Under 2003 samtalade Hälso- och sjukvårdsberedning Syd med medborgarna om äldres behov. Vad hände med medborgarnas synpunkter?

Transkript

1 Under 2003 samtalade Hälso- och sjukvårdsberedning Syd med medborgarna om äldres behov Vad hände med medborgarnas synpunkter? 1

2 Därför är dina synpunkter viktiga Som förtroendevald behöver vi hela tiden få ökad kunskap om hur vården fungerar, vilka sjukdomar norrbottningarna har, nya behandlingsmetoder, och annat som påverkar landstingets verksamhet. Som ett komplement till all denna kunskap behöver vi också veta vad medborgarna tycker. Synpunkterna är en mycket viktig del i den kunskap vi behöver för att kunna forma den framtida hälso- och sjukvården. Därför vill vi kontinuerligt diskutera med medborgarna i vårt område. Möten med medborgare i Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsbyn och Piteå Under 2003 hade beredningen fokus på äldres behov. Vi träffade ca äldre och deras anhöriga i olika sammanhang och diskuterade frågor som rör äldre. De frågor vi främst ville ha svar på var: Hur fungerar samverkan mellan landstinget och kommunen och inom landstingets egen verksamhet? Är äldre delaktiga och har de inflytande? Vilket stöd får anhöriga? Beredningens rapport till landstingsfullmäktige Vid årets slut samlades beredningen för att diskutera de synpunkter och erfarenheter vi fått under året, och enades om vad vi ville rapportera till landstingsfullmäktige. 18 februari 2004: Rapporten debatterades i fullmäktige som beslutade att ge landstingsstyrelsen uppdraget att föreslå vad som bör göras för att tillgodose behoven. 17 juni 2004: Landstingsstyrelsen lämnade sina synpunkter till landstingsfullmäktige Varför tar det så lång tid - och kan jag påverka? De frågor som beredningen lämnar till landstingsfullmäktige är ofta av den karaktären att det krävs stora förändringar i t ex arbetssätt, samarbete och attityder - och det tar tid att genomföra i en stor organisation. Det handlar om att vi förtroendevalda väger och mäter alla våra intryck mot allt annat vi måste ta hänsyn till - ekonomi, prioriteringar, mm - och ansvaret för en jämlik hälso- och sjukvård i hela länet. Alla kan alltså vara med och påverka, även om det i många fall kan vara svårt att hitta den egna synpunkten i beredningens rapporter. 2

3 Vad rapporterade beredningen och vad hände? Nedan presenteras de frågor beredningen lämnade till landstingsfullmäktige om äldres behov. Eftersom frågorna i många fall är så stora kan det ta lång tid innan det går att se resultatet av de åtgärder man planerar att genomföra. Givetvis kommer vi i beredningen att kontinuerligt att följa arbetet och återrapportera till medborgarna vad som händer. Beredningens rapport och styrelsens svar Utdrag ur Hälso- och sjukvårdsberedning Syds verksamhetsrapport 2003 och landstingsstyrelsens svar: Remisshantering Beredningen har uppfattat att det finns brister i remisshanteringen. Äldre ska tas på allvar och behoven ska gå i första hand. Många gånger tar det lång tid innan patienten får remiss- och provsvar. Patienterna eller anhöriga får ofta efterlysa remisser, och måste själva ringa runt till olika kliniker på sjukhuset. Upplevelsen att inte tas på allvar är tydlig, patienten eller de anhöriga måste vara påstridig för att få tid för ett besök hos den specialist som remissen avsåg. Ett annat problem är att remisserna inte vidarebefordras mellan sjukhusen i de fall de hamnat fel, utan skickas tillbaka till remitterande vårdcentral. Allt detta förlänger givetvis remisstiden. Landstingsstyrelsen svarar Styrelsen delar beredningarnas synpunkter att remisshanteringen behöver förbättras. Ur ett patientperspektiv är kanske den viktigaste frågan att förbättra att verksamheterna kontaktar patienterna och ger besked om när ett besök föranlett av remiss kommer att ske. Därför ges landstingsdirektören i uppdrag att säkerställa att rutiner i detta avseende efterlevs och att se till att de förbättras om det finns brister i dem. I uppdraget ingår även att säkerställa att befintliga manuella och automatiska rutiner för överföring av remisser är väl fungerande. Styrelsen avser att återkomma till fullmäktige med en rapport i frågan under år Vårdplanering Vårdplaneringen fungerar bra när en distriktssköterska medverkar, men för patienter med enbart hemtjänst eller helt utan omsorg fungerar kommunikationen dåligt. Vilka åtgärder avser landstingsstyrelsen att vidta för att säkerställa att vårdplaneringen fungerar enligt intentionerna i hälso- och sjukvårdslagen och landstingsplanen? 3

4 Landstingsstyrelsen svarar Landstingsstyrelsen ser allvarligt på beredningarnas signaler om att det finns brister i vårdplaneringen. Det är inte heller första gången som beredningarna lämnar dessa synpunkter. En väl fungerande vårdplanering är angelägen för att både patienter och anhöriga ska känna en trygghet i vården. Därför uppdrar landstingsstyrelsen åt landstingsdirektören att se till att alla berörda verksamheter sätter fokus på att uppnå förbättringar. Läkarmedverkan i särskilt boende Patienter i särskilda boenden ska ha samma tillgång till god sjukvård som övriga, och den ska vara likvärdig i hela länet. Anhöriga ska hållas informerade om när läkarbesöken planeras, så att de har möjlighet att delta. Beredningen har uppfattat att läkarronder fungerar olika i kommunerna. I vissa fall finns ingen kontinutet, besöken har låg prioritet, görs på olika tider, exempelvis när läkaren har tid. Anhöriga får inte information om när läkarbesöken äger rum, och tycker att det är viktigt att veta när besöken planeras, så att de kan göras delaktiga. Många gånger upplever de att de hålls utanför. Landstingsstyrelsen svarar Landstingsstyrelsen delar beredningarnas uppfattning om att läkarmedverkan i särskilda boenden är en prioriterad fråga, liksom för övrigt området sjukvård för äldre. Det är av stor vikt att läkarmedverkan i särskilda boenden fungerar väl för patienternas skull och även som stöd till personalen inom den kommunala hälso- och sjukvården. Styrelsen anser att det också är angeläget att insatserna i ett länsperspektiv är likvärdiga. Det är därför viktigt att primärvården arbetar för att tillgodose behoven i största möjliga omfattning. Tillgången till ordinarie distriktsläkare är avgörande för hur väl behoven av läkarmedverkan kan tillgodoses. Variationerna beror även på att kontinuiteten kan bli lidande i de områden där det finns en högre andel inhyrda läkare. Division Primärvård har uppmärksammat problemet och arbetar med olika åtgärder för att förbättra situationen, bl a pågår intensiva rekryteringsinsatser för att öka antalet ST-läkare och för att intressera polska och tyska läkare för arbete i Norrbotten Tidsbokning och sjukresor Frågan lyftes både i delrapport i juni 2003, samt i slutrapporten. Utdrag ur rapporten i juni: Större hänsyn måste tas till restider och avstånd, inte minst i förhållande till patientens allmäntillstånd. Lyhördheten och förståelsen från sjukhusen måste förbättras vid tidsbokning av patienter från inlandskommunerna. I slutrapporten: Medborgarna har även under hösten lyft frågor om tidsbokning och sjukresor i stor omfattning. Ett vanligt exempel är att patienterna bokas så tidigt på 4

5 morgonen att de som bor i Arjeplog och Arvidsjaur inte hinner åka med komfortbussen, utan tvingas ta taxi. Det händer också att man får tid på två olika kliniker dagen efter varandra, och tvingas således att göra två resor till sjukhuset. Landstingsstyrelsen svarar Division Service har ansvaret för att, tillsammans med hälso- och sjukvårdsverksamheterna och tandvården, fortsätta att förbättra servicen till medborgare och patienter vad gäller tidsbokning vid vårdenheterna och sjukresor. Vid sjukresa ska naturligtvis alltid patientens medicinska tillstånd vara avgörande för vilket färdmedel som väljs. Styrelsen konstaterar att det inte skett ett tillräckligt arbete inom verksamheterna för att nå önskvärda resultat avseende samordnad tidsbokning. Därför ges landstingsdirektören i uppdrag att ånyo uppmärksamma verksamheterna på att vidta åtgärder för att förbättra situationen. Palliativ vård Det finns ett stort intresse för den palliativa vården hos de äldre och deras anhöriga, men det saknas information. Oron är stor: Kan vi välja var vi vill dö - och vem tar beslutet? Hur länge ska man sätta in livsuppehållande åtgärder? Hur länge orkar de anhöriga? är exempel på vanliga frågor. Den palliativa vården har utvecklats och kan i många fall jämställas med IVA-verksamhet. Behovet av råd och stöd, utbildning och vidareutbildning är stort hos dem som ansvarar för vården. En palliativ rådgivningsenhet med kvalificerad personal efterlyses av den personal beredningen träffat. Beredningen anser att det finns behov av en central palliativ rådgivningsenhet som kan svara för information till medborgarna, samt rådgivning och utbildning av den personal som arbetar med palliativ vård. Landstingsstyrelsens svarar Beredningarna anser att tillgången till palliativ vård varierar mellan olika kommuner i länet. Det finns behov av central rådgivningsenhet som kan svara för information till anhöriga och medborgare och för utbildning och rådgivning till personal som arbetar med palliativ vård. Landstingsstyrelsen delar beredningarnas uppfattning att den palliativa vården i länet behöver utvecklas och förbättras. Samtidigt finns det många goda exempel i länet på väl fungerande palliativ vård. I förslaget till landstingsplan för år 2005 ingår att utvecklingen av den palliativa vården ska prioriteras och att det ska ske inom befintliga ekonomiska ramar. Det innebär enligt styrelsens bedömning att verksamheterna måste arbeta intensivt för att nyttja redan befintliga resurser bättre, ta till vara redan vunna erfarenheter på ett systematiskt sätt och vid behov även omfördela resurser från lägre prioriterade områden till den palliativa vården. I styrelsens verksamhetsplan för år 2005 avser styrelsen att ange uppdrag inom detta område, men arbetet för att förbättra verksamheten ska inledas omgående. 5

6 Äldres hälsa Under möten med medborgarna, främst under Äldretinget i Piteå, har beredningen uppfattat att behovet av information till medborgarna om hälsa och egenvård är stort. Därför anser beredningen att det finns anledning att hitta nya former för att öka kunskapen hos de äldre. Beredningen anser att det finns behov av att hitta nya metoder för ge äldre kunskap om hur de kan bevara god hälsa. Ett exempel kan vara att i samverkan mellan primärvården, kommunen, pensionärsorganisationer, studieförbund diskutera hälsofrågor i kurs- eller seminarieform. Vad är förklaringen till att kvinnorna i beredningsområdet uppger ett betydligt sämre hälsotillstånd än övriga länet? Landstingsstyrelsens svarar Beredningarna frågar sig hur skillnaderna i ohälsa ska kunna minskas, hur riktade hälsoinsatser kan genomföras, hur behovet av information om sjukdomar, sjukdomstillstånd och egenvård kan tillgodoses, hur föreningarnas engagemang kan nyttjas samt hur samverka med andra aktörer kan ske. Det anses också vara angeläget att bl a hitta nya metoder för att ge hälsoinformation till bl a äldre. Många äldre vill bo kvar hemma så länge som möjligt. Därför behöver vårdgivarkontinuiteten förbättras och det ska finnas tillgång till nödvändig medicinsk övervakning och behandling. Landstingsstyrelsen konstaterar att synpunkterna från beredningarna inom detta område spänner över vida fält. Det finns inga enkla svar eller snabba åtgärder att redovisa, åtminstone vad avser hur skillnader i ohälsa ska kunna minska eller hur riktade hälsoinsatser kan genomföras. Enligt styrelsens mening kräver ett trovärdigt svar på beredningarnas synpunkter i dessa frågor en mer ingående analys. Styrelsen avser därför att återkomma till fullmäktige i denna del. När det gäller behovet av information om sjukdomar, sjukdomstillstånd och egenvård så anser styrelsen att förstahandsansvaret för sådana insatser ligger i verksamheterna i kontakt med patienterna men även i kontakt med patientföreningar, organisationer o d. Landstinget ska i övrigt bidra med generell information genom olika informationsinsatser, t ex genom annonser i dagstidningar och via landstingets webbsidor. Munhälsobedömningar Beredningen har uppfattat att den uppsökande verksamheten i särskilt boende verkar fungera någorlunda bra, men har inte fått någon indikation på att äldre i eget boende får tillgång till munhälsobedömning. Undantaget är Arjeplog, där man genom god samverkan mellan tandvården, primärvården och hemtjänsten under det senaste året nått 30 personer i eget boende. Det finns ett stort informationsbehov om de äldres rätt till munhälsobedömning. 6

7 Den lagstadgade rätten till munhälsobedömning för äldre måste förbättras, i synnerhet för äldre i eget boende. Informationen om rätten till munhälsobedömning måste förbättras. Finns den samverkan som krävs för ett helhetstänkande kring de äldre vad gäller sambandet mellan munhälsa och övrigt välbefinnande? Landstingsstyrelsens svarar Beredningarna konstaterar att den uppsökande verksamheten avseende munhälsobedömningar för personer i eget boende samt äldre och funktionshindrade inte fungerar bra. Landstingets hälso- och sjukvård ska i samverkan med tandvården ägna uppmärksamhet åt patienter som löper ökad risk att drabbas av försämrad munhälsa av bl a sociala eller medicinska skäl. F n pågår förberedelserna för en upphandling av den uppsökande tandvården för alla boendetyper. Ett av huvudsyftena är att nå en bättre täckningsgrad i de egna boendena. Landstingsstyrelsen kommer att i sin verksamhetsplan för år 2005 framhålla detta som ett prioriterat område. Delaktighet och inflytande samt stöd till anhöriga/närstående Frågor om delaktighet och inflytande samt stöd till anhöriga/närstående är påtagliga i all dialog om äldres behov, och finns beskrivet inom de flesta områden i beredningens rapport. En generell sammanfattning: Många medborgare ger exempel på att delaktighet och inflytandet i vården/behandlingen inte är tillfredsställande. Beredningen ställde vid ett tillfälle frågan om de äldre hade möjlighet att påverka sin behandling. Alla, (ca 30 personer) svarade unisont nej. Beredningen anser att de anhöriga är - och ska ses som - en viktig resurs, men för att klara det krävs stöd av olika slag. Detta gäller inte minst i den palliativa vården. Många uttrycker att det är tack vare de anhöriga man får den omvårdnad som behövs, och får hjälp med att föra sin talan. De anhöriga upplever ett stort behov av stöd, vilket ofta handlar om etik, förhållningssätt och information. Landstingets ansvar för de anhöriga/närstående är diffust. Det finns ett lagstadgat ansvar om att anhöriga ska vara delaktig i vårdplaneringen, och detta finns även angivet i landstingsplanen. Utöver det finns ingen formulering om hur landstinget ska stödja de anhöriga Beredningen anser att det i landstingsplanen ska finns tydliga formuleringar om hur verksamheterna ska stödja anhöriga. Landstingsstyrelsen svarar Beredningarna framför att det behöver klargöras vem som har ansvaret för hjälp och stöd till personer som har sjuka anhöriga. En viktig förutsättning för att patienter och anhöriga ska få den delaktighet och det stöd de behöver är att vårdplaneringen fungerar väl. Därför är det viktigt att det uppdrag som styrelsen redovisat tidigare genomförs. Därut- 7

8 över är det nödvändigt att all verksamhet inom hälso- och sjukvården genomsyras av att genuint ha patienten och dennes anhöriga i centrum för de samlade insatser som görs. Här finns fortfarande många förbättringsmöjligheter. Styrelsen har ambitionen att dessa perspektiv ska tillgodoses genom det systematiska förbättringsarbete som redan inletts, och som kommer att intensifieras redan under innevarande år. Kontakta ledamöterna i beredning Syd Vår uppgift är att ha god kontakt med medborgarna i vårt område, dvs befolkningen i Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsby och Piteå kommuner. Kontakta oss om du vill du veta mer, har synpunkter eller vill diskutera landstingets hälso- och sjukvård med oss ledamöter. Namn Telefon Bernt Wallström, Arjeplog, ordförande, v , Jonny Åström, Rosvik, ns Erik Berg, Piteå, c , Eva Åström, Rosvik, ns Anita Gustavsson, Piteå, s Åsa Eriksson, Piteå, kd Rune Grankvist, Arvidsjaur, s , Ylva Stråhle Andersson, Slagnäs, s , Thor Viklund, Älvsbyn, s , Leif Bogren, Piteå, s , Martin Eriksson, Älvsbyn, ns , Erik Lundström, Piteå, fp , Gunilla Wallsten, Piteå, m , Solveig Olsson-Fridh, Slagnäs, ns Daniel Tukia, Piteå, mp Du kan även kontakta landstinget, Inga Gustafsson, tfn , om du vill läsa hela rapporten eller har andra frågor. Rapporten och mer information om beredningen finns också på vår webbsida: 8