Gislaved och Söderhamn konsten att komma igen när storindustrin flyttat ut

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gislaved och Söderhamn konsten att komma igen när storindustrin flyttat ut"

Transkript

1 Gislaved och Söderhamn konsten att komma igen när storindustrin flyttat ut Pär Isaksson Underlagsrapport nr 7 till Globaliseringsrådet

2 UNDERLAGSRAPPORT NR 7 TILL GLOBALISERINGSRÅDET GLOBALISERINGSRÅDET 2008 FÖRFATTARE Pär Isaksson GRAFISK FORM Nina Rosenkvist TRYCK Edita, Västerås 2008 ISBN ISSN BESTÄLLNING Globaliseringsrådet TFN E-POST

3 Förord Den allt snabbare integrationen av världsekonomin under senare delen av 1990-talet utmärktes bland annat av ett snabbt ökande av utlandsägandet i svenskt näringsliv. I både Gislaved och Söderhamn hade orternas största industrier nya utländska ägare när konjunkturen mattades av strax efter millennieskiftet och produktionen förlades utomlands. Utvecklingen som följde i dessa regioner kom dock att skilja sig åt markant åren efter dessa nedläggningschocker. I Globaliseringsrådets sjunde rapport analyseras dessa regionala skillnader med avseende på sysselsättning, befolkningsutveckling och välstånd mellan Gislaved och Söderhamn. Efter en genomgång av faktorer som kan förklara en regions utveckling konstateras att förmåga att parera en kraftig konjunkturell nedgång till stora delar förklaras av nyföretagsamhet, entreprenörsklimat och produktionsstruktur. Författare är Pär Isaksson, journalist på Affärsvärlden där han tidigare varit Londonkorrespondent och tf chefredaktör. Hans huvudsakliga intresseområde är hur globaliseringen och andra trender påverkar företag och samhällsekonomi i Sverige och utomlands gav han ut boken Har Sverige en chans? (Schibsteds förlag). Författaren svarar helt och hållet för de analyser och rekommendationer som lämnas i rapporten. Stockholm i januari 2008 Pontus Braunerhjelm Huvudsekreterare i Globaliseringsrådet

4 Globaliseringsrådets ledamöter I januari 2007 kom arbetet i regeringens Globaliseringsråd igång. Rådets målsättning är att utforma en strategi som leder till att Sverige ska kunna tillgodogöra sig de potentiellt stora välfärdsvinsterna som globaliseringen innebär. Vidare är Globaliseringsrådet en arena för dialog med syfte att fördjupa kunskaperna och bredda det offentliga samtalet kring globaliseringens effekter. Rådets arbete, som ska vara avslutat i god tid före valet 2010, kommer att sammanfattas i en slutrapport med rekommendationer främst avseende den ekonomiska politiken. Som ett led i rådets arbete har en rad rapporter beställts huvudsakligen från forskare men också från myndigheter och andra aktörer med djuplodande kunskaper kring globaliseringen, dess drivkrafter och effekter. Dessa rapporter kommer att utgöra underlag till slutrapporten. Högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg är Globaliseringsrådets ordförande och professor Pontus Braunerhjelm, som leder rådets kansli, är huvudsekreterare. Övriga ledamöter är: Kristina Alsér, Mercatus Engineering AB och landshövding i Kronobergs län Hans Bergström, kolumnist, docent statsvetenskap Carl Bildt, utrikesminister Urban Bäckström, VD Svenskt Näringsliv Lars Calmfors, professor internationell ekonomi Per Carstedt, koncernchef SEKAB-gruppen Dilsa Demirbag-Sten, journalist, författare Anna Ekström, ordförande Saco Sven Otto Littorin, arbetsmarknadsminister Wanja Lundby-Wedin, ordförande LO Karin Markides, rektor Chalmers tekniska högskola Elisabeth Nilsson, VD Jernkontoret Aina Nilsson Ström, designchef Volvo AB Sture Nordh, ordförande TCO Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister Maud Olofsson, näringsminister, vice statsminister Carl-Henric Svanberg, VD Ericsson Lena Treschow Torell, VD IVA Harriet Wallberg-Henriksson, rektor Karolinska Institutet Marcus Wallenberg, ordförande Internationella Handelskammaren (ICC) Olle Wästberg, GD Svenska Institutet

5 Innehåll 1 Industriorter i glesbygd 6 2 Entreprenörernas rike näringsstrukturen i Gislaved fram till Brukens bygd näringsstrukturen i Söderhamn fram till Staten griper in i Söderhamn 13 5 Spelplanen kastas om - globala företag på 1990-talet 15 6 Tvärstoppet nedläggningarna i Gislaved och Söderhamn 19 7 Fackeltåg och uppvaktningar 22 8 Lyftet i Gislaved 25 9 Stagnationen i Söderhamn Slutsatser Infrastruktur Kompetensprofil Kommunens roll Regional dynamik Entreprenörskap Produktionsstruktur Framåtblick Sammanfattning Referenser 67

6 1 Industriorter i glesbygd Stor industri i liten ort är ofta en besvärlig kombination. Om fabriken läggs ner riskerar det lokala näringslivet att utarmas, och det är något som blir allt vanligare när fler och fler företag möter global konkurrens. Två sådana industridominerade kommuner utsattes för ett kraftprov under den senaste lågkonjunkturen. Gislaved och Söderhamn förlorade sina största industrier när bolagens utländska ägare flyttade produktionen utomlands. Den första kommunen kom igen, den andra har hittills inte gjort det. Men låt oss inte gå händelserna i förväg. Den här rapporten är en djupgående analys av utvecklingen före och efter nedläggningarna och bör därför börja förutsättningslöst med att betrakta Gislaved och Söderhamn utifrån de förutsättningar som kännetecknar alla mindre svenska kommuner. Ett sådant perspektiv ger anledning till tre iakttagelser. För det första är de båda orterna relativt små, med invånare, och de ligger långt från storstadsregionerna. För det andra är de knappast unikt natursköna. För de tredje saknar de högskolor. I vår tid är detta i de flesta fall liktydigt med en sak: minskande befolkning. Unga och välutbildade människor söker sig till storstadsregioner och universitetsstäder medan de medelålders och äldre som väljer ny bostadsort ofta flyttar till kommuner i landets allra vackraste miljöer, till exempel i Bohuslän eller Skåne. Det är i sådana delar av Sverige som vi finner tillväxtdynamiken. Därmed inte sagt att andra delar av landet är dömda till stagnation. Men de expansiva orterna är då som små öar i ett omland med svag befolkningsutveckling. Åre är ett sådant exempel, med positiva siffror varje år sedan Haparanda är ett annat. Staden vände en långvarig befolkningsminskning 2005 och sedan dess haft stadig tillväxt. Varken Gislaved eller Söderhamn har kunnat visa den sortens trendbrott. I stället har kommunledningarna fått se befolkningen glesa ut. Under rekordåren på 1960-talet, då ortens basindustrier och Ericssons anläggning gick för högvarv, hade Söderhamn cirka invånare. Därefter har befolkningsutvecklingen gått nedåt. Vid millennieskiftet var befolkningen mindre än under industrialiseringsepoken (1890 hade sta- 6 UNDERLAGSRAPPORT NR 7 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

7 den invånare) och 2006 var befolkningsantalet nere i Nedgången beror både på minskat födelsetal, på att kommuninvånare flyttat ut och på att få nya invånare valt att bosätta sig i kommunen. Effekten av en sådan utveckling blir att förmågan att generera egen tillväxt avtar. De positiva spridningseffekter som följer av en växande befolkning ökade investeringar och ett större skatteunderlag vänds i sin motsats. Affärsunderlaget för detaljhandeln och byggnäringen blir magrare. Även en liten ort med krympande befolkning kan dock skapa större intäktsströmmar genom varu- och tjänsteproduktion som konsumeras av kunder utanför kommunen. En av Söderhamns grannkommuner, Bollnäs, anses till exempel ha haft en positiv utveckling de senaste åren tack vare att man satsat på ett köpcenter som lockar kunder från ett stort närområde. 1 I Gislaveds fall har befolkningstrenden inte varit riktigt lika negativ. Invånarantalet var relativt stabilt under lång tid på drygt Sedan Continental lade ner däckfabriken har kommunen registrerat en något fallande trend och 2006 bodde drygt personer i kommunen. Gislaved är inte någon handelsmetropol, men har ett starkt näringsliv som domineras av tillverkningsföretag. En förklaring till skillnaden i befolkningstrend mellan Gislaved och Söderhamn är läget i den omgivande regionen. Gävleborgs län har länge haft en negativ utveckling, med en nedgång i antalet invånare på tre procent under perioden Jönköpings län, däremot, har vuxit med lika många procent under samma tidsperiod. 2 Men det finns exempel på kommuner, här kan vi återigen peka på Åre och Haparanda, som har haft en uthålligt positiv utveckling trots stagnation i den omgivande regionen. Därför är det helt klart att näringsstrukturen och sysselsättningsläget har en avgörande betydelse för att vända en svag befolkningsutveckling och etablera en uthålligt positiv trend i det här avseendet. 1 Beckman, Nilsson, 1998 Gislaved och Söderhamn 7

8 Vid en analys av dessa båda faktorer framträder skarpa skillnader mellan kommunerna. I mitten av 1990-talet var den totala arbetslösheten i Söderhamn över 15 procent, medan den var mindre än hälften i Gislaved. Under den relativt starka konjunkturen i slutet av decenniet sjönk arbetslösheten i Söderhamn till som lägst 8,5 procent år 2000, för att sedan successivt stiga igen efter att Emersons (tidigare Ericssons) fabrik lagts ner. Kulmen nåddes 2005 på drygt 12 procent. Därefter har läget förbättrats. I Gislaved har trenden varit densamma, men siffrorna är helt annorlunda. Andelen kommuninvånare utan jobb ökade markant efter Continental-nedläggningen och arbetslösheten nådde sin topp Den blev dock aldrig högre än fem procent. Arbetslösheten har tvärs igenom en komplett konjunkturcykel varit ungefär dubbelt så hög i Söderhamn som i Gislaved. Det är en av utgångspunkterna för de följande avsnitten i denna rapport. 8 UNDERLAGSRAPPORT NR 7 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

9 2 Entreprenörernas rike näringsstrukturen i Gislaved fram till 2000 Gnosjöandan är ett begrepp i svensk ekonomi, och har så varit i decennier. Termen syftar på den myriad av ömsom samverkande, ömsom konkurrerande men alltid mycket livskraftiga små- och medelstora företag som finns i den sydvästra delen av Jönköpings län. Eller närmare bestämt i kommunerna Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd och Värnamo (också benämnt GGVV-området). Tillverkningsindustrin började växa fram under de decennier kring det förra sekelskiftet då Sverige fick sitt genombrott som modernt samhälle. De bakomliggande drivkrafterna var dels den allmänna ekonomiska utvecklingen som gjorde att en växande marknad öppnades för företagen i regionen, dels den magra utkomsten från jordbruket i Småland som gjorde att entreprenörer och arbetskraft hellre sökte sig till näringar med bättre förutsättningar. Av vikt för Gislaveds del var också att orten, belägen vid Nissastigen, sedan århundraden varit en viktig genomfartsled för resande. På talet fanns här så många som tio gästgivargårdar. Deras betydelse upphörde i samband med att järnvägen kom till Gislaved En fjärde faktor kan ha varit spridningseffekterna från förindustriell verksamhet som järnhanteringen i det närbelägna Taberg och från manufakturetableringar i Jönköping-Huskvarna-trakten. 3 Om man flyttar blicken närmare nutiden kännetecknas Gislavedsområdet i slutet av 1960-talet av att det växer fram ett kluster inom metall-, tråd-, gummi- och plastproduktion. Plasttillverkning startades redan 1920 av bröderna Thure och Ryno Mårtensson. Mycket av produktionen i företagen skedde, och sker fortfarande, på uppdragsbasis i legotillverkning (även kallat kontraktstillverkning). Hög flexibilitet och kostnadseffektivitet är redan vid denna tid ett måste och blir det i än högre grad under efterkrigstidens båda strukturkriser i svensk industri, i mitten av 1970-talet och i början av 1990-talet. Företagen i Gislaved klarar sig dock bra och har en skördetid under mitten och slutet av 1990-talet. Vid det här laget är arbetslösheten nere kring fyra procent och kommunen har en positiv befolkningsutveckling. 3 Gislaved och Söderhamn 9

10 Continental grundades som Gislaveds Gummifabriks AB av Wilhelm och Carl Gislow år Galoscher var då den viktigaste produkten köptes företaget av Kooperativa Förbundet som drev verksamheten, efter hand med fokus på däcktillverkning, till Fabriken köptes då av det Tysklandsbaserade men multinationella Continental. Med sina nära 900 anställda var Continentalfabriken en jätte i det lokala näringslivet, med en nära och självklar relation till kommunledning och andra i samhället. Beslutsvägarna var korta. När gummifabriken växte snabbt och behövde arbetskraft ställde kommunen upp och byggde hyreshus. 4 Gislaved gjorde sig under många år känt för en välkomnande attityd till invandrare från andra länder. Oftast kunde nyanlända få arbete med kort varsel och då ofta på Continental, vars produktion kännetecknades av låg automatiseringsgrad och ett rikt utbud av manuella sysslor. Regionens styrka som sysselsättningsgenerator framgår av en uppföljning som gjordes av de bosniska flyktingar som kom till Sverige Det visade sig, sex år senare, att de cirka personer som bosatte sig i GGVV-området hade en förvärvsfrekvens på procent. Motsvarande siffra för Malmö var 32 procent, för Göteborg 40 procent och för Stockholm 58 procent. 5 Men Gislaveds näringsliv bestod av mycket mer än Continental. Under årens lopp hade ett stort antal tidigare anställda startat avknoppningsföretag som fann sig väl till rätta i myllan av små- och medelstora bolag i trakten. I slutet av 1990-talet var Gislaved hemvist för ett 15- tal företag med 100 eller fler anställda. Det är en anmärkningsvärt hög siffra i en så liten kommun med tanke på att Sverige har en mindre andel medelstora företag än andra europeiska länder. 6 Dessutom fanns ett mycket stort antal små företag. Det var den näringslivsstrukturen som kom att skakas i grunden när lågkonjunkturen slog till och vinden vände i slutet av Ahlström, Ekberg, Söderström och Jörnsköld, UNDERLAGSRAPPORT NR 7 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

11 3 Brukens bygd näringsstrukturen i Söderhamn fram till 2000 Industrialiseringen kom tidigt till Söderhamn. Orten blev, tack vare den framväxande skogsindustrin, en av landets mest expansiva städer i mitten av 1800-talet fanns hela elva ångdrivna sågverk i Söderhamnstrakten. Från och med 1890 inleddes dock en strukturomvandling i trävarubranschen, där företag fusionerades och produktionen koncentrerades till större anläggningar för att utnyttja råvaran bättre och få effektivare drift. För Söderhamns del varade stagnationsperioden ända till Då togs beslut om att placera en flygflottilj i Söderhamn. F15 blev ett välkommet komplement i det lokala näringslivet som vid denna tid helt dominerades av träförädling, skogskemi och maskinföretag inleddes Söderhamns andra boom-period, ett sekel efter den första, då även Ericsson etablerade sig i staden. Verksamheten växte snabbt hade fabriken tillverkat sin miljonte fingerskiva (som användes för att slå numret innan knapptelefonerna tog över på 1980-talet) och några år senare breddades produktsortimentet. På 1960-talet producerade Söderhamnsfabriken tidstämplar, signalmateriel, impulsmotorer, transformatorer och likriktare. 7 Den lokala arbetsmarknaden var vid det här laget överhettad. Skogsindustrin gick nu bra och även Kockums tillverkning av skogsmaskiner växte snabbt tack vare skogsbrukets mekanisering. Industristrukturen dominerades helt av stora företag, huvudsakligen inom skogsrelaterade näringar arbetade till exempel personer vid Bergvik & Ala, vid Korsnäs-Marma, 522 vid Ljusne-Voxna, 421 vid Ericsson och 234 vid Kockums. Samma år hade Söderhamn totalt industrisysselsatta. Med andra ord arbetade över 90 procent inom de fem största företagen. 7 Meurling, m.fl., 2000 Gislaved och Söderhamn 11

12 Som för många andra industriorter blev energi- och kostnadskrisen i mitten av 1970-talet en vattendelare för orten. Under de följande två decennierna fick Söderhamn uppleva en våg av rationaliseringar, omlokaliseringar av verksamhet och nedläggningar. Bergvik & Ala försvann som företag liksom Ljusne-Voxna och Korsnäs lade ner den lokala produktionen och valde andra orter för sina nyinvesteringar. Mellan 1975 och 1995 halverades den totala industrisysselsättningen från till anställda. 8 Arbetsmarknaden i Söderhamn påverkades också negativt av förändringar i den offentliga sektorns verksamhet. Akutsjukhuset lades ner 1990 och 1996 fattade försvaret beslut att stänga F15. Flottiljnedläggningen ledde till omfattande statliga insatser (se följande avsnitt). Under åren strax innan millennieskiftet såg man dock ljust på framtiden i det lokala näringslivet. I Svenskt Näringslivs attitydmätning av företagarnas syn på det lokala företagsklimatet fick Söderhamn år 1999 betyget 3,4, vilket var i nivå med riksgenomsnittet. Vid denna tid skedde också flera nysatsningar av olika slag. De statliga insatserna ledde till etableringar av tjänsteföretag inom IT och Ericsson hade storslagna framtidsplaner. Verksamheten hade under 1980-talet överförts till dotterbolaget Ericsson Components. Söderhamnsfabriken precis utanför stadskärnan gick för fullt och ansågs vara en av världens ledande leverantörer av kraft- och energiutrustning till basstationer och andra telekommunikationssystem. Bolaget hyrde också in sig på den nedlagda flygflottiljen och inredde stora ytor för den avancerade produktionen. Ett stort amerikanskt företag, Caterpillar, övervägde att etablera ett stort logistikcenter i Söderhamn. 9 Så såg det ut i Söderhamn när telekomsektorn gick in i en ny fas strax efter nyåret år Lindberg, Söderhamnskommittén. SOU 1998:89 12 UNDERLAGSRAPPORT NR 7 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

13 4 Staten griper in i Söderhamn Vid infarten till Söderhamn tronar ett Viggenplan högst upp på en betongpelare. Nosen pekar framåt-uppåt medan trafiken susar förbi på E4:an strax intill. Det utrangerade jaktplanet minner om en stolt tid i stadens historia. Under det kalla kriget var Hälsinge Flygflottilj hemvist för åtskilliga av de jaktdivisioner som skulle skydda landet från angrepp österifrån. Verksamhetens storlek syns fortfarande på det vidsträckta flottiljområdet utanför staden, som är som ett övergivet Arlanda men utan terminaler, urgröpt ur barrskogen under hektiska månader Flottiljen kom att bli kvar till Då övergav flygvapnet staden. Att så skedde har ingenting med globaliseringen att göra, och är egentligen vid sidan av ämnet för denna rapport. Ändå är skeendet värt att belysas, ty när nedläggningsbeslutet kom inleddes en ny fas i Söderhamns näringslivsutveckling. Därmed förlorades 500 jobb som var trygga och stabila till skillnad från dem som fanns i skogsindustrin där goda tider alltid avlöstes av bistra. Staten beslöt att ersätta arbetstillfällena. Näringsminister Anders Sundström betecknade 1996 regeringens insatser som unika och extraordinära. Under det året sammankallades en särskild statssekreterargrupp med representanter från tio departement med uppgift att skaka fram statliga jobb och andra investeringar i Söderhamn. Ambitionerna var höga. Thage G Peterson, regeringens särskilde förhandlingsman, förklarade sin inställning med följande ord: Jag var klar över att Söderhamn behövde en ny näringslivsstruktur. Framför allt var det väldigt viktigt att det inte blev något som tillhörde gårdagen, utom som blickar framåt, som gör att ungdomen stannar i Söderhamn Söderhamnskommittén. SOU 1998:89 Gislaved och Söderhamn 13

14 Kommunen följde upp utfästelserna på ett aktivt sätt. Allt som allt kom staten att inrätta 350 arbetstillfällen i kommunen, framför allt genom att enheter i Patent- och Registreringsverket flyttades dit. Dessutom fick Söderhamn pengar för att locka privata etableringar till bygden. Ett exempel är att man uppmuntrade Soft Center i Ronneby att inrätta en filial. Soft Center är ett slags företagspark för IT-bolag. Tanken var att ett antal IT-företag skulle lokalisera sig till Söderhamn och generera hundratals jobb tack vare den kritiska massa som kom från de nya statliga myndigheterna. Ett så kallat Virtuellt Utbildningscentrum byggdes upp för att möjliggöra distansutbildning. I dag går den vackra, vita byggnaden under beteckningen CFL, Centrum för Flexibelt Lärande. Stödpaketen fick uppenbarligen effekt. I mars 1997, då de flesta F15-anställda hade varslats, uppgick arbetslösheten till tio procent. Drygt ett år senare, våren 1998, hade andelen utan jobb gått ned till dryga fem procent. Antagligen berodde detta delvis på satsningarna på utbildning och andra statliga åtgärder. Men det fanns en minst lika viktig faktor till. Nämligen den snabba expansionen inom Ericsson. 14 UNDERLAGSRAPPORT NR 7 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

15 5 Spelplanen kastas om - globala företag på 1990-talet I slutet av 1990-talet befann sig de flesta stora internationellt verksamma företag i vad som kan beskrivas som den bästa av världar. Kommunismens fall hade öppnat nya, intressanta marknader i Asien och Östeuropa. Än viktigare var att övergången till marknadsekonomi skapat dittills oanade möjligheter för bolagen att sänka sina produktionskostnader genom att utnyttja arbetskraft och andra resurser i dessa delar av världen. Denna utbudschock är väl beskriven i litteraturen 11 och anses ha spelat en avgörande roll för att hålla nere inflationen under andra halvan av 1990-talet trots att ju detta var en period av stark global tillväxt. Storföretagen kunde också dra nytta av en annan så kallad megatrend, nämligen revolutionen inom kommunikationstekniken. Det är fascinerande att Berlinmurens fall i stort sett sammanföll i tiden med att teleoperatörsbranschen avreglerades, med att client/server-baserade affärssystem successivt ersatte stordatorbaserade miljöer i företagens IT-system och med att internet började bli verklighet. De globala företagen kunde öka sin produktivitet i snabb takt. Men efterfrågan kunde inte växa i lika högt tempo som bolagens produktionsförmåga. I slutet av 1990-talet var Asien och Östeuropa ännu outvecklade som konsumtionsmarknader och läget blev inte bättre av de valuta- och finanskriser som svepte över regionen under Den svaga efterfrågan i den delen av världen bidrog till att rationaliseringstrycket hölls uppe i näringslivet i USA och Västeuropa, trots den goda konjunkturen. Företagen kunde inte bygga upp så stora fettreserver som i tidigare högkonjunkturer. Kraven på stegrad effektivitet avspeglades i att produktivitetstakten i det svenska näringslivet var i snitt sex procent per år under åren Till exempel i Friedman, 2005 Gislaved och Söderhamn 15

16 För att hålla uppe lönsamheten valde många storföretag att koncentrera produktionen och 1980-talets filosofi om marknadsdominans och en mångfald av affärsområden som kunde balansera varandra övergavs. 12 För de bolag som redan hade en fokuserad inriktning på sin verksamhet gällde det att trimma den befintliga produktionsapparaten ytterligare. Om man tittar närmare på de företag som är aktuella i denna studie, alltså Continental och Ericsson, avviker de inte från mönstret. Continental hade köpt anläggningen i Gislaved från KF Industrier 1992 och befann sig i slutet av 1990-talet i en bransch som präglades av kronisk överkapacitet. I detta var man inte ensamma. Läget var likartat i fordonsindustrin generellt sett och även bland dess underleverantörer. Ändå hade däckbranschen förändrats radikalt. Ett stort antal fusioner hade genomförts under 1990-talet, allt med syftet att nå en mer stabil lönsamhet. Konsolideringen innebar att branschettan, Goodyear, år 1999 hade en marknadsandel på 23 procent. 13 Det var ovanligt högt. I basindustrin var marknaden splittrad på många fler och mindre producenter. I skogsindustrin hade till exempel det största företaget, amerikanska International Paper, endast fem procent av marknaden. Trots företagssammanslagningar präglades alltså däckbranschen, som vid denna tid var värd 70 miljarder dollar årligen, av prispress. Biltillverkarna spelade ut leverantörerna mot varandra. Alltför många fabriker och hög kvalitet på produkterna, som höll nere efterfrågan eftersom bilisterna mer sällan behövde byta däck, medförde att de största däckföretagen saknade förmåga att höja priserna. De kunde inte heller få ut skalfördelar genom att växa via förvärv eftersom konkurrensmyndigheterna hindrade detta. 14 Som fjärde största bolag i världen efter Goodyear, japanska Bridgestone och franska Michelin var Continental redan ett företag med ansenliga volymer. I det perspektivet blev det nödvändigt att ta andra grepp för att få ner kostnaderna. 12 Exempel på företag som prioriterade kärnaffären är Volvo som sålde personbilarna till Ford, ABB som gick ur kraftgenerering och tåg och Electrolux som gjorde sig av med verksamheterna inom bilsäkerhet, storköksutrustning, campingkylskåp, heminredning, med mera 13 The Economist, 4 februari The Economist, 20 april UNDERLAGSRAPPORT NR 7 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

17 Vassare produktionsteknik blev en lösning. Michelin blev pionjärer i slutet av 1990-talet med att introducera flexibla, robotiserade system för produktionen. Däcktillverkning hade dittills varit en arbetsintensiv och tung process. Genom den nya tekniken blev det möjligt att komprimera produktionsprocessen, höja flexibiliteten och sänka kostnaderna. Detta gjorde det långt billigare att etablera helt nya fabriker. Michelins konkurrenter fick snabbt följa det italienska företagets exempel. 15 Gislavedsanläggningen hade i början av 1990-talet kallats världens modernaste däckfabrik tack vare att man tillverkade miljövänliga sommar- och vinterdäck och var först i världen med att klara sig utan cancerframkallande oljor i produktionsprocessen. I slutet av decenniet stämde inte längre detta med moderniteten. Investeringarna var eftersatta. 16 Konjunkturen var dock så stark att Continentals intäkter och resultat ändå utvecklades positivt även under Omvärldsbilden för Ericsson var mycket annorlunda. Visserligen hade kundstrukturen i telekombranschen förändrats i grunden under och 1990-talet. Innan dess hade nästan all utrustning köpts av prisokänsliga monopolföretag, men i takt med avregleringen kom kostnadsaspekten att bli allt viktigare när kunderna köpte system. Under åren strax före millennieskiftet var dock telekommunikation en industri som förvisso präglades av betydande konkurrens men som framför allt befann sig i exceptionellt snabb tillväxt, där det enda som egentligen räknades var om företagen hade förmåga att leverera. Därför fanns inte alls samma behov av omstrukturering och kostnadsanpassning som i däckindustrin. Men även Ericsson berördes av den internationella trenden mot renodling och delegering av resultatansvar till de affärsenheter som drev själva rörelsen. Under slutet av 1990-talet avyttrade koncernen flera enheter, bland dem plastfabriken i Kristianstad, som såldes till 15 Financial Times, 3 mars Skantze, 2006 Gislaved och Söderhamn 17

18 Nolato, kretskortfabriken i Norrköping som övertogs av amerikanska SCI Systems och logistikanläggningen i Huddinge som övertogs av Caterpillar. Den enhet där Söderhamnsfabriken ingick, Ericsson Components, kom allt mer att verka på armlängds avstånd från koncernens kärnverksamhet, telesystemen. Inte för att det spelade någon större roll för Söderhamns del. Vid denna tid präglades hela mentaliteten i telekomsektorn av mycket stor framtidstro. 17 Ericsson ökade produktionen på orten successivt. Uppsvinget mellan 1998 och 2000 var så starkt att bolaget fick massutbilda personal för att tillgodose det ökade behovet. 18 I januari 2000, när telekomkonjunkturen var som allra starkast, tillkännagav Ericsson att dess enhet för energiförsörjning skulle övergå till det amerikanska företaget Emerson. Affären blev helgjuten för Ericsson, som fick sju miljarder kronor för en verksamhet som några år senare skulle vara nedlagd. Emerson har huvudkontor i St. Louis och omsatte år ,3 miljarder dollar och koncernen hade anställda i över 50 länder. Framtidstron var lika stor i den amerikanska koncernen som den hade varit i Ericsson före ägarskiftet. Den 3 april 2000 sattes Emerson Energy Systems skylt upp på fabriksfastigheten vid Granvägen och den 12 maj bjöds personalen på festmiddag i en hangar på den gamla flygflottiljen, där Emerson beslutat att investera i ytterligare produktionsyta. Emerson köpte inte bara i Sverige utan också på andra håll. Kanadensiska Northern Telecoms energisystemrörelse förvärvades 2000 och ett år senare tog man över motsvarande verksamhet inom kinesiska Huawei. Den senare affären skulle komma att få stor betydelse för Söderhamnsfabriken när telekombranschen gick in i ett nytt skede i början av år Ericssons aktie handlades i slutet av 1999 till över 200 kronor jämfört med de cirka 20 kronor som gällde i oktober Axelsson m.fl., UNDERLAGSRAPPORT NR 7 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

19 6 Tvärstoppet nedläggningarna i Gislaved och Söderhamn Elever från den kommunala musikskolan underhåller och ett band klipps när Emersons nya lokaler i den gamla flygflottiljen invigs. Anläggningen ska härbärgera den sjättedel av bolagets verksamhet som varit utspridd på olika ställen i staden eftersom man inte fått plats i den fullbelagda huvudfabriken. 200 anställda kommer att kunna arbeta i en idealisk miljö med högeffektiv ventilation och speciallagt golv för den känsliga apparaturen. Det är den 23 november En dryg månad senare inleds en tre år lång utförslöpa. Det är i januari 2001 som platsledningen märker att de prognoser för orderingång och leveranser som gjorts tidigare inte längre stämmer. Man tar kontakt med Ericsson, den största kunden. Beskedet blir lugnande: nedgången beror sannolikt på en säsongsvariation. 19 Men bara tre månader senare läggs det första varslet i Söderhamn. 260 anställda sägs upp. Totalt kommer det att bli sex varsel fram till det definitiva nedläggningsbeslutet, som tas i oktober Fabriken stängs på våren Under mellantiden gör den lokala ledningen flera försök att rädda det som räddas kan. Bland annat tar man fram ett förslag om att Söderhamn ska bli ett slags konceptanläggning för utrustning som sedan ska tillverkas i lågkostnadsländer. 20 I efterhand är det lätt att se nedläggningen som oundviklig. Telekomkonjunkturen hade passerat sitt zenit på våren 2000, då den långa nedgången i telekom- och IT-aktier började. Prispress och drastiskt fallande efterfrågan gjorde att tillverkarna var tvungna att hitta nya utvägar. Ericsson självt var ju nära konkurs när koncernen fick igenom nyemissionen på 30 miljarder kronor hösten Emersons affärsområde för telekommunikation registrerade ett försäljningsfall på 31 procent under Bolaget måste hitta en väg ut. En sådan fanns i och med den affär som hade gjorts i oktober 2001, 19 Axelsson m.fl., Frånberg, Emersons årsredovisning för 2001 Gislaved och Söderhamn 19

20 då det amerikanska företaget förvärvade kinesiska Huaweis energisystemverksamhet. Därmed fick Emerson tillgång till produktionskapacitet i lågkostnadsländer i Asien. Sedan tidigare ingick också i koncernen en rörelse för testning och utprovning av system i en annan lågkostnadsnation, Slovakien. Emersons svenska verksamhet, där det också ingick ett personer starkt utvecklingskontor vid Kungens Kurva utanför Stockholm, överfördes under de följande åren till Slovakien och Kina. Flytten underlättades av att volymerna i branschen gick ner. Volymfallet var inte den enda orsaken till att utflyttningen gick så snabbt. Väl så viktigt var den strukturomvandling i telekom- och elektronikindustrin som inletts tidigare men som accelererade under lågkonjunkturen efter millennieskiftet. Fram till 1990-talet var det normala att telekomföretagen producerade merparten av sina komponenter i egna anläggningar. En mycket stor del av produktionsvärdet i Söderhamnsenheten skapades alltså i den egna fabriken. I modern elektronikproduktikon ligger däremot merparten av värdet i komponenter som köps från komponenttillverkare. Den egna produktionen består mest av montering och test. I det läget blir det logiskt att flytta produktionen nära elektroniktillverkarna, som nästan alla finns i Asien. Dessutom var ju kostnadsläget ett helt annat i Asien än i Sverige. Med andra ord: Söderhamnsfabriken hade inte en chans. Continentals situation var en helt annan. När bolaget tillkännagav att man skulle stänga i Gislaved i slutet av 2001 var branschen förvisso inne i ett skede med sviktande efterfrågan samtidigt som överkapaciteten bestod. Men det handlade alltså inte om en boom-industri som plötsligt gick in i kris, utan avmattningen kom gradvis. För att sänka sina kostnader fattade den tyska koncernen under 2001 beslut om att stänga en fabrik på Irland, en i Mexiko, en i Skottland, en i Belgien, en i Österrike samt alltså i Gislaved. Besluten, som företagsledningen betecknade som drastiska, förde Continental mot sitt mål att ha minst hälften av produktionen i lågkostnadsregioner Continentals årsredovisning för UNDERLAGSRAPPORT NR 7 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

Organisation. Globaliseringsrådet. Advisory Board. Kansli. Konferenser, workshops, mötesplatser. RK Underlag

Organisation. Globaliseringsrådet. Advisory Board. Kansli. Konferenser, workshops, mötesplatser. RK Underlag Organisation Globaliseringsrådet Kansli Advisory Board Konferenser, workshops, mötesplatser RK Underlag Nationella expertgrupper Rapporter (www.regeringen.se/globaliseringsradet) RK Övriga Globaliseringsrådets

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Företagsamhetsmätning Gävleborgs län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Gävleborgs län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Gävleborgs län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Gävleborgs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Gävleborgs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Västra Småland Castellums fastigheter i Västra Småland är främst belägna i Värnamo, Jönköping och Växjö. Det samlade fastighetsbeståndet per 31 december 2003

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Inför en modell för korttidsarbete

Inför en modell för korttidsarbete Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges

Läs mer

TOMAS SJÖLIN VD och koncernchef

TOMAS SJÖLIN VD och koncernchef TOMAS SJÖLIN VD och koncernchef AFFÄRSKONCEPT Nolato är en högteknologisk systemleverantör av polymera komponenter till världsledande kunder inom mobil telefoni, telekom, vitvaror, fordon, medicinteknik

Läs mer

Stockholm den 23 januari 2008. För Globaliseringsrådet. Lars Leijonborg

Stockholm den 23 januari 2008. För Globaliseringsrådet. Lars Leijonborg Regeringen beslutade den 21 december 2006 att inrätta ett globaliseringsråd inom Regeringskansliet för att fördjupa kunskaper om och bredda det offentliga samtalet kring vad som krävs för att Sverige ska

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Gotland - 4:e plats i länsrankingen 2014... 4 Gotland - 36:e plats i kommunrankingen 2014... 5 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 Fått arbete Under september påbörjade 890 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport december 2013 Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå I diagrammet nedan presenteras en sammanställning av samtliga BNP-prognoser som släppts av större prognosinstitut och

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Blekinge län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Blekinge län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Blekinge län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Blekinge län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

FÄRGSTARKA ÅR TEXT BENGT CARLSSON BILD UR BECKERS ARKIV HOS CENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIA. Vänster. Kontroll av färgblandning, 1970-tal.

FÄRGSTARKA ÅR TEXT BENGT CARLSSON BILD UR BECKERS ARKIV HOS CENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIA. Vänster. Kontroll av färgblandning, 1970-tal. FÄRGSTARKA ÅR BECKERS. Det finns inga färgbutiker i Sverige. Det konstaterar Carl Wilhelm Becker när han kommer hit som resande försäljare för tyska färgfabriker och handelshus. TEXT BENGT CARLSSON BILD

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Landskrona i Öresundsregionen

Landskrona i Öresundsregionen 1 (7) Landskrona i Öresundsregionen Landskrona ligger mitt i Öresundsregionen. Sedan Öresundsbron invigdes år 2000 och fram till och med år 2008 har folkmängden i Öresundsregionen ökat med 180 000 invånare,

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Fått arbete Under december påbörjade 550 1 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av arbete, det vill

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

En tillfällig inbromsning? En finansiell analys av fordonsleverantörerna i Sverige 2012

En tillfällig inbromsning? En finansiell analys av fordonsleverantörerna i Sverige 2012 En tillfällig inbromsning? En finansiell analys av fordonsleverantörerna i Sverige 2012 1 Små och medelstora företag utgör drygt 90 % av fordonsleverantörerna och står för 40 % av totala omsättningen Del

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Hur är företagsklimatet i Karlskrona?

Hur är företagsklimatet i Karlskrona? Hur är företagsklimatet i Karlskrona? Lokalt företagsklimat Handlar om förutsättningar för företagande Vi definierar företagsklimatet som summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Lokalt företagsklimat

Lokalt företagsklimat Lokalt företagsklimat ANNA SJÖDIN MAJ Länsrapport Västernorrland Innehållsförteckning Sammanfattning... Metod... Disposition... Basfaktorer... Enkätsvar...9 Sammanfattande omdöme... Bra exempel för framtiden...

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag www.pwc.se Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag En undersökning om de viktigaste frågorna för svenska småföretagare nu och framöver. Innehåll Inledning 3 Utvecklingen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 oktober 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län september 2012 9 683 (6,5%) 4 816 kvinnor

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under juli påbörjade 525 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Josef Lannemyr Analysavdelningen Fått arbete Under februari påbörjade 705 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av

Läs mer

Hur arbetar en intraprenör?

Hur arbetar en intraprenör? Hur arbetar en intraprenör? Fördjupningsuppgift i entreprenörskap / entreprenörskap och företagande En entreprenör är som du vet en person som är idérik, lösningsfokuserad, kreativ, riskvillig och driven.

Läs mer

ATT VILJA MEN INTE KUNNA Perspektiv på Facitkrisen Tom Petersson

ATT VILJA MEN INTE KUNNA Perspektiv på Facitkrisen Tom Petersson ATT VILJA MEN INTE KUNNA Perspektiv på Facitkrisen Tom Petersson Brukskultur Åtvidaberg 2004 Att vilja men inte kunna Perspektiv på Facitkrisen Tom Petersson De första dagarna i oktober 1971 publicerade

Läs mer

Företagsamhetsmätning Jönköpings län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Jönköpings län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Jönköpings län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Jönköpings län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är

Läs mer

Hur är företagsklimatet i Ronneby?

Hur är företagsklimatet i Ronneby? Hur är företagsklimatet i? Lokalt företagsklimat Handlar om förutsättningar för företagande Vi definierar företagsklimatet som summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som företagaren

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Kraftig ökning av antalet som fått arbete Under februari påbörjade 800 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Rapport Oktober 2013 HALLAND Rapport Oktober 2013 HALLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Blekinge, 13 maj 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Antalet nyanmälda platser ökar kraftigt Under den senaste månaden nyanmäldes 670 1 lediga platser till länets arbetsförmedlingar,

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Jämtlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Kreditvärdighet. Mäts som andel företag som fått en förbättrad kreditvärdighet av UC under det gångna året.

Kreditvärdighet. Mäts som andel företag som fått en förbättrad kreditvärdighet av UC under det gångna året. Årets Företagarkommun är ett gemensamt projekt mellan Företagarna och UC. Syftet är att uppmärksamma de kommuner där företagandet utvecklats bäst under det gångna året. All tillväxt skapas lokalt. Det

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal

Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal 26/11 Jan Jörnmark 1930-tal Keynesianska revolutionen Trögrörlighet In the long run we re all dead Total/aggregerad efterfrågan den väsentliga för ekonomin

Läs mer

SVENSKT NÄRINGSLIV TAR TEMPEN PÅ NÄRINGSLIVS- KLIMATET I KIL

SVENSKT NÄRINGSLIV TAR TEMPEN PÅ NÄRINGSLIVS- KLIMATET I KIL FÖRETAG I KIL NYHETSBREV TILL FÖRETAGARE OCH ENTREPRENÖRER EXTRANUMMER NR 3 2015 SVENSKT NÄRINGSLIV TAR TEMPEN PÅ NÄRINGSLIVS- KLIMATET I KIL Det är det lokala företagsklimatet som är i fokus för Svenskt

Läs mer

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel Hot & Cold Grupp F!! Hur gick det för er? Jämförelse med tidigare plan Initialt följde vi vår plan fram till det första marknadsmötet då vi

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014 Arbetslösheten minskade med 1000 personer under 2014 Arbetsmarknadsläget

Läs mer

Östergötlands län. Rapport från Företagarna 2010

Östergötlands län. Rapport från Företagarna 2010 Östergötlands län Rapport från Företagarna 2010 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd...4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015

Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 Per Weidenman, Bisnode Sverige AB, Oktober 2015 SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 I den här rapporten presenteras Bisnodes modell för att identifiera

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

November 2014. Vägvisaren + Lönsamhetsstudien. Elmia November 2014

November 2014. Vägvisaren + Lönsamhetsstudien. Elmia November 2014 November 2014 Vägvisaren + Lönsamhetsstudien Elmia November 2014 1 Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 2 2 Det finns

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kalmar läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kalmar län... 4 Småföretagsbarometern Kalmar län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Nokian Tyres delårsrapport januari mars 2015

Nokian Tyres delårsrapport januari mars 2015 PRESSINFORMATION 2015-05- 08 Nokian Tyres delårsrapport januari mars 2015 Tillväxt i väst fortfarande utmaningar i Ryssland Koncernen Nokian Tyres omsättning minskade med 9.8 procent och var 281.3 MEUR

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

Rapport Oktober 2013 BLEKINGE

Rapport Oktober 2013 BLEKINGE Rapport Oktober 2013 BLEKINGE Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Gotlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Gotlands län... 4 Småföretagsbarometern Gotlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Kramfors kommun... 5 Sundsvall kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Stockholms näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Stockholms län... 4 Småföretagsbarometern Stockholms län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Dalarnas län Rapport från Företagarna 2010

Dalarnas län Rapport från Företagarna 2010 Dalarnas län Rapport från Företagarna 2010 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd...4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, november 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, november 2014 Arbetslösheten fortsätter att minska Arbetsmarknadsläget i

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jönköpings näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jönköpings län... 4 Småföretagsbarometern Jönköpings län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer