Järnvägens roll i transportförsörjningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Järnvägens roll i transportförsörjningen"

Transkript

1 Järnvägens roll i transportförsörjningen Analys av nuläge och utveckling för godstrafik sedan 1988, med tyngdpunkt Godstrafik Del 1

2 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 2 2 Övergripande om godsmarknaden ALLMÄNT OM GODSTRANSPORTERNA I SVERIGE UTVECKLING INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE TRANSPORTMÖNSTER Nuläge ALLMÄNT OM GODSTRAFIKEN PÅ JÄRNVÄG I SVERIGE JÄRNVÄGSSYSTEMET FÖR GODSTRAFIK JÄRNVÄGSNÄTETS STANDARD FÖR GODSTRAFIK...12 TRAFIKERING OCH GODSFLÖDEN KAPACITET Analys av utvecklingen sedan JÄRNVÄGENS INFRASTRUKTUR TRAFIKERING OCH GODSFLÖDEN PUNKTLIGHET OCH FÖRSENINGAR TRANSPORTKOSTNADER FÖR GODSTRANSPORTER PÅ JÄRNVÄG Fortsatt arbete 32 KÄLLFÖRTECKNING

3 1 Bakgrund och syfte Denna rapport ingår i rapportserien Järnvägens roll i transportförsörjningen, del 1 och omfattar en analys av nuläge och utveckling sedan år Syftet med rapportserien är dels att vara ett kortfattat faktamaterial kring järnvägens utveckling sedan år 1988 och dels att vara ett planeringsunderlag för långsiktig planering. Rapportserien omfattar totalt åtta rapporter, varav sex behandlar olika regionala persontransportsystem. Rapporterna om godstrafik och långväga persontrafik omfattar hela landet. Materialet i denna rapport kommer från flera olika källor, vilka är angivna i slutet av rapporten. Rapporten är sammanställd av Lennart Lennefors vid Banverkets Huvudkontor. Figur 1.1: Det svenska järnvägsnätet uppdelat på stråk Morjärv-Karsborgsbruk PITEÅ Nyfors-Piteå SKELLEFTEÅ Bastuträsk-Skellefteå ÖSTERSUND ÖRNSKÖLDSVIK Mellansel-Örnsköldsvik Ådalsbanan HÄRNÖSAND Söderhamn-Kilafors MORA Västerdalsbanan Frykdalsbanan Berslagspendeln UPPSALA Hargshamnsbanan KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STRÖMSTAD Kinnekullebanan HALLSBERG NYKÖPING UDDEVALLA SKÖVDE LINKÖPING Bohusbanan Tjustbanan Viskadalsbanan JÖNKÖPING BORÅS VÄSTERVIK Nässjö-Oskarshamn Nässjö-Vetlanda/Kvillsfors HNJ-banan VARBERG VÄRNAMO VÄXJÖ OSKARSHAMN Stångådalsbanan Markarydsbanan KALMAR Älmhult-Olofström Rååbanan HELSINGBORG KARLSKRONA Blekinge kustbana KRISTIANSTAD LUND Ystadbanan TRELLEBORG YSTAD

4 2 Övergripande om godsmarknaden 2.1 Allmänt om godstransporterna i Sverige De svenska godstransporterna domineras volymmässigt av importerade energiråvaror och traditionella exportprodukter knutna till gruvindustrin och skogsbruket. Denna tunga del av godstransporterna har givit den svenska godstransportmarknaden en speciell prägel. Konsumtionssamhällets expansion har dock medfört att en stor och växande mängd andra varor och produkter tillkommit, vilket bidragit till att godstransportmarknaden blivit mera differentierad. I takt med att marknaderna utvidgats och den geografiska specialiseringen ökat fraktas nu många varor långa sträckor som tidigare producerades och användes lokalt. Godstransportmönstren i Sverige är förhållandevis stabila. Det finns en uppdelning av den svenska transportmarknaden i vissa segment där huvuddelen av transporterna kan hänföras till ett visst transportslag. Under de senaste åren kan man dock notera en ökande användning av enhetslastbärare, exempelvis container. Det ger bättre möjlighet till intermodala transporter. Den ökade containeriseringen av allt fler varugrupper har medfört att gods som tidigare i första hand gick med lastbil nu med fördel kan transporteras på järnväg. Detta har bland annat medfört att kostnadseffektiva järnvägsskyttlar blivit ett allt mer attraktivt alternativ för containeriserat gods. 2.2 Utveckling Under perioden har godstransportarbetet ökat med ca 29 % eller 21 miljarder tonkilometer. Ca 60 % av ökningen var dock koncentrerad till de fyra åren då antal tonkm ökade med hela 17 %. Efter år 1997 har ökningstakten bromstats upp. Godstransporterna på väg har under perioden ökat med ca 47 %. Motsvarande siffror för järnväg och sjöfart är 14 % respektive 23 %. Efter år 1997 har dock järnvägstransporterna haft den största ökningstakten med 11 %, medan transportarbetet med sjöfart och lastbil har ökat med 5 % respektive 7 %. Figur 2.1 visar utvecklingen av godstransporterna för åren , där sjöfart är uppdelat på inrikes- och utrikestransporter och lastbilstransporterna är uppdelad i lång- och kortväga (>10 mil resp <10 mil). Figur 2.1: Utveckling av godstransporter för åren Järnväg Inrikes sjöfart Utrikes sjöfart Lastbil långväga Lastbil kortväga Miljarder tonkm Källa: Marknadsanalys av godstransporterna och persontrafiken, Banverket, Jakob Wajsman, 2002, 2003 och

5 Godstransporternas utveckling över tiden beror av rad olika faktorer exempelvis ekonomisk utveckling; internationellt, nationellt och för olika branscher. Dessa faktorers förändring över tiden påverkar naturligtvis import- och exportmönster, inrikes transportbehov samt vilket typ av gods som behöver transporteras. I figur 2.2 visas hur de olika transportslagens andel av totala transportarbetet i Sverige har utvecklats sedan Godstransporterna på väg har ökat sin andel från 31 till 37 %, medan sjöfart och järnvägstransporterna har minskat sina andelar under samma period. Förutom ovannämnda faktorer som ekonomisk utveckling och branschutveckling påverkas transportvalen av kostnaderna för att använda de olika transportslagen. En utförlig beskrivning av dessa ganska komplicerade samband ryms inte inom ramen för denna korta rapport, utan vi hänvisar till exempelvis "Marknadsanalys av godstransporterna och persontrafiken för år 2004" Banverket, J Wajsman, Viktiga faktorer bakom den kraftiga ökningen av lastbilstransporterna mellan 1992 och 1996 var bland annat höjd tillåten totalvikt från 40 till 60 ton som medförde en möjlig kostnadssänkning med %, slopad kilometerskatt för lastbilar och ökad tillåten fordonslängd för lastbilar. Detta är en del (men inte hela) förklaringen bakom den ökande andelen lastbilstransporter under denna period. Under år 2000 sänktes banavgifterna och dieselpriset ökade, vilket bidragit till att järnvägstransporterna har bibehållit sin andel under de senaste åren. Under de senaste åren ser man också en trend att allt mer gods transporteras i container. Järnvägstrafikens totala transportarbete år 2004 bedöms preliminärt ha uppgått till 20,6 miljarder tonkm, vilket är en ökning med 0,5 miljarder tonkm jämfört med Det bör påpekas att förändring av transportarbete i vissa fall kan vara missvisande. När exempelvis Botniabanan står klar, kommer delar av godtrafiken att gå en kortare väg, vilket i sig kommer att medföra minskat transportarbete. Trots att Botniabanan i sig kommer att ge bättre konkurrenskraft och en ökning av mängden gods som fraktas. Figur 2.2: Transportslagens andel av det långväga transportarbetet 45% 40% 35% 30% 25% 20% Lastbil Utrikes sjöfart Järnväg Inrikes sjöfart 15% 10% 5% 0% Källa: Marknadsanalys av godstransporterna och persontrafiken, Banverket, Jakob Wajsman, 2002, 2003 och

6 2.3 Internationell jämförelse KTH har i rapporten Effektiva tågsystem för godstransporter analyserat de internationella godstransporterna på järnväg. KTH konstaterar att det finns väl kända svårigheter med att transportera gods mellan olika länder i Europa, men att detta i praktiken har varit svårt att överbrygga. I de länder som var EU-länder 1996 har järnvägstransporternas andel av det totala transportarbetet minskat med 1/3 sedan 1988 och andelen är nu endast hälften så stor som i Sverige. Detta trots att Sverige har betydligt förmånligare regler för totalvikt och fordonslängd för lastbilar. Att järnvägstransporternas andel i Sverige ändå är relativt hög, beror bland annat på att basindustrin fortfarande transporterar en stor mängd råvaror inom landet. För de utrikes godstransporterna är andelen i Sverige endast hälften så stor. Att järnvägens godstransporter har så pass låg andel i Europa, beror bland annat på svårigheter att garantera transporttiderna. Den hittillsvarande avregleringen av järnvägen i Europa har inte medfört några påtagliga förbättringar, detta beror bland annat på att operatörerna haft svårt att samarbeta. Andra hinder har varit byråkrati och höga banavgifter. Avregleringen av lastbilstrafiken har däremot medfört lägre priser. I USA har dock godstransporter på järnväg bättre förutsättningar. Där finns en stor gemensam marknad utan nationsgränser och järnvägarna har tekniska prestanda som ligger långt över Europas, se tabell 2.3. Tabell 2.3: Jämförelse mellan järnvägens godstrafik i Sverige, Tyskland och USA 1996 Sverige Tyskland USA Medeltågslastvikt (nettoton) Medeltransportavstånd (km) Medelintäkt (kr/tonkm) 0,19 0,42 0,13 Max axellast (ton) 25 22,5 35 Max bruttovikt lastbil (ton) Markandsandel, exkl utrikes sjöfart 1 30 % 15 % 2 50 % Källa: KTH (2004) Effektiva tågsystem för godstransporter I tabell 2.3 har de utrikes sjöfartstransporterna exkluderats, det medför att järnvägstrafikens marknadsandel i Sverige är 30 %. Den är en andel som är dubbelt så hög som genomsnittet inom EU. Det är dock viktigt att notera att järnvägens utrikes transporter i Sverige endast är hälften så stor som inrikes. I USA är dock järnvägens marknadsandel väsentligt högre än i Sverige. Det beror framförallt på de relativt goda förutsättningarna för järnvägens godstrafik i USA (och sämre förutsättningar för lastbilstrafiken). 1 Järnvägens markandsandel räknat i tonkm 2 Avser genomsnitt i EU 5

7 2.4 Transportmönster En stor del av godstransporterna inom Sverige sker mellan råvaruintensiva industrier i Norrland till vidareförädling i Mellansverige. Även andra typer av industrier längs Norrlandskusten har behov av att kunna nå industrianläggningar och marknader i mellersta och södra Sverige. I figur 2.6 visas kommuner med större arbetsplatser/företag inom fyra olika verksamhetsområden år Uppgifterna som är hämtade från SCB:s företagsregister visar endast större företag, vilket innebär företag med flera mindre bolag i samma tätort kan saknas. En stor del av transporterna har en stark koncentration till vissa stråk i landet. På vägarna transporteras stora flöden längs E4, E6 och E18, även E20 samt riksvägarna 40 och 45 bitvis tunga flöden. Figur 2.4 visar hur godstransporterna fördelar sig över landet, för vägarna ingår endast mätningar av det totala flödet på TEN-nätet. Det innebär att biflödet på vägar utanför TEN-nätet inte finns med, t ex delar av E20. För sjöfarten ingår inte färjetrafiken mellan exempelvis Umeå och Vasa. För järnvägstrafiken fraktas tunga flöden längs Malmbanan från gruvorna i Kiruna och Malmberget (Gällivare kommun). Detta gods skeppas till stora delar ut i hamnarna i Narvik och Luleå. Sjötransporterna fylls på längs hela Norrlandskusten, sydostkusten och Västkusten. Figur 2.4: Godstransporter år 2003 Figur 2.5: Större produktionsanläggningar år 2000 inom 4 olika verksamhetsområden Narvik Godstransporter 1 milj nettoton 5 milj nettoton 10 milj nettoton 20 milj nettoton Järnväg Lastbil Sjöfart inrikes Sjöfart utrikes Ej färjor Luleå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Strömstad Uddev valla Lysekil Stenungsund Götebor g Karlstad Västerås Köping Härnösand Sundsvall Hudiksvall Söderhamn Gävle Har gshamn Norr tälje Kapellskär Stockholm Södertälje Nynäshamn O xelösund Norrköping Västervik Gotlands hamnar Malmgruvor och mineralbrott Metallförädling Papper, pappersmassa träprodukter Tillverkningsindustri V arberg Falkenberg Halmstad Helsingborg Landskrona Malmö Åhus Ystad Trelleborg Oskarshamn Kalmar B e rgkvara Karlshamn Karlskrona Sölvesborg Mönsterås Produktionsanläggningar i Sverige Källa: Trafikverken, bearbetning Infraplan Källa: SCB:s företagsregister, bearbetat i Banverkets marknadsanalys (2001) 6

8 Figur 2.6 visar en modellberäkning av lastat och lossat gods (alla transportslag >3,5 ton) uppdelat per kommun. Göteborg, Kiruna, Lysekil, Luleå, Gällivare och Borlänge lastar mer än 7 miljoner ton/år. De största mottagande kommunerna är Göteborg, Gävle, Lysekil, Stockholm, Helsingborg, Malmö, Borlänge och Norrköping. Där lossas mer än 5 miljoner ton/år. Figur 2.6: Modellberäknat lastat och lossat gods i Sverige år 2001, uppdelat på kommuner l 10 Mton Lastat Lossat Kiruna Gällivare Luleå Piteå Skellefteå Östersund Umeå Örnsköldsvik Sundsvall Borlänge Gävle Karlstad Örebro Uppsala Västerås Lysekil Vänersborg Göteborg Skövde BoråsJönköping Norrköping Linköping Stockholm Visby Halmstad Växjö Kalmar Helsingborg Kristianstad Malmö Ystad Trelleborg Källa: SIKA, bearbetning Banverket 7

9 3 Nuläge 3.1 Allmänt om godstrafiken på järnväg i Sverige Godstrafik bedrivs på i stort sett hela det statliga järnvägsnätet. De begränsningar som finns är dels sådant som avgörs av infrastrukturen i sig som tillåten; vagnvikt, metervikt, axellast och lastprofil. Dels sådant som påverkas av samspelet trafik-infrastruktur, som kapacitet och mötesspårslängder. Godstrafiken på järnväg är starkt koncentrerat till ett fåtal stråk. Från norr till söder går många godståg längs de enkelspåriga stråken Stambanan genom övre Norrland, Norra stambanan och Godsstråket genom Bergslagen fram till Hallsberg. Därefter delas en stor del av flödena upp på Västra stambanan mot Göteborg och Södra stambanan mot Malmö, se figur 3.1. Figur3.1: Total godstrafik vår 2005, antal godståg/vardagsdygn > banor utan godstrafik 28 Kiruna Luleå 15 4 Haparanda Östersund Sundsvall 19 Umeå Källa: Grafisk tidtabell, bearbetning Banverket Gävle Stockholm Norrköping Göteborg Kalmar Malmö Ystad Trelleborg 8

10 3.2 Järnvägssystemet för godstrafik Strategiska godsstråk och noder Banverket har i arbetet med sektorsprogrammet tillsammans med sektorns aktörer identifierat strategiska godsstråk och noder som är av särskild betydelse för utvecklingen av godstransporterna på järnväg. Efter förankring av förslaget under 2002 finns nu dessa stråk och noder fastställda, se figur 3.2. Det finns även andra godskorridorer som kan få stor betydelse framöver, exempelvis N.E.W-korridoren mellan USA:s östkust och nordvästra Ryssland via Narvik och Haparanda. Figur 3.2: Strategiska godsstråk och noder Banor ingående i de övergripande näten Bana under byggnad ingående i de övergripande näten Banor/länkar som kan få stor betydelse i framtiden Större vägar ingående i de övergripande stråken Utpekade noder i de övergripande stråken Luleå Umeå Sundsvall Gävle Borlänge ÖREBRO MÄLAREN VÄNERN Hallsberg VÄTT- ERN Stockholm NORRKÖPING GÖTEBORG JÖNKÖPING HELSINGBORG MALMÖ Trelleborg Källa: Banverket (2002), sektorsprogram för järnvägen 9

11 3.2.2 Rangerbangårdar Rangerbangårdar fungerar som knutpunkter för godstrafiken. Till en rangerbangård ankommer godståg för att delas upp i enskilda vagnar eller vagngrupper, som sedan sätts samman till nya tåg med vagnar som har samma destinationer från andra tåg. Sedan 1999 finns fyra stora rangerbangårdar där man sätter samman tåg för den nationella och internationella trafiken. Dessa är Hallsberg, Borlänge, Göteborg (Sävenäs) och Malmö. Utöver de fyra större rangerbangårdarna finns bangårdar som hanterar den lokala godstågstrafiken. På dessa mindre bangårdar sker idag sammansättning och isärslagning av vagngrupper snarare än rangering. Vidare finns ett stort antal lastnings- och lossningsplatser för godstransporter på järnväg. De sistnämnda finns inte med i figur 3.3. Figur 3.3: Rangerbangårdar, våren 2005 HAPARANDA BODEN VÄNNÄS ÅNGE SUNDSVALL BORLÄNGE GÄVLE KIL KRISTINEHAMN VÄSTERÅS TOMTEBODA HALLSBERG ÄLVSJÖ NORRKÖPING SÄVENÄS NÄSSJÖ HALMSTAD HELSING - BORG MALMÖ ALVESTA HÄSSLEHOLM ESLÖV Större rangerbangård Övriga rangerbangårdar TRELLEBORG YSTAD Källa: Banverket (2005), Järnvägsnätsbeskrivning till T05 10

12 3.2.3 Kombiterminaler För hantering av kombitransporter krävs speciella kombiterminaler och lyftanordningar som kan lyfta lastbärarna mellan de olika transportslagen. Nuvarande större kombiterminaler för överflyttning mellan lastbil och järnväg visas i figur 3.4. I figuren ingår visas de terminaler som ingår i Banverkets järnvägsnätsbeskrivning för T05. Hamnar fungerar också som kombiterminaler där lastbärare lyfts mellan järnvägsvagnar eller lastbil och fartyg Figur 3.4: Kombiterminaler, våren 2005 LULEÅ UMEÅ SUNDSVALL BORLÄNGE GÄVLE HALLSBERG NORRKÖPING STOCKHOLM /ÅRSTA JÖNKÖPING GÖTEBORG HELSING- BORG ÄLMHUL T K ombiterminaler MALMÖ TRELLEBORG Hamn som utgör k ombiterminal Källa: Banverket (2005), Järnvägsnätsbeskrivning till T05 11

13 3.3 Järnvägsnätets standard för godstrafik Bärighet På järnvägsnätet i Sverige tillåts olika lastvikter på olika delar. Tillåten lastvikt anges i största tillåtna axellast (STAX) och största tillåtna vikt per vagnmeter (STVM). STAX 22,5 ton är den vanligast förekommande bärighetsklassen på det svenska järnvägsnätet. De flesta stråk tillåter STAX 22,5. De järnvägar som har en bärighetsklass lägre än STAX 22,5 är i allmänhet banor med en begränsad godstrafik. En höjning av den tillåtna lastvikten per godsvagn ökar förutsättningarna för en god transportekonomi för tunga transporter. Nettolasten per vagn ökar med 15 procent om axellasten höjs från 22,5 ton till 25 ton. De sträckor som idag tillåter STAX 25 ton eller STAX 30 ton framgår av figur 3.5. Sträckorna uppgår till cirka 300 mil eller cirka 25 procent av det totala järnvägsnätet. Med undantag för malmtransporterna på Malmbanan klassas trafiken i dagsläget som specialtransporter, vilket bland annat innebär att den är belagd med vissa restriktioner till exempel nedsatt hastighet och särskilda spårval. Figur 3.5: Största tillåtna axellast (STAX) KIRUNA GÄLLIVARE Boden LULEÅ Storuman PITEÅ SKELLEFTEÅ ÖSTERSUND ÖRNSKÖLDSVIK UMEÅ/ Holmsund SUNDSVALL Hudiksvall Mora Vansbro Falun Söderhamn GÄVLE STAX 30 STAX 25 STAX 25 Utbyggnad pågår STAX 22,5 STRÖMSTAD UDDEVALLA KIL BORLÄNGE Falköping Värnamo Frövi HALLSBERG NÄSSJÖ Avesta/ Krylbo VÄSTERÅS NORRKÖPING Väster vik STOCKHOLM < STAX 22,5 HALMSTAD HELSING- BORG Hyltebruk KALMAR KARLSKRONA MALMÖ Källa: Banverket (2005), Järnvägsnätsbeskrivning till T05 12

14 3.3.2 Lastprofil Lastprofilen anger det utrymme i sid- och höjdled inom vilken vagnen och lasten ska rymmas. Som utgångspunkt för dimensioneringen av lastprofiler på det svenska järnvägsnätet används lastprofil A (bredd 340 cm och höjd 465 cm). Ett undantag är dock sträckan Kiruna Riksgränsen där lastprofil B (bredd 340 cm och höjd 430 cm) gäller. En anpassning av järnvägsnätet till en ny större lastprofil (lastprofil C) håller på att ske. Det kommer att öka möjligheterna att bedriva konkurrenskraftiga transporter på järnvägen för transporter av lättare gods. På banor med lastprofil C kan vagnen ha bredden 360 cm och höjden 483 cm. Med undantag av malmtransporterna på Malmbanan klassas trafiken med större lastprofil än A som specialtransporter, vilket bland annat innebär att den är belagd med vissa restriktioner till exempel nedsatt hastighet och särskilda spårval. Figur 3.6: Tillåten lastprofil, våren 2005 RIKSGRÄNSEN KIRUNA ÄLVSBYN PITEÅ STORFLON ÖSTERSUND SUNDSVALL LJUSDAL MORA VALLVIK VANSBRO FALUN GÄVLE STORVIK BORLÄNGE AVESTA/KRYLBO STÄLLDALEN KIL FRÖVI KARLSTAD LAXÅ HALLSBERG HERRLJUNGA FALKÖPING Millimeter GÖTEBORG BORÅS NÄSSJÖ HALMSTAD HYLTE- BRUK Lastprofil A Lastprofil B Lastprofil C Källa: Banverket (2005), Järnvägsnätsbeskrivning till T05 13

15 3.3.3 Vagnvikter Med begreppet högsta tillåtna vagnvikt menas den vikt som får dras av loket/en på en viss sträcka. Den är beroende av bl a banans lutning och kraftförsörjning. En högre tillåten vagnvikt innebär att fler ton gods kan transporteras bakom varje lok, vilket skapar bättre förutsättningar för en god transportekonomi. Den tillåtna vagnvikten är en viktig faktor för järnvägens konkurrenskraft gentemot andra transportslag. Stambanan genom övre Norrland, länsjärnvägen Nyfors Piteå (Munksund), sträckan Storvik Falun på Bergslagsbanan samt sträckan över Hallandsåsen på Västkustbanan är sträckor med omfattande godstrafik som i dagsläget har stora nedsättningar i tillåten vagnvikt. Under höstmånaderna är vagnvikten över Hallandsåsen dessutom begränsad till 900 ton på grund av att lövfällningen gör spåren hala. Figur 3.7: Största tillåten vagnvikt bakom ett RC-lok, våren 2005 KIRUNA LULE SKELLLEFTE UME STERSUND SUNDSVALL BORL NGE G VLE KARLSTAD HALLSBERG V STER S STOCKHOLM NORRKPING GTEBORG HELSINGBORG MALM H SSLEHOLM KALMAR Vagnvikt bakom ett elektriskt standardlok, tilltna ton <1000/ej el Minst 1400 Källa: Banverket (2004), Ny järnvägs Umeå Haparanda 14

16 3.3.4 Trafikstyrningssystem Inom järnvägsnätsystemet finns ett antal olika typer av trafikstyrningssystem, se fig 3.8. På banor med fjärr- och radioblockering styrs trafiken från trafikledningscentraler. Idag finns åtta olika trafikledningscentraler: Boden, Ånge, Gävle, Stockholm, Hallsberg, Norrköping, Göteborg och Malmö. På banor med tåganmälan (TAM) styrs trafiken av tågklarerare som bemannar stationerna. Övriga trafikstyrningssystem (VUT och FÖT) är enklare system som bara finns på banor med begränsad trafik. Med fjärrblockering kan kapacitetsutnyttjandet öka, eftersom utnyttjandet av banan inte begränsas till tider då stationerna är bemannade, vilket också innebär större flexibilitet för godstransportköparen. Huvuddelen av de tidigare stomjärnvägarna har fjärrblockering eller kommer att byggas ut till fjärrblockering enligt Framtidsplanen. Eftersom det är relativt dyrt att införa fjärrblockering kommer ett nytt förenklat automatiskt trafikledningssystem att införas på flera av de mindre trafikerade banorna Figur 3.8: Trafikstyrningssystem, våren 2005 KIRUNA LULEÅ UMEÅ ÅNGE SUNDSV ALL BORLÄNGE GÄVLE VÄSTERÅS HALLSBERG STOCKHOLM NORRKÖPING LINKÖPING GÖTEBORG NÄSSJÖ HALMST AD MALMÖ Fjärrblock ering Radioblockering Tåganmälan (T AM) Bana med förenklad trafik (FÖT) Vagnuttagningsbana (VUT) Källa: Banverket (2005), Järnvägsnätsbeskrivning till T05 15

17 3.3.5 Elektrifierade linjer Den svenska tågtrafiken drivs i huvudsak med el. På de sträckor som inte är elektrifierade sker trafiken med dieseldrivna tåg. Nackdelen med dieseldrift är dels större emissioner och dels att det ibland krävs orationella och fördyrande trafikupplägg med byten av lok. Ett diesellok har heller inte samma dragkraft som ett elektriskt lok, för tyngre tåg kan det då krävas två lok istället för ett, vilket medför högre trafikeringskostnader. Elektrifierade linjer saknas framförallt för de mindre järnvägarna i sydöstra Sverige samt i Norrlands inland. Under 2004 elektrifierades hamnbanan i Göteborg. Figur 3.9: Elektrifierade linjer, våren 2005 KIRUNA GÄLLIVARE LULEÅ UMEÅ ÖSTERSUND SUNDSVALL GÄVLE BORLÄNGE KARLSTAD VÄSTERÅS UPPSALA STOCK- HOLM HALLSBERG UDDEVALLA NORRKÖPING LINKÖPING GÖTEBORG BORÅS JÖNKÖPING HALMSTAD VÄXJÖ KALMAR HELSINGBORG MALMÖ KRISTIANSTAD KARLSKRONA Elektrifierad bana Ej elektrifierad bana Källa: Banverket (2004), Järnvägsnätsbeskrivning till T05 16

18 3.4 Trafikering och godsflöden Järnvägens produktionssystem De dominerande produkterna i järnvägens produktionssystem är vagnslast, kombitrafik och systemtåg. De olika godsprodukterna visar olika dominans över landet. Systemtågen är dominerande i norra Sverige och Bergslagen, medan kombitågen är vanligare på de dubbelspåriga stråken i södra Sverige. Vagnslasttrafiken är mera jämt spridd över landet och är på många enkelspåriga järnvägar den enda godsprodukten. Malmtransporterna i Norrland är systemtransporter som utgör en mycket stor del av det totala transportarbetet på järnväg, omkring 20%. Dessa transporter är mycket speciella till sin karaktär och går i ett helt eget system med egna specialanpassade vagnar och trafikupplägg. MTAB (Malmtrafik AB) utför transporterna mellan LKAB:s gruvor i Kiruna, Svappavaara och Malmberget till hamnen Narvik samt hamnen och stålverket i Luleå. Den totala transporterade godsmängden på järnvägsnätet uppgick enligt SIKA 3 år 2003 till 57,8 miljoner ton, fördelat på 13,8 i vagnslasttåg, 12,7 i systemtåg, 25,6 i malmtåg och 5,7 i kombitåg. Det är den högsta nivån någonsin. Tabell 3.10: Godstransporterna på järnväg 2003, andel av totala transportarbetet på järnväg, mätt i tonkm Transportprodukt Andel Andel exkl. malmtransporter Malmtransporter 20% - Vagnslast 36% 45% Systemtåg 29% 36% Kombitåg 15% 19% Källa: SIKA: Godstransporter på järnväg, bantrafik Vagnslast Vagnslastsystemet utgörs av transporter bestående av en eller flera vagnar från olika godskunder. På orter med tillräckligt stor godsvolym sätts vagnarna samman till hela tåg som kör till större rangerbangårdar där vagnarna beroende på destination delas upp och ombildas till nya tåg. Denna traditionella typ av järnvägstransporter har varit mest känslig i konkurrensen gentemot lastbilstransporterna. I många fall är det den kostnadskrävande uppsamlingen av vagnar till rangerbangårdar, så kallad matartrafik, som haft svårt att bli kostnadseffektiv. En tumregel har länge varit att matartrafikens andel ligger på 50% av den totala kostnaden. För att minska transporttiderna och höja kvaliteten har vagnslastsystemet genomgått en omstrukturering med minskat antal rangeringar per vagn. Antalet direkttåg (tåg som inte ändrar sammansättning utan går direkt från en avsändande terminal till en mottagande terminal) har ökat i stor utsträckning, speciellt för utlandstrafiken. Detta har bland annat medfört att antalet terminaler minskat och flera rangerbangårdar avvecklats. Omfattande 3 Bantafik 2003, tabell D2 17

19 rangering sker nu enbart vid bangårdarna i Hallsberg, Borlänge, Göteborg och Malmö. Figur 3.10 och 3.11 visar flödet av vagnslasttrafik, enligt sökta tåglägen De långväga fjärrtågen är betydligt fler än de lokala tågen. Trafiken är koncentrerad till Stambanan genom övre Norrland, Norra stambanan, Godsstråket genom Bergslagen samt delar av Bergslagsbanan, Västra stambanan och Södra stambanan. Figur 3.10 Vagnslasttrafik i norra Sverige antal tåg/dygn Figur 3.11: Vagnslasttrafik i södra Sverige, antal tåg/dygn Vagnslasttrafik i norra Sverige Lokal vagnslast Fjärrtåg vagnslast Narvik Vagnslasttrafik i södra Sverige Lokal vagnslast Fjärrtåg vagnslast Kiruna Gällivare Mora Bollnäs 17 12,5 Malung Gävle Murjek Morjärv Borlänge Avesta 26 Älvsbyn Boden Haparanda Charlottenberg 8,5 Uppsala Lycksele 10 Bastuträsk Piteå Luleå Skellefteå Kil Karlstad 15,5 Hallsberg Västerås Katrineholm Stockholm 11,5 Hoting 16,2 Vännäs Hällnäs Umeå Lysekil Uddevalla 11 Mellerud Falköping Mjölby 6,5 3,5 Nyköping Norrköping Östersund Forsmo Långsele Mellansel Örnsköldsvik Göteborg 24 Borås Jönköping Nässjö Oskarshamn 19,5 Bräcke Ånge Sundsvall Halmstad 43 Alvesta Älmhult Kalmar Ljusdal Hudiksvall Hässleholm Bollnäs Söderhamn Ockelbo Gävle 2 turer/dygn 5 turer/dygn 10 turer/dyg 53 Helsingborg 19 Malmö 13,5 TrelleborgYstad Kalshamn 2 turer/dygn 5 turer/dygn 10 turer/dygn 20 turer/dygn Systemtåg Systemtransporterna kännetecknas av att de på ett mycket integrerat sätt ingår i ett företags logistiska struktur. Det innebär att systemtågen fungerar som rullande lager i företagets materialflöde. Viktiga systemtågsupplägg är LKAB:s malmtransporter, SSAB:s Ståltåg mellan Luleå och Borlänge samt Stora Ensos transporter i Base Port mellan pappersbruk och exporthamn Övriga viktiga godsslag är rundvirke, flis, torv och olja. Systemtågstransporterna fortsätter att öka och omfattar efterhand allt fler varugrupper 18

20 Systemtågstransporterna har en stark koncentration till norra Sverige. Längs Stambanan genom övre Norrland utgör systemtransporterna en stor del av volymerna. Dessa transporter utgörs av stålämnen, papper och pappersmassa, timmer, sågade trävaror, lastbilshytter samt färskvaror i nord-sydlig riktning, se figur Ett av de viktigaste systemtågsuppläggen utgörs av stålämnestransporter mellan Luleå och Borlänge. De viktigaste systemtransporterna i Södra Sverige är Stora Ensos papperstransporter, stålpendeln till Oxelösund samt Volvotågen (Olofström ) Alvesta Göteborg. Eftersom sträckan Alvesta Olofström körs inom ramen för vagnslasttrafiken räknas den sträckan formellt som vagnslast, se figur Detsamma gäller Olofström Gent. Figur 3.12: Systemtåg/vecka i norra Sverige Figur 3.13: Systemtåg/vecka i södra Sverige Systemtågupplägg i norra Sverige Trätågspendeln (rundvirke) Narvik Holmen timmerpendeln (rundvirke) LKAB-slingan (Olja mm) BD- ved (rundvirke) Stålpendeln Linerpendeln (SCA papper) Umanpendeln (rundvirke) SCA pendeln (papper) Ångan (rundvirke) Aitikpendeln (kopparslig) Karlsborg-Piteå (kraftpapper/massa) Kopparpendeln/ Rötslamspendeln AvestaPolarit (stål) Tövapendeln (papper) Malmtåg 10 Östersund Hoting Forsmo Långsele Lycksele 11 Mellansel Örnsköldsvik 168 Kiruna 56 Gällivare Murjek 109 Älvsbyn 54 Piteå 28 Bastuträsk Skellefteå Hällnäs Vännäs 44 Umeå Boden Morjärv 134 Luleå 12 Haparanda Systemtågupplägg i södra Sverige Sveg Holmen timmerpendeln (rundvirke) StoraEnsopendeln (papper) Hälleforspendeln (stål) Södra stålpendeln Kopparpendeln/ Rötslamspendeln SCA pendeln (papper) Västgötapendeln (rundvirke) Mora Volvopendeln (bildelar) AvestaPolarit (stål) Vansbro Piperailpendeln (olja) Smålandspendeln (rundvirke) Trätågspendeln (rundvirke) Stålpendeln Fundiapendeln (stål) Inlandsgods AB (rundvirke) Övergår till vagnslasttåg Göteborg Mellerud 51 Borås Kil Karlstad Skövde Falköping Jönköping Nässjö 136 Falun Borlänge Ludvika 28 Frövi Mjölby Bollnäs 58 Avesta Fagersta Hallsberg Katrineholm Norrköping Ockelbo Sala 64 Gävle Västerås 14 Oxelösund Hargshamn Bräcke Ånge 38 Sundsvall 13 Alvesta Halmstad 14 Älmhult Ljusdal 105 Hudiksvall Helsingborg Hässleholm Söderhamn Bollnäs Ockelbo Gävle 5 turer/vecka 10 turer/vecka 20 turer/vecka Malmö Trelleborg 5 turer/vecka 10 turer/vecka 20 turer/vecka Kombitrafik Kombitrafiken på järnväg utgör ett system av tågtransporter med lösa lastbärare och speciella terminaler för omlastning till/från andra transportslag, lastbil eller sjöfart. På senare år har skett en del förändringar på den nordiska kombimarknaden. Den norska kombioperatören CargoNet, som från starten år 2002 var ett helägt dotterbolag till NSB, har köpt upp den dominerande svenska kombioperatören RailCombi. Samtidigt har Green Cargo gått in som delägare i CargoNet. Detta har bland annat inneburit en del samordningsvinster och därmed bättre förutsättningar för kombinerade transporter av högvärdigt gods på järnväg, både i Norden och på kontinenten. 19

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1 Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden Anläggningen är eller blir lokaliserad till

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning 2014, bilaga 6.1 Tåglägesavgift, passageavgift och emissioner Samrådsutgåva

Järnvägsnätsbeskrivning 2014, bilaga 6.1 Tåglägesavgift, passageavgift och emissioner Samrådsutgåva Bilaga 6.1 Tåglägesavgift, passageavgift och emissionsavgift 1 Tåglägesavgift En särskild avgift tåglägesavgift debiteras enligt avsnitt 6.3.1.1, för tågläge för persontrafik, godstrafik och tjänstetåg.

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

En anpassad lösning för transport, lagring och logistik

En anpassad lösning för transport, lagring och logistik En anpassad lösning för transport, lagring och logistik En satsning byggd på ansvar för miljön i ett av Sveriges bästa transportlägen Kiruna Katrineholms Logistikcentrum ligger i korsningen mellan västra

Läs mer

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-10-29 1 40 35 Långväga gods per transportmedel Lastbil Miljarder tonkilometer 30 25 20 15 10 5

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

Effektiva tågsystem för godstransporter -En systemstudie

Effektiva tågsystem för godstransporter -En systemstudie Effektiva tågsystem för godstransporter -En systemstudie Finansierad av Banverket, Green Cargo och KFB/Vinnova Adj. Professor Bo-Lennart Nelldal Järnvägsgruppen KTH 2005-10-05 60% Långväga godstransporter

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet

Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet Ett sätt att lätta på transport-trycket? 2010-12-16 Övergripande bild av industristruktur i Sverige (källa SCB) Bergslagen vackert och centralt i Sverige

Läs mer

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2013-12-31

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2013-12-31 Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning Jernhusens fastighetsbestånd Jernhusens fastighetsbestånd är utbrett över hela Sverige med fokus på storstadsregioner, tillväxtorter och viktiga järnvägsknutpunkter.

Läs mer

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

SKOGSBASERADE NÄRINGAR SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit

Läs mer

Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid

Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Oskar Fröidh Forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Järnvägsgruppen Oslo, 27 januari 2014 Från vision till framtid Vision Verklighet

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft Ett gemensamt gränsöverskridande trafikstyrningssystem för järnvägen Europa ska få en gemensam och konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade

Läs mer

Fastigheter längs den svenska järnvägen

Fastigheter längs den svenska järnvägen Dec. 2005 Fastigheter längs den svenska järnvägen Page 1 Uppdrag Näringsdepartementet har gett Jernhusen i uppdrag att medverka till att stationer och verkstäder utvecklas och ställs till operatörernas

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Forskning och utvecklingen för effektivare godstransporter

Forskning och utvecklingen för effektivare godstransporter Forskning och utvecklingen för effektivare godstransporter Banverkets GODSET-dag Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-10-22 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt Lönsamhet Konkurrens/

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

Kombitransporter i Sverige och Europa

Kombitransporter i Sverige och Europa Kombitransporter i Sverige och Europa Vill du vara med och minska CO 2 -utsläppen och samtidigt få en fördelaktig transportekonomi? Utveckling Linjer i Sverige och Europa Fördelar Miljö och emissioner

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Kostnad per brukare. Kostnader för sista levnadsåret 2012-12-05. Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen

Kostnad per brukare. Kostnader för sista levnadsåret 2012-12-05. Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen Kostnader för sista levnadsåret Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen Kostnad per brukare Brukarrelaterad uppföljning inom individ- och familjeomsorg Underlag för jämförelser, verksamhetsplanering

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING Götalandsbanan - En närmare framtid Marknad -Trafikering - Resandeflöden 07 10 09 Anders Lundberg Idéstudiens trafikavsnitt är inte en spårutredning Marknadsanalys Konkurrensanalys Definition av mål för

Läs mer

Gasbil i Skåne ett självklar val!

Gasbil i Skåne ett självklar val! Gasbil i Skåne ett självklar val! 2009-11-17 - Mårten Johansson, Biogas Syd Samhälle och näringsliv stödjer Biogas Syd 1 Biogaspusslet har många aktörer Vad är biogas? -Metan-CH 4 -Koldioxid-CO 2 2 Biogas

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Namn URL adress E-mail adress Alingsås Judoklubb www.alingsasjudo.org sonny.dahl@alingsas.se Arboga Judoklubb

Namn URL adress E-mail adress Alingsås Judoklubb www.alingsasjudo.org sonny.dahl@alingsas.se Arboga Judoklubb Namn URL adress E-mail adress Alingsås Judoklubb www.alingsasjudo.org sonny.dahl@alingsas.se Arboga Judoklubb www.idrottonline.se/arboga/arbogajk-judo 0589.14302@telia.com Bodens Bushido Center www.bodenbushido.se

Läs mer

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2014-12-31

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2014-12-31 Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning Jernhusens fastighetsbestånd Jernhusens fastighetsbestånd är utbrett över hela Sverige med fokus på storstadsregioner, tillväxtorter och viktiga järnvägsknutpunkter.

Läs mer

20 Storlien-Östersund-Stockholm-Göteborg/Malmö Endast nattåg Jämtland-Stockholm/Göteborg/Malmö

20 Storlien-Östersund-Stockholm-Göteborg/Malmö Endast nattåg Jämtland-Stockholm/Göteborg/Malmö 20 Storlien-Östersund-Stockholm-Göteborg/Malmö Endast nattåg Jämtland-Stockholm/Göteborg/Malmö 16 aug-12 dec 2009 SJ SJ SJ SJ Natt Natt Natt Natt Tågnummer 10077 10077 2 10073 10073 3 16/8-5/9 16/8-5/9

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas Biogas en klimatsmart vinnare Mattias Hennius, E.ON Gas Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 620 TWh TWh Vattenkraft 62 Biobränsle 116 Gas 12 Värmepumpar

Läs mer

Infrastruktur i en växande region. Borås 2012-05-15.

Infrastruktur i en växande region. Borås 2012-05-15. Infrastruktur i en växande region. Borås 2012-05-15. Vår plats på jorden Europa Europa ur spanskt perspektiv Kapacitetsproblem Europakorridoren skall vara ett integrerat transportsystem bestående av E4,

Läs mer

GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR

GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR Image size: 7,94 cm x 25,4 cm GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR BESTÄLL EN HÖGHASTIGHETSBANA! Kapacitetsbrist varierar över dygnet Kapacitet Kapacitetstak 00 06 12 18 24 Tid Marknadsefterfrågan

Läs mer

The No.1 port in Scandinavia

The No.1 port in Scandinavia THE PORT OF SCANDINAVIA 57 42 N 11 56 E The No.1 port in Scandinavia Porten mot världen Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med direktlinjer till 140 destinationer globalt. Det gör oss till Skandinaviens

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102 FÖRHANDLINGSANSVARIGA VID REVISION 2012-10-01 Detta är den ansvarsfördelning som görs av avdelningsstyrelsen. Ansvaret handlar om att vara den person som arbetsgivaren tar kontakt med inför kallelse till

Läs mer

Konkurrenskraftiga kombitransportsystem

Konkurrenskraftiga kombitransportsystem Effektiva tågsystem för godstransporter - Underlagsrapport - Konkurrenskraftiga kombitransportsystem Bo-Lennart Nelldal Peter Bark Jakob Wajsman Gerhard Troche KTH Järnvägsgruppen Rapport 0513 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2010-05-04 KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik 1 KTH Järnvägsgruppen

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Biovärme och biokraftvärme 1998

Biovärme och biokraftvärme 1998 Biovärme och biokraftvärme 1998 Fjärrvärmeföreningen producerar varje år en statistik över produktion av fjärrvärme och bränsleanvändningen bland föreningens medlemmar. Vår vana trogen gör vi ett urval,

Läs mer

Kan sjöfarten rädda. trängseln på järnväg? Einar Schuch Regionchef. Sjöfartsforum den 8 mars 2012

Kan sjöfarten rädda. trängseln på järnväg? Einar Schuch Regionchef. Sjöfartsforum den 8 mars 2012 Kan sjöfarten rädda kapacitetsbristen/ trängseln på järnväg? Einar Schuch Regionchef Sjöfartsforum den 8 mars 2012 Sjöfartens betydelse ingen kapacitetsbrist? Sjötransporterna starkt bundna till länder

Läs mer

RAPPORT. Tågtrafik i Basprognos 2030 beskrivning av trafikering 2015-04-01

RAPPORT. Tågtrafik i Basprognos 2030 beskrivning av trafikering 2015-04-01 RAPPORT Tågtrafik i Basprognos 2030 beskrivning av trafikering 2015-04-01 TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Titel: Tågtrafik i Basprognos 2030 beskrivning av trafikeringen Publikationsnummer: ISBN: 978-91-7467

Läs mer

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade AB Borlänge Energi Elnät REL00018 382 161 452 367 2,85% AB Kramfors Energiverk REL00094 87 135 98 999 2,15% AB PiteEnergi REL00149 344 465 420 942 3,40% Affärsverken Karlskrona AB REL00091 380 024 439

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

Kort historia. Norrtågstrafiken

Kort historia. Norrtågstrafiken Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102 BESKRIVNING AV FÖRSÄKRINGSKASSANS ORGANISATION KOPPLAD TILL ORGANISATION FÖR PARTSSAMVERKAN OCH ÖVER VILKA SEKTIONER SOM ST:S MEDLEMMAR TILLHÖR Förteckningen ska tydliggöra hur FK:s organisation är kopplad

Läs mer

Södra Kustvägen 78, Bureå

Södra Kustvägen 78, Bureå Dragstångsdepå Kompletta dragstänger i lager De flesta modeller och varianter. Specialutbildade mekaniker DSS - Dragstångsservice Arbetar med centraliserat lager Komplett dragstång framme på några timmar

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

Samarbete mellan Svensk Bowling och ICA MAXI

Samarbete mellan Svensk Bowling och ICA MAXI Samarbete mellan Svensk Bowling och ICA MAXI Lördagar vecka 9, 10 och 11 kommer SBHF och Svenska Bowlingförbundet att ha ett samarbete med ICA Maxi-butiker runtom i Sverige. Samarbetet är ett unikt tillfälle

Läs mer

Varför översyn och förändringar?

Varför översyn och förändringar? Varför översyn och förändringar? Den långsiktiga planeringen är ineffektiv, trög och sektorsbunden Effektiva transporter och god logistik bygger på samverkan mellan trafikslagen Vi får allt mindre väg

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041 AB PARTS & PAOMEES 7 1 ACADEMEDIA FRIA GRUNDSKOLOR AB 10 1 ALE KOMMUN 49 3 ALINGSÅS KOMMUN 36 2 AL-ZAHRAA AKADEMI AB 9 1 ARVIKA KOMMUN 111 6 ASKERSUNDS KOMMUN 16 1 AVESTA KOMMUN 19 1 AXEDINSKOLAN AKTIEBOLAG

Läs mer

Sverigebarometern 2011

Sverigebarometern 2011 2011-05-16 Kontaktperson För mer information kontakta: Michael Blaxland, 0708-30 70 03 michael.blaxland@reseguiden.se Materialet får användas fritt med hänvisning till källan. Sverigebarometern 2011 Fakta.

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg

Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg Figur 1: Bilden kommer från presentationsbroschyren för Marco Polo programmet. Marco Polo är Europeiska Unionens program för projekt

Läs mer

Utfall och medellön för resp domstol och kategori

Utfall och medellön för resp domstol och kategori Utfall och medellön för resp domstol och kategori Myndighet Tjänstebenämning Medellön Lägsta lön Högsta lön Utfall Högsta domstolen Domstolssekreterare 26827 24450 34300 Expeditionsvakt 24412 24266 24696

Läs mer

Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION

Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION De skånska godsflödena i sammandrag Detta dokument sammanfattar de huvudsakliga slutsatserna i rapporten Deskriptiv analys av godsflöden i Skåne. Rapporten är framtagen

Läs mer

Kapacitetsbrister i järnvägsnätet, 2015 och 2021, efter planerade åtgärder.

Kapacitetsbrister i järnvägsnätet, 2015 och 2021, efter planerade åtgärder. Kapacitetsbrister i järnvägsnätet, 2015 och 2021, efter planerade åtgärder. Remissversion Dokumenttitel: Kapacitetsbrister på järnvägsätet 2015 och 2021 efter planerade åtgärder Skapat av: Lennart Lennefors

Läs mer

Kista Electrum/216 164 40 KISTA Besöksadr. Kistagången 16/ Isafjordsg. 22 plan 3 tel 08-752 55 00 fax 08-752 60 82

Kista Electrum/216 164 40 KISTA Besöksadr. Kistagången 16/ Isafjordsg. 22 plan 3 tel 08-752 55 00 fax 08-752 60 82 Huvudkontor Box 4080 171 04 SOLNA Besöksadress: Hemvärnsgatan 8 tel 08-627 43 00 fax 08-627 43 99 E-post: info@previa.se Stockholms län (100) Arlanda Box 20 190 45 STOCKHOLM- ARLANDA - Sky City, Arlanda

Läs mer

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Blandad trafikering Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Disposition Svårigheter med blandad trafik Kapacitetssituationen 2008 Planeringsförutsättningar Fördefinierad trafikstruktur Kapacitetssituation

Läs mer

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas Sydost Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas på Wrams Gunnarstorps Gods grymt bra! Ny anläggning producerar biogas Gödsel från gårdens grisar och restprodukter från Findus i Bjuv omvandlas

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Att driva en Önskabutik!

Att driva en Önskabutik! Att driva en Önskabutik! Önskakedjan FAKTA OCH SIFFROR Önskakedjan består av 35 butiker med ett 100-tal anställda och omsatte 2014 ca 167 mkr, exklusive moms. Butikerna finns idag i huvudsak i mindre städer

Läs mer

Energiundersökning 2008 (2005)

Energiundersökning 2008 (2005) Energiundersökning 2008 (2005) 30 augusti 2012 Anders Lingsten 1 Deltagare Energiundersökning: Resultat 2008 (2005) Vattenverk Vattenledningsnät Avloppsledningsnät Avloppsreningsverk Kommuner 68 (39) 71

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

DAHL KYLA VÄLKOMMEN TILL

DAHL KYLA VÄLKOMMEN TILL Dahl Kyla VÄLKOMMEN TILL DAHL KYLA Dahl Kyla ingår i Dahl Sverige AB, Sveriges ledande handelsbolag inom VVS. Vi har lång erfarenhet och vill hjälpa dig som arbetar med kyla. Det gäller allt från projekt,

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Nyckelstråket. Stockholm-Göteborg via Mälardalen

Nyckelstråket. Stockholm-Göteborg via Mälardalen Nyckelstråket - via Mälardalen Förord Sverige ligger långt efter många andra länder när det gäller infrastrukturinvesteringar. Andelen av BNP som vi investerat i utvecklingen av vägar och järnvägar har

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Godsflöden i Halland

Godsflöden i Halland Godsflöden i Halland Region Halland Februari 2007 Project part-financed by the European Union within the BSR INTERREG IIIB Godsflöden i Halland Utredning inom Baltic Tangent projektet 2007-02-20 Beställare:

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

8 SIDOR FYLLDA MED ERBJUDANDEN INSPIRATION NYHETER

8 SIDOR FYLLDA MED ERBJUDANDEN INSPIRATION NYHETER P L AT T O R F Ö R H E L A H E M M E T 8 SIDOR FYLLDA MED ERBJUDANDEN INSPIRATION NYHETER FACTORY ANTRACITE NYHET BOHEME 50x50 cm. Nat. Ord. pris pr. m2 545:- FACTORY 49,6x49,6 cm Betáo & Taupe Ord. pris

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Sorteringsanvisningar

Sorteringsanvisningar Gäller fr o m 1 januari 2009 AdreSSerad Direktreklam (ADR) och Sändningar Sorteringsanvisningar Här finner du anvisningar för hur Sorterad ADR, och Sorterad Sändning ska vara ordnad när den lämnas in till

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer