Järnvägens roll i transportförsörjningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Järnvägens roll i transportförsörjningen"

Transkript

1 Järnvägens roll i transportförsörjningen Analys av nuläge och utveckling för godstrafik sedan 1988, med tyngdpunkt Godstrafik Del 1

2 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 2 2 Övergripande om godsmarknaden ALLMÄNT OM GODSTRANSPORTERNA I SVERIGE UTVECKLING INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE TRANSPORTMÖNSTER Nuläge ALLMÄNT OM GODSTRAFIKEN PÅ JÄRNVÄG I SVERIGE JÄRNVÄGSSYSTEMET FÖR GODSTRAFIK JÄRNVÄGSNÄTETS STANDARD FÖR GODSTRAFIK...12 TRAFIKERING OCH GODSFLÖDEN KAPACITET Analys av utvecklingen sedan JÄRNVÄGENS INFRASTRUKTUR TRAFIKERING OCH GODSFLÖDEN PUNKTLIGHET OCH FÖRSENINGAR TRANSPORTKOSTNADER FÖR GODSTRANSPORTER PÅ JÄRNVÄG Fortsatt arbete 32 KÄLLFÖRTECKNING

3 1 Bakgrund och syfte Denna rapport ingår i rapportserien Järnvägens roll i transportförsörjningen, del 1 och omfattar en analys av nuläge och utveckling sedan år Syftet med rapportserien är dels att vara ett kortfattat faktamaterial kring järnvägens utveckling sedan år 1988 och dels att vara ett planeringsunderlag för långsiktig planering. Rapportserien omfattar totalt åtta rapporter, varav sex behandlar olika regionala persontransportsystem. Rapporterna om godstrafik och långväga persontrafik omfattar hela landet. Materialet i denna rapport kommer från flera olika källor, vilka är angivna i slutet av rapporten. Rapporten är sammanställd av Lennart Lennefors vid Banverkets Huvudkontor. Figur 1.1: Det svenska järnvägsnätet uppdelat på stråk Morjärv-Karsborgsbruk PITEÅ Nyfors-Piteå SKELLEFTEÅ Bastuträsk-Skellefteå ÖSTERSUND ÖRNSKÖLDSVIK Mellansel-Örnsköldsvik Ådalsbanan HÄRNÖSAND Söderhamn-Kilafors MORA Västerdalsbanan Frykdalsbanan Berslagspendeln UPPSALA Hargshamnsbanan KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STRÖMSTAD Kinnekullebanan HALLSBERG NYKÖPING UDDEVALLA SKÖVDE LINKÖPING Bohusbanan Tjustbanan Viskadalsbanan JÖNKÖPING BORÅS VÄSTERVIK Nässjö-Oskarshamn Nässjö-Vetlanda/Kvillsfors HNJ-banan VARBERG VÄRNAMO VÄXJÖ OSKARSHAMN Stångådalsbanan Markarydsbanan KALMAR Älmhult-Olofström Rååbanan HELSINGBORG KARLSKRONA Blekinge kustbana KRISTIANSTAD LUND Ystadbanan TRELLEBORG YSTAD

4 2 Övergripande om godsmarknaden 2.1 Allmänt om godstransporterna i Sverige De svenska godstransporterna domineras volymmässigt av importerade energiråvaror och traditionella exportprodukter knutna till gruvindustrin och skogsbruket. Denna tunga del av godstransporterna har givit den svenska godstransportmarknaden en speciell prägel. Konsumtionssamhällets expansion har dock medfört att en stor och växande mängd andra varor och produkter tillkommit, vilket bidragit till att godstransportmarknaden blivit mera differentierad. I takt med att marknaderna utvidgats och den geografiska specialiseringen ökat fraktas nu många varor långa sträckor som tidigare producerades och användes lokalt. Godstransportmönstren i Sverige är förhållandevis stabila. Det finns en uppdelning av den svenska transportmarknaden i vissa segment där huvuddelen av transporterna kan hänföras till ett visst transportslag. Under de senaste åren kan man dock notera en ökande användning av enhetslastbärare, exempelvis container. Det ger bättre möjlighet till intermodala transporter. Den ökade containeriseringen av allt fler varugrupper har medfört att gods som tidigare i första hand gick med lastbil nu med fördel kan transporteras på järnväg. Detta har bland annat medfört att kostnadseffektiva järnvägsskyttlar blivit ett allt mer attraktivt alternativ för containeriserat gods. 2.2 Utveckling Under perioden har godstransportarbetet ökat med ca 29 % eller 21 miljarder tonkilometer. Ca 60 % av ökningen var dock koncentrerad till de fyra åren då antal tonkm ökade med hela 17 %. Efter år 1997 har ökningstakten bromstats upp. Godstransporterna på väg har under perioden ökat med ca 47 %. Motsvarande siffror för järnväg och sjöfart är 14 % respektive 23 %. Efter år 1997 har dock järnvägstransporterna haft den största ökningstakten med 11 %, medan transportarbetet med sjöfart och lastbil har ökat med 5 % respektive 7 %. Figur 2.1 visar utvecklingen av godstransporterna för åren , där sjöfart är uppdelat på inrikes- och utrikestransporter och lastbilstransporterna är uppdelad i lång- och kortväga (>10 mil resp <10 mil). Figur 2.1: Utveckling av godstransporter för åren Järnväg Inrikes sjöfart Utrikes sjöfart Lastbil långväga Lastbil kortväga Miljarder tonkm Källa: Marknadsanalys av godstransporterna och persontrafiken, Banverket, Jakob Wajsman, 2002, 2003 och

5 Godstransporternas utveckling över tiden beror av rad olika faktorer exempelvis ekonomisk utveckling; internationellt, nationellt och för olika branscher. Dessa faktorers förändring över tiden påverkar naturligtvis import- och exportmönster, inrikes transportbehov samt vilket typ av gods som behöver transporteras. I figur 2.2 visas hur de olika transportslagens andel av totala transportarbetet i Sverige har utvecklats sedan Godstransporterna på väg har ökat sin andel från 31 till 37 %, medan sjöfart och järnvägstransporterna har minskat sina andelar under samma period. Förutom ovannämnda faktorer som ekonomisk utveckling och branschutveckling påverkas transportvalen av kostnaderna för att använda de olika transportslagen. En utförlig beskrivning av dessa ganska komplicerade samband ryms inte inom ramen för denna korta rapport, utan vi hänvisar till exempelvis "Marknadsanalys av godstransporterna och persontrafiken för år 2004" Banverket, J Wajsman, Viktiga faktorer bakom den kraftiga ökningen av lastbilstransporterna mellan 1992 och 1996 var bland annat höjd tillåten totalvikt från 40 till 60 ton som medförde en möjlig kostnadssänkning med %, slopad kilometerskatt för lastbilar och ökad tillåten fordonslängd för lastbilar. Detta är en del (men inte hela) förklaringen bakom den ökande andelen lastbilstransporter under denna period. Under år 2000 sänktes banavgifterna och dieselpriset ökade, vilket bidragit till att järnvägstransporterna har bibehållit sin andel under de senaste åren. Under de senaste åren ser man också en trend att allt mer gods transporteras i container. Järnvägstrafikens totala transportarbete år 2004 bedöms preliminärt ha uppgått till 20,6 miljarder tonkm, vilket är en ökning med 0,5 miljarder tonkm jämfört med Det bör påpekas att förändring av transportarbete i vissa fall kan vara missvisande. När exempelvis Botniabanan står klar, kommer delar av godtrafiken att gå en kortare väg, vilket i sig kommer att medföra minskat transportarbete. Trots att Botniabanan i sig kommer att ge bättre konkurrenskraft och en ökning av mängden gods som fraktas. Figur 2.2: Transportslagens andel av det långväga transportarbetet 45% 40% 35% 30% 25% 20% Lastbil Utrikes sjöfart Järnväg Inrikes sjöfart 15% 10% 5% 0% Källa: Marknadsanalys av godstransporterna och persontrafiken, Banverket, Jakob Wajsman, 2002, 2003 och

6 2.3 Internationell jämförelse KTH har i rapporten Effektiva tågsystem för godstransporter analyserat de internationella godstransporterna på järnväg. KTH konstaterar att det finns väl kända svårigheter med att transportera gods mellan olika länder i Europa, men att detta i praktiken har varit svårt att överbrygga. I de länder som var EU-länder 1996 har järnvägstransporternas andel av det totala transportarbetet minskat med 1/3 sedan 1988 och andelen är nu endast hälften så stor som i Sverige. Detta trots att Sverige har betydligt förmånligare regler för totalvikt och fordonslängd för lastbilar. Att järnvägstransporternas andel i Sverige ändå är relativt hög, beror bland annat på att basindustrin fortfarande transporterar en stor mängd råvaror inom landet. För de utrikes godstransporterna är andelen i Sverige endast hälften så stor. Att järnvägens godstransporter har så pass låg andel i Europa, beror bland annat på svårigheter att garantera transporttiderna. Den hittillsvarande avregleringen av järnvägen i Europa har inte medfört några påtagliga förbättringar, detta beror bland annat på att operatörerna haft svårt att samarbeta. Andra hinder har varit byråkrati och höga banavgifter. Avregleringen av lastbilstrafiken har däremot medfört lägre priser. I USA har dock godstransporter på järnväg bättre förutsättningar. Där finns en stor gemensam marknad utan nationsgränser och järnvägarna har tekniska prestanda som ligger långt över Europas, se tabell 2.3. Tabell 2.3: Jämförelse mellan järnvägens godstrafik i Sverige, Tyskland och USA 1996 Sverige Tyskland USA Medeltågslastvikt (nettoton) Medeltransportavstånd (km) Medelintäkt (kr/tonkm) 0,19 0,42 0,13 Max axellast (ton) 25 22,5 35 Max bruttovikt lastbil (ton) Markandsandel, exkl utrikes sjöfart 1 30 % 15 % 2 50 % Källa: KTH (2004) Effektiva tågsystem för godstransporter I tabell 2.3 har de utrikes sjöfartstransporterna exkluderats, det medför att järnvägstrafikens marknadsandel i Sverige är 30 %. Den är en andel som är dubbelt så hög som genomsnittet inom EU. Det är dock viktigt att notera att järnvägens utrikes transporter i Sverige endast är hälften så stor som inrikes. I USA är dock järnvägens marknadsandel väsentligt högre än i Sverige. Det beror framförallt på de relativt goda förutsättningarna för järnvägens godstrafik i USA (och sämre förutsättningar för lastbilstrafiken). 1 Järnvägens markandsandel räknat i tonkm 2 Avser genomsnitt i EU 5

7 2.4 Transportmönster En stor del av godstransporterna inom Sverige sker mellan råvaruintensiva industrier i Norrland till vidareförädling i Mellansverige. Även andra typer av industrier längs Norrlandskusten har behov av att kunna nå industrianläggningar och marknader i mellersta och södra Sverige. I figur 2.6 visas kommuner med större arbetsplatser/företag inom fyra olika verksamhetsområden år Uppgifterna som är hämtade från SCB:s företagsregister visar endast större företag, vilket innebär företag med flera mindre bolag i samma tätort kan saknas. En stor del av transporterna har en stark koncentration till vissa stråk i landet. På vägarna transporteras stora flöden längs E4, E6 och E18, även E20 samt riksvägarna 40 och 45 bitvis tunga flöden. Figur 2.4 visar hur godstransporterna fördelar sig över landet, för vägarna ingår endast mätningar av det totala flödet på TEN-nätet. Det innebär att biflödet på vägar utanför TEN-nätet inte finns med, t ex delar av E20. För sjöfarten ingår inte färjetrafiken mellan exempelvis Umeå och Vasa. För järnvägstrafiken fraktas tunga flöden längs Malmbanan från gruvorna i Kiruna och Malmberget (Gällivare kommun). Detta gods skeppas till stora delar ut i hamnarna i Narvik och Luleå. Sjötransporterna fylls på längs hela Norrlandskusten, sydostkusten och Västkusten. Figur 2.4: Godstransporter år 2003 Figur 2.5: Större produktionsanläggningar år 2000 inom 4 olika verksamhetsområden Narvik Godstransporter 1 milj nettoton 5 milj nettoton 10 milj nettoton 20 milj nettoton Järnväg Lastbil Sjöfart inrikes Sjöfart utrikes Ej färjor Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Strömstad Uddev valla Lysekil Stenungsund Götebor g Karlstad Västerås Köping Härnösand Sundsvall Hudiksvall Söderhamn Gävle Har gshamn Norr tälje Kapellskär Stockholm Södertälje Nynäshamn O xelösund Norrköping Västervik Gotlands hamnar Malmgruvor och mineralbrott Metallförädling Papper, pappersmassa träprodukter Tillverkningsindustri V arberg Falkenberg Halmstad Helsingborg Landskrona Malmö Åhus Ystad Trelleborg Oskarshamn Kalmar B e rgkvara Karlshamn Karlskrona Sölvesborg Mönsterås Produktionsanläggningar i Sverige Källa: Trafikverken, bearbetning Infraplan Källa: SCB:s företagsregister, bearbetat i Banverkets marknadsanalys (2001) 6

8 Figur 2.6 visar en modellberäkning av lastat och lossat gods (alla transportslag >3,5 ton) uppdelat per kommun. Göteborg, Kiruna, Lysekil, Luleå, Gällivare och Borlänge lastar mer än 7 miljoner ton/år. De största mottagande kommunerna är Göteborg, Gävle, Lysekil, Stockholm, Helsingborg, Malmö, Borlänge och Norrköping. Där lossas mer än 5 miljoner ton/år. Figur 2.6: Modellberäknat lastat och lossat gods i Sverige år 2001, uppdelat på kommuner l 10 Mton Lastat Lossat Kiruna Gällivare Luleå Piteå Skellefteå Östersund Umeå Örnsköldsvik Sundsvall Borlänge Gävle Karlstad Örebro Uppsala Västerås Lysekil Vänersborg Göteborg Skövde BoråsJönköping Norrköping Linköping Stockholm Visby Halmstad Växjö Kalmar Helsingborg Kristianstad Malmö Ystad Trelleborg Källa: SIKA, bearbetning Banverket 7

9 3 Nuläge 3.1 Allmänt om godstrafiken på järnväg i Sverige Godstrafik bedrivs på i stort sett hela det statliga järnvägsnätet. De begränsningar som finns är dels sådant som avgörs av infrastrukturen i sig som tillåten; vagnvikt, metervikt, axellast och lastprofil. Dels sådant som påverkas av samspelet trafik-infrastruktur, som kapacitet och mötesspårslängder. Godstrafiken på järnväg är starkt koncentrerat till ett fåtal stråk. Från norr till söder går många godståg längs de enkelspåriga stråken Stambanan genom övre Norrland, Norra stambanan och Godsstråket genom Bergslagen fram till Hallsberg. Därefter delas en stor del av flödena upp på Västra stambanan mot Göteborg och Södra stambanan mot Malmö, se figur 3.1. Figur3.1: Total godstrafik vår 2005, antal godståg/vardagsdygn > banor utan godstrafik 28 Kiruna Luleå 15 4 Haparanda Östersund Sundsvall 19 Umeå Källa: Grafisk tidtabell, bearbetning Banverket Gävle Stockholm Norrköping Göteborg Kalmar Malmö Ystad Trelleborg 8

10 3.2 Järnvägssystemet för godstrafik Strategiska godsstråk och noder Banverket har i arbetet med sektorsprogrammet tillsammans med sektorns aktörer identifierat strategiska godsstråk och noder som är av särskild betydelse för utvecklingen av godstransporterna på järnväg. Efter förankring av förslaget under 2002 finns nu dessa stråk och noder fastställda, se figur 3.2. Det finns även andra godskorridorer som kan få stor betydelse framöver, exempelvis N.E.W-korridoren mellan USA:s östkust och nordvästra Ryssland via Narvik och Haparanda. Figur 3.2: Strategiska godsstråk och noder Banor ingående i de övergripande näten Bana under byggnad ingående i de övergripande näten Banor/länkar som kan få stor betydelse i framtiden Större vägar ingående i de övergripande stråken Utpekade noder i de övergripande stråken Luleå Umeå Sundsvall Gävle Borlänge ÖREBRO MÄLAREN VÄNERN Hallsberg VÄTT- ERN Stockholm NORRKÖPING GÖTEBORG JÖNKÖPING HELSINGBORG MALMÖ Trelleborg Källa: Banverket (2002), sektorsprogram för järnvägen 9

11 3.2.2 Rangerbangårdar Rangerbangårdar fungerar som knutpunkter för godstrafiken. Till en rangerbangård ankommer godståg för att delas upp i enskilda vagnar eller vagngrupper, som sedan sätts samman till nya tåg med vagnar som har samma destinationer från andra tåg. Sedan 1999 finns fyra stora rangerbangårdar där man sätter samman tåg för den nationella och internationella trafiken. Dessa är Hallsberg, Borlänge, Göteborg (Sävenäs) och Malmö. Utöver de fyra större rangerbangårdarna finns bangårdar som hanterar den lokala godstågstrafiken. På dessa mindre bangårdar sker idag sammansättning och isärslagning av vagngrupper snarare än rangering. Vidare finns ett stort antal lastnings- och lossningsplatser för godstransporter på järnväg. De sistnämnda finns inte med i figur 3.3. Figur 3.3: Rangerbangårdar, våren 2005 HAPARANDA BODEN VÄNNÄS ÅNGE SUNDSVALL BORLÄNGE GÄVLE KIL KRISTINEHAMN VÄSTERÅS TOMTEBODA HALLSBERG ÄLVSJÖ NORRKÖPING SÄVENÄS NÄSSJÖ HALMSTAD HELSING - BORG MALMÖ ALVESTA HÄSSLEHOLM ESLÖV Större rangerbangård Övriga rangerbangårdar TRELLEBORG YSTAD Källa: Banverket (2005), Järnvägsnätsbeskrivning till T05 10

12 3.2.3 Kombiterminaler För hantering av kombitransporter krävs speciella kombiterminaler och lyftanordningar som kan lyfta lastbärarna mellan de olika transportslagen. Nuvarande större kombiterminaler för överflyttning mellan lastbil och järnväg visas i figur 3.4. I figuren ingår visas de terminaler som ingår i Banverkets järnvägsnätsbeskrivning för T05. Hamnar fungerar också som kombiterminaler där lastbärare lyfts mellan järnvägsvagnar eller lastbil och fartyg Figur 3.4: Kombiterminaler, våren 2005 LULEÅ UMEÅ SUNDSVALL BORLÄNGE GÄVLE HALLSBERG NORRKÖPING STOCKHOLM /ÅRSTA JÖNKÖPING GÖTEBORG HELSING- BORG ÄLMHUL T K ombiterminaler MALMÖ TRELLEBORG Hamn som utgör k ombiterminal Källa: Banverket (2005), Järnvägsnätsbeskrivning till T05 11

13 3.3 Järnvägsnätets standard för godstrafik Bärighet På järnvägsnätet i Sverige tillåts olika lastvikter på olika delar. Tillåten lastvikt anges i största tillåtna axellast (STAX) och största tillåtna vikt per vagnmeter (STVM). STAX 22,5 ton är den vanligast förekommande bärighetsklassen på det svenska järnvägsnätet. De flesta stråk tillåter STAX 22,5. De järnvägar som har en bärighetsklass lägre än STAX 22,5 är i allmänhet banor med en begränsad godstrafik. En höjning av den tillåtna lastvikten per godsvagn ökar förutsättningarna för en god transportekonomi för tunga transporter. Nettolasten per vagn ökar med 15 procent om axellasten höjs från 22,5 ton till 25 ton. De sträckor som idag tillåter STAX 25 ton eller STAX 30 ton framgår av figur 3.5. Sträckorna uppgår till cirka 300 mil eller cirka 25 procent av det totala järnvägsnätet. Med undantag för malmtransporterna på Malmbanan klassas trafiken i dagsläget som specialtransporter, vilket bland annat innebär att den är belagd med vissa restriktioner till exempel nedsatt hastighet och särskilda spårval. Figur 3.5: Största tillåtna axellast (STAX) KIRUNA GÄLLIVARE Boden LULEÅ Storuman PITEÅ SKELLEFTEÅ ÖSTERSUND ÖRNSKÖLDSVIK UMEÅ/ Holmsund SUNDSVALL Hudiksvall Mora Vansbro Falun Söderhamn GÄVLE STAX 30 STAX 25 STAX 25 Utbyggnad pågår STAX 22,5 STRÖMSTAD UDDEVALLA KIL BORLÄNGE Falköping Värnamo Frövi HALLSBERG NÄSSJÖ Avesta/ Krylbo VÄSTERÅS NORRKÖPING Väster vik STOCKHOLM < STAX 22,5 HALMSTAD HELSING- BORG Hyltebruk KALMAR KARLSKRONA MALMÖ Källa: Banverket (2005), Järnvägsnätsbeskrivning till T05 12

14 3.3.2 Lastprofil Lastprofilen anger det utrymme i sid- och höjdled inom vilken vagnen och lasten ska rymmas. Som utgångspunkt för dimensioneringen av lastprofiler på det svenska järnvägsnätet används lastprofil A (bredd 340 cm och höjd 465 cm). Ett undantag är dock sträckan Kiruna Riksgränsen där lastprofil B (bredd 340 cm och höjd 430 cm) gäller. En anpassning av järnvägsnätet till en ny större lastprofil (lastprofil C) håller på att ske. Det kommer att öka möjligheterna att bedriva konkurrenskraftiga transporter på järnvägen för transporter av lättare gods. På banor med lastprofil C kan vagnen ha bredden 360 cm och höjden 483 cm. Med undantag av malmtransporterna på Malmbanan klassas trafiken med större lastprofil än A som specialtransporter, vilket bland annat innebär att den är belagd med vissa restriktioner till exempel nedsatt hastighet och särskilda spårval. Figur 3.6: Tillåten lastprofil, våren 2005 RIKSGRÄNSEN KIRUNA ÄLVSBYN PITEÅ STORFLON ÖSTERSUND SUNDSVALL LJUSDAL MORA VALLVIK VANSBRO FALUN GÄVLE STORVIK BORLÄNGE AVESTA/KRYLBO STÄLLDALEN KIL FRÖVI KARLSTAD LAXÅ HALLSBERG HERRLJUNGA FALKÖPING Millimeter GÖTEBORG BORÅS NÄSSJÖ HALMSTAD HYLTE- BRUK Lastprofil A Lastprofil B Lastprofil C Källa: Banverket (2005), Järnvägsnätsbeskrivning till T05 13

15 3.3.3 Vagnvikter Med begreppet högsta tillåtna vagnvikt menas den vikt som får dras av loket/en på en viss sträcka. Den är beroende av bl a banans lutning och kraftförsörjning. En högre tillåten vagnvikt innebär att fler ton gods kan transporteras bakom varje lok, vilket skapar bättre förutsättningar för en god transportekonomi. Den tillåtna vagnvikten är en viktig faktor för järnvägens konkurrenskraft gentemot andra transportslag. Stambanan genom övre Norrland, länsjärnvägen Nyfors Piteå (Munksund), sträckan Storvik Falun på Bergslagsbanan samt sträckan över Hallandsåsen på Västkustbanan är sträckor med omfattande godstrafik som i dagsläget har stora nedsättningar i tillåten vagnvikt. Under höstmånaderna är vagnvikten över Hallandsåsen dessutom begränsad till 900 ton på grund av att lövfällningen gör spåren hala. Figur 3.7: Största tillåten vagnvikt bakom ett RC-lok, våren 2005 KIRUNA LULE SKELLLEFTE UME STERSUND SUNDSVALL BORL NGE G VLE KARLSTAD HALLSBERG V STER S STOCKHOLM NORRKPING GTEBORG HELSINGBORG MALM H SSLEHOLM KALMAR Vagnvikt bakom ett elektriskt standardlok, tilltna ton <1000/ej el Minst 1400 Källa: Banverket (2004), Ny järnvägs Umeå Haparanda 14

16 3.3.4 Trafikstyrningssystem Inom järnvägsnätsystemet finns ett antal olika typer av trafikstyrningssystem, se fig 3.8. På banor med fjärr- och radioblockering styrs trafiken från trafikledningscentraler. Idag finns åtta olika trafikledningscentraler: Boden, Ånge, Gävle, Stockholm, Hallsberg, Norrköping, Göteborg och Malmö. På banor med tåganmälan (TAM) styrs trafiken av tågklarerare som bemannar stationerna. Övriga trafikstyrningssystem (VUT och FÖT) är enklare system som bara finns på banor med begränsad trafik. Med fjärrblockering kan kapacitetsutnyttjandet öka, eftersom utnyttjandet av banan inte begränsas till tider då stationerna är bemannade, vilket också innebär större flexibilitet för godstransportköparen. Huvuddelen av de tidigare stomjärnvägarna har fjärrblockering eller kommer att byggas ut till fjärrblockering enligt Framtidsplanen. Eftersom det är relativt dyrt att införa fjärrblockering kommer ett nytt förenklat automatiskt trafikledningssystem att införas på flera av de mindre trafikerade banorna Figur 3.8: Trafikstyrningssystem, våren 2005 KIRUNA LULEÅ UMEÅ ÅNGE SUNDSV ALL BORLÄNGE GÄVLE VÄSTERÅS HALLSBERG STOCKHOLM NORRKÖPING LINKÖPING GÖTEBORG NÄSSJÖ HALMST AD MALMÖ Fjärrblock ering Radioblockering Tåganmälan (T AM) Bana med förenklad trafik (FÖT) Vagnuttagningsbana (VUT) Källa: Banverket (2005), Järnvägsnätsbeskrivning till T05 15

17 3.3.5 Elektrifierade linjer Den svenska tågtrafiken drivs i huvudsak med el. På de sträckor som inte är elektrifierade sker trafiken med dieseldrivna tåg. Nackdelen med dieseldrift är dels större emissioner och dels att det ibland krävs orationella och fördyrande trafikupplägg med byten av lok. Ett diesellok har heller inte samma dragkraft som ett elektriskt lok, för tyngre tåg kan det då krävas två lok istället för ett, vilket medför högre trafikeringskostnader. Elektrifierade linjer saknas framförallt för de mindre järnvägarna i sydöstra Sverige samt i Norrlands inland. Under 2004 elektrifierades hamnbanan i Göteborg. Figur 3.9: Elektrifierade linjer, våren 2005 KIRUNA GÄLLIVARE LULEÅ UMEÅ ÖSTERSUND SUNDSVALL GÄVLE BORLÄNGE KARLSTAD VÄSTERÅS UPPSALA STOCK- HOLM HALLSBERG UDDEVALLA NORRKÖPING LINKÖPING GÖTEBORG BORÅS JÖNKÖPING HALMSTAD VÄXJÖ KALMAR HELSINGBORG MALMÖ KRISTIANSTAD KARLSKRONA Elektrifierad bana Ej elektrifierad bana Källa: Banverket (2004), Järnvägsnätsbeskrivning till T05 16

18 3.4 Trafikering och godsflöden Järnvägens produktionssystem De dominerande produkterna i järnvägens produktionssystem är vagnslast, kombitrafik och systemtåg. De olika godsprodukterna visar olika dominans över landet. Systemtågen är dominerande i norra Sverige och Bergslagen, medan kombitågen är vanligare på de dubbelspåriga stråken i södra Sverige. Vagnslasttrafiken är mera jämt spridd över landet och är på många enkelspåriga järnvägar den enda godsprodukten. Malmtransporterna i Norrland är systemtransporter som utgör en mycket stor del av det totala transportarbetet på järnväg, omkring 20%. Dessa transporter är mycket speciella till sin karaktär och går i ett helt eget system med egna specialanpassade vagnar och trafikupplägg. MTAB (Malmtrafik AB) utför transporterna mellan LKAB:s gruvor i Kiruna, Svappavaara och Malmberget till hamnen Narvik samt hamnen och stålverket i Luleå. Den totala transporterade godsmängden på järnvägsnätet uppgick enligt SIKA 3 år 2003 till 57,8 miljoner ton, fördelat på 13,8 i vagnslasttåg, 12,7 i systemtåg, 25,6 i malmtåg och 5,7 i kombitåg. Det är den högsta nivån någonsin. Tabell 3.10: Godstransporterna på järnväg 2003, andel av totala transportarbetet på järnväg, mätt i tonkm Transportprodukt Andel Andel exkl. malmtransporter Malmtransporter 20% - Vagnslast 36% 45% Systemtåg 29% 36% Kombitåg 15% 19% Källa: SIKA: Godstransporter på järnväg, bantrafik Vagnslast Vagnslastsystemet utgörs av transporter bestående av en eller flera vagnar från olika godskunder. På orter med tillräckligt stor godsvolym sätts vagnarna samman till hela tåg som kör till större rangerbangårdar där vagnarna beroende på destination delas upp och ombildas till nya tåg. Denna traditionella typ av järnvägstransporter har varit mest känslig i konkurrensen gentemot lastbilstransporterna. I många fall är det den kostnadskrävande uppsamlingen av vagnar till rangerbangårdar, så kallad matartrafik, som haft svårt att bli kostnadseffektiv. En tumregel har länge varit att matartrafikens andel ligger på 50% av den totala kostnaden. För att minska transporttiderna och höja kvaliteten har vagnslastsystemet genomgått en omstrukturering med minskat antal rangeringar per vagn. Antalet direkttåg (tåg som inte ändrar sammansättning utan går direkt från en avsändande terminal till en mottagande terminal) har ökat i stor utsträckning, speciellt för utlandstrafiken. Detta har bland annat medfört att antalet terminaler minskat och flera rangerbangårdar avvecklats. Omfattande 3 Bantafik 2003, tabell D2 17

19 rangering sker nu enbart vid bangårdarna i Hallsberg, Borlänge, Göteborg och Malmö. Figur 3.10 och 3.11 visar flödet av vagnslasttrafik, enligt sökta tåglägen De långväga fjärrtågen är betydligt fler än de lokala tågen. Trafiken är koncentrerad till Stambanan genom övre Norrland, Norra stambanan, Godsstråket genom Bergslagen samt delar av Bergslagsbanan, Västra stambanan och Södra stambanan. Figur 3.10 Vagnslasttrafik i norra Sverige antal tåg/dygn Figur 3.11: Vagnslasttrafik i södra Sverige, antal tåg/dygn Vagnslasttrafik i norra Sverige Lokal vagnslast Fjärrtåg vagnslast Narvik Vagnslasttrafik i södra Sverige Lokal vagnslast Fjärrtåg vagnslast Kiruna Gällivare Mora Bollnäs 17 12,5 Malung Gävle Murjek Morjärv Borlänge Avesta 26 Älvsbyn Boden Haparanda Charlottenberg 8,5 Uppsala Lycksele 10 Bastuträsk Piteå Luleå Skellefteå Kil Karlstad 15,5 Hallsberg Västerås Katrineholm Stockholm 11,5 Hoting 16,2 Vännäs Hällnäs Umeå Lysekil Uddevalla 11 Mellerud Falköping Mjölby 6,5 3,5 Nyköping Norrköping Östersund Forsmo Långsele Mellansel Örnsköldsvik Göteborg 24 Borås Jönköping Nässjö Oskarshamn 19,5 Bräcke Ånge Sundsvall Halmstad 43 Alvesta Älmhult Kalmar Ljusdal Hudiksvall Hässleholm Bollnäs Söderhamn Ockelbo Gävle 2 turer/dygn 5 turer/dygn 10 turer/dyg 53 Helsingborg 19 Malmö 13,5 TrelleborgYstad Kalshamn 2 turer/dygn 5 turer/dygn 10 turer/dygn 20 turer/dygn Systemtåg Systemtransporterna kännetecknas av att de på ett mycket integrerat sätt ingår i ett företags logistiska struktur. Det innebär att systemtågen fungerar som rullande lager i företagets materialflöde. Viktiga systemtågsupplägg är LKAB:s malmtransporter, SSAB:s Ståltåg mellan Luleå och Borlänge samt Stora Ensos transporter i Base Port mellan pappersbruk och exporthamn Övriga viktiga godsslag är rundvirke, flis, torv och olja. Systemtågstransporterna fortsätter att öka och omfattar efterhand allt fler varugrupper 18

20 Systemtågstransporterna har en stark koncentration till norra Sverige. Längs Stambanan genom övre Norrland utgör systemtransporterna en stor del av volymerna. Dessa transporter utgörs av stålämnen, papper och pappersmassa, timmer, sågade trävaror, lastbilshytter samt färskvaror i nord-sydlig riktning, se figur Ett av de viktigaste systemtågsuppläggen utgörs av stålämnestransporter mellan Luleå och Borlänge. De viktigaste systemtransporterna i Södra Sverige är Stora Ensos papperstransporter, stålpendeln till Oxelösund samt Volvotågen (Olofström ) Alvesta Göteborg. Eftersom sträckan Alvesta Olofström körs inom ramen för vagnslasttrafiken räknas den sträckan formellt som vagnslast, se figur Detsamma gäller Olofström Gent. Figur 3.12: Systemtåg/vecka i norra Sverige Figur 3.13: Systemtåg/vecka i södra Sverige Systemtågupplägg i norra Sverige Trätågspendeln (rundvirke) Narvik Holmen timmerpendeln (rundvirke) LKAB-slingan (Olja mm) BD- ved (rundvirke) Stålpendeln Linerpendeln (SCA papper) Umanpendeln (rundvirke) SCA pendeln (papper) Ångan (rundvirke) Aitikpendeln (kopparslig) Karlsborg-Piteå (kraftpapper/massa) Kopparpendeln/ Rötslamspendeln AvestaPolarit (stål) Tövapendeln (papper) Malmtåg 10 Östersund Hoting Forsmo Långsele Lycksele 11 Mellansel Örnsköldsvik 168 Kiruna 56 Gällivare Murjek 109 Älvsbyn 54 Piteå 28 Bastuträsk Skellefteå Hällnäs Vännäs 44 Umeå Boden Morjärv 134 Luleå 12 Haparanda Systemtågupplägg i södra Sverige Sveg Holmen timmerpendeln (rundvirke) StoraEnsopendeln (papper) Hälleforspendeln (stål) Södra stålpendeln Kopparpendeln/ Rötslamspendeln SCA pendeln (papper) Västgötapendeln (rundvirke) Mora Volvopendeln (bildelar) AvestaPolarit (stål) Vansbro Piperailpendeln (olja) Smålandspendeln (rundvirke) Trätågspendeln (rundvirke) Stålpendeln Fundiapendeln (stål) Inlandsgods AB (rundvirke) Övergår till vagnslasttåg Göteborg Mellerud 51 Borås Kil Karlstad Skövde Falköping Jönköping Nässjö 136 Falun Borlänge Ludvika 28 Frövi Mjölby Bollnäs 58 Avesta Fagersta Hallsberg Katrineholm Norrköping Ockelbo Sala 64 Gävle Västerås 14 Oxelösund Hargshamn Bräcke Ånge 38 Sundsvall 13 Alvesta Halmstad 14 Älmhult Ljusdal 105 Hudiksvall Helsingborg Hässleholm Söderhamn Bollnäs Ockelbo Gävle 5 turer/vecka 10 turer/vecka 20 turer/vecka Malmö Trelleborg 5 turer/vecka 10 turer/vecka 20 turer/vecka Kombitrafik Kombitrafiken på järnväg utgör ett system av tågtransporter med lösa lastbärare och speciella terminaler för omlastning till/från andra transportslag, lastbil eller sjöfart. På senare år har skett en del förändringar på den nordiska kombimarknaden. Den norska kombioperatören CargoNet, som från starten år 2002 var ett helägt dotterbolag till NSB, har köpt upp den dominerande svenska kombioperatören RailCombi. Samtidigt har Green Cargo gått in som delägare i CargoNet. Detta har bland annat inneburit en del samordningsvinster och därmed bättre förutsättningar för kombinerade transporter av högvärdigt gods på järnväg, både i Norden och på kontinenten. 19

Järnvägsnätsbeskrivning 2012 del 1, bilaga 6.1 Tåglägesavgift, Samrådsutgåva

Järnvägsnätsbeskrivning 2012 del 1, bilaga 6.1 Tåglägesavgift, Samrådsutgåva Bilaga 6.1 Tåglägesavgift och passageavgift 1 Tåglägesavgift En särskild avgift tåglägesavgift debiteras enligt avsnitt 6.3.1.1, för tågläge för persontrafik, godstrafik och tjänstetåg. Avgiften baseras

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1 Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden Anläggningen är eller blir lokaliserad till

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade provtider,

Läs mer

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning 2014, bilaga 6.1 Tåglägesavgift, passageavgift och emissioner Samrådsutgåva

Järnvägsnätsbeskrivning 2014, bilaga 6.1 Tåglägesavgift, passageavgift och emissioner Samrådsutgåva Bilaga 6.1 Tåglägesavgift, passageavgift och emissionsavgift 1 Tåglägesavgift En särskild avgift tåglägesavgift debiteras enligt avsnitt 6.3.1.1, för tågläge för persontrafik, godstrafik och tjänstetåg.

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

Effektiva tågsystem för godstransporter

Effektiva tågsystem för godstransporter Effektiva tågsystem för godstransporter en systemstudie Huvudrapport Redaktör: Bo-Lennart Nelldal KTH JÄRNVÄGSGRUPPEN Rapport 0504 Stockholm 2005 Sammanfattning Järnvägen i Europa har förlorat marknadsandelar

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-10-29 1 40 35 Långväga gods per transportmedel Lastbil Miljarder tonkilometer 30 25 20 15 10 5

Läs mer

En anpassad lösning för transport, lagring och logistik

En anpassad lösning för transport, lagring och logistik En anpassad lösning för transport, lagring och logistik En satsning byggd på ansvar för miljön i ett av Sveriges bästa transportlägen Kiruna Katrineholms Logistikcentrum ligger i korsningen mellan västra

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare)

Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare) PM Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2016-09-07 Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun Priserna på bostadsrätter har de senaste åren stigit markant i hela landet. De låga räntorna och en generell bostadsbrist

Läs mer

Effektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_019 Gävle-Storvik, mötesstation BVGv_016 Storvik-Frövi, mötesstation och samtidig infart

Effektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_019 Gävle-Storvik, mötesstation BVGv_016 Storvik-Frövi, mötesstation och samtidig infart PM Effektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_019 Gävle-Storvik, mötesstation BVGv_016 Storvik-Frövi, mötesstation och samtidig infart Handläggare: Hans Thorselius, DANIIELSONDOSK AB Telefon: 0733-96

Läs mer

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010 Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag

Läs mer

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Alingsås 328.5 315.5 Attunda 325 346 334 322 Blekinge 299.5 300.5 Borås 328.5 310.5 Eksjö 297.5 Eskilstuna 316 307.5 Falu Gotland 318.5 Gällivare 297 Gävle

Läs mer

Riktlinjer täthet mellan tåg

Riktlinjer täthet mellan tåg RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Planeringsförutsättningar Tågplan 2018 Ärendenummer: TRV 2016/35883 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet mellan tåg Skapat av: Johan Mattisson Dokumentdatum: 2017-01-23

Läs mer

Effektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_003 Gävle-Sundsvall, ökad kapacitet BVGv_009 Söderhamn-Kilafors, ökad kapacitet, STAX 25, lastprofil C

Effektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_003 Gävle-Sundsvall, ökad kapacitet BVGv_009 Söderhamn-Kilafors, ökad kapacitet, STAX 25, lastprofil C PM Effektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_003 Gävle-Sundsvall, ökad kapacitet BVGv_009 Söderhamn-Kilafors, ökad kapacitet, STAX 25, lastprofil C Handläggare: Hans Thorselius, DANIIELSONDOSK AB Telefon:

Läs mer

Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen

Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen Fyrstegsprincipen 1. Åtgärd som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt.

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

för förklaring se sidan 2

för förklaring se sidan 2 teleskopbomliftar DIESELdrivna 15,2 13,7 12,1 10,6 9,1 7,6 6,1 4,5 3,0 1,5-1,5-1,52m 1,5 3,0 4,5 6,1 7,6 9,1 10,6 12,2m Genie S45RTJ 7361742 15,7 13,7 11,20 0,91x2,44 227 8,50 2,30 2,50 6709 Skumfyllda

Läs mer

Effektiva tågsystem för godstransporter -En systemstudie

Effektiva tågsystem för godstransporter -En systemstudie Effektiva tågsystem för godstransporter -En systemstudie Finansierad av Banverket, Green Cargo och KFB/Vinnova Adj. Professor Bo-Lennart Nelldal Järnvägsgruppen KTH 2005-10-05 60% Långväga godstransporter

Läs mer

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1 Kommun (SIP:ar) rörande barn och unga har ni gjort i er många (SIP) rörande barn och unga ni gjort i er (SIP:ar) har ni gjort under Uppskatta hur många (SIP:ar) som ni har gjort under 2012. Vilken modell

Läs mer

Barn berörda av avhysning 2016

Barn berörda av avhysning 2016 Sida 1 av 12 Barn berörda av avhysning 2016 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2015 till 387 stycken. Det är en minskning med ca 18 procent jämfört med 2015 då antalet uppgick till

Läs mer

Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet

Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet Ett sätt att lätta på transport-trycket? 2010-12-16 Övergripande bild av industristruktur i Sverige (källa SCB) Bergslagen vackert och centralt i Sverige

Läs mer

Grönytor och grönområden i och omkring tätorter 2005, slutgiltig version

Grönytor och grönområden i och omkring tätorter 2005, slutgiltig version MI 12 SM 1002 Grönytor och grönområden i och omkring tätorter 2005, slutgiltig version Tätorter med minst 10 000 invånare Green areas within and around localities 2005 I korta drag Här presenteras resultaten

Läs mer

Riktlinjer täthet mellan tåg

Riktlinjer täthet mellan tåg RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Planeringsförutsättningar Tågplan 2016 Ärendenummer: TRV 2014/97400 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet mellan tåg Skapat av: Per Konrad Dokumentdatum: 2015-04-13 Dokumenttyp:

Läs mer

Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till nationell plan för järnvägen

Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till nationell plan för järnvägen 1 (5) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2003-01-15 F 03-10/SA20 Banverket 781 85 BORLÄNGE Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering

Läs mer

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2013-12-31

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2013-12-31 Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning Jernhusens fastighetsbestånd Jernhusens fastighetsbestånd är utbrett över hela Sverige med fokus på storstadsregioner, tillväxtorter och viktiga järnvägsknutpunkter.

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

SKOGSBASERADE NÄRINGAR SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 2011-08-04 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag

Läs mer

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_007 Malmbanan, ökad kapacitet (Harrå)

Effektredovisning för BVLu_007 Malmbanan, ökad kapacitet (Harrå) PM Effektredovisning för BVLu_007 Malmbanan, ökad kapacitet (Harrå) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Järnvägens roll i transportförsörjningen 2. Nytt godsstråk Väster om Vänern. 50 % järnvägsandel i Göteborgs hamn. Göteborg-Malmö

Järnvägens roll i transportförsörjningen 2. Nytt godsstråk Väster om Vänern. 50 % järnvägsandel i Göteborgs hamn. Göteborg-Malmö Järnvägens roll i transportförsörjningen 2 Godstrafik Möjliga strategier på längre sikt Förutsättningar för 25 % mer malmtransporter Transportkostnader minskar med 30 % i tungt godsstråk Utrymme för fler

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

Järnvägens roll i transportförsörjningen

Järnvägens roll i transportförsörjningen 2006-06-30 Järnvägens roll i transportförsörjningen Analys av nuläge och utveckling för den långväga persontrafiken sedan 1988, med tyngdpunkt 1997 2004 NARVIK BODEN PITEÅ SKELLEFTEÅ TRONDHEIM ÖRSKÖLDSVIK

Läs mer

Pizzafavoriter i Sverige 2011, fem-i-topp

Pizzafavoriter i Sverige 2011, fem-i-topp Pizzafavoriter i Sverige 2011, fem-i-topp Annelöv Arboga Avesta Billesholm Boden 1. Kebabpizza 27% Egen variant 23% Egen variant 22% Egen variant 46% Kebabpizza 18% 2. Egen variant 22% Kebabpizza 18% Kebabpizza

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

TRAFIKVERKET Trafik Avdelning Järnväg Magnus Wahlborg Magdalena Grimm. Kapacitetsutnyttjande och kapacitetsbegränsningar hösten 2010

TRAFIKVERKET Trafik Avdelning Järnväg Magnus Wahlborg Magdalena Grimm. Kapacitetsutnyttjande och kapacitetsbegränsningar hösten 2010 TRAFIKVERKET 2011-02-01 Trafik Avdelning Järnväg Magnus Wahlborg Magdalena Grimm Kapacitetsutnyttjande och kapacitetsbegränsningar hösten 2010 Inledning Trafikverket arbetar med planering av tågtrafik

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Trafik och bankapacitet

Trafik och bankapacitet Trafik och bankapacitet Slutseminarium 3 Gröna Tåget ett snabbtåg för nordiska förhållanden Jennifer Warg, Vectura på uppdrag av Oskar Fröidh, KTH 2012-01-25 Bakgrund och syfte Bakgrund Nya snabbtåg med

Läs mer

Tåglägesavgift, passage- och emissionsavgift

Tåglägesavgift, passage- och emissionsavgift Tåglägesavgift, passage- och emissionsavgift 1 Tåglägesavgift Tåglägesavgiften är en kilometerbaserad avgift som har tre nivåer: hög, mellan och bas. Den geografiska indelningen för de olika nivåerna redovisas

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Regional persontrafik i Bergslagen Möjliga strategier på längre sikt

Regional persontrafik i Bergslagen Möjliga strategier på längre sikt Järnvägens roll i transportförsörjningen 2 Regional persontrafik i Bergslagen Möjliga strategier på längre sikt Mora Malung Rättvik Leksand Gagnef Falun Hofors Storvik Sandviken Gävle Vansbro Ludvika Borlänge

Läs mer

Långväga persontrafik Möjliga strategier på längre sikt

Långväga persontrafik Möjliga strategier på längre sikt Järnvägens roll i transportförsörjningen Långväga persontrafik Möjliga strategier på längre sikt NARVIK BODEN Stockholm-Luleå över natt Restid 0 timmar PITEÅ SKELLEFTEÅ Sundsvall-Luleå tjänsteresa över

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Fastigheter längs den svenska järnvägen

Fastigheter längs den svenska järnvägen Dec. 2005 Fastigheter längs den svenska järnvägen Page 1 Uppdrag Näringsdepartementet har gett Jernhusen i uppdrag att medverka till att stationer och verkstäder utvecklas och ställs till operatörernas

Läs mer

Riktlinjer täthet mellan tåg

Riktlinjer täthet mellan tåg RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Planeringsförutsättningar Tågplan T15 Ärendenummer:TRV 2013/92362 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet mellan tåg Skapat av: Per Konrad Dokumentdatum: 2014-03-12 Dokumenttyp:

Läs mer

Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel. Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB

Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel. Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB Det jobbiga först Vi människor släpper ut för mycket koldioxid i atmosfären därför har EU formulerat klimatmålen 20/20/20

Läs mer

SIKA PM. Järnvägstransporter i Sverige och hanteringen av dessa i en ny nationell godstransportmodell

SIKA PM. Järnvägstransporter i Sverige och hanteringen av dessa i en ny nationell godstransportmodell SIKA PM Järnvägstransporter i Sverige och hanteringen av dessa i en ny nationell godstransportmodell Förord Samgodsmodellen spelar en viktig roll vid bedömning av effekter av olika transportpolitiska beslut.

Läs mer

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS A2001:003 2001 års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS Box 4, 831 21 Östersund Telefon: 063-161870 Telefax: 063-161880 E-post: info@itps.nu www.itps.nu För ytterligare information

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Resultatrapport. Referensnummer: Organisationsnr.: Totalpoäng

Resultatrapport. Referensnummer: Organisationsnr.: Totalpoäng Resultatrapport Köpare Upphandling Köpare: ARBETSFÖRMEDLINGEN Namn: Handläggare: Doris Rexhammar Referensnr: Af-2013/146842 Telefon: +46 10 4870832 E-post: doris.rexhammar@arbetsformedlingen.se Beskrivning:

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, % WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landsting-/regionsjämförelser 2015. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L=statistiskt signifikant lägre än genomsnittet.

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 WEBBTABELLER Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Webbtabell

Läs mer

Riktlinjer täthet mellan tåg

Riktlinjer täthet mellan tåg RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Södra stambanan, Västra stambanan, Västkustbanan, Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergslagen Tågplan 2014 Ärendenummer:TRV 2013/10852 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet

Läs mer

Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid

Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Oskar Fröidh Forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Järnvägsgruppen Oslo, 27 januari 2014 Från vision till framtid Vision Verklighet

Läs mer

Kapacitetsutnyttjande och Kapacitetsbegränsningar 2007/2008

Kapacitetsutnyttjande och Kapacitetsbegränsningar 2007/2008 Kapacitetsutnyttjande och Kapacitetsbegränsningar 2007/2008 Magdalena Grimm Magnus Wahlborg Banverket Leverans 2008-04-21 ISSN/ISBN Innehåll Sammanfattning 5 1. Inledning 6 2 Kapacitetsutnyttjande planering

Läs mer

Barn berörda av avhysning 2014

Barn berörda av avhysning 2014 Sida 1 av 13 Barn berörda av avhysning 2014 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2014 till 459 stycken. Det är en minskning med ca 9 procent jämfört med 2013 då antalet uppgick till

Läs mer

Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun

Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2017-01-16 Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun Efter rekordåret 2015 fortsatte priserna även i fjol att stiga över hela landet. Anledningarna till prisökningarna

Läs mer

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall) småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas

Läs mer

Idéstudie. Godståg genom Bergslagen

Idéstudie. Godståg genom Bergslagen Idéstudie Godståg genom Bergslagen Juli 2009 Datum Diarienummer Idéstudie: Godståg genom Bergslagen Sammanfattning Järnvägstrafiken har ökat mer än vi tidigare förutsett och det finns redan i dag kapacitetsbrister

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Skyltade stråk. Detaljkartor. Sevärdheter. Turförslag. Turistleder. Trafikinfo

Skyltade stråk. Detaljkartor. Sevärdheter. Turförslag. Turistleder. Trafikinfo Tabell 3-1 1 ALINGSÅS* ATMG 02 25 0 + 2 2 2 1 2 1 2 2 ALINGSÅS en 92 50 40 + + 1 3 1 2 3 1 Gröna kartan 3 (landsbygd) i botten 3 ARVIKA en 02 14 + + + 2 1 1 1 2 3 2 4 AVESTA en 87 20 ( ) 1 0 1 0 2 2 2

Läs mer

Kostnad per brukare. Kostnader för sista levnadsåret 2012-12-05. Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen

Kostnad per brukare. Kostnader för sista levnadsåret 2012-12-05. Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen Kostnader för sista levnadsåret Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen Kostnad per brukare Brukarrelaterad uppföljning inom individ- och familjeomsorg Underlag för jämförelser, verksamhetsplanering

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c.

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c. Bilaga 4 Uppnående av behandlingsmål för diabetesvården vid medicinkliniker som deltagit i Nationella diabetesregistret. En jämförelse mellan sjukhus i Sverige år 2005 Här redovisas resultaten för alla

Läs mer

SAMMANFATTNING SKOGSINDUSTRIERNAS YTTRANDE

SAMMANFATTNING SKOGSINDUSTRIERNAS YTTRANDE 2013-11-15 Er ref: Boel Olin Diarienr: TRV 2013/66526 Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över samråd för upphörande av underhåll på järnvägssträckan

Läs mer

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Siffror för hela rikets kommuner finns längst ner Huvudman Andel elever som erbjuds läxhjälp Beviljat

Läs mer

Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan

Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan 1 (5) Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan Part Orgnr Alvesta kommun 212000-0639 Aneby kommun 212000-0498

Läs mer

ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg

ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg Ett gränsöverskridande, gemensamt trafikstyrningssystem för järnvägen Sverige och Europa behöver en konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade EU 1996

Läs mer

Tåglägesavgift, passage- och emissionsavgift

Tåglägesavgift, passage- och emissionsavgift Tåglägesavgift, passage- och emissionsavgift 1 Tåglägesavgift Tåglägesavgiften är en kilometerbaserad avgift som har tre nivåer: hög, mellan och bas. Den geografiska indelningen för de olika nivåerna redovisas

Läs mer

Gasbil i Skåne ett självklar val!

Gasbil i Skåne ett självklar val! Gasbil i Skåne ett självklar val! 2009-11-17 - Mårten Johansson, Biogas Syd Samhälle och näringsliv stödjer Biogas Syd 1 Biogaspusslet har många aktörer Vad är biogas? -Metan-CH 4 -Koldioxid-CO 2 2 Biogas

Läs mer

Anpassning Betyg/ poäng. upplägg och genomförande Betyg/ poäng

Anpassning Betyg/ poäng. upplägg och genomförande Betyg/ poäng Utredningsplatser Af-2012/237135 Anbudsgivare AMO/leveransort Innehåll, upplägg och genomförande Betyg/ poäng Anpassning Betyg/ poäng Pris poäng Totalpoäng Resultat Inda Support Arvika 1/ 16,5 0 10 26,5

Läs mer

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft Ett gemensamt gränsöverskridande trafikstyrningssystem för järnvägen Europa ska få en gemensam och konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade

Läs mer

Jönköping Tranås Vetlanda Nässjö Värnamo Gislaved Eksjö Aneby Vaggeryd Sävsjö...

Jönköping Tranås Vetlanda Nässjö Värnamo Gislaved Eksjö Aneby Vaggeryd Sävsjö... Medlemsavgift 2016 Innehåll Länsförbund Stockholms län... 7 Stockholm... 7 Nacka-Värmdö... 7 Järfälla - Upplandsbro... 7 Södertälje Nykvarn... 7 Norrtälje... 7 Lidingö... 7 Botkyrka Salem... 7 Sollentuna

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Forskning och utvecklingen för effektivare godstransporter

Forskning och utvecklingen för effektivare godstransporter Forskning och utvecklingen för effektivare godstransporter Banverkets GODSET-dag Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-10-22 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt Lönsamhet Konkurrens/

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby)

Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby) PM Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...4 1.3

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer