ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten Sammanfattning

Transkript

1 Sammanfattning ALLMÄN MOTIVERING Den ekonomiska utvecklingen i Finland håller efter en långvarig uppgång på att bli långsammare. Samtidigt har osäkerheten i fråga om den ekonomiska utvecklingen ökat kraftigt. Den framtida utvecklingen beror i hög grad på den internationella ekonomiska utvecklingen och i synnerhet på hur djup och långvarig avmattningen inom Förenta staternas ekonomiska tillväxt blir. När budgeten har gjorts upp har utgångspunkten varit att ingen snabb återhämtning är att vänta inom den internationella ekonomin och att effekterna av den ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna är avsevärda för euroområdet och därigenom för Finlands viktigaste exportmarknad. Den ekonomiska tillväxten väntas ännu i år fortsätta med en takt på 2,7 % och sjunka till 2,5 % Sysselsättningen fortsätter att öka relativt kraftigt i år, men avtar tydligt Arbetslösheten väntas vara oförändrad 2002, även om den som ett årsgenomsnitt ännu sjunker en aning från årets 9,0 % till 8,8 %. Budgetpropositionen följer regeringsprogrammets finanspolitiska linje, vars syfte är att man skall förbereda sig på det utgiftstryck inom den offentliga ekonomin som befolkningens stigande genomsnittsålder medför. Detta sker genom att man betalar av på statsskulden och stöder en höjning av sysselsättningsgraden. Överskottet inom den offentliga ekonomin väntas 2002 minska från årets 4,1 % till 2,6 % av bruttonationalprodukten. Överskottet 2001 påverkas fortfarande av vissa engångsinkomster. Budgetpropositionens finanspolitiska linje stöder den inhemska efterfrågan nästa år. Den nedgång inom statsekonomin som är i sikte hotar att försvaga den offentliga ekonomins stabilitet på lång sikt. Denna risk minskar om det går att säkerställa omstruktureringar som på längre sikt stärker den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Budgetpropositionen stöder en fortsatt ekonomisk tillväxt och en förbättring av sysselsättningen genom att inkomstskatten lindras med 665 miljoner euro och de privata arbetsgivarnas folkpensionsavgift sänks med 0,65 procentenheter för de arbetsintensivaste företagens del. För övriga privata arbetsgivare sjunker avgiften med 0,45 procentenheter. Kommunerna och församlingarna får som arbetsgivare en sänkning av avgiften med 0,75 procentenheter. Lättnaderna inom inkomstskatten är en aning gynnsammare för inkomsttagare med en låg inkomstnivå, och de sänker skattegraden för medelinkomsttagare med en dryg procentenhet Den extra sjukförsäkringspremien för pensionsinkomster föreslås bli sänkt med 0,8 procentenheter. De föreslagna ändringar av skatter, avgifter och premier genom vilka en utveckling av hushållens köpkraft stöds minskar den offentliga sektorns inkomster med drygt en miljard euro totalt på årsbasis. Kommunernas serviceproduktion stöds genom en höjning av nivån på statsandelarna. Propositionen innehåller också avsevärda tillägg för byggande och underhåll av vägar och järnvägar. Tablå 1. Budgetekonomins inkomstpost, anslag och balans, milj. euro Förändr. % ordinarie bokslut budget budgetprop Inkomst- och förmögenhetsskatt Mervärdesskatt Övriga skatter Övriga inkomster Sammanlagt Konsumtionsutgifter Överföringsutgifter Investeringsutgifter Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

2 Övriga utgifter Sammanlagt Minskning av statsskulden Anslag sammanlagt Skillnad +/ Inkomstposterna Anslagen Utgifterna för statsskulden Den avtagande ekonomiska tillväxten, industriföretagens försvagade konjunkturutsikter och börskursernas fall i år märks i statens inkomstposter för Statens inkomster beräknas 2002 uppgå till 35,3 miljarder euro, vilket är 4,3 % mindre än de inkomster som i tilläggsbudgeten för 2001 beräknades flyta in utan att överskottet används. Fördelningen av inkomsterna för 2002 påverkas av att statens inkomster av samfundsskatten ökar med ca 530 miljoner euro i anknytning till stabiliseringen av kommunalekonomin och av att andra inkomster minskar. Skattelättnaderna i fråga om förvärvsinkomster minskar de skatteinkomster som flyter in till staten med ca 460 miljoner euro på årsbasis. Skatteinkomsterna från försäljningsvinster och från inkomster av anställningsoptioner väntas 2002 minska jämfört med i år. Också intäkterna av samfundsskatten väntas nästa år bli mindre än det som har beräknats för i år. Inkomsterna från försäljning av statens egendom har på vedertaget sätt antecknats till 420 miljoner euro. Anslagen i budgetpropositionen för 2002 föreslås, utan den huvudtitel som gäller minskningen av statsskulden, uppgå till miljoner euro. Detta är miljoner euro, dvs. 4 %, mer än i budgeten för Slutsumman av anslagen i budgetpropositionen beräknas reellt sett överskrida anslagsnivån i den ordinarie budgeten för 1999 med knappt en miljard euro. En del av denna ökning beror på de lättnader inom socialskyddsavgifter av skattenatur som ingår i budgetarna för 2000 och Lindringen i budgetpropositionen för 2002 av arbetsgivarens folkpensionsavgift och av den extra sjukförsäkringspremie som skall betalas för pensionsinkomster föreslås bli finansierad huvudsakligen genom att den direkta intäktsföringen till Folkpensionsanstalten av intäkterna av mervärdesskatten ökas med 296 miljoner euro. I syfte att förebygga fattigdom och utslagning föreslås i budgetpropositionen höjningar av arbetsmarknadsstödets och folkpensionernas barntillägg, av de ersättningar för uppehälle som betalas medan en person deltar i arbetskraftspolitiska åtgärder, av grunderna för bostadsbidrag och av sjukdagpenningen för vissa missgynnade grupper. Samordningen av utkomststödet och förvärvsinkomsterna mjukas upp, tillsammans med kommunerna ordnas service för klienter som är gemensamma för arbetskraftsbyråerna och socialförvaltningen, och statsandelarna höjs för att mentalvårdsarbetet och vården av missbrukande mödrar skall kunna utökas. I budgeten för 2002 föreslås anslag på totalt ca 265 miljoner euro för en fortsättning av de åtgärder för att förebygga fattigdom och utslagning som inleddes i budgeten för 2001 och för de nya åtgärder som ingår i budgetpropositionen för I budgetpropositionen föreslås omfattande investeringar i underhållet och utvecklingen av trafiknäten. I propositionen ges en avtalsfullmakt på 500 miljoner euro för inledandet av fyra investeringsprojekt: direktbanan Kervo Lahtis, motorvägen Lojo Lojoåsen, det fjärde spåret på banavsnittet Dickursby Kervo samt elektrifieringen av banan Uleåborg Idensalmi/Vartius. Ett tillägg på närmare 60 miljoner euro totalt föreslås för basväghållning och en förbättring av säkerheten vid plankorsningar längs stambanorna. Ränteutgifterna för skulden inom statens budgetekonomi beräknas uppgå till miljoner euro. Detta innebär på jämförbara grunder en minskning med 368 miljoner euro jämfört med budgeten för i år. Under den huvudtitel som gäller minskningen av statsskulden föreslås sammanlagt 678 miljoner euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

3 Den statsekonomiska balansen Statsskuldens nominella värde beräknas uppgå till ca 60 miljarder euro i slutet av Statsskulden i relation till totalproduktionen minskar från 43½ % i år till 42 % i slutet av Den framtida ränte- och valutakursutvecklingen är avgörande för hur skuldens marknadsvärde utvecklas. I slutet av juni 2001 var marknadsvärdet på skulden inom statens budgetekonomi ca 3,2 miljarder euro större än skuldens nominella värde. Budgetpropositionen bygger på det beslut om anslagsramarna som fattades i mars. Enligt nationalräkenskaperna uppskattas statsförvaltningens överskott till 0,5 % av nationalprodukten. Det sätt på vilket statsekonomins finansiella balans beräknas inom nationalräkenskaperna avviker till vissa delar från de beräkningar som har gjorts med de begrepp som används i budgetsammanhang. T.ex. påverkar vissa engångsposter, såsom inkomster från försäljning av statens egendom, inte den finansiella balansen i nationalräkenskaperna. I fråga om budgetekonomin uppvisar budgetpropositionen ett överskott på 0,7 miljarder euro, varav 0,5 miljarder euro används för nettoamorteringar och 0,2 miljoner euro för skuldhanteringen i anknytning till minskningen av framtida ränteutgifter. De statliga fonder som står utanför statsbudgeten beräknas uppvisa ett ekonomiskt överskott på ca 200 miljoner euro, vilket huvudsakligen beror på överskottet i statens pensionsfond. Enligt detta beräknas överskottet i statsekonomin till 0,9 miljarder euro. Fondekonomin behandlas närmare i kapitel 8. Tablå 2. Balansen inom budgetekonomin och statsekonomin, milj. euro kassakalkyl kassauppskattn. budgetprop. Budgetekonomin Inkomster Utgifter 1) Nettofinansieringsöverskott Fondekonomin Inkomster Utgifter Nettofinansieringsöverskott Statsekonomin 2) Inkomster Utgifter 3) Nettofinansieringsöverskott De ekonomiska utsikterna Utsikterna på kort sikt är nu exceptionellt osäkra inom den internationella ekonomin. Den ekonomiska tillväxten i Förenta staterna bromsas upp av den privata sektorns behov av att stärka sin finansiella ställning efter den långa perioden av snabb tillväxt, som delvis har åstadkommits genom upplåning. Trots penning- och finanspolitisk stimulans kommer den ekonomiska tillväxten i Förenta staterna nästa år antagligen att vara klart långsammare än den har varit under de senaste åren. Skötseln av de strukturella problemen inom den japanska ekonomin förbättrar tillväxtutsikterna på längre sikt. I år och nästa år kommer den ekonomiska tillväxten i Japan antagligen ändå att vara mycket svag. Den ekonomiska tillväxten inom euroområdet har också avtagit. Det är osannolikt att den ekonomiska tillväxten i euroområdet i år eller nästa år återhämtar sig så mycket att denna återhämtning kan upphäva de verkningar som den avtagande ekonomiska tillväxten i Fö- 1) Inklusive utgifter för skuldhantering, vilka i budgetarna för 2001 och 2002 ingår i minskningen av statsskulden. 2) Budgetekonomins och fondernas inkomster och utgifter kan inte som sådana räknas samman på grund av inbördes transfereringar. 3) Inklusive utgifter för skuldhantering, vilka i budgetarna för 2001 och 2002 ingår i minskningen av statsskulden. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

4 Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet Den ekonomiska utvecklingen i Finland Totalproduktionen Sysselsättningen renta staterna och Japan har på den internationella ekonomins och världshandelns utveckling. Att tillväxten har avtagit inom de tre stora ekonomiska regionerna har redan tydligt påverkat utvecklingsländernas ekonomiska tillväxt, som annars också bygger på en bräcklig grund. Samtidigt har de finansiella problemen i vissa betydande utvecklingsländer tillspetsats. Den långsammare tillväxten inom den internationella ekonomin dämpar inflationstrycket, och i synnerhet trycket att höja priset på råolja har minskat. Med tanke på en hållbar internationell ekonomisk tillväxt är det också viktigt att obalans och strukturella problem av central betydelse håller på att rättas till. De ekonomiska utsikterna i euroområdet vände neråt under den senare hälften av fjolåret. Efter det har tillväxttakten för totalproduktionen blivit långsammare i euroområdet, och tillväxten verkar att vara fortsatt lam åtminstone in på den senare hälften av detta år. Delvis är orsaken att nedgången inom tillväxten i Förenta staterna har blivit djupare och långvarigare än beräknat, men också tillväxten inom euroområdet har varit svagare än väntat. Produktionstillväxten i euroområdet når 2001 upp till ca 2 % i genomsnitt. Utsikterna för 2002 är inte särskilt mycket bättre, och ingen stor ökning av tillväxttakten är i sikte, åtminstone inte på årsbasis. Förbättringen av sysselsättningen har mattats av i början av året, och nedgången i arbetslösheten kan stanna upp redan före slutet av detta år. Dyra oljeprodukter och baslivsmedel samt den svaga euron har påskyndat prisstegringen och minskat hushållens köpkraft. Det faktum att de målsatta priserna har överskridits har begränsat Europeiska Centralbankens möjligheter att anpassa sin finanspolitik efter de försvagade ekonomiska utsikterna. Den snabbare inflationen blir troligen ändå bara temporär, för den väntas inte avspegla sig i den kommande löneutvecklingen. Skattesänkningar och en avmattning av ökningen inom den inhemska efterfrågan leder till minskade inkomster för den offentliga sektorn, vilket i många länder gör det svårt att nå de mål som har satts upp för balansen inom den offentliga ekonomin. Den ekonomiska tillväxten i Finland har klart avtagit efter en lång tids uppgång. Avgörande för den framtida utvecklingen är hur långvarig och djup den pågående recessionen i Förenta staterna blir. Denna prognos baserar sig på uppfattningen att ekonomin i USA återhämtar sig endast långsamt, varför också recessionens verkningar på euroområdet och andra länder som är viktiga för vår export kommer att bli mer påtagliga än vad som tidigare har beräknats. Ökningen inom totalproduktionen blev åren starkare än vad som uppskattades när budgeten för 2000 gjordes upp. Totalproduktionen ökade totalt med så mycket som en tiondedel under de nämnda två åren. Det var i synnerhet el- och elektronikindustrin som höll tillväxten igång. Under den förra hälften av detta år har den ekonomiska tillväxten minskat tydligt i och med att tillväxttakten inom industriproduktionen har avtagit, och under årets första kvartal låg totalproduktionen t.o.m. på en något lägre nivå än i slutet av fjolåret. Utvecklingen i Finlands viktigaste exportländer visar sig vara svagare än vad som tidigare har bedömts. Detta års tillväxtprognoser för totalproduktionen har därför skrivits ned med en procentenhet, till 2,7 %, jämfört med senvårens prognos, och prognosen för nästa år med en halv procentenhet till 2,5 %. Det finns en risk för att den närmaste tidens ekonomiska utveckling t.o.m. blir svagare än dessa uppskattningar. Antalet arbetstillfällen ökar ännu i år snabbt inom de funktioner som betjänar affärslivet och inom den offentliga servicen; däremot kommer arbetstillfällena nästa år antagligen bara att öka främst inom den offentliga sektorn. Andelen sysselsatta av befolkningen i arbetsför ålder kommer i år att stiga till 67,7 % men nästa år bara en aning, uppskattningsvis med 0,2 procentenheter. Utbudet av arbetskraft ökar i år snabbare än antalet personer i arbetsför ålder, men nästa år tros detta utbud inte längre öka just alls. Arbetslöshetsnivån Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

5 Inflationen Utrikeshandeln Den privata konsumtionen Investeringarna Tablå 3. Samhällsekonomins utveckling sjunker ännu i år med i genomsnitt nästan en procentenhet, till 9 %. Nästa år beräknas arbetslöshetsnivån inte längre sjunka, även om den sjunker något räknat som ett årsgenomsnitt. Prisernas tillväxttakt har i år avtagit till ungefär den genomsnittliga nivån i euroområdet. Bensinpriset gick brant upp i våras, men det har under sommaren sjunkit tydligt. Prisnivån på bostäder har varit stabil, och en sänkning av räntorna håller på att minska kostnadstrycket. Konsumentprisindex stiger i år med i genomsnitt 2,7 %. Om inte yttre faktorer medför några nya betydande kostnads- eller pristryck avtar stegringen ytterligare 2002 och stannar under 2 %. Löneökningslinjen enligt det inkomstpolitiska avtal som ingicks i december 2000 tycks ha hållit rätt bra, och löneglidningarna har varit relativt ringa. Index för löntagarnas inkomstnivå stiger i år med i genomsnitt 4,3 % och 2002 med drygt 3 %. Exportutsikterna blev snabbt dystrare i början av detta år. Förändringen har varit tvärast inom skogsindustrin och elektronikindustrin. Inom maskin- och fartygsindustrin är exporten stabilare tack vare långfristiga avtal och en god orderstock. Allt som allt ökar exporten i år med bara 2½ % och 2002 med 3 %. Exportpriserna beräknas sjunka båda åren; nästa år minskar värdet av exporten. Importen ökar aningen snabbare än exporten. Överskotten inom handels- och bytesbalansen är fortfarande avsevärda, men deras andel av bruttonationalprodukten börjar minska redan i år. Den privata konsumtionen ökade i fjol med 3 %, dvs. aningen långsammare än tidigare år. I övrigt utvecklades konsumtionen väl under den förra hälften av 2001, men anskaffningen av nya bilar minskade med en femtedel. Därför ökar konsumtionen långsammare 2001 än i fjol. Förutsättningarna för även en snabbare ökning av konsumtionen är i sig gynnsamma, eftersom hushållens disponibla realinkomster i år ökar med 4 % och nästa år med 3 % till följd av de inkomstpolitiska avtalen, skattelättnaderna och den avtagande inflationen. Eftersom tillväxten inom den privata konsumtionen åtminstone i år blir långsammare än ökningen av köpkraften, stiger hushållens sparkvot. Investeringarna ökar fortfarande trots de försvagade konjunkturutsikterna. I synnerhet industrin har många investeringsprojekt på gång i år. Också i tillväxtcentren tilltar byggandet av lokaler fortfarande. Nästa år börjar osäkerheten på det internationella planet ändå bromsa upp i synnerhet företagens produktiva byggnadsinvesteringar. Investeringarna i bostäder samt i jord- och vattenbyggnader kvarstår både i år och nästa år på ungefär samma nivå som i fjol * 2001** 2002** Bruttonationalprodukt, gängse priser, mrd. 116,0 120,5 131,7 138,2 143,0 Bruttonationalprodukt, volymförändring, % 5,3 4,2 5,7 2,7 2,5 Arbetslöshetsgrad, % 11,4 10,2 9,8 9,0 8,8 Sysselsättningsgrad, % 64,1 66,0 66,9 67,7 67,9 Konsumentprisindex, förändring, % 1,4 1,2 3,4 2,7 1,7 Långa räntor (statsobligationer, 10 år), % 4,8 4,7 5,5 5,2 5,0 Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål De viktigaste målen med regeringens ekonomisk-politiska linje är att förbättra sysselsättningen och stärka statsekonomin. Från denna utgångspunkt går det bäst att motarbeta fattigdom och utslagning, arbeta för medborgarnas välfärd och trygghet samt uppmuntra människors självständiga ansträngningar. Ekonomisk tillväxt är nödvändig för att nya arbetstillfällen skall uppstå, och därför måste Finland kunna erbjuda företagen konkurrenskraftiga verksamhetsbetingelser. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

6 Den offentliga ekonomins stabilitet och de strukturpolitiska åtgärderna Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken Den finanspolitiska linjen Sysselsättningen har fortsatt att öka i år. Nästa år förutspås sysselsättningsläget bli bara en aning bättre. Sysselsättningsgradens ökning mot regeringsprogrammets mål på 70 % avtar. Arbetslösheten hotar att stanna på ungefär samma höga nivå som nu. I takt med att de internationella ekonomiska utsikterna har försämrats och den ekonomiska utvecklingen har blivit osäkrare har också de finländska tillväxt- och sysselsättningsprognoserna skrivits ner. Nu är det särskilt viktigt att hålla sig till grundlinjerna i den ekonomiska politiken. I regeringsprogrammet betonas att villkoren för hållbar tillväxt skall förbättras med hjälp av strukturella reformer som får marknaden att fungera bättre samt främjar beskattningens och socialförmånssystemets gynnsamma effekter på sysselsättningen. Nu går det inte att göra avkall i fråga om dessa reformer. Utöver den osäkerhet som är förknippad med konjunkturläget betonas betydelsen av reformerna genom de utmaningar som den ekonomiska politiken står inför på längre sikt. Den svagare statsekonomi som är i sikte äventyrar inte den offentliga ekonomins stabilitet på lång sikt, om det kan säkerställas att de strukturella reformer som stärker den blir genomförda. De enda alternativen till dessa långsiktiga åtgärder är att skära ner utgifterna eller höja skatterna. Spelrummet inom statsekonomin är i själva verket beroende av hur väl man lyckas säkra stabiliteten på lång sikt. Den finländska befolkningens åldersstruktur kommer att förändras synnerligen snabbt under de två närmaste decennierna. Andelen personer i pensionsåldern växer i relation till den arbetsföra befolkningen snabbare än i något annat EU-land. Det är nödvändigt att redan nu förbereda sig på denna utveckling, som försvagar tillväxtbetingelserna och ökar utgiftstrycket inom den offentliga ekonomin. Vidare behöver den höga skattegraden sänkas för att sysselsättningsvillkoren skall bli bättre. Samtidigt måste överskottet inom statsekonomin kunna stabiliseras till ett strukturläge som tål normala konjunkturväxlingar. Detta kräver en stram utgiftspolitik. För att ett spelrum skall kunna skapas, skyldigheterna i anknytning till befolkningens stigande medelålder uppfyllas, tillväxtbetingelserna förbättras och kapacitet skapas att klara svårare tider och störningar är det viktigt att ytterligare minska på statsskulden och de räntekostnader som den medför. I juni 2001 antog Europeiska unionens råd allmänna riktlinjer för gemenskapens och medlemsstaternas ekonomiska politik. Rekommendationerna till Finland motsvarar regeringens egna linjeringar. I rekommendationerna betonas betydelsen av att den offentliga ekonomin uppvisar överskott och av stabilitet på lång sikt när befolkningen blir äldre. Detta kräver inte bara en minskning av den offentliga skulden, utan också andra åtgärder, t.ex. att antalet människor som går i pension i förtid fås att minska. På arbets-, varu- och kapitalmarknaderna bör man enligt rekommendationerna fortsätta ett reformarbete som är inriktat på att utveckla dessa marknaders funktionsförmåga. Också på denna punkt går rekommendationerna till Finland i samma riktning som regeringens mål. Finland har satt som mål att utveckla samordningen och uppföljningen av den ekonomiska politiken i euroområdet. Medlemsstaterna i euroområdet har här ett gemensamt intresse: genom samarbete går det att åstadkomma förhållanden som är så gynnsamma som möjligt för tillväxten och sysselsättningen. Enligt regeringsprogrammet är målet att det under valperioden uppstår ett strukturellt finansieringsöverskott i statsekonomin och att statsskulden krymper till under 50 % av bruttonationalprodukten. Statsutgifterna hålls enligt regeringsprogrammet under hela valperioden reellt sett på högst samma nivå som i den ordinarie budgeten för Budgetpropositionen följer en långsiktig finanspolitisk linje. Statsekonomin påverkar samhällsekonomin via många kanaler, och för att effekterna skall bli de önskade fordras konsekvens både när det gäller kontinuiteten och dimensioneringen av statens ekonomiska åtgärder. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

7 De finanspolitiska målen på längre sikt Skattepolitiken och sysselsättningsgraden Tyngdpunkterna inom utgiftspolitiken En strävan inom finanspolitiken har redan i flera år varit att stärka den statsekonomiska balansen och samtidigt förbättra den offentliga ekonomins strukturella verkningar på samhällsekonomin genom skattelättnader och en ändamålsenlig inriktning av utgifterna. Denna linje följs också Överskottet inom statsekonomin bör under detta årtionde uppgå till i genomsnitt 1,5 2 % av bruttonationalprodukten om statsskulden skall fås att minska tillräckligt för att garantera en stabil offentlig ekonomi också under senare år. Det är osäkrare än förut om detta balansmål kan nås under de närmaste åren, vilket understryker betydelsen av strukturella åtgärder som stärker den offentliga ekonomin. Enligt budgetpropositionen krymper statens finansiella överskott enligt nationalräkenskaperna nästa år till 0,5 % av bruttonationalprodukten från de 1,9 % som har beräknats för i år. På motsvarande sätt krymper överskottet inom hela den offentliga ekonomin från 4,1 % 2001 till 2,6 % Många faktorer av engångsnatur, i synnerhet på inkomstsidan, påverkar nivån på överskottet Budgetpropositionens finanspolitiska linje stöder en ökning av den inhemska efterfrågan. För stabilitet på längre sikt inom den offentliga ekonomin fordras försiktighet när det gäller att nå de skattepolitiska målen. Inkomstbasen för den offentliga ekonomin har blivit instabilare i och med att intäkterna av samfundsskatt, skatt på realisationsvinster och skatt på anställningsoptioner har ökat i betydelse. Börskursernas häftiga svängningar och den beräknade avmattningen inom den ekonomiska tillväxten 2002 ökar osäkerheten i fråga om inkomstbasens utveckling. Regeringen föreslår att inkomstbeskattningen av hushållen samt vissa socialförsäkringsavgifter 2002 lindras med ett belopp som motsvarar ca ¾ % av bruttonationalprodukten. På så sätt fortsätter regeringen på den linje med en lindring av skattebördan som den förra regeringen inledde. Beskattningen av arbete lindras på alla inkomstnivåer, relativt sett ändå en aning mer för dem som har de lägsta inkomsterna. Om beskattningen av arbete lindras konsekvent kan lönearbetet steg för steg göras mer lockande. På så sätt förbättras sysselsättningen och förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och välfärd. Statsrådet beslutade i mars 2001 om utgiftsramarna för i enlighet med den finanspolitiska linjen. Statens utgifter utan ränteutgifter stiger enligt regeringens rambeslut reellt sett med i genomsnitt drygt ½ % per år jämfört med den ordinarie budgeten för Om man skall kunna hålla fast vid detta utgiftsmål krävs det en avsevärt mycket strängare utgiftsdisciplin än vad som har tillämpats under de senaste åren. Utgifterna i budgeten för 2002 är, utan amorteringar på statsskulden, enligt rambeslutet 34,2 miljarder euro. De motsvarande utgifterna i budgetpropositionen uppgår till 34,6 miljarder euro. Under den förra regeringsperioden var ett centralt prioritetsområde för utgiftspolitiken att främja forskning och utveckling. På så sätt har förutsättningarna för bättre realinkomster och sysselsättning i framtiden stärkts. Under denna regeringsperiod står utbildningen i tur, på samma grunder. Under tre års tid, med början 1999, investeras en miljard euro extra i utbildning. Till de största enskilda besluten hör den avgiftsfria förskoleundervisningen, ökade statsandelar för undervisningsväsendet och mer finansiering till högskolorna. Genom dessa åtgärder förbättras förutsättningarna för hållbar tillväxt genom en ökning av kunskapskapitalet. Ett annat viktigt prioritetsområde är förebyggandet av fattigdom och utslagning samt stärkandet av den sociala sammanhållningen. I längden är det bästa sättet att förebygga fattigdom och utslagning att förbättra sysselsättningen. Denna regering har på samma sätt som sin föregångare målmedvetet strävat efter att öka sysselsättningen bl.a. genom att lindra beskattningen av arbete och ge dem som har de lägsta inkomsterna de relativt sett största skattelättnaderna. Dessa åtgärder utgör ett viktigt led i regeringens politik för att Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

8 Budgetpropositionens verkningar på kommunernas ekonomi Stabiliseringen av kommunernas ekonomi Statsandelarna förebygga fattigdom och utslagning. Avsikten är att de åtgärder som förebygger fattigdom och utslagning skall fortsätta också nästa år. Budgetpropositionen påverkar kommunalekonomin via änd-ringar i statsandelarna, statsunderstöden och beskattningsgrunderna samt genom att återkravet av mervärdesskatteåterbäringar frångås. Regeringen föreslår flera reformer som påverkar kommunalekonomin och de ekonomiska relationerna mellan kommunerna och staten. Genom statens åtgärder stärks kommunalekonomin 2002 med ett nettobelopp på 249 miljoner euro jämfört med i år. Reformerna jämnar ut de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna och gör kommunernas inkomstbas mindre konjunkturkänslig i och med att kommunernas inkomster blir mindre beroende av utvecklingen inom samfundsskatten. I syfte att göra kommunalekonomin stabilare frångås systemet med återkrav av mervärdesskatt, och samtidigt minskas kommunernas konjunkturkänsliga inkomster av samfundsskatt. I samband med reformen minskar statsandelarna eftersom mervärdesskatten slopas i de kostnadsunderlag som ligger till grund för statsandelarna. För att beskattningen skall fås neutralare tas i samband med reformen dessutom i bruk en kalkylerad återbäring av den dolda skatt som ingår i skattefria funktioner som har köpts av den privata sektorn. Som ett led i stabiliseringen av kommunalekonomin revideras den utjämning av statsandelar som baserar sig på skatteinkomster genom att den bestämmelse upphävs enligt vilken det utjämningsavdrag som görs utifrån skatteinkomsterna får vara högst 15 % av kommunens kalkylerade skatteinkomst. Utjämningssystemet behandlas närmare i kapitel 97 under inrikesministeriets huvudtitel. Den minskning av statsandelar som den slopade bestämmelsen om en övre gräns leder till kompenseras genom ökade statsandelar för social- och hälsovård. Koefficienterna för skärgårds- och fjärrortstillägg inom den allmänna statsandelen höjs kostnadsneutralt genom att den allmänna statsandelens grunddel sänks. Dessutom främjas kommunsammanslagningar genom att grunderna för bestämmande av understödet för sammanslagningar ses över samt genom bestämmelser om grunderna för investerings- och utvecklingsprojekt som sporrar till sammanslagningar. Effekterna på kommunernas och samkommunernas penningflöde av de åtgärder om vilka beslutats i syfte att göra kommunalekonomin stabilare: -moms-återbäringar +925 milj. euro -återkrav av moms (två månader) -147 milj. euro -minskning av statsandelen i kostnadsunderlagen -153 milj. euro -kalkylerad återbäring av dold skatt +34 milj. euro -kvittning av samfundsskatten -534 milj. euro -effekt på utjämningarna av slopandet av regeln om ett tak på 15 % -79 milj. euro -statsandelar för social- och hälsovård +79 milj. euro -ändringar sammanlagt +125 milj. euro I budgetpropositionen föreslås lindringar i förvärvsinkomstbeskattningen vilka minskar kommunernas skatteintäkter med 127 miljoner euro. Sänkningen av den folkpensionsavgift som en kommunal arbetsgivare betalar förbättrar kommunernas ekonomi med 61 miljoner euro. Betalningen av den sista posten av den justering till fullt belopp av kostnadsfördelningen enligt statsandelslagstiftningen som periodiserats över tre år tidigareläggs från 2003 till Genom justeringen ökar statsandelarna med 305 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel är 253 miljoner euro. Dessutom justeras statsandelarna enligt statsandelslagstiftningen med hälften av den beräknade fulla ändringen i kostnadsnivån, Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8

9 Understöd enligt prövning vilket ökar statsandelarna till kommunerna med 77 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel är 69 miljoner euro. Kommunernas utgifter och statsandelar ökar bl.a. på grund av att förskoleundervisningen träder i kraft helt och hållet, pensionsavgiften för lärare träder i kraft stegvis och tandvården utvidgas samt på grund av sådana åtgärder i anknytning till bekämpningen av fattigdom och utslagning som gäller arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, en uppmjukning av samordningen av utkomststödet och förvärvsinkomsterna, en ökning av det förebyggande utkomststödet samt en effektivering av mentalvårdstjänsterna och vården av missbrukande mödrar. Kommunernas statsandelar och utgifter för utkomststöd sänks för sin del av den höjning av arbetsmarknadsstödets barntillägg och normhyrorna för bostadsbidraget som har samband med bekämpningen av fattigdom och utslagning. I syfte att främja välfärdstjänsterna höjs statsandelarna till social- och hälsovården med 74 miljoner euro, och 8 miljoner euro kanaliseras till narkomanvård. För kommunernas finansieringsunderstöd enligt prövning föreslås 50 miljoner euro, vilket är 8 miljoner euro mindre än År 2002 betalas inte längre några övergångsutjämningar inom statsandelarna, vilket minskar statsandelarna med 8 miljoner euro. Tablå 4. Kommunernas statsbidrag i statsbudgeten, driftsekonomi, milj. euro Kalkylerade statsandelar jämte utjämningsposter inom statsandelssystemet IM UVM, inkl. tippningsvinstmedel, därav finansiering på basis av priset per enhet till samkommunerna (713) (823) (909) SHM Kalkylerade statsandelar sammanlagt Övriga statsbidrag IM, finansieringsunderstöd enligt prövning IM, understöd för kommunsammanslagningar UVM, understöd enligt prövning UVM, yrkesinriktad tilläggsutbildning UVM, kulturverksamhet, idrottsväsende och ungdomsarbete SHM, forskning enligt lagen om specialiserad sjukvård SHM, läkar- och tandläkarutbildning SHM, barnskydd SHM, barn- och ungdomspsykiatri SHM, narkomanvård AM, sysselsättningsstöd till kommuner AM, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte Övriga Övriga Statsbidrag sammanlagt Tablå 5. Verkningarna på kommunalekonomin av statens åtgärder, milj. euro, förändringar från 2001 till 2002 utgifter inkomster 1. Ändringar i verksamheten och budgetbeslut Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9

10 ändring i skatteinkomstutjämningarna -96 ändring i övergångsutjämningarna -8 understöd enligt prövning -8 understöd för kommunsammanslagningar -1 överföring av nödcentralerna till staten -6-6 pensionsavgifter för lärare förskoleundervisning, UVM tandvård för vuxna anläggningsprojekt, UVM -12 anläggningsprojekt, SHM -10 slutrater, UVM -25 reformer som gäller närståendevårdare tvångsåtgärder enligt mentalvårdslagen kompetenscenter inom det sociala området +3 sysselsättningsstöd till kommunerna Bekämpning av fattigdom och utslagning: arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, SHM arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, AM förebyggande utkomststöd samordning av utkomststöd och förvärvsinkomster effekten på skatteinkomsterna av det föregående +3 höjning av normhyrorna för bostadsbidrag -8-2 arbetsmarknadsstödets barntillägg -7-2 mentalvårdstjänster Åtgärder för att stabilisera kommunalekonomin: höjning av SHM:s statsandelar +67 momsen slopas i kostnadsunderlagen, SHM och UVM -153 Främjande av välfärdstjänster (riksdagsgrupperna): höjning av SHM:s statsandelar +74 narkomanvård Sammanlagt Justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna (resten av justeringen till fullt belopp) UVM, varav 224 kommunerna 77 % 172 privata 23 % 52 SHM 81 Sammanlagt, 305 varav kommunerna Indexhöjningar 1,5 % (hälften av stegringen på 2,4 % av kostnadsnivån till fullt belopp 2002 = 1,2 % och 2000 års korrigering 0,3 %) UVM, varav 35 kommunerna 77 % 27 privata 23 % 8 SHM 40 IM 2 Sammanlagt, 77 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10

11 varav kommunerna Ändringar i beskattningen och socialskyddsavgifterna Ändringar i förvärvsinkomstavdraget -127 återkrav av moms -738 moms-kalkylerad återbäring av dold skatt +34 Ändringar i utdelningen av samfundsskatten momskvittning, (-12,03 %-enh.) 37,25 % => 25,22 % -534 ändring av finansieringsförhållandena (-1,13 %-enh.) => 24,09 % -50 ändring av skatteinkomstutjämningen, (-1,96 %-enh => -0,76 %-enh. 2002) => 23,33 % (uppskattn.) +78 Sänkning av folkpensionsavgiften (0,75 %-enh.) 3,15 % => 2,40 % -61 Sammanlagt Verkningarna av statens åtgärder sammanlagt Nettoeffekt utan indexhöjningar indexhöjningarna inkluderade År 2000 var kommunernas och samkommunernas årsbidrag 1,7 miljarder euro. Det förbättrades med 131 miljoner euro jämfört med året innan. Årsbidraget överskred avskrivningarna av anläggningstillgångar och räckte också till för att finansiera nettoinvesteringar. År 2001 försvagas årsbidraget men räcker till för att finansiera avskrivningarna av anläggningstillgångar. År 2002 minskar kommunernas skatteinkomster på grund av att skattebasen försvagas och kommunernas utdelning av samfundsskatten minskar. Kommunernas ekonomi stärks ändå av att statsandelarna ökar och återkravet av mervärdesskatteåterbäringar frångås. Omkostnaderna beräknas öka med närmare 4 %. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag samt räkenskapsårets resultat beräknas bli bättre. Kommunernas investeringsnivå fortsätter att vara hög, och ingen betydande nedgång är att vänta i kommunernas finansieringsbalans. Tablå 6. Kommunalekonomins utveckling enligt kommunernas bokföring, milj. euro 4) Verksamhetsbidrag Skatteintäkter Statsandelar inom driftsekonomin Övriga finansieringsposter, netto Årsbidrag Extraordinära poster, netto Investeringar, netto Överskott (= ) Avskrivningar av anläggningstillgångar Årsbidrag - avskrivningar Lånestock Kassa Nettoskuld (= ) ) Här granskas kommunalekonomins utveckling med de begrepp som används i kommunernas bokföring. I avsnitt 3.3 granskas kommunalekonomin med de begrepp som används i nationalräkenskaperna. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11

12 Den offentliga sektorns ekonomiska utveckling enligt nationalräkenskaperna Tablå 7. Den offentliga ekonomin År 2000 ökade den offentliga ekonomins inkomster med rekordfart, ca 12 % från föregående år, och det finansiella överskottet steg till 6,9 % av nationalprodukten. Tack vare statsförvaltningens starka finansiella ställning kunde man betala av på statsskulden, och hela den offentliga skulden minskade till 44 % av totalproduktionen. Många faktorer påverkade utvecklingen inom den offentliga ekonomin. Företagens goda lönsamhet och aktiekursernas uppgång ledde till en snabb ökning av intäkterna av samfundsskatten och skatterna av optionsinkomster som beskattas enligt skatteprocenterna för förvärvsinkomster. Också den allmänt förbättrade sysselsättningen medförde en avsevärd ökning av de direkta skatteintäkterna. På grund av börskursernas uppgång var statens skatteintäkter av överlåtelsevinster större än tidigare, och också dividendinkomsterna blev större än vanligt. Trots skattelättnader steg skattegraden 2000 med ½ procentenhet till 46,9 %. De offentliga samfundens utgifter ökade reellt sett knappt alls från Till detta bidrog förutom den strama utgiftslinjen bl.a. de minskade ränteutgifterna och utgifterna för arbetslösheten. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade reellt med ½ %. År 2001 krymper den offentliga ekonomins finansiella överskott till 4,1 % av nationalprodukten. Till detta bidrar det faktum att inkomsternas tillväxttakt tvärt har mattats av och att utgifterna har börjat öka snabbare. I en internationell jämförelse är den offentliga ekonomins finansiella överskott ändå på en utmärkt nivå. De offentliga samfundens skuld i relation till totalproduktionen sjunker i slutet av året till 42 %. Valperiodens hittills största inkomstskattelättnader i kombination med inflationsjusteringen och de sänkta socialförsäkringsavgifterna, sammanlagt ca 1 miljard euro, inföll vid en lämplig tid med tanke på konjunkturläget, och skattegraden sjunker i år till ca 44 %. De offentliga totalutgifterna ökar med uppskattningsvis drygt 4 %. Konsumtionsutgifterna ökar reellt med ca 1½ % från i fjol Offentliga utgifter, % av BNP 53,2 52,1 48,7 48,5 48,2 Skattegrad, % av BNP 46,1 46,2 46,9 44,0 42,6 De offentliga samfundens finansieringsbehov, % av BNP 1,3 1,9 6,9 4,1 2,6 statsförvaltningen -1,5-0,7 3,5 1,9 0,5 lokalförvaltningen -0,3-0,3 0,1-0,6-0,6 arbetspensionsanstalterna 3,2 2,8 3,1 2,7 2,6 övriga socialskyddsfonder -0,1 0,1 0,2 0,1 0,0 De offentliga samfundens skuld 5) mrd. euro 56,6 57,0 58,1 58,0 60,5 % av BNP 48,8 47,3 44,1 42,0 42,3 Statsskulden mrd. euro 69,8 68,1 63,4 60,2 60,2 % av BNP 60,2 56,5 48,2 43,6 42,1 År 2002 fortsätter den ekonomiska tillväxten att avta, och därför krymper den offentliga ekonomins finansiella överskott jämfört med i år. Överskottet inom hela den offentliga ekonomin är i en internationell jämförelse fortfarande på en god nivå. Den offentliga skuldsättningen slutar att minska i och med att överskottet i statsbudgeten blir knappt, 5) Offentlig bruttoskuld enligt EU:s bokföringsrekommendation. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12

13 amorteringarna på skulden krymper jämfört med tidigare år och arbetspensionsanstalterna flyttar sina investeringar från statsobligationer till andra objekt. Lättnaderna inom skatter och socialförsäkringsavgifter blir ungefär ¾ procentenhet i relation till totalproduktionen. Ökningen av de offentliga totalutgifterna kommer antagligen att bli aningen långsammare än i år. Statsförvaltningen Räknat med de begrepp som används i nationalräkenskaperna började statsekonomin 2000 uppvisa ett kraftigt finansiellt överskott, efter en underskottsperiod som varade i nästan ett decennium. Statsförvaltningens finansiella överskott utgjorde 3,5 % av totalproduktionen. Statens inkomster ökade med en sjättedel från året innan, men ökningen av totalutgifterna stannade vid ½ %. Statsskulden amorterades med 4,5 miljarder euro. Statens inkomster börjar sjunka i år i synnerhet på grund av att intäkterna från samfundsskatten minskar och för att fjolårets särskilda faktorer faller bort (se avsnitt 4). Statsutgifternas tillväxttakt börjar öka till 3 4 % huvudsakligen på grund av de ökade inkomstöverföringarna. Bl.a. inkomstöverföringarna till kommunerna ökar klart mer än under de senaste åren på grund av den justerade kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna och den utökade servicen. Beloppet av statens konsumtionsutgifter beräknas öka bara en aning, och investeringarna torde stanna på så gott som samma nivå som förut. Ränteutgifterna fortsätter att sjunka efter att skulden för ett par år sedan började minska. För amorteringarna på statsskulden har 3,5 miljarder euro budgeterats för 2001, och skulden minskar till uppskattningsvis 43½ % av totalproduktionen. Korrigerad med inkomsterna från försäljning av egendom underskrider statsskulden nätt och jämnt 50 % av totalproduktionen. Statens inkomster stannar 2002 på ungefär samma nivå som föregående år. Intäkterna av samfundsskatten minskar ytterligare, och skattebasens utveckling är även i övrigt svagare än under tidigare år. År 2002 ökar utgifterna sammanlagt med 5 %, varav hälften beror på budgettekniska ändringar 6). Genom ändringen ökar statens kalkylerade inkomstöverföringar till kommunerna med 0,8 miljarder euro. Statsförvaltningens finansiella överskott minskar 2002 till ca 0,5 % av nationalprodukten. Genom de nettoamorteringar som ingår i budgetpropositionen minskar statsskulden till utgången av 2002 till 42 % av totalproduktionen. Lokalförvaltningen Räknat med de begrepp som används inom nationalräkenskaperna förbättrades kommunernas och samkommunernas ekonomiska läge tydligt 2000, och finanserna började uppvisa ett överskott efter tre år av underskott. Kommunernas finansiella ställning förbättrades med ca 470 miljoner euro från året innan. Kommunernas skatteinkomster ökade med närmare 11 %. I synnerhet ökade avkastningen av samfundsskatterna mer än beräknat. Kommunernas utgifter ökade klart jämfört med året innan, även om den reella ökningen blev liten. År 2001 kommer kommunalekonomins finansiella ställning att försvagas jämfört med i fjol eftersom skattebasen har försvagats. I synnerhet avkastningen av samfundsskatten blir klart mindre än i fjol. Kommunernas utgifter fortsätter att öka i snabb takt, och konsumtionsutgifterna beräknas öka med ca 2 % reellt sett. Kommunernas investeringar väntas vara fortsatt stora på grund av det stora behovet av reinvesteringar. I det stora hela försvagas balansen inom kommunalekonomin, men inga avsevärda förändringar väntas i fråga om lånestock eller kassa. År 2002 fortsätter kommunernas utgifter att öka nästan lika snabbt som i år. Kommunernas investeringar beräknas vara fortsatt stora, även om det investeringstryck som flyttningsrörelsen ger upphov till lättar. Kommunernas konsumtionsutgifter bedöms öka reellt med ca 1½ % på grund av ökade serviceförpliktelser och kommunernas frivilliga utgiftsökningar. Ökningen av kommunernas skatteinkomster avtar ytterligare. Allt som allt fort- 6) Staten slutar 2002 återkräva mervärdesskatteåterbäringar av kommunerna, och samtidigt höjs statens andel av intäkterna från samfundsskatten. I nationalräkenskaperna avviker bokföringsmetoderna från budgetpraxis. Sedan återkravet har slopats tas mervärdesskatteåterbäringar till kommunerna i bokföringen upp som kalkylerade inkomstöverföringar från staten till kommunerna. Reformen påverkar inte balansen inom sektorerna, med undantag av fördröjda verkningar. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13

14 Arbetspensionsanstalterna Folkpensionsanstalten och fonderna för utkomstskyddet för arbetslösa Budgetpropositionens inkomstposter sätter lokalförvaltningens finansiella ställning att vara stabil, vilket minskar kommunernas behov av upplåning och bidrar till att upprätthålla ett gott kassaläge. År 2000 betalade arbetspensionsanstalterna pensioner till ett sammanlagt belopp av 8,7 miljarder euro. Snabbast ökade deltids- och arbetslöshetspensionerna. Arbetspensionsanstalternas finansiella överskott var 4,1 miljarder euro, 3,1 % av BNP, och investeringarnas marknadsvärde i slutet av året 71 miljarder euro, 54 % av BNP. Arbetspensionsanstalterna ökade sina investeringar utomlands, i synnerhet i masskuldebrev i euro, avsevärt. År 2001 kommer arbetspensionsutgifterna att öka med 7 %. Indexhöjningen av arbetspensionerna uppgick i genomsnitt till 4,1 %. Snabbast, med ungefär en femtedel, ökade antalet deltidspensionerade. Antalet personer som får ålderspension ökar med en takt av ett par procent. Den ökning av antalet arbetslöshetspensioner som länge har fortgått verkar småningom avta. Också antalet åringar som utnyttjar tilläggsdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa håller på att avta. Orsaker till detta är det goda sysselsättningsläget, den ökade användningen av deltidspensioner samt den förtidspensionsreform som gjordes Arbetspensionsanstalternas finansiella överskott krymper till 3,7 miljarder euro, 2,7 % av totalproduktionen, till följd av större indexhöjningar än under tidigare år och sänkta grunder för APL-premierna. År 2002 avtar arbetspensionsutgifternas tillväxttakt en aning på grund av mindre indexhöjningar än i fjol. Antalet personer med invalidpension kommer antagligen att börja öka efter en kontinuerlig nedgång sedan 1995; befolkningens ändrade åldersstruktur bidrar till att öka antalet arbetsoförmögna. År 2002 är arbetspensionsanstalternas finansiella överskott 3,8 miljarder euro, 2,6 % av BNP. Med de överskott som nu fås ihop förbereder man sig på den snabba ökning av pensionsutgifterna som kommer att ske när de stora åldersklasserna börjar gå i pension. Tack vare fonderingar kommer pensionsavgifterna i framtiden att stiga avsevärt mycket mindre än pensionsutgifterna. År 2000 betalade Folkpensionsanstalten och fonderna för utkomstskyddet för arbetslösa (socialskyddsfonderna) 9,5 miljarder euro i socialskyddsförmåner till hushållen, vilket var 0,3 miljarder euro mindre än året innan. Socialskyddsfondernas överskott uppgick till 0,2 miljarder euro, 0,2 % av BNP. Överskottet samlades in i arbetslöshetsförsäkringsfondens konjunkturbuffert. År 2001 kvarstår det sammanlagda beloppet av socialskyddsfondernas förmåner och understöd till hushållen på nästan samma nivå som i fjol. Den konjunkturbuffert som skulle samlas in för arbetslöshetsförsäkringsfonden fylldes i förtid. År 2002 ökar socialskyddsfondernas förmåner och understöd till hushållen med 0,2 miljarder euro. Socialskyddsfondernas viktigaste finansieringskällor är socialskyddsavgifter och finansiering via statsbudgeten. Inkomsterna från socialskyddsavgifter beräknas bli 4,9 miljarder euro, dvs. nästan 6 % mindre än året innan. Med medel ur statsbudgeten finansieras utgifter för 5,7 miljarder euro och med avkastningen av mervärdesskatten utgifter för 0,7 miljarder euro. Kommunerna finansierar stödet för vård i hemmet, som Folkpensionsanstalten administrerar, med 0,4 miljarder euro per år. Socialskyddsfonderna har sin ekonomi i balans År 2002 betalar socialskyddsfonderna arbetspensionsanstalterna, Folkpensionsanstalten och fonderna för utkomstskyddet för arbetslösa sammanlagt 20,9 miljarder euro i förmåner och understöd till hushållen, vilket utgör 18 % i relation till nationalinkomsten. Motsvarande relationstal var drygt 10 procentenheter högre 1993, när depressionen var som djupast. Statens inkomster beräknas 2002 uppgå till miljoner euro, vilket är 1 % mindre än i den ordinarie budgeten för Av inkomsterna är ca 86 % skatter och inkomster av skattenatur. År 2002 beräknas de inkomstskatter som flyter in vara 5,8 % mindre än det som har budgeterats för i år. I inkomstbeskattningsutfallet för 2002 ingår ca 530 miljoner euro i form av en höjning av statens utdelning av samfundsskatten. Genom höjningen Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14