Maringeografisk biologikalender version 1

Transkript

1 Sida 1 (10) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning C MWDC Örlkn Gunnar Möller gunnar.moller@mil.se Maringeografisk biologikalender version 1 1. Bakgrund Förekomsten av marinbiologi har av olika anledningar under en lång tid varit av intresse för Försvarsmakten. Under Kalla kriget och i dess efterdyningar var intresset till största delen riktat mot att insamla information som skulle bidra till säkrare bedömningar om undervattenskränkningar ägt rum eller inte. Idag har fokuset förskjutits till miljöaspekten, det vill säga att Försvarsmakten nu måste ta hänsyn till känslig natur och biologi vid genomförandet av övningar där densamma riskerar att skadas. I Sverige, liksom i övriga delar av världen, görs framsteg inom den marinbiologiska forskningen. Ny teknik medger kartläggningar av biologiska förekomster och rörelser liksom möjligheter att visuellt redovisa insamlad data på ett pedagogiskt och överskådligt sätt. Förutom dessa revolutionerande faktorer kan de stora insamlade datamängderna via Internet göras tillgänglig för alla. För Försvarsmakten möjliggör denna tillgängliga data att vi nu har en möjlighet att kartlägga var och när känslig biologi är förekommande inom våra intresseområden. Känner vi till det har vi en stor möjlighet att anpassa vår verksamhet i tid och rum till områden där vi minimerar risken att skada biologin. Med bakgrund av ovanstående har 4.sjöstridsflottiljen/MWDC tagit initiativet att insamla rikstäckande kvalitetssäkrad biologisk data och presentera denna i en Maringeografisk biologikalender. (gunmol) Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet Hårsfjärden exp-4sjostridsflj@mil.se

2 Sida 2 (10) 2. Syfte Möjliggöra optimal planering för att minimera risken för onödig skada på biologi. 3. Projektbeskrivning Projektet omfattar följande: 1. Inhämtning av kvalitetssäkrad data om tid och rum för känslig biologi 2. Framtagande av kartverktyg för att visualisera inhämtad data Inhämtning av kvalitetssäkrad data om tid och rum för känslig biologi Den känsliga biologin kan indelas i följande kategorier: 1. Däggdjur 2. Fisk 3. Fågel 4. Skydds-/restriktionsområden Inhämtningen av kvalitetssäkrad data görs med hjälp av expertis från de myndigheter som har ansvaret för att inhämta, sammanställa, bearbeta, analysera och delge den efterfrågade datan. Identifierade myndigheter med sådan expertis och tillgång till data är Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges lantbruksuniversitet samt Länsstyrelser. Framtagande av kartverktyg för att visualisera inhämtad data Kartverktyget som all data visualiseras i, och generellt bearbetas med, är framtaget av ESRI. För bearbetning används ArcGIS och för distribuering ArcReader. Programvaran ESRI ArcReader är öppen för alla att dela och kräver ingen licens. Den geografiska kalendern är uppstucken månadsvis. Väljer man t.ex. mars månad kommer alla aktuella känsliga områden (t.ex. fisklek- och restriktionsområden) att redovisas. Förutom de områden som är månadsaktuella finns även områden redovisade vilka ständigt är gällande. Sådana områden är t.ex. militära övningsområden, Natura 2000 habitatsområden, vissa fiskeförbudsområden m.m. 4. Användning och utveckling Den rikstäckande data som hittills inhämtats är ingalunda komplett men kan, med förbehåll för avsaknaden av kvalitativ data om tumlare och fågel, användas; - vid planering av marin verksamhet som skulle kunna störa känslig biologi - som ett underlag för marinbiologiska riskreducerande beräkningar och åtgärder inför och under marin övningsverksamhet

3 Sida 3 (10) Den Maringeografiska biologikalendern kommer kontinuerligt att uppdateras när Försvarsmakten får tillgång till ny och bättre information och data om var och när känslig marinbiologi är förekommande. Möjligen kommer verktyget kompletteras med instruktioner om åtgärder som kan vidtas för att minska risken för skador vid marin verksamhet i känsliga områden. 5. Instruktion och information om presenterad data i kartverktyget Den Maringeografiska biologikalender version 1 kan installeras från bifogad DVD enligt installationsbeskrivning. När programmet startas visas följande vy: Till vänster, markerat i bilden ovan med en röd ram, finns de informationslager som användaren kan välja mellan. Informationslagren är kategoriserade under de sex huvudrubrikerna: Militära övningsområden Förbuds- och restriktionsområden Naturskyddsområden Marinbiologisk månadskalender Biologiska databaser Kartor Under varje + finns fler val samt även legender som redovisar vad symbolerna i kartbilden representerar.

4 Sida 4 (10) Militära övningsområden Militära övningsområden I detta informationslager redovisas utbredningen av alla militära övningsområden. Den databas som ligger till grund är upprättad av Försvarsmakten. Förbuds- och restriktionsområden Förbuds- och restriktionsområden Under denna huvudrubrik redovisas: Fiskeförbudsområden Fågelrestriktionsområden Sälrestriktionsområden

5 Sida 5 (10) Den data som ligger till grund för de redovisade fiskeförbudsområdena har erhållits av Sveriges lantbruksuniversitets havsfiskelaboratorie i Lysekil och omfattar: Vadfiskegräns Baltic Sea Fisheries Prohibited Areas Baltic Sea Cod Closure Areas Havstensfjordens fiskeförbudsområde Vad gäller fågel- och sälrestriktionsområden har data extraherats ur Sjöfartsverkets sjökort. Naturskyddsområden Naturskyddsområden Under huvudrubriken Naturskyddsområden redovisas: Naturreservat Natura 2000 habitatsområden Baltic Sea Protected Areas Naturreservaten har extraherats ur Sjöfartsverkets sjökort. Natura 2000 habitatsområden har hämtats från Länsstyrelsernas dataportal på Internet. Baltic Sea Protected Areas (BSPA) har hämtats från HELCOMs kartverktyg på Internet. BSPA visar de områden som respektive nation rapporterat till HELCOM enligt deras rekommendationer 15/5 (1994).

6 Sida 6 (10) Marinbiologisk månadskalender Marinbiologisk månadskalender Den marinbiologiska månadskalendern redovisar vilka områden som är aktuella där känslig biologi bedöms förekomma. Som namnet antyder är månadskalendern uppstucken månadsvis och under respektive månad finns informationslager om: Fågel Säl Fisk Naturreservat Vad gäller fågel redovisas de fågelrestriktionsområden som extraherats ur Sjöfartverkets sjökort. För sälarnas vidkommande redovisas dels de områden som är särskilt känsliga, t.ex. under pälsbyte och/eller där kutar finns, med en tydligare färgmarkering medan de visten som sälar använder regelbundet under hela året är markerade med en tunnare ram. Den data som ligger till grund för sälinformationslagren har erhållits från Naturhistoriska riksmuseet. Den fiskinformation som redovisas är de områden där fisklek sker. Data har dels erhållits från SLU havsfiskelaboratorium, dels från AquaBiota. Vad gäller data erhållen från AquaBiota är den ett resultat av ett forskningsprojekt som redovisas i Finfo 2011:3 Kartläggning av lekområden för kommersiella fiskarter längs den svenska ostkusten en intervjustudie. Information om naturreservat har extraherats ur Sjöfartsverkets sjökort.

7 Sida 7 (10) Biologiska databaser Under denna huvudrubrik redovisas samlat den data som använts i den marinbiologiska månadskalendern. Dessutom redovisas annan biologisk data som; - inte kan knytas till specifik tidsperiod - bedöms som mindre känslig att behöva ta hänsyn till vid marin övningsverksamhet - är alltför övergripande för att kunna användas vid planering av marin övningsverksamhet. De informationskategorier som ligger under huvudrubriken är: Tumlare Säl Fisk Fågel Den information om tumlare som presenteras visar var tumlare observerats, fångats, dödats och strandat. Data har hämtats från HELCOMs kartverktyg på Internet. Tumlare

8 Sida 8 (10) Sälinformationen redovisar alla sälvisten och har erhållits från Naturhistoriska riksmuseet. Säl Fiskinformationen redovisar dels fisklekområden, dels fiskuppväxtområden. Vad gäller fisklekområden har data dels erhållits från SLU havsfiskelaboratorium, dels från AquaBiota. Fisklekområden

9 Sida 9 (10) Avseende fiskuppväxtområden har inte rikstäckande data kunnat erhållas med undantag av laxvatten som hämtats från HELCOMs kartverktyg på Internet. Information om torskens uppväxtområden i Östersjön har erhållits från SLU havsfiskelaboratorium. Data om övriga arters uppväxtområden (gös, gädda och abborre) visar bara förhållandena i ABC-län och har erhållits av AquaBiota. Fiskuppväxtområden Den fågelinformation som redovisas har hämtats från HELCOMs kartverktyg på Internet. Denna visar uppväxtområden, viktiga fågelområden, häckningsområden samt övervintringsområden. Fågel

10 Sida 10 (10) Kartor Under den sista huvudrubriken finns de kartor som Försvarsmaktens stödenhet geografisk information (Geo SE) bistått projektet med. Övrigt Eventuella fel och brister i kartverktygets presenterade information, liksom förslag till var ytterligare information kan hämtas och förslag till förändringar, anmäls till: 4.sjöstridsflottiljen/MWDC, Örlogskapten Gunnar Möller Telefon: gunnar.moller@mil.se Jonas Wikström Kommendör