Landstingsstyrelsens protokoll

Transkript

1 Landstingsstyrelsens protokoll Sammanträdet den 30 januari Beslutande Kent Ögren (S), ordf Ingela Uvberg Nordell (S), ersättare 1-18 Britt Westerlund (S), v ordf Agneta Granström (MP), Tomas Vedestig (S), ersättare Margareta Henricsson (NS), ersättare Agneta Lipkin (S) Dan Ankarholm (NS) Leif Bogren (S) Johnny Åström (NS) Ann Kristin Nilsson (S) Mattias Karlsson (M) Eivy Blomdahl (S) Hans Swedell (M) Monica Carlsson (V) Stefan Tornberg (C) Ersättare och handläggare (hela eller delar av sammanträdet) Jens Sundström (FP), ersättare Hans Rönnqvist, ekonomidirektör Gunnar Persson, landstingsdirektör Mats Brännström, hälso- och sjukvårdsdirektör Sekreterare Inga Gustafsson Justerat den 4 februari 2013 Justerat den 4 februari 2013 Kent Ögren, ordförande Mattias Karlsson, justerare Bevis Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets officiella anslagstavla den 4 februari Överklagandetiden utgår den 26 februari Inga Gustafsson

2 Val av protokolljusterare... 3 Slutlig föredragningslista... 3 Närvarorätt... 3 För kännedom... 3 Information om regionfrågan... 3 Landstingsdirektörens rapport... 3 Motion nr 4-12 om sned könsfördelning inom politiska nämnder, styrelser och beredningar inom landstinget, samt i landstingsägda bolag och medlemsorganisationer... 4 Avyttring av aktier i Investeringar i Norrbotten AB... 6 Nytt aktieägaravtal och uppdaterad bolagsordning i Investeringar i Norrbotten AB... 7 Vårdval Norrbotten Komplettering av regelverk... 8 Vårdval Norrbotten Ändring av avdragsbelopp Förändrad divisionsorganisation m m Intern kontrollplan Överenskommelse om ersättning för regionsjukvård Delegationsordning för landstingets gymnasieskolor Samarbetsavtal om taxesättning vid Skandionkliniken Yttrande över En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (Ds 2012:49) Yttrande över Folkbildningens samhällsvärden en ny modell för statlig utvärdering (SOU 2012:72) Yttrande över Bidrag till Försvarshistorisk verksamhet (2012:26) Ändring i landstingsstyrelsens sammanträdesplan Investeringar Borgensåtagande för lån till Garnisfastigheter AB Fördelning inom ramen för näringspolitik Tävlingspartner O-ringen i Boden Bidrag till projektet Från soffan till promenaden Ombildning av Centrum för Innovation och e-hälsa (EIC) vid Luleå tekniska universitet Slutrapport från projektet Invest in Norrbotten Medfinansiering av Rättighetscentrum Norrbotten Utökad medfinansiering till projektet Muddring av farled till Karlsborgs hamn, etapp Yttrande över anmälan till JO Landstingsstyrelsens rapport

3 1 Val av protokolljusterare Ledamoten Mattias Karlsson (M) utses till att jämte ordföranden justera protokollet. 2 Slutlig föredragningslista Slutlig föredragningslista för sammanträdet fastställs. 3 Närvarorätt Beslutas att hela dagens sammanträde ska vara offentligt. Delegationsbeslut m m enligt bilaga. 4 För kännedom 5 Information om regionfrågan Ingen rapport lämnas. 6 Landstingsdirektörens rapport Dnr Landstingsdirektörens rapport enligt bilaga. 3

4 7 Motion nr 4-12 om sned könsfördelning inom politiska nämnder, styrelser och beredningar inom landstinget, samt i landstingsägda bolag och medlemsorganisationer Väckt av Jens Sundström (FP): Dnr Motionen Könsfördelningen inom de direktvalda organen inom svensk politik har blivit bättre och bättre på alla nivåer genom åren. Det som fortfarande är ett stort problem är att kvinnorepresentationen på de ledande politiskt valda posterna inte visar på samma förbättring. Så fort de politiska partierna går över för att verkställa de indirekta val som sker till en lång rad poster efter ett val och under mandatperioden är det inte längre någon som tar ansvar för att könsfördelningen ska bli någorlunda jämn. Trots att ansvaret för nomineringarna ligger på varje enskilt parti så anser vi att det behövs rekommendationer och samråd mellan partierna för att helheter ska bli bra. Det är framförallt ett jobb för valberedningarna. Det finns modeller som varit mer framgångsrika än andra. Regeringens krav på partierna att dubbelnominera, en man och en kvinna, till de poster de ska fylla gav direkt resultat och borde vara något som vi eftersträvar även på regional nivå så ofta det är praktiskt möjligt. Utifrån ovanstående yrkar jag: att landstingsfullmäktige i sina regler för förtroendevalda skriver in rekommendationer om att valberedningar till ovan nämnda organ ska arbeta för att få till dubbelnomineringar, en man en kvinna, till samtliga poster. att landstingsfullmäktige i sina regler för förtroendevalda skriver in rekommendationer om att valberedningar till ovan nämnda organ ska eftersträva en jämn könsfördelning som inte är sämre än till endera könet. Yttrande och förslag till beslut Landstingsstyrelsen avger följande yttrande och beslutsförslag till landstingsfullmäktige: Landstinget verkar för jämställhet inom alla områden och verksamheter. I landstingsplanen återfinns jämställdhetsperspektivet i landstingets vision samt 4

5 i alla målområden. Ytterst är målet att bidra till bättre förutsättningar för en attraktiv region med utveckling och välfärd i alla delar av länet. En strategi för att uppnå detta är bl a jämställdhetsintegrering i all styrning, ledning, och verksamhet. Ett enigt landstingsfullmäktige antog också CEMR:s jämställdhetsdeklaration i oktober För att klara uppdraget krävs en jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Fördelningen av platserna i landstingets politiska organ är också i det närmaste 50 procent för vardera könet. Skillnader återfinns inte i det totala antalet aktiva förtroendevalda utan handlar mer om hur platserna fördelas inom vissa organ. I hälften av landstingets hel- och delägda bolag nomineras ledamöter och ordförande av nomineringskommittéer som oftast består av Kommunförbundets presidium och två personer från landstingsstyrelsen (ordförande samt en representant för oppositionen). Kommittén samråder och diskuterar med bolagens ägare och lämnar därefter nomineringarna till årsstämmorna. Riktlinjer för nomineringarna är att eftersträva jämn könsfördelning och att styrelserna ska sättas samman med hänsyn till bolagets verksamhet och utvecklingsskede. Ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund ska präglas av mångsidighet och bredd. Utöver den kompetens som krävs med hänsyn till verksamheten ska bolagets behov av generell politisk kompetens och erfarenhet tillgodoses. Ett resultat av införande av nomineringskommittéer är att dessa styrelser idag har jämn könsfördelning 51 procent kvinnor och 49 procent män. I övriga bolag är fördelningen 26 procent kvinnor och 74 procent män. Könsfördelning i landstingets samtliga hel- och delägda bolag är 39 procent kvinnor och 61 procent män. Motionären menar att någon måste ta ansvar för könsfördelningen vid indirekta val till styrelser och nämnder m m. Landstingsstyrelsen delar uppfattningen om att det behövs samråd mellan partierna för att åstadkomma detta. Det är dock inte rimligt att lägga ansvaret på valberedningar att arbeta för att partierna ska dubbelnominera till alla poster. Det är inte heller rimligt att ansvaret för jämn könsfördelning i de politiska organen ska vila på valberedningar. Landstingsstyrelsen anser att det åvilar respektive parti att säkerställa detta. Mot den bakgrunden föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige beslutar: Motionen avslås. Enligt beslutsförslaget. Beslut Särskilt yttrande Jens Sundström (FP) biträder motionen. 5

6 8 Avyttring av aktier i Investeringar i Norrbotten AB Dnr Ärendebeskrivning Landstingsfullmäktige beslutade juni 2012 ( 65-12, dnr ) att överföra projektet Invest in Norrbottens verksamhet till ett bolag med målsättning att så många som möjligt av länets kommuner/kommunala näringslivsbolag blir delägare. Bolaget bildades i början på oktober 2012 och fick formellt namnet Investeringar i Norrbotten AB (orgnr ). Bolaget bildades från början med Norrbottens läns landsting som ägare till 100 %. Inriktningen är att kommunerna köper lika stora aktieposter (1,4%, tillika 28 aktier) men att de större kommunerna har erbjudits att köpa en större post (3,4%, tillika 68 aktier). Detta gäller Luleå, Boden, Piteå, Kiruna och Gällivare kommuner. Bolaget har totalt 2000 aktier till ett värde av 100 kr styck. Alla kommuner i länet har erbjudits att bli delägare. Arjeplog, Jokkmokk, Gällivare, Kiruna, Pajala och Piteå har i dagsläget valt att avstå delägarskap. Fortsatta diskussioner förs med dessa kommuner. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att fatta följande beslut: 1 Norrbottens läns landsting avyttrar 68 aktier i Investeringar i Norrbotten AB till Luleå kommun, till ett pris av 100 kr per aktie, totalt 6800 kr. 2 Norrbottens läns landsting avyttrar 68 aktier i Investeringar i Norrbotten AB till Bodens kommun, till ett pris av 100 kr per aktie, totalt 6800 kr. 3 Norrbottens läns landsting avyttrar 28 aktier i Investeringar i Norrbotten AB till Älvsbyns kommun, till ett pris av 100 kr per aktie, totalt 2800 kr. 4 Norrbottens läns landsting avyttrar 28 aktier i Investeringar i Norrbotten AB till Arvidsjaurs kommun, till ett pris av 100 kr per aktie, totalt 2800 kr. 5 Norrbottens läns landsting avyttrar 28 aktier i Investeringar i Norrbotten AB till Övertorneå kommun, till ett pris av 100 kr per aktie, totalt 2800 kr. 6 Norrbottens läns landsting avyttrar 28 aktier i Investeringar i Norrbotten AB till Överkalix kommun, till ett pris av 100 kr per aktie, totalt 2800 kr. 7 Norrbottens läns landsting avyttrar 28 aktier i Investeringar i Norrbotten AB till Kalix kommun, till ett pris av 100 kr per aktie, totalt 2800 kr. 8 Norrbottens läns landsting avyttrar 28 aktier i Investeringar i Norrbotten AB till Haparanda kommun, till ett pris av 100 kr per aktie, totalt 2800 kr. 6

7 Enligt beslutsförslaget. Beslut 9 Nytt aktieägaravtal och uppdaterad bolagsordning i Investeringar i Norrbotten AB Dnr Ärendebeskrivning Landstingsfullmäktige beslutade juni 2012 ( 65-12, dnr ) att överföra projektet Invest in Norrbottens verksamhet till ett bolag med målsättning att så många som möjligt av länets kommuner/kommunala näringslivsbolag blir delägare. Bolaget bildades i början på oktober 2012 och fick formellt namnet Investeringar i Norrbotten AB (orgnr ). När landstinget nu avyttrar aktier i bolaget till kommuner behöver bolagsordningen uppdateras och ett aktieägaravtal upprättas och därmed godkännas av respektive ägares fullmäktige. Förändringar i bolagsordningen är: 1: Bolagets firma är ändrad till Investeringar i Norrbotten AB. 3: Firmanamnet är ändrat till Investeringar i Norrbotten AB. Invest Sweden är namnändrat till Business Sweden i och med det nya namnet myndigheten fått efter Svenska Exportrådets sammangående med Invest Sweden. 16: De tillkommande kommunernas kommunfullmäktige har tillförts paragrafen, för godkännande av ändring i bolagsordningen. Viktiga punkter i aktieägaravtalet: 1: Ägarna är överens om ett fortsatt arbete med att få fler av länets kommuner som delägare i bolaget, med målsättningen att alla kommuner ska finnas med. 3: Reglerar bolagets finansieringsprinciper. Dessa är de belopp som legat till grund för de samtal som förts med kommunerna under förberedelserna och bildandet av bolaget. 9: Avtalet löper till och med , men kan om ägarna vill omförhandlas efter tre år då en utvärdering av verksamheten ska ske. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att fatta följande beslut: 1 Uppdaterad bolagsordning för Investeringar i Norrbotten AB godkänns. 7

8 2 Aktieägaravtal mellan ägarna till Investeringar i Norrbotten AB antas. Enligt beslutsförslaget. Beslut 10 Vårdval Norrbotten Komplettering av regelverk Dnr Ärendebeskrivning Inom ramen för Beställning Primärvård regleras de villkor som gäller för de leverantörer som är verksamma inom Vårdval Norrbotten. Vid landstingsfullmäktiges möte den jun 2011 ( 62) återremitterades två frågor till landstingsstyrelsen för beredning. Den ena avsåg reglerna för listning av nyfödda i länet och den andra avsåg reglerna för de nyinflyttade som inte gör ett aktivt val. Beslut gällande hantering av detta fastställdes i samband med beslut i landstingsfullmäktige den 13 oktober 2011 ( 93). Beställning Primärvård behöver dock förtydigas ytterligare gällande hanteringen av geografiska områden samt listade patienter i det fall en ny vårdcentral etableras samt i det fall en vårdcentral upphör med sin verksamhet, genom nedläggning, sammanslagning eller omvandling till filial. Förslaget till hantering bygger på att det finns ett antal generella principer oavsett det är så att en ny vårdcentral etableras alternativt att en vårdcentral upphör. I de enskilda typerna av förändringar finns vägledande principer. Generella principer: Konkurrensneutrala villkor skall råda mellan vårdcentraler. Varje enskild vårdcentral skall ha ett geografiskt upptagningsområde, vilket bygger på s.k. nyckelkodsområden. Det geografiska upptagningsområdet förändras i det fall en nyetablering sker eller i det fall en vårdcentral upphör med sin verksamhet (nedläggning, sammanslagning eller omvandling till filial). En vårdcentral kan inte ha sitt geografiska område i en annan kommun än den som vårdcentralen är belägen i. Det betyder att kommungräns alltid avgränsar en vårdcentrals geografiska område. Vägledande principer vid nyetablering: Vid nyetablering sker ingen omlistning av passivt listade patienter. Vid nyetablering tilldelas respektive vårdcentral de närmast liggande nyckelkodsområdena. 8

9 Detta innebär ingen förändring för patienter som är listade vid en vårdcentral idag, utan de fortsätter vara listade på samma vårdcentral. I samband med nyetablering av vårdcentral kommer dock det geografiska upptagningsområdet i aktuell kommun att göras om, vilket kommer att påverka listningen för nyinflyttade. Vägledande principer vid nedläggning: När en vårdcentral upphör skall listade patienter erbjudas möjligheten att aktivt lista sig på någon av de befintliga vårdcentralerna i länet. Patienter som ej aktivt listar sig blir passivt listade vid närmaste vårdcentral. Detta innebär att patienter listade vid den vårdcentral som läggs ner kommer att bli passivt listade vid närmaste vårdcentral, i det fall de inte aktivt väljer att lista sig på annan vårdcentral. I samband med nedläggning av vårdcentral kommer det geografiska upptagningsområdet i aktuell kommun att göras om vilket kommer att påverka listningen för nyinflyttade. Vägledande principer vid sammanslagning: När två eller fler vårdcentraler slås samman skall listade patienter erbjudas möjligheten att aktivt lista sig på någon av de befintliga vårdcentralerna i länet. Patienter som ej aktivt listar sig blir passivt listade vid sammanslagen vårdcentral. Detta innebär att patienter listade vid de vårdcentraler som är föremål försammanslagningen kommer att listas på den sammanslagna vårdcentralen, i det fall de väljer att inte aktivt lista sig på annan vårdcentral. I samband med sammanslagning av vårdcentraler kommer dock det geografiska upp tagningsområdet i aktuell kommun att göras om, vilket kommer att påverka listningen för nyinflyttade. Vägledande principer vid omvandling till filial: När en vårdcentral omvandlas till filial skall listade patienter erbjudas möjligheten att aktivt lista sig på någon av de befintliga vårdcentralerna i länet. Patienter som ej aktivt listar sig blir passivt listade vid närmaste vårdcentral. Detta innebär att patienter listade vid den vårdcentral som omvandlas till filial kommer att bli passivt listade vid närmaste vårdcentral, i det fall de inte aktivt väljer att lista sig vid en vårdcentral. I samband med omvandling till filial kommer dock det geografiska upptagningsområdet i aktuell kommun att göras om, vilket kommer att påverka listningen för nyinflyttade. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att fatta följande beslut: De föreslagna principerna godkänns. 9

10 Enligt beslutsförslaget. Beslut 11 Vårdval Norrbotten Ändring av avdragsbelopp Dnr Ärendebeskrivning Bakgrund Ersättningssystemet i Vårdval Norrbotten bygger på en struktur med olika delar. Kapitering, ACG-ersättning, prestationsbaserad ersättning, besöksavgifter, särskilda tillägg för kompensation av socioekonomiska förhållanden och glesbygdsersättning ingår i detta ersättningssystem. Dessutom görs avdrag för täckningsgrad samt för besök som listade patienter gör vid andra enheter. Kompletteringen innefattar att fastställa de belopp/avdragsnivåer som ska gälla för Avdragsnivåer Det finns ett antal privatpraktiserande läkare med allmänmedicinsk kompetens som är verksamma enligt lagen läkarvårdsersättning (LOL) respektive privatpraktiserande sjukgymnaster verksamma enligt lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS). Vid besök hos dessa eller vid en registrerad kontakt med läkare verksam enligt LOL görs ett avdrag av vårdpengen för den vårdcentral där patienten är listad. Avdraget är schablonmässigt beräknat för att täcka 50 procent av den totala LOL/LOS kostnaden. Den del av kostnaden för besök hos privatpraktiserande läkare respektive sjukgymnaster som inte belastar leverantörerna finansieras genom ett centralt anslag. Beloppet för den del (LOL/LOS) som finansieras av leverantörerna fastställs av Landstingsstyrelsen i början av varje verksamhetsår. Överströmning av listade patienter mellan vårdcentralerna i länet regleras med ersättning respektive avdrag. Förslag till beslut Mot bakgrund av det redovisade föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut: 1 För vid vårdcentralen listade patienters besök hos privatpraktiserande läkare med allmänmedicinsk kompetens verksamma enligt lagen om läkarvårdersättning (LOL) görs vid den månatliga utbetalningen av vårdpengen avdrag med 505 kr (494 kr år 2012) per besök och 75 kr (73 kr år 2012) per övrig registrerad kontakt. 10

11 2 För vid vårdcentralen listade patienters besök hos privatpraktiserande sjukgymnaster verksamma enligt lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS) görs vid den månatliga utbetalningen av vårdpengen avdrag med 189 kr (178 kr år 2012) per besök. 3 Belopp för överströmningsersättning/avdrag är detsamma som år Enligt beslutsförslaget. Beslut 12 Förändrad divisionsorganisation m m Genomförande av beslut med anledning av närsjukvårdsutredningen Dnr Ärendebeskrivning Bakgrund Landstingsfullmäktige fattade den juni 2012 beslut ( 57 12) avseende närsjukvårdsutredningen. Landstingsfullmäktige ställde sig bakom landstingsstyrelsens värdering av utredningens förslag till framtida inriktning av hälso- och sjukvården i länet som innebär att närsjukvård ska införas med den inriktning som anges i utredningen. Landstingsfullmäktige fastställde också att följande förutsättningar för införande och utveckling av av närsjukvård ska vara beslutade före sommaren 2013: Koncept och förutsättningar för att starta hälsosamtal för och 60-åringar. En samlad länsstrategi för det akuta omhändertagandet. En ny divisionsorganisation En strategi och handlingsplan för distansöverbryggande tekniska lösningar. En länsstrategi för kompetensförsörjning. Ett nytt styr- och ersättningssystem. Arbete för att verkställa fullmäktiges beslut pågår inom samtliga områden. I detta ärende redovisas överväganden och förslag kring en förändrad divisionsorganisation. Övriga uppdrag redovisas senare. Nya förutsättningar för hela hälso- och sjukvården Med närsjukvård avses en verksamhet som bedrivs av eller på uppdrag av landstinget för att tillgodose eller förebygga sådana hälso- och sjukvårdsbehov som är: Vanligt förekommande i befolkningen. 11

12 Ofta återkommande för individen. Ekonomiskt rimliga och kompetensmässigt möjliga att bedriva lokalt. Genomförandet av närsjukvård med de sex olika utvecklingsområden som fullmäktige beslutat enligt ovan är i grunden en bred ansats för att åstadkomma ett långsiktigt hållbart system för hela länets hälso- och sjukvård. Fokus är att förbättra vården för personer med sammansatta behov, framför allt många äldre, och samtidigt behålla det positiva som uppnåtts med den nuvarande organisationen. Det innebär att processen med att förändra organisation och verksamhet inte kan betraktas som att enbart införa närsjukvård, utan i praktiken innebär de åtgärder som föreslås att hela hälso- och sjukvården i Norrbotten påverkas och behöver utvecklas. Översyn av divisionsorganisationen I sitt beslut kring närsjukvården konstaterade landstingsfullmäktige att det finns tydliga behov att komplettera det nuvarande starka länsperspektivet som divisionsorganisationen inneburit, med en samlad lokal närsjukvårdsorganisation för att säkerställa implementeringen av ny kunskap och skapa goda förutsättningar för en kvalitetssäkrad vårdkedja. Landstingsfullmäktige bedömde att en väl avvägd balans mellan basen (närsjukvården) och spetsen (mer specialiserad vård för ovanliga eller särskilt resurskrävande sjukdomstillstånd) utgör grunden för att kunna erbjuda hela länets befolkning en god och säker vård. Närsjukvårdens breda kompetens och holistiska perspektiv samt den specialiserade vårdens utvecklingsmöjligheter på djupet är ömsesidigt beroende av varandra och måste organiseras så att patienterna får största möjliga effekt av den vård som erbjuds. Utifrån ovanstående beslutade landstingsfullmäktige att en översyn av divisionsorganisationen ska genomföras med följande inriktning: En ny division Närsjukvård ska skapas i syfte att få en långsiktig kraft och inriktning mot ett samlat ansvar för helheten i den nära sjukvården. Divisionen ska kombinera en stark länsstrategi för närsjukvård med en samlad lokal styrning kring sjukhusen. På det viset undviks suboptimering och patienter med sammansatta behov erbjuds en vård och behandling från ett helhetsperspektiv. Den lokala samlade organisationen ska utgöra en tydlig samarbetspart med de lokalt berörda kommunerna. Landstingsfullmäktige bedömde att den lokala samordningen måste förbättras i samverkan mellan landstingets olika verksamheter och den kommunala vården och omsorgen. Lokalt anpassade lösningar för att erbjuda norrbottningarna en vård efter behov kan innebära att vården skräddarsys utifrån olika orters förutsättningar. Beställningen i Vårdval Norrbotten kan därmed över tid komma att se olika ut över länet. Process Utifrån landstingsfullmäktiges beslut har en översyn av divisionsorganisationen genomförts. Översynen i denna första del har innefattat att analysera vilka olika principiella vägar som finns att organisera landstingets verksamhet 12

13 Arbetet har bedrivits i två etapper. Den första har bestått av kartläggningar av olika alternativa inriktningar. Uppdraget har varit inriktat på att klara ut vilka olika principiella organisatoriska alternativ som kan finnas. Kartläggningen har bestått av fyra tydliga områden enligt följande: en analys av landstingsfullmäktiges inriktningsbeslut i juni intervjuer med sakkunniga inom verksamheten; Divisionschefer, medicinskt sakkunniga, länschefer m fl. Dessutom har diskussion om olika alternativa lösningar förts i ett antal divisionsledningar och vid chefsdagar. dialog med länets kommuner, företrädesvis tjänstemän inom socialtjänsten i länet kartläggning av hur andra landsting i landet principiellt har organiserat sin verksamhet Nästa etapp har inneburit en bred process för förankring och dialog kring huvudalternativet. Processen har innefattat en redovisning av bakgrund, olika slutsatser som styr det principiella förslaget, förslag till ny divisionsorganisation samt tidplan och beslutshantering av förslaget. I processen har hänsyn tagits till de synpunkter som framförts. Dessa kan sägas vara av två olika slag, dels sådana som påverkat det principiella förslaget till divisionsorganisation och dels sådana som bör hanteras vid genomförandet av en förändrad organisation Dialogerna i utrednings- och förankringsprocessen har utgjort viktiga underlag för att forma förslaget till förändrad divisionsorganisation. Starkt vägledande för förslaget har varit: Landstingsfullmäktiges beslut som tydligt anger att en division närsjukvård ska inrättas. Synpunkter från kommunerna som entydigt understryker vikten av en lokalt närvarande organisation som kan samverka effektivt med kommunerna. Intervjuer och dialoger med företrädare för verksamheten som pekar på behovet av att utveckla verksamheten inom bl a följande områden: - Samspelet mellan basen och spetsen i organisationen måste utvecklas i en förändrad organisation. - En organisationsförändring är inte hela lösningen. I dialogerna understryks tydligt att det krävs mer än byte av organisation för att landstingets sjukvårdssystem ska bedömas som långsiktigt hållbart. Det krävs även: o en tydlig processorientering av organisationen o styrfokus bör flyttas från enskilda prestationer till faktiska patientresultat o kunskapsstyrningen via expertgrupper måste fungera o ersättningssystemet måste anpassas 13

14 o nyttjandet av distansöverbryggande teknik måste utvecklas - Landstinget måste övergå till en tydligare uppdragsstyrning. Idag styrs enbart primärvården tydligt efter att Vårdval Norrbotten infördes Lika tydliga uppdrag bör i framtiden formuleras för landstingets samtliga divisioner. - Kunskapsstyrningen från riksplanet har vuxit starkt de senaste åren.. Nu finns fler än tio nationella riktlinjer inom olika områden. Detta innebär att verksamheterna måste organiseras mindre utifrån att hitta de medicinska lösningarna utan mer för att effektivt genomföra de genomarbetade nationella lösningar som finns framtagna.. Ett sådant sätt att organisera verksamheterna innebär också en mer effektiv organisation som snabbare kan implementera ny kunskap. - En viktig slutsats är att den lokala organisationen inom närsjukvården inte bör omfatta all verksamhet som finns och ska finnas lokalt. I den lokala organisationen för närsjukvård ska enbart de delar av verksamheten läggas som på ett effektivt sätt bidrar till att bättre kunna hantera patienter, företrädesvis äldre, med sammansatta behov och samsjuklighet. Förslag till ny organisation Utifrån den genomförda processen och de huvudslutsatser som redovisats föreslås följande principiella organisation av hälso- och sjukvården. Förslaget utgår från inriktningen att hälso- och sjukvården ska organiseras i endast två divisioner för att åstadkomma en så sammanhållen ledning av verksamheten som möjligt. Division Närsjukvård En ny division Närsjukvård bildas genom att de nuvarande divisionerna Primärvård, Medicin och Vuxenpsykiatri förs samman till den nya divisionen. Divisionen leds av en divisionschef. Inom Division Närsjukvård föreslås verksamheten indelas i fem geografiska områden som vart och ett ska ledas av en chef för närsjukvården lokalt. Det är genom bildandet av denna division som en bättre samordning av verksamheten för framför allt äldre patienter med sammansatta behov ska åstadkommas. Genom att parallellt utveckla en bättre processorientering så kan verksamheten dessutom bli effektivare och en snabbare implementering av ny kunskap kan ske. Följande geografiska närsjukvårdsområden i divisionen föreslås: Närsjukvårdsområde Luleå/Boden omfattande Luleå och Bodens kommuner Närsjukvårdsområde Piteå omfattande Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur samt Arjeplogs kommuner. Närsjukvårdsområde Kalix omfattande Kalix, Övertorneå, Överkalix samt Haparanda kommuner Närsjukvårdsområde Gällivare omfattande Gällivare, Pajala samt Jokkmokks kommuner Närsjukvårdsområde Kiruna omfattande Kiruna kommun 14

15 I respektive närsjukvårdsområde ingår organisatoriskt följande verksamheter: Primärvården i egen regi Internmedicinsk basverksamhet Rehabilitering/geriatrik, basverksamhet Vuxenpsykiatrisk basverksamhet Akut omhändertagande för respektive geografiskt område Respektive närsjukvårdsområde föreslås även få i uppdrag att samordna verksamheten dels med den kommunala hälso- och sjukvården och dels med de eventuella privatdrivna primärvårdsenheter som finns i det geografiska området. I division Närsjukvård ingår även följande verksamhet Länsfunktioner för Internmedicin och rehabilitering/geriatrik Länsfunktioner för vuxenpsykiatrin. Division Länssjukvård En ny division Länssjukvård bildas genom att nuvarande division Opererande specialiteter samt Länsområdet Barnsjukvård (inom nuvarande division Medicin) förs till den nybildade divisionen. Divisionen leds av en divisionschef. Nuvarande division Diagnostik föreslås också ingå i division Länssjukvård. Motivet till detta är det ökande behovet av att de diagnostiska verksamheterna i sin framtida utveckling av metoder och interventioner närmar sig de renodlat kliniska verksamheterna. Detta låter sig bäst göras integrerat med division länssjukvård även om huvuddelen av den medicinska servicen lämnas till verksamheter inom division Närsjukvård. I divisionen ingår med detta förslag de delar av hälso- och sjukvården som har en tydlig länsfunktion mer inriktad mot mer sällansjukvård och som inte tillhör de verksamheter som ska samordnas i närsjukvården. I divisionens ansvar ingår även verksamhet som redan nu bedrivs och även fortsättningsvis ska bedrivas vid länets alla sjukhus inom t ex kirurgi, bild- och funktionsmedicin samt laboratoriemedicin. I divisionens ansvar ingår även verksamheter av länskaraktär men med utlokaliserad till länsdelssjukhusen inom bl a ortopedi och barnsjukvården. De i förslaget angivna verksamheterna utgör inte divisionens organisatoriska indelning. Hur den interna organisationen ska utformas behöver diskuteras i en fortsatt process inom divisionen Övriga divisioner Övriga divisioner kvarstår oförändrade, d v s divisionerna Folktandvård, Service, Länsteknik samt Kultur och utbildning. En beslutsnivå mindre Eftersom antalet divisioner minskar i antal så föreslås att landstingsdirektören och biträdande landstingsdirektören utgör en beslutsnivå. Landstingsdirektören fortsätter att ha ansvaret för divisionerna Kultur och utbildning, Service och Länsteknik medan biträdande landstingsdirektören fortsätter att ha ansva- 15

16 ret för samtliga divisioner inom hälso- och sjukvården inklusive folktandvården. Med hänvisning till redovisade förslag kommer driftorganisationen att ha följande indelning: Divisionsorganisation från 2014 Landstingsdirektör & Bitr LT-dir Div Närsjukvård Div Länssjukvård Närsjukvård Luleå/Boden Närsjukvård Piteå Närsjukvård Kalix Närsjukvård Gällivare Primärvård Internmed-Basen Rehab- Basen Psykiatri-Basen Akut omhändertagande Opererande Diagnostik Barn Närsjukvård Kiruna Länsfunktion Internmedicin och Rehab/Reuma Länsfunktion Vuxenpsykiatri Div Folktandvård Div Service Div Kultur/Utbildning Div Länsteknik Fortsatta uppdrag Utifrån denna organisatoriska grundmodell finns ett antal områden/frågor som behöver lösas genom kompletterande processer. Division Närsjukvård I det principiella förslaget om att införa en organisation i närsjukvårdsområden ingår inte lösningen för hur den organisatoriska strukturen ska se ut under respektive närsjukvårdschef. Här ska en process genomföras för att utforma denna organisation. Utrymme finns i denna process att utforma organisationslösningar som är anpassade till de geografiska områdenas särskilda förhållanden. Ett arbete ska även genomföras för att identifiera och urskilja vad som är mer frekvent förekommande respektive sällan förekommande verksamhet inom områdena internmedicin, rehabilitering och vuxenpsykiatri eftersom länsfunktionerna ska utgöra en särskild del av närsjukvårdsorganisationen. Division Länssjukvård Den interna organisationen med hänsyn tagen till de verksamheter som divisionen föreslås innehålla ska utredas i en fortsatt process. Utveckling av länsfunktionerna Uppdraget innebär att åstadkomma en så kraftfull organisation som möjligt som bidrar till att utveckla Sunderby sjukhus till ett kompetenscentrum för länets hälso- och sjukvård. I uppdraget ingår att analysera inom vilka medicinska områden en utvecklad samverkan mellan olika speciali- 16

17 teter/diagnosområden är angelägen för att förbättra diagnostik och behandling. I uppdraget ingår även att lämna förslag till hur dessa verksamheter bör organiseras för att uppnå optimala resultat i ett patientperspektiv. Övriga genomförandefrågor I samband med divisionsorganisationen förändras så kommer ett stort antal frågeställningar att identifieras successivt i samband med att genomförandet inleds. Merparten av dessa frågor kommer att beröra detaljer inom och mellan berörda verksamheter. Det är en uppgift för den verkställande ledningen att säkerställa att dessa frågor hanteras och rapporteras. Landstingsstyrelsen har tidigare beslutat om en översyn av stabsverksamheten. Genomförandet av denna översyn måste ske som en integrerad del av förändringen av divisionsorganisationen. Det krävs en fullständig genomgång av samtliga stabsfunktioner för att utforma ett relevant stöd till organisationens ledningsnivåer. Översynen av stabsfunktionerna ska ske parallellt och samordnat med de verksamhetsuppdrag som ovan beskrivits och de ytterligare frågor som aktualiseras när förändringen genomförs. I uppdraget avseende stabsfunktionerna ingår även att sänka kostnaderna på helårsbasis med 7,5 mkr. Landstingsstyrelsens överväganden och förslag till beslut Landstingsstyrelsen bedömer att uppdraget att se över divisionsorganisationen i allt väsentligt följer landstingsfullmäktiges beslut från juni Styrelsen bedömer att det är viktigt att den nya organisationen dels klarar att leverera en verksamhet som kan erbjuda en mer sammanhållen vård för patienter med sammansatta behov, men som också klarar en fortsatt utveckling av länsfunktionerna. Utvecklingen av kompetenscentra inom strategiska vårdområden är viktiga för den framtida hälso- och sjukvården. Landstingsstyrelsen anser att de redovisade förslagen har potential att uppfylla dessa krav, men det kommer att krävas ett systematiskt och uthålligt arbete för att nå önskade resultat. Styrelsen bedömer också att det är viktigt att utveckla en tydligare processorientering inom hälso- och sjukvården. Samtidigt är det också angeläget att utveckla uppdragsstyrningen i hela hälso- och sjukvården för att skapa likvärdiga förutsättningar för samtliga verksamheter. Landstingsstyrelsen ställer sig med dessa kommentarer bakom de framlagda förslaget till principiell förändrad divisionsorganisation och anser att det ska genomföras snarast möjligt. Samtidigt inser landstingsstyrelsen att genomförandet kräver fortsatt analysarbete innan organisationen formellt kan träda i kraft. En realistisk tidpunkt för att införa den förändrade organisationen är enligt styrelsens mening den 1 januari Till den tidpunkten ska nödvändiga ytterligare verksamhetsfrågor ha klarats ut liksom översynen av stabsverksamheten. Mot denna bakgrund föreslås landstingsstyrelsen föreslås fatta följande beslut: 17

18 1 Fastställa den föreslagna principiella grundorganisation enligt ovan redovisade organisationsskiss. 2 Ge landstingsdirektören i uppdrag att senast den 1 januari 2014 införa den förändrade divisionsorganisationen samt att inför detta genomföra de redovisade utestående processerna och uppdragen och fortlöpande redovisa till landstingsstyrelsen Yrkande och propositionsordning Kent Ögren (S) och Leif Bogren (S): Beslutsförslaget bifalls. Yrkande 1 Yrkande 2 Mattias Karlsson (M) och Stefan Tornberg (C): Återremiss för att fullfölja landstingsfullmäktiges uppdrag när det gäller nivåstrukturering mellan närsjukvård och länssjukvård. Yrkande 3 Mattias Karlsson (M) och Stefan Tornberg (C): Landstingstyrelsen föreslår fullmäktige fatta följande beslut: 1 Fastställa den principiella grundorganisationen enligt Moderaternas, Centerpartiets och Folkpartiet Liberalernas redovisade divisionsorganisationsskiss. 2 Ge landstingsdirektören i uppdrag att senast den 1 januari 2014 införa den förändrade divisionsorganisationen. 3 Ge landstingsdirektören i uppdrag att förbereda införandet av en ny politisk beredningsorganisation enligt den av Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet Liberalerna presenterade politiska organisationsskissen som kan träda i kraft den 1 januari Dan Ankarholm (NS): Yrkande 4 Ärendet ska beslutas av fullmäktige. Propositionsordning Ordföranden ställer i tur och ordning proposition på yrkandena 2 och 4 och finner att yrkandena avslås. Därefter ställer ordföranden proposition på yrkandena 1 och 3 och finner att yrkande 1 vinner majoritet Enligt beslutsförslaget. Beslut 18

19 Reservation 1 Av Mattias Karlsson (M) och Stefan Tornberg (C) till förmån för yrkandena 2 och 3. Reservation 2 Av Dan Ankarholm (NS), Johnny Åström (NS) och Margareta Henricsson (NS) till förmån för yrkande 4. Särskilt yttrande 1 Jens Sundström (FP) biträder yrkandena 2 och 3. Särskilt yttrande 2 Av Dan Ankarholm (NS), Johnny Åström (NS) och Margareta Henricsson (NS): Landstingsstyrelsens majoritet hävdar i en underrubrik i föreliggande ärende att det avser ett genomförande av beslut från landstingsfullmäktige den juni Detta är enligt vår mening inte en korrekt beskrivning av ärendet. Det landstingsfullmäktige gjorde ovannämnda datum var att fastställa ett antal utvecklingsområden som senare skulle utredas och beslutas. Ett av dessa sex utvecklingsområden en ny divisionsorganisation aktualiseras i dagens beslut och avser inte endast närsjukvård utan utgör ett principiellt nytt förslag avseende hälso- och sjukvårdens struktur i hela länet. Två nya divisioner, Länssjukvård och Närsjukvård bildas och fyra divisioner avvecklas och förs helt eller delvis samman med de två nya divisionerna vilket innebär att den tidigare stuprörsorganisationen frångås. Vidare uppdelas länet i fem geografiska närsjukvårdsområden inom den nya divisionen. Föreliggande ärende är en övergripande organisationsförändring med nya strukturer som enligt vår uppfattning skall beslutas av landstingsfullmäktige. 13 Intern kontrollplan 2013 Dnr Ärendebeskrivning Styrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. I detta ligger att utforma landstingsövergripande regler och riktlinjer samt att tillse att gemensam planering sker. Landstingsstyrelsen har enligt kommunallagen 6:1-6:3 ansvar för att leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter. Detta innebär en rätt att avseende intern kontroll göra påpekanden, lämna råd och anvisningar samt, om det är nödvändigt, lämna förslag till fullmäktige om förändringar. Landstingsdirektören ska till landstingsstyrelsen årligen redovisa plan för uppföljningen av den interna kontrollen. Landstingsdirektören ska minst en gång per år rapportera hur den interna kontrollen fungerar. 19

20 Vid landstingsstyrelsens första planerade möte för året ska landstingsdirektören redovisa en intern kontrollplan. Planen ska innehålla de aktiviteter som planeras både inom divisionerna samt landstingsövergripande. Landstingsdirektören ansvarar för planering och uppföljning av den landstingsgemensamma interna kontrollen och ska säkerställa att det finns en tydlig organisation som beskriver vem som gör vad i internkontrollarbetet. Landstingsdirektören ska senast mars månad redogöra till styrelsen för resultatet av föregående års aktiviteter kring intern kontroll samt de eventuella förbättringsåtgärder som vidtagits. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner Intern kontrollplan NLL för Enligt beslutsförslaget. Beslut 14 Överenskommelse om ersättning för regionsjukvård Dnr Ärendebeskrivning Landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland samarbetar avseende den högspecialiserade vården inom Norrlandstingens regionförbund (NRF). När det gäller slutlig reglering av ersättningen för den slutna somatiska vården vid universitetssjukhuset i Umeå för år 2011 ska detta ske genom en gemensam avstämning mellan köparlandstingen och säljarlandstinget. Förbundsdirektionens arbetsutskott har fått direktionens uppdrag att genomföra denna avstämning och träffa en överenskommelse i ersättningsfrågan. Efter förhandlingar mellan parterna har en överenskommelse träffats som innebär att: Västerbottens läns landsting erhåller en engångsersättning för år 2011 med 25 miljoner kronor med fördelningen 10 miljoner kronor vardera för Landstingen i Norrbotten och Västernorrland och 5 miljoner kronor för Jämtland läns landsting; Priset för sluten somatisk vård för 2013 uppräknas med 3,5 procent för år I den uppräkningen ingår en särskild ersättning med 0,5 procentenheter för ökade kostnader under år Pris- och ersättningsmodellen förlängs t o m 31 december Ersättningsmodellen ska revideras under 2013 och ett förslag till revidering ska föreläggas förbundsdirektionen i september för fastställande. 20

21 Under 2013 ska en uppföljning avseende kostnadsutvecklingen för åren 2009, 2010 och 2012 genomföras och nytt pris för 2014 fastställas i enlighet med den pris- och ersättningsmodell som parterna enas om. Vid fastställande av grunden för ersättningsnivå (pris) för år 2014 ska hänsyn tas till den ersättning för ökade kostnader med 0,5 procent, som Västerbottens läns landsting erhåller under år Arbetsutskottet har därutöver fastställt att regionprislistan för sådan vård som inte debiteras enligt DRG-pris räknas upp med 3,0 procent. I landstingsplanen för år 2013 har uppräkning för regionvården gjorts med 2,4 procent. Berörda verksamheter bör kompenseras för de ökade kostnader som besluten inom NRF innebär eftersom divisionerna inte har möjlighet att påverka den högre kostnadsnivån. Landstingsstyrelsen förslås besluta att: Förslag till beslut 1 Engångsersättningen till Västerbottens läns landsting för 2011 på 10 mkr finansieras av landstingsgemensamma anslag för år Divisionerna kompenseras för ökade kostnader 2013 med tkr med fördelning till division Opererande specialiteter med tkr, division Medicinska specialiteter med tkr och division Vuxenpsykiatri med 43 tkr. 3 De ökade kostnaderna med tkr anvisas från landstingsstyrelsens anslag för oförutsedda utgifter. Enligt beslutsförslaget. Beslut 15 Delegationsordning för landstingets gymnasieskolor Dnr Ärendebeskrivning I skollagen (2010:800) och gymnasieförordningen (2010:2039) regleras rättigheter och skyldigheter för barn, elever och deras vårdnadshavare samt de krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. Bestämmelserna gäller för elever som påbörjat sin gymnasieutbildning efter den 1 juli Med anledning av skollagen och gymnasieförordningen har förslag till delegationsordning för år 2013 utarbetats. Förslag till beslut 1 Delegationsordning för landstingets gymnasieskolor för år 2013 fastställs. 21

22 2 Åt landstingsdirektören, med rätt att delegera vidare till annan anställd i landstinget, uppdras att på styrelsens vägnar besluta i ärenden enligt delegationsordningen. Enligt beslutsförslaget. Beslut 16 Samarbetsavtal om taxesättning vid Skandionkliniken Dnr Ärendebeskrivning År 2006 bildade de sju landstingen med universitetssjukhus kommunalförbundet Avancerad strålbehandling. Syftet med kommunalförbundet är att vid Akademiska sjukhuset i Uppsala etablera verksamhet för avancerad strålbehandling med protoner. Övriga landsting förväntas bidra till finansieringen genom att erlägga kostnader för nyttjande av verksamheten. Finansieringen kommer att ske genom att samtliga landsting erlägger en abonnemangsersättning (50 procent av kostnaden) relaterad till befolkningsunderlaget och därutöver ersättning för nyttjade tjänster (50 procent av kostnaden). Debiteringen av kostnaderna kommer att ske via respektive sjukvårdsregions universitetssjukhus. Ett samarbetsavtal avseende landstingens finansieringsansvar är framtaget och är utsänt för respektive huvudmans godkännande. Verksamheten kommer att påbörjas under år 2015 och landstingens/regionernas finansieringsansvar inträder samma år. Förslag till beslut 1 Samarbetsavtalet avseende Skandionkliniken godkänns med verkan från år Finansieringen av verksamheten prövas i samband med beredningen av landstingsplanen för år Enligt beslutsförslaget. Beslut 22

23 17 Yttrande över En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (Ds 2012:49) Dnr Ärendebeskrivning Norrbottens läns landsting har fått möjlighet att lämna yttrande över förslaget att en ny myndighet för folkhälsofrågor, Institutet för folkhälsa, bildas den 1 januari 2014, genom att de verksamheter som Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Smittskyddsinstitutet (SMI) ansvarar för i dag övergår till den nya myndigheten. Till myndigheten förs även Socialstyrelsens uppgifter inom områdena folk- och miljöhälsorapportering, Socialstyrelsens uppgifter inom ramen för miljömålsarbetet samt vissa av Socialstyrelsens uppgifter som rör hälsoskydd. Förändringen innebär att FHI och SMI avvecklas och upphör den 31 december Förslaget utgör ett steg i arbetet med att utveckla myndighetsstrukturen inom vård- och omsorgsområdet. Följande yttrande avges: Förslag till beslut Norrbottens läns landsting välkomnar initiativet att försöka förbättra förutsättningarna för ett effektivare och mer kunskapsbaserat arbete inom folkhälsoområdet. Många aktörer och politikområden är avgörande för folkhälsan. Metoder och stöd för kunskapsbaserat folkhälsoarbete behöver därför nå en mängd aktörer, utöver landsting och regioner t. ex också inom samhällsbyggnad, skola, folkbildning och frivilligsektor. Detta ställer stora krav på samordning, kunskap och omfattar flera specialistområden. En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet bör ge bättre förutsättningar att svara mot dessa krav. Gränsdragningar, liksom uppdragsbeskrivningar, kommer dock att behöva vara väl genomarbetade och tydliga, med tanke på komplexiteten i frågan och mängden inblandade aktörer och sektorer. Förslaget syftar att möta flera angelägna behov, som både lyfts fram i promemorian och som också delas av den behovsanalys som landstinget gör. Ett sådant behov är utvecklad kommunikation mellan stat, kommuner, landsting och andra aktörer på regional och lokal nivå. Ett ytterligare angeläget behov som tas upp, är ett samordnat och effektivt framtagande av kunskapsstöd, liksom spridning och implementering av kunskaper och metoder så att det får praktiskt genomslag hos huvudmännen på lokal nivå. Det är positivt att dessa behov lyfts fram och särskilt beaktas. Den regionala nivån har ofta en viktig samordnande och stödjande funktion gentemot kommuner, frivilligsektor och andra organisationer. Därför är det också viktigt att tillse att kunskapsstöd, spridning och stöd för implementering finns på ett samordnat sätt, både för lokal och regional nivå. 23

24 Med dessa synpunkter ställer sig landstinget positivt till förslaget. Enligt beslutsförslaget. Beslut 18 Yttrande över Folkbildningens samhällsvärden en ny modell för statlig utvärdering (SOU 2012:72) Dnr Ärendebeskrivning Sverige har idag en mer än hundraårig tradition av folkbildning i form av folkhögskolor och studieförbund. Dessa upprättades självständigt av olika folkliga organisationer och har åtnjutit betydande ekonomiskt statsstöd. Kunskapen om huruvida folkhögskolor och studieförbund förmår leva upp till de förväntningar som är knutna till statsbidraget behöver fördjupas. I och med den omfattande organisatoriska förändringen år 1991 med nedläggning av Skolöverstyrelsens och tillkomsten av den ideella föreningen Folkbildningsrådet förändrades den statliga styrningen. Staten skulle fastslå syftena med bidragsgivningen medan folkbildningens egna aktörer skulle besluta om målen. Idag utvärderas folkbildningen på tre nivåer; dels av folkhögskolorna och studieförbunden själva, dels av Folkbildningsrådet och dels genom statliga och ibland kommunala utvärderingar. Regeringen har behov av regelbundet återkommande statlig utvärdering av aktör oberoende i förhållande till folkbildningen. Folkbildningsutredningens slutsats är att hittillsvarande utvärderingar inte uppmärksammat folkbildningens syftesuppfyllelse i tillräckligt stor omfattning. Statsbidrag till folkbildningen avser fyra syften (förordning 1991:977): Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället samt Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet Utredningen definierar skillnaden mellan utvärdering och uppföljning. Utvärdering värderar utfallet av den studerade verksamheten medan uppföljning syftar till att samla in data och föra statistik men inte relatera till värderingskriterier. Inom idrotten sker uppföljning av verksamheten genom kvantitativ 24

25 rapportering i form av statistiska indikatorer medan inom folkbildningen sker kvalitativa utvärderingar i huvudsak. Utredningen påpekar också att de tidigare statliga utredningarna 1996 och 2004 i hög grad fokuserat på forskning och mindre på huruvida de syften som riksdagen beslutat för folkbildningsanslagen uppfyllts. Folkbildningsutredningens ställningstaganden Utredningen ser det som angeläget att den som genomför utvärderingen har en oberoende ställning i förhållande till den verksamhet som utvärderas. Utvärderingen ska också ske på ett vetenskapligt tillfredsställande sätt, med beprövade analysmetoder och flervetenskapligt perspektiv Utvärderingen ska kunna fungera som vägledning för beslut, vara systematisk och ske med viss regelbundenhet samt ge en helhetsbild av verksamheten Folkbildningsutredningen anser att de fyra syftena bör behållas, att kommande statliga utvärderingar ska knytas tydligare till dessa. Verksamhetsområden som idag finns angivna ska avvecklas. Dessa betraktas som onödiga då balans och styrning kan bibehållas genom fomulerade syften. Utredningen förordar en användning av indikatorer som tar fasta på mer långsiktiga, komplexa samband av folkbildningen och som kan förväntas tillföra kvalitativt ny kunskap om hur folkbildningen uppfyller de syften för anslaget som riksdagen angett. Exempel på dessa är: samhällsnytta, individutveckling, socialt kapital och kulturell delaktighet. Folkbildningsutredningen föreslår att en åtskillnad görs mellan studieförbund och folkhögskolor i kommande statliga utvärderingar av folkbildningen Folkbildningsutredningen förordar att kommande utvärderingar ska genomföras av två statliga myndigheter, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) samt Myndigheten för kulturanalys. Dessa är specialiserade inom var sitt område, utbildning respektive kultur. Den förordade tidsintervallet för statlig utvärdering är vart tredje år. Utredningen föreslår att Folkbildningsrådet får ett förtydligat uppföljningsansvar, som bättre kan fungera som underlag för regeringens redovisning till riksdagen. Folkbildningsrådet rekommenderas att vidareutveckla den årliga skrivelsen om folkbildningens samhällseffekter, i relation till syftena och intentionerna att nå nya medborgargrupper och att redovisa sin bedömning av inkomna ansökningar om statsbidrag från nya organisationer och genom det öka transparensen. Dessutom rekommenderas Folkbildningsrådet genomföra rationaliseringar för att minska de administrativa kostnaderna till förmån för lokal fortbildningsverksamhet. De ekonomiska åtagandena för utvärderingen bör ske genom att respektive utgiftsområde där folkbildningsarbetets effekter mest tydligt ska uppnås utifrån de fyra syftena finansierar dessa med 20 % vardera: folkhälsa, arbetsmarknad, utbildning och kultur. Följande yttrande avges: Förslag till beslut 25