Flödesoptimering av GROT-flis med beslutsstödet BioMax

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flödesoptimering av GROT-flis med beslutsstödet BioMax"

Transkript

1 Flödesoptimering av GROT-flis med beslutsstödet BioMax Optimizing forest residue chips flows with the decision support BioMax Karl Narfström Arbetsrapport Examensarbete 30hp A1E Jägmästarprogrammet Handledare: Dag Fjeld Sveriges lantbruksuniversitet ISSN Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU SRG AR 400 SE UMEÅ Tfn:

2

3 Flödesoptimering av GROT-flis med beslutsstödet BioMax Optimizing forest residue chips flows with the decision support BioMax Karl Narfström Examensarbete i skogshushållning vid institutionen för skoglig resurshushållning, 30 hp Jägmästarprogrammet EX0707 Handledare: Dag Fjeld, Institutionen för skoglig resurshushållning, teknologi, SLU Extern handledare: Andreas Johansson, AB Karl Hedin Extern handledare: Bo Holm, AB Karl Hedin Examinator: Ola Eriksson, Institutionen för skoglig resurshushållning, planering, SLU Sveriges lantbruksuniversitet ISSN Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU SRG AR400 SE Utgivningsort: Umeå Utgivningsår: 2013

4 Förord Detta examensarbete är en del av jägmästarutbildningen och omfattar 30 hp. Det har skrivits under Institutionen för skogshushållning vid Sveriges Lansbruksuniversitet i Umeå. Beställare av projektet var AB Karl Hedin Råvara. Jag vill tacka min handledare vid SLU, Dag Fjeld som bidragit med expertkunskap och ett mycket stort engagemang. Hos AB Karl Hedin vill jag tacka Andreas Johansson och Bo Holm för god handledning och värdefulla synpunkter under arbetets gång. Jag vill även tacka Stig Strömberg för fältdemonstration av de olika maskinsystemen och för god hjälp med datainsamling. På Skogforsk vill jag tacka Mikael Frisk som givit goda råd avseende optimeringsspecifika frågor. Jag vill även tacka min sambo Sara Sköld som tålmodigt hjälpt mig att korrekturläsa rapporten. Karl Narfström

5 Sammanfattning Sönderdelning och transport av GROT (grenar och toppar) kräver dyra maskinsystem samtidigt som efterfrågan av sortimenteten varierar kraftigt under året. Det är därför svårt att planera flöden av GROT-flis effektivt och samtidigt välja rätt maskinsystem. AB Karl Hedin är en sågverkskoncern lokaliserad i Bergslagen. De äger fyra sågverk varav tre är sverigebaserade. De levererar även GROT-flis till flertalet värmeverk och har ett behov av ett beslutsstöd som underlättar sortimentets flödesplanering och föreslår maskinsystem. Projektets syfte var att skapa ett användarvänligt enperiodsbeslutsstöd med mål att maximera den totala vinsten och genom detta kvantifiera GROT-flisflödets förbättringspotential. Nio månaders historiska flödesdata kartlades och användes som jämförande testperiod. Genom en fallstudie bestående av två scenarier analyserades optimeringar med månadsvisa, kvartalsvisa och säsongsvisa (9 mån) optimeringshorisonter: 1. Optimering genomfördes med historisk identisk tillgång och efterfrågan från testperioden. Beslutsstödet gavs således utrymme att styra flöden såväl som maskinsystemval. 2. Optimering genomfördes med historisk identisk tillgång från testperioden. Avseende efterfrågan tilläts ett avsteg på maximalt 10 % från varje mottagares verkliga inlevererade energimängder. Beslutsstödet gavs därigenom dessutom utrymme att delvis omfördela energimängder mellan mottagare. Resultatet visade att längre optimeringshorisonter genererade högre potentiella vinster. Det andra scenariots tillåtna avsteg från respektive mottagares inlevererade energimängd styrde optimeringsutfallen mot transportavståndsminimering snarare än att höja leveranserna till de bäst betalande mottagarna. Optimeringarna genererade estimerade höjningar av den totala vinsten på 4,9 till 9,2 % beroende på scenario och optimeringshorisont. Medeltransportavståndet reducerades vid optimering i genomsnitt med 12 km. Maskinsystemet lastbilshugg föreslogs genomgående före traktorhugg/lastväxlare. Nyckelord: linjär programmering, optimering, logistik, biobränsle, transportarbete 7

6 Summary Chipping and transportation of forest residues requires expensive machine systems and the delivery of this assortment must meet a large seasonal variation in demand. This makes for complex planning and decision support is needed to better select the right system and plan the transportation. AB Karl Hedin is a sawmill company based in the Bergslagen area of Sweden. They own four sawmills, three of which are located in Sweden. They also supply raw materials to several plants, for which they expressed the need for a decision support system to handle the flows of forest residues. The project's aim was to create a user-friendly single-period decision support system for optimizing forest residue chipping and flow planning, as well as to quantify the possible improvement potential enabled by such a system. The objective of the decision support was to maximize the profit. The development and test of the system was done using nine months of historical data from To quantify the improvement potential enabled by the system, two scenarios were analyzed with monthly, quarterly and seasonal (9 months) optimization horizons: 1. Optimization was performed using the identical supply and demand as found during the test period. In this scenario, the decision support was only allowed to influence the choice of machine system and destination of the transportation flows. 2. Optimization was performed with identical supply as found during the test period. The delivery to each customer was allowed to deviate up to 10 % from the historical delivery, with a greater possibility for re-allocation between customers. The results showed that longer optimization horizons generated a higher potential profit. A permitted delivery deviation of up to 10 % generated a result which was primarily more by the transport cost than customer price. This is because transport distance varied more between potential customers than price did. The results showed that the potential increase in profit varied between 4,9 and 9,2 % depending on the scenario and optimization horizons. The average transport distance reduction for all the optimizations was 12 km. Both scenarios resulted in truck-mounted chippers being more frequently chosen than tractor-mounted chippers. Keywords: linear programming, optimization, logistics, biofuel, transport work 8

7 Innehåll Förord... 6 Sammanfattning... 7 Summary Inledning Bakgrund Tidigare studier avseende flödesplanering Uppdragsgivare Syfte Material och metod Beslutsstödets modellformulering Skapande av avståndsmatris Beräkningssteg vid modelltillämpning Analys av fallstudie Känslighetsanalys av traktorhugg/lastväxlares tariffer Resultat Kartläggning av testperiodens historiska GROT-flis flöde Scenario Scenario Jämförelse mellan Scenario 1 och Scenario Känslighetsanalys av traktorhugg/lastväxlares tariffer Diskussion Kritik mot beslutsstödets modellformulering Kritik mot beslutsstödets indata Utvärdering av beslutsstödets förbättringspotential Ekonomisk vinst Medeltransportavstånd Optimeringshorisontens effekt på upptagningsområden Leveransplansavstegets effekt på optimeringsutfall Resultatpresentationens betydelse vid flödesoptimering Metodik för användning av BioMax som förhandlingsstöd Framtida utveckling av systemval Slutsatser Referenser Bilagor

8 1. Inledning 1.1 Bakgrund Andelen förnyelsebar energi i Sverige ligger på ca 47 % men det finns ett nationellt mål på 50 % till år 2020 (Energimyndigheten, 2009). Drygt 20 % (137 TWh) av Sveriges totala energitillförsel år 2010 bestod av biobränslen (Skogsstyrelsen, 2012). Skogsindustrin har under de senaste 5 åren ökat leveransen av biobränsle med 3 TWh/år, motsvarande 1 till 1,5 miljoner m 3 fub/år. Ökningen beror till stor del på att problem kring den globala uppvärmningen blivit allt mer aktuella samtidigt som råoljepriserna är långsiktigt stigande (Björheden et al., 2010). Merparten av biobränslen från skogsindustrin är restprodukter från massaindustrin och sågverken men en växande andel kommer direkt från skogen. 32 TWh biobränslen med ursprung i skogsbruket eldades år 2010 i värmeverk och ca 12 TWh (Skogsstyrelsen, 2012) av detta utgjordes av avverkningsrester i form av GROT (grenar och toppar). Vid transport fyller dessa avverkningsrester i flisad form ca lastbilslass. Av stora transporterade volymer följer att det är av vikt att transporterna genomförs effektivt, dels för att minimera miljöbelastningen, dels för att maximera GROThandelns vinst. En slutavverkning resulterar normalt i huvudsortimenten: timmer, massaved och GROT. Kortvirkesmetoden är den helt dominerande avverkningsmetoden i Sverige och bygger på att avverkning och aptering sker med skördare, att transport av rundvirket till bilväg sker med skotare och att transport till industri sker med timmerbil. GROT skördas i samband med rundvirkesskörd men skotas vanligen med en specialbyggd skotare. Sönderdelning och transport av GROT kan ske med ett flertal olika maskinsystem (Figur 1). Det vanligaste förekommande maskinsystemet är kombinationen traktorhugg och lastväxlare (Eliasson, 2010). Traktorhugg är en skotare med monterat huggaggregat som vanligen flisar GROT direkt i buren balja som därefter tippas i containrar passande för lastväxlaren. Traktorhuggens största fördel är att den når objekt som ej är tillgängliga från bilväg, nackdelen är att systemet är dyrt. Lastväxlaren är en lastbil med plats för tre containrar. Varianten finns även där traktorhuggen flisar direkt på marken eller på matta och vidaretransport sker med skopbil (självlastande flisbil). Lastkapaciteten för såväl lastväxlare och skopbil ligger mellan ton. Traktorhugg/lastväxlare lämpar sig bäst för större avlägg med längre transporter. Lastbilshugg är ett integrerat sönderdelnings och transportsystem som blir allt vanligare. Standardvarianten är en lastbil med en hugg monterad bakom första baljan följt av ett släp med ytterligare en balja. Nackdelarna med systemet är att det endast når vältor längs bilväg samt att lastkapaciteten är låg (25-28 ton) då huggaggregatet hela tiden transporteras. Fördelen är att flyttkostnader för externa maskinsystem för flisning elimineras. En kostnadsanalys (Berglund & Larsson, 2012) visar att systemet är okänsligt för vältstorlek och att det är bäst lämpat för kortare transportavstånd. Vid transport av GROT-flis från terminal används ofta flisbil som är en lastbil med två tippbara lastutrymmen med en total lastkapacitet på ton. (Skogforsk, 2013) Maskinsystemstariffer varierar men normalt sett har en lastbilshugg en fast kostnad på ca 120 kr per ton och en rörlig kostnad på ca 1,5 kr per tonkm (enheten tonkm används för att mäta transportarbete, och innebär transporterad distans (km) multiplicerad med transporterad massa (ton)). En stor leverantör levererar ca 3 TWh GROT-flis per säsong (Haapaniemi, 2011) och om denne leverantören har 80 km i medeltransportavstånd medför det en årskostnad för sönderdelning och transport på ca 300 miljoner kronor. 10

9 Transportplaneringen av GROT är mycket komplext då tillvaratagandet är dyrare än tillvaratagandet av rundvirke samtidigt som GROT är ett mindre värt sortiment vilket leder till lägre marginaler. Efterfrågan av GROT är dessutom säsongsberoende (Haapaniemi, 2011) med en tydlig topp under årets kalla månader vilket ytterligare försvårar transportplaneringen. Figur 1. Illustrering av en GROT-välta samt olika maskiner för transport och sönderdelning. I bilderna visas: a. GROT-välta, b. GROT skotare, c. traktorhugg, d. lastväxlare, e. lastbilshugg och f. flisbil (Skogforsk, 2013). Figure 1. Illustration of forest residue storage at roadside and different machine systems for transportation and chipping. In the images shown: a. forest residues in forest, b. forest residue forwarder, c. tractor-mounted chipper, d. switch-body container truck, e. truck-mounted chipper and f. wood chip trucks. Transportplanering delas upp i tre planeringsnivåer: strategisk, taktisk och operativ. Strategisk planeringsnivå innefattar tidsperioder över år och längre och berör beslut som t.ex. upphandling av transportresurser. Taktisk planeringsnivå berör månader till kvartal och det viktigaste beslutet är destinering av råvara. Destinering innebär planering av råvaruflöden i huvudsyfte att minimera den totala transportsträckan eller att maximera den ekonomiska vinsten (Carlsson & Rönnqvist, 1998; Shapiro, 2001). På taktisk planeringsnivå är det även möjligt att identifiera returflöden (möjlighet att transportera råvara, på tillbakavägen, till mottagare nära ursprungsdestinationen för att undvika körningar med tomma lass). Betonas bör att destinering behandlar flöden (transporter av flera fordon) och inte enskilda fordons rutter. Operativ planeringsnivå innefattar däremot beslut avseende enskilda rutter för respektive fordon och täcker i normalfallet tidsperioder på maximalt en vecka. Huvudsyftet med ruttplaneringen är att reducera andelen tomkörning och för att maximera fordonsflottans kapacitetsutnyttjning (Haksever et al., 2000; Karanta et al., 2000). I dagsläget sköts flödesplaneringen för GROT vanligen manuellt (Haapaniemi, 2011). För att göra detta på bästa sätt krävs att operatörerna fattar rätt beslut gällande från vilken geografi och till vilken mottagare flödena ska gå med hänsyn till tillgångar, leveransplaner, kostnader och intäkter. Exempelvis om ett bolag har sina tillgångar fördelade över 100 geografiska enheter (t.ex. församlingar, kommuner) och leveransplaner mot 10 värmeverk innebär det att 1000 potentiella transportflöden existerar. Antalet beslut avseende 11

10 volymfördelning i alla dessa transportflöden blir oöverskådligt stort och att hitta den optimala lösningen manuellt är i praktiken omöjligt. Problem av denna typ är dock möjliga att lösas matematiskt via optimering genom linjär programmering (Shapiro, 2001). Genom att skapa ett beslutsstöd för destinering av GROT-flis från vägkant till industri är det möjligt att identifiera den kombinationen av flöden som genererar maximal vinst. 1.2 Tidigare studier avseende flödesplanering När ett bolag idag leveransplanerar för biobränslesortiment görs vanligen först en prognos avseende egen tillgång. När de vet vad de kan leverera sluts avtal med värmeverk och leveransplaner skapas. Med avtalade leveransplaner planerar bolaget vanligen leveranser månadsvis för att slutligen genomföra leveranserna. Alla beslut fattas vanligen manuellt (Haapaniemi, 2011). I följande analyser löses problem matematiskt genom optimering: Vid Sveriges Lantbruksuniversitet skapades ett beslutsstöd (Eriksson & Björheden, 1989) i syfte att kostnadsminimera biobränsleflödet från råvarukälla till slutanvändare. Beslutsstödet täcker ett år fördelat på sex perioder och problemet löses via linjär programmering. Fyra biobränslesortiment behandlas och terminallagring är möjligt. Beslutsstödet ger förslag avseende nyttjandegrad av olika sönderdelningssystem och visar även optimala lagernivåer under året av respektive sortiment. Samma beslutsstöd används till ytterligare en studie (Björheden & Eriksson, 1990) där hänsyn även tas till energiförluster till följd av biobränslelagring. Studien visar att det, till följd av reducerade substratsförluster, är möjligt att utvinna 7 % mer energi ur samma råvara till följd av optimering. Vid Lappeenranta University of Technologi konstruerades i mitten på 90-talet en flerperiodsmodell (Lukka, 1994) i syfte att minimera de totala kostnaderna för flödesplanering och lagring av råvaror av olika klasser. Ur biobränslesynpunkt kan olika klasser representeras av olika fukthalter i GROT-flisen. Författaren anser att den största svårigheten är att uppnå tillräcklig precision i indatat. NETRA (Örtendahl, 2001) är ett beslutsstöd som utvecklades i ett examensarbete vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Ursprungligen avsåg det destinering av massaved men täcker nu även timmersortimenten. Beslutsstödet syftar till att maximera vinsten och tar hänsyn till betalning till skogsägare, pris från industrin, tillgång/efterfrågan samt transportkostnad. Studiens känslighetsanalys visar att vid längre optimeringshorisonter (tidsintervall för optimering) ges fler valmöjligheter för optimeringen och en högre vinst uppnås. Bergdahl et al. (2003) analyserade genom linjär programmering delar av rundvirkesflödet i norra Sverige och kom även de fram till att längre optimeringshorisonter ger bättre optimeringsresultat. Studien betonar dock att matematiska modeller inte kan ta hänsyn till slumpmässiga variationer, ex skiftande vägbärighet eller kortsiktiga ändringar av transportkvoter, vilket leder till att förbättringspotentialer riskerar att överskattas. Studien visar dessutom att överskattningen ökar vid längre optimeringshorisonter. Vid Linköpings Tekniska Universitet har ett beslutsstöd konstruerats (Gunnarsson et al., 2004) täckande biobränsledestinering, från skörd till försäljning till slutkund, över ett år uppdelat på månadsvisa perioder. Metoden är linjär programmering i syfte att minimera den totala kostnaden. Verktyget ger svar på lämpligaste destinering av biobränsle och tar 12

11 även hänsyn till import, variation av efterfrågan över året samt flödet av restprodukter från trädindustrier. I Italien har en studie gjorts (Freppaz et al., 2004) som visar att det är möjligt att använda linjär programmering för att hitta optimala geografiska lägen för framtida kraftvärmeverk. I Österrike konstruerades ett beslutsstöd (Ashton et al., 2009) täckande ett års försörjning av biobränsleflis med hänsyn till en förväntad, kraftigt ökad efterfrågan. Transportavstånden mellan bilvägslager och industri struktureras i en avståndsmatris, konstruerad i programmet ArcGIS. Kostnader samt tillgång/efterfrågan länkas till avståndsmatrisen och optimering sker genom linjär programmering så att flöden destineras i syfte att minimera den totala kostnaden. Analysen estimerar att terminallagring ökar kostnaderna med upp till 26 %. I Tennessee, USA gjordes en optimering (Zhu et al., 2011) i syfte att maximera användandet av Hirs (Panicum virgatum) som råvara vid bioraffinaderier. Studien visar att det går att planera effektivt för grödor med stor säsongsvariation genom att använda linjär programmering. Skogforsk, som är den svenska skogsnäringens forskningsinstitut, har konstruerat ett flertal beslutsstöd täckande olika planeringshorisonter. FlowOpt (Forsberg et al., 2005) är ett beslutsstöd avseende flödesplanering av rundvirke. Väglager och terminallager destineras till lämpligaste industri i syfte att minimera den totala kostnaden. FlowOpt visar även möjlighet till virkesbyten mellan bolag. Skogforsk har utifrån FlowOpt även utvecklat FuelOpt (Flisberg et al., 2012) som genom linjär programmering destinerar biobränsleflöden i syfte att maximera vinsten. FuelOpt ger svar på vilka områden som är ekonomiskt sett mest lönsamma för biobränsleuttag, vilka kunder och maskinsystem som är mest lönsamma, om terminaler bör användas och i sådana fall i vilken utsträckning. FuelOpt behandlar en tidshorisont på ett år uppdelat på månadsvisa perioder. Kalkylering sker på hel och sönderdelad GROT och hänsyn tas till lagerkostnader. FuelOpt användes för en fallstudie mot Stora Enso Bioenergi AB och estimerade att vinsten där kan ökas upp till 21 % med hjälp av optimering. På operativ nivå har Skogforsk skapat beslutsstödet RuttOpt (Andersson et al., 2007) som fattar beslut med en precision ner till enskilda avlägg och enskilda timmerbilars rutter. RuttOpt föreslår lämpliga rutter och returlaster i syfte att maximera fordonsflottans kapacitetsutnyttjning. Vid University of Joensuu i Finland har det skapats ett beslutsstöd (Palander et al., 2004) som behandlar enskilda biobränsletransporter i syfte att minimera andelen tomkörning. I tillägg till nämnda analyser existerar i Finland beslutsstöd som har implementerats i stor skala under längre perioder. EPO (Linnainmaa et al., 1995) började utvecklas 1991 och användes därefter av dåvarande Enso-Gutzeit. Beslutsstödet behandlar rundvirke och täcker såväl flödesplanering som ruttplanering. Delar av forskargruppen som utvecklade EPO utvecklade senare beslutsstödet KUORMA (Savola et al., 2004). KOURMA har samma funktionalitet som EPO men klarar att lösa mer komplexa problem. Systemet implementerades av Stora Enso i Finland år 2002 och användes där för att planera transporter för en timmerbilsflotta bestående av ca 250 ekipage. Information avseende modellformulering för dessa system ges i Karanta et al. (2000). Även i Chile har beslutsstöd för planering av timmertransporter implementerats sedan länge (Weintraub et al., 1996). I Tabell 1 visas en överblickande sammanställning av nämnd litteratur. 13

12 Tabell 1. Överblickande litteratursammanställning avseende flödesplanering och ruttplanering Table 1. An overview of studies regarding wood flow planning and vehicle routing Analys Målfunktion Perioder Sortiment Kost. Vinst En Flera Rundvirke Biobränsle Annat Författare, år (mjukvara) Min. Max. Eriksson, Björheden 1989 x x x Björheden, Eriksson 1990 x x x Lukka, 1994 x x x Linnainmaa et al., 1995 (EPO) x x x x Weintraub et al., 1996 (ASICAM) x x x x Örtendahl, 2001 (NETRA) x x x Bergdahl et al., 2003 x x x x Savola et al., 2004 (KUORMA) x x x x Gunnarsson et al., 2004 x x x Freppaz et al., 2004 x x x Palander et al., 2004 x x x Forsberg et al., 2005 (FlowOpt) x x x Andersson et al., 2007 (RuttOpt) x x x Ashton et al., 2009 x x x Zhu et al., 2011 x x x Flisberg et al., 2012 (FuelOpt) x x x Nämnda beslutsstöd är funktionella men majoriteten kräver specialkompetens för att kunna manövreras. FuelOpt behandlar biobränsle och är det beslutsstöd som täcker flest parametrar men är komplicerat och kan endast manövreras av forskargruppen som skapade det. Optimeringen sker över flera perioder och kräver detaljerat indata. NETRA däremot är ett användarvänligt beslutsstöd som är konstruerat för att kunna hanteras av den enskilde användaren. Det är en enperiodsoptimering som endast täcker destinering av rundvirkessortimenten. Det som saknas i dagsläget är ett användarvänligt enperiodsbeslutsstöd för destinering av biobränsle och ambitionen med detta projekt är att skapa ett sådant. 1.3 Uppdragsgivare Uppdragsgivare för projektet är AB Karl Hedin som är en sågverkskoncern med huvudsakligt verksamhetsområde i bergslagsregionen. AB Karl Hedin har fyra sågverk varav tre är lokaliserade i Sverige och ett i Estland. Den totala omsättningen 2011 var ca tre miljarder kronor och antalet anställda var 825 personer. De är specialiserade på att förädla råvara till färdig produkt som därefter till viss del säljs i någon av deras 30 egna byggmaterialhandlar. De sverigebaserade sågverken förbrukar strax under en miljon m 3 fub timmer per år. Anskaffningen av råvara sker till 50 % genom fältköp, 40 % genom råvarubyten med andra bolag och 10 % genom köp från mindre leverantörer. (Holm 2012, pers. komm.) Råvaruorganisationen inom AB Karl Hedin genomförde nyligen en större omorganisation, där de tog över 25 % av Weda Skog AB och fick sin nuvarande form först vid årsskiftet till AB Karl Hedins fältköpsorganisation är uppdelad på 5 olika geografiska områden och inom varje område verkar ett inköpsteam bestående av 3 till 5 virkesköpare. Utöver detta finns även ett ansvarsområde som innefattar egen skog. Omorganisationen berörde 14

13 även biobränsledelen där en del av Sågbränslen AB tillkom AB Karl Hedin. Biobränsledelen i AB Karl Hedin omfattar samma geografiska område som fältköpsdelen men är uppdelad på två områden. I varje område ansvarar en produktionsledare. AB Karl Hedins verksamhetsområde ligger i södra delen av det boreala barrskogsbältet där markerna är genomgående bördiga och väl lämpade för GROT-uttag. Bolaget har leveransavtal, avseende GROT-flis, tecknade med ett tiotal värmeverk och det finns därför ett behov av ett lätthanterbart beslutsstöd för destinering av sortimentet. Beslutsstödet bör vara tidsmässigt dynamiskt, vilket innebär att det ska vara möjligt att ändra optimeringshorisont genom att mata in tillgång och efterfrågan för önskad tidsperiod. Vid flödesplanering ska beslutsstödet kunna användas för att visa vilka energimängder som bör köras från respektive församlingar till respektive mottagare. Beslutsstödet ska även kunna användas för att skapa ett förhandlingsstöd, inför leveransplansförhandling, som visar hur stora energimängder som är optimalt att leverera till respektive mottagare under rådande förutsättningar. AB Karl Hedins huvudmotiv med projektet är att öka vinsten vid handel med sortimentet GROT-flis. 1.4 Syfte Projektets syfte är att utveckla ett användarvänligt beslutsstöd för destinering av GROTflis. Beslutsstödet ska underlätta beslut avseende maskinsystemval baserat på transportavstånd och transportdestinationer med hänsyn till prisavtal. Projektet består av två delsyften: Skapa ett beslutsstöd för destinering av GROT-flis i syfte att maximera den totala vinsten. Kvantifiera den ekonomiska förbättringspotentialen i ett optimerat flöde jämfört med ett verkligt flöde. Projektet avgränsas av AB Karl Hedins verksamhetsområde och behandlar endast sortimentet GROT-flis. Projektet berör flödesplanering samt generering av stödjande underlag inför avtalsförhandling. 15

14 2. Material och metod Inledningsvis genomfördes ett tre dagars studiebesök vid AB Karl Hedins huvudkontor i Krylbo i syfte att överblicka bolagets struktur samt att uppnå en förståelse för arbetssätt såväl i fält som vid industri. Därefter fördes en diskussion för att specificera syfte och begränsningar med projektet. Det bestämdes då att beslutsstödet endast skulle inkludera sortimentet GROT-flis. Beslutsstödets optimeringsutfall skulle jämföras mot en historisk periods flöde för kvantifiering av förbättringspotential. 2.1 Beslutsstödets modellformulering Optimeringsmodellen syftar till att destinera optimalt antal MWh GROT-flis (x) från tillgångsnod (i) till efterfrågenod (j) i syfte att maximera den totala vinsten. Till varje GROT-flisflöde (x ij ) kopplas en intäktsparameter (II j ) samt 5 kostnadsparametrar (RK i, ST i, TL ij, STL ij, TF ij ). Kopplade till dessa parametrar finns dessutom binära parametrar (a j, b i, c i, d ij, e ij, f ij ) som anger huruvida intäkt- och kostnadsparametrarna ska inkluderas i respektive flöden. Modellens restriktioner gör att leveranser inte kan överstiga tillgång (T i ) samt att varje mottagares inleveranser sker efter efterfrågan (E j ). Det är dock möjligt att tillåta avvikelser från varje mottagares leveransplan (beställd energimängd) genom att ange ett procentuellt intervall för tillåten underleverans (LP j min ) respektive överleverans (LP j max ). Optimeringen räknar intäkt minus kostnad för alla potentiella flöden och väljer slutligen flödeskombinationen med högst totalt värde förutsatt att alla restriktioner är uppfyllda. Den matematiska formuleringen utgör ett linjärt programmeringsproblem och löses som ett sådant. Gränssnittet för den matematiska problemformuleringen följer metodiken beskriven i Carlsson och Rönnqvist (1998) avseende ett taktiskt flödesproblem utan returer. I liknande problemformuleringar finns normalt jämnhetsrestriktioner i syfte att skapa balans mellan terminalers inflöde och utflöde. Dessa restriktioner utlämnandes i denna modell då terminalerna existerar både som tillgångsnoder och som efterfrågenoder vilket innebär att de som tillgångsnoder har specifika tillgångsrestriktioner kopplade till sig och som efterfrågenoder specifika efterfrågerestriktioner kopplade till sig. Detta gör att råvaruflödet till och från terminaler styrs av befintliga restriktioner. Den matematiska modellen har då följande formulering: Max x ij (II j a j RK i b i ST i c i TL ij d ij STL ij e ij TF ij f ij ) i=1 j=1 16 x ij j=1 196 x ij i=1 196 x ij i=1 T i i = 1,, 196 E j (E j LP j min ) j = 1,, 16 E j + (E j LP j max ) j = 1,, 16 x ij 0, i, j 16

15 där Index: i = Tillgångsnoder: Församlingar (194) och terminaler (2) j = Efterfrågenoder: Värmeverk (14) och terminaler (2) Modellparametrar: Beslutsvariabel: x ij = Flöde av GROT-flis från tillgångsnod i till efterfrågenod j Konstanter: T i = E j = LP min j = LP max j = II j = RK i = ST i = TL ij = STL ij = TF ij = Råvarutillgång vid tillgångsnod i Efterfrågan vid efterfrågenod j Tillåten underleverans, jämfört mot leveransplan, vid efterfrågenod j Tillåten överleverans, jämfört mot leveransplan, vid efterfrågenod j Intäkt vid efterfrågenod j Råvarukostnad inklusive skotning vid tillgångsnod i Sönderdelningskostnad vid användning av traktorhugg vid tillgångsnod i Transportkostnad vid användning av lastväxlare från tillgångsnod i till efterfrågenod j Sönderdelningskostnad vid tillgångsnod i samt transportkostnad från tillgångsnod i till efterfrågenod j vid användning av lastbilshugg. Transportkostnad vid användning av flisbil från tillgångsnod i till efterfrågenod j Binära parametrar styrande vilka intäkter och kostnader som är kopplade till respektive flöde: a j = b i = (1, 0) Om intäkt 1, ej intäkt 0 (0 vid transport till terminal) (1, 0) Om råvarukostnad 1, ej råvarukostnad 0 (0 vid transport från terminal) c i = (1, 0) Om traktorhugg används 1, ej traktorhugg 0 d ij = (1, 0) Om lastväxlare används 1, ej lastväxlare 0 e ij = (1, 0) Om lastbilshugg används 1, ej lastbilshugg 0 f ij = (1, 0) Om flisbil används 1, ej flisbil 0 17

16 Modellparametrarna angavs i följande enheter: flöden och efterfrågan i MWh, intäkt i kr/mwh, tillgång i m 3 s, råvarukostnad i kr/m 3 s, leveransplansavsteg i % och tariffer för transport och sönderdelning i kr/ton samt kr/tonkm. Att modellparametrarna gavs olika enheter berodde på att det skulle vara lätt att mata in data i sin befintliga form till beslutsstödet men det medförde att det fanns ett behov av ett verktyg för enhetskonvertering. För att få verktyget för enhetskonverteringen så exakt som möjligt utsöktes, i SDC (SDC, 2013a), bolagets totala flöde av GROT-flis under 2011 och utifrån utsökningen skapades en konverterare baserat på ett års medelvärden. Konverteraren byggdes in i BioMax så att alla enheter slutligen automatiskt konverteras till MWh som är mottagarnas handelsenhet avseende biobränslen. Majoriteten av databehandlingen genomfördes i Microsoft Excel men alla uträkningar i det färdiga beslutsstödet är dolda bakom kommandoknappar (Bilaga 1-4). Programmeringsspråket som användes vid skapandet av mjukvaran var Visual Basic. Optimeringssteget genomfördes i optimeringslösaren Premium Solver Platform. Data sorterades och exporterades, genom Visual Basic, från Excel till programmet ArcGIS 10.1 i vilket flödeskartan (Bilaga 5) autogenererades via en sekvens av verktyg. Kartor avseende upptagningsområden skapades i samma program men genom verktyget select by polygon. 2.2 Skapande av avståndsmatris Inledningsvis utsöktes alla församlingar i AB Karl Hedins verksamhetsområde som geografiska ytor i programmet ArcGIS (Figur 2). Dessa församlingar användes som aggregeringsenheter för råvara och i varje församling genererades en geografisk mittpunkt. Mittpunkterna representerade platsen av en genomsnittligt placerad GROT-välta och användes som utgångspunkter vid utsökning av transportavstånd. GPS-koordinater för värmeverk och terminaler, som AB Karl Hedin levererar GROT-flis till, hämtades via SDC och placerades därefter som ett kartlager i ArcGIS. Församlingscentrum representerade tillgångsnoder och värmeverk representerade efterfrågenoder. Terminaler registrerades både som tillgångsnoder och efterfrågenoder. Baserat på ett kartlager över det allmänna vägnätet genererades ett Network Dataset, vilket är nödvändigt för att utsöka multipla avstånd mellan koordinater i ArcGIS. ArcGIS programmet Network Analysis verktyg OD Cost Matrix användes därefter för att länka ihop tillgångsnoderna med efterfrågenoderna via Network Datasetet och därigenom genererades en tabell över alla potentiella transportavstånd. Med hjälp av Excels funktion för pivottabeller strukturerades tabellen om till en avståndsmatris täckande totalt 3134 transportavstånd. Att 196 tillgångsnoder och 16 efterfrågenoder inte genererade 3136 transportavstånd berodde på att två transportavstånd ej existerade då de båda terminalerna fungerade både som tillgångs- och efterfrågenoder. Avstånden motsvarade avstånd baserade på Skoglig Nationell Vägdatabas - SNVDB (Frisk, 2012, pers. komm.; SDC, 2013b). Vid verkliga faktureringar framräknas betalningsgrundande transportavstånd i SNVDB genom motståndslagret Krönt Vägval (Flisberg et al., 2009). Detta kartlager beräknar effektivaste vägval snarare än kortaste vägval vilket innebär att ex. vis vägar av sämre klass och stadskörning undviks vilket kan generera något längre transporter som däremot är mer ekonomiska och miljövänliga. I denna analys togs ingen hänsyn till Krönt Vägval då kortast möjliga transportavstånd utsöktes direkt via allmänna vägnätet. 18

17 Figur 2. AB Karl Hedins verksamhetsområde med visualiserad vägsträckning från varje församlingscentrum (LKF) till närmaste mottagare. Figure 2. AB Karl Hedin's operational area with transport paths visualized from each parish center (LKF) to the nearest receiver. 2.3 Beräkningssteg vid modelltillämpning I ett optimeringssteg innan huvudoptimeringen utsöktes, efter lägsta kostnad, lämpligaste maskinsystem för alla potentiella flöden (tillgångsnod till efterfrågenod). Valet gjordes mellan kombinationen traktorhugg/lastväxlare och lastbilshugg. Baserat på tariffer uträknades vad kostnaden (kr/mwh) var för flisning och transport för de båda maskinsystemen vid olika transportavstånd. Med hjälp av räta linjens ekvation utsöktes därefter vid vilket transportavstånd brytpunkten låg och därmed identifierades vart gränsen gick från vilken det ena maskinsystemet var billigare än det andra. Med detta som utgångspunkt valde beslutsstödet alltid det billigaste maskinsystemet till respektive flöde i huvudoptimeringen. Huvudoptimeringens uppställning följde strukturen i en ekonomisk resultaträkning vilket visualiseras i en flödeskarta (Figur 3) över beräkningstegen i BioMax. I flödeskartan representerar sex av indatarutorna de modellparametrar som är kopplade till intäkter och kostnader. Dessa enheter konverteras i indatarutorna till kr/mwh och räknades därefter 19

18 samman per flöde. Avståndsmatrisen fanns även representerad för att möjliggöra uträkning av transportkostnader. Figur 3. Flödeskarta över BioMax:s beräkningssteg. Figure 3. Flowchart over the calculation steps in the BioMax. Beskrivning av huvudprocesserna i BioMax beräkningssteg: Koppling av indata till variabelceller Indataenheten (kr/mwh) multiplicerades med variabelcellerna (antal MWh) för att generera ett ekonomiskt netto per flöde. Optimering Genom att optimera beslutsvariablernas värden utsöker modellen hur många MWh GROT-flis som är optimalt att transportera från respektive församling till respektive mottagare i syfte att maximera den totala vinsten (flödesnettona summerade). Resultat Beslutsstödet genererar en flödeskarta (Bilaga 5) över optimeringens föreslagna destinering (fördelat på maskinsystem och flödesstorlekar) samt följande rapporter: 20

19 Flöden (MWh): totala inleveranser, inleveranser per mottagare och leveranser från församling (Bilaga 6). Ekonomisk vinst (kr): total vinst, vinst per mottagare och per församling (Bilaga 7). Täckningsbidrag (kr/mwh): varje enhets särintäkter minus särkostnader. Redovisas per flöde (Bilaga 8). Transportarbete (ton*km): totalt, per flöde, och per transportslag. Rapporten visar även föreslaget transportslag för respektive flöde samt viktvägt medeltransportavstånd totalt och per transportslag. (Bilaga 9). Energieffektivitet (kwh/mwh): energiförbrukning (kwh) i form av diesel som krävs för att sönderdela och transportera in en MWh GROT-flis. Redovisas totalt, per flöde samt ett medel av flödesvärdena (Bilaga 10). Ett viktvägt medeltransportavstånd är ett avstånd som påverkas dels av råvaruflödens sträckning (km) och dels av råvarumängd (ton) som transporteras längs det. Det innebär att stora flöden påverkar värdet mer än små. 2.4 Analys av fallstudie För att kvantifiera beslutsstödets ekonomiska förbättringspotential genomfördes körningar med data från det verkliga GROT-flisflödet under biobränslesäsongen 11/12 (september maj 2012). Historiska data hämtades från SDC och endast energimängder transporterade under perioden destinerades i optimeringarna för att säkerställa att endast tillgängliga energimängder behandlades. Testkörningarna genomfördes i form av en fallstudie indelad i två scenarier: Scenario 1 - Optimering genomfördes med historisk, identisk tillgång och efterfrågan från testperioden. Beslutsstödet gavs således utrymme att styra destinering och maskinsystemval medan respektive mottagares inlevererade energimängd hölls konstant. Scenario 2 - Optimering genomfördes med historisk, identisk tillgång från testperioden. Avseende efterfrågan tilläts en avvikelse på maximalt 10 % (LP j min = 10 %, LP j max = 10 %) från varje mottagares verkliga inlevererade energimängder. Beslutsstödet gavs således dessutom utrymme att till viss del omfördela energimängder mellan mottagare. I båda scenarierna genomfördes optimeringar i tre olika aggregeringsnivåer i syfte att undersöka effekter av optimeringshorisontens längd: Månadsvis optimering: nio optimeringar med en månads optimeringshorisont. Kvartalsvis optimering: tre optimeringar (sep till nov, dec till feb, mar till maj) med tre månaders optimeringshorisont. Säsongsvis optimering: en optimering med nio månaders optimeringshorisont. 2.5 Känslighetsanalys av traktorhugg/lastväxlares tariffer En känslighetsanalys genomfördes i syfte att analysera vilken optimeringseffekt en relativ kostnadsförändring av traktorhugg/lastväxlares tariffer har på systemval och på total vinst. Traktorhugg/lastväxlares tariffer justerades stegvis i sex intervaller om 10 % (- 30 % till + 30 %) medan lastbilhuggens tariff hela tiden hölls konstant på ursprungspriset. I syfte att kvantifiera systemvalets påverkan på den totala vinsten genomfördes även optimeringar där endast ett maskinsystem åt gången tilläts. Förutsättningarna från Scenario 1 och kvartalsvis optimeringshorisont användes. 21

20 3. Resultat 3.1 Kartläggning av testperiodens historiska GROT-flis flöde 87 % av AB Karl Hedins totala GROT-flis flöde, motsvarande 72 GWh, kartlades i studien. Resterande 13 % av flödet var från tidigare Weda-trakter som låg utanför det normala verksamhetsområdet. Vid rådande prislistor var det ekonomiskt fördelaktigt att använda lastbilshugg upp till ett transportavstånd på 131 km och vid längre avstånd var traktorhugg/lastväxlare det billigare alternativet. Grunddata från biobränslesäsongen 11/12 sammanställs i Tabell 2. Tabell 2. Data från testperioden september 2011 till maj 2012 Table 2. Key data for the test period from September 2011 to May 2012 Testperiodens grunddata Verkligt Tillgångsnoder 196 st. Efterfrågenoder 16 st. Kartlagd energimängd (MWh) Medelvältans storlek (m 3 s) 485 Sönderdelning traktorhugg/lastväxlare 68 % Sönderdelning lastbilshugg 32 % Transportarbete totalt (ton*km) Transportavstånd medel (km) 52,3 (min 3,3; max 168,9) Transportandel traktorhugg/lastväxlare 72 % Transportandel lastbilshugg 26 % Transportandel flisbil 2 % Figur 4 visar hur efterfrågan varierade under biobränslesäsongen 11/12 med störst inlevererade energimängder under vintermånaderna. Inleveranser (MWh) sep okt nov dec jan feb mar apr maj Månad Figur 4. De månadsvisa inleveranserna av GROT-flis under perioden september 2011 till maj Figure 4. The monthly deliveries of forest residue chips during the period of September 2011 to May

SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Stora Enso koncernen, Wood Supply Sweden Råvaruförsörjning, Logistik, Virkesbyten Stora Enso Bioenergi Bioenergi och Virkesmätningslagen Sammanfattning

Läs mer

Årsavverkning (~94 Mm 3 )

Årsavverkning (~94 Mm 3 ) Framtidens skogsbränslen Volym, kvaliteter och kostnader Panndagarna, Malmö 9-10 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn ~6-7 % primära skogsbränslen 46 % Massaved

Läs mer

ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem

ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem Skogforsk, Rolf Björheden Effektivare SkogsbränsleSystem 2007-2010 Budgetram 64 miljoner dvs 16 miljoner/år Finansieras av Skogforsk och branscher (60 %)

Läs mer

Ny logistiklösning i samband med nedläggning av Vilhelmina sågverk

Ny logistiklösning i samband med nedläggning av Vilhelmina sågverk Ny logistiklösning i samband med nedläggning av Vilhelmina sågverk New logistics solutions related to the closure of the Vilhelmina Sawmill Jenny Widinghoff Arbetsrapport 417 2014 Examensarbete 30hp A2E

Läs mer

Terminalstrategier för skogsflis på Södra Skogsenergi

Terminalstrategier för skogsflis på Södra Skogsenergi Terminalstrategier för skogsflis på Södra Skogsenergi Terminal strategies for wood chips at Södra Skogsenergi Victor Asmoarp Arbetsrapport 399 2013 Examensarbete 30hp D Jägmästarprogrammet Handledare:

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Biobränsle från skogen

Biobränsle från skogen Biobränsle från skogen nulägesbeskrivning och framtidsvisioner! Mia Iwarsson Wide Effektivare Skogsbränsle System Ökat uttag av primära skogsbränslen Utnyttja större andel av bränslepotentialen från skogen

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Flexible Assembly of Environmental Cars

Flexible Assembly of Environmental Cars Mr.Dick O.Larsson Volvo Cars Core ME T&F (Framtida process strategier) Sammanfattning / dagsläget: Flexible Assembly of Environmental Cars Trots sina tidigare framgångar, går svensk fordonsindustri stora

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Regional hearing i Kapacitetsutredningen

Regional hearing i Kapacitetsutredningen Regional hearing i Kapacitetsutredningen Göteborg den 16 mars 2012 Jörgen Olofsson March 19, 2012 1 Stora Enso i sammandrag Stora Enso är den globala nytänkaren inom biomaterial, papper, förpackningar

Läs mer

Effektiv varuförsörjning stöder kunderbjudandet

Effektiv varuförsörjning stöder kunderbjudandet Effektiv varuförsörjning stöder kunderbjudandet Viktiga årtal i Julas historia 1979 Jula industri startas på gården Jultorp. 1984 Jula Postorder startas. 1985 Jula Postorder flyttar till Skara. 1992 butik

Läs mer

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 maj 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Apr/12 x 10 6 Aug/12 Dec/12 Apr/13

Läs mer

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG Transporter och handel med utsläppsrättigheter Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG 1 Drivmedel och koldioxid Alla fossila bränslen ger CO 2 -utsläpp vid förbränning 1 l bensin 2.3

Läs mer

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 augusti 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 x 10 6 Jul 1350 Aug 1590 Sep 1770

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

DPS International Ltd INTEGRATION. Thomas Rickne

DPS International Ltd INTEGRATION. Thomas Rickne DPS International Ltd INTEGRATION Thomas Rickne Product Overview DPS are market-leaders in providing software for external logistics planning on road network. Integrated in our systems are accurate worldwide

Läs mer

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs PowerCell Sweden AB Ren och effektiv energi överallt där den behövs Requirements of power electronics for fuel cells in electric vehicles Andreas Bodén (Rickard Nilsson) Förstudie: Kravställning på kraftelektronik

Läs mer

ETT(A) modular system for Timber transport Efficient transport of CO 2 neutral raw material

ETT(A) modular system for Timber transport Efficient transport of CO 2 neutral raw material ETT(A) modular system for Timber transport Efficient transport of CO 2 neutral raw material V3P 1 2010-02-03 Advanced Engineering V3P ETT(A) modular system for Timber transport Skogforsk leads the ETT-project

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

GROT-transport från norra till södra Sverige

GROT-transport från norra till södra Sverige GROT-transport från norra till södra Sverige Transport of logging residues from North to South Sweden Sara Johansson & Tobias Pettersson Arbetsrapport 325 2011 Examensarbete 15 hp C Jägmästarprogrammet

Läs mer

Miljöarbete inom transport. 20140312 Jason Palmer - Chef Transportutveckling Åsa Meivert Rydén Avtalsutvecklare

Miljöarbete inom transport. 20140312 Jason Palmer - Chef Transportutveckling Åsa Meivert Rydén Avtalsutvecklare Miljöarbete inom transport 20140312 Jason Palmer - Chef Transportutveckling Åsa Meivert Rydén Avtalsutvecklare Agenda ICA miljömål + aktiviteter Avtalskrav Uppföljning och återkoppling 2014-03-14 2 Avgränsning

Läs mer

FLEXIBELT. fordonsutnyttjande. » smartare användning av fordonen kan spara 2 miljoner om året. Flexibelt fordonsutnyttjande 1

FLEXIBELT. fordonsutnyttjande. » smartare användning av fordonen kan spara 2 miljoner om året. Flexibelt fordonsutnyttjande 1 FLEXIBELT fordonsutnyttjande» smartare användning av fordonen kan spara 2 miljoner om året Flexibelt fordonsutnyttjande 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 4 Syfte 4 Avgränsningar

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

IRIS Integrerat Dynamiskt Prognostiserande Underhållsstöd

IRIS Integrerat Dynamiskt Prognostiserande Underhållsstöd IRIS Integrerat Dynamiskt Prognostiserande Underhållsstöd Projektstart: 2012 Projektavslut: 2017 Finansierat av: Vinnova, FFI Transporteffektivitet och Scania CV Dr Jonas Biteus Scania CV Vehicle service

Läs mer

Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009

Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009 Umeå Universitet 2012-05-30 Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik BESTÄLLARE: MAGNUS MARKLUND, ETC PITEÅ Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009 Fredrik Anderholdt Helgesson (fran0045@student.umu.se)

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

Labelling in the European automotive industry

Labelling in the European automotive industry Labelling in the European automotive industry OTL1, Odette Transport Label GTL, Global Transport Label, small Bar Code 2-D OTL3, Odette Transport Label 3 GTL, Global Transport Label A5 KLT 1 Labelling

Läs mer

NCC Housing en stor byggares, byggherres och utvecklares syn på möjligheterna att bygga bostäder

NCC Housing en stor byggares, byggherres och utvecklares syn på möjligheterna att bygga bostäder NCC Housing en stor byggares, byggherres och utvecklares syn på möjligheterna att bygga bostäder Lillieborg (Norway) 2011-04-18 NCC AB Market presence Housing development Aug-12 to Sep 13: ~4 100 Privately

Läs mer

Jämförelse mellan volymberäkning baserad på flygfotografering och volymberäkning baserad på traditionell inmätning

Jämförelse mellan volymberäkning baserad på flygfotografering och volymberäkning baserad på traditionell inmätning Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Naturgeografi Magnus Wallsten Jämförelse mellan volymberäkning baserad på flygfotografering och volymberäkning baserad på traditionell inmätning Comparison

Läs mer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Låg leveransprecision i bemärkelsen försenade inleveranser från leverantörer

Läs mer

Viktigast. Vad är mest avgörande för att lyckas med försäljning?

Viktigast. Vad är mest avgörande för att lyckas med försäljning? Viktigast Vad är mest avgörande för att lyckas med försäljning? Relation Intensitet Tid 3 Att styra mot en önskvärd framtid Affärsmål Marknad Resurser Agenda Varför KAM KAM - Försäljning Vad krävs av mig

Läs mer

Vägen till ETT lyckat samarbete

Vägen till ETT lyckat samarbete Vägen till ETT lyckat samarbete Lena Larsson & Lennart Cider AB Volvo År 2 År 3 År 4 År 5 Vision Projektmål År 1 Strategi Aktivitet 2010-10-19 Bild 1 Miljöhänsyn Ett av Volvos Kärnvärden Minska CO 2 utsläppen

Läs mer

Har vi optimal plockteknik?

Har vi optimal plockteknik? Har vi optimal plockteknik? En lagerresa från starten 2005 Stayhard startades 2005 av två unga entreprenörer, Daniel Möller och Joakim Naumburg, i ett källarförråd på 15 kvadratmeter idén kom under en

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB

Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB Martin Waldemarsson Doktorand, Produktionsekonomi Linköpings Universitet Linköping Tomas Hirsch Chef för strategisk energiförsörjning SSAB EMEA

Läs mer

Processintegration i industrin utveckling och erfarenheter i Sverige och Internationellt Forskning och utveckling vid Linköpings universitet

Processintegration i industrin utveckling och erfarenheter i Sverige och Internationellt Forskning och utveckling vid Linköpings universitet Processintegration i industrin utveckling och erfarenheter i Sverige och Internationellt Forskning och utveckling vid Linköpings universitet 1 Skapa en nod 2 Lägg till fler noder, ge dem namn och koppla

Läs mer

Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23. Preliminärt första utkast. Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07

Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23. Preliminärt första utkast. Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07 Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23 Preliminärt första utkast Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07 Innehåll Målformulering...3 Bakgrund...3 Syfte...3 Material & Metod...4 Regionsindelning...4 Diameterfördelning...6

Läs mer

Skogsbränslehandledning

Skogsbränslehandledning Skogsbränslehandledning Skogsenergifrågorna är högaktuella. Till skillnad från olja och kol som en dag tar slut är skogen en förnyelsebar källa till både produkter och energi. Och den tillför inte atmosfären

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

TTIT33 Scenario för Tema 3 i Termin 3

TTIT33 Scenario för Tema 3 i Termin 3 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för datavetenskap / Matematiska institutionen TTIT33 Scenario för Tema 3 i Termin 3 Du befinner dig vid företaget Posten Data AB, där man löpande uppmärksammar behov

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen

Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen UMIT Research Lab 12 oktober 2011 Syfte Utveckla metoder för att minimera elkostnader genom att anpassa produktion till fluktuationer i elpriset. Fallstudie:

Läs mer

Copyright PipeChain 2014. Effektiva försörjningsprocesser

Copyright PipeChain 2014. Effektiva försörjningsprocesser Effektiva försörjningsprocesser Bakgrund MA-system / PipeChain har arbetat med IT-lösningar inom Supply Chain området sedan 1980-talet Från början främst företagsinterna processer Interna materialflöden

Läs mer

Finns ingen enhetlig definition av vad lean är: Konsult-lean allt som är framgångsrikt är lean. Forsknings-lean: En av flera strategier

Finns ingen enhetlig definition av vad lean är: Konsult-lean allt som är framgångsrikt är lean. Forsknings-lean: En av flera strategier Lean -agile Finns ingen enhetlig definition av vad lean är: Konsult-lean allt som är framgångsrikt är lean Forsknings-lean: En av flera strategier Grunden är processorientering vilket måste göras först,

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Fallstudie: Linköpings kommun. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? Arbetsgång. Kommunens frågeställning. Målformulering.

Fallstudie: Linköpings kommun. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? Arbetsgång. Kommunens frågeställning. Målformulering. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? En fallstudie av Linköpings kommun Eva-Maria Nordström, Hampus Holmström & Karin Öhman Institutionen för skoglig resurshushållning Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Skellefteå Kraft på kartan

Skellefteå Kraft på kartan Skellefteå Kraft på kartan Affärsområde värme Antal fjärrvärmekunder Antal biopelletskunder Levererad fjärrvärme, GWh Levererad biopellets, ton Producerad el, GWh Antal årsanställda 2010 7 073 2009 5 700

Läs mer

Rottneros AB. Analytikerträff den 26 april 2007

Rottneros AB. Analytikerträff den 26 april 2007 Rottneros AB Analytikerträff den 26 april 2007 Agenda Resultat Råvara El Ved Marknad Utsikter Resultat Första kvartalet 2007 Resultatet, 14 MSEK efter finansnetto Balanserad marknad med höjda priser i

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Den nya skogsindus trin. Gunnar Olofsson

Den nya skogsindus trin. Gunnar Olofsson Den nya skogsindus trin Gunnar Olofsson Skogen idag 30% av världens skogar år 2010 används för produktion Virkesproduktion 7 % 15 % 30 % Skydd av biologisk mångfald Erosionsskydd Sociala tjänster 24 %

Läs mer

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 About us.se (The Internet Infrastructure Foundation) is responsible for the.se top-level domain. Non-profit organisation founded in

Läs mer

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Biomass for energy poten0al from forest and by products from forest industry

Läs mer

En fantastisk möjlighet

En fantastisk möjlighet En fantastisk möjlighet Bakgrunden till detta möte grundar sig i ett projekt som Närljus med stöd av Tillväxtverket genomförde 2009-2010. Syftet var att skapa tillväxt och sysselsättning av den skogsråvara

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Affecto är enligt Dataföreningens 20 000 medlemmar det IT-företag som bäst förstår kundernas behov, som tillhandahåller rätt kompetens, till rätt

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2011 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub Toppdiam 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34- Klass

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 04 Faktorer som påverkar val av orderkvantiteter Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

WORKSHOP Hur framtidens transportinköp kan ge minskad miljöpåverkan

WORKSHOP Hur framtidens transportinköp kan ge minskad miljöpåverkan WORKSHOP Hur framtidens transportinköp kan ge minskad miljöpåverkan Anteckningar 27 januari 2015 Transportinköpspanelen Dan Andersson, Árni Halldorsson och Sara Rogerson, Chalmers Vilka effekter uppkommer

Läs mer

Lokal logistikoptimering för ENA Energi i Enköping

Lokal logistikoptimering för ENA Energi i Enköping SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2011:06 Lokal logistikoptimering för ENA Energi i Enköping Local logistics optimisation for ENA Energi in Enköping Magnus Essendrup Examensarbete i skogshushållning,

Läs mer

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget PREDICTIONS 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p BNP IT-budget 3% Utveckling 2013 2% 1% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ 0% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ UTMANINGEN STÖRRE VOLYM FÖR MINDRE

Läs mer

Sammanfattningsvis beror de största skillnaderna i prioriteringar och arbetssätt inom CRM främst på storlek på organisation och antal slutkunder.

Sammanfattningsvis beror de största skillnaderna i prioriteringar och arbetssätt inom CRM främst på storlek på organisation och antal slutkunder. Konceptet Customer Relationship Management (CRM) har funnits i decennier och idag är det allmänt känt att CRM har stor potential att effektivisera verksamheter och maximera intäkter. Trots denna vetskap

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 THE POWER OF INTEGRATION There will not exist hardware without services integrated, services without applications surrounding

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

IRAB Mottagare sida 2-5 Tele Radio AB Mottagare sida 6

IRAB Mottagare sida 2-5 Tele Radio AB Mottagare sida 6 IRAB Mottagare sida -5 Tele Radio AB Mottagare sida 6 Installation of receiver type smd 700 4 RELAY FUNCTIONS / -4 VAC/DC PCB TYPE NO: LWEG 4L Rev: 95-09 Installation: Install the receivers in a protected

Läs mer

Medlemsskap för leverantörer (SMP)

Medlemsskap för leverantörer (SMP) Medlemsskap för leverantörer (SMP) Medlemskap för leverantörer (SMP) Medlemsskapet kallas Ariba Supplier Membership Program (SMP) och hjälper dig att maximera fördelarna för ditt företag genom att kombinera

Läs mer

Matematisk Skogsekonomisk orientering

Matematisk Skogsekonomisk orientering 1 http://www.lohmander.com/matskori091230.pdf Matematisk Skogsekonomisk orientering Peter Lohmander, Version 2010-01-05 Erkännande: Olle Eriksson., chefredaktör och ansvarig utgivare, Skogsland, gav tillstånd

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Accelererad provning i

Accelererad provning i Accelererad provning i simulator Är det möjligt? Magnus Hjälmdahl, VTI Institute Excellence Centre at VTI Common platform for increased and long-term co-operation, competence building and knowledge transfer

Läs mer

Genetisk programmering i Othello

Genetisk programmering i Othello LINKÖPINGS UNIVERSITET Första versionen Fördjupningsuppgift i kursen 729G11 2009-10-09 Genetisk programmering i Othello Kerstin Johansson kerjo104@student.liu.se Innehållsförteckning 1. Inledning... 1

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Utveckling av differentierade ersättningar för rundvirkestransporter med lastbil

Utveckling av differentierade ersättningar för rundvirkestransporter med lastbil Utveckling av differentierade ersättningar för rundvirkestransporter med lastbil Development of differential pricing in round wood truck transportation Elin Lindström Arbetsrapport 280 2010 Examensarbete

Läs mer

Välkommen till IFS Skandinaviska Användarförening ANVÄNDARKONFERENS. www.ifsworld.com

Välkommen till IFS Skandinaviska Användarförening ANVÄNDARKONFERENS. www.ifsworld.com Välkommen till IFS Skandinaviska Användarförening ANVÄNDARKONFERENS www.ifsworld.com MOBIL ARBETSORDER-HANTERING VIA FLOW Dalkia AB i samarbete med NovaCura AB 2 2014 IFS DALKIA CREATING ENERGY PROGRESS

Läs mer

Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning!

Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning! 19.5.2010 1 / 5 Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning! Den svenska apoteksmarknaden genomgår sedan årsskiftet 2009 2010 en omreglering från statligt monopol till fri marknad. Omregleringen

Läs mer

Anders Sjöblom, Oskarshamns kommun

Anders Sjöblom, Oskarshamns kommun Anders Sjöblom, Oskarshamns kommun - Bulk - Enhetsburet gods/ container & trailer - Oskarshamn/ Kalmar Län -CARGOTO -Så påverkas hamnar av SECA - Fånga upp framtiden Oskarshamn Transport corridor between

Läs mer

Billigt från fjärran eller snabbt från närmare håll?

Billigt från fjärran eller snabbt från närmare håll? Whitepaper 14.11.2012 1 / 6 Billigt från fjärran eller snabbt från närmare håll? Förena det bästa av två världar! Författare: Mikko Kärkkäinen Verkställande direktör, D.Sc. (Tech.) mikko.karkkainen@relexsolutions.com

Läs mer

Företagsvärdering ME2030

Företagsvärdering ME2030 Företagsvärdering ME2030 24/3 Principer för värdering Jens Lusua DCF-valuation Frameworks LAN-ZWB887-20050620-13749-ZWB Model Measure Discount factor Assessment Enterprise DCF Free cash flow Weighted average

Läs mer