Landstingsstyrelsens protokoll

Transkript

1 Landstingsstyrelsens protokoll Sammanträdet den 28 maj ande Kent Ögren (S), ordf , Agneta Granström (MP) Britt Westerlund (S), v ordf Kenneth Backgård (NS) Anders Öberg (S) Doris Messner (NS), ersättare Agneta Lipkin (S) Johnny Åström (NS) Leif Bogren (S) Roland Nordin (M), ersättare Ann Kristin Nilsson (S) Hans Swedell (M), ordf Eivy Blomdahl (S) Stefan Tornberg (C) Sten Stridsman (V), ersättare Ersättare och handläggare (hela eller delar av sammanträdet) Jens Sundström (FP), ersättare Hans Rönnqvist, bitr landstingsdirektör Mats Brännström, t f landstingsdirektör Carola Fransson, budgetchef Sekreterare Inga Gustafsson Justerat den 9 juni 2013 Justerat den 17 juni 2013 Justerat den 12 juni 2013 Kent Ögren, ordförande , Hans Swedell ordförande Kenneth Backgård, justerare Bevis Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets officiella anslagstavla den 19 juni Överklagandetiden utgår den 11 juli Inga Gustafsson

2 Val av protokolljusterare... 3 Slutlig föredragningslista... 3 Närvarorätt... 3 För kännedom... 3 Rapporter från styrelseledamöter... 3 Information om regionfrågan... 4 Landstingsdirektörens rapport... 4 Strategisk plan Delårsrapport januari-april Finanspolicy... 9 Återremitterat ärende: Styrelsens beredning av hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter för år Rapport från återföringsdag för landstingsfullmäktiges beredningar Ansvarsfrihet för år 2012 för Norrlandstingens regionförbund Tillägg till bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda (PBF) Motion nr 1-13 om rätt till sjukresa för äldre Motion nr 2-13 om transport av avlidna på lika villkor Avgift för ultraljudsundersökning av oupptäckta pulsåderbråck Yttrande över promemorian Regionalt utvecklingsansvar i Norrbottens län och Västernorrlands län Organisation för införande av Region Norrbotten Rätt att under år 2013 underteckna vissa handlingar Delårsrapport 1 år 2013 Vårdval Norrbotten Ändring i landstingsstyrelsens sammanträdesplan för år Bättre liv för sjuka äldre i Norrbotten gemensam handlingsplan Yttrande över revisionsrapport Landstingets interna kontroll av ersättningar till privata sjukgymnaster Yttrande över delbetänkandet (SOU 2013:2) Patientlag Yttrande över Katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands (Ds 2013:7) Investeringar Försäljning av skogsmark Bidrag till M.I.O. Mångfald, Integration/Islam, Organisering Bidrag till Karlsviks Minnesplats Konstnärlig gestaltning i samband med byggnadsinvesteringar Medfinansiering till Erasmus for Young Entrepreneurs Medfinansiering till Piteå Biogas Medfinansiering av Yrkeshögskola Norrbotten Yttrande till förvaltningsrätten över överklagat styrelsebeslut Hållbar tetilförsörjning Landstingsstyrelsens rapport

3 97 Val av protokolljusterare Ledamoten Kenneth Backgård (NS) utses till att jämte ordföranden justera protokollet. 98 Slutlig föredragningslista Föredragningslistan fastställs. 99 Närvarorätt as att hela dagens sammanträde ska vara offentligt. Delegationsbeslut m m enligt bilaga. 100 För kännedom 101 Rapporter från styrelseledamöter Cocir/Hope workshop (Agneta Granström, MP) Atlantstrategin (Jens Sundström, FP) CPMR BSC styrelsemöte (Jens Sundström, FP) CPMR Sverige (Jens Sundström, FP) AER kommmitté 1 (Ann Kristin Nilsson, S) AER kommitté 3 (Johnny Åström, NS) AER generalförsamling (Monica Carlsson, V, och Mattias Karlsson, M) 3

4 102 Information om regionfrågan Kent Ögren (S) informerade om att SKL:s styrelse ställer sig bakom förslaget om att landstingen i Örebro, Gävleborg, Västernorrland och Norrbotten får överta det regionala utvecklingsansvaret i sina respektive län från väntas under hösten. 103 Landstingsdirektörens rapport Dnr Ärendebeskrivning Landstingsdirektörens rapport enligt bilaga. 104 Strategisk plan Dnr 4-13 Ärendebeskrivning Förslag till Strategisk plan har upprättats efter det att planeringsprocessen har förändrats och utvecklats enligt nedan: Landstingsplanen görs om till en Strategisk plan som fastställs av fullmäktige i juni. De ekonomiska förutsättningarna revideras i en Finansplan som fullmäktige beslutar om i november. Landstingsstyrelsen ska utifrån Strategiska planen utforma en Landstingsstyrelsens plan med mål framgångsfaktorer och indikatorer som tas av styrelsen i juni, men för 2014 i augusti. Styrelsen fördelar via planen resurser till divisioner/uppdrag och är uppdragsgivare för samtliga verksamheter. Balanserad styrning Landstinget arbetar från 2014 med balanserad styrning som fokuserar på det som är strategiskt viktigt. Det innebär att verksamheten beskrivs, planeras och följs upp utifrån fem perspektiv: Medborgare inriktat på välfärd till medborgarna Verksamhet inriktat på effektivitet och kvalitet i verksamheten 4

5 Kunskap och förnyelse inriktat på utveckling, innovationer och långsiktig förnyelse Medarbetare inriktat på utveckling av medarbetarna Ekonomi inriktat på kontroll och skötsel av landstingets ekonomi En gemensam struktur för planering och uppföljning används, där alla ska kunna se sin roll i ett större sammanhang. Då modellen används för såväl det politiska systemet som för verksamheterna på alla nivåer skapas en tydlig styrningslogik från politik till verksamhet. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att fatta följande beslut: Förslaget till Strategisk plan fastställs Yrkanden och propositionsordning Kent Ögren (S): Yrkande 1 sförslaget bifalls med följande ändring: Avsnittet Kultur och regional utveckling, andra punkten, mening 2: Den är en del av en kultursamverkansmodell som handlar om samverkan mellan landstinget, kommunerna och civilsamhället. Kenneth Backgård (NS): Yrkande 2 Sjukvårdspartiets förslag till landstingsplan fastställs med ändring enligt yrkande 1. Stefan Tornberg (C): Yrkande 3 Alliansens förslag till landstingsplan fastställs med ändring enligt yrkande 1. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet Enligt beslutsförslaget. Reservation 1 Av Kenneth Backgård (NS), Johnny Åström (NS) och Doris Messner (NS) till förmån för yrkande 2. 5

6 Reservation 2 Hans Swedell (M), Roland Nordin (M), Stefan Tornberg (C) till förmån för yrkande 3. Särskilt yttrande Jens Sundström (FP) biträder yrkande Delårsrapport januari-april 2013 Dnr 3-13 Ärendebeskrivning I Landstingsplanen finns finansiella mål samt mål för verksamheten. Dessa mål utgör utgångspunkt och struktur för delårsrapporten som sammanställs per april och augusti. Ekonomiskt delårsresultat Resultatet före finansiella poster för perioden januari-april visar ett överskott på 23 mkr, vilket är 52 mkr bättre än budget. Resultatet efter finansnetto visar ett negativt resultat på 222 mkr. I resultatet ingår en finansiell kostnad på 241 mkr avseende ändrad diskonteringsränta på pensionsskulden. Eftersom utbetalningar från pensionsskulden sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Diskonteringsräntan sänktes 2012 men det varaktigt låga ränteläget i svensk ekonomi innebär att en sänkning ska ske även Effekten av sänkningen från 2014 ska beaktas i redovisningen för innevarande år. Om denna post ekluderas är landstingets resultat efter finansnetto positivt med 19 mkr. Verksamhetens nettokostnad har ökat med 16 mkr (0,7 %). Nettokostnaderna är 19 mkr bättre än budget. Skatter, statsbidrag och utjämning har ökat med 28 mkr (1,3 %) jämfört med 2012, vilket är 33 mkr bättre än budget. Ekonomisk årsprognos Årsprognosen pekar på ett underskott på 180 mkr, vilket är 240 sämre än budget. Underskottet förklaras till största delen av den ändrade räntan på pensionsskulden, vilket motsvarar en kostnad på 241 mkr. Prognosen före finansiella poster visar ett plus på 68 mkr, vilket är 2 sämre än budget. Prognosen visar att verksamhetens intäkter minskar med 3,6 procent jämfört med Detta beror främst på att landstinget föregående år erhöll engångsintäkter motsvarade 107 mkr. I prognosen beräknas personalkostnader öka med 2,1 procent och övriga kostnader med 2,3 procent. Nettokostnadsökningen ligger på 3,4 procent. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning bedöms öka med 1,6 procent. I budgeten för 2013 beräknades ökningen bli 0,7 procent. 6

7 Divisionernas prognoser pekar på ett underskott på 149 mkr, vilket är 153 sämre än budget. Jämfört med bokslutet 2012 är det en försämring med 14 mkr. Landstingsstyrelsen antog i mars en reviderad ekonomisk handlingsplan för att nå en ekonomi balans år Målet för 2013 är 97 mkr i besparingar och divisionerna bedömer att de når 44 mkr. Förutom att de fastställda besparingarna inte bedöms nås påverkas resultatet negativt med 40 mkr beräknat på nettot av andra ökade kostnader och intäkter. Ekonomisk handlingsplan 2012, mkr: Per område Planerade besparingar Prognos besparingar Effektiva vårdprocesser Struktur 10 9 Läkemedel 16 8 Riks- och regionsjukvård 8 10 Lokaler 3 3 Utbildning 4 3 Summa Per division Planerade besparingar Prognos besparingar Primärvård Opererande Medicin 25 9 Vuenpsykiatri 14-3 Diagnostik 6 4 Kultur och Utbildning 4 3 Gemensamt 8 6 Summa Styrelsens samlade bedömning av måluppfyllelsen Attraktiv region Målet om en attraktiv region där länet är känt som en dynamisk region, norrbottningarnas självkänsla är positiv och Norrbotten är ett gott län att leva i är delvis uppnått. Arbetet med att skapa förutsättningar för en attraktiv region har utvecklats under flera år. Resultaten visar att flera av delmålen är uppfyllda eller delvis uppfyllda. God hälsa Det övergripande målet och övriga mål i landstingsplanen för befolkningens hälsa, är till sin natur långsamt rörliga och uppföljningar görs årligen i större undersökningar, eller mer sällan. Bedömningen av måluppfyllelse för Hållbar hälsoutveckling i befolkningen är därför i denna delrapport i stort densamma som i årsrapporten för För att nå målet krävs framför allt förbättrade resultat på jämlik hälsoutveckling. De resultat som redovisas ger dessutom ytterligare signal om att ett intensifierat arbete behövs för att bromsa ökningen av övervikt och fetma i länet. 7

8 För område Hälsofrämjande verksamhet fortlöper arbetet väl utifrån ett förstärkt fokus bottnande i beslut från de senaste åren. Nedgången i aborter kan vara en indikation på att subventioneringsbeslutet kring preventivmedel redan börjat verka i positiv riktning. Hälsosamtalen vid hälsocentralerna i länet är ett viktigt steg för att åstadkomma en hälsofrämjande verksamhet. God vård För tillgängligheten till besök och behandling i den specialiserade vården har de uppsatta målen nåtts. Tillgänglighetsmålen till primärvården har delvis uppnåtts under perioden. Däremot nås fortfarande inte målen avseende väntetider på våra akutmottagningar. Där kan noteras att Norrbotten har de kortaste väntetiderna i riket vid en aktuell jämförelse. Trots förbättringar inom området säker vård uppnås inte målen. Målnivåerna är i de flesta fall satta utifrån s.k. nolltolerans. Målvärdet för kasserade läkemedel i slutenvården uppnås delvis. Sammanfattningsvis uppnås endast delar av de i många fall högt ställda målen. Inom samtliga områden pågår utvecklings- och förbättringsarbeten. Engagerade medarbetare Landstinget har, i de flesta avseenden, jämställda villkor. Ledarskap och medarbetarskap bedöms tillfredsställande utifrån tidigare års mätning. Kompetensförsörjning och arbetsmiljö inklusive frisknärvaro och sjukfrånvaro är i behov av fortsatt prioritering och utveckling. Engagerade medarbetare bedöms sammantaget ha en tillfredsställande måluppfyllelse. Stark ekonomi För 2013 pekar landstingets prognos på ett justerat positivt resultat med 61 mkr när synnerliga skäl för ändrad ränta på pensionsskuld åberopas. Resultatkravet på divisionerna 2013 är ett underskott på maimalt 70 mkr. Då prognosen pekar på ett underskott på 149 mkr krävs kraftfulla åtgärder för att nå en ekonomi i balans Däremot bedöms målet för landstingets likviditet uppnås. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen förslår fullmäktige att fatta följande beslut: Rapporten läggs till handlingarna med följande kommentarer: Styrelsen kan konstatera att prognosen för landstingets divisioner pekar på ett underskott på 149 mkr. Då resultatkravet på divisionerna 2013 är ett underskott på maimalt 70 mkr krävs kraftfulla åtgärder för att nå en ekonomi i balans Landstingsstyrelsen får i uppdrag att revidera den ekonomiska handlingsplanen. Enligt beslutsförslaget. 8

9 106 Finanspolicy Dnr Ärendebeskrivning Landstinget förvaltar för närvarande ca 3000 mkr i kortfristiga placeringar och likvida medel. De förvaltade medlen är bl a avsedda för att utjämna den ekonomiska belastningen på den löpande ekonomin som uppkommer i samband med de omfattande pensionsavgångar som infaller kulminerar omkring år Förvaltningen av de fonderade medlen sker i enlighet med de riktlinjer för finansförvaltning som landstingsfullmäktige fastställt och som är inarbetade i landstingets gemensamma regler. En översyn har genomförts av riktlinjerna och ett förslag till en ny finanspolicy har upprättats. Bland annat har ett helt nytt avsnitt avseende riktlinjer för skuldförvaltning tillförts. Avsikten är att den nya finanspolicyn ska gälla från och med den 1 juli 2013 och ersätta nu gällande riktlinjer. Förslag till beslut Mot bakgrund av det redovisade föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: 1 Förslaget till finanspolicy fastställs med ikraftträdande den 1 juli Nu gällande riktlinjer för finansförvaltning upphävs med verkan från den 1 juli Enligt beslutsförslaget. 9

10 107 Återremitterat ärende: Styrelsens beredning av hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter för år 2012 Dnr Ärendebeskrivning I enlighet med den av landstingsfullmäktige fastställda planerings- och upp följningsprocessen lämnade hälso- och sjukvårdsberedningarna sina verksamhetsrapporter för år 2012 till landstingsfullmäktige den november Fullmäktige beslutade att överlämna rapporterna till landstingsstyrelsen för beredning. Förslag till yttrande och beslut Landstingsstyrelsen föreslås lämna följande yttrande och beslutsförslag till fullmäktige: Inledning Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdrag under verksamhetsåret 2012 har varit Prioriteringar i morgondagens hälso- och sjukvård, dvs vilken hälso- och sjukvård norrbottningarna har behov av i framtiden. Avgränsning Prioriteringar har diskuterats inom följande fyra områden: Vårdkoncentration, Hälsovård, Läkemedel och Patientbehov. För att tydliggöra dialogen formulerades frågeställningar som medborgarna fick ta ställning till, nämligen: Fler kan behöva resa för att få sällan/specialistvård i framtiden. Är det rätt prioriterat? En viss del av budgeten för att åtgärd livsstilssjukdomar överförs till förebyggande hälsoarbete. Är det rätt prioriterat? Medborgare i Norrbotten har rätt till läkemedel, oavsett kostnaden. Är det rätt prioriterat? Den som kontaktar en vårdcentral får inte alltid träffa en läkare. Är det rätt prioriterat? Hälso- och sjukvårdsberedningarna har redovisat ett antal gemensamma iakttagelser samlat under fyra rubriker. God vård nära Landstingsstyrelsen anser att sjukvårdsbehov som är vanliga och ofta förekommande ska tillgodoses nära människorna där de bor och verkar. Vidare 10

11 konstaterar styrelsen att det förefaller finnas en stor acceptans hos befolkningen att koncentrera valda delar av vården. Detta dock under förutsättning att man kan påvisa att det leder till effektivisering av systemen, färre komplikationer och kortare köer. Styrelsen noterar också att det finns förväntningar på en ännu snabbare utveckling av e-hälsolösningar. Frågeställning: På vilket sätt kan landstinget tillgodose behoven så att patienten kan göra de flesta förberedelserna och eftervården på hemorten? Syftet med den förestående förändringen av sjukvårdsorganisationen är att tillgodose vanliga och ofta förekommande sjukvårdsbehov i närsjukvården och mindre vanliga behov i länssjukvården. Eempelvis kan förberedelser inför vissa vårdtillfällen och valda delar av eftervården utvecklas inom ramen för den nya organisationen. I detta sammanhang anser styrelsen att landstinget måste bli bättre på att kommunicera med befolkningen och påvisa vinster med att koncentrera viss hälso- och sjukvård i länet. Landstinget måste också snabba på utvecklingen av e-hälsan och den distansöverbryggande tekniken för att möta befolkningens behov och önskemål. Sjukresor Styrelsen anser att väl fungerande transporter och boende vid vårdtillfällen utanför hemorten är viktiga för att hälso- och sjukvårdssystemet ska fungera. Vidare framkommer det i beredningarnas rapport att det är viktigt att riktlinjerna för bedömning av val av färdmedel är tydliga och lätta att förstå. Frågeställning: På vilket sätt kan landstinget säkerställa kvaliteten på sjukresor? Styrelsen menar att landstinget hela tiden arbetar med att förbättra tillgängligheten till patientboende och sjukresor. Eempelvis har en ny rutin för hantering av sjukresor utarbetats och landstingets regler och riktlinjer har kompletterats med skrivningar om att färdsättet ska bedömas utifrån en helhetssyn av patientens hälsotillstånd och omvårdnadsbehov i relation till resans längd och bekvämlighet. Hälsovård eller sjukvård Styrelsen konstaterar att landstinget, enligt hälso- och sjukvårdslagen, är skyldiga att bedriva förebyggande arbete. I lagen anges att hälso- och sjukvården ska verka för en god hälsa och för en vård på lika villkor för hela befolkningen samt att hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa, som ett led i att förebygga sjukdom eller skada. Samtidigt finner beredningarna att länets medborgare har en splittrad syn på behovet av förebyggande hälsovård. Frågeställning: På vilket sätt kan landstinget tillgodose behovet av förebyggande folkhälsoinsatser utifrån medborgarnas splittrade syn på insatserna? Styrelsens uppfattning är att förebyggande arbete är en av de viktigaste strategiska frågorna för hälso- och sjukvården och har därför tagit kraftfulla initiativ för att stärka det förebyggande arbetet. Eftersom befolkningen har en splittrad uppfattning anser styrelsen att landstinget måste bli bättre på att 11

12 kommunicera med befolkningen att förebyggande hälsovård är en del av landstingets uppdrag samt vilka vinster detta kan leda till för befolkningen. De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder ger tydliga verktyg för hur det sjukdomsförebyggande arbetet bör bedrivas. Riktlinjerna koncentreras på levnadsvanorna fysisk aktivitet, matvanor, alkohol och tobak och landstingsstyrelsen bedömer att dessa riktlinjer är ett viktigt verktyg i att förbättra arbetet med att förebygga sjukdom och främja hälsa. Metoderna är kostnadseffektiva och kan användas vid olika tillfällen där medborgaren möter hälso- och sjukvården. Även införandet av hälsosamtal för 30-åringar i primärvården från år 2013 med utökning till 40-,50-, och 60-åringar från 2014, bedöms kraftigt öka potentialen att fånga upp ohälsosamma levnadsvanor i befolkningen. Förebygga psykisk ohälsa När det gäller att förebygga psykisk ohälsa hos befolkningen konstaterar styrelsen, på samma sätt som beredningarna, att riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder till viss del även kan förebygga psykisk ohälsa. Frågeställning: På vilket sätt kan/ska landstinget arbeta för att förebygga psykisk ohälsa bland befolkningen? Styrelsen anser att tidiga insatser är viktiga för att förebygga psykisk ohälsa liksom att stödja de s.k. friskfaktorer som främjar en god psykisk hälsa, t e god anknytning och trygga uppvätvillkor. Precis som beredningarna konstaterar styrelsen att landstinget bara är en av flera aktörer men att hälso- och sjukvården deltar i sådant arbete där det är möjligt. Eempelvis bedriver mödra- och barnhälsovården ett aktivt arbete för att stärka blivande och nyblivna föräldrar i sin föräldraroll. De hälsosamtal som införts vid länets vårdcentraler innehåller utöver frågor om levnadsvanor, också fokus på pysisk hälsa, t e stress, sömn, hot, våld. Läkemedel Styrelsen anser att nya läkemedelsbehandlingar ska introduceras på ett kontrollerat sätt vilket innebär att läkemedlets medicinska resultat, etiska principer och budgethänsyn hanteras parallellt. Detta tillvägagångssätt beskrivs i landstingets läkemedelsstrategi. Målet är att läkemedel med god effekt och tillräckligt god kostnadseffektivitet, så långt det är möjligt och utifrån landstingets resurser, ska komma till användning i den takt och omfattning som motsvarar patienten/patientgruppens behov. Mot bakgrund av den snabba utvecklingen av nya läkemedel är dock detta inte helt okomplicerat och styrelsen vill här uppmärksamma att det i en del fall kan komma att innebära att det krävs beslut om omfördelning av befintliga ekonomiska resurser till följd av prioriteringsbeslut. Frågeställning: På vilket sätt kan landstinget ytterligare utveckla läkemedelshanteringen så att resurserna räcker till på ett etiskt hållbart sätt? Förutom att genomföra och utveckla landstingets läkemedelsstrategi så vill styrelsen förtydliga att introduktion av nya läkemedel inte är en fråga som landstinget självt äger fullt ut. I den nationella introduktionsprocess för nya läkemedel, som är under uppbyggnad, kommer landstinget tillsammans med 12

13 övriga landsting att verka för en jämlik läkemedelsanvändning i landet. Styrelsen anser att detta kommer att bidra till att resurserna används på ett så etiskt hållbart sätt som möjligt, som beredningarna efterfrågar. Efterfrågan Säkerställa kontinuerlig kompetens Styrelsen anser att stora förestående pensionsavgångar i kombination med en väande konkurrens om den specialiserade arbetskraften gör att det är viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta innebär att kunna attrahera, rekrytera, behålla och utveckla individer. Landstingets verksamheter är kunskapsintensiva, därför är det viktigt att erbjuda kontinuerlig fortbildning till personalen, god handledning för den verksamhetsförlagda utbildningen samt marknadsmässiga löner. Enligt styrelsens mening har landstingets kompetensförsörjning hög prioritet och är något som landstinget intensivt arbetar med. Frågeställning: På vilket sätt kan landstinget säkerställa en kontinuerlig kompetens både då det gäller vårdnivåer och yrkeskategorier? Just nu pågår ett arbete med att ta fram en strategi och en plan för kompetensförsörjning. I detta arbete beaktas även förändringar och förskjutningar av arbetsuppgifter mellan vårdnivåer och olika yrkesgrupper. Syftet är att säkerställa landstingets framtida kompetensbehov. Utveckla vårdstrukturen Styrelsen anser, bland annat utifrån den problematik som beskrivits i ovanstående avsnitt, att är det nödvändigt att personalens kunskaper och erfarenheter tas tillvara på ett fleibelt sätt. Genom omfördelning av arbetsuppgifter (t e mellan yrkeskategorier) kan de samlade resurserna användas effektivare vilket kommer både den anställde och patienterna till gagn. Frågeställning: På vilket sätt kan landstinget utveckla vårdstrukturen så att medborgarna får träffa rätt yrkeskategori på rätt vårdnivå? Inom flera specialiteter har vårdnivåerna setts över och utvecklats i syfte att ge patienten vård på rätt vårdnivå samt bidra till ökad kontinuitet. Eempel på verksamheter där detta genomförts är t e lungmedicin, reumatologen, ögonsjukvården. Här görs t e vissa återbesök som tidigare gjordes hos läkare nu istället av sjuksköterska. Som ovan nämnts beaktas även dessa förändringar i den strategiska kompetensförörjningsplanen. Uppdrag Mot bakgrund av det redovisade avser landstingsstyrelsen att vidta följande åtgärder: att säkerställa att landstinget kommunicerar sitt uppdrag ut till befolkningen samt påvisar de vinster som en koncentration av hälso- och sjukvård medför för länets befolkning. att säkerställa att landstinget håller en hög utvecklingstakt avseende införande av e-hälsolösningar att fullfölja och redovisa den strategiska planen för kompetensförsörjning. 13

14 Uppföljning Landstingsstyrelsen kommer att följa upp och rapportera vidtagna åtgärder i de frågor som hälso- och sjukvårdsberedningarna aktualiserat. Styrelsens förslag till beslut Landstingsstyrelsens hantering av hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter för år 2012 godkänns Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Kent Ögren (S), Anita Gustavsson (S), Lennart Holm (S), Hans Swedell (M), Britt Westerlund (S), Monica Carlsson (V), Agneta Granström (MP): sförslaget bifalls. Yrkande 2 Jens Sundström (FP), Erik Lundström (FP), Anne Kotavuopio Jatko (FP), Kenneth Backgård (NS), Erika Sjöö (NS), Anders Bohm (NS), Stefan Tornberg (C), och Kurt-Åke Andersson (S): Ärendet återremitteras med följande motivering: Att konkretisera uppdragen och förtydliga hur uppföljningen ska gå till. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på återremissyrkandet och finner att det avslås. Votering begärs. Ordföranden meddelar att ja-röst gäller för att ärendet ska avgöras idag, nej-röst gäller för återremiss. Votering Med 46 ja-röster för bifall till att ärendet ska avgöras idag och 24 nej-röster för bifall till återremissyrkandet bifalls återremissyrkandet. En ledamot avstod från att rösta. Ledamöterna röstar enligt följande: Ledamot Ja Nej Avstår Frånv Kent Ögren Britt Westerlund Leif Bogren Anita Gustafsson Thor Viklund Kristina Sjögren Agneta Burman, ersättare Ida Johansson Lars Renberg, ersättare Eivy Blomdahl Lennart Synnergren Sven Holmqvist Bengt Niska Britt-Marie Vikström Kurt-Åke Andersson 14

15 Ledamot Ja Nej Avstår Frånv Lennart Holm Agneta Lipkin Tomas Vedestig Håkan Bäckström Birgitta Gidblom Ann Kristin Nilsson Gunnel Eriksson, ersättare Roland Nirlén Anders Öberg Ingela Uvberg Nordell Nils Lindberg, ersättare Maria Burström Gunnar Gabrielsson Brita Ström Daniel Persson, ersättare Marianne Viita Bengt Ek Elisabeth Lindberg Monica Carlsson Gunnel Sandlund Marianne Jakobsson, ersättare Bo Engström Ove Haarala Ingmari Åberg Agneta Granström Bo-Anders Arvidsson, ersättare Kenneth Backgård Ann-Christin Åström Erika Sjöö, ersättare Jörgen Afvander Erkki Bergman Anders Bohm Bo Ek Dan Ankarholm Doris Messner Johnny Åström Anders Sundström Lennart Ojanlatva Margareta Henricsson Mattias Karlsson Gunilla Wallsten Daniel Bergman Bo Hultin Roland Nordin Hans Swedell Anders Josefsson Nihad Zara Staffan Eriksson, ersättare Stefan Tornberg Kristina Bäckström 15

16 Ledamot Ja Nej Avstår Frånv Perarne Kerttu Berit Vennström, ersättare Jens Sundström Erik Lundström Anne Kotavuopio Jatko Erik Söderlund Summa Ärendet återremitteras. Landstingsfullmäktiges beslut Beredning med anledning av återremiss av ärendet Bakgrund Landstingsfullmäktige har vid sitt sammanträde den 17 april 2013 beslutat att ärendet återremitteras med följande motivering: Att konkretisera uppdragen och förtydliga hur uppföljningen ska gå till. Mot bakgrund av ovanstående utvecklar landstingsstyrelsen sitt svar enligt följande: Uppdrag Landstingsstyrelsen kommer att göra följande: Säkerställa att landstinget kommunicerar sitt uppdrag ut till befolkningen samt påvisar de vinster som en koncentration av hälso- och sjukvård medför för länets befolkning. Detta ska ske genom intensifierade informationsinsatser till befolkningen, t e via landstingets nya medborgartidning Utsikt, samt i det direkta mötet med patienten/medborgaren. Säkerställa att landstinget håller en hög utvecklingstakt avseende införande av e-hälsolösningar. Vid landstingsfullmäktiges beslut i juni 2012 om införandet av närsjukvård ingick också uppdraget att ta fram en samlad strategi och handlingsplan för distansöverbryggande tekniska lösningar. När uppdraget har redovisats kommer landstingsstyrelsen att fatta de beslut som krävs för att strategin ska kunna genomföras för att höja kvaliteten och effektiviteten i hälso- och sjukvården. Fullfölja och redovisa den strategiska planen för kompetensförsörjning. Vid landstingsfullmäktiges beslut i juni 2012 om införandet av närsjukvård ingick också uppdraget att ta fram en länsstrategi för kompetensförsörjning. När uppdraget har redovisats kommer landstingsstyrelsen att 16

17 fatta de beslut som krävs för att kompetensförsörjningen i landstinget ska kunna säkerställas på lång sikt. Uppföljning Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att följa upp och rapportera vidtagna åtgärder utifrån ovanstående uppdrag och under år 2014 presentera dessa på en återföringsdag för landstingsfullmäktiges beredningar där det också finns utrymme för dialog och frågeställningar. Förslag till beslut Mot bakgrund av det ovan redovisade föreslår landstingsstyrelsen fullmäktige att fatta följande beslut: Landstingsstyrelsens hantering av hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter för år 2012 godkänns Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Kent Ögren (S) och Hans Swedell (M): sförslaget bifalls Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att det vinner majoritet Enligt beslutsförslaget. 108 Rapport från återföringsdag för landstingsfullmäktiges beredningar Dnr Ärendebeskrivning Den 21 mars genomfördes den årliga återföringsdagen på Sunderby folkhögskola för landstingsfullmäktiges beredningar avseende deras verksamhetsrapporter från år Återföringen syftar till att ge beredningarnas ledamöter en återkoppling på hur verksamheterna, med utgångspunkt från landstingsstyrelsens svar på beredningarnas verksamhetsrapporter, arbetat för att utveckla och förbättra verksamheterna utifrån beredningarnas redovisade synpunkter. 17

18 Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppgift är att arbeta med utbudet av hälso- och sjukvård utifrån ett medborgarperspektiv och år 2011 var temat Är vården patientfokuserad, tillgänglig och kvalitativt likvärdig?. Uppgiften för programberedningen är arbeta med verksamhetens innehåll utifrån ett patient- och närståendeperspektiv och år 2011 var temat Hörselvården och regionala beredningens uppgift är att arbeta med det regionala utvecklingsområdet vilket 2011 hade temat Kultur. Programmet för återföringsdagen utgick ifrån de områden som beredningarna arbetat med och innehöll bl a redovisningar om följande: Hörselvårdens olika uppdrag och verksamhet. Utveckling av information på webben till ungdomar gällande psykisk ohälsa. Uppföljning av implementering av 1177 samt Mina vårdkontakter. Uppföljning av bemanningskontinuitet inom primärvården för patienter med kroniska sjukdomar. Landstingets arbete med strategin för säker vård och omsorg för de mest sjuka äldre samt en god läkemedelsanvändning för äldre. Utvecklingen av de uppsatta målen för kulturplanen gällande tillgänglighet till kultur för hela länet. Kulturellt samarbete mellan glesbygd och institutioner. Teknik för spridning av kultur. Kulturens påverkan på tillväten. För årets återföring svarade företrädare för hälso- och sjukvårdsdivisionerna, landstingsdirektörens stab samt kulturdivisionen. Dagen hade cirka 60 deltagare. Utvärdering av dagen innehöll övervägande positiva omdömen. Utvecklingspotential finns dock när det gäller att hitta rätt nivå på dagen. Både när det gäller styrelsens redovisning av vad som hänt utifrån de uppdrag som landstingsdirektören fått, men även att beredningarnas ledamöter har kunskap och realistiska förväntningar på innehållet i det som kommer att redovisas. Det material som presenterades under dagen kommer att läggas på följande adress: Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: Rapporten godkänns. Enligt beslutsförslaget. 18

19 109 Ansvarsfrihet för år 2012 för Norrlandstingens regionförbund Dnr Ärendebeskrivning Förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund har upprättat årsredovisning för verksamhetsåret 2012 och har beslutat att årets överskott om 689 tkr balanseras i ny räkning. Varje medlem i kommunalförbundet har nominerat var sin lekmannarevisor. De har i sitt arbete biträtts av sakkunniga från medlemslandstingens revisionsorgan. Deras granskning av förbundets verksamhet har inte gett anledning till anmärkning. Revisorerna tillstyrker att regionförbundets årsredovisning godkänns och att ledamöterna i förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet för 2012 års verksamhet. Enligt 7 i förbundsordningen beslutar respektive medlems fullmäktige om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att fatta följande beslut: 1 Landstingsfullmäktige beviljar för sin del förbundsdirektionen i Norrlandstingens regionförbund ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. 2 Årsredovisningen för år 2012 läggs till handlingarna. Enligt beslutsförslaget. Anteckning Ordföranden Kent Ögren (S), vice ordföranden Britt Westerlund (S), Monica Carlsson (V), Agnetha Granström (MP) samt Stefan Tornberg (C) anmäler jäv. Som tillfällig ordförande tjänstgör därför Hans Swedell (M). 19

20 110 Tillägg till bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda (PBF) Dnr Ärendebeskrivning Norrbottens läns landsting har 2002 antagit reglementet Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda enligt förslag från Sveriges kommuner och landsting. I nedanstående lydelse i reglementet uppmärksammas att utformningen av reglementet i särskilda fall kan leda till en oönskad effekt varför reglementet öppnar för att fullmäktige kan fatta särskilda beslut. PBF 1 Giltighetsområde m.m. Mom.2 sista stycke; Landstings-/regionfullmäktige kan för särskilt fall besluta att PBF skall gälla och därvid fastställa de villkor i fråga om pensionsrättens omfattning m.m. som kan finnas motiverade. Förtroendevald som i sitt uppdrag i Norrbottens läns landsting uppfyller det kvantitativa kravet på uppdragets omfattning (betydande del av heltid) för att omfattas av PBF, kan ändå diskvalificeras från att omfattas av PBF på grund av tidigare förtroendeuppdrag. Detta gäller om det tidigare förtroendeuppdraget givit rätt till en egenpensionförmån, t.e. visstidspension. Det har ingen betydelse om man lyfter denna pension eller inte, diskvalificeringen gäller ändå. Hade den förtroendevalde inte haft någon rätt till egenpension från tidigare uppdrag men uppnått tolv år med uppdrag inom Norrbottens läns landsting hade det inneburit att Norrbottens läns landsting skulle få stå för all pensionsförmån enligt PBF. Därför föreslås att i det fall en förtroendevald erhåller lägre pension från tidigare uppdrag än vad som skulle ha utgivits från uppdraget i Norrbottens läns landsting ska landstinget utge en PBF som tar hänsyn till (samordnas med) den pension som genererats i tidigare uppdrag. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar: Tillägg till Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda (PBF) för Norrbottens läns landsting: Tillämpning vid ansökan om pension från förtroendevald 1 När en förtroendevald ansöker om pension ska det först klargöras om PBFs reglemente är tillämpligt. 20

21 2 Om den förtroendevalde uppfyller PBF 1 Mom. 1 men samtidigt diskvalificeras från att omfattas av PBF på grund av bestämmelserna i PBF 1 Mom. 2 a) ska den förtroendevalde ändå omfattas av PBF förutsatt att - den förtroendevalde var yngre än 65 år vid tillträdet av uppdraget, - den förtroendevalde har uppnått minst tolv år med förtroendeuppdrag på heltid i Norrbottens läns landsting och - tidigare förtroendeuppdrag som ligger till grund för intjänad pension på heltid uppgår till minst tolv år. En förutsättning för denna tillämpning är att överenskommelse träffas enligt punkt 4) nedan. 3 I det fall bruttopensionsförmån beräknad enligt 2) ovan är högre än bruttopensionsförmån intjänad i tidigare uppdrag, ska pensionsförmånen för tid i uppdrag hos Norrbottens läns landsting minskas med bruttopensionsförmån som den förtroendevalde intjänat i tidigare uppdrag. Med pensionsförmån avses visstidspension, ålderspension och efterlevandepension till vuen och barn. Det åligger den förtroendevalde att redovisa vilken pensionsförmån han eller hon erhåller från tidigare förtroendeuppdrag. 4 En förutsättning för tillämpning av 1-3 är att Norrbottens läns landsting träffar en överenskommelse med tidigare uppdragsgivare, från vilken den förtroendevalde äger rätt till intjänad pension, att denne inte samordnar med pensionsförmån som utges från Norrbottens läns landsting till den förtroendevalde enligt denna tillämpning. Förmån som omfattas av denna punkt är visstidspension. 5 Förslaget gäller från och med den 1 juli 2013 och omfattar nuvarande och framtida tjänstgörande förtroendevalda. Enligt beslutsförslaget. Anteckning Ordföranden Kent Ögren (S) anmäler jäv. Som tillfällig ordförande tjänstgör därför Hans Swedell (M). 111 Motion nr 1-13 om rätt till sjukresa för äldre Dnr Väckt av Stefan Tornberg (C): Motionen Landstingen har det ekonomiska och administrativa ansvaret for sjukresor. Enligt lagen om resekostnadsersattning vid sjukresor ska landstinget lamna 21

22 ersattning for resekostnader. om regler och nivaer for ersattningen fatttas av landstingsfullmaktige. Landstingets revisorer har i en granskning av sjukresorna konstaterat att landstingets rutiner för bedömning av om en patient har rätt till sjukresor inte är ändamålsenliga. Revisorerna konstaterar att det både finns olikheter och saknas entydiga rutiner för hur vårdpersonalen ska göra den medicinska bedömningen för patientens färdsätt från vårdenheten till hemorten. De personer som har till uppgift att göra den medicinska bedömningen för val av färdsätt till hemorten har ingen lätt uppgift. Inte sällan handlar det om multisjuka äldre där det som föranlett besöket på vårdenheten inte i sig är ett medicinskt skäl för sjukresa med t e tai, men där personens mer komplea hälsosituation mycket väl skulle motivera ett sådant färdsätt. Ofta handlar det om äldre som med självklar rätt till färdtjänst som just vid besök på landstingets vårdenheter inte tillåts använda lämpligaste färdsätt. Färdtjänst får nämligen inte nyttjas för besök inom hälso- och sjukvården. Rutiner måste införas så att patienter med medicinskt behov av sjukresa också ges den rätten. Den som i de flesta fall är bäst lämpad att bedöma det medicinska behovet av sjukresor är patientens egen distriktsläkare. Därför borde det vara möjligt för distriktsläkaren att i journalen notera eventuellt medicinskt behov av sjukresa. En annan möjlighet är att i patientjournalen notera om personen är berättigad till färdtjänst vilket med automatik skulle berättiga till sjukresa på motsvarande villkor. Med hänvisning till ovanstående föreslår Centerpartiets landstingsgrupp: att landstingsfullmäktige beslutar att rutiner tas fram enligt ovan för att säkra äldre patienters rätt till sjukresa med lämpligt färdsätt. Yttrande och förslag till beslut Landstingsstyrelsen avger följande yttrande och beslutsförslag till landstingsfullmäktige: När landstingsstyrelsen behandlade revisionsrapporten om sjukresor (27 september 2012, 164) konstaterades bland annat att beställningscentralens personal vid beställning av resor till vården använder sig av en checklista och de uppgifter patienten lämnar för att bedöma lämpligaste färdsätt. Dessutom finns det i beställningscentralens system inlagt uppgifter om patienter som av medicinska skäl under en behandlingsepisod måste åka till eempel tai. Det kan röra sig om infektionskänsliga patienter, patienter som behandlas med cytostatika, dialyspatienter med flera. Dessa uppgifter är olika detaljerade och motiverade. Vid bedömning av resor från vården finns en rutin som varit tillgänglig på landstingets webb sedan maj Denna rutin, tillsammans med ett standardiserat intyg som är under utarbetande tillsammans med Länstrafiken, ska göras ytterligare känt för verksamheterna under första halvan av Det är inskrivet i landstingets gemensamma regler och riktlinjer 2013 att resan från vårdinrättningen ska bedömas utifrån en helhetssyn av patientens hälsotillstånd och omvårdnadsbehov i relation till resans längd och bekvämlighet. Det bör också ske en riskbedömning, till eempel för infektionskänsliga patienter. Faktorer som var patienten bor, hur utbyggd kollektivtrafiken är, vilken tid på 22

23 dygnet resan sker, patientens hjälpbehov och patientens ålder måste även de vägas in i bedömningen. Denna skrivning ska finnas med på det ovannämnda intyget. Landstingsstyrelsen ansåg i svaret på revisionsrapporten att det inte är nödvändigt att en läkare gör bedömningen, det kan vara mer ändamålsenligt att bedömningen görs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, ett vård-team eller patientens fasta vårdkontakt. Det viktiga är att bedömningen sker med utgångspunkt i fastställda och kända kriterier. Landstingsstyrelsen ansåg också att bedömningen av val av färdsätt ska dokumenteras på sådant sätt att det går att spåra vem som gjort bedömningen och på vilka grunder. Det har därför utarbetats en rutin som innebär att det från och med den 1 mars 2013 är möjligt att dokumentera i patientens journal under ett särskilt sökord. Landstingsstyrelsen konstaterar att ett antal åtgärder vidtagits som i allt väsentligt tillgodoser motionens ändamål. Mot den bakgrunden föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige beslutar: Motionen anses besvarad. Enligt beslutsförslaget. 112 Motion nr 2-13 om transport av avlidna på lika villkor Väckt av Stefan Tornberg (C): Dnr Motionen De senaste åren har inneburit nedläggning av verksamheter vid sjukhusen i Kali, Kiruna och Piteå samt försämring av det akuta omhändertagandet på glesbygdsvårdcentralerna. Istället har verksamheter koncentrerats och centraliserats till ett fåtal platser i länet. Detta har inneburit att det blivit allt vanligare att personer avlider på sjukhus långt från hemorten. Enligt nu gällande regler upphör landstingets ansvar i och med att den avlidne lämnas för bisättning eller begravning. Detta sker i regel på det sjukhus där personen avlidit. Det innebär att en person från Kiruna som avlider på Sunderby Sjukhus så ska dödsboet svara för transporten till Kiruna. Ett förhållande som är okänt för de flesta eftersom det i regel är en begravningsbyrå som svarar för transporten och sedan fakturerar dödsboet. Reglerna är betydligt generösare när det gäller remitterade patienter som avlider utanför Norrbotten. Då är den avlidnes hemsjukhus som ansvarar för 23

24 transporten till bårhus eller bisättning på hemorten. Det innebär om en person från Arjeplog avlider på Sahlgrenska i Göteborg så är det landstinget som svarar för transporten till hemorten. Om dödsfallet skett på ett sjukhus i Norrbotten hade dödsboet fått stå för kostnaderna. De omfattande förändringarna som skett av sjukhusstrukturen, neddragning av OBS-platser och jourverksamhet vid glesbygdsvårdcentralerna motiverar att landstinget regler för transport av avlidna anpassas till dagens situation så att landstinget alltid svarar för transport till bårhus eller bisättning på den avlidnes hemort. Centerpartiets landstingsgrupp föreslår landstingsfullmäktige besluta att landstinget alltid svarar för transport till bårhus eller bisättning på den avlidnes hemort. Yttrande och förslag till beslut Landstingsstyrelsen avger följande yttrande och beslutsförslag till landstingsfullmäktige: Enligt 1 i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) hör till hälso- och sjukvård även att ta hand om avlidna. I lagens 2 d anges att hälso- och sjukvårdens uppgifter ska fullgöras med respekt för den avlidne. De efterlevande ska visas hänsyn och omtanke. Förutom tillämplig lagstiftning har Socialstyrelsen gett ut ett antal föreskrifter som bland annat reglerar hur avlidna ska omhändertas, hur underrättelse om ett dödsfall ska ske och av vem. Landstinget följer Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 2005:52 som underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. Enligt cirkuläret gäller beträffande ansvaret vid dödsfall på landstingens sjukvårdsinrättningar att landstinget ansvarar för att kroppen transporteras till och förvaras i bårhus till dess den kan överlämnas för kistläggning till de anhöriga, närstående eller andra som ordnar med begravningen. Landstingets ansvar upphör när kroppen har utlämnats för kistläggning. En majoritet av landstingen/regio-nerna följer cirkuläret i detta avseende. I de fall en patient remitterats från ett sjukhus till ett annat inom Norrbotten och syftet med remitteringen är att tillvarata organ för donationsändamål när patienten avlider står landstinget för transportkostnaden till hemorten. Vidare gäller enligt cirkuläret att om någon som är remitterad till sjukvård utanför Norrbotten avlider ansvarar landstinget för transport av stoftet till bårhus i Norrbotten. Detta sker utan kostnader för dödsboet. Om en person avlider på en sjukvårdsinrättning utanför Norrbotten utan att vara remitterad dit ansvarar anhöriga, närstående eller andra som ordnar med begravningen för att kroppen transporteras till bårhus. Under år 2012 avled cirka norrbottningar på sjukhusen i länet, varav 414 avled på ett sjukhus utanför sin hemkommun. Skulle landstinget stå för dessa transporter från sjukhusen till hemkommunen innebär det en kostnadsökning på i storleksordningen 1,4 miljoner kr. 24

25 I den reviderade ekonomiska handlingsplanen som styrelsen beslutade om den 5 mars ( 44) redovisades ett antal vidtagna kostnadsminskande åtgärder till och med Under 2013 ska åtgärder motsvarande 97 miljoner kr vidtas. Landstingsstyrelsen finner att det i ett sådant ekonomiskt läge inte är lämpligt att vidta åtgärder som ökar verksamhetens kostnader. Mot den bakgrunden föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige beslutar: Motionen avslås Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Kent Ögren (S) och Hans Swedell (M): sförslaget bifalls. Yrkande 2 Stefan Tornberg (C) och Kenneth Backgård (NS): Motionen bifalls. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet Enligt beslutsförslaget. Reservation Av Stefan Tornberg (C) till förmån för yrkande 2. Särskilt yttrande Jens Sundström (FP) biträder yrkande Avgift för ultraljudsundersökning av oupptäckta pulsåderbråck Dnr Ärendebeskrivning I en motion 2007 föreslog Björn Lundqvist och Kenneth Backgård (NS) att förutsättningarna för att införa masscreening i länet av män och kvinnor över 65 års ålder för spårning av livshotande bråck på stora kroppspulsådern 25

26 skulle utredas. Landstingsfullmäktige biföll motionen den 14 februari 2008 ( 16). Efter genomförd utredning beslutade landstingsstyrelsen den 17 december 2009 ( 230) att remittera frågan till Norrlandstingens regionförbund för beredning av chefssamrådet i allmän kirurgi. Denna beredning ledde till att landstingsstyrelsen den 1 december 2011 bland annat fattade beslut om att införa ultraljudsundersökning för att spåra oupptäckta pulsåderbråck avseende män från och med 65 års ålder skulle införas i landstinget. Vidare skulle förhandlingar upptas med Västerbottens läns landsting om att utföra screeningen. Västerbottens läns landsting meddelade i början av detta år att de inte har kapacitet att åta sig uppdraget. Division Opererande specialiteter, verksamhetsområde allmän kirurgi, har uppdraget att utföra verksamheten i egen regi. Målsättningen är att komma i gång med verksamheten under hösten De ekonomiska konsekvenserna har redovisats i ärendena ovan och ett av förslagen var att avgiften skulle vara 200 kr per undersökning, det vill säga samma som för mammografiscreening. Avgiften ingår inte högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård och berättigar inte till sjukresebidrag. Eftersom undersökningen är att betrakta som ett erbjudande ska ingen efterdebitering ske om en person uteblir från en undersökning utan att meddela det. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att: 1 En avgift på 200 kr per undersökning införs för ultraljudsundersökning av oupptäckta pulsåderbråck på män över 65 års ålder. 2 Avgiften gäller fr o m den 1 juli Om ultraljudsundersökningen leder till fortsatta medicinska kontroller gäller vanliga avgifter för hälso- och sjukvård. Enligt beslutsförslaget. 26

27 114 Yttrande över promemorian Regionalt utvecklingsansvar i Norrbottens län och Västernorrlands län Dnr Bakgrund Landstinget har fått möjlighet att yttra sig över departementsskrivelsen (Ds 2013:13) om Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrlands län och Norrbottens län. Norrbottens läns landsting ansökte 3 maj 2012 hos regeringen om att få överta det regionala utvecklingsansvaret i länet. I samband med ansökan ombads kommunerna yttra sig över förslaget. Samtliga kommuner svarade och samstämmigheten var stor hos kommunerna då alla tillstyrkte landstingets ansökan om att överta det regionala utvecklingsansvaret. För att det regionala utvecklingsansvaret ska kunna föras över till landstinget från länsstyrelsen krävs en ändring av lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. En sådan lagändring föregås av denna departementsskrivelse. Förslaget innebär att det regionala utvecklingsansvaret överförs till landstinget 1 januari Ansvaret för regionala utvecklingsfrågor omfattar vissa uppgifter i det regionala tillvätarbetet och länsplaner för regional infrastrukturplanering. Det regionala tillvätarbetet styrs genom fördelning av anslag inom utgiftsområdet Regional tillvät, främst anslag 1:1 Regionala tillvätåtgärder och anslag 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden Ett skäl till att rekommendera lagförändringen är att processen med att överföra det regionala utvecklingsansvaret till den regionala nivån har påbörjats i och med samverkansorganen och permanentandet av regionförsöken och de nya regionerna. Det faktum att uppslutningen kring förslaget är brett från kommuner och stödet i landstingsfullmäktige är brett är andra skäl. I ansökan till regeringen användes begreppet regionkommun. Av promemorian framgår det att begreppet regionkommun inte förekommer utan det handlar om landstinget och att dessa bör få överta det regionala utvecklingsansvaret. Regeringen väntas fatta beslut om lagändringen hösten Förslag till yttrande och beslut Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige avger följande yttrande: 27