e-learning som styrverktyg fångar ni potentialen? Alf Westelius

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "e-learning som styrverktyg fångar ni potentialen? Alf Westelius"

Transkript

1 e-learning som styrverktyg fångar ni potentialen? Alf Westelius Ser du e-learning som en etikett för det hyfsat strukturerade informationsmaterial som gömmer sig någonstans i ert Intranät och därigenom i princip är tillgängligt för den intresserade medarbetaren? Eller möjligen som det där halvtöntiga materialet om etiskt förhållningssätt eller om datasäkerhet som du förväntades ta del av och sedan svara på en elektronisk enkät för att visa att du behärskade innehållet? Då är du i gott(?) sällskap så ser det typiskt sett ut i organisationer runt om i landet. Med den här artikeln vill jag istället få dig att uppfatta e-learning som ett värdefullt verktyg i den verktygslåda som kan användas för att förbättra styrningen i organisationen. Det är en tanke som än så länge bara funnits hos några nytänkande företag. e-learning e-learning har funnits sedan förra årtusendet, men inte i någon större utsträckning som styrningsverktyg. Det handlar om att i elektronisk form presentera ett självstudiematerial och diagnostiska test som kontroll av att materialets budskap gått fram. En av de möjliga fördelarna med den här formen för innehållsleverans i en organisation är just kontrollmöjligheten. För datorburet material är det enkelt att konstatera om någon öppnat materialet och i så fall vem. Det är också lätt att tillhandahålla kontrollfrågor som kan ge både läsare och ansvariga en överblick av användningen av materialet och om läsarna tillgodogjort sig det. Varken trycksaker eller föreläsningar ger denna distribuerade självbetjäning och automatiskt summerbara återkopplingsmöjlighet. Ett pappersmaterial kan ha kontrollfrågor, men ska användaren själv kunna rätta behöver hon eller han ju tillgång till facit, vilket kortsluter lärcykeln efter första varvet. Dessutom bygger insamling av resultat från pappersbaserade självstudier på självrapportering, vilket inte alls behöver återge faktiskt resultat eller ens visa att materialet är läst och testen är genomgången. Är den tilltänkta mottagaren ovillig att lägga tid på materialet, öppnar självrapportering möjligheten att fuska att bara rapportera att materialet är läst och testen avklarad utan att ens ha öppnat materialet. Det är därför tankeväckande att denna potential till utvärdering utnyttjas i så liten utsträckning. Hittillsvarande undersökningar ger vid handen att det bara är callcenters som utnyttjar e-learning som en viktig och systematisk resurs för kompetensutveckling i organisationen. I den miljön erbjuder korta avsnitt och tillhörande kontrollfrågor en utbildningsväg som den enskilda medarbetaren kan och förväntas utnyttja när belastningen är låg. Visar sig bemanningen tillfälligt vara högre än kundtillströmningen kan jag lägga fem eller sju eller tio minuter på att studera ett utbildningsmaterial och besvara kontrollfrågor som visar att jag förstått, istället för att rulla tummarna eller otåligt vänta på nästa samtal. Och vill man få mer intressanta ärenden att hantera, få löneökning eller avancera i graderna behöver man se till att gå en viss mängd sådana kurssnuttar varje månad. Callcenters har stor genomströmning av personal och därför stora utbildningsbehov, samtidigt som det råder kostnadspress. Eftersom ett stort antal personer kommer att ha samma utbildningsbehov och man på förhand vet att det kommer att finnas lediga stunder för personal, men inte när, är självstudier och datorstödd diagnos en praktisk form. När materialet och systemet väl finns, krävs det ingen löpande insats från någon annan. Den anställdas chef, HR-avdelningen och utbildningsansvarig kan alla få tillgång till statistik över studiekvantitet och -resultat. Kopplingen till arbetsinnehåll, lönesättning och befordran ger individerna incitament att utnyttja lediga stunder till studier, och naturliga punkter där studierna kommer på agendan för vad chef och medarbetare pratar om. 1

2 Att få över ett budskap Såväl webben i allmänhet, som specifika sajter som Youtube, fylls ständigt på med potentiellt studiematerial electronic learning resources. Och det typiska intranätet i större svenska organisationer har gott om instruktioner och material. Den som verkligen vill lära sig om verksamheten och styrningen av den har potentiellt stora möjligheter att göra det. Men här är potentiellt ett viktigt ord. Börje Langefors, Sveriges förste professor i ADB administrativ databehandling och den som gav svenskan ordet dator, tillbringade sina sista 50 år med att få folk att inse skillnaden mellan data och information. I hans språkbruk är data de symboler du kan skriva ner och dela med dig till någon annan. Det kan till exempel vara en text, en video, ett röstmeddelande, en resultaträkning eller månadsrapport. Information är däremot den tolkning som uppstår i hjärnan hos den som tar del av och tolkar data. Han formulerade det som en formel: I=i(S, D, t) Information (I) är det som uppstår genom en tolkningsprocess (i), när någon utifrån sin referensram (S) tolkar data (D) under tidsrymden t. Här ser vi enkelt att om t=0 (den tilltänkta mottagaren har inte tagit sig tid att tolka data) uppstår heller ingen information. Uttryckt så här låter det trivialt. Men hur många gånger har du inte varit med om att någon ansett sig informera andra genom att göra data tillgängliga skickat ut en rapport eller ett mail (eller lagt upp material i intranätet). Och sedan blivit förvånad eller till och med upprörd över att folk inte visar sig ha koll, inte har tagit till sig innehållet. Har du kanske till och med själv varit avsändaren någon gång? Det är alltså det rätt vanliga problemet när t=0. En del vill i stället tala om det som skillnaden mellan data (det givna) och kapta (det fångade). Vi lever i ett överflöd av data och vi fyller ständigt på med mer. Vi tillgängliggör, men allt mer sällan försäkrar vi oss om att dessa data blivit kapta hos tilltänkta mottagare att de faktiskt tagit sig tiden att ägna uppmärksamhet åt just dessa data i det hav som översköljer dem. Men låt oss gå vidare till när data blivit kapta (när t>0 i formeln ovan). Är kommunikationsproblemet löst då? Nej, nästa poäng rör S mottagarens referensram. Det är ju utifrån den som mottagaren försöker tolka D. Återigen lär du ha lätt att minnas situationer när någon misstolkat exempelvis en rapport, eftersom deras referensram inte överensstämde med avsändarens. Till exempel lär affärscontrollern läsa in annat i månadsrapporten än vad exempelvis säljchefen eller produktägaren gör. Vet du vilken tolkning mottagare gör av de rapporter du skickar ut? Och så har vi till slut själva t, den tid mottagaren lägger på att tolka data. Hur lättolkat någonting är beror på matchningen mellan data och tolkarens referensram, och blir därför individberoende. Det som för en är solklart, kan för en annan vara svårgenomträngligt och kräva betydligt mer tid. Men för var och en lär det finnas någon minsta tid som är nödvändig för att på ett rimligt sätt kunna tolka innehållet kunna få ut ungefär den information ur de studerade data som avsändaren försökte avbilda med dessa data. Kvoten mellan tid jag som mottagare är villig att lägga på tolkning, i förhållande till tid som behövs för att jag ska förstå innehållet, behöver vara 1 eller större. Vi kan som avsändare påverka kvoten genom att anpassa utformningen av materialet till mottagarnas referensramar. Lyckas det, kommer tiden som krävs av mottagarna att minska. Vi kan också på olika sätt försöka öka tiden de är villiga att lägga. Det kan handla om att göra utformningen mer tilltalande och lustbetonad. Det kan handla om morot att visa på nyttan av att ta del av och tolka materialet, fördelar av att behärska det. Och det kan handla om piska att på olika sätt ställa krav på att materialet behärskas. Som stödfunktion har man sällan någon trovärdig piska, men verksamhetschefer kan ha möjlighet att ställa krav och se till att de efterlevs. 2

3 Vare sig det rör sig om piskor eller morötter, lär det vara viktigt med återkoppling. Det som faktiskt kommer till användning i sammanhang där jag är med, eller har insyn i, det som jag förväntas förklara eller kommentera inför andra, det lär jag också prioritera. Det som bara hamnar på mitt skrivbord, eller dyker upp i mailen, men inte verkar få några konsekvenser, det lär förbli mer orört oavsett hur goda intentioner jag har att hantera det någon gång snart. Verktygets potential e-learning kan, till skillnad mot exempelvis papper, utnyttja datorns alla möjligheter text, bild, ljud, video, interaktivitet e-learning-material skulle därigenom kunna bli mer tilltalande och användbart. Å andra sidan gör grundtanken om standardisering och spridning av samma material till många, att det finns risk att matchningen mellan materialet och mottagarens referensram blir sämre än ett mer individualiserat material. Men givet att det är ett material som är tänkt att nå många, finns det potential i den elektroniska formen. Den snabba och billiga leveransen och oberoendet av tid och plats är också tänkbara fördelar. Men ur styrningsperspektiv är möjligheten att se om ett material blivit öppnat, och genom kontrollfrågor, att se om det blivit tolkat på ett rimligt sätt, den kanske största, och minst ofta utnyttjade, möjligheten. Det utmailade eller fysiskt utdelade materialet vet jag ju inte i vilken utsträckning det blivit nyttjat. Det elektroniska materialet med diagnostiska test ger däremot den möjligheten, automatiserat. Men även här blir det väsentligt att nyttjandet har konsekvenser. Kommer någon att påminna mig om jag inte öppnat materialet och klarat testet? Kommer jag att försättas i situationer där materialet diskuteras och det spelar någon roll om jag behärskar det eller ej? I callcenterföretag finns konsekvenserna arbetsinnehåll, lön, befordran. Och där blir e-learning ett fungerande verktyg i styrningen. Det finns en vana att paketera material i små munsbitar som går att genomföra på så litet som fem-tio minuter. Du kan lära dig om en ny produkt i taget. Eller om ett viktigt nyckeltal. Nästa är ett nytt paket. Det finns också andra exempel. I ett svenskt telekomföretag tog man fram e-learningmoduler om produkter, kundperspektiv och kundservice, hur organisationen såg ut och hängde ihop, mål och KPIer, etc. Såväl på arbetsgruppsnivå som centralt följde man upp statistiken som visade hur medarbetarna tog sig igenom modulerna och materialet diskuterades på avdelningsmöten, etc, inom ramen för ett genomtänkt utvecklingsprogram. e-learningen utgjorde alltså en samling pusselbitar i en genomtänkt helhet. Med tiden kunde enhetschefer konstatera att lägsta nivån på prestationer höjts och företagets controllers kunde se hur marginalerna ökade. Utmaningen på sikt blir att hitta former för att nyrekryterad personal också tillgodogör sig materialet och att den lokala dialogen, där kunskaperna utnyttjas och knyts till vardagen och enhetens resultat, inte dör ut när kompetenslyftsprojektet avslutats. I en butikskedja får de nyrekryterade börja bekanta sig med de olika avdelningarna, det egna sortimentet, företagsvärderingar och traditioner, kundbemötande, lönsamhetstänkande, etc, i e- Learningform redan innan de kliver in i lokalerna. Diagnoser ger dem möjlighet att se att de förstått, och avdelningsansvarig kvitto på att den nyrekryterade tagit del av materialet. På det viset ser man till att de nya medarbetarna känner sig litet mera hemma redan från början och att deras första bild formas mer gemensamt utifrån ledningens ambitioner än färgas av insikter och intressen hos just den som råkar bli deras närmaste kollega. Väl på plats finns viss fortbildning tillgänglig att bygga på med under första halvåret i eget tempo, men med kvittens såväl till den nyanställda genom diagnoserna, som framstegsöverblick för avdelningschef. Avdelningschefen kan då ge handledning och utmaningar i takt med framstegen. 3

4 En bank har ett stor bredd av kortare utbildningar i e-learningform, som en del i att ge medarbetare möjlighet att utvecklas i linje med sina intressen och förutsättningar. Det kan röra sig om ett finansiellt instrument. Det kan handla om en kundkategori eller en bransch. Det kan handla om en typ av finansiella tjänster. Om riskanalys. Om en arbetsroll. Alla kommer inte att gå samma utbildning, men finns ett moment som bedöms vara relevant för många görs ett e-learningmaterial för det. Där är sedan utvecklingssamtalet kontrakttidpunkten mellan medarbetare och chef. Man kommer överens om vilken eller vilka utbildningar som är aktuella under den kommande perioden. Medarbetaren tar sig sedan igenom programmet i sin takt, chefen kan enkelt följa framskridandet och matcha med samtal och utmaningar. Såväl det egna valet och önskan om arbetsutveckling, som kopplingen till den etablerade styrrutinen utvecklingssamtal, bidrar till att materialet utnyttjas. Från utbildningsansvarigas sida ger e-formen möjlighet att bedöma utbildningsutbudets utnyttjandegrad och indikation på kvalitet tar sig användarna igenom materialet eller fastnar de eller avbryter i höjd med någon diagnos? Ett större hotell har ett e-learningutbud både som del i sin verksamhetsstyrning och som ett medel för att attrahera och behålla personal. Förutom material om olika praktiska arbetsuppgifter finns kursmoment om till exempel servicekvalitet och klagomålshantering, om intäktsgenerering och om ledarskap. I en miljö med ojämn och delvis svårprognosticerad arbetsbelastning och med schemaläggning 7/24 är det svårt att genomföra traditionella kurser. Därför har man valt att satsa på e-learning som kombinerar en enhetlig innehållsleverans med individualiserat utnyttjande och diagnos. Det ger medarbetare en genomförbar väg till förkovran. e-learningutbudet är en inarbetad del i verksamhetsstyrningen och de lokala cheferna ser till att systematiskt repetera axplock ur utbildningarna i vardagen för att hålla medarbetarnas kunskaper levande. Ett par stora organisationer har valt att, vid byte av verksamhetssystem, sköta huvuddelen av användarutbildningen genom e-learning. På det sättet undviker man de klassiska problemen med att avfolka delar av verksamheten under halv- eller heldagskurspass och problem med schemaläggning av utbildning eftersom varje medarbetare själv väljer stunder när det passar (eller i alla fall inte passar för illa). E-Learningupplägget är ju byggt för att kunna utnyttjas i bitar att studeras, avbrytas och återupptas. Samtidigt ger de diagnostiska testen en övergripande bild av att utbildningen genomförs i tid och möjlighet att påminna eller uppmana dem som inte håller önskad takt. Genomtänkta sådana utbildningar kan också lägga fokus inte bara på handhavandet av systemet, utan även på varför systemen är utformade som de är, vad inmatade uppgifter kommer till för nytta i andra delar av organisationen, etc. Varför-sidan presenteras med trovärdiga avsändare, inte tillfälliga kursledare eller tekniker med god systemkunskap men ytlig kunskap om organisationen. Till skillnad mot en projektkurs finns e-learningen också kvar och kan nyttjas framöver för att utbilda nyanställda och för medarbetare som byter arbetsuppgifter. Typisk användning idag underutnyttjad potential för styrning Den här typen av genomtänkt användning av e-learning med diagnos, uppföljning och integration i verksamhetsrutiner för att främja verksamhetsstyrningen verkar dock vara undantag snarare än regel. Det vanliga är att e-learning bara ses som ett verktyg för tillgängliggörande för produktion av data utan systematik för att se till att det blir kapta och att det kommer till verksamhetsnytta. Som man säger i en av de organisationer jag studerat: Intranätet, det är där vi gömmer allt bra material vi tar fram. Materialet är i princip tillgängliggjort, men i praktiken är det bara arkiverat. 4

5 Den amerikanske styrningsstrategen Robert Simons myntade en nu välspridd modell med verksamhetens styrspakar levers of control (Se Figur 1 1 ). Medsols från övre vänstra hörnet har vi: Belief systems Boundary systems Core values Risks to be avoided Business Strategy Strategic uncertainties Critical performance variables Interactive control systems Diagnostic control systems Figur 1 Verktyg för strategisk styrning Efter Robert Simons, 1994 Det eftersträvansvärda (Belief systems som fångar kärnvärdena); De gränser som inte ska överträdas (Boundary systems som avgränsar de risker som ska undvikas); De löpande mätetalen (Diagnostic control systems som följer och rapporterar KPIer); och Styrningsdialogen (Interactive control systems, samtalen som fokuserar de för tillfället aktuella utmaningarna). En god styrning omfattar alla delarna och förutsätter att vi upprättar och underhåller en gemensam referensram, så att alla berörda förstår, kan tolka, verka för och diskutera alla delarna. Tyvärr verkar det bara vara i det övre högra hörnet som e-learning med uppföljning systematiskt utnyttjas för att upprätta och underhålla den gemensamma referensramen i många svenska organisationer. Det rör corporate conduct (oetiskt beteende, mutor, diskriminering); säkerhetspolicies (framför allt vad gäller handhavande av IT, men ibland även hantering av känsligt material i hemmet, på resa och vid till exempel samtal i olika offentliga miljöer); footprint policy (miljömedvetenhet, inte minst vad gäller resor), och liknande. Uppföljningen är också ofta endast av karaktären att man uppmanas och påminns att genomgå utbildningsmomenten (med mer eller mindre piska) till dess att man gjort det. Det ger en känsla av att syftet snarast är defensivt som certifiering av att medarbetarna officiellt är medvetna om de gränser som inte ska överträdas. Den positiva möjligheten att få till stånd användbar utbildning på lediga stunder, eller i alla fall när den enskilda medarbetaren bedömer det möjligt att studera, och som täcker även de positiva styrspakarna, tillämpas inte systematiskt. Telekomföretaget, banken, hotellet, etc, ovan är ju undantag, inte typiska. Och ändå tas mycket material fram till betydande kostnad i elektronisk självstudieform, men utan mätning av användning, kontroll av förståelsen av materialet bland dem som tagit del av det eller krav på att medarbetare ska använda utbildningsresurserna. Vad har ni för potentiellt värdefullt material om Det eftersträvansvärda? Om De löpande mätetalen? Utnyttjas det för att upprätta och underhålla en gemensam referensram? Hjälper i så fall den referensramen de enskilda medarbetarna att avgöra att de strävar åt önskvärt håll? Underlättar 1 Robert Simons (1994) How New Top Managers Use Control Systems as Levers of Strategic Renewal. Strategic Management Journal, 15(3),

6 referensramen Styrningsdialogen de löpande samtalen mellan över- och underställd för att hantera aktuella utmaningar? Sammanfattningsvis Ser du en potential ni inte tar till vara? Finns det sådant som bara vissa behärskar, men som vore värdefullt om många förstod och som skulle gå att förmedla med standardiserade självstudiematerial? Vad är då nästa steg? e-learning kan hjälpa till att göra data till kapta. Den kan hjälpa till att enkelt ge en bild av matchen mellan material och mottagares referensram. (Klarar de diagnoserna? Går det åt många försök?) Den kan därför göra framtaget material mer använt och bidra till att det blir mer lättolkat. Men e-learning är inte någon mirakelmedicin på egen hand. Den behöver kopplas samman med löpande rutiner (och inte bara projekt) för att bli ett varaktigt värdefullt verktyg. Det har samtliga de organisationer jag tog upp som positiva exempel ovan tänkt igenom, även om det inte är säkert att de alla lyckas i längden. Går det att hitta sätt att få den förmedlade kunskapen att bli en aktiv beståndsdel i vecko- och månadsmöten, i den lokala Styrdialogen och i vardagen? Då finns det förutsättningar att utnyttja potentialen i e-learning för att utveckla en levande kunskap som stödjer verksamhetsstyrningen. 6

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

DOCENDO AB 031-748 38 00 www.docendo.se

DOCENDO AB 031-748 38 00 www.docendo.se DOCENDO AB 031-748 38 00 www.docendo.se BRETT UTBUD AV WEBBKURSER Docendo e-learning är en utbildningsportal där man kan nå hela Docendos utbud av webbkurser. Portalen är en webbplats med personlig inloggning

Läs mer

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning Ledaravtalet - från ord till handling Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning 2. Möjligheternas avtal Ledaravtalet kopplar ihop företagets affärsidé och mål med personlig

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun

Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun Namn Datum och tid Syftet med samtalet är att genom dialog se vilket behov av utveckling den enskilda medarbetaren har men också att

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Vilken utbildning väljer du? skräddarsydda kurser för dig som är controller eller ekonomichef

Vilken utbildning väljer du? skräddarsydda kurser för dig som är controller eller ekonomichef Aktuella kurser hösten 2013 Vilken utbildning väljer du? skräddarsydda kurser för dig som är controller eller ekonomichef Vi ordnar kompetensen Tillväxten kommer per automatik Controllerrollen har aldrig

Läs mer

Löneprocessen - pågår hela året

Löneprocessen - pågår hela året Löneprocessen - pågår hela året Arbetet med lön är mer än några veckor av traditionellt förhandlingsarbete. Det är en process som pågår hela året. Kretsloppet har många delar: klubbens egen strategi, förhandling,

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan.

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Köpguide för mobila växlar Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Tänk om din nya telefonilösning kunde förenkla din vardag och hjälpa dina medarbetare att arbeta

Läs mer

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 6 Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Riktlinjer för hur arbetet med internkommunikation ska bedrivas i organisationen, samt principer för fördelning av ansvar. Inledning Kommunikation

Läs mer

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu!

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller själv utbildar om arbetsmiljö för vuxna eller ungdomar

Läs mer

5. TJÄNSTEPRODUKTION. Tjänsteföretag. Sammanfattande bedömning. Gör ni ordentlig beredning inför tillverkningen av nya eller ändrade produkter?

5. TJÄNSTEPRODUKTION. Tjänsteföretag. Sammanfattande bedömning. Gör ni ordentlig beredning inför tillverkningen av nya eller ändrade produkter? . TJÄNSTEPRODUKTION Gör ni ordentlig beredning inför tillverkningen av nya eller ändrade produkter? Gör ni riktiga förkalkyler och kontrolleras utfallet efteråt? Planeras beläggningen så att ni kan utnyttja

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Förhandlingsprotokoll Sågverk. Förbundsförhandling. Föreningen Sveriges Skogsindustrier Unionen. Tid: den 12 december 2011. Alternativt löneavtal

Förhandlingsprotokoll Sågverk. Förbundsförhandling. Föreningen Sveriges Skogsindustrier Unionen. Tid: den 12 december 2011. Alternativt löneavtal Förhandlingsprotokoll Sågverk Art: Parter: Förbundsförhandling Föreningen Sveriges Skogsindustrier Unionen Tid: den 12 december 2011 Plats: Ärende: Närvarande: Stockholm Alternativt löneavtal Föreningen

Läs mer

PRESENTATIONSSTÖD. Ledarnas syn på lön

PRESENTATIONSSTÖD. Ledarnas syn på lön PRESENTATIONSSTÖD Ledarnas syn på lön Målet är utveckling för individ och verksamhet Ledarnas syn på lön utgår från individens och verksamhetens behov. När behoven samspelar skapas utveckling och nya möjligheter.

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018

Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018 Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-02, 127. Dnr KS 2015/106 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för chefer

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Moveri AB HANDLINGSPLAN FÖR ETNISK MÅNGFALD

Moveri AB HANDLINGSPLAN FÖR ETNISK MÅNGFALD Moveri AB HANDLINGSPLAN FÖR ETNISK MÅNGFALD INNEHÅLL Inledning och bakgrund 3 Mångfaldspolicy för Moveri AB 3 Nulägesbeskrivning 3 Moveri AB s mål för etnisk mångfald 4 Handlingsplan 5 Ansvarsfördelning

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Utvecklingssamtal våren Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo

Utvecklingssamtal våren Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo Utvecklingssamtal våren 2014 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 25.4.2014 1 Agenda Varför utvecklingssamtal Utvecklingssamtal under förändringsprocesser Nya utvecklingssamtalsblanketter Samtalsteknik

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education Credits Dnr: 999/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Fast Lane IT. Microsoft Azure & Qbranch Managed Services

Fast Lane IT. Microsoft Azure & Qbranch Managed Services Fast Lane IT Microsoft Azure & Qbranch Managed Services Microsoft Azure ger dig helt nya möjligheter. En snabbt ökande portfölj av tjänster finns alltid direkt tillgängliga. I kombination med Qbranch Managed

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103 Utbildningarna är granskade av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström

Läs mer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer Inledning och läsanvisning I detta dokument finns KI:s riktlinjer beträffande utvecklingssamtal

Läs mer

Filmen är baserad på romanen Pojkarna av Jessica Schiefauer som fick Augustpriset i barn- och ungdomskategorin

Filmen är baserad på romanen Pojkarna av Jessica Schiefauer som fick Augustpriset i barn- och ungdomskategorin Handling I filmen Pojkarna, möter verkligheten magins värld när en blommas nektar erbjuder Kim, Momo och Bella, tre bästa vänner, möjlighet att om nätterna förvandlas till pojkar. Förvandlingen innebär

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Bilaga 1: Riskanalys för ersättningspolicy

Bilaga 1: Riskanalys för ersättningspolicy Prognosia AB Bilaga 1: Riskanalys för ersättningspolicy Fastställd i styrelsen 2012-08-30, uppdaterad 2013-10-02 1(4) Bakgrund I enlighet med Finansinspektionens föreskrift om ersättningssystem i värdepappersbolag

Läs mer

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten 2016 handledning för Piteå kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, motivera och utveckla kompetenta medarbetare. Medarbetarenkäten ger en nulägesbild av medarbetarnas

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Kom igång med Vår arbetsmiljö Kom igång med Vår arbetsmiljö Vår arbetsmiljö är ett verktyg från Suntarbetsliv som involverar medarbetarna i undersökningen av arbetsmiljön. Undersökningsmetoden beaktar såväl risk- som friskfaktorer.

Läs mer

Så fungerar ett Business Partner-program i praktiken. Sara Lindberg - Movestic

Så fungerar ett Business Partner-program i praktiken. Sara Lindberg - Movestic Så fungerar ett Business Partner-program i praktiken Sara Lindberg - Movestic Här befinner jag mig nu Bakrunden En av Sveriges största bank- och försäkringskoncerner Många omorganisationer Controllers

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 5

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 5 Tryck.nr 47-11030-8-01 9789147110308c1c.indd 1 2014-05-16 11.26 TUMMEN UPP! Ç C I TUMMEN UPP! SVENSKA KARTLÄGGNING ÅK 5 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven

Läs mer

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera Konstruktiv feedback Hur att hantera positiva/negativa beteenden..prestera mera Konstruktiv feedback Som chef och ledare är det avgörande att kunna ge medarbetare konstruktiv feedback, allt för att ge

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Exempelsamling Utvecklingssamtal DEMO

Exempelsamling Utvecklingssamtal DEMO Exempelsamling Utvecklingssamtal DEMO 8 mallar, policy, information, checklistor och översiktskarta www.kompetensexpress.se 1 Innehållsförteckning INLEDNING... POLICY FÖR UTVECKLINGSSAMTAL... INFORMATION

Läs mer

Mejl och mobilpolicy

Mejl och mobilpolicy Mejl och mobilpolicy Tillgänglighet efter arbetstid blir allt vanligare och har många orsaker. Många tjänstemän har fått friare arbetstider och ges allt större möjlighet att utföra arbetsuppgifter på distans.

Läs mer

Kvalitets och värdegrundsdeklaration

Kvalitets och värdegrundsdeklaration s och värdegrundsdeklaration på Fogdaröd: I vårt dagliga arbete på Fogdaröd strävar vi alltid efter att brukare, boende och elever med sina företrädare och anhöriga ska uppleva att vi med överlägsen yrkeskompetens

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer

Stärk konkurrenskraften med effektiv HRM.

Stärk konkurrenskraften med effektiv HRM. Stärk konkurrenskraften med effektiv HRM. Välkommen till Bluegarden HR-plus. Vad behöver du för att jobba smartare med HR och lön? Arbetar du på en stor offentlig eller privat verksamhet med höga krav

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Undvika återkoppling. Avsätta för lite tid för våra medarbetare och vårt team

Undvika återkoppling. Avsätta för lite tid för våra medarbetare och vårt team Du har säkert hört talas om att våra misstag är våra bästa läromästare, men handen på hjärtat, vore det inte ganska skönt att slippa några av dem? Nedan har vi samlat ett axplock av de vanligaste misstag

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text 1 (5) Vår handläggare Geza Simon Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text Katrineholm kommuns kommunikationspolicy Policy ett

Läs mer

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching Gunnar Kihlblom Coaching av ledare och nyckelpersoner Utbildning i Affärs Coaching Solid Affärs Coaching stödjer ledare och andra nyckelpersoner att möta de framtida utmaningarna som de själva och deras

Läs mer

Bilaga 5. Sekundärutbildningsplanering v 2

Bilaga 5. Sekundärutbildningsplanering v 2 Bilaga 5. Sekundärutbildningsplanering v 2 Sekundärutbildningsplanen är ett viktigt dokument, som styr den viktiga slutanvändarutbildningen i varje kommun. De har varit obligatoriskt att lämna in en sådan

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Inledning Det kommunala uppdraget formas genom att politiken gör en tolkning av medborgarnas behov och omsätter sin tolkning till prioriteringar i mål- och budgetprocessen. Beslut

Läs mer

Nätverksträff - Kontaktpersoner EBP

Nätverksträff - Kontaktpersoner EBP Nätverksträff - Kontaktpersoner EBP Tid Tisdagen den 27 augusti 2013, kaffe 09.30, 10.00 15.00 Plats Medverkande Deltagare Avgift Anmälan Sunderby folkhögskola Marianne Forsgärde Norrbottens kommuners,

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram

Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Dags att anmäla sig till EIO Ledarskapsprogram I januari drar en ny omgång av EIOs ledarskapsprogram

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Kvalitet i LIA inom yrkeshögskolan.

Kvalitet i LIA inom yrkeshögskolan. Kvalitet i LIA inom yrkeshögskolan Kvalitet i LIA studerande Växlingen mellan skolbaserad undervisningen och LIA är styrkan. Att anordnare och handledare talar med varandra. Kunnig, engagerad och tillgänglig

Läs mer

Gemensam kommentar till RALS

Gemensam kommentar till RALS Gemensam kommentar till RALS 2013-2016 Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O 2013-10-04 Version 2.0 Innehåll Ingress... 4 Centrala parters stöd till lokala parter 5 Processtöd... 5 Obligatorisk konsultation...

Läs mer

Vart försvann synergieffekterna?

Vart försvann synergieffekterna? Vart försvann synergieffekterna? Ett case om effektivisering av kundservice Inledning Ibland får vi tillåtelse av våra uppdragsgivare att berätta vad vi gör. Då är vår ambition att försöka ge så god insikt

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Informators nya Officeerbjudande! Vi kan hjälpa er prestera smartare, snabbare och bättre!

Informators nya Officeerbjudande! Vi kan hjälpa er prestera smartare, snabbare och bättre! Utrullning av nytt Office Informators nya Officeerbjudande! Vi kan hjälpa er prestera smartare, snabbare och bättre! Utrullning av nytt Office Informator kan erbjuda er en modell för utrullning i 4 steg.

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Vill du beställa broschyren?

Vill du beställa broschyren? Vill du beställa broschyren? Vänd dig till din personalenhet! Vill du veta mer om... medarbetarsamtal utvecklingssamtal i grupp avgångssamtal litteratur, video, utbildning m m Gå in på Region Skånes intranät

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Kommunikation och beteende

Kommunikation och beteende Kommunikation och beteende Inledning I ditt arbete som växtskötare kommer du i kontakt med två grupper av varelser: Växter och människor. Delkurserna tills nu har rört sig om att hjälpa dig med att bli

Läs mer

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Linköpings Universitet Medicin och hälsa (IMH) ÖVERSIKT 07 Arbetsplatsindikator Övrigt Förutsättningar i organisationen Medarbetarsamtal och lönesamtal

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Lär dig leda ditt företag till tillväxt Du som är eller ska bli ledare i ett företag som är medlem

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Styrningstrender i teori och praktik Verksamhetsstyrning 2.0, 11 mars 2015

Styrningstrender i teori och praktik Verksamhetsstyrning 2.0, 11 mars 2015 Styrningstrender i teori och praktik Verksamhetsstyrning 2.0, 11 mars 2015 www.iei.liu.se/eis/olve-nils-goran?l=en www.fek.uu.se/institutionen/person.asp?personid=965 HHS, LiU (sedan 1995), UU Konsult,

Läs mer

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,

Läs mer

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling p e r s o n a l p o l i c y Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling Vår personalpolicy Att bygga och utveckla ny kunskap ställer särskilda krav

Läs mer

Klubbstöd - Avtal om lokal lönebildningen mellan IT & Telekomföretagen inom Almega ITavtalet

Klubbstöd - Avtal om lokal lönebildningen mellan IT & Telekomföretagen inom Almega ITavtalet Klubbstöd - Avtal om lokal lönebildningen mellan IT & Telekomföretagen inom Almega ITavtalet och Unionen Kompletterande förhandlingsstöd till löneavtalet och de partsgemensamma tillämpningsanvisningarna

Läs mer

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutvecklingsrådet 2007-05-14 KompetensutvPvFyrbodalVer2.doc Skapat den 2007-08-09 13:50:00 Inledning Behöver du som chef något att luta dig mot vid utvecklingssamtalen

Läs mer

Processutvärderingen 3 september 2011

Processutvärderingen 3 september 2011 Processutvärderingen 3 september 2011 Målet är att 75 % av alla ska ha tagit del av kompetensutvecklingsinsatser när Carpe är slut. Hur ser det ut ungefär hos oss? Vi har inte utgått från någon procentsats.

Läs mer

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1 6 personal&ledarskap #1 2012 Från chefskontroll till självkontroll Folksam lyckades på fyra månader med att få de sämst presterande i kundtjänsten att lyfta sig till toppsäljarnas nivå. För att nå dit

Läs mer

Familjeenkät. Familjeenkäten är utformad för att underlätta för er att beskriva er familj och på vilket sätt ni stödjer ert barns behov

Familjeenkät. Familjeenkäten är utformad för att underlätta för er att beskriva er familj och på vilket sätt ni stödjer ert barns behov Familjeenkät Familjeenkäten är utformad för att underlätta för er att beskriva er familj och på vilket sätt ni jer ert Instruktioner: Denna enkät ska fyllas i av den familjemedlem s oftast har kontakt

Läs mer

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning PMM (Process Maturity Metrics) PMM är en metod för att mäta processmognad i utvecklingsprojekt. I korthet går metoden ut på att man utvärderar sin utvecklingsprocess med avseende på ett antal framgångsfaktorer

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer