Sammanträdesprotokoll

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll KOMMUNFULLMÄKTIGE Plats och tid Fors Folkets hus, klockan 15: Beslutande Vid sammanträdets inledning framför Henrik Öhrn (MP) dikten Invandrarna av Bosse Parnevik. Lennart Palm (S), ordförande Övriga beslutande, se bilagd närvarolista Övriga deltagande Anders Friberg, kommundirektör Göran Johansson, administrativ chef, sekreterare Ann-Sofi Hopstadius, ekonom kommunkansliet Mats Myrén (M), kommunrevisor Sören Bertilsson (S), kommunrevisor Utses att justera Måna Hesselrud och Krister Nilsson (KL) med Filip Djupenström (SD) som ersättare Justeringens plats och tid Kommunkansliet onsdag 17 juni 2015 klockan 15:00 Underskrifter Sekreterare Paragrafer Ordförande Justerande Sammanträde ANSLAG Datum Anslag sätts upp Anslag tas ner Protokollets förvaring Kommunkansliet Maria Hellgren

2 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 2 ÄRENDELISTA 67 Kommunrevisionens information 3 68 Ulf Bergs (M) motion om gatubelysning i Avesta kommun 4 69 Lillebil Lundqvists (MP) motion och Henrik Öhrns medborgarförslag om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor 7 70 Upphävande av Hedemora-Avesta Regionkommitté Insatskapital Kommuninvest Översyn av limitnivåer för internbankens verksamhet Avfallstaxa hushållsavfall Ägarstyrning av de kommunala bolagen Äldreutredning med koncernövergripande perspektiv Mål och budget för Avesta kommun Fyllnadsval efter Birgitt Broström t o m Val av ytterligare en lekmannarevisor i Avesta Naturvårdsstiftelse t o m Fyllnadsval efter Lillebil Lundkvist (MP) t o m Coompanion Dalarna t o m Besvarande av Anneli Karlssons (KL) interpellation om Vem tar fram feriepraktikplatser för ungdomar med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Besvarande av Anneli Karlssons (KL) interpellation om lagkravet om lärarlegitimation Remiss Axel Sjöströms medborgarförslag om skatepark och lekpark i Bruket i Horndal samt önskemål om gratisbuss till skolan Remiss Karina Carlsons medborgarförslag om nyproduktion av lägenheter och hus, rabatterade hyror, Nya Byns lägenheter i Krylbo och Karlbo samt integration av nykomlingar Överlämnande Susanne Nordströms medborgarförslag om rullskid- /rullskridskobana Remiss Anneli Karlssons (KL) motion om jämställd budget Interpellation Anneli Karlssons (KL) till kommunstyrelsens ordförande om integrationen Remiss Krister Nilssons (KL) och Anneli Karlssons (KL) motion om ökad HBTQ kompetens hos anställda i Avesta kommun och bolag Remiss Krister Nilssons (KL) motion om e-förslag Delgivningar 60 Närvaro- och omröstningslista 61

3 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 3 67 Kommunrevisionens information Mats Myrén, sammankallande för kommunrevisionen, medverkar och ger följande redovisning: På kommunrevisionens möte för en vecka sedan diskuterade vi huruvida, och i så fall vad, vi skulle informera kommunfullmäktige om, vid dagens sammanträde. Vi var ense om att ur ett kommunrevisionellt perspektiv är tillståndet i kommunen ganska gott. Dock inte bättre än att det går att utveckla ytterligare. Idag skall ni fastställa mål och budget för 2016 till De mål som skall styra kommunens verksamhet. Oförtrutet har vi från revisionen sedan flera år tillbaka påtalat betydelsen av att målen utformas så att de är - Entydiga, d v s inte kan bli föremål för olika tolkningar - Mätbara, så att det går att konstatera huruvida de uppnåtts eller ej - Realistiska, annars har de ingen styrande effekt Vi har noterat en succesiv förbättring! Men: Den uppmaning vi nu vill rikta till kommunfullmäktiges ledamöter är att i de styrelser ni är verksamma, och där uppgiften fram till den 19 november, se sidan 190 i dagens handlingar, är att utforma styrelsernas mål så att de överensstämmer med fullmäktiges mål. Att ni formulerar dem så att de är - Entydiga - Mätbara - Realistiska

4 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 4 68 Ulf Bergs (M) motion om gatubelysning i Avesta kommun Dnr KK14/ Ulf Berg (M) anför följande i sin motion: Under många år har gatubelysningen varit ett område som flitigt debatterats. I dagarna inget undantag och oftast har det varit att belysningen skall dras in på landsbygden. Skälet som ofta åberopas är att vägen inte tillhör kommunens ansvarsområde. För de kommuninnevånare som bor efter vägen eller nyttjar vägen för att förflytta sig spelar det ingen som helst roll vem som ansvarar för vägunderhållet. Höstmörkret faller varje år och oftast är det rejält mörkt innan snön faller. Belysning är ur trivselsynpunkt väldigt bra. Så bra att den, i bland annat centrala Avesta, nyttjas av kommunen för att försköna staden. Ett mycket bra initiativ som säkert kan utvecklas ytterligare. Vi som bor på landsbygden i Avesta kommun tycker dock att även gatubelysningen skall få finnas kvar och i vissa fall till och med byggas ut. Många gånger skall vi av klimatskäl byta ut den gamla belysningen mot en betydligt energieffektivare. Enligt motionärens uppfattning har skolskjutsarna inte prioriterats på rätt sätt och det har medfört att betydligt fler barn och ungdomar måste gå ibland ganska långa sträckor på mörka vägar. Naturligtvis medför de en oro hos föräldrarna och i många fall skjutsar man sina barn till skolan. De medför onödig trafik vid skolorna och är ej heller klimatsmart om transporten sker enbart därför att promenaden till skolskjutsen upplevs för riskfylld. Ulf Bergs (M) förslag: - beslutar att genomföra en översyn av den policy som finns gällande kommunens belysningsstrategi med innebörden att gatubelysning i betydlig större omfattning ska se dagens ljus även på landsbygden för att lysa upp kvällen och natten. beslutade 27 oktober 2014 att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen arbetsutskott beslutade 17 november 2014 att remittera motionen till kommunkansliet (teknisk service) för yttrande. Teknisk service Kommundirektören

5 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 5 68 (forts) Teknisk service yttrande: Teknisk service har tillsammans med kommunens samordnare för busstrafik inspekterat de sträckor som körs med buss, d v s både reguljära busslinjer samt skolbusslinjer. Inspektionen omfattar såväl belysning som uppställningsytor för buss längs väg. Vidare har utfasningsarbetet av kvicksilverbelysningen fortsatt enligt tidigare påbörjat förfaringssätt, vilket i stort betyder att belysning byts/ersätts vid hussamlingar, demonteras över åkrar, ängar och skogspartier. Hänsyn tas till befintliga samlingsplatser med t ex post/brevlådor i enlighet med vår belysningspolicy. Ett mycket stort problem som uppstått vid senaste utfasningsarbetet med belysning är att Trafikverket som väghållare helt avgör och beslutar vad som får utföras längs deras vägar, vägrat tillstånd för utbyte av trästolpar. Kommunen har fått tillstånd till rasering av belysning som av kommunen avses att ej upprustas. När det gäller de delar som kommunen avsett att rusta/behålla kräver Trafikverket eftergivliga stolpar som en trafiksäkerhetsåtgärd. Eftergivliga stolpar för luftledningar betyder en kostnadsökning för kommunen på ca kronor/stolpe. Elleverantörer kommer att ställas inför samma krav. Skadade trästolpar ska bytas mot eftergivliga. Detta skapar kostnader som medför att många luftledningar med stor sannolikhet kommer att markförläggas, vilket ytterligare reducerar möjliga monteringspunkter för belysning. I dag finns många belysningsarmaturer i stolpar där elbolaget äger stolpen där samnyttjande sker med elleverans, belysning och telefoni. Beredning - Ulf Bergs (M) motion 27 oktober oktober Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 november Teknisk service yttrande, brevnr 26.15, 4 maj Kommunstyrelsens tekniska utskott 13 maj Kommunstyrelsen 1 juni Teknisk service Kommundirektören

6 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 6 68 (forts) Vid s behandling yrkar Ulf Berg (M)och Lars Isacsson (S) bifall till kommunstyrelsens förslag med tillägget att Avesta kommun tillskriver Trafikverket och påtalar de negativa följder för trafiksäkerheten som Trafikverkets regler om eftergivliga stolpar i praktiken medför. beslutar enligt kommunstyrelsens förslag med Ulf Bergs (M) och Lars Isacssons (S) tilläggsyrkande. s beslut - Motionen är besvarad med tekniska utskottets yttrande. - Avesta kommun tillskriver Trafikverket och påtalar de negativa följder för trafiksäkerheten som Trafikverkets regler om eftergivliga stolpar i praktiken medför. Teknisk service Kommundirektören

7 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 7 69 Lillebil Lundqvists (MP) motion och Henrik Öhrns medborgarförslag om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor Dnr KK14/ Lillebil Lundkvist (MP) och Henrik Öhrn anför följande i gemensam motion och medborgarförslag: På skolor och förskolor finns stränga krav på säkerhet, men ytterligare en faktor behöver regleras för att barn ska vara säkra de farliga kemikalierna som finns i produkter och varor i inomhusmiljön. På senare tid har detta bl.a. belysts genom Kemikalieinspektionens arbete Handlingsplan för en giftfri vardag (se länk och Naturskyddsföreningens projekt Operation Giftfri förskola. (se länk Inomhusmiljön är idag en erkänd källa till miljögifter som kan vara skadliga för både människa och miljö. Vanliga vardagsprodukter på förskolor och skolor, kan innehålla främmande och även farliga kemikalier. Många av dessa ämnen kan släppa från produkterna och via luft och damm exponera barn. Exempel på sådana produkter är kläder och textil, möbler, leksaker, golv, väggar och elektronik. En del farliga kemikalier kommer in i kroppen genom att de används på kroppen. Barn spenderar mer tid än vuxna nära golvet, drar med händer över plana ytor, suger på händerna eller stoppar fingrarna i munnen, och får på så sätt i sig dammet. Där finns de vanligaste farliga kemikaliegrupperna såsom ftalater, bromerade flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen och bisfenol A, och problemen med dem är väl dokumenterade. Trots reglering accepteras flera hormonstörande ftalater (vanlig mjukgörare i plast) i låga halter i leksaker, barnvårdsprodukter avsedda för barn under 3 år. Samma ftalater finns i andra produkter, såsom golv, duschdraperier, plastskor, konstskinnsprodukter med mera, i miljöer där barn finns. Bildningsstyrelsen Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd

8 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 8 69 (forts) Hormonstörande ämnen har visats kunna skapa negativa effekter på människor och djur vid halter långt under gällande gränsvärden, och forskare har kopplat ämnena till effekter såsom fetma, diabetes typ II, hjärt- och kärlsjukdomar, Alzheimer, Parkinson, hormonrelaterad cancer, svårigheter att få barn, tidigarelagd pubertet, missbildningar på könsorgan, inlärningssvårigheter, bokstavssjukdomar, autism, infektioner, astma och autoimmuna sjukdomar. Kommunens förskolor kan med detta förslag bli en inspirationskälla för föräldrar som ofta säger att de behöver mer handfasta råd. Det som genomförs på förskolor kan sedan vara en modell för andra förvaltningar. Senaste utvärderingen av riksdagens mål om Giftfri miljö visar att vi inte alls kommer att nå målet. Därför är alla insatser mycket viktiga. (Se länk Giftfri-miljo/) I Miljöbalken kapitel 2, hänsynsreglerna 4 står: Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Lag (2006:1014). Motionären och medborgarförslagsställarens förslag: Följande förslag avser att skydda barnen, den grupp av människor som är mest utsatta och känsliga. Vuxna i alla positioner måste göra medvetna val för att minska exponeringen. Problemen är allmänt bekanta sedan många år och vi kan inte längre vänta på beslut från EU, regering och riksdag om skärpta regler. Oavsett om lagstiftningen skärps behöver de äldre kvarstående kemikalierna hanteras ansvarsfullt och barnen skyddas från påverkan av dessa. 1. Skärper hälso- och miljökraven i den kommunala upphandlingen för att få en bättre miljö på förskolorna och säkerställer att inköp sker så att lägstapris inte är styrande (Se nytt beslut i EU-parlamentet januari 2014). Bildningsstyrelsen Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd

9 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 9 69 (forts) 2. Antar ett handlingsprogram för en Giftfri förskola som omfattar en kartläggning och plan för utbyte av inredning och leksaker till de med mindre hälso- och miljöfarliga ämnen. En styrning steg för steg av flöden av nya varor rekommenderas för att övergå till miljömärkta produkter och mer ekologisk mat utan farliga kemikalier. 3. Ställer krav på att förskolor inom kommunen rensar ut befintliga varor med potentiellt farliga kemikalier från förskolorna (se Naturskyddsföreningens rapport Giftfria barn leka bäst ). 4. Ger stöd till förskolorna att implementera kraven på egenkontroll rörande kemikalier i enlighet med lagstiftningen. 5. Säkerställer, i den mån förskolorna själva står för inköpen, att inköpsrekommendationer finns på alla förskolor där miljö- och kemikalieaspekter ingår. 6. Ställer krav på nybyggen och renoveringar så att inte nya problem uppstår. 7. Implementerar krav mot miljögifter och farliga kemikalier i de delar av styrdokument som berör förskolan och att detta följs upp årligen. beslutade 29 september 2014 att medborgarförslaget skulle remitteras till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 28 oktober 2014 att remittera motionen/medborgarförslaget till Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd och till bildningsstyrelsen (samordnare) för yttrande. Bildningsstyrelsens yttrande Kvalitetsutvecklare Börje Forslund, bildningsförvaltningen, lämnade följande förslag till bildningsstyrelsen: - Resultatenhetscheferna för förskola-grundskola föreslår att en arbetsgrupp tillsätts och som med stöd av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning får uppdraget att utreda ärendet enligt förslagsställarnas förslag. Bildningsstyrelsen Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd

10 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts) Bildningsstyrelsen beslutade följande: - Motionen bifalles. - Resultatenhetscheferna för förskola-grundskola får i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp som med stöd av Västmanland-Dalarna miljö och byggförvaltning utreder ärendet enligt förslagsställarnas förslag. Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnds yttrande Nämnden har, som ansvarig för tillsyn av miljöbalken inom kommunen, fått motionen på remiss för yttrande. Nämnden har tidigare yttrat sig rörande en liknande motion och medborgarförslag från Gunilla Berglund (C) som rörde giftfri kommun (KK ). Allmänt om nämndens miljötillsyn enligt miljöbalken Tillsynen sker utifrån miljöbalken med tillhörande förordningar. Tillsynen bedrivs dels i projektform, där en samlad grupp verksamheter, exempelvis skolor, får samma typ av inspektioner, t.ex. fokus på buller, och dels genom löpande inspektioner där verksamheter exempelvis ett år får en inspektion där avfallshanteringen kontrolleras och nästa gång en inspektion som tittar på kemikaliehantering. Hur ofta olika verksamheter inspekteras beror på hur de klassats utifrån risker för miljö och hälsa samt verksamhetens omfattning. Kommunens förskolor får tillsynsbesök vartannat år. Kemikalietillsynen enligt miljöbalken baseras framför allt på försiktighetsprincipen (2 kap 3 ) som innebär att krav kan ställas redan vid misstanke om skadlighet, och på produktvalsprincipen (2 kap 4 ) som innebär att farliga produkter så långt som möjligt ska ersättas med mindre farliga produkter. Miljöbalken är tillämplig på i stort sett alla typer av verksamheter och rättspraxis har visat att tillsynsmyndigheterna kan ställa långtgående krav på kartläggning av farliga kemikalier. Farliga kemikalier i varor Varor innehåller kemiska ämnen och en del av dessa kan spridas och ge negativa effekter för människors hälsa och miljön. Exempel på sådana ämnen är mjukgörande ftalater i plaster, vissa flamskyddsmedel i elektronik och antibakteriella ämnen i textilier. Bildningsstyrelsen Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd

11 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts) Barn är mer känsliga för kemikalier än vuxna och det är viktigt att inte utsätta dem för farliga ämnen i onödan. Därför finns det särskilda regler som gäller t.ex. kemikalier i leksaker. Kunskapen är generellt sett låg när det gäller innehållet av kemikalier i varor, hur kemikalierna sprids och vilka effekter kemikalierna kan ha på människors hälsa och miljön. Kemikalieinspektionen har på uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan för en giftfri vardag. De har även tagit fram broschyren Kemikalier i barns vardag som kan ligga till grund för arbetet med att kartlägga i vilka produkter kemikalier kan återfinnas. Naturskyddsföreningen har gjort en kartläggning kallad Operation giftfri förskola över vilka kemikalier som återfinns på förskolorna i landet samt i vilken omfattning barn och personal utsätts. Regeringen har givit Kemikalieinspektionen i uppdrag att fortsätta arbetet för en giftfri vardag, där åtgärdsprogram för bland annat hormonstörande ämnen ingår. Kemiska produkter såsom t.ex. diskmedel och målarfärg, har en märkning där konsumenten kan se om och på vilket sätt kemikalien är farlig genom en farosymbol och farobeteckning. För varor som t.ex. leksaker och möbler finns idag inte någon motsvarande märkningsplikt vilket gör det svårt för konsumenten att bedöma om det finns farliga kemikalier i varan. Olika miljömärkningar kan dock vara vägledande. Konsumenter har rätt att få information om en vara innehåller något av ämnena på EU:s lista över särskilt farliga ämnen (kandidatförteckningen). På begäran ska den som säljer en vara kunna tala om ifall den innehåller något särskilt farligt ämne i en halt högre än 0,1 viktsprocent, och i så fall vilket ämne. Informationen ska ges utan kostnad och inom 45 dagar. Kandidatförteckningen är EU:s lista över ämnen som har egenskaper som gör att de anses särskilt farliga och som kan ge allvarliga, långvariga och bestående effekter på människors hälsa eller på miljön. Överväganden Nämnden ställer sig positiv till förslagen i motionen. Eftersom barn tillbringar mycket tid på förskolan i sin vardag bör insatser göras för att minimera de farliga ämnen som kan finnas där. En sådan satsning på förskolorna bör också kunna bidra positivt till Avesta Bildningsstyrelsen Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd

12 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts) Miljöstyrningsrådet (rådet) ansvarade tidigare för att t.ex. att ta fram kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling. Från och med 1 juli 2014 ansvarar Konkurrensverket för dessa frågor och regeringen har nu gett Konkurrensverket i uppdrag att ta fram kriterier för kemikaliekrav för upphandlingar inom förskolor samt ta fram stödmaterial till upphandlare och inköpare. Uppdraget ska redovisas i maj 2015 och sker inom ramen för regeringens handlingsplan för en giftfri vardag. Upphandlingar är ett starkt och viktigt verktyg för att påverka vilka varor och kemiska produkter som köps in, och därmed kunna undvika varor som innehåller farliga ämnen. Miljöbalken ställer krav på att farliga produkter ersätts med mindre farliga produkter där det är möjligt och att använda rådets kriterier förenklar detta arbete eftersom det är lättare att ställa relevanta krav i en upphandling. För en del varor/produkter har rådet tagit fram olika kravnivåer på upphandlingskriterierna, bas-, avancerad- och spjutspetsnivå. Det innebär att det behöver klargöras vilka kriterier som ska användas och i vissa fall kan det vara motiverat att ställa högre krav än rådets. Nämnden ser arbetet med att anta ett upphandlingsprogram, göra en kartläggning och en plan för utbyte samt en utrensning av befintliga varor som flera olika steg i ett långsiktigt arbete. För att arbeta mot målet giftfri förskola kan en kartläggning behöva göras för att få kunskap om vilka typer av produkter som finns i verksamheten samt var dessa återfinns och i vilken omfattning. För detta kan checklistor och bedömningsgrunder behöva utarbetas och där kan även provtagningar av material och produkter behöva ingå. Att rensa ut produkter med farliga kemikalier i minskar risken för exponering för kemikalierna och för utsläpp till miljön. Plastleksaker och PVC-golv kan innehålla skadliga mjukgörare, elektronik kan innehålla tungmetaller och textilier och leksaker kan innehålla giftiga brandskyddsmedel. Det är viktigt att det finns en plan för hur detta ska bytas ut och hanteras. Innehåller de giftiga ämnen behöver de också omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Nästa steg i arbetet kan därför vara att ta fram en plan för hur arbetet med att byta ut inredning, leksaker, etc. i verksamheten mot miljö- och hälsomässigt bättre produkter ska ske samt inom vilken tidsperiod. En prioritering av varorna kan behöva göras. När detta är framtaget finns en tydlig plan för hur kommunens förskolor kan arbeta för att minska risken för att barnen utsätts för farliga kemikalier. Upphandling är som tidigare nämnts ett kraftigt verktyg där arbetet kan ske parallellt med kartläggningen och framtagningen av planen för att övergå till giftfria produkter. Bildningsstyrelsen Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd

13 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts) Ekologiska livsmedel produceras utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Regeringen har satt ett mål om att 25 procent av all inköpt mat ska vara ekologisk och vissa kommuner har satt högre mål. Uppsala kommun har som mål att all mat ska vara ekologisk till år 2023 och har tagit fram delmål (procent ekologiskt) för varje år. Avesta kommun har en mat- och måltidspolicy med övergripande mål och riktlinjer avseende de kommunala köken. Där anges att all mjölk är ekologisk, att andelen övriga ekologiska livsmedel årligen ökar och att andelen miljömärkt fisk och kött ökar. Nämnden anser att en styrning steg för steg för övergång till ekologiska livsmedel skulle kunna ske genom att besluta om ett slutmål och att ta fram konkreta och mätbara delmål för hur andelen ekologisk mat ska ökas årligen. Styrning kan även ske genom att göra en prioritering av vilka livsmedel som i första hand ska bytas ut till ekologiskt. Riksdagen har tagit fram 16 nationella miljömål varav ett är Giftfri miljö. Miljömålet Giftfri miljö är prioriterat av nämnden och nämnden avser att bedriva tillsyn med fokus på en giftfri förskola i framtiden. Alla som bedriver en verksamhet omfattas av kunskapskravet, försiktighetsprincipen och produktvalsprincipen i miljöbalken (2 kap. 2, 3 och 4 miljöbalken) för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Det innebär i korthet att skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada, att redan vid misstanke om skadlighet vidta åtgärder och att välja bättre alternativ ur hälso- och miljösynpunkt. Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnds beslut: - Nämnden ser positivt till motionen/medborgarförslaget och anser motionen/medborgarförslaget besvarat med miljöenhetens tjänsteskrivelse daterad 24 mars Bildningsstyrelsen Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd

14 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts) Beredning - Lillebil Lundkvists motion och Henrik Öhrns medborgarförslag 19 augusti september Kommunstyrelsens arbetsutskott 28 oktober Bildningsförvaltningens skrivelse 16 mars Bildningsstyrelsen 8 april Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltnings skrivelse 24 mars Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 7 april Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj Kommunstyrelsen 1 juni Vid kommunfullmäktiges behandling av ärendet yrkar Henrik Öhrn (MP), Lars Isacsson (S) och Ulf Berg (M) bifall till kommunstyrelsens förslag att - Motionen tillstyrks vad avser att kartläggning ska ske var i kommunens verksamhet där giftiga ämnen kan finnas och miljöer prioriteras där barn och unga vistas. Denna kartläggning genomförs vid nästa internrevision av Avesta kommuns miljöarbete. - Övriga förslag i motionen är besvarade med yttrandena från Bildningsstyrelsens och Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd. beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. s beslut - Motionen tillstyrks vad avser att kartläggning ska ske var i kommunens verksamhet där giftiga ämnen kan finnas och miljöer prioriteras där barn och unga vistas. Denna kartläggning genomförs vid nästa internrevision av Avesta kommuns miljöarbete. - Övriga förslag i motionen är besvarade med yttrandena från Bildningsstyrelsens och Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd. Bildningsstyrelsen Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd

15 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Upphävande av Hedemora-Avesta Regionkommitté Dnr KK15/ Kommundirektör Anders Friberg anför följande: beslutade 1997 att bilda en regionkommitté för Avesta och Hedemora kommuner. Syftet var ett nära samarbete för att utröna möjligheter till besparingar och/eller högre kvalitet i verksamheterna. Regionkommittén har varit representerad av kommunstyrelsens arbetsutskotts ordinarie ledamöter. Sammanträden har varit mellan 3-4 ggr årligen och respektive kommun har svarat för kallelser och protokoll vartannat år. Under senare år har flera kommuner involverats i samarbete gällande olika organisationer. Räddningstjänst, lönehantering, överförmynderi och upphandling är några som kan nämnas. De kommuner som har engagemang i de olika samarbetena möts i FAHNS (Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg samt Skinnskatteberg) där i huvudsak samma frågor tas upp som i regionkommittén. Kommunstyrelseordföranden i FAHNS beslutade 11 mars 2015 att beslut ska tas i båda kommunernas kommunfullmäktige om att upphäva Hedemora- Avesta Regionkommitté. Kommunchefernas inlägg är att det kan vara av värde att reflektera över FAHNS politiska sammansättning ur ett samverkansuppdrag. Kommundirektörens förslag: - Regionkommittén Hedemora-Avesta upphör med hänvisning till kommunalrådens förslag i FAHNS-samverkan. Beredning - Kommunkansliets skrivelse 21 april Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj i Hedemora 19 maj Kommunstyrelsen 1 juni Vid kommunfullmäktiges behandling av ärendet yrkar Lars Isacsson (S) bifall till kommunstyrelsens förslag tillika kommundirektörens förslag. beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Hedemora kommun Sekretariatet

16 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts) s beslut - Regionkommittén Hedemora-Avesta upphör med hänvisning till kommunalrådens förslag i FAHNS-samverkan. Hedemora kommun Sekretariatet

17 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Insatskapital Kommuninvest Dnr KK15/ Ekonom Tommy Åhlberg anför följande: Avesta kommun är medlem i Kommuninvest ekonomiska förening (kommun- och landstingssektorn gemensamma finansieringsinstitut). Som medlem har Avesta kommun satt in ett insatskapital i föreningen på kronor, vilket motsvarar ca 267 kronor/invånare. Då Kommuninvests verksamhet lyder under Finansinspektionen och EU-regler för finansiell verksamhet, finns nu ett krav på kapitalförstärkning på Kommuninvest. Kommuninvest har de senaste åren försökt att utöka eget kapital genom vinst, en vinst som uppstått genom att högre marginaler tagits ut på upplåningen än tidigare. Diskussioner har förts inom föreningen om det inte vore bättre att istället medlemmarna går in med mer insatskapital för att nå upp till kommande krav på eget kapital. I nuläget är bedömningen att den insats som kommer att krävas för att uppnå kapitalbehovet är 900 kronor/invånare för samtliga medlemmar. För Avesta kommuns del innebär det ca kronor i total insats, varav Avesta kommun redan har kronor insatt sedan tidigare. Avesta kommuns nya insats skulle alltså bli ca kronor. Ärendet behandlades på Kommuninvests Föreningsstämma 2014 där beslutet blev att kapitaliseringen ska kunna ske på det sättet. Eftersom beslutet är av mycket principiell betydelse behövde även stämman för 2015 fatta samma beslut. Föreningsstämman fattade samma beslut den 16 april nu i år. Med anledning av detta föreslås att Avesta kommun under 2015 betalar in det återstående insatskapital som behövs för att uppnå 900 kronor/invånare, (ca kronor). Kapitalet påverkar inte kommunens resultat utan redovisas som finansiell tillgång i balansräkningen. Kommunen kommer att få avkastning på kapitalet. Ekonomens förslag: - Avesta kommun betalar in under 2015 till Kommuninvest ekonomiska förening det insatskapital som återstår för att komma upp till maxinsatsen 900 kr/invånare, (ca kronor). - Finansiering sker inom balansräkningen. Ekonomen teknisk service Ekonomichefen

18 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts) Beredning - Kommunkansliets skrivelse 24 april Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj Kommunstyrelsen 1 juni Vid kommunfullmäktiges behandling av ärendet yrkar Lars Isacsson (S) bifall till kommunstyrelsens förslag tillika ekonomens förslag. beslutar enligt kommunstyresens förslag. s beslut - Avesta kommun betalar in under 2015 till Kommuninvest ekonomiska förening det insatskapital som återstår för att komma upp till maxinsatsen 900 kr/invånare, (ca kronor). - Finansiering sker inom balansräkningen. Ekonomen teknisk service Ekonomichefen

19 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Översyn av limitnivåer för internbankens verksamhet Dnr KK15/ Ekonom Tommy Åhlberg anför följande: I gällande finanspolicy finns angivet att limiterna skall ses över minst en gång årligen. Översyn har nu gjorts och bedömningen är att inga förändringar behöver göras i nuläget av gällande limitnivåer. Ekonomens förslag: - Oförändrade nivåer enligt nedanstående för Internbankens parter: Externa belopp Avesta kommuns (Internbankens) skuld Derivatinstrument Koncerninterna belopp Gamla Byn AB Avesta Industristad AB Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Avesta Vatten och Avfall AB kronor kronor kronor kronor kronor kronor - Kommunstyrelsen har rätt att omsätta de lån som förfaller till betalning samt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder, upp till en total extern låneram om Mkr. Vidare får derivatinstrument utnyttjas upp till detta belopp. Beredning - Kommunkansliets skrivelse 24 april Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj Kommunstyrelsen 1 juni Ekonomichefen Ekonomen teknisk service

20 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts) Vid kommunfullmäktiges behandling av ärendet yrkar Ulf Berg (M), Lars Isacsson (S) och Kurt Kvarnström (S) bifall till kommunstyrelsens förslag tillika ekonomens förslag. beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. s beslut - Oförändrade nivåer enligt nedanstående för Internbankens parter: Externa belopp Avesta kommuns (Internbankens) skuld Derivatinstrument Koncerninterna belopp Gamla Byn AB Avesta Industristad AB Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Avesta Vatten och Avfall AB kronor kronor kronor kronor kronor kronor - Kommunstyrelsen har rätt att omsätta de lån som förfaller till betalning samt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder, upp till en total extern låneram om Mkr. Vidare får derivatinstrument utnyttjas upp till detta belopp. Ekonomichefen Ekonomen teknisk service