Denna rapport har utarbetats av Øresundsbro Konsortiets analysavdelning. Frågor rörande rapporten kan skickas till:

Transkript

1 R A P P O R T Öresundspendlarnas erfarenhet av vården ø r e s u n d s b r o k o n s o r t i e t M a r s

2 Øresundsbron ägs och drivs av Øresundsbro Konsortiet, som ägs till lika delar av den svenska och danska staten. Øresundsbron har en central position i Öresundsregionen. Vår vision är att Öresundsregionen ska bli ett nytt europeiskt kraftcentrum. Vår mission är att dagligen bygga nya ekonomiska, kulturella och mentala broar i Öresundsregionen. Det gör vi bland annat genom att inspirera och informera om förhållandena i regionen Denna rapport har utarbetats av Øresundsbro Konsortiets analysavdelning. Frågor rörande rapporten kan skickas till: Britt Andresen, analyschef ban@oresundsbron.com Karsten Längerich, strategisk planerare kal@oresundsbron.com Michael Bisgaard, analytiker mbi@oresundsbron.com Analysavdelningen kan också kontaktas via epost-adressen analyse@oresundsbron.com eller per telefon

3 Innehåll Sammanfattning 2 Åtgärdsområden och förslag till lösningar 5 Integrationen går i snigelfart 6 Hur utnyttjar du vården i Danmark respektive Sverige 8 Informations- och systemproblem 10 Syg eller sjuk? 10 Öresundspendlare 11 Resultat 13 Informationsbrist 13 Kims berättelse 14 Andraklasspatienter 14 Ingen entydig identifiering 15 Patientkortet en pappersbit 16 Negativa konsekvenser 17 Särskilda grupper drabbas hårdast 18 Språk inget problem 18 Också fördelar 19 Även positiva erfarenheter 20 Om undersökningen 20

4 Sammanfattning Personer som bor på den ena sidan av Öresund och arbetar på den andra kan välja om de vill gå till läkare i Danmark eller i Sverige. Som öresundspendlare med arbete i ett land och bostad i det andra har man nämligen rätt till sjukförsäkring och läkarvård i båda länderna. Men många öresundspendlare stöter på en rad problem vid kontakter med vården. Problemen uppstår främst vid kontakt mellan den danska vården och pendlare bosatta i Sverige. Fyra av tio danskar har upplevt problem efter att de bosatt sig i Sverige. Både pendlarna själva och de anställda inom den danska vården saknar information om reglerna för öresundspendlare. Konsekvensen blir att öresundspendlare bosatta i Sverige kan bli uppmanade av sin danska läkare att byta till en svensk läkare. I värsta fall kan man bli avvisad med motiveringen att man inte bor i Danmark. Det har var sjunde dansk som bor i Sverige råkat ut för. Man kan också träffa på apoteksanställda som är osäkra på hur de ska hantera öresundspendlare administrativt. Ett annat viktigt problem är att öresundspendlare saknar entydig identifikation inom den danska vården. Det betyder att pendlare kan riskera att registreras i flera system, till exempel på apoteket och hos läkaren, vilket i sin tur kan göra att patientens historik saknas, journaler försvinner och läkemedelsbidrag inte beräknas korrekt. Organisationen Danske Regioner har länge varit medveten om detta och arbetar med att lösa problemet. Lösningen väntas bli klar under För det tredje uppmanas danska öresundspendlare, eller väljer själva, att använda sina föråldrade sjukförsäkringskort, trots att de ska använda det speciella sundhedskortet (patientkortet). Detta sker både till följd av bristande kunskaper och för att öresundspendlare administrativt är krävande patienter. Därför väljer personalen eller pendlaren att göra som man alltid har gjort. Men sundhedskortet (patientkortet) utgör i sig själv ett problem: Det är ett pappersdokument som snabbt blir slitet. Att det är av papper har samtidigt ett olyckligt signalvärde. I gengäld är språket inget hinder när danskar och svenskar kommer i kontakt med vården på andra sidan Öresund. Det finns också fördelar med att som öresundspendlare fritt kunna välja mellan den danska och den svenska vården. För både danskar och svenskar är den viktigaste fördelen kortare restid till behandling. Danska öresundspendlare uppfattar det dessutom som en fördel att man inte blir bunden till en viss dansk läkare, utan fritt kan byta läkare när som helst. I de svenska öresundspendlarnas ögon är det en fördel att få tillgång till den kostnadsfria danska vården. Siffrorna i rapporten kommer från en undersökning som utförts av Øresundsbrons regionpanel. Nio av tio öresundspendlare bor i Sverige och arbetar i Danmark. Undersökningen omfattar bara denna grupp, eftersom det finns för få anmälda pendlare i panelen som bor i Danmark och arbetar i Sverige. I undersökningen ingår både danskar som flyttat till Sverige och fortfarande arbetar i Danmark och svenskar som har fått jobb i Danmark. Rapporten fokuserar i synnerhet på danskar, eftersom svenskarna i första hand utnyttjar den svenska vården. 2

5 Undersökningen visar att akutberedskapen i både Danmark och Sverige fungerar tillfredsställande. Problemen uppstår i samband med de speciella regler inom vårdområdet som gäller för öresundspendlare. arbeta på olika sidor om Öresund, och i takt med den ökade rörligheten över Öresund finns behov av ökad integration inom många olika områden för att underlätta öresundspendlarnas vardag. Integrationen på vårdområdet går dock för närvarande långsamt personer pendlar i dag över Øresundsbron med tåg eller bil. Den här gruppen växer snabbt. Om 15 år kommer personer att bo och 3

6 4

7 Åtgärdsområden och förslag till lösningar 1. Mer information Det viktigaste åtgärdsområdet är mer information om gällande regler på vårdområdet. Det finns redan i dag regler på området som ger pendlarna gott skydd, men informationen om reglerna brister. Reglerna måste föras ut både till pendlarna och till de anställda inom vården i Danmark och Sverige. 2. Entydig identifikation Ett annat viktigt åtgärdsområde är att den enskilda pendlaren bör ha en entydig identifikation. Patienten ska till exempel inte ha olika ID-nummer hos läkaren och på apoteket. Därmed kan patientens historik upprätthållas och patienten får alltid korrekt läkemedelsbidrag. Detta problem ser nu att bli löst. Danske Regioner arbetar med att ändra det särskilda sundhedskortet (patientkortet) så att personen i framtiden blir identifierad med hjälp av ett cpr-nummer (personnummer, red. anm.) plus en landkod: danskar i Sverige ska använda sitt gamla cpr-nummer medan svenskar som arbetar i Danmark ska använda det skatte-cpr-nummer de får när de börjar arbeta i Danmark. Ändringen ska förhoppningsvis träda i kraft under sommaren 2008, men därefter väntar en rad systemanpassningar till exempel i apotekens system Ett nytt sundhedskort (patientkort) Det speciella sundhedskortet (patientkortet), som i dag är av papper, bör ersättas med ett magnetkort, liknande det nuvarande sjukförsäkringskortet. Det skulle ha ett viktigt signalvärde. Till skillnad från papperskort kan man också lagra information på elektroniska kort. Det är också värt att undersöka om det behövs en uppgradering av de befintliga danska journalsystemen. Går det att lägga in svenska adresser i de nuvarande systemen? 4. Avbyråkratisering Utfärdandet av det speciella sundhetskortet (patientkortet) bör samordnas. Man kunde överväga att samla processerna på ett ställe, i stället för att som nu låta ansvaret ligga på de enskilda kommunerna, där hanteringen varierar. Danmark kan låta sig inspireras av Sverige där processerna är samlade på ett ställe, nämligen Försäkringskassan, som dock har lokalkontor i varje län. Samtidigt bör utfärdande myndighet kunna hämta registerdata direkt från SkatØresund, så att pendlare och arbetsgivare slipper pappershanteringen och alla pendlare kan få sundhedskortet (patientkortet) med posten. 1) Praksis- og lægeoverenskomster, Danske Regioner 5

8 Integrationen går i snigelfart Personer som bor på den ena sidan av sundet och arbetar på den andra har rätt till läkarvård i både bostads- och arbetslandet och kan fritt välja mellan de båda ländernas sjukvårdssystem; barn och studerande hör dock till bostadslandets sjukvårdssystem. Men det ser fortfarande ut att vara långt kvar till full ständig integration på vårdområdet. De danska pendlarna utnyttjar den svenska vården när de väljer barn morska eller tandläkare, men när det gäller läkare och specialister väljer de allra flesta att söka sig tillbaka till Danmark. Svenskar på den danska arbetsmarknaden utnyttjar i ännu mindre omfattning den danska vården trots att öresundspendlare kan välja fritt. Undersökningen av öresundspendlarnas möte med vården på båda sidorna om sundet visar att svenskar som arbetar i Danmark generellt behåller sin läkare i Sverige, men gärna använder de danska apoteken. Färre än var fjärde svensk pendlare använder andra delar av den danska vården än apoteken. Det är inte överraskande eftersom de svenska pendlarna fortfarande bor i Sverige där de redan är knutna till vården. Att de får jobb i Danmark medför inte att de går över till den danska vården, trots att de har möjlighet till det. Det är annorlunda för de danska öresundspendlare som bor i Sverige. De utnyttjar både den danska och den svenska vården. Som en dansk skriver i en kommentar: Vem vill köra över bron med 40 graders feber? Benägenheten att använda den svenska vården är dock beroende av vilken del av vården de danska pendlarna har kontakt med. Apoteken utnyttjas ungefär lika mycket på båda sidorna av sundet. Många danska pendlare använder svenska tandläkare, vilket beror på att de svenska tandläkarna är billigare än de danska. 45 procent av de danska pendlarna använder svenska sjukhus i första hand. Lika många föredrar dock att bli inlagda på ett danskt sjukhus, medan återstående tio procent använder sjukhusen i båda länderna. Det är dock bara en av fem som går till läkare eller specialistläkare i Sverige. Här väljer majoriteten en dansk läkare. Saker som trygghet, kontinuitet och pengar kan förklara valet av läkare. Den danska vården är kost nadsfri för vårdtagaren, med undantag för tandvårdsområdet. I Sverige betalar i stället alla vuxna vårdtagare vid varje vårdtillfälle. Vissa grupper av de danska pendlare som bor i Sverige använder dock mer av det svenska vårdutbudet än andra. De öresundspendlare som har bott i Sverige längre är mer benägna att använda vården i Sverige. Det framgår av undersökningen att det finns en markant skillnad mellan de grupper av danskar som flyttade till Sverige före respektive efter att Øresundsbron öppnades år Danskar som flyttade innan bron öppnades är märkbart mer integrerade i den svenska vården än de danskar som flyttat till Sverige efter att bron öppnades. Bron har gjort det möjligt att snabbt komma över sundet, vilket medför att de danskar som är bosatta i Skåne inte på samma sätt som tidigare måste bli integrerade i Sverige. Öresund är inte längre en tidsbarriär. Barn hör enligt gällande regler till bostadslandets sjukvårdssystem. Danska barnfamiljer som bor i Sverige utnyttjar också det svenska sjukvårdssystemet i högre grad än singlar och familjer utan barn: sju av tio danskar går till en svensk barnmorska. 6

9 Och integrationen går genom barnen. Undersökningen visar nämligen att fyra av fem danska barn uteslutande använder den svenska vården. Men det är problematiskt att procent av barnen blir behandlade i Danmark, även om det inte borde vara möjligt. Andelen barn som har kontakt med dansk läkare är dock mindre ju längre det är sedan barnen flyttade. Ett av sju barn som flyttat till Sverige under perioden har i första hand i kontakt med en dansk läkare. Motsvarande andel är 0 procent för barnfamiljer som flyttade före Mönstret är det samma i fråga om specialistläkare. Här har dock åtta av tio barn kontakt med danska specialistläkare omedelbart efter att familjen flyttat över sundet, medan endast tre av tio barn i familjer som flyttade före år 2000 fortfarande konsulterar danska specialistläkare. Mycket tyder på att danska barnfamiljer inte i tillräcklig omfattning är medvetna om att deras barn ska söka läkare i Sverige efter flyttningen. 7

10 Hur utnyttjar du vården i Danmark respektive Sverige Danska öresundspendlare Samtliga danskar i procent Allmänpraktiserande läkare Specialist Sjukhusvård Tandläkare Apotek Barnmorska mm Uteslutande i Danmark Mest i Danmark Uteslutande i Sverige Mest i Sverige Jämnt fördelat mellan Danmark och Sverige Vilket år flyttade du till Sverige i procent Allmänpraktiserande läkare Specialist Sjukhusvård Tandläkare Apotek Barnmorska mm Före Före Före Före Före Före Uteslutande i Danmark Mest i Danmark Uteslutande i Sverige Mest i Sverige Jämnt fördelat mellan Danmark och Sverige 8

11 Danska öresundspendlare Bor du ensam eller med familj i procent Allmänpraktiserande läkare Specialist Sjukhusvård Tandläkare Apotek Barnmorska mm Ensam Med partner I en barnfamilj Ensam Med partner I en barnfamilj Ensam Med partner I en barnfamilj Ensam Med partner I en barnfamilj Ensam Med partner I en barnfamilj Ensam Med partner I en barnfamilj Uteslutande i Danmark Mest i Danmark Uteslutande i Sverige Mest i Sverige Jämnt fördelat mellan Danmark och Sverige Svenska öresundspendlare Procent Allmänpraktiserande läkare Specialist Sjukhusvård Tandläkare Apotek Barnmorska mm Uteslutande i Danmark Mest i Danmark Uteslutande i Sverige Mest i Sverige Jämnt fördelat mellan Danmark och Sverige 9

12 Informations- och systemproblem Det är i synnerhet det faktum att de danska öresundspendlarna håller fast vid den danska vården efter att de flyttat till Sverige som skapar problem. Problemen beror mest på bristande information och avsaknad av entydig identifikation i de danska systemen. Eftersom det är ett begränsat antal svenskar som har kontakt med den danska vården har bara sju procent av de svenska deltagarna i undersökningen upplevt problem med den danska vården. Var fjärde får problem när de ska hämta medicin på apoteket. Först på tredje plats följer mötet med den svenska vården. Det är överraskande att danskarna upplever fler problem med den danska vården än med den svenska, som är helt ny och främmande för dem. En möjlig förklaring är att danskarna fortsätter att göra som de brukat i kontakten med den danska vården, även om de till exempel borde använda det speciella sundhedskortet (patientkortet) i stället för sjukförsäkringskortet. Undersökningen visar att nästan fyra av tio danska pendlare har upplevt problem med att använda den danska vården efter att de har flyttat till Sverige. Syg eller sjuk? Öresundspendlare som arbetar i Danmark och bor i Sverige kan enligt ett avtal mellan de nordiska länderna fritt välja mellan de båda ländernas vårdsystem. För att kunna utnyttja den danska vården ska öresundspendlare ha ett speciellt sundhedskort (patientkort) som ersätter sjukförsäkringskortet. Man ska också ha arbete i Danmark och därmed betala arbetsmarknadsbidrag. Det är den danska kommunen pendlaren flyttar från som ska utfärda sundhedskortet (patientkortet) och praxis för utfärdandet varierar. Svenska pendlare ska vända sig till den danska kommun där de arbetar för att få ett kort. Grundprincipen är att den danska vården är kostnadsfri för vuxna vårdtagaren. Det gäller dock inte tandvård. I Sverige betalar patienten en avgift för all slags vård. Till exempel kostar ett läkarbesök mellan 150 och 300 SEK. I samband med inläggning på sjukhus betalar patienten för måltiderna. Öresundspendlare kan fritt välja läkare i Danmark, under förutsättning att läkaren samtycker. Man kan byta läkare så ofta man vill. Läs mer om reglerna på Øresunddirekts hemsida 10

13 Öresundspendlare På vardagar pendlade personer över Öresundsbron mellan bostad och arbetsplats reste med tåg och med bil. Dessutom tillkommer pendlare mellan Helsingør och Helsingborg. Antalet öresundspendlare över bron ökar kraftigt och Øresundsbron förväntar sig att antalet 2025 trefaldigats till personer. Nio av tio öresundspendlare bor i Sverige och arbetar i Danmark, på grund av de högre lönerna på den danska sidan och de lägre boende- och levnadsomkostnaderna på den svenska sidan. De öresundspendlare som bor i Sverige är indelade i två lika stora grupper: danskar som har flyttat till Sverige och fortfarande arbetar i Danmark svenskar som har fått jobb i Danmark Läs mer om pendeltrafiken och trafikutvecklingen i ø-analysen om ny långsiktig trafikprognos för Öresundstrafiken, som du hittar på 11

14 Har du eller någon annan i hushållet upplevt problem i samband med: Generella problem i procent Att utnyttja den danska sjukvården Att hämta medicin på ett danskt apotek Att utnyttja den svenska sjukvården Att vara gravid / att överväga att skaffa barn Att stå under behandling samtidigt som man flyttar från Danmark till Sverige Att lida av en kronisk sjukdom Har du eller någon annan i hushållet upplevt problem i samband med: Specifika problem i procent Det är besvärligt och byråkratiskt att hämta medicin på ett danskt apotek Jeg har upplevt att bli nekad behandling med motiveringen att jag inte bor i landet Jeg har upplevt att bli avkrävd full betalning i Danmark för en behandling med motiveringen att jag inte bor i landet Jeg har inte tillräcklig kunskap om hur den svenska sjukvården fungerar Jeg får inte det bidrag till medicin som jag är berättigad till Jag är gravid / överväger att skaffa barn och är osäker på i vilket land jag får föda, på olika regler kring föräldraledighet i Danmark och Sverige mm. Jeg var under behandling när jag flyttade från Danmark till Sverige och vill gärna stanna kvar inom det danska systemet Jag har nyligen blivit förälder och har problem med de olika reglerna kring föräldraledighet i Danmark och Sverige Den svenska sjukvårdspersonalen saknar kunskap om reglerna för danska öresundspendlare Jag har svårt för att kommunicera med den svenska sjukvårdspersonalen på grund av språket Jeg lider av en kronisk sjukdom och har haft problem med den fortsatta behandlingen när jag flyttade från Danmark till Sverige Jag förlorade min plats på väntelistan till en operation i Danmark när jag flyttade till Sverige

15 Resultat Det framgår av undersökningen att: Pendlarna och personalen inom vården i stor utsträckning saknar information om gällande regler rörande till exempel det speciella sundhedskortet (patientkortet). Pendlarna samtidigt upplever att de behandlas som andraklasspatienter. Det speciella danska sundhedskortet (patientkortet) uppfattas i sin nuvarande utformning som både föråldrat och byråkratiskt. Det är ett stort problem att öresundspendlarna inte har en entydig identifikation i de danska systemen. Informationsbrist Det råder stor brist på information, bland annat rörande vilka regler som gäller för öresundspendlare samt rörande sundhedskortet (patientkortet). Denna informationsbrist finns både bland pendlarna och bland de anställda inom vården. Denna okunnighet medför att personalen ställer sig skeptisk till pendlarna. En frustrerad dansk kvinnlig pendlare skriver: Bemöttes med kommentaren: Å nej, inte en sån som du igen! Konsekvensen blir att alltför många fel begås i den administrativa processen, vilket ibland medför att en dansk öresundspendlare felregistreras. I förlängningen kan följden bli att läkaren inte får ersättning från det offentliga sjukförsäkringssystemet och därför kräver ersättning av patienten. Sådana problem går normalt att lösa, men kan skapa mycket onödig förvirring för både läkare och patient. 13

16 Kims berättelse Kim Brandt Jensen har stött på flera problem med att utnyttja den danska respektive svenska vården på vardera sidan av Öresund. Enligt Kim Jensen beror problemen främst på att anställda inom vården inte är ordentligt informerade. Det har bland annat medfört att han nekats behandling som han var berättigad till därför att läkarna inte var medvetna om att de var skyldiga att ta emot honom som patient. Kim Brandt Jensen har också upplevt den danska vården negativt i samband med att han trodde att hans treårige son skulle genomgå en operation i Danmark. Efter att ha gått hela vägen genom systemet nekades sonen operation i sista ögonblicket, eftersom det visade sig att sonen egentligen tillhörde det svenska vårdsystemet. Kim Brandt Jensen hade inte fått korrekt information om reglerna från början, eftersom de personer han kom i kontakt med inom den danska vården själva hade bristfälliga kunskaper på området. Kim Brandt Jensen har upplevt flera problem med kommunikationen mellan danska och svenska läkare. En gång var han i kontakt med den svenska vården för att han behövde en viss medicin, men sjukdomsdiagnosen från Danmark var inte giltig i Sverige. Han kunde därfor inte få receptmedicinen i Sverige och ingen svensk läkare i området hade möjlighet att ta emot honom som patient och göra en ny undersökning. Det visade sig emellertid att danska recept fungerar i Sverige, så han bad sin danska läkare att skicka ett recept som han kunde använda. Andraklasspatienter Undersökningen visar att de danska pendlarna får ett annat bemötande av den danska vården än andra danskar. Många pendlare nekas behandling med motiveringen att de inte bor i landet. Var sjunde dansk pendlare har upplevt detta. Även om en pendlare på papperet fritt kan välja en dansk läkare är läkaren inte alltid villig att ta emot vederbörande som patient. Det kan helt legitimt bero på att läkaren inte har möjlighet att ta emot fler patienter, men en annan möjlig förklaring kan vara att läkaren avvisar patienten på grund av bristande kunskaper om öresundspendlare alltså deras rättigheter och betalningsförhållanden eller för att öresundspendlare är administrativt mer krävande som patienter. Det har också inträffat att öresundspendlare som bor i Sverige och jobbar i Danmark har krävts på full betalning för en vård kontakt, trots att de betalar skatt i Danmark och därmed är likställda med danskar som bor i Danmark. En av tio danska pendlare har stött på det här problemet. 14

17 Ingen entydig identifiering Danskar och svenskar, som bor i Sverige och arbetar i Danmark, har ett särskilt sundhedskort (patientkort), som utfärdas till pendlare med arbete i Danmark och bostad i ett annat EU-/ESS-land. Kortet ger rätt till behandling i Danmark och används när man har kontakt med den danska sjukvården. I motsats till det vanliga gula sjukförsäkringsbeviset, som innehåller det unika cpr-numret (personnumret), har det särskilda sundhedskortet bara ett kontrollnummer som är identiskt för alla öresundspendlare. Det faktum att identifieringen inte är entydig, skapar problem både hos läkaren och på apoteket. Det förekommer också problem med föråldrade journalsystem och system som inte kan kommunicera över nationsgränsen. Flera pendlare beskriver mötet med danska apotek som allt från långsamt och byråkratiskt till obehagligt. En manlig pendlare beskriver det så här: Generell ovilja och bristfällig samordning. På apotek i Danmark möter man tydligt motstånd och misstänkliggörande vid disken medan de andra kunderna kan höra samtalet. 19 procent av de danska öresundspendlarna anser att det är besvärligt och byråkratiskt att hämta ut medicin på ett danskt apotek medan sex procent anser att de inte får det läkemedelsbidrag de är berättigade till. Enligt reglerna har öresundspendlarna rätt till samma läkemedelsbidrag som alla andra danskar. Problemet är att rätten till och beräkningen av läkemedelsbidraget är knutna till cpr-numret på det gula sjukförsäkringsbeviset. Eftersom det särskilda sundhedskortet (patientkortet) inte är försett med ett unikt cpr-nummer, ska öresundspendlarna registreras i apotekens system med ett särskilt ID-nummer. Detta nummer ska sedan uppges på apoteket vid varje besök för att få rätt läkemedelsbidrag. Ett besök hos en dansk läkare kan också skapa en mängd utmaningar för både läkaren och patienten. För det första är det danska journalsystemet inte nödvändigtvis anpassat för personer som inte bor i Danmark. Det kan således bli problem med att registrera utländska adresser inom systemet. Bara det faktum att ett danskt postnummer innehåller fyra siffror medan ett svenskt är femsiffrigt, vållar problem. De många problemen med registrering betyder att patientens historik ofta försvinner. En dansk kvinna i trettioårsåldern beskriver det så här: Mina uppgifter försvinner i Danmark därför att vårdpersonalen inte kan räkna ut vilket cpr-nummer de ska registrera mig under. Det gäller i synnerhet blodprov, men det blir också problem med att få ut medicin från apoteket. Enligt nuvarande regler kan man inte få ett recept utfärdat i Sverige om diagnosen är ställd i Danmark och vice versa. Men det går däremot bra att hämta ut medicin på båda sidor av sundet när man väl har ett recept oavsett på vilkan sida man bor. 15

18 Patientkortet en pappersbit Det speciella sundhedskortet (patientkortet) skapar en mängd problem, både för den enskilda pendlaren och för personalen inom vården. Sundhedskortet (patientkortet) ersätter det gula sjukförsäkringskortet och ska medföras när danska öresundspendlare tar kontakt med den danska vården. Till skillnad från sjukförsäkringskortet är sundhetskortet inte ett magnetkort utan en pappersbit med namn, adress och en landkod. Samtidigt är sundhedskortet bara giltigt i ett år och man måste själv se till att beställa ett kort och förnya det. Olika danska kommuner har olika rutiner för hur kortet utfärdas och förnyas. Vissa pendlare upplever det som en tung och byråkratisk process där den danska arbetsgivaren ska utfärda ett intyg på att man arbetar i Danmark. På andra håll fungerar det enkelt och problemfritt genom att den danska kommunen man flyttar från skickar kortet med vanligt post. En av sju kommentarer i undersökningen handlar om det särskilda sundhedskortet (patientkortet). Flera pendlare undrar över att sundhedskortet är ett dokument som lätt blir slitet och därför inte ser ut som en trovärdig offentlig handling. Som en kvinnlig pendlare i trettioårsåldern skriver: När man kommer i kontakt med läkare och andra inom vårdsektorn så tror de att man gjort sundhedskortet själv de utbrister: Det är ju av papper... har du inte ett plastkort med magnetremsa? En dansk man säger: Sjukförsäkringskort av papper det ser helt klart hemgjort ut. Sundhedskortets (patientkortets) utformning ger ett olyckligt signalvärde, nämligen att öresundspendlarna inte är jämställda med andra skattebetalare. Ett annat generellt problem med sundhedskortet är bristande kunskap om det inom sjukvården, bland till exempel läkare och läkarsekreterare och på apoteket. En förutsättning för att man ska kunna få ett sundhedskort (patientkort) är att man betalar arbetsmarknadsbidrag i Danmark. Det betyder att danska studerande, som inte är knutna till den danska arbetsmarknaden därför att de utbildar sig i Danmark och uppbär danskt studiemedel men bor i Sverige, inte är berättigade att utnyttja den danska vården. 16

19 Negativa konsekvenser Bristfällig information och det faktum att det inte finns någon entydig identifikation medför, tillsammans med föråldrade system, mer arbete för personalen inom vården och skapar en generell misstro mot pendlare. Det är frustrerande för båda parter. Flera pendlare har faktiskt blivit direkt uppmanade att skaffa sig en svensk läkare. En dansk man i trettioårsåldern i undersökningen berättar följande: Min läkare tycker att jag ska skaffa en läkare i Sverige, eftersom hon tycker att det vore enklare för alla parter. Det håller jag inte alls med om, jag tror att det bara är enklare för henne. I vissa fall blir pendlarna i alla fall uppmanade att använda deras cpr-nummer, trots att pendlarna ska använda det särskilda sundhedskortet (patientkortet). Cpr-numret är nämligen mycket enklare för personalen att hantera. En manlig pendlare har denna kommentar: Sjukhuset orkar inte sätta sig in i systemet med sundhedskort, så de använder mitt vanliga cprnummer i stället. Pendlare som använder ett ogiltigt sjukförsäkringskort riskerar i värsta fall att bli skyldiga att betala hela vårdkostnaden själv. En ung, dansk kvinna formulerar det så här: Det har varit besvärligt att förklara för min läkare varför jag vill bli behandlad i Danmark i stället för i Sverige. Några pendlare lurar systemet genom att använda sina gamla sjukförsäkringskort. Det framgår av följande kommentar från en ung dansk man: Den danska vården känner inte till kortet (sundhedskortet, red. anm.) och hur det används. Därför kan jag använda mitt gamla, ogiltiga gula sjukförsäkringskort av plast. 17

20 Särskilda grupper drabbas hårdast En liten grupp pendlare kan drabbas hårdare av den bristande integrationen på vårdområdet. Det handlar bland annat om patienter med kroniska sjukdomar, vilka ofta måste gå till apoteket för att hämta ut medicin men riskerar att falla mellan de båda ländernas vårdsystem. Bristande information och otydliga regler rörande adoption och behandling för barnlöshet, och även generellt inom mödravården, kan också medföra stora problem för den enskilda pendlaren. En frustrerad manlig pendlare i fyrtioårsåldern skriver i undersökningen: Behandling för barnlöshet har uppgivits. A arbetar i Danmark, B i Sverige. Nu tänker vi båda flytta till Danmark. Språk inget problem Enligt undersökningen är språk inte någon väsentlig barriär när danskar och svenskar kommer i kontakt med grannlandets vårdsystem. Det är bara tre procent av danskarna som anger att de haft svårt att kommunicera med den svenska personalen på grund av språket. 18

21 Också fördelar Även om det uppstår en mängd problem och utmaningar när öresundspendlarna möter den svenska respektive danska vården, visar resultatet av undersökningen att det också finns fördelar med att kunna välja fritt. Fler än hälften av danskarna uppger att transporttiden till behandling har blivit kortare. Därnäst följer att man inte är bunden till en viss läkare, som andra danskar, utan kan byta så ofta man vill. För svenskarna är de största fördelarna den kortare restiden och att den danska vården är kostnadsfri. Finns det fördelar med att som öresundspendlare fritt kunna välja mellan den danska och den svenska vården? Danskar i procent Kortare transporttid till behandling Kortare behandlingstid Priset är lägre Man är inte bunden till en viss läkare i Danmark utan kan byta läkare så ofta man vill Annat Ja Nej Vet inte Finns det fördelar med att som öresundspendlare fritt kunna välja mellan den danska och den svenska vården? Svenskar i procent Kortare transporttid till behandling Kortare behandlingstid Priset är lägre Annat Ja Nej Vet inte 19

22 Även positiva erfarenheter Kommentarerna i undersökningen är inte bara kritiska. Det finns också pendlare som haft goda erfarenheter och är nöjda med vården på båda sidorna av Öresund. Samtidigt visar undersökningen att akuta behandlingar fungerar bra både för svenskar i Danmark och danskar i Sverige. Om undersökningen Undersökningen är utförd som en Internetundersökning bland Øresundsbrons regionpanel i december Panelen består av anmälda bil- och tågpendlare. 647 deltagare har medverkat i undersökningen, vilket ger en svarsprocent på 56 procent därav är 427 danskar som bor i Sverige och arbetar i Danmark, och 220 är svenskar som arbetar i Danmark och bor i Sverige. 20

23 Här finns ytterligare upplysningar Nyttiga adresser Øresundsbron Danska möjligheter Flyt til Sverige Jobb i Danmark Svenske muligheder Arbetsmarknadsorganisationer Arbejdsformidlingen Arbejdsmarkedsstyrelsen Arbetsmarknadsverket AF Øresund Dansk Industri Platsbanken Svenskt Näringsliv Öresundsorganisationer Øresunddirekt Øresundsinstituttet Öresundskomiteen Øresundsuniversitetet Statistik Danmarks Statistik Statistiska Centralbyrån Ørestat Offentliga instanser Beskæftigelsesministeriet Danske Regioner Københavns Kommune Malmö Stad Näringsdepartementet Region Hovedstaden Region Skåne SkatØresund Økonomi- og Erhvervsministeriet Rapporter och analyser Øresundsbro Konsortiet har utarbetat en rad rapporter och analyser om Öresundsregionen, som du hittar på under publikationer. Du är välkommen att ladda ner dem och citera dem, om du anger källan. Rapporter: Värt att veta om Øresundsbron (mars 2008) Öresundsregionen 2020 fyra framtidsscenarier (december 2006) Svensk på den danska arbetsmarknaden (november 2006) Möjligheternas arbetsmarknad (november 2006) Så mycket får svenskarna ut av att arbeta i Danmark (november 2006) Företagens erfarenheter över Öresund (oktober 2006) Studieintegration i Öresundsregionen (juni 2006) Bostadsmarknaden i Öresundsregionen (mars 2006) Öresundspendlarna (januari 2006) Företagens öresundsintegration (december 2005) Flyttningar över Öresund (juli 2005) På väg mot en integrerad Öresundsregion (juni 2005) Danska erfarenheter av att bo i Skåne (juni 2005) Ekonomiska fördelar med att bo och arbeta på olika sidor av Öresund (juni 2005) Trafik över Øresundsbron (juni 2005) Øresundsbrons kunder om initiativ och hinder (juni 2005) Analyser: Ny långsiktig prognos för Öresundstrafiken (januari 2008) Spara pengar på andra sidan Öresund (augusti 2007) Beslutsfattarna i regionen: Stor tro på regionens framtid (augusti 2007) Danskar i Skåne kör tyska bilar (maj 2007) Billigare bostäder på andra sidan Öresund (mars 2007) Rekordmånga danskar flyttar till Skåne (mars 2007) Utgiven av Øresundsbro Konsortiet Mars 2008 Design Foto BGRAPHIC drago Prvulovic, Miklos Szabo, Jonas Olsson Pressenheten/ Apoteket AB och Scanpix Tryck Fihl-Jensen

24 Øresundsbro Konsortiet Vester Søgade Köpenhamn V Danmark Tel Øresundsbro Konsortiet Kalkbrottsgatan 141 Box Malmö Sverige Tel info@oresundsbron.com