Dokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 2002.

Transkript

1 Dokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå. Margareta Magnusson November Innehåll: Plantuppdragning i KRAV-jordar, samt fortsatt utveckling i fält, s 1 Kombinationer av grundgödsling och övergödsling med organiska gödselmedel, s 7 8 Förfruktseffekter av ettåriga gröngödslingsgrödor till grönsakskulturer, s 9 1 Sorter och utsädeskvalitet av vitlök, s Nya ettåriga gröngödslingsblandningar som förfrukt nästa år, s 1 Institutionen för norrländsk Postadress: Telefon: Telefax: jordbruksvetenskap Box (Umeå) avdelningen för trädgårdsodling 9 3 UMEÅ (Högsta) Margareta.Magnusson@njv.slu.se

2 Plantuppdragning i KRAV-jordar, samt utveckling i fält. Röbäcksdalen. Liksom i fjol gjordes årets demonstration av plantuppdragning i KRAV-godkända jordar i två omgångar. Först den vanliga sådden i mars för att kunna ge förhandsinformation till odlarna. Därefter en ny sådd i mitten av maj för utplantering i fält. 1 jordar ingick, varav 1 ny. Datummärkning saknas! Den enda jord vi lyckats hitta uppgift om tillverkningsdatum på var jord nr, det partiet var till verkat 5 oktober 1. Den jord som säljs under våren bör inte vara tillverkad tidigare än september-oktober året innan och absolut inte före sommaren. Sådd i mars Jordarna låg i rumstemperatur 3 veckor. Därefter luftades de i veckor före sådd. Den mars såddes vitkål, broccoli, kinakål och isbergssallat i Plantek 1, rotselleri i Plantek och purjo i 11 pluggs skogsplantbrätt. Uppkomsten var genomgående bra i all kål, över 9%. För övriga växtslag har den varierat mera, från knappt till 9%. Efter uppkomst har halva brättena näringsvattnats med Bycobact medan den andra halvan bara fått vatten. Poäng och vikt I figur 1 visas bedömningar gjorda av besökare när kål och isberg var i utplanteringsfärdigt stadium. Därefter klipptes plantorna av med några dagars mellanrum och vikterna visas i Figur. av jordarna var riktigt dåliga, jord nr och 8. Mellan övriga jordar skiljer det mindre. Bland besökarna var jord nr, 3, och 7 favoriter i kålen, vilket stämde bra med vikterna. Till isberg var jord nr favorit bland besökarna. Näringsvattningen har inte förbättrat plantorna i de sämsta jordarna och haft mera negativ än positiv effekt i övriga jordar. poäng poäng Vitkål Broccoli Jord nummer Vatten Näring 9 Kinakål Isberg Jord nummer Figur 1. Poäng satta av besökare ( personer) 3 veckor efter sådd. Skala 1 9 där 1 är sämst och 9 bäst. gram/planta gram/planta Vitkål 1 dagar efter sådd Broccoli 7 dagar efter sådd Jord nummer Vatten Näring.5 Kinakål dagar efter sådd Isberg 8 dagar efter sådd Jord nummer Figur. Plantornas medelvikter vid utplanteringsfärdigt stadium 3 veckor efter sådd. 1

3 Omgång för utplantering Den april krukades rotsellerin in i samma jord de såtts i. I mitten av maj såddes vitkål, broccoli, blomkål, kinakål och isbergssallat i Plantek 1, och knölfänkål i Plantek. Plantorna utvecklades bra i alla jordar utom nr där de var lika bleka och klena som i omgång 1. I blomkål var plantorna i jord 1,, 5 och 7 små och hade gulmarmorerade blad som torkade in i topparna. Någon bra förklaring till det har vi inte funnit ännu. Utplantering i fält Plantorna sattes ut på drill i fält 5:e juni. Jordens ph ligger kring,5. Förfrukt var en rödklövervall sådd och nerplöjd våren. Jorden gödslades med bor 1 kg/ha och grundgödslades med fastgödsel, 3 t/ha. Övergödsling gjordes med grönmassa 9:e juli, 5 kg/m. Undantag isbergssallat och kinakål som bedömdes vara så nära skörd att grönmassa skulle göra mera skada än nytta. Skörd efter 3 månader Odlingssäsongen var mycket varm, solig och torr. Alla plantor vattnades vid utplantering och därefter ca 1 gång/vecka. Grödorna utvecklades rekordsnabbt och skörden började ca 3 veckor tidigare än beräknat. Så gott som all isbergssallat drabbades av inre rötor innan den var skördefärdig. Broccolin blev mycket frodig och många av huvudskotten blev enorma, men av mycket dålig kvalitet. Knopparna utvecklades ojämnt och inget riktigt skördemoget stadium inträdde. Purjolöken växte mycket bra men angreps kraftigt av den nya skadegöraren, purjolöksmal, vars larver gör gångar i bladen och äter sig rätt igenom stjälken. Den bekämpas med TUREX, men tycks mera svårbekämpad än kålmalen. Vi lyckades inte hålla efter den och all purjolök fick kasseras. Skörden för de olika växtslagen visas i figur 3. Ingen jord var bäst till alla växtslag. Jordanalyser Jordarna analyserades på lätttillgänglig näring före och efter luftning före sådd av omgång 1. Resultaten visas i tabell 1 på sidan och kommenteras i anslutning till omdömet om respektive jord. Generellt tycks luftningen ha satt fart på omvandlingen av ammoniumkväve till nitratkväve i alla jordar utom nr och 8, och har även sänkt ph mer eller mindre. Innehållsdeklarationer I tabell finns en sammanställning av innehållsdeklarationerna på jordsäckarna. Det är stora variationer i hur detaljerade de är. 1. Alternativjord, Kronmull, Weibull (testad 1 ). Jorden har högst halt av ammoniumkväve av alla jordar och ganska liten andel nitratkväve även efter luftning. Näringsinnehållet för övrigt är måttligt. Svavelhalten är onödigt hög, och halterna av mangan, bor, järn och zink låga. Småplantorna fina utom blomkål i omgång och rotselleri som var bleka. Näringsvattning gjorde att rotsellerin växte ännu sämre och flera av plantorna dog efterhand. Utvecklingen i fält bra för kinakål och fänkål, medel för blomkål och bland de sämsta för vitkål, rotselleri och purjo.. E-jord, Hasselfors (testad 199 ). Halten ammoniumkväve är väl hög och nitratkväve väl låg även efter luftning. Näringsinnehållet i övrigt är ganska måttligt och balanserat med lite låga halter av järn och zink. Småplantorna utvecklades mycket bra med undantag för blomkål i omgång. Efter utplantering i fält blev resultatet ganska medelmåttigt. 3. Ekologisk Plantjord, Hasselfors (testad 1999 ). Högst ledningstal av alla jordar, men inte extremt högt. Måttliga och balanserade näringsnivåer men lite väl högt kalium och lågt bor, järn och zink. Fina småplantor och medelbra utveckling i fält.. Naturgödslad torv, Solmull, Hasselfors (testad 199 ). Allt kväve förelåg som ammonium även efter luftning. Näringsinnehållet var ganska lågt och ph värdet för högt. Utvecklingen av småplantorna mycket dålig för kål, som blev små och bleka. Småplantorna av isberg växte långsamt och var mörkgröna. Purjoplantorna var medelbra. Rotselleriplantorna blev mycket kraftiga och gröna. I fält gav den bäst skörd i rotselleri, men medelmåttig till dålig skörd i övriga växtslag. 5. Planteringsjord, Simontorp, Weibull (testad 1 ). Efter luftningen förelåg så gott som allt kväve som nitratkväve. Måttlig näringsnivå och låga värden för mikronäringsämnen. Kalium väl högt i förhållande till övriga ämnen. Medelbra till småplantor utom blomkål i omgång och isberg som utvecklades dåligt liksom förra året. Medelbra resultat för kål och purjo efter utplantering i fält. Knölfänkål och rotselleri utvecklades dåligt i fält liksom förra året.. Planteringsjord, Naturgödslad, Växa, Econova (testad 1 ). Jorden har ett ganska lågt näringsinnehåll men bra halter av mikronäringsämnen utom för bor som var lågt. Väl höga halter av kalcium och högt ph. Fina småplantor utom purjo

4 som var klena med mycket intorkade toppar. Den enda jorden som gav positiv effekt av näringsvattning i kålplantorna. Utvecklingen i fält bra till medelbra utom för purjo där den var sämst. 7. Planteringsjord, Moder Jord, Econova, inte KRAVmärkt i Sverige (testad 1997, 1999 ). Måttligt och balanserat näringsinnehåll. Halterna av mangan och bor högst av alla jordar. Medelbra utveckling för småplantorna utom blomkål i omgång. I fält hörde den till de bästa för blomkål och purjo och var medelbra för övriga växtslag. Näringsvattning under plantuppdragningen gav tydlig positiv effekt i rotselleri och purjo. 8. Plantjord, Jord från Nord, Rölunda (testad 1998 ). Efter luftning förelåg fortfarande så gott som allt kväve som ammonium. Lågt men relativt balanserat innehåll av övriga ämnen. Mycket dålig utveckling av småplantorna i omgång 1, men bra i omgång. Efter utplantering i fält bäst till purjo och medelbra till dålig för övriga växtslag. Näringsvattning under plantuppdragningen gav tydlig positiv effekt i rotselleri och purjo. 9. Plantjord, Naturgödslad, Weibull (testad ). Högst nitratkväve av alla jordar, kalium, svavel och bor lite låga. Medelbra småplantor. Efter utplantering i fält bra till medelbra resultat. 1. Plantjord med Biobalans, Änglamark, Rölunda (NY). Kraftig effekt av luftningen på kväveomsättningen. Väl högt innehåll av fosfor och kalcium, lågt svavel. Måttliga halter av övriga ämnen. Medelmåttiga småplantor. I fält bäst till vitkål och kinakål, men sämst till blomkål och fänkål. Medelbra till rotselleri och purjo. Slutsatser Orsaken till missväxten i jord och 8 är sannolikt den tröga omvandlingen av ammoniumkväve till nitrat i kombination med högt ph. Det gör att ammoniak kan bildas vilket skadar plantorna. Det drabbar också snabbväxande plantor som är beroende av nitratkväve hårdast. Vi har i tidigare test sett att kinakål är extra känslig för höga halter ammoniumkväve i kombination med högt ph och lågt nitratkväve. Rotselleri och purjo som är långsamma i starten tycks klara sig bättre genom att omsättningen i jorden då hinner komma igång i takt med plantornas näringsbehov. Att inte näringsvattning hjälpte kan bero på att även Bycobact ibland visat sig ha mycket höga halter ammoniumkväve, vilket alltså förvärrar situationen. kg/planta kg/planta Vitkål Blomkål 1. Kinakål Knölfänkål Rotselleri Purjo Vatten Näring Jord nummer Jord nummer Jord nummer Figur 3. Handelsduglig skörd som kg per utplanterad planta. För purjolök anges totalskörd per utplanterad planta eftersom angreppen av mal gjort att ingen handelsduglig skörd kunde putsas fram. Hälften av rotselleri och purjolöksplantorna fick bara vatten under plantuppdragningen, hälften fick näringsbevattning med Bycobact. Sorter och skördeperioder: vitkål ETON 8/8 3/9, kinakål KINGDOM /7, blomkål NAUTILUS /8 15/8, purjo HILARI 11/9 1/9, knölfänkål GOAL 9/7, rotselleri CASCADE 1/9 18/9, (broccoli CORONADO 1/8 15/8, isberg MILUNA 1/7, ej med i figur). 3

5 Tabell 1. Spurway-analys av jordarna före och efter veckors luftning, mg/liter jord. 1. Alternativj E-jord 3 Ekol plantj Solmull 5 Simontorp Växa 7 Moder Jord 8 Jord f Nord 9 Weibull 1 Änglamark Före efter Före efter Före efter Före efter Före efter Före efter Före efter Före efter Före efter Före efter ph Lt NO 3 -N NH -N P K Mg S Ca Na Cl Mn B Cu Fe Zn Mo Al Si K/Mg K/Ca

6 Tabell. Tillverkarnas innehållsdeklarationer på jordsäckarna. nr Jord, varumärke, producent Sammansättning Tillsatser /m 3 Innehåll g/m 3 (=mg/l) ph, Lt 1 Alternativjord Kronmull Weibull E-jord Hasselfors Hasselfors 3 Ekologisk Plantjord Hasselfors Hasselfors Naturgödslad torv Solmull Hasselfors 5 Planteringsjord Simontorp Weibull % naturgödslad kalkad Sphagnum % kogödselkomp. 3-årig mesofil, år 3 samkomposterad m. hönsgödsel. % kisellera TS kg/m 3 Humifieringsgrad. H H Fin medium 55 % Sphagnum H H % Sphagnum H H8 15 % komposterad kogödsel 5 % granulerad lera 5 % sand TS 185 kg/m 3, 9 kg/fp Fin medium 5 % Sphagnum H H 5 % Sphagnum H H8 15 % Komposterad naturgödsel 5 % bark 5 % sand TS 175 kg/m 3, 9 kg/fp Fin medium Sphagnum H-H Fin-medium TS 8 kg/m 3, 1 kg/fp Mullämnen g/kg jord Kalkstensmjöl 3 kg Dolomit kg Hönsgödsel. 1 kg Gips,5 kg Vialgin,5 kg Kalkstensmjöl kg Dolomit kg Hönsgödsel 5 kg Benmjöl kg Gips 1 kg Kalkstensmjöl 3 kg Dolomit kg Hönsgödsel 1 kg N 3 g/kg P 1 g/kg K g/kg N P 1 K 5 Mg 1 S 1 Ca 1 N 55 NO 3 -N NH -N 9 P K 95 Mg 3 S 1 Ca 3 Tot-N 5 NO 3 -N NH -N 5 P 3 K 8 Mg S Ca N 5 P 1 K 5 Mg 3 Ca 17 N ca P ca 3 K ca 9 + Mg Fe Mn 3,8 Cu 1, Zn 5, B,3 Mo, Fe 3,8 Mn,1 Cu,7 Zn,7 B, Mo, bor, koppar, mangan, mm ph 5,5,5 Lt 3, 3,5 ph 5,5,5 Lt 1,5 3,5 ph ca 5 Lt ca 5

7 nr Jord, varumärke, producent Sammansättning Tillsatser /m 3 Innehåll g/m 3 (=mg/l) ph, Lt Planteringsjord Naturgödslad Växa Econova 5 % Sphagnum H H % Sphagnum H5 H7 15 % Sand Kalkstensmjöl 3 kg Dolomit 3 kg Hönsgödsel 1 kg ph 5,5,5 7 Planteringsjord Moder Jord Econova 8 Plantjord Jord från Nord Rölunda 9 Plantjord Naturgödslad Weibull Weibull 1 Plantjord med Biobalans Änglamark Rölunda 5% riven torv 5% komposterad Bark fin-medium TS 38 kg/m 3, 18kg/fp % Sphagnum H H % Sphagnum H H 1 % komposterad Kogödsel 1 % sand 8 mm TS kg/m 3 35 % Ljus vitmossa H1 H3 38% mörk vitmossa H H 15 % Hönsgödsel Kompost 5 % Biobalans % sand mm TS kg/m3 medium Mineralgrus 1 kg Dolomit 5 kg Marint och animaliskt organiskt material 17 kg Kalkstensmjöl kg NO 3 -N 1 NH -N P 1 K Mg 3 Ca 15 Tot-N NO 3 -N 8 NH -N 1 P 1 K Mg 85 S 35 Ca Fe,5 Mn 3,5 Cu 1,1 Zn 5, B, ph,,5 Lt ph 5,5,5 Lt 1,5 3,5 ph 5,5,5 Lt 1,5 3,5 ph 5,5,5 Lt 1,5,5

8 Kombinationer av grundgödsling och övergödsling med organiska gödselmedel i grönsakskulturer En måttlig grundgödsling behöver ofta kompletteras med lämpliga organiska material för övergödsling under säsongen. Utbudet av koncentrerade organiska (handels-)gödselmedel ökar snabbt. Det välkända Binadan (pelleterad, kaliumberikad hönsgödsel från Danmark) vill vi inte längre använda p.g.a. deras skandalösa hantering av fjolårets produktionsmiss med inblandning av ogräsmedel vilket för många grönsaksodlare i förlängningen medförde både produktionsbortfall och underkännande av grödan som KRAV-odlad. I dagsläget ser det ut som Binadan inte är beredda att ta något ekonomiskt ansvar för detta. Ur ekologisk synpunkt kan även de långa transporterna ifrågasättas. Ett norrlandsproducerat alternativ vi provat under några år är Bycofert (tidigare namn Bycobact, Biobact) som är baserat på avfall från pappersindustrin. Det finns nu även i en ny variant, microgranulat vilket förväntas medföra snabbare övergödslingseffekt. Hemmaproducerade alternativ som olika typer av grönmassa är mera förenligt med grundtanken i ekologisk odling. Här stötte vi dock på problem med EU-regler i år. Den fina rödklövervall vi tänkt använda som marktäckning är anmäld som EUträda. Det innebär att vi får slå av den men inte använda grönmassan (!). Vi fick därför ta det vi kunde få tag på, vilket var ett betydligt magrare material som troligen inte givit särskilt mycket växtnäringstillförsel, men fungerat bra som skydd för markytan. Den juni såddes morot, dill och rödbeta och planterades purjo, rödlök, persilja och rotselleri. Squash planterades 11 juni. Innan drillarna kördes upp hade jorden grundgödslats med 3 olika organiska gödselmedel; hönsgödsel 5 t/ha, hästgödsel 5 ton/ha och en kombination av hönsgödsel 3 t/ha + hästgödsel 15 t/ha. En yta fick ingen grundgödsling. Hela ytan gödslades även med bor 1 kg/ha. Efter avslutad ogräskupning 9 juli övergödslades med tre olika organiska material: grönmassa, 5 kg/m, Bycofert 5-1-5, 1 kg/ha, och Bycofert MG (microgranulat) 5-1-5, 1 kg/ha, på en fjärdedel av ytan vardera. En fjärdedel fick ingen övergödsling. Datum för skörd: Squash 17/7 1/9, Rotselleri /9, Purjo 17/9, Rödlök /8, Persilja 9/7 /9, Morot 13/9, Dill /7, Rödbeta 3/8 (övergödsling 1+) och 7/8 (övergödsling 3+). Relativa skördenivåer som medel av alla växtslag för de olika grundgödslingarna respektive övergödslingarna visas i figur 1 och nedan. Här kan man se att skillnaderna mellan de olika grundgödslingarna var små. Hästgödsel har givit lite högre skörd än ingen grundgödsling till skillnad från tidigare år då hästgödsel varit sämre än ingen grundgödsling. Av övergödslingarna har Bycofert microgranulat givit högst skörd och grönmassa lägst, men även här är de genomsnittliga skillnaderna ganska små. I figur 3 på nästa sida visas effekten av de olika gödslingskombinationerna för varje gröda. Där kan man se att squash och morot givit klart sämre skörd där ingen grundgödsling gjorts, medan rödlök givit bäst skörd utan grundgödsling och tycks inte heller ha uppskattat Bycofert mikrogranulat eller grönmassa i kombination med grundgödsling. Rotselleri har givit bäst skörd med hönsgödsel som grundgödsling Relativ skörd Relativ skörd Grundgödsling Ingen överg. Bycofert Bycofert MG Grönmassa Övergödsling Figur 1. Relativ skörd som medel av alla växtslag för de olika grundgödslingarna. Figur. Relativ skörd som medel av alla växtslag för de olika övergödslingarna. 7

9 handelsduglig skörd kg/m Squash TEMPRA handelsduglig skörd kg/m Rotselleri CASCADE totalskörd kg/m Purjo DAVINCI totalskörd med blast kg/m 1..5 Rödlök RED BARON handelsduglig skörd kg/m Persilja GRÜNE PERLE handelsduglig skörd kg/m Morot STARCA handelsduglig skörd kg/m Dill TETRA totalskörd med blast kg/m 1 8 Rödbeta förstört vid kupningen DETROIT/BOLIVAR Ingen överg. Bycofert Bycofert MG Grönmassa Figur 3. Handelsduglig skörd eller totalskörd som kg/meter för varje gröda med de olika gödslingskombinationerna. 8

10 Ettåriga gröngödslingsblandningars förfruktseffekt på efterföljande grönsakskultur. År. Tidigare demonstrationer har visat renbestånd av de gröngödslingsgrödor som är mest intressanta för nordsvenska förhållanden. I praktisk odling är det dock nästan alltid en fördel med en blandning av olika växtslag. Det kan totalt sett ge en bättre etablering och ogräskonkurrens. Om förhållandena är ogynnsamma för ett växtslag kan övriga ta över och ge en kraftig gröda och motverka att ogräset får fäste i luckorna. Perserklöver togs med i varannan ruta för att visa om en bottengröda kan ge ytterligare ogräshämmande effekt. Det är också troligt att den kombinerade effekten från flera växtslag på grönmassans växtnäringsinnehåll och inverkan i jorden kan ge ett bättre förfruktsvärde än renbestånd. I början av juni 1 såddes olika blandningar i rutor på 5 m vardera, se bredvid figur 1 nedan (utsädesmängderna kg/ha inom parentes): Lupiner och åkerböna etablerade sig dåligt och fodervicker dominerade i alla rutorna. Det beror troligen på att markfukten inte riktigt räckte till för de största fröna, vilket gav fodervicker en snabbare start. När den väl etablerats konkurrerar den ut det mesta. Havre och perserklöver som har mindre frön än fodervicker grodde snabbare och hävdade sig ganska bra. Provvägningar gjordes i slutet av september. Resultaten i figur 1 nedan visar att skillnaderna mellan de olika blandningarna var små och att alla gav en bra grönmasseskörd, i nivå med de bästa i renbestånd året innan. Friskvikt t/ha Gröngödslingsblandning Figur 1. Grönmasseskörd (t/ha) ovan jord för de olika gröngödslingsblandningarna hösten Åkerböna (5) + Fodervicker (5) + Gul lupin (5) + Havre (5).. Åkerböna (5) + Fodervicker (5) + Gul lupin (5) + Havre (5) + Perserklöver (5). 3. Åkerböna (5) + Fodervicker (5) + Vit lupin (5) + Havre (5).. Åkerböna (5) + Fodervicker (5) + Vit lupin (5) + Havre (5) + Perserklöver (5). 5. Åkerböna (5) + Fodervicker (5) + Blå lupin (5) + Havre (5).. Åkerböna (5) + Fodervicker (5) + Blå lupin (5) + Havre (5) + Perserklöver (5). Gröngödslingsgrödorna plöjdes ner i oktober 1. Våren gödslades med bor 1 kg/ha innan drillarna kördes upp och 7 11 juni planterades rödkål, savoykål, knölfänkål, kålrabbi, kålrot och gul lök, samt såddes vaxbönor. Den 1 juli marktäcktes hela ytan med grönmassa. Det var nästan ingen kvickrot i någon av rutorna vilket tyder på att gröngödslingsgrödorna varit mycket konkurrenskraftiga. Fröogräs var främst mållor och våtarv. Datum för skörd: Kålrabbi 3/7 /8, Knölfänkål 3/7, Rödkål, Savoykål och Kålrot /8, Vaxbönor 1/8 13/9 och Gul lök /8. Skörderesultaten visas i figur på nästa sida. För kålrot visas inga skördesiffror eftersom angreppen av kålfluga gjort att det nästan inte blev någon handelsduglig skörd (totalskörden låg kring kg/m). För savoykål och kålrabbi var främsta orsaken till bortsortering spruckna huvuden. För knölfänkål var många plantor på väg att gå upp i blom innan de nått saluduglig storlek. Löken var angripen av mal på blasten och skördades därför som knippelök innan blasten lagt sig för att malen inte skulle hinna förstöra skörden. Skadorna på själva lökarna var små vid skörden men de största lökarna lades på tork och efter några veckor hade malens larver helt förstört lökarna. För rödkål, vaxbönor och lök kan man se ett ganska nära samband mellan skörden och grönmasseskörden ovan jord för de olika gröngödslingsgrödorna. För övriga grödor är det svårt att se några systematiska skillnader. 9

11 kg/m Rödkål RED JEWEL Savoykål SALOME kg/m Kålrabbi LAHN Knölfänkål GOAL Vaxböna HELIOS. Gul lök SETTON kg/m Figur. Handelsduglig skörd som kg/m för respektive växtslag efter de olika förfrukterna 1. 1

12 Sorter och utsädeskvalitet av Vitlök Vitlök är en mycket intressant gröda för norra Sverige. En pålitlig tjäle är en viktig förutsättning både för övervintring av löken som sätts på hösten och för att inte ogräset ska få för stort övertag innan löken tillväxer på våren. Betydelsen av sortval och utsädeskvalitet; importerat konventionellt, importerat ekologiskt och egenproducerat ekologiskt utsäde, samt klyftstorlekens inflytande på utveckling och skörderesultat demonstrerades under sommaren. Förfrukt 1 var vitlök och getärt. Innan drillarna kördes upp tillfördes bor, 1 kg/ha och därefter grästäcktes med ca 5 kg/m 17 oktober 1. Den oktober sattes totalt nio sorter av vitlök: Importerat konventionellt odlat utsäde från Törnvik Frö av sorterna: SPRINT, PRIMOR, PRINTANOR, CORAIL, MESSIDROME, CRISTO, FLAVOR och CLEDOR, importerat ekologiskt odlat utsäde av CLEDOR och THERMIDROME från Törnvik Frö, samt eget ekologiskt odlat utsäde av THERMIDROME. Den 1 maj hade de flesta plantorna kommit upp och var 1 cm höga. Då övergödslades med Bycofert , 1 kg/ha. Den 3 juni marktäcktes med grönmassa ca 5 kg/m. De tidiga sorterna SPRINT, PRIMOR, PRINTANOR, CORAIL, MESSIDROME och THERMIDROME skördades 3 juli. De senare sorterna CRISTO, FLAVOR och CLEDOR skördades 15 augusti. Utsädeslökarna varierade kraftigt i storlek och de ekologiskt odlade var allra minst, se tabellen intill. Av sorten CORAIL gick det drygt 1 lökar på ett kg, av CLEDOR ekologiskt utsäde gick det drygt 8 lökar på ett kg! Flera lökar betyder flera klyftor och mera arbete med att klyfta upp utsädet och sätta klyftorna. För att se om det merarbetet lönar sig i form av högre skörd sorterade vi klyftorna för varje sort i storleksklasserna STORA, MEDEL, SMÅ. Medelvikterna för de olika storleksklasserna visas i figur 1 på nästa sida. Stora lökar innebär i princip också stora klyftor. 3 klyftor per sort och storlekssortering sattes. Uppkomsten var i många fall lika bra för små som för stora klyftor, se figur, men de små klyftorna producerade genomgående färre handelsdugliga lökar, se figur 3. Sort Antal lökar/kg SPRINT 1.3 PRIMOR 11.9 PRINTANOR 1.7 CORAIL 1. MESSIDROME 1. CRISTO 1.3 FLAVOR 1.3 CLEDOR 1. CLEDOR, eko 8.3 THERMIDROME, eko 18.5 THERMIDROME, eget eko 1. Den totala skördenivån blev lägre i år jämfört med den regniga sommaren 1. Det kan bero på otillräcklig vattning som i sin tur minskat näringstillgången och i kombination med värmen stressat plantorna och gjort att lökbildningen börjat för tidigt, innan plantorna hunnit växa sig kraftiga. Så gott som alla sorter gick upp i blom väldigt snabbt, vilket förmodligen gjort att lökarna blev mindre. Handelsduglig skörd har indelats i Klass 1 >5g, Klass 1 5g samt Klass 1 g. Det var bara enstaka lökar som vägde över 5 g. I en kommersiell odling är det knappast lönsamt att lägga ner arbete på att putsa lökar som väger mindre än g. I figur har skörden uttryckts på olika sätt. Där kan man se att sorterna MESSIDROME och CRISTO givit både störst total skörd och störst skörd av Klass 1. För ekologiskt utsäde var bara ca halva skörden Klass 1. CRISTO har givit överlägset störst skörd i förhållande till utsädet, se figur. Skillnaden mellan medelstora och stora klyftor har inte entydigt varit till de storas fördel men de minsta klyftorna har i flera fall inte ens givit tillbaka utsädet. Gränsen för hur små klyftor som lönar sig att sätta ligger förmodligen mellan och 3 g, och tycks variera med sort. Det egna utsädet av THERMIDROME har givit låg skörd trots att klyftorna inte hörde till de minsta. Vi satte även en del eget utsäde av sorterna SPRINT, PRIMOR, PRINTANOR, CRISTO och CLEDOR. Alla utom SPRINT gav bättre skörd än THERMIDROME, eget utsäde. Bäst blev skörden för PRINTANOR som gav 33 g/1 g utsäde, och sämst för SPRINT som gav 175 g/1 g utsäde. 11

13 g/klyfta STORA MEDEL SMÅ Figur 1. Utsädets medelvikter som g per klyfta i de tre storlekssorteringarna STORA, MEDEL, SMÅ. Sorterna är sorterade i fallande ordning efter vikten på de stora sättklyftorna. CLEDOR FLAVOR SPRINT MESSIDROME PRIMOR CORAIL PRINTANOR CRISTO THERMIDROME eget CLEDOR eko THERMIDROME eko % skördade av antal satta 1 8 STORA MEDEL SMÅ Figur. Uppkomst och etablering som % skördade lökar av antal satta klyftor. Sorterna är sorterade i fallande ordning efter den genomsnittliga uppkomsten för alla storlekssorteringar av sättklyftor. CORAIL PRINTANOR MESSIDROME CLEDOR CRISTO FLAVOR THERM eko PRIMOR THERM eget SPRINT CLEDOR eko % handelsdugliga av antal satta 1 8 CLEDOR eko PRINTANOR SPRINT CORAIL THERM eko THERM eget PRIMOR CLEDOR MESSIDROME CRISTO FLAVOR STORA MEDEL SMÅ Figur 3. Andelen handelsdugliga lökar (Klass 1+) som % av antal satta klyftor. Sorterna är sorterade i fallande ordning efter den genomsnittliga andelen handelsdugliga för alla storlekssorteringar av sättklyftor. 1

14 Handelsduglig skörd g/1 satta klyftor MESSIDROME CRISTO FLAVOR PRIMOR CLEDOR SPRINT CORAIL THERM eget KLASS 1 >5g KLASS 1-5 g KLASS 1- g THERM eko PRINTANOR CLEDOR eko Figur. Handelsduglig skörd fördelad på de tre sorteringsklasserna. Sorterna är sorterade i fallande ordning efter skördens totala storlek. Skörd g/1 satta klyftor STORA MEDEL SMÅ Figur 5. Handelsduglig skörd (Klass 1+) som g per 1 satta klyftor. Sorterna är sorterade i fallande ordning efter medelskörden för alla tre sorteringarna av sättklyftor PRINTANOR THERM eko THERM eget CORAIL SPRINT CLEDOR PRIMOR FLAVOR CRISTO MESSIDROME CLEDOR eko Skörd g/1 g sättklyftor STORA MEDEL SMÅ Figur. Handelsduglig skörd (Klass 1+) som gram per 1 g utsäde. Sorterna är sorterade i fallande ordning efter medelskörden för alla tre sorteringarna av sättklyftor. PRINTANOR CLEDOR eko CLEDOR THERM eko MESSIDROME FLAVOR CRISTO CORAIL THERM eget SPRINT PRIMOR 13

15 Ettåriga gröngödslingsblandningars förfruktseffekt på efterföljande grönsakskultur. År 1. Lämpliga gröngödslingsgrödor som förfrukt till olika näringskrävande köksväxter är grunden i växtnäringsförsörjningen i ekologisk grönsaksodling. Tidigare demonstrationer har visat att åkerböna, lupiner och fodervicker är intressanta gröngödslingsgrödor för nordsvenska förhållanden. I renbestånd kan deras ogräskonkurrerande förmåga vara osäker, medan om man blandar dessa grödor på samma yta är det lätt att fodervicker tar över. I årets nyanlagda gröngödslingsytor har vi därför odlat dem var för sig tillsammans med havre och mera svagväxande arter. I början av juni såddes följande blandningar i olika rutor på 5 m vardera (utsädesmängderna kg/ha inom parentes): 1. Åkerböna (3) + Havre (1).. Vit lupin () + Havre (1). 3. Fodervicker () + Havre (1).. Åkerböna (3) + Havre (1) + Honungsört (1) + Perserklöver (1). 5. Vit lupin () + Havre (1) + Honungsört (1) + Perserklöver (1). Fodervicker () + Havre (1) + Honungsört (1) + Perserklöver (1) Det var mycket torrt i jorden vid sådden och ytan vattnades regelbundet tills alla växtslag grott och kommit igång. Alla växtslag utvecklades bra och den totala grönmasseskörden bedömdes som mycket bra i alla rutor. Inga provvägningar gjordes detta år. Gröngödslingsgrödorna plöjdes ner i oktober. Om medel ställs till förfogande kommer förfrukternas inverkan på ogräsförekomst och olika grönsakskulturers utveckling och kvalitet att demonstreras sommaren 3. 1