten i två kommuner 48 efterfrågar samverkan med psykiatrin. Boende Rätten till boende ingår i socialtjänstlagens begrepp skälig levnadsnivå. Socialnämnden har ett tydligt ansvar för att människor som på grund av missbruk eller psykiatriska problem har svårt att få eller behålla en lägenhet. I en kommun 49 har gruppen missbrukare utan bostad ökat. Inom ramen för länsstyrelsens verksamhetstillsyn i en kommun 50 undersöktes på vilket sätt kommunen tar det yttersta ansvaret för gruppen hemlösa. I den 47 Kramfors 48 Härnösand, Sundsvall 49 Sollefteå 50 Sundsvall 11

15 kommunen finns en uppsökande verksamhet och olika former av stödboenden och hyresformer för att möta gruppen hemlösa. För övrigt har en översyn av kommunens bostadssociala grupp genomförts under hösten Utvecklingsmedel Länsstyrelsen har under året beviljat utvecklingsmedel för missbrukarvården till en kommun 51. I länets kommuner pågår arbete med att utveckla strategier för att förebygga alkoholskador. Utvecklingsmedlen för att förverkliga de nationella handlingsplanerna inom alkohol och narkotikaområdet har funnits sedan 2001 och Samtliga kommuner har ansökt och beviljats utvecklingsmedel. En länssamordnare inom alkohol och drogområdet anställdes i februari Denna arbetar med att skapa nätverk och stödja de som arbetar med alkohol- och drogområdet. Länssamordnaren arbetar i ett brett perspektiv inom länet och samarbetar med kommuner, andra myndigheter, föreningar med flera. En skärpt tillsyn inom tobaks- och alkoholområdet är en självklar del av det alkohol- och drogförebyggande arbetet som också ingår i länssamordnarens uppdrag. Verksamhetstillsyn inom alkoholområdet har under året slutförts i två kommuner 52. Länsstyrelsen har inte funnit några brister. Verksamhetstillsyn har påbörjats i två kommuner 53. En länsrapport inom alkoholområdet sammanställs varje år. I den går det att följa utvecklingen i respektive kommun år från år. Enskild verksamhet Enligt 13 kap. 5 SoL står verksamhet för vilken tillstånd krävs enligt 7 kap. 1 första stycket SoL, under löpande tillsyn av socialnämnden i den kommun där verksamheten bedrivs. Från och med den 1 januari 2004 gäller socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende, SOSFS 2003: 20. I dessa finns bl.a. ökade krav på personalens kompetens och socialnämndernas tillsynsansvar. I Västernorrland finns nio enskilda verksamheter för vuxna missbrukare. Sju av dessa är hem för vård eller boende (7 kap. 1 1 p.). En verksamhet har tillstånd för både hem för vård eller boende och öppenvård (7 kap. 1 4 p.). En verksamhet har tillstånd för att bedriva öppenvård. Länsstyrelsen har under året genomfört verksamhetstillsyn i sju av de nio verksamheterna. De brister som framkommit vid tillsynen har bl.a. varit att det saknades en behandlingsplan och att uppgift om den enskilde har barn saknades. Klagomål och överklagningar De skriftliga klagomålen från enskilda uppgick under året till två (år 2003: två). Antalet telefonkontakter från allmänhet, enskilda och anhöriga med klagomål och synpunkter inom området vuxna missbrukare har minskat till 33 (år 2003: 52). Aktuella ärenden har i regel handlat om bemötande, tillgänglighet, individuell bedömning och val av vårdinsats. Klagomål angående unga vuxna missbrukare har minskat. 51 Timrå 52 Härnösand, Kramfors 53 Ånge, Örnsköldsvik 12

16 Antalet överklagningar till länsrätten har varit 15 varav fyra med bifall. Åtta avsåg ansökan om bistånd till behandling för missbruk, tre rörde ansökan om ansvarsförbindelse och två gällde ansökan om bistånd till kontaktperson. Ej verkställda domar Länsstyrelsen följer sedan 2003 kontinuerlig upp ej verkställda domar inom hela socialtjänstområdet. Den 31 december 2004 fanns ingen ej verkställd dom inom området vuxna missbrukare. Ej verkställda beslut Länsstyrelsen har från år 2003 genom enkäter till kommunerna mätt antalet ej verkställda beslut inom individ- och familjeomsorgsområdet. Inom området missbruk var alla beslut verkställda helt i fem kommuner 54 den 1 november I Sundsvall var ett beslut ej verkställd och i Härnösand var tre beslut ej verkställda. Dessa fyra beslut avsåg bistånd till vård. Orsakerna till att besluten ej var verkställda var att den enskilde tackat nej eller inte inställt sig för vård, alternativt avbrutit vården. I ett fall ville den enskilde ha annan vård än den som erbjudits. Länsstyrelsens bedömning Positiva utvecklingstendenser Öppenvårdsverksamheterna fortsätter att utvecklas och kommunerna kan erbjuda ett varierat utbud av insatser. Vid årets slut fanns inga ej verkställda domar inom området vuxna missbrukare. Kommunerna har fortsatt att utveckla sina verksamheter inom det alkohol- och drogförebyggande området. Negativa tendenser Antalet ärenden rörande vuxna missbrukare har ökat i stort sett i alla kommuner i länet. Gruppen unga narkotikamissbrukare har ökat i två kommuner. Fortfarande finns problem för missbrukare att få bostad. På vissa håll i länet finns svårigheter i samverkan med psykiatrin beträffande avgiftning och behandling vid narkotikamissbruk. Brister LVM tenderar att användas som ett verktyg för akuta ingripanden och avgiftning. Antalet unga personer som har varit föremål för LVM har ökat jämfört med föregående år. 54 Kramfors, Sollefteå, Timrå, Ånge, Örnsköldsvik 13

17 5 Familjerätt och familjerådgivning Övrig tillsyn Familjerätt Under år 2004 genomfördes 92 utredningar i länets kommuner avseende vårdnad, umgänge eller boende, vilket är en minskning sedan föregående år (år 2003: 131) Antalet genomförda samarbetssamtal uppgick till 362 (år 2003: 433). Av dessa genomfördes ca 38 på uppdrag av Tingsrätten. Uppgift saknas från en kommun 55. Under året fastställdes 71 avtal rörande umgänge eller boende, vilket är en ökning från 40 avtal år Antalet medgivandeutredningar rörande adoption som genomfördes under året uppgick till 32 (år 2003: 34). Fyra 56 kommuner har på länsstyrelsens fråga uppgett sig ha tillräcklig kompetens i familjerättsärenden medan två 57 uppgett att kompetensen finns, men inte i tillräckligt hög utsträckning och en kommun 58 har svarat att kompetensen inte alltid räcker till. Anledningen till detta uppges vara att det är svårt att få rutin på dessa ärendet då befolkningsunderlaget gör att ärenden inte förekommer i så stor utsträckning. Informationsverksamhet, föräldrautbildning och annan riktad verksamhets bedrivs av familjerätten i fyra 59 kommuner. Familjerådgivning Samtliga kommuner i länet kan erbjuda familjerådgivning, men har organiserat detta på olika sätt. Fyra 60 kommuner har egna familjerådgivare anställda i kommunen. Två 61 kommuner köper tjänsten från Sundsvalls kommunala familjerådgivning, medan en 62 kommun köper tjänsten från kyrkans familjerådgivare. Vårsta Diakonigård är huvudman för kyrkans tre familjerådgivare som har mottagning på fyra orter i länet. Totalt i länet finns nio tjänster som familjerådgivare. En kommun 63 har minskat sin familjerådgivning med 0,5 tjänst under året. Länets familjerådgivare har genomgående god kompetens; socionomutbildning och olika vidareutbildningar med terapeutisk inriktning. Merparten av besökarna är par, men även ensamstående förekommer. Genomsnittligt antal samtal per ärende är mellan fyra och fem. De flesta familjerådgivarna kan erbjuda tid inom två till tre veckor, men i två 64 kommuner kan dock väntetiden för närvarande vara något längre. Klagomål De skriftliga klagomålen till länsstyrelsen gällande familjerätt från enskilda uppgick till år 2004 till sex, varav tre även omfattade klagomål inom området barn och familj (år 2003: fem). Klagomålen har främst avsett handläggningsfrågor och gränsområdet familjerätt/barn- och familj. Ett ärende har under året avgjorts utan kritik. Inga klagomål har inkommit beträffande familjerådgivningsverksamheten. 55 Timrå 56 Härnösand, Kramfors, Timrå, Örnsköldsvik 57 Sundsvall, Ånge 58 Sollefteå 59 Härnösand, Kramfors, Sundsvall, Örnsköldsvik 60 Härnösand, Kramfors, Sundsvall, Örnsköldsvik 61 Timrå, Ånge 62 Sollefteå 63 Örnsköldsvik 64 Sundsvall, Timrå 14

18 Antalet telefonkontakter från enskilda och anhöriga med klagomål och synpunkter inom området familjerätt och familjerådgivning uppgick till 27 (år 2003: 28). Länsstyrelsens bedömning Positiva utvecklingstendenser Antalet vårdnadsutredningar har minskat och antalet avtal gällande vårdnad, boende och umgänge har ökat, vilket kan vara ett tecken på att tvister löses med stöd av socialtjänsten innan de gått så långt som till domstol. Länets familjerådgivare har genomgående god kompetens: socionomutbildning och olika vidareutbildningar med terapeutisk inriktning. Inga skriftliga klagomål beträffande familjerådgivning har inkommit. 6 Äldreomsorg Uppdrag i regleringsbrev Ökade tillsynsinsatser Genom en förstärkning av resurserna inom äldreomsorgsområdet har tillsyn kunnat bedrivas i samtliga länets kommuner under året och sammanlagt 96 tillsynsobjekt, såväl särskilt boende som hemtjänst, har varit föremål för tillsyn. Den del av tillsynen som beskrivs som förstärkt tillsyn inom äldreomsorgen bedrivs utifrån ett medborgarperspektiv där individens behov, rättigheter, säkerhet och självbestämmande utifrån gällande lagstiftning i första hand ska uppmärksammas. Även överläggningar med det kommunala pensionärsrådet ingår i tillsynen. Genom den förstärkta tillsynen har dialogen med kommunerna, intresseorganisationer och andra intressenter ökat. Arbetet har ett uttalat individperspektiv och utgår från intervjuer med den enskilde samt granskning av hur den enskildes behov tillgodoses. Exempel på områden som fokuserats i tillsynen är rättssäkerheten i handläggning och dokumentation, den enskildes möjlighet till inflytande och självbestämmande samt möjlighet till en utifrån egna förutsättningar aktiv och meningsfull tillvaro. Inom ramen för tillsynen har länsstyrelsen inbjudit anhöriga till möten. Resultatet beskrivs under övrig tillsyn. Ej verkställda domar och beslut Antalet ej verkställda domar och beslut har mätts den 1 januari Antalet avslag trots konstaterade behov för hela år 2004 har mätts vid samma tidpunkt. Antalet ej verkställda beslut uppgick den 1 januari 2005 till 149 varav 100 gällde plats i särskilt boende 65. Vid detta tillfälle hade 31 personer erbjudits insats i enlighet med beslutet, men tackat nej. Av dessa avsåg nio särskilt boende. Den 1 januari 2004 uppgick antalet ej verkställda beslut till 63 varav 56 avsåg plats i särskilt boende Härnösand, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge, Örnsköldsvik 66 Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Örnsköldsvik 15

19 Antalet beslut om avslag trots bedömda behov uppgick till 56 för hela år 2004 och där samtliga beslut avsåg plats i särskilt boende 67. År 2003 uppgick antalet avslag trots bedömda behov till 51 och samtliga avsåg plats i särskilt boende. Antalet ej verkställda beslut, avslag trots bedömda behov och domar per den 1 januari 2000, 1 januari 2001, 1 juli 2001, 1 januari 2002, 1 januari 2003 och 1 januari 2004 har redovisats och diskuterats med socialnämndernas ordförande och chefstjänstemän i särskild ordning. Länsstyrelsen har dessutom i sina löpande kontakter med kommunerna och i diskussioner i samband med genomförande och redovisning av verksamhetstillsyn påpekat innebörden av reglerna om verkställighet i 16 kap. 3 SoL. Vid samtliga dessa tillfällen har länsstyrelsens mycket tydliga budskap varit att beslut och domar ska verkställas omedelbart. Länsstyrelsen kan konstatera att den kontinuerliga förbättring som ägt rum sedan mätningarna började år 2000 i och med den senaste mätningen har avbrutits. Platsbrist i särskilda boenden är den huvudsakliga orsaken till att behoven inte kan tillgodoses. Generellt sett överstiger antalet ej verkställda beslut och framför allt beslut om plats i särskilt boende vida antalet domar vid samtliga mättillfällen. I de flesta fall följer kommunerna den rekommendation som finns om att bevilja ett särskilt boende om det kan verkställas inom tre månader. I samband med tillsynsbesök och vid kommunbesöken i samband med den årliga bostadsmarknadsenkäten tar länsstyrelsen upp kommunernas planering av sina insatser för äldre. Länsstyrelsen följer kontinuerligt upp samtliga gynnande domar. Kommunerna har i samtliga fall verkställt domarna inom skälig tid, varför länsstyrelsen under året ej har haft anledning att ansöka om särskild avgift i något fall. Den 31 december 2004 fanns tre ej verkställda domar inom området äldreomsorg. Övrig tillsyn Förstärkt tillsyn Den förstärkta tillsynen har genomförts i samtliga kommuner. Äldreomsorgen har även granskats i samband med den verksamhetstillsyn som genomförts över hela socialtjänsten i en kommun 68 under år I tillsynen har bl.a. brister i utredningarna, brister i dokumentationen i särskilda boenden uppmärksammats. Beträffande kvaliteten på utredningar inom äldreomsorgen finns fortfarande brister i det avseendet att tyngdpunkten fokuseras på den enskildes hälsa och eventuella funktionshinder. Uppgifter om levnadsvanor, socialt liv, fysiska och existentiella behov för att få så god livskvalitet som möjligt åsidosätts. Överlag är det få enskilda som har beslut om sociala och aktiverande insatser, många syns även omedvetna om att sådana insatser är möjliga att söka. 67 Kramfors, Ånge 68 Sundsvall 16

20 Tillsynen har visat att endast fyra av länets kommuner 69 helt eller delvis efterlever socialtjänstlagens dokumentationsskyldighet under utförandet av beviljade insatser/verkställighet i såväl hemtjänst som i särskilda boenden. Samtliga kommuner visar dock en ambition och intresse av att öka kunskaperna för att införa/förbättra kvaliteten på dokumentationen och utbildningsinsatser efterfrågas. I de granskade ärendena har det framkommit att två kommuner 70 utreder och fattar beslut om insatser i särskilt boende och att det i tre kommuner 71 sker i viss mån. I de fall beslut om insatser i särskilt boende saknas, blir det ofta personalens uppfattning om vilka insatser den enskilde behöver som utförs i praktiken. Även om beslut finns så blir dessa inte alltid genomförda. Tillsynen har visat att det i den kommun 72 som utreder och fattar beslut i särskilda boenden finns brister i verkställighet och genomförande. I samtliga kommuner framkommer svårigheter för personal, inom såväl hemtjänst som särskilt boende, att utifrån tids- och resursbrist utföra beviljade insatser. Framför allt är det insatser av social och aktiverande karaktär som får stå tillbaka, men även städning. Hanteringen av kost- och måltidsfrågor har i vissa delar erhållit kritik inom såväl särskilda boenden som hemtjänst. Matens kvalitet, tider för servering och måltidsuppehåll, den enskildes möjlighet att själv servera sig maten, möjligheten att välja såväl maträtt som tillagningssätt, trivselfaktorer i samband med måltider i boenden och integriteten i samband med matningar är exempel på områden som visar brister. Självbestämmande och förhållningssätt Personalen får många lovord av enskilda inom såväl särskilda boenden som hemtjänst. I samtliga kommuner finns många enskilda som dock upplever att personalen har bråttom och är stressade, vilket inte motsägs av personalen. Annat som framkommer i intervjuer med enskilda är att deras beroendeställning inverkar negativt på förmågan att uttrycka synpunkter och önskemål vilket personalen ofta syns omedvetna om. Tillsynen i särskilda boenden visar att arbetsmetoder och förhållningssätt som banar väg för den enskildes inflytande och självbestämmande saknas om än i olika grad. Detta får bl.a. till följd att dagliga rutiner som måltider, städning av bostad, dusch, vila och utevistelse tenderar att styras mera av verksamhetens behov än den enskildes vanor och önskemål. Socialtjänstlagens intentioner med omsorgen om äldre motverkas av ett synsätt där måltider i äldreboende beskrivs i termer av att dela mat, där hemtjänst benämns hemvård och att den enskilde benämns som patient eller vårdtagare. Möjligheten för enskilda att utifrån egna förutsättningar delta i aktiviteter och gemenskap samt ha ett varierat innehåll i det dagliga livet i särskilda boenden är begränsat, även om det finns exempel på boenden som försöker att tillgodose detta. Där länsstyrelsen i särskild ordning granskat äldreomsorgen eller delar av den anser sig personalen inte ha tid att arbeta med ett rehabiliterande synsätt eller att socialt aktivera den enskilde. Personal uppger att de inte har tid att exempelvis samtala med den enskilde. Den enskilde har inte alltid möjlighet att själv få bestämma när den vill kliva upp på morgonen, 69 Härnösand, Sollefteå, Timrå, Örnsköldsvik 70 Härnösand, Ånge 71 Sollefteå, Sundsvall, Timrå 72 Härnösand 17

21 när den vill gå och lägga sig, när den vill gå ut på en promenad för att få frisk luft eller samtala med personalen. Fortfarande förekommer bestämda duschdagar, som vanligtvis infaller en gång per vecka. I särskilda boenden får den enskilde i samtliga kommuner en kontaktperson, fadder bland personalen. Inom hemtjänsten finns däremot inte kontaktmannaskap i alla grupper. I ett antal fall har detta tagits bort. Omsorgsbehov och personalbemanning Omsorgsbehov för enskilda samt antalet enskilda med demenssjukdom ökar i särskilda boenden. Enskilda med utredd och diagnostiserad demens får flytta in i särskilda boenden som inte är anpassade för dementa, då speciella boenden inte finns i tillräcklig omfattning 73. Enheter på demensboenden lämnas tidvis utan personal nattetid då nattpersonal ofta ansvarar för flera enheter/våningar 74. Länsstyrelsen har i sin tillsyn uppmärksammat att personaltäthet och bemanning ej utgår från de boendes behov. Oavsett personaltäthet kräver god kvalitet inom äldreomsorgen en medveten arbetsledning samt mål och kvalitetssystem som är väl förankrade bland all personal. Även om dessa finns hos förvaltningsledningen har tillsynen visat att personal ute i verksamheterna påfallande ofta ej haft kännedom om vare sig mål eller kvalitetssystem. Endast undantagsvis har personal inom äldreomsorgen tid avsatt för egen reflektion och det saknas även regelbunden handledning. Forum där arbetets utförande kopplas till socialtjänstlagens principer och eget förhållningssätt, attityder och värderingar behövs, inte minst i tider av ekonomisk åtstramning. Boendestandard och utvecklingstendenser Boendestandarden i särskilda boenden är överlag hög. Det finns mycket få tvåbäddsrum. Det allra flesta bor i egen lägenhet eller i eget rum. Tillsynen har dock visat på förekomst av dubbelrum samt gemensam dusch och handikapptoalett 75. Antalet platser i särskilda boenden fortsätter att minska. Framför allt servicehus och före detta ålderdomshem fortsätter att avvecklas eller omstruktureras. Servicehusen omvandlas till så kallade till ordinärt boende. Skälen till avvecklingarna är framförallt ekonomiska, men även bristande efterfrågan på platser i före detta ålderdomshem. Det förekommer även att boendenas lokalisering inte stämmer överens med de enskildas önskemål. Omstruktureringarnas syfte har uppgetts vara att tillskapa fler platser för dementa. Kommunernas information om äldreomsorgen på internet fortsätter att förbättras. Enskild verksamhet Enligt 13 kap. 5 SoL står verksamhet för vilken tillstånd krävs enligt 7 kap. 1 första stycket SoL, under löpande tillsyn av socialnämnden i den kommun där verksamheten bedrivs. Det finns i länet två enskilda verksamheter som har tillstånd att både bedriva särskilda boenden för äldre (7 kap. 1 2 p.) och hem för viss annan heldygnsvård 73 Härnösand, Sollefteå, Timrå 74 Kramfors, Sundsvall, Örnsköldsvik 75 Kramfors 18

22 korttidsvård (7 kap. 1 3 p.). Länsstyrelsen har under året genomfört verksamhetstillsyn av dessa två verksamheter. Vid tillsynen har länsstyrelsen funnit brister vad gäller dokumentation enligt socialtjänstlagen Anmälningar om missförhållanden Antalet anmälda missförhållanden enligt 14 kap. 2 SoL (Lex Sarah) har ökat och uppgick till 60 (år 2003: 32). Av dessa avsåg 27 övergrepp (år 2003: 28), varav 15 var ekonomiska övergrepp (år 2003: 19). Av anmälningarna avsåg 33 brister i omsorgen (år 2003: fyra), varav tolv brister i personlig hygien (år 2003: en) och16 brister i tillsyn av den enskilde (år 2003: två). Länsstyrelsen kommer även detta år att sammanställa en särskild rapport över Lex Sarah anmälningarna i länet. Länsstyrelsen har i sin verksamhetstillsyn erfarit att inte all intervjuad personal haft kännedom om sin anmälningsskyldighet. Lex Sarahs innebörd är inte förankrad hos samtliga personal inom äldreomsorgen och många är osäkra på vad som skulle kunna anses vara missförhållanden och brister i omsorgen. Klagomål och överklagningar Antalet skriftliga klagomål från enskilda vad avser äldreomsorg är färre i förhållande till klagomål inom individ- och familjeomsorg och uppgick till 16 under år 2004 (år 2003: tio). Tolv ärenden har avgjorts under året varav sex med kritik (år 2003: 13) avgjorda varav två med kritik). Antalet telefonkontakter från enskilda och anhöriga med klagomål och synpunkter på äldreomsorgen har ökat (år 2004: 59, år 2003: 47). Dessa ärenden har i regel handlat om bemötande, trygghet och brister i omsorgen. Antalet överklagningar till länsrätten har minskat jämfört med föregående år och uppgick till 36 (År 2003: 44). Av dessa har 16 avsett särskilt boende (år 2003: 33). Länsrätten har under året i åtta domar bifallit överklagan och ålagt socialnämnden att utge bistånd enligt 4 kap. 1 SoL (år 2003: 13 bifall). Samtliga gynnande domar har avsett plats i särskilt boende (år 2003: elva särskilt boende och två hemtjänst). Länsstyrelsen har tagit del av tio domar som avsåg överklagan av avgift och förbehållsbelopp enl. 8 kap. 4-9 SoL. Inte någon av dessa domar har bifallits i länsrätten. Ett ärende återförvisades till socialnämnden. Länsstyrelsens bedömning Positiva utvecklingstendenser I och med länsstyrelsens verksamhetstillsyn över tid har allt fler kommuner börjat utreda och fatta beslut om individuella insatser i särskilt boende. Dokumentationsskyldigheten beträffande verkställighet och genomförande av ett bistånd har förbättrats och utvecklingsarbeten/diskussioner om detta pågår. Boendestandarden är med vissa undantag god. Fortsatt förbättring av kommunernas information på internet. Negativa tendenser Beviljade insatser verkställs inte alltid, i synnerhet får sociala och aktiverande insatser stå tillbaka när tiden inte räcker till för personalen. 19