Hållbart samhällsbyggande i världsklass
|
|
- Britt Andreasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PM Hållbart samhällsbyggande i världsklass Ett utvecklingsprojekt för samhällsbyggnadssektorn Kopplingen mellan byggsektorn och samhället måste bli starkare och målet att skapa samhälleliga värden måste bli tydligare
2 Innehåll PM...1 Hållbart samhällsbyggande i världsklass...1 Ett utvecklingsprojekt för samhällsbyggnadssektorn...1 Bakgrund...3 Detta är samhällsbyggnadssektorn...3 Gemensam vision för samhällsbyggnadssektorn...3 Övergripande mål för projektet...4 Strategi för att nå det övergripande målet...4 Kritiska frågor för samhällsbyggande...4 Delmål...5 Arbetsformer...5 Tidplan...6 Bilagor...7 2
3 Bakgrund Samhällsbyggandet och dess utveckling har kritiserats i två statliga utredningar; Byggkommissionens betänkande Skärpning gubbar SOU 2002:115 och Statskontorets uppföljningsrapport 2009:6 Sega gubbar. De huvudsakliga problemen som identifierats för sektorn rör konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen. I Statskontorets rapport utpekas fyra parter, nedan kallade intressenter, som ägare av frågorna. Dessa är byggherrar, byggsektorns branschorganisationer, arbetsmarknadens parter samt staten. Samtidigt har konstaterats att potentialen för förbättringar är mycket stor. Det är rimligt att förvänta att livscykelkostnaderna minskar 30 procent vilket skulle leda till årliga besparingar i samhället på minst 70 miljarder kronor. Finansdepartementet har under statssekreterare Dan Ericssons ledning genomfört rundabordssamtal den 16 juni och den 11 september. Deltagande intressenter företrädda av statssekreterare Dan Ericsson, Bo Antoni, Mats Björs och Hans Tilly - har ställt sig bakom en gemensam vision, ett övergripande mål samt arbetsformer för att driva ett femårigt utvecklingsprojekt. Eftersom intressenterna ställt sig bakom förslaget och beslutat att driva utvecklingsprojektet samt att bilda en styrgrupp, kommer inga fler rundabordssamtal att hållas. Denna promemoria är en utvecklad beskrivning av utvecklingsprojektet och ett första steg mot en projektplan. Detta är samhällsbyggnadssektorn En väl fungerande bygg- och fastighetsmarknad är av väsentlig betydelse för Sveriges tillväxt, utveckling och välstånd. Den tillhandahåller de fysiska förutsättningarna för boende och transporter, industrins produktion samt samhällsservice. Byggindustrin omsätter drygt 500 miljarder kronor per år och värdet på fastighetsbeståndet i Sverige kan uppskattas till miljarder kronor. Till detta ska läggas värdet av infrastruktur som vägar, broar, järnvägar, hamnar, flygplatser m.m. Tillsammans utgör den byggda miljön ungefär hälften av nationalförmögenheten. År 2008 sysselsatte byggindustrin personer och bygginvesteringarna uppgick till 262 miljarder kronor, vilket motsvarade 8 procent av BNP. I samhällsbyggnadssektorn, med en omsättning på närmare miljarder kronor år 2008, förvärvsarbetade personer eller 11 procent av det totala antalet förvärvsarbetande i Sverige. Till denna sektor räknas företag med verksamhet inom byggindustri, projektutveckling, fastighetsförvaltning och byggmaterialindustri samt arkitektkontor och tekniska konsultbyråer. Gemensam vision för samhällsbyggnadssektorn I byggsektorn produceras den fysiska miljö som brukarna använder och förvaltar i form av produktion, boende, resande och arbete. Därför behöver alla i samhällsbyggnadssektorn ha insikt om att man skapar samhälleliga värden genom att bygga till exempel vårdeffektiva sjukhus, inspirerande skolor, produktiva anläggningar, väl fungerande infrastruktur och trivsamma bostäder. Kopplingen mellan byggsektorn och samhället måste bli starkare och målet att skapa samhälleliga värden måste bli tydligare. Med en gemensam vision i samhällsbyggnadssektorn kan vi alla hålla samma kompasskurs och dra åt samma håll. Visionen Hållbart samhällsbyggande i världsklass står för det som utvecklingsprojektet vill uppnå, nämligen: - Med hållbarhet avses de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna - Med samhällsbyggande menas betydelsen av att identifiera brukarens behov och att tillfredställa behoven i bygg- och förvaltningsskedena 3
4 - Världsklass syftar på att livscykelkostnaderna är bland de tio lägsta i världen Övergripande mål för projektet Ett förslag till övergripande mål har formulerats - Infria kundernas förväntningar och 30 procent lägre livscykelkostnad senast Når vi detta mål - med beaktande av hållbarhetskriterierna - har samhällsbyggnadssektorn gjort en betydande förflyttning mot visionen. De flesta av problemställningarna är kända sedan tidigare och har också varit föremål för tidigare försök till åtgärder. Dessa har dessvärre avslutats utan att väsentliga resultat har uppnåtts. Mot denna bakgrund måste ansträngningarna inom ramen för det nu aktuella projektet få starkt stöd från alla stora aktörer i samhällsbyggnadssektorn. Vidare krävs ett långsiktigt perspektiv och årliga utvärderingar och uppföljningar för att kontrollera att verksamheten är på rätt väg. Intressenterna behöver därför också vara beredda på att göra löpande justeringar i programmet. Det är viktigt att visionen och det övergripande målet kommuniceras till och accepteras av alla för att kunna samla hela samhällsbyggnadssektorn till gemensam handling. Strategi för att nå det övergripande målet Företrädarna för intressenterna har enats om en vision och ett förslag till övergripande mål. Därefter har företrädarna medverkat till att en styrgrupp tillsatts och att Byggherrarnas ordförande Sven Landelius utsetts till ordförande samt anlitat Jan Borgbrant som sekreterare. Styrgruppen konstituerar sig En strategi för att uppnå det övergripande målet måste formuleras. Strategin skulle kunna vara att bryta ned det övergripande målet i ett antal delmål. Ledamöterna i styrgruppen identifierar vilka delmål deras intressentgrupp kan påverka och åtar sig att medverka till att arbetsgrupper för dessa delmål utses. Arbetsgrupperna ska utforma aktivitetsprogram som leder till att delmålen uppnås. Avgörande för att utvecklingsprojektet ska bli framgångsrikt är att företagen och dess medarbetare får ekonomiska incitament som leder till att det är lönsamt att sträva mot delmålen. Utvecklingsprojektet måste därför inriktas mot att, för varje delmål, identifiera varför sektorns branschlogik inte leder till att utvecklingen går mot delmålet och därefter undanröja hindren. Kritiska frågor för samhällsbyggande För att kunna sätta delmål och därefter tillsätta arbetsgrupper bör först göras en inventering av kritiska frågor för samhällsbyggande. En sådan genomgång har, på uppdrag av Byggherrarna, gjorts av Industrifakta, se bilaga 1. Sammanställningen är baserad på ett stort antal genomförda studier och rapporter. Därefter bör göras en kartläggning över vad som redan gjorts inom området och vilken kunskap som finns. Byggkommissionens rapport Byggprocessen i ett strategiskt perspektiv (Borgbrant 2003) presenterar många exempel på problemområden som måste åtgärdas, se bilaga 2. 4
5 Delmål Delmål kan formuleras inom ämnesområden med olika inriktning. Målen bör vara tydliga, tidsbestämda och ambitiösa, men samtidigt realistiska. Målen ska vara mätbara. Nedan ges några exempel på områden: Nöjd beställare Nöjda brukare Nöjd personal Ökad produktivitet Ökad effektivitet Längre livslängd på material och materiel Lägre investeringsutgifter Lägre drift- och underhållskostnader Lägre LCC Arbetsformer Arbetsgrupperna utformar program för aktiviteter och ser till att dessa genomförs, följs upp och avrapporteras. Avrapporteringen sker till styrgruppen. Aktiviteterna kan vara av olika karaktär beroende på vilket delmålet är och vilken strategi som valts. Exempel på aktiviteter kan vara att följa upp fel i slutbesiktningsprotokoll, göra LCC- kalkyler i varje projekt, se över yrkesutbildningen, mäta och följa upp alla större projekt, se över branschens styrande och stödjande dokument, förenkla byggregler m m. Utvecklingsprojektet bedrivs i etapper och en plan över vad som ska uppnås stäms av efter varje år. Projektet beräknas fortgå till minst 2015, men uppföljning av mål och aktiviteter bör fortsätta även efter att projektet avslutats. Samhällsbyggnadssektorns företag och aktörer kommer att engageras för att genomföra förändringsarbetet med stöd av styrgruppen. Styrgruppen är sammansatt av deltagare från de intressenter som lyfts fram i rapporten Sega gubbar nämligen byggherrarna, byggbranschen, arbetsmarknadens parter och staten enligt följande: Byggherrar: Byggherrar och fastighetsägare Byggbranschen: Bygg-, anläggnings- och installationsentreprenörer, materialleverantörer, tekniska konsulter och arkitekter Arbetsmarknadens parter: Arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer inom kollektiv- och tjänstemannaområden Staten: Regering och myndigheter samt landsting och kommuner Brukarnas perspektiv ska engageras i projektet. Slutkunder som till exempel hyresgäster, bostadsrättsinnehavare och villaägare är viktiga målgrupper för kvalitet och energieffektivisering. Även finanssektorns del i beställningar av byggprojekt är viktig. Medvetenhet om kvalitet och effektivitet behövs för att skapa så lönsamma finansiella lösningar som möjligt. Styrgruppen Styrgruppen ska bestå av tolv ledamöter samt en ordförande och en sekreterare. Ordförande är Sven Landelius och sekreterare är Jan Borgbrant. Budget upprättas för styrgruppens kostnader varvid huvudparten utgörs av arvoden till ordförande och sekreterare. 5
6 Ledamöterna i styrgruppen arvoderas inte och står i övrigt för sina egna kostnader. Ledamöterna i styrgruppen ansvarar för att förankra utvecklingsprojektet inom sina respektive intressentsfärer. Styrgruppen sammanträder varje kvartal. Vid mötena avrapporteras delprojekten och följs upp mot aktuellt delmål. Styrgruppen ska fortlöpande pröva delmålens ändamålsenlighet och göra nödvändiga justeringar. Styrgruppens ledamöter bör ingå i arbetsgrupperna. För beredning av möten i styrgruppen och samordning av utvecklingsprojektets olika delar ansvarar ett projektteam bestående av Mats Björs (teamledare), Bo Antoni, Hans Tilly och en företrädare för staten samt sekreteraren. Projektteamet har också huvudansvar för kommunikationsfrågor som gäller utvecklingsprojektet. Styrgruppen har följande sammansättning: Intressent Intressentgrupper Organisation Ledamot Ordförande Sekreterare Byggherre Byggherrarna Sven Landelius Jan Borgbrant Staten Regeringen/Staten Finansdepartementet Boverket SKL Dan Ericsson Janna Valik Håkan Sörman Byggherrar Fastighetsägare Byggherrar Byggherrarna Fastighetsägarna SABO Mats Björs Reinhold Lennebo Bertil Rignäs Branschen Entreprenörer Installatörer Konsulter Byggmaterialleverantörer Sveriges Byggindustrier EIO STD Byggmaterialindustrierna Bo Antoni Jan Siezing Lena Wästfelt Monica Björk Ausin Parterna Arbetsgivarorganisationer Sveriges Byggindustrier Byggnads Ledarna Bo Antoni Hans Tilly Lars Bergqvist Tidplan November 2009-mars 2010: Bildande av styrgrupp, fastställande av vision, övergripande mål samt strategi för att nå övergripande mål Maj-juli 2010: Val av kritiska faktorer och delmål samt strategi för att nå respektive delmål Augusti-oktober 2010: Bildande av arbetsgrupper, utarbetande av aktivitetsprogram November 2010-januari 2011: Aktivitetsprogram fastställs : Fortsatt arbete och årlig avstämning av aktivitetsprogrammet 6
7 Bilagor Bilaga 1: Kritiska frågor för framtida samhällsbyggande och förvaltning av fastigheter och anläggningar, Industrifakta oktober 2009 Bilaga 2: Byggprocessen i ett strategiskt perspektiv, Jan Borgbrant
Byggherrarnas syn på takras. Mats Björs, vd Byggherrarna
Byggherrarnas syn på takras Mats Björs, vd Byggherrarna Definition iti av byggherre Enligt PBL: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten Enligt Byggherrarna:
Läs merStig Åkerman och Yvonne Svensson
Stig Åkerman och Yvonne Svensson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Boverket informerar Certifierade sakkunniga Kontrollansvariga Energideklarationer BBR 2013, EKS CPR 1 juli 2013
Läs merGlappet mellan produktion
Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder En undersökning från Svensk Byggtjänst Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder 1. Bakgrund och metodik...4 1.1 Hur stor hänsyn tar produktionen
Läs merProjektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun
MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Kommunstyrelsens handling nr 13/2010 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Energi och klimatsamordnare Direkttfn 57083 1 (6) Projektdirektiv för energieffektivisering i
Läs merSTRATEGISK PÅVERKAN. Bilaga 3. Grunden. Tre delar leder till målet. Sidan 1 av 6
Sidan 1 av 6 Bilaga 3 STRATEGISK PÅVERKAN Grunden Tillsynsutveckling i Väst har med hjälp av bland annat projektets referensgrupp identifierat ett antal viktiga faktorer för strategiskt påverkansarbete.
Läs merProfessionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas.
Dags att nätverka Svensk Byggtjänst har tagit fram ett program med nätverksträffar med syfte att hjälpa unga (under 30 år) talanger till en bra start i yrkeslivet. Idén är att erbjuda den senaste kunskapen
Läs merSveriges Byggindustrier
Sveriges Byggindustrier SVERIGES BYGGINDUSTRIER (BI) ÄR BRANSCH- OCH ARBETSGIVARORGANISATION FÖR 3 200 BYGG-, ANLÄGGNINGS- OCH SPECIALFÖRETAG VERKSAMMA I SVERIGE. Fredrik Isaksson, chefekonom Johan Deremar,
Läs merVerksamhetsplan Temagrupp - Effektivt byggande
Temagrupp Effektivt byggande 2015 01 21 Verksamhetsplan 2015-2017 Temagrupp - Effektivt byggande Verksamhetsplanen är ett verktyg för att planera, styra och följa upp verksamheten inom temaområdet. Arbetet
Läs merCMB:s FORSKNINGSSATSNING
CMB:s FORSKNINGSSATSNING TILL PER ERIK JOSEPHSONS MINNE 5 miljoner per år i 5 år till forskning och innovation NU BYGGER VI VIDARE Sedan 2011 har CMB genomfört en framgångsrik uppväxling av verksamheten
Läs merEnergisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006
Bygga-bo-dialogen i ett regionalt perspektiv Yogesh Kumar Bygga-bo-dialogens sekretariat Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Vision En hållbar bygg- och fastighetssektor
Läs mer2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se
Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria
Läs merUpphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet
Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Ett utvecklingsprojekt inom ramen för verksamhetsnära utvecklingar Författare: Hawzheen Karim, Verksamhetsutvecklare, Svevia Jenny Sandberg, Verksamhetsutvecklare,
Läs merpartnering enligt byggtema
partnering enligt byggtema fördelar med Partnering Högre effektivitet ger bättre lönsamhet Revirtänkande faller bort tvister minimeras Högre kvalitet i alla led Fokus på kundnytta och ekonomi Budget och
Läs merVästsvensk Byggkonst Fas 2 Pang i bygget
Projektansökan för Kulturmedel från Västra Götalandsregionen Projektbeskrivning för Västsvensk Byggkonst Fas 2 Pang i bygget Ett utvecklingsprojekt med syfte att skapa en hållbar plattform för samarbete
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merVälkommen till Svenska ESF-rådet
Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt
Läs merUFV 2014/1186. Arbetssätt Projektplan. Fastställd av universitetsdirektören Reviderad
UFV 2014/1186 Arbetssätt 2020 Fastställd av universitetsdirektören 2014-10-17 Reviderad 2014-12-18 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Mål för projektet 3 Övergripande mål 3 Projektmål 3 Initiering 3 Genomförande
Läs merInternet of Things Sverige regler för samverkan
Internet of Things Sverige regler för samverkan Fastställd av prefekten vid institutionen för informationsteknologi Allmänt 1 Bakgrund Strategiska innovationsprogram är en del av Vinnova, Energimyndigheten
Läs merHela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.
Byggprocessen På Higabgruppen värderar vi kundnytta och långsiktighet högt och vi vill bygga och förvalta fastigheter som erbjuder god kvalitet och god funktion för kunden. Hela byggprocessen Kostnader
Läs merFramtidsspaning med BeBo och Belok
Framtidsspaning med BeBo och Belok Tomas Berggren Senior rådgivare, expert enheten för resurseffektiva byggnader Nationella mål Ökad energieffektivitet (jämfört med 2008) Nytt mål till 2030 50 % Effektivare
Läs merDigitalisering och samhällsbyggandets Olle Samuelson och Jan-Anders Jönsson
Digitalisering och samhällsbyggandets processer 2017-04-24 Olle Samuelson och Jan-Anders Jönsson Agenda i korthet BIM och föreningen BIM Alliance Smart Built Environment Processer, aktörer och informationsflöden
Läs merTurismkonsumtionen. ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms)
SOU 2017:95 1 Turismkonsumtionen ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca 170 000 sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms) SOU 2017:95 2 Besöksnäringen inte en bransch utan
Läs merYttrande till kommunstyrelsen över motion av Martin Forsell (VägV) m fl. om att minska byggkostnader
Tjänsteutlåtande Till fastighetsnämnden 2017-09-25 Diarienummer 4146/17 Analys och utredning Stephan Cedergren Telefon: 368 12 14 E-post: stephan.cedergren@fastighet.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
Läs merUpphandlingsperspektivet. Små och stora projekt. och lite ÄTA
Upphandlingsperspektivet Små och stora projekt. och lite ÄTA Föredrag 2016-04-11 på Nalen Svensk Byggtjänst Advokat John Hane, Foyen Advokatfirma 2 KKV:S FÖRHANDSUPPFATTNING OCH UPPDRAGSDEFINITION För
Läs merHållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. - en handlingsplan i korthet
Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat - en handlingsplan i korthet Ett klimatanpassat markbyggande Klimatförändringen förväntas få allvarliga konsekvenser för stora delar av bebyggelsen och infrastrukturen.
Läs merProjektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12
12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5
Läs merFCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring
Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.
Läs merVILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?
MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade
Läs merUpphandlingsstrategier
Upphandlingsstrategier Baserad på Eriksson och Hane 2014 Construction Management Val av upphandlingsstrategi Analys Bestämma vad som är prioriterat Beställarens riskbeteende Val Utvärdera olika alternativ
Läs merArbetsordning för styrelsen i Prostatacancerförbundet
2015-05-19 Arbetsordning för styrelsen i Prostatacancerförbundet 1. Inledning Styrelsen i Prostatacancerförbundet (PCF) har fastställt denna arbetsordning för sitt arbete. Arbetsordningen för styrelsen
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merSamma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Läs merFoI-propositionen 2012 Vad sa vi?
FoI-propositionen 2012 Vad sa vi? Inspel till FoI-propositionen 2012 Kraftfull kompetensuppbyggnad inom samhällsbyggande genom en gemensam offentlig privat satsning på forskning och innovation IQ Samhällsbyggnad,
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från
Läs merSvensk byggforskning i samverkan
Svensk byggforskning i samverkan Medverkande universitet Sveriges Bygguniversitet är en samarbetsorganisation som omfattar forsknings- och utbildningsenheter som är knutna till utbildning av civilingenjörer
Läs merBYGGINDUSTRIN INVESTERA I ERA FRAMTIDA AFFÄRER
MEDIEPLAN 2017 UTGIVNING: Utgivning varje vecka RÄCKVIDD: 32 000 läsare per vecka MÅLGRUPP: Byggsektorn BYGGINDUSTRIN INVESTERA I ERA FRAMTIDA AFFÄRER DEMOGRAFI 81% Samhällsbyggnadssektorn består av företag
Läs merKommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11
Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté
Läs merAvskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen. Svar på remiss
Jan Lind Administrativa avdelningen Telefon: 08-508 264 71 jan.s.lind@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2011-02-17 Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen. Svar på remiss Förslag till
Läs merLCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.
LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart
Läs merNya grunder för IT-baserad verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning
Nya grunder för IT-baserad verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning Magnus Enzell Bakgrund 2006: 24-timmarsmyndigheten hade nått vägs ände beslut på koncernnivå efterfrågades Regeringen ville stärka
Läs merMetodstöd www.informationssäkerhet.se 2
Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste
Läs merVisionsarbete med start vid årsstämman 2016
Visionsarbete med start vid årsstämman 2016 Workshop Vision: IQ Samhällsbyggnad tar Sverige till en tätposition inom hållbart samhällsbyggande I relation till vad Peter Eriksson just berättat Vilka förhoppningar
Läs merProjektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad
Arbetsgruppen för projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad 2005-03-09 Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Förord... 3 2 Syfte,
Läs merFörslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet
Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och
Läs merPROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?
PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:
Läs merFörnyad förvaltning. Presentation
Förnyad förvaltning Presentation 2012-05-03 Förnyad förvaltning» Presentation av förslaget till förändringar i förvaltningsorganisationen (Extern konsult har avrapporterat utredning på styrelsemöte i februari)»
Läs merATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid.
VI HAR INGET VAL DAGS ATT AGERA NU! Sverige står inför stora utmaningar. Miljonprogrammets bostäder måste rustas upp och renoveras. Om detta inte sker om kommer områdena att förfalla och byggnaderna förlora
Läs merSamhälls Byggandets Dokument Råd - SBDR Dokument för hållbart samhällsbyggande i Världsklass
Samhälls Byggandets Dokument Råd - SBDR Dokument för hållbart samhällsbyggande i Världsklass Slutrapport 28 januari 2011 Förord I september 2009 inledde SamhällsByggandetsDokumentRåd, SBDR, sitt arbete.
Läs merÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB
ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Halmstads Stadsnät AB skall enligt bolagsordningen ha till föremål för sin verksamhet att anskaffa, äga och förvalta
Läs merEkonomisk hållbarhet FÖR MÄLARENERGI BETYDER EKONOMISK HÅLLBARHET ATT:
Ekonomisk hållbarhet FÖR MÄLARENERGI BETYDER EKONOMISK HÅLLBARHET ATT: vi har nöjda kunder våra investeringar balanserar en hög tillgänglighet och miljöstarka anläggningar våra produkter är prisvärda vi
Läs merSamarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet
1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal
Läs merSÅ MYCK ET MER ÄN MASKINUTHYRNING
REN 48 SVENSKA BYGGPROJEKT NTAL SÅ MYCKET MER ÄN MASKINUTHYRNING AV KIM HA HALL LL NUMMER 3 / 2018 49 Hållbarhet, miljö, säkerhet och arbetsmiljöfrågor är frågor som branschföreningen Swedish Rental arbetar
Läs merEnergimyndighetens kompetenshöjande insats för nära-nollenergibyggnader
Energimyndighetens kompetenshöjande insats för nära-nollenergibyggnader Avdelningen för Energieffektivisering Enheten för resurseffektiva byggnader Energiting Sydost 2015-11-12 Carin Råberger Bakgrund
Läs merSektorsstrategier för energieffektivisering
Sektorsstrategier för energieffektivisering Hearing 25 september, 2017 Sverige ska bli världsbäst på energieffektivisering Program #sektorsstrategier 10:00 Inledning vad innebär uppdraget? 10:10 Hur ska
Läs merNationell samordning av omgivningsbuller
Nationell samordning av omgivningsbuller Verksamhetsbeskrivning Fastställd av styrgruppen: 2014-12-03 Reviderad: åååå-mm-dd NATURVÅRDSVERKET 2 (9) Förord Naturvårdsverket ska enligt instruktionen särskilt
Läs merOm kommunal avfallsplanering. för dig som är politiskt förtroendevald eller förvaltningschef
Om kommunal avfallsplanering för dig som är politiskt förtroendevald eller förvaltningschef För varje kommun ska det finnas en renhållningsordning som ska antas av kommunfullmäktige. Renhållningsordningen
Läs merPosition paper FN:s globala hållbarhetsmål
Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Stockholm juni 2017 Swedisols vision, prioriteringar och åtgärdsprogram för de hållbara utvecklingsmålen, agenda 2030. Swedisol driver frågor av branschgemensam
Läs merFrån energikartläggning till åtgärdsplan
1 Från energikartläggning till åtgärdsplan Energimyndighetens publikationer kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se, eller beställas via e-post till energimyndigheten@arkitektkopia.se.
Läs merBREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner
BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra
Läs merHandbok för fullmäktiges beredningar
Handbok för fullmäktiges beredningar Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 162 Handbok för fullmäktiges beredningar Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs merÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB
ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Stadsnät AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att anskaffa, äga och förvalta
Läs merProjektplan. Lönsamhet och attityder steg 2
Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen
Läs merInformation kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
Läs merSamordningsförbundet Umeå
Samordningsförbundet Umeå Umeå kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan i Umeå, Länsarbetsnämnden i Umeå Verksamhetsplan Budget 2006 Innehållsförteckning 1. Samordningsförbundet Umeå...
Läs merFramtidens projektering
Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management
Läs mer2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath
Projekt IT-stöd en förstudie som syftar till att inventera och analysera behoven av och inom ett administrativt verktyg för vuxenutbildning inom Göteborgregionen. 2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath
Läs merANBUDSTÄVLING Älta torg KFKS 2016/
ANBUDSTÄVLING Älta torg KFKS 2016/167-268 INNEHÅLL 1. Vision 2. Verksamhetsmodell 3. Hållbarhetsarbete 4. Hur förutsättningar kommer att uppfyllas 5. Upplåtelseform 6. Ekonomisk prognos BILAGOR Anbudmall
Läs merÖsteråker skärgårdskommunen en unik livsmiljö
ÖSTERÅKERS KOMMUN Kommunstyrelsens förslag (KS 93/2010) 1(5) Rev. 2010-03-16 Rev. 2010-03-24 Dnr. KS 2009.43 041 Vision 2020 för Österåkers kommun Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö Framtidstro
Läs merHandläggare Datum Diarienummer Strömberg Annika KTN
UREN Ärende nr i :!1:!nläninden r /1/4 K-7 VG Män.... KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Strömberg Annika 2016-05-23 KTN-2014-0135 Kulturnämnden Förslag till direktiv samt projektplan för
Läs merBakgrund: STD-företagen/ /Yves Chantereau
Bakgrund: Kännedom om byggprocessen och dess styrande dokument kan vara av avgörande betydelse för ett konsultföretags fortlevnad. God kännedom om processen och om olika dokuments status i förhållande
Läs merBenchsamarbete för ökad effektivitet
Benchsamarbete för ökad effektivitet Publicera, kommunicera med omvärlden Mäta Kunskap om effektiv stadsbyggnadsprocess Utveckla och förbättra i egen kommun Idéer och goda exempel Indikatorer på samband
Läs merUppdrag att bygga upp och förvalta en webbplats med information för utländska byggherrar och byggföretag om de svenska bostads- och byggmarknaderna
Regeringsbeslut III 1 2017-07-06 N2017/04673/PBB Näringsdepartementet Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Uppdrag att bygga upp och förvalta en webbplats med information för utländska byggherrar och byggföretag
Läs merRiktlinje för organisation och finansiering av projekt
Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...
Läs merAnläggningsforum. Trafikverket Sveriges Byggindustrier (BI) Svenska Teknik & Designföretagen (STD) Temaspecifikation Produktivitet
Anläggningsforum Trafikverket Sveriges Byggindustrier (BI) Svenska Teknik & Designföretagen (STD) Temaspecifikation Produktivitet Temaspecifikation Produktivitet 1. Bakgrund Anläggningsforum är en branschsamverkan
Läs merProjektplan för att ta fram åtgärdsprogram för blå- och grönstrukturen
Projektplan för att ta fram åtgärdsprogram för blå- och grönstrukturen Projektbeställare Samhällsbyggnadsförvaltningen Projektledare Kristina Eriksson Datum 2016-04-18 Version 2.0 Projekt-, ärendenr. KS
Läs merProjektplan för Vision 2025
Projektplan för Vision 2025 1(4) 1 Inledning Projektet innebär att via ett processarbete ta fram förslag till åtgärder och aktiviteter för att uppnå visionen 25 000 invånare år 2025. Faserna och målen
Läs merFramtidens byggvarudeklaration. Enkäter och Intervjuer
Framtidens byggvarudeklaration Enkäter och Intervjuer Viktiga aspekter Information som efterfrågas Hur informationen upprättas och uppdateras Tillgänglighet och effektivitet i användandet Finansiering
Läs merTHE EUROPEAN GREEN BUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för energiledning
Stockholm, 16 November 2006 THE EUROPEAN GREEN BUILDING PROGRAMME Riktlinjer för energiledning Innehåll 1. Introduktion... 1 2. Energipolicy... 2 3. Mål... 2 4. Energiansvarig... 3 5. Arbetssätt... 3 6.
Läs merDiarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog
KS2016/55» POLICY Sandvikens Kommuns Strategi för Medborgardialog Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2017-06-12 113 : Giltighetstid: Dokumentansvarig: För revidering
Läs merProjekteringsprocessen. Construction Management
Projekteringsprocessen Construction Management Byggprocessen 2 Projekteringsprocessen 3 Påverkan från omvärlden Samhällsförändringar Politiska förändringar Finansiella förutsättningar Lokala opinioner
Läs merFörslag till SAMARBETSAVTAL
Sweden Green Building Conference & Building Sustainability Sweden 2014 Förslag till SAMARBETSAVTAL 1 Bakgrund Stockholms stads miljöförvaltning har tidigare i samarbete med Sweden Green Building Council
Läs merFLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan
FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du
Läs merSvensk Byggtjänst är ett aktiebolag som ägs av bygg- och fastighetsbranschen
Svensk Byggtjänst är ett aktiebolag som ägs av bygg- och fastighetsbranschen Vår omsättning kommer i sin helhet från försäljning av information och kunskap Bildades 1934 Omsättning ca 170 Mkr Ca 100 anställda
Läs merNäringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Läs merHandlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013
Handlingsplan för svenskt vattenbruk Kickoff Arlanda 25 sept 2013 Program 10.00 Välkomna och kort bakgrund, Niclas Purfürst, avdelningschef Landsbygdsavdelningen, Jordbruksverket 10.15 Syftet med handlingsplanen
Läs merSammanställning intervjuer - Vad är bra och mindre bra med modellen EPC?
Sammanställning intervjuer - Vad är bra och mindre bra med modellen EPC? Författare: ByggDialog Dalarna och Tyréns AB EPC, Energy Performance Contracting Nov 2016 1 1. Inledning Byggdialog Dalarna är en
Läs merÄmnesplanen för Bygg- och anläggning Sakinnehåll, progression och nivå
1(9) Remissvar 2010-02 15 Ämnesplanen för Bygg- och anläggning Sakinnehåll, progression och nivå 1. Om arbetet med ämnesplanerna Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, BYN, tycker att det är mycket viktigt att
Läs merProjektplan GIS STADSMILJÖ- OCH SERVICEFÖRVALTNINGEN (9) Dnr STN-1121/2015
STADSMILJÖ- OCH SERVICEFÖRVALTNINGEN 2015-09-01 1 (9) Dnr STN-1121/2015 Projektplan GIS 1. Mål Staden ska ha ett väl fungerande GIS med lättillgänglig och logisk åtkomst till geografisk information. GIS
Läs mer1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden
1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 2(9) Innehållsförteckning Nämndsplan 2013... 1 Inledning... 3 Laholmsnämndens uppdrag... 4 Nämndsplan 2013... 5 Delaktighet och dialog... 5 Kunskap om invånarna och
Läs merVerksamhetsplan 2013 2014
Verksamhetsplan 2013 2014 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2013-2014 IKSU får människor att må bättre! STRATEGIER 2013 2014 Nöjdare medlemmar och kunder - Vi vill ha god kännedom om vad våra medlemmar
Läs merDigitaliseringens transformerande kraft
Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Om Digitaliseringskommissionen
Läs merSBUF Projekt nr Projektledning av ett nationellt samverkansprojekt inom BIM
SBUF Projekt nr 12152 Projektledning av ett nationellt samverkansprojekt inom BIM Slutrapport Utvecklingsprogrammet OpenBIM initierades av industrigruppen ICT2008 under våren/sommaren 2008. Hösten 2008
Läs merKommunstyrelsens beslut Den bilagda projektplanen ska gälla för projektet Sveriges kvalitetskommun 2021.
Tjänsteutlåtande Österåker Budget- och kvalitetsenheten Datum 2018-03-01 Dnr KS 2018/0062 Till Kommunstyrelsen Projektplan för Sveriges kvalitetskommun 2021 Sammanfattning Österåkers kommun ska sträva
Läs mer1. Ange i vilken utsträckning du gillar respektive förslag till vision för Svenska Seglarförbundet?
Ta ställning! - hjälp oss att bygga Svensk Seglings framtid. 0.0.0 :9 Sammanställning av enkät I följande frågeställningar används skalan - där motsvarar Gillar mycket och motsvarar Gillar inte alls motsvarar
Läs merProjektstyrningsprocessen i VärNa
1 Ver 1 Projektstyrningsprocessen i VärNa 2. FÖRDJUPADE ANALYSER Orsaksanalys Struktur Verksamhet/organisation Målgrupp 1. PROBLEM- INVENTERING Scanning Struktur Verksamhet/organisation Målgrupp 3. FÖRÄNDRINGS-
Läs merUtgångspunkter, avgränsningar och kriterier för prioritering. Fi 2017:04, Komm 2017/
Utgångspunkter, avgränsningar och kriterier för prioritering Fi 2017:04, Komm 2017/01377-16 Uppdrag och process för fastställande av utgångspunkter Syfte med expertgruppen Syftet med expertgruppen är att:
Läs merÖkat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86)
Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) SABOs synpunkter SABO instämmer i regeringens
Läs merChecklista inför beslut, BP1 JA NEJ
1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen
Läs merMinskat svartarbete i byggbranschen
Skatteutskottets betänkande Minskat svartarbete i byggbranschen Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om att införa personalliggare för byggbranschen i syfte att motverka
Läs mer