Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25)"

Transkript

1 1 (19) Utbildningsdepartementet Stockholm Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25) är en förening för personer med Downs syndrom, deras familjer, anhöriga och personal. verkar för att människor med Downs syndrom ska ha samma möjlighet till delaktighet och valfrihet som andra. Föreningen startade 2002 och har medlemmar. Downs syndrom uppstår när en person har tre kromosomer 21. Detta medför någon grad av inlärningssvårigheter, men inte alltid s.k. psykisk utvecklingsstörning. Sammanfattning anser att förslaget till ny Skollag innebär betydande förbättringar för den stora gruppen elever. Tyvärr åstadkommer det i princip inga motsvarande förbättringar för elever med utvecklingsstörning. Vår kritik gäller framför allt brister inom följande områden: rättsäkerhet för elever och vårdnadshavare elevernas rätt att lära sig så mycket som möjligt gemensam och enhetlig reglering av alla skolformer rätt att överklaga åtgärdsprogram valfrihet för elever med funktionsnedsättning rättigheter för föräldrar med barn i särskolan

2 2 (19) Vår starkaste kritik gäller frågan om föräldrars rätt att välja skolform: förslaget medför en allvarlig försämring jämfört med den nuvarande lagstiftningen, i och med att en försvagning av föräldrars rättighet föreslås. Denna begränsning är en oacceptabel inskränkning i föräldrarnas ansvar som vårdnadshavare. Föreningen anser att försökslagen 1 ograverad bör skrivas in i Skollagen. Regleringen av de olika skolformerna bör göras ännu mer enhetlig. Samma principer och instrument bör tillämpas för grundsärskolan som för grundskolan, så att grundsärskolan får samma grad av rättssäkerhet, förutsättningar för likvärdighet, skydd för kunskapsuppdraget och valfrihet som grundskolan. Att inte erbjuda samma rättssäkerhet i en skolform som är avsedd för personer med funktionsnedsättning, stämmer väl in på beskrivningen av direkt diskriminering enligt Diskrimineringslagen 2. Föreningens yttrande fokuserar på skolformerna grundskola och grundsärskola. lämnar härmed följande yttrande om förslaget till ny Skollag. Innehåll 1 Kapitel 2 Huvudmän och ansvarsfördelning, m.m b Tillgänglighet Kapitel 3 Barns och elevers väg mot målen Särskilt stöd och ordinarie undervisning Särskilt stöd Kapitel 6 Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning Grundsärskolan Integrerade elever Kapitel 10 Grundsärskolan Utbildningens syfte Träningsskolan Utbildningens innehåll och omfattning Val av inriktning Intyg och studieomdöme Kapitel 26 Överklagande Kapitel 28 Övriga bestämmelser Personer med begåvningsmässigt funktionshinder...12 Appendix: Sammanfattning av föreslagna ändringar Lag (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång 2 Diskrimineringslagen (SFS 2008: 567): 4 I denna lag avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder [...]

3 3 (19) 1 Kapitel 2 Huvudmän och ansvarsfördelning, m.m b Tillgänglighet anser att ytterligare en paragraf kan läggas till i kapitel 1 mellan 19 och 20, här kallad 19 b: 19 b Tillgänglighet Elever i samtliga skolformer ska ha tillgång till sådan kompetens att deras behov av anpassning av undervisningens organisation och utbildningsmiljö kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till information och planeringsresurser. Skälen för detta är: Enligt Skolverkets kunskapsöversikt Särskilt stöd i Grundskolan 3 visar analyser av åtgärdsprogram att den omgivande miljön sällan berörs i åtgärdsprogrammen, varken på gruppnivå eller organisationsnivå. Elevvårdssamtal fokuseras på elevers egenskaper men inte det undervisningssammanhang där problemet visar sig, och en diskussion om hur undervisningen kan anpassas till elever med svårigheter saknas. Elevers problem och behov måste sättas in i sitt sammanhang av undervisning, innehåll och metoder, grupp och organisation. Resurs/kompetensbrist är en vanlig orsak till brist på organisatoriska stödåtgärder. I Skolverkets rapport anges: När det gäller sambandet mellan utredning och stödinsats visar studier av elevvårdssamtal och åtgärdsprogram att [...] de åtgärder som ofta sätts in bestäms av vad som finns att tillgå snarare än av pedagogiska överväganden. Resurs/kompetensbrist är en förklaring till varför stödåtgärder fokuseras på individen och inte beaktar mötet med den omgivande miljön som en förklaring till problem. Elevhälsan har som ansvar dels individuellt inriktat arbete, dels generella åtgärder runt elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund, livsstilsrelaterad ohälsa osv. Elevhälsans nuvarande ansvar räcker inte till. Att anpassa och förändra strukturer (organisation, grupper, klasstorlekar, schemaläggning, undervisningsmetoder, kompetensutveckling osv) tar ofta lång tid och behöver därför förberedas i god tid. 3 Särskilt stöd i grundskolan, En sammanställning av senare års forskning och utvärdering (Skolverket 2008)

4 4 (19) I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning så nämns rätten att på lika villkor som andra, få tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet och målet fullständig inkludering. De åtaganden som följer av Sveriges tillträde till FN-konventionen gäller alla former av funktionsnedsättning intellektuella likaväl som fysiska. Skolan har ett ansvar för att verka inkluderande och att vidta aktiva åtgärder för detta. 2 Kapitel 3 Barns och elevers väg mot målen Särskilt stöd och ordinarie undervisning anser att särskilt stöd företrädesvis skall ges inom ramen för ordinarie undervisning eller som ett komplement till den ordinarie undervisningen, inte i-stället-för. 6 bör därför formuleras: Särskilt stöd bör ges inom ramen för den ordinarie undervisningen och inom den elevgrupp som eleven tillhör, eller som komplement till den ordinarie undervisningen. Om särskilt stöd ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i skall den hanteras enligt 10. Skälen för detta är: Den som har inlärningssvårigheter behöver mer undervisningstid än andra för att nå lika långt. Den som kör 100 km i timmen kör 100 km på 1 timme. Den som kör 50 km i timmen behöver 2 timmar för att köra 100 km. I-stället-för-undervisning blir också lätt en ond cirkel. Enligt Skolverket 4 är det vanligt att särskilt stöd som ges i stället för ordinarie undervisning inte har samma innehåll som den ordinarie undervisningen, och stödet medför därför att eleven faktiskt går miste om undervisning - och halkar än mer efter : När det gäller särskilt stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter visar Skolverkets kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning att stödet ofta ges utanför den ordinarie klassens ram och med uppgifter som inte är betygsgrundande. Enligt författarna betyder det att elever i behov av särskilt stöd i dessa fall får mindre tid för arbete med betygsgrundande uppgifter jämfört med övriga elever. Detta kan innebära att elever som egentligen skulle ha behövt mer tid än övriga elever, istället får mindre tid. Enligt samma rapport från Skolverket så får elever som får lämna klassen för att få specialpedagogiskt stöd också en negativ självbild och sämre motivation Särskilt stöd anser att i 7-8 skall formuleringen: 4 Särskilt stöd i grundskolan, En sammanställning av senare års forskning och utvärdering (Skolverket 2008)

5 5 (19) bytas mot nå de kunskapskrav som minst skall uppnås nå kursplanens kunskapskrav och individuella mål som är lägre än kursplanens kunskapskrav inom Grundsärskolan måste regleras på samma sätt som Anpassad studiegång i Grundskolan. Skälen för detta är följande: Alla elever har rätt att lära sig så mycket som möjligt. Enligt 3 Kap 2 gäller bestämmelserna om särskilt stöd i 5-12 alla skolformer med skolplikt. Men de går i praktiken inte att tillämpa för eleverna i grundsärskolan. Kunskapsmålen för de eleverna är ju individuellt anpassade. Därför är det viktigt att göra särskolans kursplan generell för eleverna i särskolan. Då kan rätten till särskilt stöd gälla även i särskolan. Dessutom anser föreningen att individuella mål som är lägre än kursplanens kunskapskrav inom Grundsärskolan borde regleras som anpassad studiegång. Det finns ingen anledning att regelverken runt individuella mål som är lägre än kursplanens kunskapskrav ska vara olika för de båda skolformerna. Behovet av särskilt stöd är utgångspunkten för rektorns skyldighet att utreda behoven och besluta om ett åtgärdsprogram. Det beslut rektorn tar är i sin tur möjligt att överklaga. Möjligheten att överklaga åtgärdsprogram ökar rättssäkerheten för den enskilde eleven. Den ökar också förutsättningarna för att en likvärdig undervisning skall erbjudas inom skolformen. Därför borde elever kunna få särskilt stöd även i grundsärskolan. 3 Kapitel 6 Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning Grundsärskolan anser att sista meningen i 5 : Ett barn får dock mottas i grundsärskolan utan vårdnadshavares medgivande om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. skall strykas helt. Skälen för detta är följande: Förslaget försvagar rättigheterna för föräldrar till barn med utvecklingsstörning. Under nu gällande bestämmelser kan barn inte skrivas in i särskolan utan vårdnadshavares medgivande 5. Försökslagen har gällt sedan 1996 utan begränsning av 5 Lag (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång

6 6 (19) föräldrarnas rätt. Det finns inga kända fall där detta har utgjort ett problem, eller där det har funnits synnerliga skäl att med tvång skriva in ett barn i särskolan. Vilka skäl kan anses som så synnerliga att myndigheter tar över föräldrars ansvar som vårdnadshavare? Motiven för försökslagen var att det var principiellt betänkligt att en myndighet ges möjlighet att slutligt ta över föräldrars ansvar 6. Detta gäller än idag. Försökslagen skulle först gälla i 4 år. Den har sedan upprepade gånger förlängts och har nu varit i kraft i 14 år. Inte vid någon av dessa förlängningar har det varit tal om att begränsa föräldrars inflytande. Enligt såväl Barnkonventionen som Föräldrabalken har barnets vårdnadshavare huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling, med barnets bästa i främsta rummet. Enligt Föräldrabalken skall vårdnadshavare bland annat bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. Vårdnadshavare har som enda uppgift att företräda barnets bästa. Myndigheter däremot har flera uppgifter och måste balansera flera intressen. Många gånger hamnar barnets bästa i konflikt med organisatoriska eller andra särintressen, och det är dessa intressekonflikter inom organisationer och myndigheter som Barnkonventionens artikel 3 syftar till att reglera 7. Enligt såväl artikel 3 som 5 skall staterna respektera de rättigheter och skyldigheter som tillkommer föräldrar. Barnets bästa i Barnkonventionen kan inte utgöra ett argument för att inskränka föräldrars rättigheter. Det råder stor oenighet om för- och nackdelar med en särskola såväl bland föräldrar som bland experter. I flera andra länder har man ingen särskild skolform för elever med utvecklingsstörning - och anses ändå ta tillvara barnets bästa. Föräldrar har redan idag svårt att hävda sin rätt att tacka nej till särskolan. Det finns starka organisatoriska krafter resursfördelningssystem, ansvarsområden osv som verkar i motsatt riktning. Att föräldrars rättighet har en oklar bortre gräns kan mycket väl uppfattas som ett hot att bli ifrågasatt i sin roll som vårdnadshavare, och riskerar därmed att få effekter i långt fler fall än s k undantagsfall. 6 Proposition 1994/95:212 Ärendet och dess beredning: Utbildningsutskottet har bl.a. anfört att ett barns placering i särskolan mot föräldrarnas vilja utgör en dålig grund för barnets skolgång. Det är därför angeläget att samverkansformerna mellan föräldrar och berörda myndigheter utvecklas. När det gäller vem som skall bestämma, när föräldrarna och skolan inte blir överens om val av skolform, uttalade utskottet följande. Det är principiellt betänkligt att en myndighet ges möjlighet att slutligt ta över föräldrars ansvar. 7 Barnkonventionen, Art. 3 Barnets bästa: 1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder.

7 7 (19) Att föräldrar inte duger som vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättningar utan bör lämna över beslut om barnet till experter var den rådande normen vid mitten av talet. Den förmyndarmentaliteten möjliggjorde flera övergrepp på personer med funktionsnedsättningar, och är numera försvunnen ur i stort sett alla styrande dokument och internationella deklarationer. Vi vill också hänvisa till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Där nämns i artikel 24 om Utbildning: - [..] på lika villkor som andra, får tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet [..] - [..] målet fullständig inkludering [..] Skollagsberedningen har antingen inte beaktat denna konvention, eller åtminstone inte redovisat på vilket sätt förslaget till ny Skollag stöder konventionens mål. Ordet inkludering förekommer ej i Ds 2009:25. Att göra det möjligt att med tvång segregera barn med intellektuella funktionsnedsättningar som nu föreslås, står inte i överensstämmelse med FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Integrerade elever Andra meningen i 9 bör ersättas med: En elev i grundsärskolan har rätt att få sin utbildning inom grundskolan (integrerad elev) om elevens vårdnadshavare begär det. Rektor för grundskolan kan för sådan elev fatta särskilt beslut om placering i grundsärskolan, vilket kan överklagas. Skälen för detta är: anser att en grundsärskoleklass är att jämföra med en särskild undervisningsgrupp vad gäller syfte och konsekvenser, och därför skall ett beslut om placering i grundsärskoleklass vara ett myndighetsbeslut som är möjligt att överklaga. Regeringens ambition är att förstärka rättigheterna för föräldrar med barn i särskolan. Om eleven skall få sin undervisning inom grundskolan eller grundsärskolan bör vara föräldrarnas beslut. Enligt Skolverket 8 så finns det inte stöd i forskningen för att en permanent placering i en särskild undervisningsgrupp skulle ha gynnsamma effekter för elevers inlärning. Grundsärskoleklassen är i alla bemärkelser en särskild undervisningsgrupp. 8 Särskilt stöd i grundskolan, En sammanställning av senare års forskning och utvärdering (Skolverket 2008)

8 8 (19) Enligt Skolverket så har en permanent placering i nivågrupperade undervisningsformer flera negativa effekter för svaga elever - som stigmatiseringseffekter, negativ påverkan på självbild och motivation, lägre förväntningar och mindre kunniga lärare. Grundsärskoleklassen är en nivågrupperad undervisningsform. 4 Kapitel 10 Grundsärskolan Utbildningens syfte anser att syftet med utbildningen i grundsärskolan skall formuleras på följande vis: Grundsärskolans syfte är att ge elever med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning en utbildning med lägre studietakt. Grundsärskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska även utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap och ger en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Skälen för detta är: Kunskapsuppdraget i grundsärskolan måste stärkas. Grundsärskolan har kursplaner med kunskapskrav. Dessa motsvarar en lägre utbildningstakt än Grundskolans kursplaner. Därför skall syftet ange detta. Individuella mål som innebär att kursplanernas kunskapskrav inte uppnås måste jämställas med anpassad studiegång och skall beslutas på motsvarande sätt, med möjlighet att överklaga. När syftet formuleras utbildning anpassad till varje elevs förutsättningar men inte nämner kunskap så leder det till en särskola där kunskapsuppdraget är otydligt. Grundsärskolan måste liksom Grundskolan ha som syfte att: Ge eleverna kunskaper och värden Utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa Bidra till personlig utveckling Förbereda för aktiva livsval Ligga till grund för fortsatt utbildning Främja allsidiga kontakter och social gemenskap Ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet Att formulera ett syfte som en hänvisning med förbehåll ger ingen som helst tyngd åt syftet, och är degraderande för skolformen.

9 9 (19) Träningsskolan anser att den inriktning inom Grundsärskolan som inte är Träningsskolan, måste ha en självständig benämning. Vi föreslår att den kallas t.ex. Ämnesinriktning. 3 skulle då kunna få följande formulering: Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Den inriktning som utbildar i ämnen kallas Ämnesinriktning. Skälen för detta är: Att använda en och samma beteckning (grundsärskolan) med två olika innebörder (helheten och delen: grundsärskolan inklusive träningsskolan resp. grundsärskolan exklusive träningsskolan) ger upphov till oklarheter i kommunikationen. Det finns behov av att kunna tala om den del av grundsärskolan där utbildning ges i ämnen, och om var och en skall hitta på ett kortare uttryck än nio ord så måste tid och energi läggas på att deklarera vad det kortare uttrycket avser Utbildningens innehåll och omfattning anser att 5 för Grundsärskolan bör motsvara 4 för Grundskolan, vilket innebär att Skälen för detta är: - de naturorienterade (biologi, fysik och kemi) respektive samhällsorienterande ämnena (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap) skall specificeras - att språkval skall ingå också i grundsärskolan - att skolans val skall ingå också i grundsärskolan, och att lokalt tillval skall vara möjligt. Om de natur- och samhällsorienterande ämnena inte specificeras för Grundsärskolan på samma sätt som för Grundskolan, kan det uppfattas som att de inte alla behöver ingå i utbildningen. Alla natur- och samhällsorienterande ämnen är viktiga och de behöver alla ingå i utbildningen. De elever i grundsärskolan som inte har specifika språkliga svårigheter har samma behov som andra elever att tillägna sig ett ytterligare främmande språk. För de elever som har svårigheter med språk är behovet i stället mycket stort att tillägna sig ett ytterligare språk av alternativ karaktär, exempelvis Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Det finns inget särskilt skäl varför Grundsärskolan inte skall ha Skolans val som Grundskolan. Att göra skillnad underlättar inte integration mellan skolformerna.

10 10 (19) Elever som önskar få sin undervisning inom särskolan har ofta inte mer än en skola att välja på, p g a ett litet elevunderlag. Men det förekommer att elever har praktisk möjlighet att välja mellan olika särskolor och då måste möjligheten stå öppen för skolorna att profilera sig för att öka valfriheten för elever inom grundsärskolan Val av inriktning anser att samma principer om inflytande över valet av skolform skall tillämpas för valet av inriktning inom Grundsärskolan. 7 bör alltså formuleras: Elever som bedöms ha svårt att tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen ska erbjudas att huvudsakligen läsa ämnesområden inom Träningsskolan. Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till detta, skall barnet läsa Ämnesinriktningen. Med hänsyn till elevens förutsättningar i det särskilda fallet får rektor besluta att en elev inom Träningsskolan ska läsa en kombination av ämnesområden, ämnen och ämnen enligt grundskolans kursplaner, och att en elev inom Ämnesinriktningen ska läsa en kombination av ämnen och ämnen enligt grundskolans kursplaner. Samråd med vårdnadshavare ska ske innan beslut fattas. Skälen för detta är: Skillnaden mellan kunskapskraven för ämnen och ämnesområden i Grundsärskolan är lika stor som skillnaden mellan kunskapskraven för ämnen i Grundsärskolan och Grundskolan. Det är inte rimligt att enda möjligheten för föräldrar som önskar att deras barn skall läsa ämnesinriktningen i grundsärskolan men vars barn placeras i träningsskolan, är att skriva ut barnet ur Grundsärskolan helt och hållet och i stället gå Grundskolan. Rättigheterna för föräldrar med barn i särskolan bör förbättras. Valfriheten för elever med intellektuell funktionsnedsättning bör också öka. Elevernas rätt att lära sig så mycket som möjligt skall inte begränsas genom placering i Träningsskolan utan möjlighet att överklaga beslutet. Beslut med konsekvenser för elevens framtida möjligheter till utbildning och försörjning måste vara möjliga överklaga av rättssäkerhetsskäl. De måste också vara möjliga att överklaga för att säkra likvärdigheten inom skolformen Intyg och studieomdöme anser att betyg skall sättas i Grundsärskolans ämnen. Det innebär att rubrik och innehåll i 16 behöver ändras på följande vis: 16 Betyg, intyg och studieomdöme

11 11 (19) Betyg ska sättas i grundsärskolans ämnen. Om eleven inte har uppnått kursplanernas kunskapskrav skall eleven efter avslutad grundsärskola få intyg om den utbildning den gått igenom. Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva studier. Och att inledningen i första meningen 17 behöver ändras så att: Ersätts med Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas i grundsärskolans ämnen Betyg ska sättas i grundsärskolans ämnen... Samt att motsvarande innehåll som i Grundskolans respektive 21 också skrivs in för Grundsärskolan (föreskrifter om vilka kunskaper om krävs för respektive betyg, möjlighet att bortse från enstaka kunskapskrav, möjlighet till prövning) Skälen för detta är: Enligt 4 kapitlet 5 kräver det systematiska kvalitetsarbetet uppföljning av måluppfyllnad: inriktningen för det systematiska kvalitetsarbete som huvudmannen och skolenheten måste bedriva skall vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Om huvudmän och skolenheter redovisar i vilken utsträckning som deras elever uppnår kursplanernas kunskapskrav finns det möjlighet att jämföra olika huvudmän och skolenheter. Det är en mycket viktig drivkraft för kvalitetsutveckling och för att snabbt sprida goda exempel. Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning skall konventionsstaterna samla in statistik för att säkerställa t.ex. utbildning i [...] miljöer som erbjuder största möjliga kunskapsrelaterade 9 [...] utveckling [...]. 9 Artikel 31: Konventionsstaterna åtar sig att insamla ändamålsenlig information, däribland statistik och forskningsrön, som gör det möjligt att utforma och genomföra riktlinjer som ger verkan åt denna konvention. Artikel 24: 2. För att förverkliga denna rätt, ska konventionsstaterna säkerställa att [...] ändamålsenliga individanpassade stödåtgärder erbjuds i miljöer som erbjuder största möjliga kunskapsrelaterade och sociala utveckling som är förenlig med målet fullständig inkludering.

12 12 (19) 5 Kapitel 26 Överklagande Kapitlet behöver uppdateras med motsvarande referenser till Kapitel 10 Grundsärskolan som till Kapitel 9 Grundskolan, som en konsekvens av de förändringar som föreslås i detta yttrande. 6 Kapitel 28 Övriga bestämmelser Personer med begåvningsmässigt funktionshinder föreslår att man i första hand tar bort denna paragraf helt och hållet genom att man i Skollagen konsekvent ersätter utvecklingsstörning med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning eller betydande inlärningssvårigheter eller motsvarande. Skälen för detta är: Utvecklingsstörning är ett mångtydigt begrepp. Enligt Socialstyrelsens Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 10 finns det trettio diagnoser under kategorin Utvecklingsstörning, till exempel läspning, baklängesläsning, och utvecklingsdyslexi. Att använda begreppet utvecklingsstörning utan att kvalificera begreppet ger upphov till missförstånd. Personer med Downs syndrom har antagligen alltid någon form av utvecklingsstörning enligt Socialstyrelsens långa lista, men inte alltid en utvecklingsstörning enligt det snävare begreppet psykisk utvecklingsstörning. Psykisk utvecklingsstörning är svårt att diagnosticera 11. Diagnosen baseras i allmänhet på de tre kriterierna: A. Intelligenskvot under 70, B. Nedsättning av adapativ funktionsförmåga och C. Debut före 18 års ålder. Beroende på vilket psykometriskt test man använder för att mäta intelligenskvot så varierar den andel av befolkningen som hamnar under IQ 70 mellan 0,5 % och 2,0% 12. Andelen som faller inom kategorierna lindrig, måttlig, svår eller djup utvecklingsstörning varierar också stort 13 beroende på mätning. Intelligenstester är sociala konstruktioner med normeringar som är relativa till tid och rum. Bedömningar av adaptiv förmåga likaså. Det enda kriteriet för utvecklingsstörning som är objektivt är personens ålder vid test- och bedömningstillfället. Utvecklingsstörning är en social klassificering. Det finns intelligensteorier som också innefattar kunskap och lärande (vilket borde vara intressantare ur ett skolperspektiv) och de lånar sig inte lika lätt som psykometriska test till klassificering av människor i kategorier Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997, Alfabetisk förteckning, reviderad 2002 Socialstyrelsen 11 Lindrig utvecklingsstörning dags att se över definition och terminologi Läkartidningen Livssituationen för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning - en kunskapsöversikt baserad på skandinavisk forskning , Högskolan Halmstad, ss Livssituationen för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning - en kunskapsöversikt baserad på skandinavisk forskning , Högskolan Halmstad, ss Vad är utvecklingsstörning? Mats Granlund ss 5-6

13 13 (19) Utvecklingsstörning är inte ett praktiskt begrepp eftersom det i Skollagen medför behov av en särskild paragraf och tillhörande hänvisningar, för att klargöra att man också avser personer med förvärvade svårigheter. I skollagen saknar det faktiskt betydelse om inlärningssvårigheterna har uppstått genom sjukdom, störning eller skada. Termen utvecklingsstörning förklarar inte vilka som skall erbjudas plats i särskolan, och ordet uppfattas av många som en artskillnad i stället för en gradskillnad. Det finns ingen anledning att dölja att det handlar om en godtycklig gradskillnad mellan den som skall erbjudas plats och den som inte skall det. I den engelsspråkiga delen av världen är man på väg att lämna motsvarigheten till termen psykisk utvecklingsstörning d v s mental retardation till förmån för begrepp som learning disability. Det är inte osannolikt att den diskussionen når ända till Sverige, med sedvanlig fördröjning. En alldeles ny Skollag riskerar därför att snart framstå som synnerligen gammalmodig. Om 7 ändå kvarstår så anser att man i lagtexten bör ansluta sig till det modernare språkbruk som redan nu rekommenderas 15, och som utgår från att en person kan ha en funktionsnedsättning och att miljön kan utgöra ett funktionshinder 16. Det innebär att rubriken och första meningen i paragrafen bör formuleras: 7 Personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning Det som i denna lag sägs om personer med utvecklingsstörning gäller alla personer med en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning oavsett om den är medfödd eller har uppstått på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 15 Socialstyrelsens termbank 16 FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning: Konventionsstaterna [...] erkänner att funktionsnedsättning och funktionshinder är begrepp under utveckling och att funktionshinder härrör från samspel mellan personer med funktionsnedsättningar och hinder som är betingade av attityder och miljön, vilka motverkar deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra

14 14 (19) Stockholm, 23 september 2009 Styrelsen Arbetsgruppen för skolfrågor Ingrid Lotta Larsson ordförande Henrik Bergentoft ledamot Stefan Fagerström ledamot Helène Forssbaeck ledamot Bengt Lyngbäck ledamot Diana Matovic ledamot Erik Rahmquist ledamot Annika den Engelse suppleant Anethe Mansén suppleant Martin Olauzon suppleant Per Johansson gruppledare Isabella Gårdeman Åsa Hammar Annika Melin Anne-Marie Ullmark Lena Westerberg Forshaga Stockholm Nacka Västra Frölunda Bollnäs Norrala

15 15 (19) Appendix: Sammanfattning av föreslagna ändringar Förslaget till ny skollag s förslag Kapitel 2 Huvudmän och ansvarsfördelning, mm 19b (ny) Kapitel 3 Barn och elevers väg mot målen 6 Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. 7 För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. 19b Tillgänglighet Elever i samtliga skolformer ska ha tillgång till sådan kompetens att deras behov av anpassning av organisation och utbildningsmiljö kan tillgodoses. Även den som avses att påbörja en utbildning skall ha tillgång till information och planeringsresurser. Särskilt stöd bör ges inom ramen för den ordinarie undervisningen och inom den elevgrupp som eleven tillhör, eller som komplement till den ordinarie undervisningen. Om särskilt stöd ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i skall den hanteras enligt 10. För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå kursplanens kunskapskrav. Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå nå kursplanens kunskapskrav, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Kapitel 6 Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning. 5 [..] Sista stycket: Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock mottas i grundsärskolan utan vård- [..] Sista stycket: Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag.

16 16 (19) nadshavares medgivande om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. 9 En elev i grundskolan kan få sin utbildning inom grundsärskolan (integrerad elev) om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. En elev i grundsärskolan kan under samma förutsättningar få sin utbildning inom grundskolan eller sameskolan. För en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en annan skolform gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om de undantag från dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning. Kapitel 10 - Grundsärskola 2 Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning och i övrigt så långt det är möjligt motsvara vad som anges för grundskolan i 9 kap 2. Av 28 kap. 7 följer att det som sägs i denna lag om elever med utvecklingsstörning också ska gälla vissa andra barn, ungdomar och vuxna. 3 Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. En elev i grundsärskolan har rätt att få sin utbildning inom grundskolan (integrerad elev) om elevens vårdnadshavare begär det. Rektor för grundskolan kan för sådan elev fatta särskilt beslut om placering i grundsärskolan, vilket kan överklagas. En elev i grundsärskolan kan under samma förutsättningar få sin utbildning inom grundskolan eller sameskolan. För en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en annan skolform gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om de undantag från dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning. Grundsärskolans syfte är att ge elever med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning en utbildning med lägre studietakt än grundskolan. Grundsärskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska även utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap och ger en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Den inriktning som utbildar i ämnen kallas Ämnesinriktning. 5 Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildning inom ämnesområden är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen (träningsskola). Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Undervisningen ska omfatta följande ämnen Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildning inom ämnesområden är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen (träningsskola). Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Undervisningen ska omfatta följande ämnen

17 17 (19) eller ämnesområden. Ämnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik, musik, naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen, slöjd, svenska eller svenska som andraspråk, samt teknik. Ämnesområden: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter, samt verklighetsuppfattning. Utöver de ämnen och ämnesområden som anges i andra stycket ska det som ämne finnas modersmål, för de elever som ska erbjudas modersmålsundervisning. Vidare ska det finnas elevens val. Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen eller ämnesområden. 7 Huvudmannen för utbildningen avgör om en elev som tas emot i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Med hänsyn till elevens förutsättningar i det särskilda fallet får rektor besluta att en elev ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden samt ämnen enligt grundskolans kursplaner. Samråd med eller ämnesområden. Ämnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik, musik, naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi, samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, slöjd, svenska eller svenska som andraspråk, samt teknik. Ämnesområden: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter, samt verklighetsuppfattning. Härutöver ska det som ämnen finnas språkval och, för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål. Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elevens val och skolans val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen eller ämensområden. Som skolans val får även erbjudas ett lokalt tillval, om den myndighet som regeringen bestämmer har godkänt en plan för undervisningen. Elever som bedöms ha svårt att tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen ska erbjudas att huvudsakligen läsa ämnesområden inom Träningsskolan. Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till detta, skall barnet läsa Ämnesinriktningen. Med hänsyn till elevens förutsättningar i det

18 18 (19) 16 vårdnadshavare ska ske innan beslut fattas. Eleverna ska efter avslutad grundsärskola få intyg om den utbildning de gått igenom. Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva studier. 17, Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas i grundsärskolans ämnen 1. i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9, och 2. när ett ämne har avslutats. När betyg sätts enligt första stycket 1, ska de kunskaper bedömas som eleven inhämtat i ämnet fram till och med den aktuella terminen. När betyg sätts enligt första stycket 2, ska elevens kunskaper bedömas i relation till de kunskapskrav som föreskrivits för ämnet. Av 3 kap. 16 framgår vem som ska sätta betyg. Kapitel 28 Övriga bestämmelser 7 Personer med begåvningsmässigt funktionshinder Det som i denna lag sägs om personer med utvecklingsstörning gäller även dem som har fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personer med autism eller autismliknande tillstånd ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med personer med utvecklingsstörning endast om de också har en utvecklingsstörning eller ett sådant funktionshinder som avses i första stycket. I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning. särskilda fallet får rektor besluta att en elev inom Träningsskolan ska läsa en kombination av ämnesområden, ämnen och ämnen enligt grundskolans kursplaner, och att en elev inom Ämnesinriktningen ska läsa en kombination av ämnen och ämnen enligt grundskolans kursplaner. Samråd med vårdnadshavare ska ske innan beslut fattas. Betyg, intyg och studieomdöme. Betyg ska sättas i grundsärskolans ämnen. Om eleven inte har uppnått kursplanernas kunskapskrav skall eleven efter avslutad grundsärskola få intyg om den utbildning den gått igenom. Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva studier. Betyg skall sättas i grundsärskolans ämnen 1. i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9, och 2. när ett ämne har avslutats. När betyg sätts enligt första stycket 1, ska de kunskaper bedömas som eleven inhämtat i ämnet fram till och med den aktuella terminen. När betyg sätts enligt första stycket 2, ska elevens kunskaper bedömas i relation till de kunskapskrav som föreskrivits för ämnet. Av 3 kap. 16 framgår vem som ska sätta betyg. 1) Ta bort hela denna paragraf genom att ersätta utvecklingsstörning med endera - intellektuell funktionsnedsättning - betydande och bestående begåvningsmässsig funktionsnedsättning - betydande inlärningssvårigheter. 2) Ändra på paragrafen: Det som i denna lag sägs om personer med utvecklingsstörning gäller alla personer med en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning oavsett om den är medfödd eller har uppstått på grund av

19 19 (19) hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personer med autism eller autismliknande tillstånd ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med personer med utvecklingsstörning endast om de också har en funktionsnedsättning som avses i första stycket. I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning.

Den nya skollagen 2010:800

Den nya skollagen 2010:800 Den nya skollagen 2010:800 - avsnitt som berör r grundskolan 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning

Läs mer

Grundsärskolan är till för ditt barn

Grundsärskolan är till för ditt barn Grundsärskolan är till för ditt barn Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer: 14:1403

Läs mer

Grundsärskolan är till för ditt barn

Grundsärskolan är till för ditt barn Grundsärskolan är till för ditt barn Beställningsuppgifter: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@wolterskluwer.se www.skolverket.se/publikationer

Läs mer

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga REGLEMENTE 1(5) Fastställt av skolnämnden den 20 juni 2012 SKN 50 Reglemente för mottagande till grundsärskola i Håbo kommun Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Ansvar och uppdrag. Senast uppdaterad

Ansvar och uppdrag. Senast uppdaterad Senast uppdaterad 2016-02-29 Ansvar och uppdrag Grundsärskola och gymnasiesärskolan Grundsärskolan består av nio årskurser. Varje läsår är uppdelat i två terminer, en höst- och en vårtermin. I Sverige

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad november 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Sektorn för Utbildning och Kultur Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola 2017.02.06 Sammanfattande beskrivning av rutiner vid övergång från grundskola till

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå

Läs mer

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458).

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458). Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458). 1 kap. Inledande bestämmelser Gäller både grundskola och gymnasieskola 1-6 kap Syftet med utbildningen

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6)

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Skolinspekti lönen Utbildningsdepartementet 2013-05-20 103 33 Stockholm 1(6) Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Sammanfattning Skolinspektionen anser sammanfattningsvis

Läs mer

MOTTAGANDE I SKOLFORMEN SÄRSKOLA

MOTTAGANDE I SKOLFORMEN SÄRSKOLA 1 (9) MOTTAGANDE I SKOLFORMEN SÄRSKOLA I DANDERYDS KOMMUN Skolverkets allmänna råd 2001:23 uttrycker att kommunen bör tydliggöra sin handläggningsprocess för mottagande i särskola. En ny skollag har införts

Läs mer

Riktlinje för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Riktlinje för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Utbildningsnämnden 2014-05-08 2016-04-25 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor UN.2016.33 Dokumentinformation Riktlinje för mottagande

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan 120419 Dessa rutiner kommer att revideras när nya riktlinjer för mottagande till grundsärskolan kommer (planerat till hösten 2012). 2012-04-19

Läs mer

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6)

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-06 GSN-2013/93.619 1 (6) HANDLÄGGARE Ann-Britt Steen Hodin Tel. 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss - Utbildning för nyanlända

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om utformningen av terminsbetyg i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan; SKOLFS 2014:50 Utkom från trycket

Läs mer

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Promemoria Utbildningsdepartementet 2016-08-23 U2016/03475/S En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 1 Författningsförslag... 12 1.1 Förslag

Läs mer

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Skollagen 2 kap. Den kommunala organisationen för skolan 2 För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka

Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka barn som har rätt att gå där. Ytterligare information

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:564 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Fornbackaskolan belägen i Södertälje kommun 2 (11) Tillsyn i Fornbackaskolan har genomfört tillsyn av Södertälje kommun

Läs mer

Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Enligt Skolverkets allmänna råd 2013 Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola ELEVHÄLSAN Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Läs mer

SÄRSKOLA. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola.

SÄRSKOLA. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola. SÄRSKOLA SÄRSKOLA Särskolan är en egen skolform där barn och ungdomar med utvecklingsstörning eller autism tar del av en individuellt anpassad utbildning. Utbildningen ska i så stor utsträckning som möjligt

Läs mer

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Regelbunden tillsyn av skolenhet 1 (5) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Grundsärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Bedömning och betygssättning

Läs mer

Om betygssättning i grundskolan och motsvarande skolformer

Om betygssättning i grundskolan och motsvarande skolformer Om betygssättning i grundskolan och motsvarande skolformer Från och med läsåret 2011/2012 ska, med något undantag, de nya skolförfattningarna tillämpas på utbildningen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL

Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se ISBN: 978-91-7559-141-4 Grafisk

Läs mer

Barn i behov av särskilt stöd Gudmuntorp skolas arbetsprocess

Barn i behov av särskilt stöd Gudmuntorp skolas arbetsprocess Förklaringstext till Barn i behov av särskilt stöd Gudmuntorp skolas arbetsprocess UPPMÄRKSAMMA Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Rutiner. Mottagande i. Grundsärskola och gymnasiesärskola. Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Rutiner. Mottagande i. Grundsärskola och gymnasiesärskola. Specialpedagogiskt kompetenscentrum Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2013 Innehållsförteckning Huvud- och underrubriker Sidan Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------2

Läs mer

Obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1

Obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1 Utbildningsutskottets betänkande 2015/16:UbU4 Obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1 Sammanfattning I betänkandet behandlar utbildningsutskottet regeringens förslag i proposition 2014/15:137 Obligatoriska

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Föräldraråd 2011-11-30

Föräldraråd 2011-11-30 Agenda Nyheter Uterummet förändras Garantibesiktning av skolan Skolskogen Trafiksäkerhet Tillsyn skolinspektionen Nytt betygssystem Demografi Övriga frågor Syfte med Skolinspektionens tillsyn Skolinspektionens

Läs mer

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-7608/2016 Sida 1 (10) 2016-10-07 Handläggare Elisabeth Forsberg-Uvemo Telefon: 08-50833010 Annika Risel Telefon: 08-50833607 Till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2014:458 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:4718 Göteborgs kommun orgryteharlanda@orgryteharlanda.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Grundsärskolan Örgryte-Härlanda i Göteborgs kommun Box 2320, 403 15 Göteborg 2(10)

Läs mer

Kommittédirektiv. En läsa-skriva-räkna-garanti. Dir. 2015:65. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juni 2015

Kommittédirektiv. En läsa-skriva-räkna-garanti. Dir. 2015:65. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juni 2015 Kommittédirektiv En läsa-skriva-räkna-garanti Dir. 2015:65 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juni 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka förutsättningarna för att införa en s.k. läsa-skriva-räkna-garanti

Läs mer

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Grundsärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (5)

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Grundsärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (5) 1 (5) Förstagångstillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Grundsärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Bedömning och betygssättning

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Diarienummer: Rutin Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Gäller från: 2012-12-04 Gäller för: Barn- och utbildningsförvaltningen Fastställd av: Expert särskola

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2016:4784 Säffle kommun kommun@saffle.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Tingvallaskolan S i Säffle kommun 2 (9) Tillsyn i Tingvallaskolan S har genomfört tillsyn av Säffle kommun under

Läs mer

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Innehåll Bakgrund...3 Inledning...4 Skollagen 2010:800...5 Ärendegång...8 Vad innebär en allsidig elevutredning?...9 Remiss till specialistnivå...12

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd ÅTGÄRDSPROGRAM Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd Att arbeta med åtgärdsprogram (Skolverket, 2013) Syftet med åtgärdsprogram Redskap för skolpersonal att stödja

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

MOTTAGANDE I SKOLFORMEN GRUNDSÄRSKOLA och GYMNASIESÄRSKOLA I DANDERYDS KOMMUN

MOTTAGANDE I SKOLFORMEN GRUNDSÄRSKOLA och GYMNASIESÄRSKOLA I DANDERYDS KOMMUN 1(13) MOTTAGANDE I SKOLFORMEN GRUNDSÄRSKOLA och GYMNASIESÄRSKOLA I DANDERYDS KOMMUN Skolverkets allmänna råd SKOLFS 2013:20 uttrycker att kommunen bör tydliggöra sin handläggningsprocess för mottagande

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Dnr 43-2015:4607 Växjö kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Ljungfälle grundsärskola belägen i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Höörs kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Sätoftaskolan belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:524 Nacka kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Eklidens skola belägen i Nacka kommun 2 (9) Tillsyn i Eklidens skola har genomfört tillsyn av Nacka kommun under våren

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Nya skollagen Elevhälsa. Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester

Nya skollagen Elevhälsa. Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester Nya skollagen Elevhälsa Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester Nya skollagen Skolans uppdrag Utbildningens syfte Elevhälsans omfattning och uppdrag Elever i behov av särskilt stöd

Läs mer

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 23 november 2016

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 23 november 2016 PM 2016:192 RIV (Dnr 110-1269/2016) En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 23 november 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att

Läs mer

Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti

Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti Promemoria 2017-08-16 Utbildningsdepartementet Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti För att alla elever ska få det stöd de behöver för att lära sig läsa, skriva och räkna föreslår regeringen att en åtgärdsgaranti

Läs mer

Särskilt stöd enligt nya skollagen

Särskilt stöd enligt nya skollagen Särskilt stöd enligt nya skollagen Nya skollagen (2010:800) tillämpas på utbildning från den 1 juli 2011 Utökade rättigheter för elever i behov av särskilt stöd framhålls som en av de största förändringarna

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Gemensam timplan - ytterligare undervisningstid i matematik

Gemensam timplan - ytterligare undervisningstid i matematik Tjänsteskrivelse 1(2) Barn och utbildning 2016-05-04 BUN-2016-00243-1 Ove Lundberg Gemensam timplan - ytterligare undervisningstid i matematik Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 44-2016:11135 Heldagsskolan rullen AB Org.nr. 556611-1430 Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Heldagsskolan Rullen grundsär belägen i Solna kommun 2 (7) Dnr 44-2016:11135 Tillsyn i Heldagsskolan

Läs mer

På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik

På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2016-10-19 Handläggare Annika Risel Telefon: 08-50833607 Till Utbildningsnämnden 2016-11-24 På goda grunder - en åtgärdsgaranti

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor; SFS 2011:326 Utkom från trycket den 5 april 2011 utfärdad den 17 mars 2011.

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:571 Trollhättans kommun maria.major@trollhattan.se Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Grundsärskolan Trollhättans stad i Trollhättans kommun 2 (9) Tillsyn i Grundsärskolan

Läs mer

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Förord Under 2000-talets första år fick debatten om skolans bedömningssystem ny fart. I några kommuner försökte man återinföra betygssättning för

Läs mer

Kommittédirektiv. Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Dir. 2010:47. Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010

Kommittédirektiv. Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Dir. 2010:47. Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010 Kommittédirektiv Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp Dir. 2010:47 Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska, med utgångspunkt

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Bilaga 1 Rättviks kortirnun barn.utbildning@rattvik.se Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Rättviks grundsärskola belägen i Rättviks kommun 2 (5) Tillsyn i Rättviks grundsärskola har genomfört

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Dnr 43-2015:9126 Kävlinge kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Rinnebäcksskolan belägen i Kävlinge kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

Yttrande över betänkandet Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76)

Yttrande över betänkandet Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76) Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande 2013-05-02 1 (5) Dnr:02-2013:1030 Yttrande över betänkandet Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76) U2012/6322/S

Läs mer

Nationella styrdokument

Nationella styrdokument Nationella styrdokument Nationella styrdokument Skollag 20010:800 Beslutas av riksdagen Skolförordning, SFS 2011:185 Utfärdas av regeringen Allmänna råd Rekommendationer från Skolverket Läroplaner Utfärdas

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Beslut Dnr 43-2015:9278 Marks kommun markskommun@mark.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Lyckeskolans grundsärskola i Marks kommun Beslut 2 (14) Tillsyn i Lyckeskolans grundsärskola har genomfört

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2016:4458 Älvkarleby kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Rotskärsskolan belägen i Älvkarleby kommun 2 (7) Tillsyn i Rotskärsskolan har genomfört tillsyn av Älvkarleby kommun under vårterminen

Läs mer

Uppföljning av regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Framnäs skola i Danderyds kommun

Uppföljning av regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Framnäs skola i Danderyds kommun Framnäsgruppen AB Danderydsvägen 6 182 68 Danderyd 1 (5) Uppföljning av regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Framnäs skola i Danderyds kommun Bakgrund Skolinspektionen har genomfört regelbunden

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Handläggning och utredning inför beslut om mottagande i särskolan

Handläggning och utredning inför beslut om mottagande i särskolan Handläggning och utredning inför beslut om mottagande i särskolan Barns rätt till utbildning Barn i allmänhet ska tas emot i grundskolan Barn som inte når upp till grundskolans kunskapskrav för att de

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Timplan för Värmdös grundskolor och grundsärskola

Timplan för Värmdös grundskolor och grundsärskola Tjänsteskrivelse 2016-10 - 20 Handläggare Jane Jonsson - Syrén Avdelningen styrning och kvalitet Diarienummer 2016UTN/0271 Utbildningsnämnden Timplan för Värmdös grundskolor och grundsärskola Förslag till

Läs mer

Särskolan i Malmö. Information till dig som har barn i särskolan

Särskolan i Malmö. Information till dig som har barn i särskolan Särskolan i Malmö Information till dig som har barn i särskolan Skollagen På skolverkets webbplats, www.skolverket.se och på Sveriges riksdags webbplats www.riksdagen.se kan du läsa om skollagen. Särskolan

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun 2016-12-01 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun Inledning För att en elev skall kunna tas emot i särskolan måste bedömningen ha gjorts att eleven tillhör grundsärskolans

Läs mer

Beslut för grundskola och grundsärskola

Beslut för grundskola och grundsärskola Beslut 2011-12-20 Dnr 43-2011:3772 Kumla kommun kommun@kumla.se Rektorn vid Kumlaby 6-9 viktoria.holmgren@kumla.se Beslut för grundskola och grundsärskola efter tillsyn i Kumlaby skola 6 9 Kumla kommun

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola = Dnr 43-2015:3899 Gävle kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Tallbo grundsärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo grundsärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under hösten

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Ett elevärendes gång. Hälsofrämjande. Utveckling mot målen. Förebyggande

Ett elevärendes gång. Hälsofrämjande. Utveckling mot målen. Förebyggande Ett elevärendes gång För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot målen ska stödjas och det ska finnas tillgång till

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Åstorps kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kvidinge skola belägen i Åstorps kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

Lika Unikas skolplattform

Lika Unikas skolplattform Lika Unikas skolplattform Fastställd vid Lika Unikas styrelse 23 november 2016. 1. Lika Unikas vision Vi ska ha en skola med höga ambitioner där målet är största möjliga akademiska och sociala utveckling

Läs mer

Gemensam timplan - ytterligare undervisningstid i matematik

Gemensam timplan - ytterligare undervisningstid i matematik Tjänsteskrivelse 1(2) Barn och utbildning 2016-05-04 BUN-2016-00243-1 Ove Lundberg Gemensam timplan - ytterligare undervisningstid i matematik Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta

Läs mer

Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola!

Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola! Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd, Örebro kommun ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar 019-21 67 61 kerstin.isaksson@ Syftet

Läs mer

Några av de mer omfattande förändringarna jämfört med dagens lagstiftning är:

Några av de mer omfattande förändringarna jämfört med dagens lagstiftning är: 2009-12-14 Utbildningsdepartementet Lagrådsremissen Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (U2009/7188/S). Bakgrund Den gällande skollagen (1985:1100) trädde i kraft den 1 juli 1986. Den

Läs mer

Nya styrdokument för fritidshemmet

Nya styrdokument för fritidshemmet Nya styrdokument för fritidshemmet Nätverksträff i Umeå 9 juni 2011 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Vad har styrt fritidshemmet? Skollag, 2 a kap. Läroplan, Lpo94 Allmänna råd med kommentarer

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap. förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola, SOU 2015:81

Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap. förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola, SOU 2015:81 Skolinspektionen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Sid 1 (9) Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola, SOU 2015:81 Sammanfattning Skolinspektionen

Läs mer

Manual för rektor och förskolechef inför mottagande i grundsärskola reviderat

Manual för rektor och förskolechef inför mottagande i grundsärskola reviderat Manual för rektor och förskolechef inför mottagande i 2012-05-25 reviderat 2012-07-26 Innehåll 1 Inledning 5 2 Definition 5 3 Anvisningar 6 3.1 Viktigt att tänka på vid föräldrakontakter... 6 3.2 Ansökan

Läs mer

Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU16

Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU16 Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU16 Vissa skolfrågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2010/11:94 Vissa skolfrågor. I propositionen föreslår regeringen

Läs mer

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse

Läs mer