Landstingsfullmäktiges protokoll

Transkript

1 Landstingsfullmäktiges protokoll Sammanträdet den 23 februari Inga Gustafsson, sekreterare Justerat den 29 februari 2012 Elisabeth Lindberg, ordförande Ingmari Åberg, justerare Anders Josefsson, justerare Bevis Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets officiella anslagstavla den 29 februari Överklagandetiden utgår den 22 mars Inga Gustafsson

2 Sammanträdet öppnas... 3 Anmälan om nya ersättare... 3 Anmälan om inkallade ersättare... 3 Upprop... 3 Val av två protokolljusterare... 5 Information från presidiet... 5 Anmälan av interpellationer... 5 Information om patientnämndens verksamhet år Förändring av operationsverksamheten vid Kali sjukhus... 6 Ändring av fullmäktiges regler om oppositionsrådens arvoden Framtida ägande och ansvar i AB Transitio Motion nr 4-11 om krav på viktminskning/rökfrihet och åldersbegränsningar i sjukvården Motion nr 5-11 om bidrag till linser för dem som lider av keratokonus Motion nr 6-11 om sjukvårdsrådgivning på andra språk Motion nr 7-11 om IVPA i hela Norrbotten Bildande av North Sweden Datacenter Location AB Avsägelse av uppdrag Val Valutskottets förslag Interpellationssvar Landstingsstyrelsens rapport Sammanträdet avslutas Bilagor: Interpellationer och svar 2

3 1 Sammanträdet öppnas Ordföranden förklarar sammanträdet öppnat kl Sammanträdet hålls i Landstingshuset, Luleå. Länsstyrelsen har utsett: 2 Anmälan om nya ersättare Pär Tjärdalen (M) till ny ersättare i Luleå valkrets efter Martin Bücht som avsagt sig uppdraget. Marja Mustakallio (MP) till ny ersättare efter Tore Johansson som avlidit. 3 Anmälan om inkallade ersättare Förhindrad ledamot Inkallad ersättare Agneta Lipkin (S) Kristina Yacoub (S) Bengt Niska (S) Per-Erik Muskos (S) Lars U Granberg (S) Agneta Burman (S) Simon Fors (V) Marianne Jakobsson (V) Helena Stenbäck (MP) Jörgen Naalisvaara (MP) Daniel Bergman (M) Lage Hortlund (M) Erik Berg (C) Ann-Christine Rutqvist (C) 4 Upprop Följande ledamöter anmäler sig närvarande vid uppropet: Arbetarepartiet-Socialdemokraterna (S) Kent Ögren Tomas Vedestig Britt Westerlund Håkan Bäckström Leif Bogren Birgitta Gidblom Anita Gustavsson AnnKristin Nilsson Thor Viklund Stig Starlind Lars Rehnberg, ersättare Roland Nirlén JanÅge Mikalsen Anders Öberg Ida Johansson Ingela Uvberg Nordell 3

4 Agneta Burman, ersättare Eivy Blomdahl Lennart Synnergren Pernilla Lundqvist Per-Erik Muskos, ersättare Britt-Marie Vikström Kurt-Åke Andersson Lennart Holm Kristina Yacoub, ersättare Monica Carlsson Gunnel Sandlund Bo Engström Agneta Granström Kenneth Backgård Ann-Christin Åström Bernt Nordgren Jörgen Afvander Erkki Bergman Anders Bohm Bo Ek Mattias Karlsson Gunilla Wallsten Lage Hortlund, ersättare Bo Hultin Roland Nordin Stefan Tornberg PerArne Kerttu Jens Sundström Erik Lundström Erik Söderlund Lennart Thörnlund Maria Burström Gunnar Gabrielsson Brita Ström Fredrik Hansson Marianne Viita Bengt Ek Elisabeth Lindberg Vänsterpartiet (V) Marianne Jakobsson, ersättare Ove Haarala Ingmari Åberg Miljöpartiet de gröna (MP) Jörgen Naalisvaara, ersättare Norrbottens Sjukvårdsparti (NS) Dan Ankarholm Doris Messner Johnny Åström Anders Sundström Lennart Ojanlatva Margareta Henricsson Moderata Samlingspartiet (M) Hans Swedell Anders Josefsson Nihad Zara Camilla Rydbjörk Centerpartiet (C) Gunnar Selberg Folkpartiet liberalerna (FP) Anne Kotavuopio Jatko Oberoende ledamöter Följande ej tjänstgörande ersättare anmäler sig närvarande vid uppropet: Sven Holmqvist (S) Sören Sidér (NS) Christer Carlsson (S) Monica Nordvall-Hedström (M) Glenn Berggård (V) Göran Höglund (M) Bo Goding (V) Sari Hedlund (M) Erika Sjöö (NS) Berit Vennström (C) Margareta Dahlén (NS) Kerstin Hübinette (FP) 4

5 5 Val av två protokolljusterare Ingmari Åberg (V) och Anders Josefsson (M) utses till att jämte ordföranden justera protokollet. Justeringen äger rum den 29 februari i Landstingshuset, Luleå. Motion under beredning: 6 Information från presidiet Motion nr 8/11 om moratorium för neddragningar i närsjukvården. (Stefan Tornberg, C och Jens Sundström, FP) 7 Anmälan av interpellationer Följande interpellationer har lämnats in: Nr 1/12 om neddragningar för taltidningen Insyn (Stefan Tornberg, C) Nr 2/12 om utveckling av sjukvården i Kiruna som stödjer tillvät och befolkningens behov (Anne Kotavuopio Jatko, FP) Nr 3/12 om skattemedlen ut ur länet och landet? (Gunnar Selberg, C) Nr 4/12 om befolkningstillvät i Norrbotten (Gunnar Selberg, C) Interpellationerna får ställas. Beslut Ordföranden meddelar att svar kommer att lämnas senare under mötet. 8 Information om patientnämndens verksamhet år 2010 Per-Erik Muskos (S), vice ordförande, informerade om patientnämndens verksamhet

6 Protokollsanteckning Ann-Christine Rutqvist (C) påbörjar tjänstgöringen kl Förändring av operationsverksamheten vid Kali sjukhus Dnr Ärendebeskrivning Motiv till behovet av förändringar I samband med planeringsarbetet inför år 2011 lade division Opererande fram förslag till förändringar inom operationsverksamheten i Kiruna och Kali. Skälen till varför förslagen lades fram är följande: Krav på god vård och goda behandlingsresultat innebär en fortsatt specialisering inom alla divisionens discipliner. Specialiseringen innebär att verksamheter måste koncentreras ytterligare i länet för att uppnå tillräckligt patientunderlag. Ovan nämnda faktorer samt den medicinsk-tekniska utvecklingen är eempel på förhållanden som bidrar till en nationell och regional nivåstrukturering inom operativ vård som innebär att volymen ingrepp som utförs på länsdelssjukhus kommer att fortsätta att minska. Situationen då det gäller kompetensförsörjningen börjar bli prekär. Ett flertal specialister lämnar verksamheten, främst p g a pensioneringar, vilket medför stora svårigheter att upprätthålla både jourlinjer och dagtidsverksamhet. De nya kraven på ST-utbildningen av läkare är starkt begränsande för möjligheterna att bedriva utbildning vid länsdelssjukhusen. Den medicinska utvecklingen innebär ökade kostnader framförallt inom cancervården. Dessutom tillkommer nya läkemedel mot tillstånd som tidigare inte kunnat behandlas. Denna utveckling skapar ett ökat behov av ekonomisk effektivisering inom andra områden. Divisionens ekonomiska underskott innebär att kostnadsminskningar måste genomföras på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Från den 1 september 2011 koncentrerades, efter beslut av landstingsfullmäktige, centraloperationskrävande ingrepp i Malmfälten till Gällivare sjukhus. Motiven bakom denna förändring var framförallt medicinsk kvalitet och att bidra till en långsiktigt hållbar struktur inom operationsverksamheten i Malmfälten. Upptagningsområdet på ca inv är alltför litet för att det ska 6

7 vara möjligt att upprätthålla kompetens och god medicinsk kvalitet om verksamheten bedrivs vid fler än ett sjukhus. Huvudmotiven till förändringarna i Kiruna respektive Kali är delvis olika. I Kali handlar det främst om ekonomi och effektivt nyttjande av de samlade resurserna i ett länsperspektiv. Om den operationsverksamhet som bedrivs i Kali med ett begränsat resurstillskott är möjlig att bedriva vid övriga sjukhus, kan divisionen göra en besparing. Divisionen genomförde därför en översyn som visade på ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter av att koncentrera de operationer som idag görs i Kali till Gällivare resp Sunderby sjukhus. Frågeställningen rörde om det är möjligt att med ett begränsat resurstillskott i Gällivare resp Sunderbyn, överta de operationer som för närvarande görs i Kali och hur stor besparingen i så fall blir. Divisionen har även utrett ett annat alternativ, nämligen att minska resurserna i Kali så långt som möjligt och ändå klara det operativa uppdraget. Verksamheten i Kali Den akuta operationsverksamheten i hela kustområdet är sedan ett antal år tillbaka koncentrerad till Sunderby sjukhus. Operationsverksamheten i Kali har ett renodlat elektivt uppdrag som huvudsakligen består av allmänkirurgiska volymoperationer: bråck, gallor och varicer. Förutom allmänkirurgiska/urologiska operationer utförs också ingrepp på medicinpatienter (huvudsakligen inläggning venportar, pacemakeringrepp och PEG*) 0F samt tandvård i narkos för eempelvis tandvårdsrädda och dementa patienter. Samtliga operationer är planerade ingrepp. Operationsverksamheten som utförs på centraloperation i Kali har minskat under en följd av år. Orsaken till det är bl a att vårdköerna i Norrbotten minskat och att indikation för operation har stramats upp framförallt när det gäller allmänkirurgiska ingrepp. År 2007 var antalet allmänkirurgiska ingrepp i Kali ca 1450 och har därefter minskat stadigt och beräknas under 2012 uppgå till närmare 800 st. Inför år 2012 har verksamhetsområde allmänkirurgi/urologi gjort en plan över vilka operationer som ska utföras i Kali. Övriga kliniker med verksamhet på centraloperation har också tillfrågats om sin verksamhet inför Verksamhetsvolymerna för 2012 planeras enligt nedan: Allmänkirurgi/urologi ca 780 operationstillfällen Medicin ca 80 operationstillfällen Folktandvård ca 30 operationstillfällen Omräknat i tidsåtgång på operationsenheten så innebär ovanstående volymer ett behov motsvarande nyttjandet av ungefär fem operationssalar per vecka (en per arbetsdag). PEG = Perkutan endoskopisk gastrostomi (för tillförsel av näring via slang in i magsäcken), Venport = Implantation eller avlägsnande av vaskulär injektionsport (för tillförsel av läkemedel in i blodbanan) 7

8 Anställda Det är ca 14 personer i Kali som direkt berörs av ev förändringar, huvudsakligen anställda vid centraloperation. Vårdplatser Operationerna i Kali är huvudsakligen dagkirurgiska ingrepp som inte kräver inläggning. I nuläget nyttjas endast ca 2 vårdplatser för opererade kirurgiska patienter. Förslag till förändringar Förslaget till förändringar inom operationsverksamheten i Kali innebär i korthet att: Operationer som kräver centraloperationsresurser flyttas från Kali till Sunderbyn och Gällivare. I Sunderbyn och Gällivare görs mindre personalförstärkningar för att klara uppdraget. Ca två vårdplatser avvecklas i Kali och omfördelas delvis till Gällivare och Sunderbyn. Polikliniska ingrepp som kan utföras på mottagning samt endoskopisk verksamhet i lokalbedövning kvarstår i Kali. Mottagningsverksamhet och medicinsk cancerbehandling kvarstår i Kali. Akutmottagning och det akuta omhändertagandet vid Kali sjukhus behålls. Narkosläkare finns även fortsättningsvis tillgänglig dygnet-runt. Underlag Divisionens underlag för förslaget bygger på en dialog med de verksamhetsansvariga vid samtliga berörda orter och verksamhetsområden, d v s akutsjukvården i Kali, Sunderbyn och Gällivare, länsklinik allmänkirurgi/urologi, division Medicin samt Folktandvården. Det har även gjorts en kompletterande analys av patientgrupper inom division Medicin och Folktandvård. Det har också gjorts en konsekvensanalys för personalen inför en eventuell avveckling. Konsekvenser Baserat på tidsåtgången för redovisade ingrepp i Kali så motsvarar detta ett nyttjande på ca 2,6 operationssalar per vecka i Gällivare och ca 2,2 operationssalar per vecka i Sunderbyn. Patientgrupper Division Opererande Inom allmänkirurgi/urologi kan de operationer som är aktuella karaktäriseras som sällankirurgi som patienten kanske gör enstaka gånger i sitt liv. Det handlar dessutom om planerad kirurgi på i övrigt relativt friska patienter. Inga patientsäkerhetsrisker har kunnat identifieras som en följd av att operationerna flyttas till Gällivare/Sunderbyn. Däremot blir det generellt en sämre närhet för patienter från östra Norrbotten. 8

9 Division Medicin Samtliga ingrepp som görs på patienter som inom division Medicin är planerade, ingen akut operationsverksamhet förekommer. Ingrepp på patienter som behöver byta pulsgenerator eller operera in pacemaker, flyttas till Sunderby sjukhus. Det handlar om ca 40 patienter årligen. Denna patientgrupp planerar division Medicin att koncentrera till Sunderby sjukhus oavsett förändringarna inom operationsverksamheten. Utifrån de samlade ambitionerna i hjärtriktlinjerna bedömer division Medicin att ett av de mest angelägna områdena är att fortsätta utvecklingen av hela den invasiva kardiologin, dvs bland annat pacemakeroperationer, till ett centrum för länet. Medicinska skopiundersökningar är mycket få till antalet (ca 5 per år) och undersökningen kan utan konsekvenser utföras i Sunderbyn. Insättning av PEG kan även i framtiden utföras i Kali på behandlingsenheten. Det handlar om ca 15 ingrepp årligen. Insättning av venportar måste göras under sterila förhållanden på centraloperation. Totalt sett görs insättningar av venportar årligen. Av dessa görs 0 5 per år på inneliggande patienter, övriga är kirurgiska öppenvårdspatienter. Patienter som får venportar är vanligtvis svårt sjuka även om de inte är inlagda på sjukhus, ofta i ett palliativt stadium. Dessa patienter måste fortsättningsvis genomgå ett etra besök i Sunderbyn vilket innebär en försämrad service och närhet. Borttagning av venportar (15 20 st årligen) kan fortsättningsvis göras i Kali på behandlingsenheten. Det sker i hög utsträckning redan idag. Den samlade risk som skulle kunna uppstå är fördröjningar pga bristande kapacitet att ta emot patienter i Sunderbyn. En konsekvens av detta kan innebära förlängda vårdtider i Kali. Ambitionen i Sunderbyn är att sådana situationer inte ska uppstå. Några direkta patientsäkerhetsrisker kan inte identifieras. Division Folktandvård Samtliga åtgärder på centraloperation i Kali är planerade åtgärder, inga akuta ingrepp sker. Det handlar om ca 30 ingrepp årligen. Patienter som blir aktuella för tandvård i narkos är eempelvis tandvårdsrädda, dementa, förståndshandikappade eller andra svaga/utsatta patientgrupper. Att inte ha tillgång till centraloperation innebär längre resor och en försämrad service för dessa patienter. Några direkta patientsäkerhetsrisker kan inte identifieras. Reseströmmar Effekter då det gäller patienternas resor handlar uteslutande om sjukresor, ambulansorganisationen berörs inte. De patienter som i nuläget opereras i Kali kommer från följande områden i länet: Östra Norrbotten ca 27 procent (Kali, Haparanda, Överkali, Övertorneå) Luleå/Boden ca 40 procent 9

10 Piteå älvdal ca 30 procent (Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog) Övriga ca 2 procent Utifrån den fördelning av operationer som föreslås mellan Gällivare och Sunderbyn är det möjligt att bedöma hur patientströmmarna påverkas. Östra Norrbotten majoritet får längre resa, flertalet får resa till Sunderbyn Luleå/Boden ungefär 3 av 4 får längre resa (till Gällivare) Piteå älvdal majoriteten får kortare resa (till Sunderbyn) Det finns m a o många som får avsevärt kortare resor, dvs boende i kommuner i södra länsdelen. Dessutom är Gällivare som ort mera strategiskt placerat ur ett reseperspektiv (det går eempelvis att resa med tåg från kusten) än vad Kali är. Förändringarna vad gäller sjukresor är svårbedömda men förändringen beräknas inte få några omfattande effekter. I kalkylen har kr i ökade resekostnader medräknats. Patientens mottagningsbesök inför ställningstagande till operation ska som tidigare göras vid närmaste sjukhus. Möjlighet till övernattning Det finns idag patienthotell på Gällivare sjukhus. Patienthotellet är inte bemannat men fungerar trots det för den patientkategori som blir aktuell från Kali. Det finns möjlighet till övernattning för patienter med långa resor och som behöver anlända kvällen före operation. De ansvariga för patienthotellet i Gällivare räknar med att kunna hantera den volymökning som kan bli aktuell, även vad gäller patienter som behöver övernatta efter ett ingrepp. Vårdplatser Det finns möjlighet att ytterligare öka graden av öppenvård genom att göra förbättringar i vårdkedjan. I samband med en överflyttning till Gällivare och Sunderbyn räknar verksamheten med att göra dessa justeringar i handläggning av patienterna för att minimera behovet av inläggning i slutenvård. Därför beräknas vårdplatsbehovet i Gällivare endast öka med ca 0,8 och i Sunderbyn med ca 0,5 vårdplatser. Resurser När centraloperation i Kiruna avvecklades fördes de patienter som kräver centraloperationsresurser över till Gällivare utan att någon resursförstärkning var nödvändig på operation. I Gällivare, som efter Sunderbyn är den mest produktiva operationsenheten, begränsas resurstillskottet till två specialistutbildade sjuksköterskor. Det beror på att det fortfarande finns möjlighet att öka produktivitet och effektivitet på enheten. I Sunderbyn, som är den mest produktiva operationsenheten i länet, behövs ytterligare två specialistutbildade sjuksköterskor. Jämfört med den totala verksamheten vid Sunderby sjukhus är den volym som kommer från Kali relativt blygsam. Stordriftsfördelar gör att dessa tidsmässigt tämligen korta operationer kan hanteras på ett effektivt sätt totalt sett på operationsenheten. 10

11 Besparingen vid en avveckling beräknas till närmare 7 mkr årligen jämfört med dagens kostnadsnivå med hänsyn tagen till resursförstärkningen i Gällivare resp Sunderbyn. Anställda Vid avveckling av centraloperation i Kali kommer tio sjuksköterskor (operations- och narkossjuksköterskor) och fyra undersköterskor att avvecklas från sina nuvarande befattningar. Vad avser narkosläkare kommer dagens bemanning med två narkosläkare dagtid att reduceras till en tjänst dygnet runt. Samtidigt bedöms att fyra specialistsjuksköterskor ytterligare behöver anställas; två vid Sunderby sjukhus och två vid Gällivare sjukhus. Avvecklingen kommer att hanteras enligt landstingets riktlinjer och de lagar och avtal som styr personalavveckling. Divisionen bedömer i dagsläget att några uppsägningar inte blir aktuella. Verksamhet som blir kvar i Kali Det akuta omhändertagandet förändras inte vid en avveckling av centraloperation. IVAK-enheten berörs inte nämnvärt av förändringarna ovan förutom personal som hanterar postoperativ vård. Akutmottagning, IVA och ambulans förblir intakta. Sterilcentralen blir också kvar. Det pågår emellertid en länsövergripande översyn inom akutsjukvården för att se hur försörjningen av sterilt material ska fungera på bästa och mest rationella sätt i framtiden. Det kan resultera i förändringar för sterilcentralerna i länet. Idag finns två narkosläkare i tjänst dagtid i Kali. Om centraloperation avvecklas minskar behovet av narkosläkare och därför föreslås en reducering motsvarande en tjänst dagtid. Det kommer även fortsättningsvis att finnas tillgång till narkosläkare dygnet-runt i Kali. Även kirurgmottagning kommer att finnas kvar i Kali med möjlighet att utföra mindre ingrepp som inte kräver centraloperationsresurser. Planeringen utgår ifrån att det kommer att finnas kirurger kvar i Kali för denna verksamhet. Styrelsens yttrande och förslag till beslut Landstingsstyrelsen lämnar följande yttrande och beslutsförslag till landstingsfullmäktige: Det är landstingsstyrelsens uppgift att genomföra de beslut som landstingsfullmäktige fattar. Fullmäktige har i Landstingsplanen för år bl a fastställt följande: Den specialiserade vården vid sjukhusen ska, som komplement till primärvården, erbjuda ett tryggt och säkert akut omhändertagande dygnet och året runt liksom planerade insatser för de patienter som behöver den specialiserade vårdens resurser. Alla sjukhus ska ha tillgång till internmedicinsk verksamhet, kirurgisk verksamhet samt geriatrik, rehabilitering och palliativ vård samt resurser för diagnostik och service God vård innebär i övrigt att: För att klara utmaningarna är det nödvändigt att använda alla tillgängliga resurser fleibelt och optimalt. Möjligheterna att ställa de samlade resur- 11

12 serna inom och utom länet till patienternas förfogande ska utnyttjas maimalt och samverkan både i ett länsperspektiv och utanför länet ska stärkas. Ofta förekommande sjukdomstillstånd ska kunna tas om hand nära patienten, medan insatser som är sällan förekommande ska koncentreras. Akut omhändertagande för patienter med tillstånd som kräver omedelbar bedömning och/eller omhändertagande ska finnas dygnet runt vid samtliga akutmottagningar och jourcentraler inom primärvården. Den akuta verksamheten i övrigt ska koncentreras och effektiviseras. Denna koncentration handlar främst om oplanerade insatser/åtgärder i det fortsatta vårdförloppet som kräver specialistsjukvårdens resurser. Verksamhet på jourtid ska minimeras för att ge utrymme för ökad planerad verksamhet på dagtid. Den planerade hälso- och sjukvården och tandvården ska kontinuerligt effektiviseras i syfte att öka tillgängligheten för patienterna. Verksamheten ska bedrivas med en över tiden ändamålsenlig arbetsfördelning inom och mellan vårdnivåerna. Det innebär att kontinuerligt värdera om medicinska åtgärder av kvalitetsskäl, patientsäkerhetsskäl eller ekonomiska skäl behöver koncentreras eller om verksamheter kan decentraliseras. Det verksamhetsmässiga innehållet och omfattningen av verksamheterna vid såväl sjukhus som vårdcentraler och tandvårdskliniker kommer att förändras över tiden. Det ska finnas fem sjukhus i länet och det ska finnas vårdcentraler och tandvårdskliniker i länets samtliga kommuner. Landstingsstyrelsen konstaterar vidare att landstingets ansvar när det gäller hälso- och sjukvården omfattar hela länet och hela länets befolkning. Enligt landstingsplanen ska den hälso- och sjukvård som landstinget bedriver uppfylla ett antal viktiga kriterier som också är reglerade i för landstinget bindande föreskrifter. Hälso- och sjukvården ska vara: Patientfokuserad Tillgänglig i rimlig tid Säker Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Jämlik och effektiv Detta ställer stora krav på anpassnings- och utvecklingsförmåga i takt med att omvärldens krav på landstinget förändras och ökar. Befolkningsminskningen i länet de senaste 15 åren och en åldrande befolkning innebär stora utmaningar när det gäller att anpassa utbudet till en ändrad efterfrågan av vård. Allt fler äldre, svårt och multisjuka patienter behöver en ökad andel av resurserna samtidigt som förutsättningarna för att bedriva den akuta verksamheten behöver ses över. Den medicinska utvecklingen driver ytterligare på behovet av att ompröva och förändra hur verksamheten bedrivs. Den nationella och internationella ut- 12

13 vecklingen går i allt högre grad mot att insatser för patienter med akuta sjukdomstillstånd och behov av specialiserade utrednings- och behandlingsinsatser koncentreras till färre enheter. Denna utveckling gäller även i Norrbotten. Ett konkret eempel på det är den koncentration av bröstcancerkirurgin som genomfördes för många år sedan. Idag har Norrbotten bland Sveriges bästa resultat för de kvinnor som drabbas av bröstcancer. Ett annat eempel är den koncentration av fetmakirurgin som genomförts med utgångspunkt från nationellt överenskomna indikationer och krav på tillgång till resurser för att säkerställa hög kvalitet i de kirurgiska åtgärderna. Ett tredje eempel är utvecklingen inom cancerområdet där det sker en koncentration av behandlingsåtgärder till färre enheter i landet. En ytterligare faktor som starkt driver behovet av förändringar är den ökande konkurrensen om arbetskraft. För landstingets del är konkurrensen särskilt uttalad redan nu när det gäller läkare, men även inom andra yrkeskategorier finns kompetensförsörjningsproblem. Reglerna i arbetstidslagen och berättigade krav på en god arbetsmiljö understryker behovet av att nyttja den tillgängliga kompetensen på bästa sätt. Till dessa förhållanden tillkommer även behovet av att vidta åtgärder för att stärka landstingets ekonomi. Redan år 2010 redovisade divisionerna ett negativt resultat på 94 mkr. För år 2011 redovisar divisionerna ett samlat underskott på 226 mkr. Även för de kommande åren är bedömningen att divisionerna kan komma att redovisa negativa resultat även om åtgärder vidtas för att förbättra resultatet. Det finns därför ett behov av att vidta konkreta åtgärder för att nå en ekonomi i balans och på sikt nå det av landstingsfullmäktige fastställda resultatmålet om ett överskott på 130 mkr per år. Landstingsstyrelsens bedömning är att förslaget om att de operationer som kräver centraloperationsresurser vid Kali sjukhus överförs till Sunderby respektive Gällivare sjukhus är helt i linje med landstingsfullmäktiges uppdrag avseende hälso- och sjukvårdens inriktning och utveckling Landstingsstyrelsen bedömer att förändringarna kan genomföras med fortsatt god patientsäkerhet. Förändringarna innebär även att division Opererande specialiteters ekonomi, och därmed landstingets ekonomi, förbättras genom de åtgärder som föreslås. Styrelsen bedömer även att förslaget inte på något väsentligt sätt försämrar tillgängligheten till planerade operationer för det samlade kollektivet av patienter. I debatten kring förslaget har farhågor framförts om att förändringarna kommer att innebära att Kali sjukhus inte kommer att ha fortsatt tillgång till narkosläkare och möjligen inte heller intensivvård (IVAK). Landstingsstyrelsen konstaterar att med den inriktning som landstingsfullmäktige fastställt för hälso- och sjukvården i länet så innebär kraven på ett akut omhändertagande vid samtliga sjukhus i länet att samtliga sjukhus måste ha fortsatt tillgång till såväl narkosläkare som intensivvård. Detta gäller givetvis även Kali sjukhus. I beredningen av ärendet har synpunkter på de framtagna underlagen samt på de bedömningar och beräkningar som gjorts inkommit från ett antal intressenter. Landstingsstyrelsen har tagit del av synpunkterna och konstaterar att dessa inte har en sådan relevans att de påverkar styrelsens bedömning att förslaget bör genomföras. 13

14 Förslag till beslut Mot denna bakgrund föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: 1 Förslaget om att de operationer som kräver centraloperationsresurser vid Kali sjukhus överförs till Sunderby respektive Gällivare sjukhus godkänns. 2 Antalet vårdplatser minskas med två inom omvårdnadsenheten vid Kali sjukhus medan en utökning med en vårdplats sker inom området allmän kirurgi/urologi vid Sunderby sjukhus och en vårdplats inom omvårdnadsenheten på Gällivare sjukhus. 3 Förändringarna ska genomföras senast den 1 september Landstingsdirektören får i uppdrag att verkställa beslutet och successivt rapportera förändringarna till landstingsstyrelsen Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Kent Ögren (S), Agneta Granström (MP), Monica Carlsson (V), Britt Westerlund (S), Anders Öberg (S), Leif Bogren (S), och Jan Åge Mikalsen (S): Beslutsförslaget bifalls. Yrkande 2 Jens Sundström (FP), Anne Kotavuopio Jatko (FP), Erik Söderlund (-): Beslutsförslaget avslås. Yrkande 3 Kenneth Backgård (NS), Mattias Karlsson (M), Erik Söderlund (-), Stefan Tornberg (C) och Kurt-Åke Andersson (S): Ärendet återremitteras med följande motivering: Det underlag som presenteras ger inte svar på ett flertal frågor. Dels så förklaras inte hur besparingar på 7 miljoner uppnås, när all berörd personal kvarstår i landstingets verksamheter, och dels ges inte svar på frågor om kapacitets- och arbetsmiljökonsekvenser på alla berörda sjukhus. På vilket sätt tillgodoses resursbehoven i Gällivare och Sunderbyn gällande personal och lokaler och till vilka kostnader? Bl a uttryckt i operationskostnad/patient i Kali och Sunderbyn. Vad innebär förändringen på sikt för övriga verksamheter i Kali? På vilket sätt påverkar det ökande resandet patientsäkerheten? Vilka blir arbetsmiljökonsekvenserna i Gällivare och Sunderbyn och hur påverkas tillgänglighet och vårdköer? Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på återremissyrkandet och finner att det avslås. 14

15 Votering begärs. Ordföranden meddelar att ja-röst gäller för att ärendet ska avgöras idag och nej-röst för att ärendet ska återremitteras. Omröstningsresultat Med 43 ja-röster för bifall till att ärendet ska avgöras idag och 28 nej-röster för bifall till återremissyrkandet bifalls återremissyrkandet. Ledamöterna röstar enligt följande: Ledamot Ja Nej Avstår Frånv Kent Ögren Britt Westerlund Leif Bogren Anita Gustafsson Thor Viklund Lars Renberg, ersättare JanÅge Mikalsen Ida Johansson Agneta Burman, ersättare Eivy Blomdahl Lennart Synnergren Pernilla Lundqvist Per-Erik Muskos, ersättare Britt-Marie Vikström Kurt-Åke Andersson Lennart Holm Kristina Yacoub, ersättare Tomas Vedestig Håkan Bäckström Birgitta Gidblom Ann Kristin Nilsson Stig Starlind Roland Nirlén Anders Öberg Ingela Uvberg Nordell Lennart Thörnlund Maria Burström Gunnar Gabrielsson Brita Ström Fredrik Hansson Marianne Viita Bengt Ek Elisabeth Lindberg Monica Carlsson Gunnel Sandlund Bo Engström Marianne Jakobsson, ersättare Ove Haarala Ingmari Åberg Agneta Granström Jörgen Naalisvaara Kenneth Backgård 15

16 Ledamot Ja Nej Avstår Frånv Ann-Christin Åström Bernt Nordgren Jörgen Afvander Erkki Bergman Anders Bohm Bo Ek Dan Ankarholm Doris Messner Johnny Åström Anders Sundström Lennart Ojanlatva Margareta Henricsson Mattias Karlsson Gunilla Wallsten Lage Hortlund, ersättare Bo Hultin Roland Nordin Hans Swedell Anders Josefsson Nihad Zara Camilla Rydbjörk Stefan Tornberg Ann-Christine Rutqvist, ersättare Perarne Kerttu Gunnar Selberg Jens Sundström Erik Lundström Anne Kotavuopio Jatko Erik Söderlund Summa Ärendet återremitteras. Beslut Av Erik Söderlund (-): Särskilt yttrande Ett antal oerhört viktiga frågor är obesvarade eller ofullständigt belysta i beslutsunderlaget. Jag begär därför att ärendet inte går till beslut idag utan återremitteras med följande anvisningar: 1 I nuvarande verksamhet är Kali sjukhus operationsverksamheten mest kostnadseffektiv. Kostnader måste belysas i beslutsunderlaget. Detta saknas idag. Volymer på de olika orterna måste belysas. 2 Logistiken i förslagen om ny organisation måste belysa tydligt. Hur kan reservkapacitet finnas i Sunderbyn och Gällivare? Vilka blir kostnaderna för de verksamheterna? 3 Den påstådda besparingen på 7 miljoner måste förklaras på ett samlat sätt. Detta saknas idag. 16

17 4 Taktiska och strategiska effekter på verksamheten vid Kali sjukhus måste belysas på ett tydligare sätt. 5 De samlade effekterna av nya resmönster måste belysas där även patienternas tid redovisas (Tre dagar i Gällivare mot en dag i Kali) Protokollsanteckning Nihad Zara (M) avbryter tjänstgöringen kl och ersätts av Sari Hedlund (M) Camilla Rydbjörk (M) avbryter tjänstgöringen kl och ersätts av Staffan Eriksson (M) Hans Swedell (M) avbryter tjänstgöringen kl och ersätts av Rolf Wessel (M): 10 Ändring av fullmäktiges regler om oppositionsrådens arvoden Dnr Ärendebeskrivning Landstingsfullmäktige beslutade den november 2010 ( 93/10) att avsnittet i landstingsfullmäktiges regler om arvoden till oppositionsråden ska ses över och behandlas vid ett senare sammanträde. Årsarvodet baseras på ett basarvode som uppräknas per kalenderår med en procentsats som motsvarar den genomsnittliga löneökningen för landstingets anställda. För 2011 är basarvodet kronor per månad. Årsarvodet består av en fast del och en rörlig del, vilken baseras på antalet fullmäktigemandat för respektive parti. Sammanlagt får inte årsarvodet för annan än landstingsråd överstiga 100 procent av basarvodet. Styrelsens förslag till beslut till landstingsfullmäktige den juni Den fasta delen av årsarvodet höjs med 6 procent vilket ger oppositionsrådet för Norrbottens sjukvårdsparti 100 procent, Moderata samlingspartiet 92 procent, Centerpartiet 67 procent, Folkpartiet liberalerna 62 procent av basarvodet. Ärendets behandling i landstingsfullmäktige den juni Kent Ögren (S): Yrkande 1 Beslutsförslaget bifalls. 17

18 Yrkande 2 Per-Arne Kerttu (C), Johnny Åström (NS), Bo Hultin (M) och Kent Ögren (S): Ärendet återremitteras med följande motivering: Att nästa översyn av förtroendevaldas arvoden bör ske i god tid inför kommande mandatperiod och beredas av en särskild arvodeskommitté Per-Arne Kerttu (C): Yrkande 3 Beslutsförslaget avslås. Ärendet återremitteras. Beslut Styrelsens yttrande och förslag till beslut till landstingsfullmäktige den 13 oktober 2011 Den 24 februari 2011 ( 12-11) behandlande landstingsfullmäktige motion nr 8-10 om en oberoende arvodeskommitté, väckt av Erik Berg (C), Stefan Tornberg (C), Per-Arne Kerttu (C) och Gunnar Selberg (C). Styrelsen vidhåller sin uppfattning om att de förtroendevalda har den kompetens och integritet som krävs för att värdera och arbeta fram förslag till ersättning för förtroendevalda, och att det inför nästa mandatperiod bör vara en fråga för gruppledarna. Mot den bakgrunden föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: 1 Den fasta delen av årsarvodet höjs med 6 procent vilket ger oppositionsrådet för Norrbottens sjukvårdsparti 100 procent, Moderata samlingspartiet 92 procent, Centerpartiet 67 procent, Folkpartiet liberalerna 62 procent av basarvodet. 2 Inför nästa mandatperiod ska förslag till de förtroendevaldas ersättningar i god tid beredas i samråd med gruppledarna. Ärendets behandling i fullmäktige den 13 oktober Yrkande Kent Ögren (S), Johnny Åström (NS) och Per-Arne Kerttu (C): Ärendet återremitteras för ytterligare beredning. Ärendet återremitteras. Beslut

19 Styrelsens förslag till beslut Den fasta delen av årsarvodet höjs med 6 procent vilket ger oppositionsrådet för Moderata samlingspartiet 92 procent, Centerpartiet 67 procent, Folkpartiet liberalerna 62 procent av basarvodet. Årsarvodet för oppositionsrådet för Norrbottens sjukvårdsparti är oförändrat 100 procent av basarvodet Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Kent Ögren (S) och Hans Swedell (M): Beslutsförslaget bifalls. PerArne Kerttu (C): Yrkande 2 Beslutsförslaget avslås. Yrkande 3 PerArne Kerttu (C) och Gunnar Selberg (FP): Alla förtroendevaldas ersättningar (även landstingsrådens och gruppledarnas arvoderingar) ses över i god tid inför nästa mandatperiod. Propositionsordning Ordföranden ställer först proposition på yrkande 1 och 2 och finner att yrkande 1 vinner majoritet. Därefter ställer ordföranden proposition på yrkande 3 och finner att det avslås Enligt beslutsförslaget. Beslut 11 Framtida ägande och ansvar i AB Transitio Dnr Ärendebeskrivning AB Transitio bildades 1999 för att organisera fordonsförsörjningen till den spårbundna regionala kollektivtrafiken genom samverkan. Bolaget har idag 18 ägare och har till syfte att anskaffa och förvalta spårfordon så att stordriftsfördelar och standardiseringar tas tillvara och att fördela spårfordonen i ett större geografiskt område mellan trafikhuvudmännen och dess operatörer. 19

20 Länstrafiken i Norrbotten AB äger 0,5 % av Transitio och Norrbottens läns landsting som borgensman har ett finansiellt nettoengagemang på 3,8 %. Frågor om finansieringslösningar för bolagets verksamhet och styrning av bolaget har aktualiserat behovet av förändringar. Förändringarna i lagstiftningen inom kollektivtrafikområdet (SFS 2010:1065) medför också att ägarbilden behöver förändras, om bolagets verksamhet ska bedrivas på liknande sätt i framtiden. Efter riksdagens beslut i juni 2010 om den nya lagstiftningen skapade landstingsdirektörsföreningen en projektorganisation för att ta fram förslag till förändringar i ägande och ansvar i AB Transitio. Arbetet har bedrivits under ledning av en styrgrupp. De frågor som skulle besvaras var: Hur ska AB Transitio och dess ingångna förpliktelser ägas och styras? Ska framtida upphandling, förvaltning, ägande och finansiering av spårfordon ske gemensamt? Sammanfattningsvis innehåller förslaget till framtida ägande och ansvar i AB Transitio följande: AB Transitio kvarstår oförändrat som ett bolag, men med delvis förändrat uppdrag. Ägandet i bolaget kopplas till den regionala kollektivtrafikmyndigheten eller till det bolag till vilket myndigheten har överlåtit rätten att ingå avtal om allmän trafik. Uppdatering av befintliga aktieägaravtal och bolagsordning, nytt ägardirektiv till bolaget samt inrättande av ett ägarråd. Alla framtida ägare har lika andel i bolaget. Ingen ytterligare solidarisk borgen. Bolaget ska förvalta och vårda de gamla finansieringarna till dess de förfaller. Fallerar gamla finansieringsavtal gäller de regler och avtal som gällde vid respektive finansieringsavtals ingång. Enligt förslaget ska ägarna således i framtiden övergå till att finansiera fordonsanskaffningen via finansieringsoptioner. Detta innebär att finansieringen säkerställs direkt av berörda parter, d v s det skapas en direkt relation mellan anskaffningen av fordon och finansieringen av dessa inköp. Det betyder att solidarisk borgen för alla ägare inte gäller för framtida anskaffning. Vad avser de nuvarande finansieringarna föreslås att bolaget fortsatt ska förvalta och vårda dessa. De åtaganden som ägare, borgensmän och AB Transitio hittills ingått kvarstår således till dess att nuvarande finansieringsavtal löper ut, vilket framgår av avslutnings- och överlämnandeavtalet (se bilaga). Förslaget om att alla framtida ägare ska ha lika andel i bolagen medför att Norrbottens ägarandel ska ökas från nuvarande 0,5 % till den föreslagna andelen på 5 %. För att genomföra detta måste nuvarande ägare (Länstrafiken i Norrbotten AB) besluta om att sälja aktier och blivande ägare (kollektivtra- 20

21 fikmyndigheten) besluta om att köpa aktier. Det landstinget har att ta ställning till är ett beslut om godkännande av avslutnings- och överlämnandeavtalet. Styrelsens förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att: 1 Godkänna avslutnings- och överlämningsavtal i AB Transitio enligt bilaga. 2 Beslutet gäller under förutsättning att samtliga parter och nya aktieägare i AB Transitio fattar likalydande beslut. Enligt beslutsförslaget. Beslut 12 Motion nr 4-11 om krav på viktminskning/rökfrihet och åldersbegränsningar i sjukvården Väckt av Jens Sundström (FP): Dnr Motionen Vilka krav kan man ställa på en individ för att de ska få vård? Ur en liberal synvinkel är svaret enkelt. Vi måste vara oerhört restriktiva på att moralisera över folks livsval och livsstil och utgå från den enskildes rätt att få vård på likvärdiga villkor. Hälso- och sjukvårdslagens krav på likvärdighet och vård på lika villkor står ibland i konflikt med medicinska prioriteringar och professionens bedömningar om vilka prognoser det finns för att lyckas med olika ingrepp och därmed beslutet om en enskild patient ska få rätt till en behandling eller inte. I Norrbotten har vi under de senaste åren sett ett ökat fokus på hur rökning och övervikt påverkar vårdresultaten och i kölvattnet på den nya kunskapen har det införts en rad begränsningar där behandlingar inte erbjuds om inte vissa vikt- eller rökfrihetskrav uppfylls. Efter en fantastisk utveckling i vården där synen på de äldre och möjligheterna att ge dem vård utvecklats mycket positivt långt upp i åldrarna upplever våra äldre patienter återigen att det införts begränsningar på grund av ålder. Naturligtvis inte nedtecknat i landstingets regelverk men som någonting som vilar som ett osynligt glastak som våra äldre slår i. Prioriteringar inom vården är nödvändiga. Åtgärder som är helt verkningslösa, eller rent skadliga, på grund av en äldre människas allmäntillstånd, rökning eller en patients kraftiga övervikt ska naturligtvis inte utföras. Men det faktum att det går att kliniskt bevisa att i stort sett alla medicinska ingrepp och behandlingar har större möjlighet att lyckas på en för övrigt fullt frisk, 21

22 rökfri yngre människa får inte automatiskt tas som intäkt för att vägra andra patientgrupper vård. Skillnaden mellan oskälig diskriminering och korrekta medicinska bedömningar och prioriteringar i dessa frågor är hårfin och det är viktigt att besluten baseras på väl genomtänkta och beslutade underlag. I vårt landsting har något sådant underlag inte tagits fram. Istället har olika delar av vården prövat sig fram själva och nya restriktioner har tillkommit allt eftersom. Även om de var och en säkert grundar sig på en korrekt medicinsk bedömning så ser helhetsbilden inte bra ut. Det liknar allt för mycket vårdbegränsningar som baserar sig på ekonomiska överväganden mer än omsorg för den enskilda patienten. Vi behöver en översyn och ett politiskt beslut om hur vi ska hantera dessa frågor framöver. Utifrån ovanstående yrkar jag: Att landstingsfullmäktige uppdrar åt landstingsstyrelsen att fastställa riktlinjer för hur dessa frågor principiellt ska bedömas i verksamheten. Styrelsens yttrande och förslag till beslut Varje planerat operativt ingrepp innebär en risk och vårdens skyldighet är att minimera dessa risker. Kända riskfaktorer inför operationer är till eempel dåligt kontrollerat blodtryck, dåligt kontrollerat blodsocker, pågående infektioner, rökning och kraftig övervikt. Nya studier visar att ett tillfälligt rökstopp inför operation minskar riskerna för vårdskador med ungefär 50 procent. Det är en riskminskning som är större än insatser för att minska andra riskfaktorer. Att genom kvalificerad rådgivning och behandling få rökare tillfälligt rökfria i samband med operation är därför en viktig patientsäkerhetsfråga. I praktiken är patienter som inte vill medverka till att reducera sina risker inför kirurgi ett mycket litet problem. Ett större problem är att många patienter inte regelmässigt får information om möjligheterna att få professionell hjälp med till eempel viktreducering eller tillfälligt rökuppehåll inför en operation och på så sätt minska sin individuella risk med hälften. De kunskaper som numera är tillgängliga gör att riskerna för vårdskador måste värderas i förhållande till nyttan med en åtgärd. När det är känt, för vården, att en riskfaktor kan minska med hälften är det självklart att vården både ska upplysa patienten och ställa krav på denne att vidta åtgärder för att minska risken för vårdskada genom t e ett tillfälligt rökupppehåll. Det är ett etiskt dilemma att utsätta en patient för en känd risk när kunskap finns om hur dessa risker kan, om inte helt elimineras, åtminstone kraftigt reduceras. Riskerna handlar ofta om sårläkningsproblem, sårinfektioner, lunginflammation, förlångsammad eller utebliven benläkning vid frakturer etc. Det är alltså inga små och försumbara risker. Att utföra kirurgi på en patient som inte vill medverka till att reducera eventuella riskfaktorer gör naturligtvis att indikationen för kirurgi i de flesta fall ändras och att förutsättningarna för att utföra åtgärden minskar. Sannolikt väcks också frågor om i vilken utsträckning patienten är beredd att följa andra råd och instruktioner som är nödvändiga för att nå ett lyckat behandlingsresultat. 22

23 Landstingsstyrelsen konstaterar att de av riksdagen fastställda prioriteringsprinciperna och landstingets värdegrund för hälso- och sjukvården utgör en god grund för vårdpersonalens agerande i förhållande till enskilda patienter vid beslut om medicinska åtgärder. Prioriteringsprinciperna och värdegrunden anger tydligt att enbart ålder inte får utgöra den enda grunden vid beslut om en åtgärd ska genomföras eller inte genomföras. I det enskilda fallet måste alltid individens biologiska förutsättningar för en framgångsrik behandling oavsett ålder alltid vägas in. Vid dessa bedömningar måste självklart frågor som rör riskfaktorer av olika slag vägas in. Det görs bäst av de som ställs inför dessa frågor i den dagliga vårdverksamheten. Styrelsen ser mot den redovisade bakgrunden inte något behov av några ytterligare principiella riktlinjer för medicinska prioriteringsbeslut. Mot den bakgrunden föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: Motionen avslås Yrkanden och propositionsordning Kent Ögren (S): Yrkande 1 Beslutsförslaget bifalls. Jens Sundström (FP): Yrkande 2 Beslutsförslaget avslås. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet Enligt beslutsförslaget. Beslut Reservation Av ledamöterna i (FP)-gruppen till förmån för yrkande 2. Protokollsanteckning Följande ledamöter avbryter tjänstgöringen kl Inga ersättare finns att tillgå: Birgitta Gidblom (S), Håkan Bäckström (S), Roland Nirlén (S) och Ove Haarala (V). Även ej tjänstgörande ersättaren Christer Carlsson (S) lämnar sammanträdet. Margareta Dahlén (NS) avbryter tjänstgöringen kl och ersätts av Doris Messner (NS) 23

24 Bo Ek (NS) avbryter tjänstgöringen kl och ersätts av Sören Sidér (NS) 13 Motion nr 5-11 om bidrag till linser för dem som lider av keratokonus Dnr Motionen Väckt av Stefan Tornberg (C): Enligt de regler som landstingsfullmäktige fastställt är målet med förskrivning av hjälpmedel att ge individen förutsättningar att leva ett självständigt liv med likvärdiga rättigheter, möjligheter, ansvar och skyldigheter som alla medborgare. I landstingsfullmäktiges regler anges även att prioriteringar vid hjälpmedelsförskrivning ska baseras på de etiska principer som riksdagen beslutat ska gälla inom hälso- och sjukvården, nämligen: 1 Människovärdesprincipen, som innebär att alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. 2 Behovs- och solidaritetsprincipen, som innebär att resurser bör fördelas så att den som har störst behov ska ges företräde framför den som inte har lika stora behov. Med behov av hälso- och sjukvård menas både tillståndets svårighetsgrad och den förväntade nyttan av insatsen. 3 Kostnadseffektivitetsprincipen, som innebär att vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt eftersträvas. Dessa regler har vad jag kan förstå varit oförändrade under en lång följd av år. Därför är det anmärkningsvärt att Norrbottens läns landsting som enda landsting avskaffat keratokonikers möjligheter att få sklerala linser som syntekniskt hjälpmedel. Toppig hornhinna eller keratokonus är en förändring i ögats hornhinna som kan leda till brytningsfel som astigmatism och närsynthet. När man drabbas av keratokonus blir hornhinnan oftast mitten av den toppig och tunn. Hornhinnan kan då inte bryta ljuset som den ska och resultatet blir att man ser suddigt. Brytningsfelen som uppstår vid keratokonus är i allmänhet lättare att korrigera med kontaktlinser än med glasögon. Sjukdomen uppstår i regel i puberteten. Ibland uppträder den senare, men oftast före 30 års ålder. Försämringen kan fortsätta gradvis, men brukar avstanna vid års ålder. Den kan också avstanna tidigare. 24

25 I ett tidigt skede kan man korrigera keratokonus med glasögon. Allteftersom sjukdomen fortskrider blir det svårare att korrigera brytningsfelen med glasögon. Med kontaktlinser återfår man i många fall full synskärpa. Det krävs stor erfarenhet av den optiker som provar ut kontaktlinser till ögon med keratokonus. Den som har keratokonus och bär kontaktlinser behöver gå på kontroller en till två gånger per år. Fram till den sista december 2010 hade keratokoniker i Norrbotten med synskärpa understigande 0,3 på bästa ögat med fördragbart glas rätt till bidrag till linser. Eftersom de som har keratokonus oftast inte är hjälpta av glasögon är sklerala linser deras enda möjlighet att återfå synskärpan. 0,5 i synskärpa är gränsen för att köra bil och de flesta av oss torde kunna sätta sig in vilken inskränkning av möjligheterna att leva ett självständigt liv. Rimligtvis ska de norrbottningar som lider av keratokonus ha rätt till stöd som keratokoniker i andra delar av landet. Med hänvisning till ovanstående föreslår jag landstingsfullmäktige besluta att de som har keratokonus med synskärpa på högst 0,5 på bästa ögat med fördragbart glas ska få bidrag till kontaktlinser. Styrelsens yttrande och förslag till beslut Motionen förvälar sklerala linser och kontaktlinser. Sklerala linser är en typ av kontaktlins som ingen optiker i Norrbotten kan utprova. Det är mycket sällan sådana linser används nuförtiden för keratokonus. Idag används vanligtvis olika stabila korneala kontaktlinser. Motionen argumenterar för att patienter som inte får 0,5 syn med glasögon ska få bidrag till kontaktlinser på följande grunder: Behovsprincipen resurser bör fördelas till de som inte klarar körkortsgränsen. Lika vård i landet. Beslutet att ändra regelverket för bidrag till glasögon och kontaktlinser baserades just på behovsprincipen. Personer som är synskadade får glasögon förskrivna som hjälpmedel av Syncentralen, medan ögonverksamheten bedömer och förskriver recept, enligt fastställda kriterier, för glasögon eller kontaktlinser till personer som inte är synskadade. För barn i åldern 0 7 år gäller att de ska ha en syn- eller skelningsindikation för att få bidrag till glasögon. För personer äldre än sju år gäller att de ska lida av en ögonsjukdom för att få bidrag till glasögon eller kontaktlinser. En person som lider av en ögonsjukdom som innebär att synhjälpmedlet huvudsakligen ska bidra till att förbättra förmågan att fokusera ljus (refraktion) omfattas inte av bidragsreglerna. Om behovsprincipen enligt motionen ska följas ska landstinget lämna bidrag för hjälpmedel till alla som ser sämre än körkortsgränsen. Behovsprincipen tar inte hänsyn till vilka hjälpmedel som förskrivs. Enligt det regelverk som gällde till och med 2010 fick en patient med keratokonus som såg 0,1 utan glasögon, 0,3 med glasögon och 0,8 med kontaktlinser bidrag för hela kostnaden för sina synhjälpmedel. En patient med närsynthet som såg 0,1 utan glasögon och 0,8 med glasögon fick inget bidrag för sina 25