Gestaltningsprogram Väg 222, tpl Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län Projektnummer:

Transkript

1 Gestaltningsprogram Väg 222, tpl Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län Projektnummer:

2 Dokumenttitel: Gestaltningsprogram, Väg 222, tpl Kvarnholmen, Nacka kommun, Stockholms län Skapat av: J Lööf Dokumentdatum: Dokumenttyp: Gestaltningsprogram Dokument ID: 2 L 07 GP00 Ärendenummer:TRV 2014/49933 Projektnummer: Version: 0.5 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Anna-Maria Erlandsson Uppdragsansvarig: Dan Olsson, Norconsult AB Tryck: Distributör: Trafikverket, Solna strandväg 98, , Solna, telefon:

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Landskapsanalys Syfte Avgränsning Områdets karaktär och form Rumslighet, trafikantperspektiv Åskådarperspektivet och vägrummet Landmärken, orienteringspunkter Skyddade områden/riksintressen natur & kultur: Naturmiljö och naturvärden Kulturmiljövärden Rekreation och friluftsliv Regional och kommunal planering Övergripande idéer för gestaltning Förslag Cirkulation, droppe och refuger Övriga sidoområden Byggnadsverk Vegetation Jordar Utrustning Konst Återställande av naturmark Kompensationsåtgärder Drift- och underhåll Rekommendationer inför fortsatt arbete Förfrågningsunderlag Rapport landskap Objektspecifik teknisk beskrivning Ritningar Byggskede Förvaltningsskede... 21

4 1 Inledning Figur 1. Orienteringskarta där ungefärligt område för planerad vägutbyggnad är inringad. 1.1 Bakgrund Befintlig väg 222 som går mellan Stockholm och Stavsnäs planeras att förses med en ny trafikplats väster om Nacka trafikplats. Trafikplatsen ansluter till den nya Kvarnholmsförbindelsen och föreslås få en påfartsramp västerut mot Stockholm, samt en avfartsramp från väster. Den nya trafikplatsen hamnar nära trafikplats Nacka, ca 500 meter västerut, vilket ställer krav på tydlighet för en bra orientering. Platsen är belägen på gränsen mellan ett naturområde norr om väg 222 och ett relativt glest bebyggt tätortslandskap söder om väg 222. Nacka kommun har dock ambitioner att på lång sikt omvandla marken söder om väg 222 till en mer tät stadsbebyggelse. 1.2 Syfte I samband med ombyggnad eller anläggning av väg uppförs ett gestaltningsprogram vars syfte är att samlat redovisa riktlinjer för den estetiska utformningen. Gestaltningsprogrammet är en del av planerings- och projekteringsprocessen och ingår som en del av Vägplanen. Arbetet med gestaltningsfrågor pågår under hela planerings- och projekteringsprocessen från åtgärdsvalsstudie till byggskede och vidare i drift och underhåll. I tidiga skeden som åtgärdsvalsstudie och utredning/ samråd handlar gestaltningsarbetet framförallt om att beskriva och analysera landskapets förutsättningar för att bedöma om och var det är lämpligt att utföra åtgärder. I vägplanens skiss- och projekteringsskeden behandlas frågor om vilken utformning vägen/ trafikplatsen ska ha. I skisskedet utformas riktlinjer och principlösningar till grund för projektering och utformning i det fortsatta arbetet. Under projekteringsskedet fördjupas gestaltningsprogrammet i takt med att projekteringen blir mer detaljerad. Mycket av gestaltningsarbetet handlar om att balansera olika intressen och skapa en fungerande helhetslösning.

5 2 Landskapsanalys 2.1 Syfte Landskapsanalysens syfte är att beskriva landskapets karaktärer och kvaliteter. Avsikten är att definiera och lokalisera de värden som finns i landskapet där planerade ingrepp kommer att ske. Analysen behandlar natur- och kulturpräglade faktorer samt visuella värden och övriga funktioner som tillgänglighet etc. Analysen utgör ett underlag för utformnings- och skissarbetet i vägplaneskedet för Trafikplats Kvarnholmen. Figur 2. Utredningsområde. 2.2 Avgränsning En övergripande analys omfattar väg 222 från Ryssviksvägen i väster och Vikdalsvägen i öster. Analysen fördjupas vid läget för de planerade trafikplatserna och ramperna från befintlig gångvägsport vid Griffelvägen till befintlig gångvägsport vid Birkavägen.

6 Figur 3. Landskapskaraktär, markanvändning 2.3 Områdets karaktär och form Figur 4. Väg 222 med bergskärningar och Ryssbergen i bakgrunden. Området präglas av skogsområdet Ryssbergen i norr med dess dramatiska naturlandskap samt bostads- och verksamhetsområden och handelskomplex som breder ut sig söder om väg 222.

7 Figur 5. Naturskogskaraktär norr om väg 222 och tätortskaraktär söder om väg 222. Ryssbergen reser sig brant ur Svindersviken och sluttar svagt upp mot Järlahöjden. Det är minimal visuell kontakt med Svindersviken längs sträckan. Väg 222 har en nivåvariation med ca +43 vid Mariestadsvägen, + 49 vid Birkavägen, en höjdtopp finns på +51,20 vid Nacka gymnasium och därefter sluttar vägen ner mot ca +37 vid Nacka forum och viadukten Vikdalsvägen. Berggrunden i Ryssbergen består av granit och området består till största delen av kalt berg med inslag av bergytor med tunt jordtäcke. Vid södra tunnelmynningen för Kvarnholmsförbindelsen som är under uppbyggnad finns ett låglänt område med kohesionsjordar, som mulljord och lera. Väg 222 löper i östvästlig riktning, delvis på tvärs mot landskapets riktningar med Ryssbergets nordsydliga sprickdalar men längs med de riktningar som Svindersviken och Järla sjö utgör. Längs stora delar av utredd vägsträcka finns branta bergskärningar. Väg 222 utgör en barriär mellan bostads- och handelsområden söder om leden och naturområden norr om leden. Inom utredningsområdet finns tre passager via vägportar; en gång- och faunapassage vid Birkavägen, en trafik- och gångpassage vid Kvarnholmsförbindelsen/Griffelvägen samt en gångcykelpassage vid Vikdalsvägen. Kvarnholmsförbindelsen och dess tunnelmynning bildar en barriär för rörelsemöjligheterna inom naturområdet. 2.4 Rumslighet, trafikantperspektiv Vägavsnittet erbjuder vyer mot storskalig stadsmiljö vid Nacka forum i öster och i väster (fr.o.m. Ryssviksvägen) mot stadsmiljöer/större bostadshus på Kvarnholmen, Sickla och Henriksdalsberget. Landskapstypen är ett tätortsområde med storskaliga delvis höga byggnader samt skogsmark i form av barrskog med inslag av lövträd (varav en del ädellöv) samt hällmarksvegetation.

8 Figur 6. Ryssbergen till vänster, Nacka gymnasium till höger och Jarlabergs vattentorn i fonden. Till stor del är vägrummet slutet p.g.a. bergskärningar, bullerskyddsvallar och bullerplank samt trädvegetation tätt inpå vägen. Det finns endast enstaka utblickar och relativt långa siktlinjer i vägens riktning. Figur 7. Bergskärningar och bullerskydd. Det finns få rumsligheter längs med vägen; vid Nacka Forums trafikplats vidgas vägrummet. Vid Kvarnholmsförbindelsen bildas ett öppnare vägrum. Trafikantupplevelsen kan sammanfattas som sluten med enstaka landmärken i form av byggnader, relativt långa siktlinjer i vägens riktning och enstaka utblickar åt sidorna. Vägens linjeföring ger viss variation i upplevelsen. Bilisten kan uppleva en känsla av att färdas högt upp i landskapet. Bilister som färdas

9 västerut ges vackra vyer mot Kvarnholmen och upplevelser av att närma sig Stockholms innerstad. Figur 8. Riktningar, barriärer och passager 2.5 Åskådarperspektivet och vägrummet Söderifrån Utblickar mot vägen söderifrån är begränsade p.g.a. bullerskydd. Som åskådare befinner man sig ofta något lägre än vägens läge. Nacka gymnasium har sina angöring- och leveransytor mot väg 222. Dessa ytor påverkas av den planerade rampen. Högre upp i Nacka gymnasiums lokaler är det fri sikt mot väg och planerad ramp/trafikplatser. I och med byggnationen av Kvarnholmsförbindelsen har bullervallar och vegetation avlägsnats vilket medför att vägen blivit mer påtaglig från Nacka idrottsparksområde och Griffelvägen.

10 Figur 9. Vy söderifrån från Griffelvägen. Norrifrån Väg 222 syns från de gångstråk i Ryssbergens friluftsområde som är belägna närmast vägen. Längre in i naturområdet upplevs vägen endast p.g.a. trafikbuller. Vid tunnelmynningen för Kvarnholmsförbindelsen syns den planerade trafikplatsen, vägporten och väg 222. Figur 10. Vy från ovan Kvarnholmsförbindelsens tunnelmynning mot sydost och Nacka forum. Väg 222 utgör en barriär mellan norr och söder. Befintlig port vid Griffelvägen används idag av oskyddade trafikanter och förbinder Vikedals bostadsområde och omnejd med Nacka gymnasium, idrottsanläggningar m.m. Efter

11 färdigställande av Kvarnholmsförbindelsen kommer porten även hysa bil/busstrafik. 2.6 Landmärken, orienteringspunkter Högre utmärkande byggnader mot öster: Jarlabergs vattentorn på Enspännarvägen, Nacka forum, Nacka gymnasium. Högre utmärkande byggnader mot väster: vattentornet på Henriksdalsberget, punkthus i Sickla. Figur 11. Landmärken, målpunkter och noder. 2.7 Skyddade områden/riksintressen natur & kultur: Utredningsområdet angränsar till Riksintresse Kulturmiljövård. Riksintresset är en farledsmiljö utmed inloppet till Stockholm, men berörs inte. Inga fornminnen finns registrerade inom utredningsområdet. Nyckelbiotop (barrnaturskog) i Ryssbergens naturområde berörs. Naturvärden (barrskog) i Ryssbergens naturområde berörs. Värmdöleden, väg 222 är riksintresse för kommunikationer. Enligt Trafikverket är väg 222 av särskild betydelse för regional och interregional trafik.

12 2.8 Naturmiljö och naturvärden Figur 12. Ryssbergen med väg 222 i bakgrunden. Området ligger i direkt anslutning till ett grönstråk benämnt Nacka- Värmdökilen. Bildande av naturreservat pågår i Ryssbergen. Större delen av området planeras bli naturreservat, men exakt avgränsning är inte klarlagd. Grönytor söder om väg 222 har ej bedömts innehålla några förhöjda naturvärden enligt naturvärdesbedömning utförd i uppdraget. Ryssbergen är ett kuperat skogsområde beläget på en bergsplatå. Ett par sprickdalar i nordsydlig riktning skär genom platån. Det förekommer idag inte några skyddade områden i utredningsområdet. I anslutning till inventeringsområdet finns biotopskyddsområden med naturvärden framför allt i form av gammal tallskog. Rödlistade arter finns i anslutning till inventeringsområdet. Inventeringsområdet där ramper och trafikplatser är planerade, består av blockrik terräng med stora höjdskillnader, hällmark med tallar samt blandskog/lövskog. I sänkområdena mellan hällpartierna finns mer fuktiga miljöer med högt inslag av lövträd. Rödlistade talltickan har påträffats inom inventeringsområdet. Den planerade norra rampens läge sammanfaller till viss del med den etableringsyta som upprättats för byggnation av Kvarnholmsförbindelsen. 2.9 Kulturmiljövärden Området är präglat av Svindersvikens farledsmiljö, lämningar efter tidiga industrianläggningar, storskaliga industrier från 1800-talet, herrgårdarna Svindersvik och Stora och Lilla Nyckelviken, villaområden från sekelskiftet 1900 bl.a. uppförda som bostäder för arbetare inom verkstadsindustrin. Väg 222 byggdes genom eller i anslutning till Ryssbergens skogsområde. Ryssbergen saknar bebyggelse. Ett par militära anläggningar från andra världskriget har funnits, men dessa revs år Idag finns endast spår kvar i

13 form av betongrester och stenhögar. Deras kulturhistoriska värde bedöms vara låga. I sydvästra delen av Ryssbergen, nära Värmdöleden har en stensättning från bronsåldern eller järnåldern funnits. Den är sedan tidigare borttagen. (Utdrag ur MKB sicklaön 13:3 m.fl.) Området var under 1800-talet glest bebyggd. Spricklandskapet och den karga terrängen gav dåliga förutsättningar för jordbruk. Vägar och odlingar följde sprickdalarna. På karta från 1846 syns sommarherrgårdarna Stora Nyckelviken och Svindersvik uppfördes i mitten av 1700-talet av direktörer i Ostindiska kompaniet. På kartan syns även Järla gård som har anor ända tillbaks till 900- talet. Figur 13. Utsnitt karta från Historiska kartor Lantmäteriet, Nacka karta Kvarnholmen var då en ö och kallades Hästholmen. Saltsjöbanan som byggdes på 1890-talet innebar en utveckling av området med industrier och bostadsområden som byggdes för arbetarna runt 1900-talet och exklusiva villasamhällen som Storängen. Ryssbergen var tidigare en del av ett större sammanhängande grönområde. På karta från 1951 syns hur bebyggelsen utvecklats kring den gamla Värmdövägen och Saltsjöbanan. Figur 14. Utsnitt karta från Historiska kartor Lantmäteriet, ekonomiska kartan Värmdövägen och Saltsjöbanan har byggts, Väg 222 byggdes några år senare.

14 2.10 Rekreation och friluftsliv Ryssbergen används för rekreation och friluftsliv och är delvis svårtillgängligt p.g.a. den kuperade terrängen. Stigar följer dalgångarna och viker av mot utsiktspunkter som är målpunkter. Det finns ett fåtal promenadstråk däremot genomsyras området av ett nät av upptrampade mindre stigar. Gångstråket som leder från vägporten vid Griffelvägen upp till utsikspunkter kommer att påverkas/brytas av den planerade trafikplatsen. Det är viktigt att möjligheterna att röra sig i friluftsområdet och de gångvägar som finns säkras/behålls p.g.a. områdets otillgänglighet. Figur 15. Utsikt mot Djurgården från Ryssbergen Regional och kommunal planering RUFS 2010 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Västra Sicklaön ingår i den regionala stadskärnan. Nacka ÖP 2012 I översiktsplanen anges att det ska skapas en tätare och mer blandad stad på västra Sicklaön genom förtätningar. Kommunen planerar för nya invånare på västra Sicklaön fram till Kvarnholmen definieras som ett nyexploateringsområde som är under uppbyggnad. Kvarnholmsförbindelsen och ökad kollektivtrafik med ny tunnelbanedragning är enligt ÖP en förutsättning för utbyggnaden. Grönstrukturplan Ryssbergen klassas som värdekärna av kommunalt värde. Mycket högt upplevelsevärde med avseende på utsiktsplatser med vidsträckt utsikt. Aktuella detaljplaner: Detaljplan för del av Sicklaön 13:3 m.fl., antagen , är gällande för Kvarnholmsförbindelsen.

15 3 Övergripande idéer för gestaltning Enligt gestaltningsmålen bör en stadsmässig gestaltning utföras på södra sidan av väg 222, medan en gestaltning som anknyter till skogs- och naturområdet Ryssbergen göras på norra sidan av väg 222. Detta p.g.a. Nacka kommuns långsiktiga inriktning att utveckla Järlahöjden till en mer stadsmässig del och pga. de planer som finns att inrätta ett naturreservat i Ryssbergen. Den del av trafikplatsen som kommer att ligga norr om väg 222 kommer att ligga i direkt anslutning till Ryssbergen, ett naturområde där det finns planer på att inrätta ett naturreservat. Naturområdet är nästan helt opåverkat av artefakter och är idag begränsat av Svindersviken i norr, Vikdalen i öster och väg 222 i söder. I och med Kvarnholmsförbindelsen har nyligen gjorts ett stort ingrepp i naturmiljön, men det är ändå lämpligt att fortsatt se de tre gränserna som gällande och få Kvarnholmsförbindelsen att smälta in i naturtemat. Norr om väg 222 föreslås därför naturliknande sidoområden som ansluter till omgivande skogsmiljöer. Här undviks stödmurar, gräsmattor, planteringar med hortikulturella inslag etc. Hänsyn tas dock till sikt, inte minst på rampen upp mot väg 222. Trafikplatsen som helhet med ramper och tillkommande cirkulationsplats och droppe ges en utformning som förstärker trafikplatsen som landmärke. Trafikplatsen behöver förankras väl i befintligt landskap. Detta gäller inte minst kring cirkulationsplatsen.

16 4 Förslag 4.1 Cirkulation, droppe och refuger Gestaltningen av cirkulationsplatsen söder om väg 222 görs med inslag av stödmurar lika de nyligen byggda i samband med Kvarnholmsförbindelsen. Murarnas höjd varierar från 10 till 50 cm. Rondellen kan med fördel ges ett stort inslag av hårdgjorda ytor och konst. Droppen norr om väg 222 gestaltas med marksten närmast kantstenen och med tema öppen barrskog. Marktäckare av ljung eller motsvarande samt tallar och enar. Detaljerad gestaltning görs i samråd med Nacka kommun. Figur Övriga sidoområden Ytan mellan ramperna och Värmdöleden föreslås planteras med låga marktäckande buskar för att ytterligare markera platsen och skilja den från övriga sidoområden längs med väg 222 som mestadels har grässlänter med vissa inslag av mindre träd samt buskar.

17 Figur 17. Avfartsramp från Stockholm schaktas ned och slänter gräsbesås. På norra sidan föreslås marktäckare som passar in i naturområdet Ryssbergen, förslagsvis ljung eller motsvarande, på södra sidan föreslås mer hortikulturella arter, exempelvis spirea. Slänter görs generellt med magra jordar norr om väg 222 och normala växtjordar söder om väg 222. Bergskärningar behöver göras mot Ryssbergen och i anslutning mot Nacka gymnasium. Schaktens lutning görs lika befintliga schakter längs väg 222. Figur 18. Påfartsramp mot Stockholm schaktas ned i del av Ryssbergen och slänter återetableras med liknande vegetation. 4.3 Byggnadsverk Befintligt bullerskyddsplank på södra sidan mot Nacka gymnasium föreslås ersättas och ges en ny placering. Form och färg till planket hämtar inspiration från bullerskyddsplank vid trafikplats Nacka, men ges inslag som gör att den ger trafikplats Kvarnholmen en egen identitet. T.ex. kan planket delvis förses med en utanpåliggande spaljé, markerade stolpar eller på annat sätt markera en distinktion från Nacka trafikplats. Höjdskillnader tas upp med trappning vid stolparna. Vid plankets västra ände vid avfarten från Stockholm föreslås att planket får ett förhöjt slut och att planket vinklas 90 grader och fortsätter några meter vinkelrätt mot väg 222.

18 Figur 19. Förslag till utformning av avslutning av bullerskyddsplank vid början av avfarten från Stockholm. Plankhöjd ca 3 meter ovan körbana för väg 222. Kring cirkulationsplatsen anläggs lägre stödmurar med en höjd på cm, längst ned i slänterna ner mot rondellen. Utformningen bör vara av samma sort som befintliga nybyggda stödmurar på denna plats som byggdes i samband med Kvarnholmsförbindelsen. Figur 20. Exempel på stödmur vid cirkulation. Längs med rampen på norra sidan av väg 222 kan eventuellt något sorts släntstabilisering behöva göras. Om möjligt görs denna så att slänten framstår som en jordslänt med dold stabilisering, alternativt görs en gabionmur som smälter in i närliggande bergskärning. 4.4 Vegetation

19 Kring cirkulationsplatsen söder om väg 222 görs val av arter som ansluter till stadsmiljön. Företrädesvis lövträd och buskplanteringar av hortikulturell karaktär, samt gräsmattor. Ytan kring droppen norr om väg 222 förses med vegetation som ansluter till naturkaraktären i Ryssbergen. Arter som växer vilt i detta område används t.ex. ljung som marktäckare, torktåligt lågt gräs i slänter, tall, en, rönn etc. På den östra sidan mot den lågt liggande björk- och aspdungen planteras buskar och buskträd, exempelvis hägg, hassel och skogstry som ett bryn, vilket gör övergången till den uppvuxna skogen mjukare. 4.5 Jordar På den norra sidan av väg 222, kring droppen används sandjordar eller grusjordar till planteringarna. Undantagsfall i anslutning till det lågt liggande skogen i nordost där ordinarie växtjordar kan användas. Jordvalet görs för att ansluta till naturkaraktären här. 4.6 Utrustning Vägutrustning inklusive belysning anpassas till befintlig utrustning på väg Konst Vertikala element, t.ex. konstverk, kan med fördel placeras i rondellen. Detta för att ytterligare stärka orienterbarheten, inte minst sett från högre belägna Värmdöleden. 4.8 Återställande av naturmark På norra sidan av väg 222 kan naturområden behöva återställas. Magra jordar med mycket friktionsjordar ska användas utom vid anslutning till det lågt liggande lövskogsområdet dominerat av asp och björk i nordost. Spontan etablering alternativt frösådd eller plantering av häckplantor/ungträd rekommenderas. Slutmålet är en glest bevuxen naturskog av tall, rönn mm med magert fältskikt på ytor med friktionsjordar. I det lågt liggande lövskogsområdet är målet ett mer frodigt fältskik med en brynzon mot vägområdet. Området behöver ses över med röjningar och gallringar till dess naturytorna har etablerats. 4.9 Kompensationsåtgärder Som kompensationsåtgärd för minskning av naturområdet så föreslås tillgängligheten vid gång- och faunapassagen under väg 222 vid Birkavägen förbättras. Marken ordnas och städas upp, avspärrningar av sprängsten ersätts av betongsuggor av mer estetisk karaktär (tex i form av ett stiliserat djur eller stadsvapen etc) jämfört med rent funktionella suggor för temporära avspärrningar. Stigen in i Ryssbergen röjs närmast gångpassagen. Avverkade träd och även eventuellt stubbar kan placeras i skogsområdet, dock en bit ifrån vägområdet. Eventuella kompensationsåtgärder för de ingrepp som görs i naturmiljön kan vara att öka andelen död ved genom ringbarkning av träd i sänkorna. Värdefulla hällmarker bör bevaras och ingreppet bör förläggas så att naturmiljö med högst naturvärde prioriteras, kategori c i naturvärdesbedömningen som har utförts i uppdraget.

20 5 Drift- och underhåll Sidoområden längs med väg 222 sköts på samma sätt som övriga sträckan. Delar med mycket inslag av träd och buskar röjs lämpligen för hand med gräsröjare. På kommunens mark söder om väg 222 föreslås en förhållandevis intensiv skötsel för att förstärka intrycket av stadsmiljö. På kommunens mark norr om väg 222 föreslås en förhållandevis extensiv skötsel då ytorna föreslås ges en naturlik utformning. Viss skötsel behövs dock för att vidmakthålla utseendet och städning behövs för att undvika att miljön uppfattas som förbisedd. De återetablerade skogsytorna behöver gallras allt eftersom träden växer till.

21 6 Rekommendationer inför fortsatt arbete 6.1 Förfrågningsunderlag Rapport landskap Rapport landskap ska beskriva varför vägen är utformad på ett visst sätt och ge den gestaltningsansvarige hos entreprenören förståelse för landskapets förutsättningar och värden. Innehållet i Rapport Landskap utgår från gestaltningsprogrammet. Rapport Landskap ska styra entreprenörens val av utformning där krav inte ställts i Objektspecifik Teknisk Beskrivning (OTB) och ska ingå i förfrågningsunderlaget. Framöver är det viktigt att sidoområden vid cirkulationsplatsen söder om väg 222 utformas i samklang med Nacka kommuns framtida utformning i närområdet. t.ex. hur ska parkeringsplatsen söder om cirkulationsplatsen hanteras. Detsamma gäller övriga sidoområden och droppen. Utformning av rondell kan mycket väl involvera konstverk och detta förankras med Nacka kommun. Tallar på norra sidan på bägge sidor vid porten under Värmdöleden mäts in och skyddas Objektspecifik teknisk beskrivning I OTB som är ett gemensamt dokument för alla teknikområden ställs funktionskrav och vid behov tekniska krav. Från gestaltningsprogrammet ska information om landskapets förutsättningar omvandlas till text i avsnitt C BEFINTLIG MARK, MILJÖ OCH KONSTRUKTIONER SAMT TILLFÄLLIGA ANLÄGGNINGAR. Gestaltningskrav förs in i avsnitt D. VÄGANLÄGGNING under flera olika rubriker. För att skapa förståelse kan det vara bra att använda illustrationer och målbilder. Det är viktigt att beskriva bildens status. Om specifika krav ska uppfyllas ska typbilder användas. I avsnitt X. DOKUMENTATION beskrivs vad entreprenören ska ta fram för dokumentation. Ett ur gestaltningssynpunkt viktigt dokument är Projekteringsbeskrivning Landskap där entreprenören ska visa att han har förstått uppdraget och hur det ska lösas. Handlingen ska överlämnas till beställaren innan byggarbetet får påbörjas Ritningar En plan som beskriver ytor avseende vegetation (befintlig vegetation som ska skyddas, eventuell gallring och nyplantering) ska bifogas. Ytorna på ritningen kopplas till beskrivande text i OTB. 6.2 Byggskede Viktiga frågor att bevaka under framtagande av bygghandling och byggskede är bland andra rätt kvaliteter på träd och buskar, rätt material och utrustning, skydd av bevarandevärda träd, uppbyggnad av växtbäddar, jordkvalité, rätt skötsel under etableringstiden etc. 6.3 Förvaltningsskede Drift av vegetationsytor bör kommuniceras tillbaka till projektören och samordnas mellan Trafikverkets och Nacka kommuns driftentreprenörer.

22 Trafikverket, Solna. Besöksadress: Solna strandväg 98. Telefon: , Texttelefon: