Säl och skarv Maria Ovegård, SLU Elin Ljunggren, Uppsala universitet Karl Lundström, SLU

Transkript

1 Säl och skarv Maria Ovegård, SLU Elin Ljunggren, Uppsala universitet Karl Lundström, SLU

2 Fiskpredatorer Maria Ovegård - Skarvbeståndet - Skarvföda - Forskning och förvalting Karl Lundström - Sälbeståndet - Sälföda - Pilotprojekt 8-fjordar - Fiskuttag - Sammanfattning U. Bergström

3 Fiskätande däggdjur och fåglar Däggdjur Sälar Gråsäl Vikaresäl Knubbsäl Fåglar Skarvar Storskarv Mellanskarv Toppskarv Tumlare Mink Utter Div. delfiner och andra valar Grisslor Måsar Trutar Tärnor Skrakar Fiskgjuse Tordmule Lommar Doppingar Häger...

4 Skarvbeståndet

5 Den globala skarven - Det finns omkring 40 arter av skarv i världen (Phalacrocoracidae) - Storskarv (Phalacrocorax carbo sp.) är den mest spridda. Underarter Storskarv och mellanskarv Storskarv och toppskarv

6 NATIONELLA INVENTERINGSPROGRAM SAKNAS

7 Vad gjorde ökningen möjlig? Skyddade enligt EU, Fågeldirektivet Upp till 7 ägg/par varav 2-3 blir flygga Opportunist Övergödda vatten

8 Lukt och vita klippor - förändrad miljö och artsammansättning

9 Skarvar äter fisk - Konkurrens med fisket - Skadar fisk och fångst - Påverkar fiskpopulationer och ekosystem

10 Skarvräkning Toppskarvar Svensk Naturförvaltning Foto: Alf Petersson, sof

11 Skarvräkning Storskarvar Svensk Naturförvaltning

12 Antal skarvbon Skarvräkning Soteskär Häckande Mellanskarvar Mitholmarna 300 Buskären/Käringön Orskär Pater Noster Data: Tommy Järås och SLU Svensk Naturförvaltning

13 Torsk 4% Rötsimpa 34% Sej 1% Andra 61% Torsk 17% Rötsimp a 25% Sej 13% Andra 45% Tånglake 19% Strömmin g 30% Abborre 26% Andra 25% Abborre 35% Gers 23% Karpfisk 19% Andra 23% Abborre 13% Karpfisk 20% Gädda 14% Andra 53% Spigg 20% Tånglake 40% Karpfisk 9% Andra 31% Torsk 11% Rötsimpa 22% Sej 11% Andra 56% Skarvfödan är olika på olika platser

14 Skarvföda, Koster Rötsimpa Torsk Sandskädda Sej/bleka Hakefjorden Rödspotta Bua Skrubba Svart smörbult Oxsimpa Stensnultra Tunga Bua Hakefjorden Koster Viktsprocent Lunneryd och Alexandersson (2005) Finfo 2005:11 ISSN

15 Föda i 8-fjordar området Torskfiskar Gadidae Gobiidae Smörbultar Pleuronectidae Plattfiskar Clupeidae Sill & skarpsill Vadholmen Björningarna Lovarna Fågelskär

16 8- fjordar, spybollsinsamling

17 Mänskliga konflikter Skarven katastrof för fisken & fåglarna. Den Europeiska Kommissionens skydd av den kinesiska skarven Phalacrocorax carbo sinensis Blumenbach 1798, en katastrof för fiskfaunan, ett fiasko för fågelskyddet och en miljöpolitisk skandal +FishEco Kläckningsklara skarvungar stacks ihjäl Skyddsjakten på skarv har stoppats i Stockholm efter att det visat sig att kläckningsfärdiga ungar stuckits ihjäl i sina ägg. Det här är en främmande fågel som inte hör hemma i vår natur, säger en av de ansvariga, Rune Wikström (M), till DN.se. DN, Prisfisk skadad av skarv eller säl Christer Jacobsson fick upp en öring på nära två kilo i närheten av Tegelbacken i fisketävlingen vid Strömmen på söndagen. Det var den tredje största fångsten för dagen men kanske den märkligaste. Öringen hade nämligen ett stort köttsår i sidan. Biten av skarv eller säl, trodde fiskekonsulent Sverker Lovén. DN, Licensjakt stoppad efter massdödande av skarvungar Efter att två skarvkolonier mer eller mindre utplånats på två öar utanför Gävle av ett okänt antal människor stoppar länsstyrelsen licensjakt på skarv. P4 Gävleborg Dags ta skarvproblem på allvar Under de senaste åren har den skarven ökat dramatiskt i Sverige. Det orsakar stor oro för vad det kan innebära för fiskbestånd och sysselsättningar. Jakt och Jägare, Skarvkoloni utplånades i Vänern Mer än 400 skarvbon förstördes under maj och tömdes på ägg på ögruppen Kräklarna i Vänern. GT,

18 Konflikt Förvaltning Forskning K. Lager

19 Knubbsäl i Bohuslän Vad vet man (inte)?

20 Knubbsäl utbredning Illustration: J. Lundin

21 Uppskattad populationsstorlek Knubbsäl - antal Räknat antal Ca 60% av totala antalet Havet 2015/ Knubbsäl Skagerrak-Kattegatt Jakt Havet 1888, Naturhistoriska riksmuséet

22 Knubbsäl Antal antal - knubbsäl i Bohusläm Uppskattade antal Väderöarna-Smögen: Lysekil-Gåsö: Orust-Tjörn: 900? Orust Tjörn Pater-Noster-Marstrand: Naturhistoriska riksmuséet

23 Knubbsäl - inventering Utförs under pälsbytet i augusti? Isakson 2003

24 Knubbsäl - födoval

25 Knubbsäl - födoval Kosterhavet (Härkönen 1987) 1989 (Härkönen & Heide-Jørgensen 1991) Skillnader Mellan områden Mellan säsonger Mellan år? Västerhavet (Strömberg m.fl. 2012) n Skagerrak =11 n Kattegatt =44 Anholt 1980 (Härkönen 1987; 1988)

26 Pilotprojekt i 8-fjordarområdet Betydelsen av säl och skarv i 8-fjordarområdet? Finansiering? Ansvariga myndigheter? Havs- och vattenmyndigheten Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Låg prioritet?! Eget initiativ SLU Projekt 8-fjordar Länsstyrelsen Västra Götaland

27 Pilotprojekt i 8-fjordarområdet Går det att övervaka 1. Födoval hos säl och skarv i området? 2. Antal säl och skarv i området? Havstensfjord och Halsefjorden Svar: Javisst, men mer information behövs: Kontinuerlig insamling/övervakning Fler lokaler Information om rörelsemönster Mer information från allmänheten Prover och data insamlade

28 Bytesförekomst Bytesförekomst Födoval hos knubbsäl i 8 fjordar Preliminära resultat 1 0,75 0,5 0,25 0 Plattfisk Havstensfjord aug 2016 (n=8) Torskfisk Lax/öring Smörbultar Snultror Tånglake Sill/skarpsill 1 Halsefjorden sep-dec 2015 (n=25) 0,75 0,5 0,25 0 Sill/skarpsill Tånglake Snultror Smörbultar Lax/öring Torskfisk Plattfisk

29 Fortsatt och utökat projekt? Mer systematiska undersökningar Födoval Antal och förekomst Kartläggning av kritiska områden/tidpunkter Medborgarforskning Större område Gullmarsfjorden Havstensfjord Halsefjorden-Askeröfjorden Stigfjorden Hakefjorden

30 Uppskattning av konsumtion

31 Antal/drag Antal/drag Antal/station Antal/drag Ryssjor hela 8- fjordarområdet aug-sep 2012 Skärsnultra Stensnultra Ål Torsk Tånglake Sej Vad finns det att äta? Resultat från provfisken Skrubba Bottentrål Havstensfjord sep 2016 Torsk Sandskädda Rödspätta Piggvar Knorrhane Bottentrål Askeröfjorden sep 2016 Vitling Torsk Sandskädda Rötsimpa Rödspätta Vitling Bottentrål Älgöfjorden sep 2016 Sandskädda Torsk Rödspätta Svart smörbult

32 Uppskattning av konsumtion Räkneövning FFO 8-fjordar Säl Min. 100 st Max. 200 st 4 kg fisk/dag 300 dagar/år Min. 120 ton fisk/år Max. 240 ton fisk/år Torsk Viktandel Min. Max i dieten ton/år ton/år 5% % % Skarv Min Max ,5 kg fisk/dag 200 dagar/år Min. 100 ton fisk/år Max. 150 ton fisk/år Torsk Viktandel Min. Max i dieten ton/år ton/år 5% 5 7,5 25% 25 37,5 50% 50 75

33 Sammanfattning Aktuell/kontinuerlig information om säl och skarv saknas Födoval Antal och förekomst Variationer Men går att ta reda på Lågt intresse från förvaltande myndigheter Varför? Vad mer behöver man veta?

34 Sälarnas och skarvarnas betydelse för de lokala fiskbestånden Ekologiska roller? Vilket underlag behövs för att ta reda på detta? Koppling till fisksamhället? Har man koll på fisksamhället? Hur ser födobasen ut för säl och skarv? Lokala bestånd vs. Nordsjöbestånd (t.ex.) Utveckla samarbetet mellan säl-skarvforskning och fiskforskning Annan påverkan på fiskbestånden Fritidsfisket? Exploatering, habitat, syrefria områden? Andra förändringar i ekosystemet? Förvaltningsmål? Vad tycker förvaltningen? Vad vill förvaltningen? Frågor

35 Tack! Niclas Åberg (Projekt 8-fjordar) Sara Ejvegård (Projekt 8-fjordar) Länsstyrelsen V:a Götaland Jan Uddén Thomas Liebig Anders Granhed Erika Norlinder (Marine Monitoring) Föreningen Slussen Tommy Järås