Hur kan transportsektorn klimatanpassas? Per Kågeson Malmö 6 mars 2008

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan transportsektorn klimatanpassas? Per Kågeson Malmö 6 mars 2008"

Åsa Dahlberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Hur kan transportsektorn klimatanpassas? Per Kågeson Malmö 6 mars 2008

2 Persontrafikens utveckling BNP per capita pkm totalt pkm bil

3 Orsaker till ökad efterfrågan Persontransporter - ekonomisk tillväxt mer pengar i plånboken - ökad hastighet och regionförstoring - ekonomisk integration Godstransporter - ekonomisk tillväxt - ekonomisk integration den inre marknaden - fallande transportkostnader

4 Inrikes resande, procent Personbil och MC Buss Gång och cykel Tåg, t-bana och spårvagn Flyg Färjor Summa vägtrafik Summa övriga trafikslag

5 EU15. 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Ton koldioxid per capita från transporter Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Ne derländerna Portugal Spanien Sto rbritannien Sverige Tyskland Österrike Belgien

6 Utrikes flyg och sjöfart Växthusgaser från inhemska transporter 2005 = 20.3 miljoner ton CO2e Från flygbränslen tankade i Sverige 2.0 miljoner ton CO2e Från sjöfartens bunkeroljor tankade i Sverige 6.7 miljoner ton CO2e Flygets och sjöfartens utsläpp växer med 4-5% per år

7 Fyra sätt att minska koldioxidutsläppen 1. Minskad efterfrågan på transporter kräver höjda kostnader eller sänkt hastighet 2. Byte av transportslag begränsad potential och dyrbart 3. Byte av bränsle stor potential men dyrbart - inte alltid effektivt 4. Ökad effektivitet stor potential inom samtliga transportslag

8 . Biodrivmedel

9 Effekter på CO2-utsläpp av biodrivmedel Utgör idag ca 1% av den globala drivmedelsanvändningen 11% i Brasilien I bästa fall minskning av växthusgaserna med % per liter jämfört med bensin (EU Kommissionen, 2007) Upp till 80-90% för tropisk etanol

10 Biobränslen en begränsad resurs Europas biobränsletillgångar kan utan skada på biologisk mångfald bara ersätta 20% av nuvarande användning av kol, olja och naturgas enligt EEA (2006) De globala tillgångarna kan på sikt ersätta 10-20% av det globala drivmedelsbehovet om bilarna drar lika mycket som idag

11 Stor risk för negativa effekter Låg effektivitet i omvandlingen till flytande drivmedel - störst nytta för uppvärmning Stora utsläpp av växthusgasen dikväveoxid (N 2 O) från intensivodlade grödor Konflikt med livsmedelsproduktion och biologisk mångfald

12 Tillgång och nytta Biomassa ger 2-6 ggr så stor klimatnytta i kraft- och värmesektorn jämfört med fordonssektorn (European Biomass Association, 2007) Det är inte säkert att biomassan räcker till 10% av drivmedelsförbrukningen 2020 enligt rapporter från OECD, Världsbanken, International Transport Forum, SRU, FN, Storbritannien (King s report)

13 Minskade fossila CO 2 -utsläpp från n 1 ha biomassa (framtida system all hjälpenergi CO 2 -neutral) tco2/ha/år vete-etanol ersätter bensin Träflis ersätter olja i fjärrvärme Träflis ersätter kol i kraftvärmeproduktion

14 Andra generationens biodrivmedel Ännu inte lyckats framställa etanol ur barrvedscellulosa i kontinuerlig drift och högt utbyte Alternativet är pelletsproduktion med lite etanol som biprodukt samt stora förluster Större chans för DME ur svartlut samt för bioförgasning Andra generationen dock dyrare än första Energiförluster får man inte betalt för

15 Tre föreslagna EU regler 1. Minst 10% biodrivmedel i varje land 2020 i procent av diesel och bensin 2. Krav på låga till måttliga livscykelutsläpp av växthusgaser från produktion av drivmedel 3. Höjning av tillåtna halten etanol i bensin till 10%

16 Ansvaret för drivmedelskraven läggs på leverantörerna Flertalet länder (som bestämt sig) lägger kvotplikten på drivmedelsdistributörerna Det innebär att konsumenterna betalar Svenskt utredningsförslag (2004) om gröna drivmedelscertifikat förkastades av den förra regeringen Men Sverige satsade på skatteundantag

17 Effekter av kvotplikt Vid kvotplikt kommer drivmedelsbolagen att komplettera låginblandning i diesel och bensin med de övriga åtgärder som har lägst kostnad för att nå de båda målen

18 Vinnare och förlorare. Vinnare Förlorare Biogas DME Naturgas Sockerrörsetanol Biosyntesgas Kol Oljesand och oljeskiffer Biodiesel (RME och oljepalmsdiesel) Vin- och spannmålsetanol

19 Effektivt utnyttjande av naturresurserna 1. Använd biobränslena i kraft- och värmesektorn 2. Använd bensin, diesel och naturgas som drivmedel tills vidare 3. Komplettera med etanol från sockerrör i form av låginblandning (5-10%) 4. Utnyttja biogasen 5. Fortsätt forska - håll alla dörrar öppna

20 . Effektivare fordon

21 Effektiviseringspotential Bränsleförbrukningen hos nya personbilar kan nästan halveras till 2020 om alla möjligheter utnyttjas: - Lägre rull- och luftmotstånd - Lättare material - Hybridisering och downsizing av motorer - Övrig effektivisering av drivlinan - Reducerade krav på prestanda

22 Plug-in elhybrider En plug-in elhybrid kan gå km på el 50% av genomsnittsbilistens årliga körsträcka består av dagsresor kortare än 40 km Dessutom kan plug-in klara de första 40 km av alla andra resor = 25 procent av den genomsnittliga årliga körsträckan Teoretiskt skulle plug-in kunna klara 75% av all körning

23 Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning 7 Förluster från bilens elmotor 4 Överfört till hjulen

24 Gissningar om 2020 Lätta fordon: Mycket snålare bilar, plug-in elhybrider samt diesel Tunga stadsfordon: Biogas/naturgas eller diesel (i båda fallen som elhybrider) Övriga tunga fordon: Diesel (inkl. syntetisk diesel) och DME

25 . Koldioxidutsläpp från nya bilar i EU ,0 190,0 180,0 170,0 g/km 160,0 150,0 Austria Belgium Denmark Finland France Germany Greece Ireland Italy Luxembourg Netherlands Portugal Spain Sweden UK 140,0

26 Storleksfördelning hos personbilar i Sverige och EU Sverige EU Procent Små Lilla mellan Stora mellan Stora Övrig Procent Små Lilla mellan Stora mellan Stora Övrig

27 Föreslag till EU-regelverk Krav på minskade CO2-utsläpp per fordonskilometer max 130g år 2012 Men gäller alla drivmedel Som koncernmedelvärde Viss kompensation för nyttan av större bilar ca 170 g/km för en Volvo V70 Fortsatt minskning kanske 95 g 2020

28 Tillåten CO2- emission 250,0 x 230,0 210,0 190,0 170,0 150,0 130,0 110,0 90,0 x x x d x d x x x x X x x x d d d d d h dh x x x xx x d d d x d h 70,0 50, vikt

29 Undantag för miljöbilar? Sverige driver linjen om undantag för miljöbilar från utsläppskravet Antag att de får släppa ut 160 g/km Då förbrukas 23% mer etanol vilket tas från utrymmet för låginblandning i andra länder Resultatet blir att utsläppen från bensin ökar lika mycket utomlands som de minskar i Sverige

30 Svenska statens miljöbilsdefinition 1. Alternativbränslebilar som inte har en bränsleförbrukning per 100 km vid blandad körning som överstiger 9,2 liter bensin eller 8,4 liter diesel (= 218 g koldioxid) 2. Extra påslag för bilar med automatisk växellåda om de klarar gränsvärdet med manuell låda 3. Bilar som bara går på fossila drivmedel får högst släppa ut 120 gram/km

31 Subventioner till miljöbilar Miljöbilspremie ( kr) Nedsatt fordonskatt Sänkt förmånsskatt (max 8 000/år för etanolbil, max för biogasbil) Befrielse från parkeringsavgifter Befrielse från trängselskatt i Stockholm Den totala subventionen kan överstiga kr per år Ger bekämpningskostnad på upp till 20 kr/kg

32 Styrmedel för snålare bilar Ändra statliga miljöbilsdefinitionen så att den stödjer EU-målet om max 130 g Avstå från subventioner som ökar utsläppen från trafiken, t.ex. befrielse från trängselskatt och besöksparkering Koldioxiddifferentiera förmånsskatten

33 Utgångspunkter Nya bilar kommer i genomsnitt att vara i drift i uppemot 20 år 2008 års beslut påverkar utsläppen av CO2 fram till Bioenergi är en knapp resurs, i Europa och globalt Vi har inte rätt till ett större ekologiskt fotavtryck än andra länder

34 Förslag till ny miljöbilsdefinition Definitionen bör ändras så att gränsvärdet varierar med bilens storlek Gränsvärdet för de största bilarna kan sänkas under fem år från 218 gram 2008 till gränsvärdet för respektive storleksklass 2012 Motsvarande sänkning i övriga klasser Som övergångsåtgärd en låg biodrivmedelspremie på max 10 gram/km

35 Förslag till ny miljöbilsdefinition. g/km Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp

36 Gå kostnadstrappan i rätt riktning Välj inte större bil än du behöver Välj inte större motor än du har nytta av Välj en snål bil bland dem som uppfyller dina krav välj diesel med partikelfilter om du kör mycket Välj en alternativbränslebil bara om den klarar ovanstående krav Välj en elhybrid om du har råd

37 Exempel på andra åtgärder Energikrav på lastbilar och bussar Premiera energieffektiva däck Ställa om hastighetsbegränsare till 80 km/h på tunga lastbilar Skärpt hastighetsövervakning Utbildning i energisnål körstil (Ecodriving) Ökad samdistribution Fler kombiterminaler Bättre cykelinfrastruktur

Relevanta dokument

Bilismens miljöproblem. Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007

Bilismens miljöproblem. Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007 Bilismens miljöproblem Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007 Många typer av miljöpåverkan Avgasemissioner Buller Slitagepartiklar Klimatpåverkan Markanvändning, barriäreffekter och landskapspåverkan