Landstingsfullmäktiges protokoll

Transkript

1 Landstingsfullmäktiges protokoll Sammanträdet den november Inga Gustafsson, sekreterare Justerat den 26 november 2013 Elisabeth Lindberg, ordförande Bo Anders Arvidsson, justerare Erik Lundström, justerare Bevis Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets officiella anslagstavla den 26 november Överklagandetiden utgår den 18 december Inga Gustafsson

2 Sammanträdet öppnas... 3 Anmälan om nya ledamöter och ersättare... 3 Anmälan om inkallade ersättare... 3 Upprop... 4 Val av två protokolljusterare... 5 Information från presidiet... 5 Anmälan av interpellation... 5 Utdelning av kulturstipendier... 6 Finansplan Återremitterat ärende: Förändrad divisionsorganisation m m... 8 Länsstrategi för det akuta omhändertagandet Landstingsfullmäktiges regler Samordningsförbund för finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser i Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner Reviderad bolagsordning och konsortialavtal för Norrtåg AB Ajournering Upprop Verksamhetsrapport 2013 från regionala beredningen Verksamhetsrapport 2013 från programberedningen Verksamhetsrapport 2013 från hälso- och sjukvårdsberedningarna Kulturplan Avsägelser av uppdrag Val Landstingsstyrelsens rapport Sammanträdet avslutas

3 98 Sammanträdet öppnas Ordföranden förklarar sammanträdet öppnat kl Sammanträdet hålls i Landstingshuset, Luleå. Länsstyrelsen har utsett: 99 Anmälan om nya ledamöter och ersättare Bo Goding (V) till ny ledamot i Östra valkretsen efter Simon Fors som avsagt sig uppdraget. Till ny ersättare har Pekka Hyötylä utsetts. Agneta Burman (S) till ny ledamot i Piteå älvdals valkrets efter Jan Åge Mikalsen som avsagt sig uppdraget. Ingen ny ersättare har kunnat utses. Marie-Anne Björn Rosendahl (C) till ersättare i Luleå valkrets efter Camilla Fahlström som avsagt sig uppdraget. Anna Kumpula-Kostet (V) till ny ersättare i Östra valkretsen efter Marianne Jakobsson som avsagt sig uppdraget. 100 Anmälan om inkallade ersättare Förhindrad ledamot Kristina Sjögren (S) Tomas Vedestig (S) Stig Starlind (S) Ingela Uvberg-Nordell (S) Anders Öberg (S) Ove Haarala (V) Agneta Granström (MP) Gunilla Wallsten (M) Daniel Bergman (M) Kristina Bäckström (C) Perarne Kerttu (C) Gunnar Selberg (C) Inkallad ersättare Lars Renberg (S) Erkki Haarala (S) Christer Carlsson (S) Jens Lundqvist (S) Nils Lindbergh (S) Sten Stridsman (V) Bo Anders Arvidsson (MP) Lage Hortlund (M) Ulf Karlsson (M) Ann-Christin Rutqvist (C) Kristina Henriksson (C) Berit Vennström (C) 3

4 101 Upprop Följande ledamöter anmäler sig närvarande vid uppropet: Arbetarepartiet-Socialdemokraterna (S) Kent Ögren Erkki Haarala, ersättare Britt Westerlund Håkan Bäckström Leif Bogren Birgitta Gidblom Anita Gustavsson AnnKristin Nilsson Thor Viklund Christer Carlsson, ersättare Lars Renberg, ersättare Roland Nirlén Agneta Burman Nils Lindberg, ersättare Ida Johansson Jens Lundqvist, ersättare Lars U Granberg Lennart Thörnlund Eivy Blomdahl Maria Burström Lennart Synnergren Gunnar Gabrielsson Sven Holmqvist Brita Ström Bengt Niska Fredrik Hansson Britt-Marie Vikström Marianne Viita Kurt-Åke Andersson Bengt Ek Lennart Holm Elisabeth Lindberg Agneta Lipkin Vänsterpartiet (V) Monica Carlsson Bo Goding Gunnel Sandlund Sten Stridsman, ersättare Bo Engström Ingmari Åberg Miljöpartiet de gröna (MP) Bo Anders Arvidsson, ersättare Jörgen Naalisvaara Norrbottens Sjukvårdsparti (NS) Kenneth Backgård Dan Ankarholm Ann-Christine Åström Doris Messner Bernt Nordgren Johnny Åström Jörgen Afvander Anders Sundström Erkki Bergman Lennart Ojanlatva Anders Bohm Margareta Henricsson Bo Ek Moderata Samlingspartiet (M) Mattias Karlsson Hans Swedell Lage Hortlund, ersättare Anders Josefsson Daniel Bergman, ersättare Nihad Zara Bo Hultin Camilla Rydbjörk Roland Nordin Centerpartiet (C) Stefan Tornberg Kristina Henriksson, ersättare Ann-Christin Rutqvist, ersättare Berit Vennström, ersättare Folkpartiet liberalerna (FP) Jens Sundström Anne Kotavuopio Jatko Erik Lundström Oberoende ledamöter Erik Söderlund 4

5 Följande ej tjänstgörande ersättare anmäler sig närvarande vid uppropet: Bente Moen Åkerholm (S) Sören Sidér (NS) Daniel Persson (S) Monica Nordvall Hedström (M) Glenn Berggård (V) Göran Höglund (M) Elisabeth Bramfeldt (V) Carola Lidén (C) Erika Sjöö (NS) Kerstin Hübinette (FP) Margareta Dahlén (NS) 102 Val av två protokolljusterare Bo Anders Arvidsson (MP) och Erik Lundström (FP) utses till att jämte ordföranden justera protokollet. Justeringen äger rum den 26 november i Landstingshuset, Luleå. Motion under beredning: 103 Information från presidiet Motion nr 3-13 om utökat och samordnat högkostnadsskydd för sjukvård och tandvård (Jens Sundström, FP) 104 Anmälan av interpellation Följande interpellation har lämnats in: Interpellation nr 9-13 om aktiv hälsostyrning genom att identifiera och proaktivt stödja målgrupper med stora vårdbehov med hjälp av vårdcoacher (Anne Kotavuopio Jatko, FP) Ordföranden föreslår att interpellationen ska behandlas vid nästa sammanträde. Beslut Interpellationen behandlas vid nästa fullmäktigesammanträde. 5

6 105 Utdelning av kulturstipendier Rubus Arcticus utdelas till: Marcus Fjellström, kompositör Barbro Lomakka, tetilkonstnären Maria Ros Palmklint, ljus- och scenkonstnär. Heders- och förtjänststipendium utdelas till: Sture Berglund, konstnär Idrottsledarstipendiet utdelas till: Per Åström, Luleå kajakklubb Ytterligare ett stipendium Rubus Arcticus samt ett idrottsstipendium kommer att delas ut vid nästa sammanträde med landstingsfullmäktige. 106 Finansplan Dnr Ärendebeskrivning Förslag till Finansplan har upprättats efter det att planeringsprocessen har förändrats och utvecklats enligt nedan: Landstingsplanen görs om till en Strategisk plan som fastställs av fullmäktige i juni. De ekonomiska förutsättningarna revideras i en Finansplan som fullmäktige beslutar om i november. Landstingsstyrelsen ska utifrån Strategiska planen utforma en Landstingsstyrelsens plan med mål framgångsfaktorer och indikatorer som tas av styrelsen i juni, men för 2014 i augusti. Styrelsen fördelar via planen resurser till divisioner/uppdrag och är uppdragsgivare för samtliga verksamheter. Styrelsens förslag till beslut Förslaget till Finansplan fastställs

7 Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Kent Ögren (S), Monica Carlsson (V), Gunnel Sandlund (V), Jörgen Naalisvaara (MP): Beslutsförslaget bifalls. Kenneth Backgård (NS): Yrkande 2 Finansplanen fastställs, men avsnitten fr o m tabellen Landstingsbidrag på sid 8 och tabellerna på sidan 9 anpassas till sjukvårdspartiets strategiska plan. Yrkande 3 Mattias Karlsson (M), Stefan Tornberg (C) och Jens Sundström (FP): Finansplanen anpassas till alliansens förslag till strategisk plan Yrkande 4 Kenneth Backgård (NS) och Kent Ögren (S): Beslutsförslaget kompletteras med följande beslutspunkt: Landstingsfullmäktige fastställer att skattesatsen för 2014 ska vara oförändrad (10,18 kr) Propositionsordning Ordföranden ställer först proposition på yrkandena 1, 2 och 3 och finner att yrkande 1 vinner majoritet. Därefter ställer ordföranden proposition på tillläggsyrkandet och finner att det antas Beslut 1 Förslaget till Finansplan fastställs. 2 Landstingsfullmäktige fastställer att skattesatsen för 2014 ska vara oförändrad (10,18 kr). Reservation 1 Av ledamöterna i (NS)-gruppen till förmån för yrkande 2. Reservation 2 Av ledamöterna i (M)- (C)- (FP)- grupperna till förmån för yrkande 3. Protokollsanteckning Maria Burström (S) avbryter tjänstgöringen och ersätts av Daniel Persson (S). 7

8 107 Återremitterat ärende: Förändrad divisionsorganisation m m Genomförande av beslut med anledning av närsjukvårdsutredningen Dnr Ärendebeskrivning Bakgrund Landstingsfullmäktige fattade den juni 2012 beslut ( 57 12) avseende närsjukvårdsutredningen. Landstingsfullmäktige ställde sig bakom landstingsstyrelsens värdering av utredningens förslag till framtida inriktning av hälso- och sjukvården i länet som innebär att närsjukvård ska införas med den inriktning som anges i utredningen. Landstingsfullmäktige fastställde också att följande förutsättningar för införande och utveckling av närsjukvård ska vara beslutade före sommaren 2013: Koncept och förutsättningar för att starta hälsosamtal för och 60-åringar. En samlad länsstrategi för det akuta omhändertagandet. En ny divisionsorganisation En strategi och handlingsplan för distansöverbryggande tekniska lösningar. En länsstrategi för kompetensförsörjning. Ett nytt styr- och ersättningssystem. Arbete för att verkställa fullmäktiges beslut pågår inom samtliga områden. I detta ärende redovisas överväganden och förslag kring en förändrad divisionsorganisation. Övriga uppdrag redovisas senare. Nya förutsättningar för hela hälso- och sjukvården Med närsjukvård avses en verksamhet som bedrivs av eller på uppdrag av landstinget för att tillgodose eller förebygga sådana hälso- och sjukvårdsbehov som är: Vanligt förekommande i befolkningen. Ofta återkommande för individen. Ekonomiskt rimliga och kompetensmässigt möjliga att bedriva lokalt. Genomförandet av närsjukvård med de se olika utvecklingsområden som fullmäktige beslutat enligt ovan är i grunden en bred ansats för att åstadkomma ett långsiktigt hållbart system för hela länets hälso- och sjukvård. Fokus är att förbättra vården för personer med sammansatta behov, framför 8

9 allt många äldre, och samtidigt behålla det positiva som uppnåtts med den nuvarande organisationen. Det innebär att processen med att förändra organisation och verksamhet inte kan betraktas som att enbart införa närsjukvård, utan i praktiken innebär de åtgärder som föreslås att hela hälso- och sjukvården i Norrbotten påverkas och behöver utvecklas. Översyn av divisionsorganisationen I sitt beslut kring närsjukvården konstaterade landstingsfullmäktige att det finns tydliga behov att komplettera det nuvarande starka länsperspektivet som divisionsorganisationen inneburit, med en samlad lokal närsjukvårdsorganisation för att säkerställa implementeringen av ny kunskap och skapa goda förutsättningar för en kvalitetssäkrad vårdkedja. Landstingsfullmäktige bedömde att en väl avvägd balans mellan basen (närsjukvården) och spetsen (mer specialiserad vård för ovanliga eller särskilt resurskrävande sjukdomstillstånd) utgör grunden för att kunna erbjuda hela länets befolkning en god och säker vård. Närsjukvårdens breda kompetens och holistiska perspektiv samt den specialiserade vårdens utvecklingsmöjligheter på djupet är ömsesidigt beroende av varandra och måste organiseras så att patienterna får största möjliga effekt av den vård som erbjuds. Utifrån ovanstående beslutade landstingsfullmäktige att en översyn av divisionsorganisationen ska genomföras med följande inriktning: En ny division Närsjukvård ska skapas i syfte att få en långsiktig kraft och inriktning mot ett samlat ansvar för helheten i den nära sjukvården. Divisionen ska kombinera en stark länsstrategi för närsjukvård med en samlad lokal styrning kring sjukhusen. På det viset undviks suboptimering och patienter med sammansatta behov erbjuds en vård och behandling från ett helhetsperspektiv. Den lokala samlade organisationen ska utgöra en tydlig samarbetspart med de lokalt berörda kommunerna. Landstingsfullmäktige bedömde att den lokala samordningen måste förbättras i samverkan mellan landstingets olika verksamheter och den kommunala vården och omsorgen. Lokalt anpassade lösningar för att erbjuda norrbottningarna en vård efter behov kan innebära att vården skräddarsys utifrån olika orters förutsättningar. Beställningen i Vårdval Norrbotten kan därmed över tid komma att se olika ut över länet. Process Utifrån landstingsfullmäktiges beslut har en översyn av divisionsorganisationen genomförts. Översynen i denna första del har innefattat att analysera vilka olika principiella vägar som finns att organisera landstingets verksamhet Arbetet har bedrivits i två etapper. Den första har bestått av kartläggningar av olika alternativa inriktningar. Uppdraget har varit inriktat på att klara ut vilka olika principiella organisatoriska alternativ som kan finnas. Kartläggningen har bestått av fyra tydliga områden enligt följande: en analys av landstingsfullmäktiges inriktningsbeslut i juni

10 intervjuer med sakkunniga inom verksamheten; Divisionschefer, medicinskt sakkunniga, länschefer m fl. Dessutom har diskussion om olika alternativa lösningar förts i ett antal divisionsledningar och vid chefsdagar. dialog med länets kommuner, företrädesvis tjänstemän inom socialtjänsten i länet kartläggning av hur andra landsting i landet principiellt har organiserat sin verksamhet Nästa etapp har inneburit en bred process för förankring och dialog kring huvudalternativet. Processen har innefattat en redovisning av bakgrund, olika slutsatser som styr det principiella förslaget, förslag till ny divisionsorganisation samt tidplan och beslutshantering av förslaget. I processen har hänsyn tagits till de synpunkter som framförts. Dessa kan sägas vara av två olika slag, dels sådana som påverkat det principiella förslaget till divisionsorganisation och dels sådana som bör hanteras vid genomförandet av en förändrad organisation Dialogerna i utrednings- och förankringsprocessen har utgjort viktiga underlag för att forma förslaget till förändrad divisionsorganisation. Starkt vägledande för förslaget har varit: Landstingsfullmäktiges beslut som tydligt anger att en division närsjukvård ska inrättas. Synpunkter från kommunerna som entydigt understryker vikten av en lokalt närvarande organisation som kan samverka effektivt med kommunerna. Intervjuer och dialoger med företrädare för verksamheten som pekar på behovet av att utveckla verksamheten inom bl a följande områden: - Samspelet mellan basen och spetsen i organisationen måste utvecklas i en förändrad organisation. - En organisationsförändring är inte hela lösningen. I dialogerna understryks tydligt att det krävs mer än byte av organisation för att landstingets sjukvårdssystem ska bedömas som långsiktigt hållbart. Det krävs även: o o o o o en tydlig processorientering av organisationen styrfokus bör flyttas från enskilda prestationer till faktiska patientresultat kunskapsstyrningen via epertgrupper måste fungera ersättningssystemet måste anpassas nyttjandet av distansöverbryggande teknik måste utvecklas - Landstinget måste övergå till en tydligare uppdragsstyrning. Idag styrs enbart primärvården tydligt efter att Vårdval Norrbotten infördes Lika tydliga uppdrag bör i framtiden formuleras för landstingets samtliga divisioner. 10

11 - Kunskapsstyrningen från riksplanet har vuit starkt de senaste åren.. Nu finns fler än tio nationella riktlinjer inom olika områden. Detta innebär att verksamheterna måste organiseras mindre utifrån att hitta de medicinska lösningarna utan mer för att effektivt genomföra de genomarbetade nationella lösningar som finns framtagna.. Ett sådant sätt att organisera verksamheterna innebär också en mer effektiv organisation som snabbare kan implementera ny kunskap. - En viktig slutsats är att den lokala organisationen inom närsjukvården inte bör omfatta all verksamhet som finns och ska finnas lokalt. I den lokala organisationen för närsjukvård ska enbart de delar av verksamheten läggas som på ett effektivt sätt bidrar till att bättre kunna hantera patienter, företrädesvis äldre, med sammansatta behov och samsjuklighet. Förslag till ny organisation Utifrån den genomförda processen och de huvudslutsatser som redovisats föreslås följande principiella organisation av hälso- och sjukvården. Förslaget utgår från inriktningen att hälso- och sjukvården ska organiseras i endast två divisioner för att åstadkomma en så sammanhållen ledning av verksamheten som möjligt. Division Närsjukvård En ny division Närsjukvård bildas genom att de nuvarande divisionerna Primärvård, Medicin och Vuenpsykiatri förs samman till den nya divisionen. Divisionen leds av en divisionschef. Inom Division Närsjukvård föreslås verksamheten indelas i fem geografiska områden som vart och ett ska ledas av en chef för närsjukvården lokalt. Det är genom bildandet av denna division som en bättre samordning av verksamheten för framför allt äldre patienter med sammansatta behov ska åstadkommas. Genom att parallellt utveckla en bättre processorientering så kan verksamheten dessutom bli effektivare och en snabbare implementering av ny kunskap kan ske. Följande geografiska närsjukvårdsområden i divisionen föreslås: Närsjukvårdsområde Luleå/Boden omfattande Luleå och Bodens kommuner Närsjukvårdsområde Piteå omfattande Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur samt Arjeplogs kommuner. Närsjukvårdsområde Kali omfattande Kali, Övertorneå, Överkali samt Haparanda kommuner Närsjukvårdsområde Gällivare omfattande Gällivare, Pajala samt Jokkmokks kommuner Närsjukvårdsområde Kiruna omfattande Kiruna kommun I respektive närsjukvårdsområde ingår organisatoriskt följande verksamheter: Primärvården i egen regi Internmedicinsk basverksamhet 11

12 Rehabilitering/geriatrik, basverksamhet Vuenpsykiatrisk basverksamhet Akut omhändertagande för respektive geografiskt område Respektive närsjukvårdsområde föreslås även få i uppdrag att samordna verksamheten dels med den kommunala hälso- och sjukvården och dels med de eventuella privatdrivna primärvårdsenheter som finns i det geografiska området. I Närsjukvårdsområde Luleå/Boden ingår även följande verksamhet: Länsfunktioner för Internmedicin och rehabilitering/geriatrik Länsfunktioner för vuenpsykiatrin. Division Länssjukvård En ny division Länssjukvård bildas genom att nuvarande division Opererande specialiteter samt Länsområdet Barnsjukvård (inom nuvarande division Medicin) förs till den nybildade divisionen. Divisionen leds av en divisionschef. Nuvarande division Diagnostik föreslås också ingå i division Länssjukvård. Motivet till detta är det ökande behovet av att de diagnostiska verksamheterna i sin framtida utveckling av metoder och interventioner närmar sig de renodlat kliniska verksamheterna. Detta låter sig bäst göras integrerat med division länssjukvård även om huvuddelen av den medicinska servicen lämnas till verksamheter inom division Närsjukvård. I divisionen ingår med detta förslag de delar av hälso- och sjukvården som har en tydlig länsfunktion mer inriktad mot mer sällansjukvård och som inte tillhör de verksamheter som ska samordnas i närsjukvården. I divisionens ansvar ingår även verksamhet som redan nu bedrivs och även fortsättningsvis ska bedrivas vid länets alla sjukhus inom t e kirurgi, bild- och funktionsmedicin samt laboratoriemedicin. I divisionens ansvar ingår även verksamheter av länskaraktär men med utlokaliserad till länsdelssjukhusen inom bl a ortopedi och barnsjukvården. De i förslaget angivna verksamheterna utgör inte divisionens organisatoriska indelning. Hur den interna organisationen ska utformas behöver diskuteras i en fortsatt process inom divisionen Övriga divisioner Övriga divisioner kvarstår oförändrade, d v s divisionerna Folktandvård, Service, Länsteknik samt Kultur och utbildning. En beslutsnivå mindre Eftersom antalet divisioner minskar i antal så föreslås att landstingsdirektören och biträdande landstingsdirektören utgör en beslutsnivå. Landstingsdirektören fortsätter att ha ansvaret för samtliga divisioner inom hälso- och sjukvården inklusive folktandvården medan biträdande landstingsdirektören fortsätter att ha ansvaret för divisionerna Kultur och utbildning, Service och Länsteknik. Med hänvisning till redovisade förslag kommer driftorganisationen att ha följande indelning: 12

13 Fortsatta uppdrag Utifrån denna organisatoriska grundmodell finns ett antal områden/frågor som behöver lösas genom kompletterande processer. Division Närsjukvård I det principiella förslaget om att införa en organisation i närsjukvårdsområden ingår inte lösningen för hur den organisatoriska strukturen ska se ut under respektive närsjukvårdschef. Här ska en process genomföras för att utforma denna organisation. Utrymme finns i denna process att utforma organisationslösningar som är anpassade till de geografiska områdenas särskilda förhållanden. Ett arbete ska även genomföras för att identifiera och urskilja vad som är mer frekvent förekommande respektive sällan förekommande verksamhet inom områdena internmedicin, rehabilitering och vuenpsykiatri eftersom länsfunktionerna ska utgöra en särskild del av närsjukvårdsorganisationen. Division Länssjukvård Den interna organisationen med hänsyn tagen till de verksamheter som divisionen föreslås innehålla ska utredas i en fortsatt process. Utveckling av länsfunktionerna Uppdraget innebär att åstadkomma en så kraftfull organisation som möjligt som bidrar till att utveckla Sunderby sjukhus till ett kompetenscentrum för länets hälso- och sjukvård. I uppdraget ingår att analysera inom vilka medicinska områden en utvecklad samverkan mellan olika specialiteter/diagnosområden är angelägen för att förbättra diagnostik och behand- 13

14 ling. I uppdraget ingår även att lämna förslag till hur dessa verksamheter bör organiseras för att uppnå optimala resultat i ett patientperspektiv. Övriga genomförandefrågor I samband med divisionsorganisationen förändras så kommer ett stort antal frågeställningar att identifieras successivt i samband med att genomförandet inleds. Merparten av dessa frågor kommer att beröra detaljer inom och mellan berörda verksamheter. Det är en uppgift för den verkställande ledningen att säkerställa att dessa frågor hanteras och rapporteras. Landstingsstyrelsen har tidigare beslutat om en översyn av stabsverksamheten. Genomförandet av denna översyn måste ske som en integrerad del av förändringen av divisionsorganisationen. Det krävs en fullständig genomgång av samtliga stabsfunktioner för att utforma ett relevant stöd till organisationens ledningsnivåer. Översynen av stabsfunktionerna ska ske parallellt och samordnat med de verksamhetsuppdrag som ovan beskrivits och de ytterligare frågor som aktualiseras när förändringen genomförs. I uppdraget avseende stabsfunktionerna ingår även att sänka kostnaderna på helårsbasis med 7,5 mkr. Landstingsstyrelsens överväganden och förslag till beslut Landstingsstyrelsen bedömer att uppdraget att se över divisionsorganisationen i allt väsentligt följer landstingsfullmäktiges beslut från juni Styrelsen bedömer att det är viktigt att den nya organisationen dels klarar att leverera en verksamhet som kan erbjuda en mer sammanhållen vård för patienter med sammansatta behov, men som också klarar en fortsatt utveckling av länsfunktionerna. Utvecklingen av kompetenscentra inom strategiska vårdområden är viktiga för den framtida hälso- och sjukvården. Landstingsstyrelsen anser att de redovisade förslagen har potential att uppfylla dessa krav, men det kommer att krävas ett systematiskt och uthålligt arbete för att nå önskade resultat. Styrelsen bedömer också att det är viktigt att utveckla en tydligare processorientering inom hälso- och sjukvården. Samtidigt är det också angeläget att utveckla uppdragsstyrningen i hela hälso- och sjukvården för att skapa likvärdiga förutsättningar för samtliga verksamheter. Landstingsstyrelsen ställer sig med dessa kommentarer bakom de framlagda förslaget till principiell förändrad divisionsorganisation och anser att det ska genomföras snarast möjligt. Samtidigt inser landstingsstyrelsen att genomförandet kräver fortsatt analysarbete innan organisationen formellt kan träda i kraft. En realistisk tidpunkt för att införa den förändrade organisationen är enligt styrelsens mening den 1 januari Till den tidpunkten ska nödvändiga ytterligare verksamhetsfrågor ha klarats ut liksom översynen av stabsverksamheten. Styrelsens förslag till beslut vid fullmäktiges sammanträde 16 oktober Mot denna bakgrund föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige beslutar: 1 Fastställa den föreslagna principiella grundorganisation enligt ovan redovisade organisationsskiss. 14

15 2 Ge landstingsstyrelsen i uppdrag att senast den 1 januari 2014 införa den förändrade divisionsorganisationen samt att inför detta genomföra de redovisade utestående processerna och uppdragen Ärendets behandling i fullmäktige den 16 oktober Kent Ögren (S): Beslutsförslaget bifalls. Yrkande 1 Yrkande 2 Kenneth Backgård (NS), Mattias Karlsson (M), Stefan Tornberg (C), Jens Sundström (FP) och Staffan Eriksson (M): Ärendet återremitteras med följande motivering: Frågan om Närsjukvården sköts inte seriöst. Vi saknar en övergripande beskrivning av den resursfördelning (ekonomi, vårdplatser, personal m m) som en förändrad divisionsorganisation innebär. Det finns många stora principiella frågor som måste belysas och bli föremål för särskilda politiska beslut, varav vissa är fullmäktigebeslut. Till eempel principiella strategifrågor. Bland annat måste en samlad länsstrategi för det akuta omhändertagandet och en länsstrategi för kompetenshöjning framtagas och redovisas. Vi anser inte heller att uppdraget att se över divisionsorganisationen i allt väsentligt följer landstingsfullmäktiges beslut från 2012, eftersom det lett till en närmast total omorganisation av sjukvårdsverksamheten i länet. Vi saknar också en ekonomisk konsekvensbeskrivning av de förändringar som beslutet innebär. Vidare föranleder de föreslagna förändringarna en översyn av den politiska organisationen, vilket måste belysas. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på återremissyrkandet och finner att det vinner majoritet. Votering begärs. Ordföranden meddelar att ja-röst gäller för att ärendet ska avgöras idag och nej-röst för att ärendet ska avgöras senare. Omröstningsresultat Med 40 ja-röster för bifall till att ärendet ska avgöras idag och 30 nej-röster för bifall till återremissyrkandet bifalls återremissyrkandet. En ledamot med förhinder saknar ersättare. Ledamöterna röstar enligt följande: Ledamot Ja Nej Avstår Frånv Kent Ögren Britt Westerlund Leif Bogren Anita Gustafsson 15

16 Ledamot Ja Nej Avstår Frånv Thor Viklund Agneta Burman, ersättare Ida Johansson Lars U Granberg Eivy Blomdahl Lennart Synnergren Sven Holmqvist Bengt Niska Britt-Marie Vikström Kurt-Åke Andersson Lennart Holm Agneta Lipkin Tomas Vedestig Håkan Bäckström Birgitta Gidblom Ann Kristin Nilsson Christer Carlsson, ersättare Roland Nirlen Anders Öberg Ingela Uvberg Nordell Lennart Thörnlund Maria Burström Gunnar Gabrielsson Brita Ström Fredrik Hansson Marianne Viita Bengt Ek Elisabeth Lindberg Monica Carlsson Gunnel Sandlund Bo Engström Bo Goding, ersättare Ove Haarala Ingmari Åberg Agneta Granström Jörgen Naalisvaara Kenneth Backgård Ann-Christin Åström, ersättare Bernt Nordgren Jörgen Afvander Erika Sjöö, ersättare Anders Bohm Bo Ek Dan Ankarholm Doris Messner Johnny Åström Anders Sundström Lennart Ohjanlatva Margareta Henricsson Mattias Karlsson Gunilla Wallsten Daniel Bergman 16

17 Ledamot Ja Nej Avstår Frånv Bo Hultin Roland Nordin Rolf Wessel, ersättare Staffan Eriksson, ersättare Nihad Zara Camilla Rydbjörk Stefan Tornberg Kristina Bäckström Perarne Kerttu Gunnar Selberg Jens Sundström Erik Lundström Kerstin Hübinette, ersättare Erik Söderlund Summa Ärendet återremitteras. Beslut Beredning med anledning av beslut om återremiss Mot bakgrund av landstingsfullmäktiges beslut om återremiss anför landstingsstyrelsen följande: Landstingsstyrelsen avvisar bestämt att påståendet om att frågan om införande av närsjukvård inte sköts seriöst. När landstingsfullmäktige fattade beslut med anledning av närsjukvårdsutredningen så angav fullmäktige att följande förutsättningar för införande och utveckling av närsjukvård ska klarläggas: Koncept och förutsättningar för att starta hälsosamtal för och 60-åringar. En samlad länsstrategi för det akuta omhändertagandet. En ny divisionsorganisation En strategi och handlingsplan för distansöverbryggande tekniska lösningar. En länsstrategi för kompetensförsörjning. Ett nytt styr- och ersättningssystem. Landstingsstyrelsen konstaterar att detta ärende handlar om uppdraget avseende förändring av divisionsorganisationen. Avseende de övriga områdena är läget följande: Koncept och förutsättningar för att starta hälsosamtal för och 60-åringar är inarbetat i beställning inom Vårdval Norrbotten som behandlas av landstingsstyrelsen den 31 oktober. 17

18 Ett förslag till strategi för akut omhändertagande är framtagen och kommer att läggas fram för beslut inom kort. En länsstrategi för distansöverbryggande tekniska lösningar är under framtagande och beräknas vara klar för beslut under första halvåret En länsstrategi för kompetensförsörjning är också under framtagande och beräknas vara klar för beslut under första halvåret Arbetet med nytt styr- och ersättningssystem pågår aktivt. Redan nu har de första besluten med anledning av detta fattats. Inriktningen är att ett nytt ersättningssystem ska införas från och med år Med detta redovisat konstaterar landstingsstyrelsen att viktiga steg är tagna och ytterligare steg kommer att tas i närtid för att fullfölja landstingsfullmäktiges uppdrag. Enligt styrelsens mening sker arbetet helt i enlighet med de intentioner med införande av närsjukvård som landstingsfullmäktige fattat. Enligt styrelsens uppfattning innebär införande av närsjukvård i sig inga ändrade samlade ekonomiska förutsättningar för verksamheterna. Däremot så innebär givetvis organisationsförändringen att det måste ske ekonomiska omfördelningar när verksamheter får en ny organisatorisk inplacering. Förändringarna innebär i sig inte heller några förändringar avseende tillgång till vårdplatser eller personal. Även i dessa avseende sker givetvis omfördelningar med anledning av ändrad organisatorisk inplacering. Eventuella förändringar av ekonomisk och/eller verksamhetsmässig karaktär för enskilda verksamheter är i nuläget konsekvenser av den reviderade ekonomisk handlingsplan som landstingsstyrelsen beslutade om den 5 mars 2013 ( 44-13). Slutligen konstaterar landstingsstyrelsen att den förändrade divisionsorganisationen inte förutsätter någon förändring av den politiska organisationen. Det finns inte heller något uppdrag från landstingsfullmäktige att göra någon översyn av den politiska organisationen. Styrelsen konstaterar även att något sådant yrkande inte heller framfördes när närsjukvårdsutredningen behandlades av landstingsfullmäktige. Styrelsens förslag till beslut Mot bakgrund av det redovisade föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: 1 Fastställa den föreslagna principiella grundorganisation enligt ovan redovisade organisationsskiss. 2 Ge landstingsstyrelsen i uppdrag att senast den 1 januari 2014 införa den förändrade divisionsorganisationen samt att inför detta genomföra de redovisade utestående processerna och uppdragen

19 Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Kent Ögren (S), Britt Westerlund (S), Mattias Karlsson (M) och Jens Sundström (FP): Beslutsförslaget bifalls. Yrkande 2 Mattias Karlsson (M), Stefan Tornberg (C) och Jens Sundström (FP): Följande ändring införs i ärendet: Länsfunktionen för Internmedicin och rehabilitering/geriatrik samt länsfunktionen för vuenpsykiatrin ska organisatoriskt ingå i division Länssjukvård Yrkande 3 Mattias Karlsson (M), Stefan Tornberg (C) och Jens Sundström (FP): Tilläggsyrkande: Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att ta fram förslag på ny politisk organisation som svarar upp mot den nya divisionsorganisationen. Kenneth Backgård (NS): Yrkande 4 Beslutsförslaget avslås. Propositionsordning Ordföranden ställer först proposition på yrkandena 1 och 4 och finner att yrkande 1 vinner majoritet. Därefter ställer ordföranden proposition yrkande på yrkande 1 och 2 och finner att yrkande 1 vinner majoritet. Slutligen ställer ordföranden proposition på yrkande 3 och finner att det avslås Enligt beslutsförslaget. Beslut Reservation 1 Av ledamöterna i (NS)-gruppen till förmån för yrkande 4. Reservation 2 Av ledamöterna i (M)- (C)- (FP)- grupperna till förmån för yrkande 2. Reservation 3 Av ledamöterna i (M)- (C)- (FP)- grupperna till förmån för yrkande 3. Protokollsanteckning Johnny Åström (NS) avbryter tjänstgöringen och ersätts av Margareta Dahlén (NS). Ann-Christin Åström (NS) avbryter tjänstgöringen och ersätts av Erika Sjöö (NS). 19

20 Camilla Rydbjörk (M) avbryter tjänstgöringen och ersätts av Staffan Eriksson (M) 108 Länsstrategi för det akuta omhändertagandet Dnr Ärendebeskrivning Bakgrund Hälso- och sjukvårdens utveckling i Norrbotten I Norrbotten har sjukvårdsstrukturen successivt förändrats och anpassats utifrån den medicinska utvecklingen, landstingets ekonomiska förutsättningar och förändrade förutsättningar i övrigt. Under den senaste 10-årsperioden har ett flertal större förändringar skett i länet: Vårdplatserna har minskats tack vare farmakologisk utveckling samt förbättrade undersöknings- och behandlingsmetoder Inom internmedicin kan alltmer komplicerade behandlingar, eempelvis inom invasiv kardiologi numera bedrivas vid Sunderby sjukhus vilket medför att patienterna kan få sin vård tillgodosedd inom länet i en större omfattning än tidigare. Dessutom har behandlingsmöjligheter decentraliserats till länsdelssjukhusen och till vårdcentralerna. Verksamheten inom opererande specialiteter har förändrats. Allmänkirurgisk/urologisk akut och planerad vård har koncentrerats till sjukhusen i Sunderbyn och Gällivare. Akut ortopedisk vård har koncentrerats till sjukhusen i Sunderbyn och Gällivare och en ökad andel planerad vård har koncentrerats till sjukhuset i Piteå. Så kallade IVAK-enheter där akutmottagningar, intensivvård och ambulansverksamhet har införts på länsdelssjukhusen med syfte att kunna ge optimala förutsättningar för det akuta omhändertagandet. Den landstingsdrivna primärvården är sedan 2010 konkurrensutsatt och privata aktörer bedriver numera verksamhet i länet. Delar av vad som tidigare var primärvårdens ansvarsområde har nyligen blivit ett primärkommunalt ansvar i och med att hemsjukvården kommunaliseras i länet. Närsjukvård För att möta framtida behov beslutade landstingsstyrelsen i april 2009 att en utredning skulle genomföras avseende den framtida Hälso- och sjukvården. Utredningen, den så kallade närsjukvårdsutredningen, utgick från centrala problemområden såsom befolkningsutvecklingen i länet, landstingets ekonomiska situation samt framtida möjligheter till personal- och kompetensutveckling. Ambitionen var att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för hälso- och sjukvården i länet med inriktning mot år 2020 och därefter. På basis av vad som framgick i fattade landstingsfullmäktige beslut i juni 2012 att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att införa närsjukvård. 20

21 Strukturen för hälso- och sjukvården i Norrbottens län baseras på länets demografi med spridda befolkningscentra och stora glesbygdsområden. Fullmäktiges beslut från juni 2012 innebär bland annat att vi även i framtiden ska ha fem sjukhus i länet, att närsjukvård ska finnas på samtliga sjukhus och att alla sjukhus ska bedriva specialistsjukvård inom akut internmedicin och geriatrik samt ha tillgång till intensivvård och anestesiologisk kompetens. Beslutet från 2012 innebär även att länets hälsocentraler i glesbygd även fortsättningsvis ska ha utökade resurser eempelvis i form av tillgång till vårdplatser för att sköta sitt uppdrag utifrån de förutsättningar som råder. Aktuellt I närsjukvårdsutredningen betonades landstingets ansvar för det akuta omhändertagandet. Landstingsfullmäktige delade närsjukvårdsutredningens slutsats att det akuta omhändertagandet är ett av landstingets viktigaste uppdrag gentemot länets befolkning och att det därför ska tryggas i hela länet i såväl glesbygd som tätort. Större eller mindre jouröversyner har gjorts i samtliga sjukhusområden och i Kali och Piteå sjukhusområden har översynerna resulterat i en förändrad struktur som inriktats mot linjelöst arbetande första linjens jourer. Någon samlad analys över vad de senaste 10 årens strukturförändringar fått för konsekvenser för jourstrukturen i länet har dock inte utförts. Sett över länet finns ett behov av att ta ställning till flera övergripande frågeställningar: Hela organisationen vad gäller det akuta omhändertagandet måste förändras i och med det politiska beslutet om att införa närsjukvård och det påföljande beslutet om en förändrad divisionsorganisation. Inför strategiarbetet noterades att primärvårdens förstalinjeansvar i det akuta omhändertagandet inte är tillräckligt belyst utifrån ett prioriteringsperspektiv. Dessutom noterades att de genomförda och pågående strukturförändringar inom de opererande specialiteterna medför ett behov av att anpassa jourverksamheten till de strukturförändringar som skett och att reglera de opererande specialiteternas ansvar för det akuta omhändertagandet över hela länet. Sunderby sjukhus har successivt fått rollen som kompetenscentrum inte bara för de opererande specialiteterna utan även för internmedicinen och dess närliggande specialiteter. Rollen som kompetenscentrum innebär inte med automatik att länets akuta patienter ska centraliseras dit utan kanske i än högre utsträckning ett ansvar för att medverka i en decentraliserad sjukvård som är anpassad efter länets geografi och demografiska förhållanden. Andra viktiga observandum är bland annat att den medicinska nivån på första linjens läkare varierar över länet och en allt ökande tillströmning av akuta patienter under jourtid som i sin tur medför en ökad arbetsbelastning, arbetsmiljöproblematik, ekonomiska underskott och periodvis bekymmer med att hantera behovet av vårdplatser för akuta patienter. Förslag till Länsstrategin för det akuta omhändertagandet Utgångspunkterna för en samlad länsstrategi för det akuta omhändertagandet är: Landstingets strategiska mål om en god vård 21

22 Det principbeslut om den framtida sjukvården som landstingsfullmäktige fattade i juni 2012, Det övergripande målet är att det akuta omhändertagandet som tillhandahålls av landstinget i Norrbotten är av sådan kvalitet att länets befolkning kan känna trygghet och tillit. Länsstrategin ska bidra till att norrbottningarna får en likvärdig akut vård av god kvalitet oavsett var i länet man befinner sig. I och med att länet inrymmer stora geografiska skillnader är det av särskild vikt att det finns utrymme för lokala anpassningar. Länsstrategin innehåller totalt fyra övergripande ställningstaganden samt förslag till åtgärder för vart och ett av dessa ställningstaganden. Struktur, kompetenskrav och organisation Verksamhetens struktur, organisation och kompetens ska ge förutsättningar för ett fullgott akut omhändertagande dygnet runt. Verksamhetsorganisationen ska understödja en maimal samordning mellan de olika aktörerna inom det akuta omhändertagandet dvs läkarnas jour- och beredskapslinjer, akutmottagningarna, ambulanssjukvård, lufttransport av patienter och intensivvård. Verksamheten som ansvarar för det akuta omhändertagandet ska hålla en god arbets- och utbildningsmiljö. Förslag till åtgärder Länets akutmottagningar och ambulanssjukvård vid samtliga sjukhusområden förs över till division Närsjukvård. Intensivvårdsverksamhet blir kvar på samtliga sjukhus. Den organiseras utifrån lokala förutsättningar och behov. Första linjens jour ska bemannas så att nödvändig erfarenhet och medicinsk kompetens säkerställs. Vidare ska arbetsfördelningen av jourarbetet utformas så att patientflödet optimeras. Det medicinska ledningsansvaret ska vara tydligt och organisatoriskt knutet till respektive akutmottagning. I det akuta omhändertagandet är samspelet mellan jourlinjer, akutmottagningen/jourcentralen, sjuktransporterna samt intensivvården av avgörande betydelse för en kvalitativ vård. Det är därmed viktigt att utvecklingen inom ambulanssjukvård, lufttransport av patienter och intensivvård beaktas. Det föreligger ett fortlöpande behov av länssamordning inom ambulansverksamheten. Dessutom finns beröring med katastrof- och beredskapsplanering, samverkan med polis och SOS Alarm samt med drifts- och avtalsfrågor rörande flygambulans- och helikopterverksamhet. Denna samordning ska organiseras så att behoven säkerställs. Det akuta flödet Verksamheten under kontorstid ska vara så utformad så att den inte medför onödigt överflöde av patienter från dagtid till jourtid eller medför onödiga transporter under jourtid. Diskussion En viktig övergripande fråga är interaktionen mellan akut verksamhet och övrig hälso- och sjukvård samt interaktionen mellan verksamhet under s.k. 22

23 jourtid kontra kontorstid. Detta är ömsesidigt. Om öppenvårdsverksamheten dagtid eempelvis inte upprätthåller tillgängligheten och kvalitet förorsakar det ett överflöde till akut verksamhet under jourtid vilket i sin tur riskerar att dränera dagtidsverksamhet på resurser med ytterligare förskjutning av patientflödet som följd. I ett län med stora geografiska avstånd måste också även tidsaspekter och transportkostnader beaktas som en del i de kvalitativa aspekterna av det akuta omhändertagandet. Särskild uppmärksamhet bör i det avseendet riktas mot primärvården. Det akuta omhändertagandet under kontorstid inom primärvårdens ram är den kanske enskilt viktigaste förutsättningen för att få en fungerande verksamhet under jourtid. Om primärvården under dagtid sviktar förorsakas ett överflöde till akut verksamhet under jourtid vilket innebär kvalitativa nackdelar i det akuta omhändertagandet under jourtid. Verksamheten under kontorstid ska således vara så utformad så att den inte medför onödigt överflöde av patienter från dagtid till jourtid eller medför onödiga transporter under jourtid. Det bör även noteras att vissa akuta patientflöden inte är värdeskapande för patienten samtidigt som de är resurskrävande för vårdgivaren. Det är angeläget att andelen individuella vårdplaneringar i öppen vård ökar eftersom det är rimligt att anta att andelen akuta besök ökar för vissa patienter om de inte har en långsiktig samordnad planering av sitt omhändertagande. Ett utvecklingsarbete där ambulanspersonalen i en större omfattning gör aktiva bedömningar avseende framförallt det akuta behovet hos geriatriska patienter har påbörjats i flera delar av riket och de preliminära erfarenheterna är hittills goda. I ett län som Norrbottens med stora avstånd och en förhållandevis hög slutenvårdskonsumtion bör frågan prövas. Förslag till åtgärder Primärvårdens förutsättningar att upprätthålla ett adekvat patientflöde under kontorstid ägnas särskild uppmärksamhet i de olika närsjukvårdsområdena. Jourcentraler och akutmottagningar ska på ett tillfredsställande sätt kunna hänvisa patienter till hälsocentralen dagtid. Särskilt definierade patientgrupper ska beredas möjlighet till direktinläggning på slutenvårdsplats utan att behöva passera akutmottagning. Planerad mottagning på sjukhusen i Kiruna, Kali och Piteå ska utformas så att behov av konsultation från akutmottagningen kan beaktas. Ett utvecklingsarbete där ambulanspersonalen i en större omfattning gör aktiva bedömningar avseende framförallt det akuta behovet hos geriatriska patienter ska genomföras. Vikten av att genomföra fler samordnade individuella vårdplaneringar ska särskilt beaktas. Prioritering av resurser mellan kontorstid och jourtid Den akuta verksamheten under jourtid ska ha minimal negativ påverkan på den verksamhet som ska bedrivas under dagtid. 23

24 Diskussion Som framgick av föregående avsnitt är interaktionen mellan dagverksamhet och verksamhet under jourtid ömsesidig. Flera verksamheter dras eempelvis med problem med bristande tillgänglighet till ny- och återbesök. Bakgrunden till den problematiken är mångfacetterad där eempelvis läkarbrist, eller behov av effektiviseringsarbete av arbetsorganisationen är ingående komponenter. Analogt med ovanstående resonemang blir även frågan om strukturen på jourlinjerna viktig. För många jourlinjer blir resurskrävande och drar bort resurser från verksamheten dagtid samt ökar kostnaderna. Om flera linjer än nödvändigt hålls öppna på ett begränsat geografiskt område medför det desssutom en negativ påverkan på arbetsmiljön för de som ska ingå vilket i sin tur riskerar att bli rekryteringshämmande med en negativ utvecklingsspiral som följd. Antalet jourlinjer ska minimeras och så många läkare som möjligt ska kunna ingå i bemanningsplaneringen för jourlinjer på de sjukhusområden där patientunderlaget är mindre. Verksamheten under jourtid ska dessutom vara kostnads- och resurseffektiv samt struktureras så att de mest behövande patienterna prioriteras. Förslag till åtgärder Primärvårdens beredskapslinjer ska så långt som möjligt samordnas med akutmottagningarnas verksamhet. En lokal process sker per sjukhusområde med syfte att detaljreglera jourstrukturen vilket inkluderar primärvårdens beredskapslinjer. Ett utvecklingsarbete där andra kompetensområden än läkare deltar i det akuta omhändertagandet bör prövas. Det akuta omhändertagandet i glesbygden Länet har unika geografiska förutsättningar med invånare fördelade över en fjärdedel av rikets yta. Utifrån det faktumet ska det prehospitala omhändertagandet samt det akuta omhändertagandet vid hälsocentraler i glesbygd särskilt beaktas. Diskussion Vid hälsocentraler i glesbygd utförs idag en rad medicinska åtgärder som i tätort utförs på sjukhus. Detta gäller eempelvis omhändertagande vid akut hjärtsjukdom och olycksfall. Sådana åtgärder ska utifrån närsjukvårdsperspektivet kunna utföras även från första januari Organisatoriskt kommer man att vara knuten till ett lokalt sjukhus med dess akutmottagning. Detta ska underlätta en fortsatt utveckling av det akuta omhändertagandet. För ytterligare förbättra möjligheterna att patienter skall kunna omhändertas på ett säkert sätt utan att i onödan utsättas för långa transporter bör man införa och utveckla användningen av distansöverbryggande tekniska lösningar. För en kompletterande medicinsk bedömning bör mottagande läkare ha möjlighet att kommunicera med läkare på den andra vårdinrättningen på 24

25 ett sådant sätt att denne även kan se och tala med patienten, och även få olika mätdata presenterade. För att bygga upp och bibehålla kompetensen i akut omhändertagande krävs en fortlöpande strukturerad utbildning. Det finns goda erfarenheter från Västerbotten när det gäller en påbyggnadsutbildning i glesbygdsmedicin. Även på sjukhusorter som Kiruna, Gällivare, Kali och Piteå kan detta behov föreligga om man överväger samordnade lösningar på jouren vid akutmottagningarna. En annan viktig komponent i synnerhet i glesbygd är det prehospitala omhändertagandet som utförs av andra samhällsaktörer eller av medborgare som grannar/närstående. I ett län med en stor andel glesbygd bör därmed frågan om prehospitalt omhändertagande framförallt vad gäller akut hjärtstopp ägnas särskild uppmärksamhet. Förslag till åtgärder Distansteknisk utveckling är föremål för en särskild översyn inom ramen för införandet av närsjukvård. Där ska behovet av distanstekniska lösningar såväl mellan primärvård och ska sjukhus som mellan sjukhus inom det akuta omhändertagandet särskilt beaktas. Strukturerade utbildningsinsatser ska genomföras för att säkerställa och utveckla kompetensen i akut omhändertagande på hälsocentraler i glesbygd, samt på länsdelssjukhus. Förslag till en länsövergripande struktur för utbildningsinsatser avseende det prehospitala omhändertagandet vid hjärtstopp ska utarbetas. Styrelsens yttrande och förslag till beslut Sammanfattning Styrelsen konstaterar att länsstrategin för det akuta omhändertagandet baseras på följande komponenter: Verksamhetens struktur, organisation och kompetens ska ge förutsättningar för ett fullgott akut omhändertagande dygnet runt. Verksamhetsorganisationen ska understödja en maimal samordning mellan de olika aktörerna inom det akuta omhändertagandet dvs läkarnas jour- och beredskapslinjer, akutmottagningarna, ambulanssjukvård, lufttransport av patienter och intensivvård. Verksamheten som ansvarar för det akuta omhändertagandet ska hålla en god utbildningsmiljö. Verksamheten under kontorstid ska således vara så utformad så att den inte medför onödigt överflöde av patienter från dagtid till jourtid eller medför onödiga transporter under jourtid. Den akuta verksamheten under jourtid ska ha minimal negativ påverkan på den verksamhet som ska bedrivas under dagtid. Länet har unika geografiska förutsättningar med invånare fördelade över en fjärdedel av rikets yta. Utifrån det faktumet ska det akuta omhändertagandet i glesbygden särskilt beaktas. 25

26 Styrelsens bedömning Styrelsen har sedan tidigare noterat att det akuta omhändertagandet är ett av hälso- och sjukvårdens allra viktigaste uppdrag. Styrelsen anser att de olika delstrategierna väl fångar in de mest centrala områdena av det akuta omhändertagandet och att strategin med dess förslag till åtgärder är väl integrerat i landstingets strategiska mål om en god vård. Styrelsen ställer sig därför bakom förslaget till länsstrategi för det akuta omhändertagandet. Styrelsens förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: 1 Länsstrategin för det akuta omhändertagandet fastställs. 2 Landstingsstyrelsen uppdras att genomföra strategin. 3 Uppföljning sker via landstingsstyrelsens rapport till fullmäktige Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Kent Ögren (S), Birgitta Gidblom (S), Monica Carlsson (V), Mattias Karlsson (M), Stefan Tornberg (C), Jens Sundström (FP) och Anne Kotavuopio Jatko (FP): Beslutsförslaget bifalls. Kenneth Backgård (NS): Beslutsförslaget avslås. Yrkande 2 Yrkande 3 Mattias Karlsson (M), Stefan Tornberg (C), Jens Sundström (FP), Anne Kotavuopio Jatko (FP) och Kurt-Åke Andersson (S): Följande punktsatser tillförs beslutet: Landstinget tar initiativ till att i samverkan med kommunerna inrätta mellanvårdsplatser (OBS-platser) även på sjukhusorterna. Landstinget tar initiativ för att kvalitetssäkra tillgängligheten till sjukvårdsupplysningen 1177, larmnumret 112 samt SOS Alarms dirigering av ambulanser. IVPA (I Väntan På ambulans) verksamhet ska finnas i hela länet. Samverkan genomförs utifrån eterna aktörers (biltest, gruvnäring, försvar m.fl.) behov av och resurser för det akuta omhändertagandet sett ur ett regionalt utvecklingsperspektiv. En åtgärdsplan för att säkra det akuta omhändertagandet och transporterna i Malmfälten tas fram utifrån utmaningarna i områdets geografi och klimat. 26