Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling"

Transkript

1

2 LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län Lantbruks- och fiskeenheten Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling ett dokumentationsprojekt genomfört under år 2005 i Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Södermanland Elisabeth Ögren, Länsstyrelsen, Västerås. Kristina Homman, Länsstyrelsen, Falun. Tomatodlare Olof Andersson, Järvsö, Karl-Gunnar Berglund, Hamrångefjärden, Bengt Eriksson, Borlänge, Göran Pellas, Vikmanshyttan, Britt-Inger Nilsson och Dan Johansson, Väddö, Jenny och Torbjörn Lindström, Fjärdhundra, Karin och Mats Sjöstedt, Strängnäs samt Ulf Engström, Södertälje. Inledning Dokumentationsprojektet Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling startade år Projektet genomförs inom gruppen Deltagardriven forskning växthus som bildades Deltagardriven forskning innebär att deltagarna i en grupp själva driver sin forskning, att gruppen själv både ställer frågorna, beslutar hur och vad man skall arbeta med, genomför det man vill undersöka, analyserar resultaten och presenterar dem. I gruppen Deltagardriven forskning växthus samverkar för närvarande elva tomatodlare och två rådgivare, de flesta har varit med sedan gruppen startade år Olika forskare har också varit delaktiga i gruppen arbete under årens lopp. Åtta gårdar ingår i årets växtnäringsprojekt - två i Dalarna, Uppland och Södermanland samt en gård i Gästrikland och i Hälsingland. Projektet finansieras inom det svenska miljöstödsprogrammet och bekostas av EU och svenska staten gemensamt. I projektet har vi dokumenterat odlingsfakta om gårdarnas växthusodling, avkastningsnivåer, gödslingsstrategier, markanalyser samt upprättat växtnäringsbalanser baserade på årets odlingsresultat och den verkliga gödslingen som gjorts under säsongen samt kommentarer till dessa. En gård har även kompletterat provtagningarna med plantsaftanalyser. Plantornas utveckling under säsongen har följts med s.k. visarplantor där antal frukter per klase registrerats. Gruppen Deltagardriven forskning växthus har arbetat med växtnäringsfrågan i form av dokumentationsprojekt i sex år. Syftet med projekten är att vidareutveckla den ekologiska tomatodlingen samt synliggöra vikten av att anpassa gödslingen efter kulturens utvecklingsstadium, avkastningsnivå och lokala förutsättningar. 1

3 Projektets mål har i takt med nyvunna erfarenheter och kunskaper ändrats under de sex år som arbetet pågått. I början var huvudmålet att samla information för att kunna vidta rätt åtgärder och utveckla odlingen. De underliggande målen under projektperioden kan sammanfattas så här: att höja avkastningsnivån att få en bättre ekonomi i företagen att producera tomater av god kvalitet, d.v.s. uppnå balans mellan skördenivå och god kvalitet att behovsanpassa gödslingen för miljöns skull att undvika bristsituationer Gruppens samlade måltankar har under årens lopp länkats samman till drömmen om att utveckla en lathund - ett hjälpprogram vid gödselberäkningar för nollbalans, eller med möjlighet att justera näringsnivån upp eller ner. Tanken är att lathunden skall kunna användas vid gödslingsplanering och gödslingsberäkningar vid tomatplantans olika utvecklingsfaser och vara anpassad efter förväntad avkastningsnivå. Under 2004 inledde vi ett samarbete med Bengt Håkansson på Alnarp som bistått oss med hjälp för att utveckla programmet även under Arbetet fortsätter under 2006 med att testa och utveckla modellen. Sist i årets rapport, under rubriken sammanfattning, beskrivs gruppens erfarenheter och de slutsatser vi kunnat dra under de sex år som gruppen arbetet med växtnäringsfrågor i ekologisk tomatodling. Provtagningar och beräkningar Vid planering av projektet har vi gemensamt gjort upp en plan för vilka analyser som skulle göras och en tidsplan för detta. Vi beslutade att Spurwayanalyser, som ger svar på den för plantan direkt tillgängliga växtnäringen, skulle tas vid nio tillfällen - 1:a analysen i februari, 2:a under planteringsveckan, 3:e tre veckor senare, 4:e efter ytterligare tre veckor, 5:e fyra veckor därefter, 6:e fem veckor därefter, 7:e i juli, 8:e tre veckor efter toppning och 9:e provet vid utrivning. Alla gårdar har dock inte följt det uppgjorda schemat. Resultaten från Spurwayanalyserna har tolkats i texten efter de börvärden som idag är framtagna för tomatodling. Dessa baseras på erfarenheter från konventionella odlingar. I bilaga 1 presenteras de börvärden vi använt oss av. Jordens förråd av växtnäring har följts upp genom markkarteringsanalyser. Genom att årligen ta markkarteringsanalyser kan vi följa förändringar och utläsa om gödslingen stått i relation till plantornas behov beroende av plantutveckling och avkastning, eller om gödslingen varit för riklig eller för knapp. Markkarteringsanalyserna blir därmed ett bra redskap för att fatta beslut om grundgödsling och därmed ett komplement till växtnäringsbalanserna. I bilaga 1 redovisas klassindelningen för markkarteringsanalyserna. Vid uträkningarna av växtnäringsbalanserna har uppgifter om tomatgrödans näringsbehov hämtats från Lena Gäredals och Bengt Lundegårds forskningsprojekt om växtnäringstillförsel i ekologisk tomatodling vid SLU, Ultuna. Siffrorna vi använt oss av i beräkningarna är ett behov på 2,21 g N, 0,29 g P och 3,74 g K per kg skördad frukt och innefattar även behovet för plantans tillväxt. 2

4 De uppgifter om växtnäringsinnehållet i gödselmedlen, som använts i växtnäringsbalanserna, är hämtade från växtnäringsbalansprogrammet STANK s schablonvärden på innehållet i stallgödsel av olika slag eller från produktblad för de inköpta gödselmedlen som använts i odlingarna. Vi har även tagit egna stallgödselanalyser och analyser av grönmassa på några av gårdarna. Beskrivning av gårdarna samt resultat GÅRD 1 Växthuset är ett båghus på 352 m 2 med dubbelfolie, byggt Odlingen har skett i den befintliga jorden ända sedan start. Grundgödsling med stallgödsel har gjorts fram till år Sedan har stallgödsel uteslutits p.g.a. att Spurwayanalysen visat bra värden innan plantering. Under säsong har kompletterande gödsling gjorts efter jordanalys, plantutveckling och avkastning. I år har halva växthusytan grundgödslats med Biofer och Suprasol medan halva ytan endast tillförts Suprasol, detta för att se om en kraftigare grundgödsling gav en högre skörd. Spurwayanalyser och plantsaftanalyser har tagits i de båda leden för att följa näringsnivåerna i jorden och plantorna. I år har analys av Vinass tagits för att se om mängden kväve, fosfor och kalium stämmer överens med de angivna nivåerna. Odlingssäsongen år 2005 Sorter: Voyager ympade på grundstammen Beaufort. Plantor: Inköpta ympade plantor med två toppar. Grundstammen såddes den 17 december och ädelsorten såddes den 19 december. Ympningen gjordes den 31 december. Plantering: Direktplantering den 25 februari. Planttäthet: 2,34 toppar/m 2 Gödsling: Grundgödsling med Suprasol Gröngödsling och i halva huset även Biofer Under säsongen tilläggsgödsling med blodmjöl, Vinass, Mantrac och Kiserit. Datum för markanalys: Spurwayanalyser togs 10/2, 3/3, 28/3, 21/4, 16/5, 20/6, 6/9 och 26/10. Markkarteringsanalyser på matjorden togs den 27 oktober. Markkartering på alven togs år Markkartering på alven utanför växthuset togs år Toppning: Plantorna toppades den 12 augusti. Kulturen avslutades: Kulturen avslutades den 30 oktober. 3

5 Avkastning: Medelvärdet för skörden var 26,64 kg/m 2. Skörden var 26,03 kg/m 2 i bädd som grundgödslats med Biofer och 26,92 kg/m 2 där inte Biofer tillförts som grundgödsling. Kommentarer: Plantorna var jämna och i god kondition vid planteringen. Det var dock blomfall samt dålig pollinering på första samt andra klasen. En del dubbelklasar förekom på klase 7 och 9. Under några nätter strax efter utplanteringen föll temperaturen i växthuset till ca 10º C vilket kan vara orsaken till dubbla klasar. Gråmögelangrepp under säsongen resulterade i att drygt 50 plantor dog. Plantorna var i god balans under hela säsongen utan svackor och toppar i skörd. Någon frukt med pistillröta noterades. Blomning och fruktsättning Plantornas utveckling och fruktsättning följdes under säsongen genom att blomningsdatum och antal frukter per klase registrerades på s.k. visarplantor av sorten Voyager. Tabell 1. Bedömning av visarplanta. Blomningsdatum för respektive klase samt antal frukter per klase på en ympad planta av sorten Voyager på grundstam Beaufort i bädd med Biofer som grundgödsling. Planterade 25 februari. Gård 1, 2005 Klase nummer Blomningsdatum Antal frukter 1 26/ / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / /8 5 Totalt antal frukter 138 Medelvärde/klase 6,3 Plantorna var jämna och blommade på första klasen vid planteringen. En stor andel av första klasen drabbades av blomfall. På första och andra klasen var även pollineringen dålig. Klase 7 4

6 och 9 var i några fall dubbelklasar orsakat av att temperaturen i växthuset varit låg. Registreringen visar att årets plantor utvecklade fem klasar mer än under fjolåret. Detta beror delvis på att planteringen skedde 3 veckor tidigare än år Under 2003 och 2004 utvecklades färre än 20 klasar medan tidigare år har 20 klasar utvecklats under säsongen. Det var inte full sättning på klase ett och två medan senare klasar hade en relativt bra och jämn utveckling. Antal frukter per klase har minskat något jämfört med år Förra året var det 6,6 frukter/klase mot årets 6,3 frukter/klase. Tabell 2. Bedömning av visarplanta. Blomningsdatum för respektive klase samt antal frukter per klase på en ympad planta av sorten Voyager på grundstam Beaufort i bädd utan Biofer som grundgödsling. Planterade 25 februari. Gård 1, 2005 Klase nummer Blomningsdatum Antal frukter 1 26/ / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / Totalt antal frukter 153 Medelvärde/klase 7,3 Den här visarplantan utvecklade en klase mindre än visarplantan som fått Biofer som grundgödsling. Trots detta har den producerat en frukt mer per klase vilket totalt ger ett större antal frukter på plantan. Den här plantan har haft ett gynnsammare läge med mer ljus än visarplantan som fått Biofer, vilket troligen är anledningen till den högre skörden. Analyser och analysresultat I år har halva växthusytan grundgödslats med Biofer och Suprasol medan halva ytan endast tillförts Suprasol, detta för att se om en kraftigare grundgödsling gav en högre skörd. Spurwayanalyser och plantsaftanalyser har tagits i de båda leden för att följa näringsnivåerna i jorden och plantorna. 5

7 Totalt togs åtta Spurwayanalyser i bäddarna med och utan Biofergödsling som grundgödsling före och under odlingssäsongen 2005 på gård 1, se tabell 3 och 4. Tabell 3. Protokoll över Spurwayanalyser, mg/l jord, tagna i bädd med Biofergödsling samt gödsling per 100 m 2.Gård 1, 2005 Datum ph Lt N0 3 NH 4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Gödsling per 100 m 2 9/2 Suprasol 1) 77 kg 10/2 6,6 2, ,6 1,4 17/2 Biofer 2) 40 kg 25/2 Plantering 3/3 6,4 2, ,7 0,8 9-12/3 Vinass 3) 9,6 kg 14/3 Mantrac 4) 0,028 kg 15-18/3 Vinass 9,6 kg 20-22/3 Vinass 9,6 kg 20-22/3 Mantrac 0,028 kg 24-26/3 Vinass 9,6 kg 28/3 6,6 2, ,6 1,1 1-3/4 Vinass 9,6 kg 1-3/4 Mantrac 0,028 kg 4-10/4 Vinass 9,6 kg 11-17/4 Vinass 9,6 kg 21/4 6,4 2, ,6 0, /4 Vinass 9,6 kg 25-30/4 Mantrac 0,42 kg 2-8/5 Blodmjöl 5) 0,5 kg 9-15/5 Vinass 9,6 kg 9-15/5 Kiserit 6) 14,3 kg 16/5 6,5 5, ,2 0, /5 Mantrac 0,028 kg 23-29/5 Blodmjöl 7 kg 13-19/6 Vinass 9,6 kg 20/6 6,1 3, ,6 0, /6 Vinass 9,6 kg 27/6-3/7 Vinass 9,6 kg 4-10/7 Vinass 9,6 kg 11-17/7 Vinass 9,6 kg 18-24/7 Vinass 9,6 kg 25-31/7 Vinass 9,6 kg 1-7/8 Vinass 9,6 kg 8-14/8 Vinass 9,6 kg 6/9 6,7 1, ,3 0,7 26/10 5,9 4, ,3 1) Suprasol gröngödsling innehåller 2,6 % N, 0,8 % P, 2,2 % K, 0,2 % Mg 2) Biofer innehåller 7,6 % N, 9,5 % P, 0,4 % K, 0,2 % S, 0,3 % Mg, 0,8 % Na, 15,4 % Ca 6

8 3) Vinass innehåller 4 % N, 5 % K, 0,1 % Mg, 0,55 % Ca, 0,6 % S, 1,5 % Na, 0,8 % Cl 4) Mantrac innehåller 50 % Mn 5) Blodmjöl innehåller 14,4 % N, 0,18 % P, 0,9 % K 6) Kiserit innehåller 15% Mg, 20 % S Som grundgödsling tillfördes Suprasol gröngödsling samtidigt som den första analysen togs. I halva huset användes även Biofer som grundgödsling för att få ytterligare tillskott av kväve och fosfor då analysen visade en måttlig nivå av både fosfor och kväve, se tabell 3. Föregående års erfarenheter från plantsaftanalyser visar på låga nivåer av bland annat fosfor. Tanken var att undersöka om grundgödslingen med extra fosfor kunde motverka detta. Plantsaftanalyserna visar dock fortfarande låga fosfornivåer, se tabell 5. Enligt årets första Spurwayanalys var magnesium-, svavel- och kalcium- nivåerna bra eller till och med hög för svavel, därför gjordes ingen grundgödsling av dessa ämnen. Under säsong sjönk dock nivån av magnesium vilket gjorde att Kiserit gödslades ut. Kiseriten gjorde även att svavelnivån höjdes markant. Borvärdet låg på en bra nivå under hela säsongen medan managanvärdet var lågt vilket gjorde att Mantrac tillfördes under säsong. Vinass tillfördes regelbundet vilket höjde kvävenivån till 115 mg/l jord under mars för att sedan sjunka något till en lägre nivå. Vinassen gjorde att kaliumnivån var hög hela säsongen. Fosfornivån var på en relativt bra nivå under säsongen. Trots detta visade plantsaftanalysen på mycket låga nivåer av fosfor under juni och september, se tabell 5. För att se om Biofergödslingen gav någon skillnad i fråga om fosforinnehåll i jord och plantor uteslöts Biofer i halva huset, se tabell 4. 7

9 Tabell 4. Protokoll över Spurwayanalyser, mg/l jord, tagna i bädd utan Biofer samt gödsling per 100 m 2. Gård 1, 2005 Datum ph Lt N0 3 NH 4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Gödsling per 100 m 2 9/2 Suprasol 1) 77 kg 10/2 6,6 3, ,6 1,4 25/2 Plantering 3/3 6,9 1, ,6 0,8 9-12/3 Vinass 2) 9,6 kg 14/3 Mantrac 3) 0,028 kg 15-18/3 Vinass 9,6 kg 20-22/3 Vinass 9,6 kg 20-22/3 Mantrac 0,028 kg 24-26/3 Vinass 9,6 kg 28/3 6,9 2, ,9 1,0 1-3/4 Vinass 9,6 kg 1-3/4 Mantrac 0,028 kg 4-10/4 Vinass 9,6 kg 11-17/4 Vinass 9,6 kg 21/4 6,6 2, ,5 0, /4 Vinass 9,6 kg 25-30/4 Mantrac 0,42 kg 2-8/5 Blodmjöl 4) 0,5 kg 9-15/5 Vinass 9,6 kg 9-15/5 Kiserit 5) 14,3 kg 16/5 6,9 2, ,9 0, /5 Mantrac 0,028 kg 23-29/5 Blodmjöl 7 kg 13-19/6 Vinass 9,6 kg 20/6 6,2 3, ,4 0, /6 Vinass 9,6 kg 27/6-3/7 Vinass 9,6 kg 4-10/7 Vinass 9,6 kg 11-17/7 Vinass 9,6 kg 18-24/7 Vinass 9,6 kg 25-31/7 Vinass 9,6 kg 1-7/8 Vinass 9,6 kg 8-14/8 Vinass 9,6 kg 6/9 6,6 2, ,1 0,7 26/10 6,2 2, ,5 0,2 1) Suprasol gröngödsling innehåller 2,6 % N, 0,8 % P, 2,2 % K, 0,2 % Mg 2) Vinass innehåller 4 % N, 5 % K, 0,1 % Mg, 0,55 % Ca, 0,6 % S, 1,5 % Na, 0,8 % Cl 3) Mantrac innehåller 50 % Mn 4) Blodmjöl innehåller 14,4 % N, 0,18 % P, 0,9 % K 5) Kiserit innehåller 15 % Mg, 20 % S 8

10 Fosforvärdena låg mellan mg/l i bädden där ingen fosfor tillförts i form av Biofer 7-9-0, medan fosforvärdena låg mellan mg/l i jorden där Biofer tillförts, se tabell 3 och 4. Totalt togs sex plantsaftanalyser på plantorna i bäddarna med och utan Biofergödsling som grundgödsling före och under odlingssäsongen 2005 på gård 1, se tabell 5 och 6. Tabell 5. Protokoll över plantsaftanalyser, mg/l plantsaft, tagna i bädd med Biofer Gård 1, 2005 Datum 3/3 28/3 21/4 16/5 20/6 6/9 Kommentar ph 5,1 5,1 5,1 4,9 5,2 5,2 Bra Lt 16,9 24,3 25,1 24,7 23,6 22,2 Något högt NO Lågt i början, senare bra NH P Mkt lågt juni- sept K Bra Mg Högt S Ngt lågt Ca Lågt i början, senare bra Na Högt! Cl Högt! Mn 1,4 3,9 3,9 1,6 3,5 3,9 Lågt B 0,47 0,5 0,4 0,23 0,23 0,51 Något lågt. Cu 0,15 0,16 0,17 0,28 0,09 0,17 Lågt Fe 0,7 0,7 0,7 0,7 0,9 0,6 Lågt Zn 8,7 10,9 11,1 4,2 0,8 10,4 Högt! Lågt i juni Mb 0,02 0,02 0,04 0,15 0,14 0,1 Lågt Al 1,45 0,43 0,1 0,06 0,16 0,08 Högt i mars, senare lågt Plantsaftanalyserna visar att upptaget av fosfor i plantorna är högre i jorden där fosfor tillförts genom Biofer än i jorden där inte någon extra fosfor tillförts. Undantaget är dock vid första analystillfället då upptaget var bättre i bäddarna där inget Biofer tillförts. Under juni och framåt sjönk nivån av fosfor kraftigt. Även om nivåerna av fosfor är högre i plantor där Biofer tillförts är innehållet av fosfor i plantsaften långt ifrån den nivå på 400 mg/l som önskas. Trots tillförseln av Mantrac var manganvärdet i plantan låg under hela säsongen. 9

11 Tabell 6. Protokoll över plantsaftanalyser, mg/l plantsaft, tagna i bädd utan Biofer Gård 1, 2005 Datum 3/3 28/3 21/4 16/5 20/6 6/9 Kommentar ph 5,0 5,2 5,1 4,9 5,1 5,2 Bra Lt 17,5 24,3 25,5 24,9 22,8 22,2 Något högt NO Lågt i början senare bra NH P Lågt, i juni-sept mkt lågt K Bra Mg Högt S Bra Ca Bra Na Högt Cl Högt Mn 1,5 3,3 3,2 1,3 2,8 5,6 Lågt B 0,44 0,47 0,43 0,25 0,17 0,52 Något lågt Cu 0,03 0,15 0,15 0,22 0,07 0,16 Lågt Fe 0,8 1,0 0,6 1,1 0,7 0,6 Lågt! Zn 10,2 12,0 11,6 5,6 7,3 13,7 Högt! Mb 0, ,02 0,05 0,10 0,05 Lågt Al 0,44 0,3 0 0,20 0,25 0,19 Bra Även i bädden där ingen Biofer tillförts var fosforinnehållet i plantsaften förhållandevis bra i början av säsongen men sjönk sedan kraftigt i juni. Odlaren har tagit markkarteringsanalyser varje år sedan 1993, se tabell 7. Tabell 7. Markkarteringsanalyser för matjord, mg/100 g jord. Gård 1, 2004 Datum ph 6,2 5,8 6,4 6,6 6,0 5,8 5,9 P-AL K-AL ,2 Mg-AL ,3 K/Mg 0,99 1,6 1,6 1,3 1,1 1,2 Ca-AL Bor 1,9 2,0 1,2 0,8 2,4 2,5 1,6 Datum ph 6,5 6,6 6,8 7,0 6,8 6,5 6,5 P-AL K-AL Mg-AL K/Mg 2,1 2,2 1 2,5 1,7 2,9 0,9 Ca-AL Bor 0,7 0,8 1 2,4 1,6 0,94 2,4 Mullhalt 21,5 18,1 22,1 Lerhalt Totalkväve

12 Analyserna visar på mycket höga värden. P- och K- värdet har stigit sedan De högsta värdena för samtliga ämnen uppmättes De gödslingsberäkningar som upprättades före säsongen gjordes då i många fall på högre skördenivåer än vad som uppnåddes. I flera år har jordburna svampsjukdomar hållit nere skördenivåerna planterades ympade plantor och avkastningen ökade från kg/m 2 till 30 kg/m 2. Markarteringsvärdena sjönk efter odlingssäsongen Under odlingssäsongen 2000 var det främst årsmånen som begränsade skördenivån, vilket kan ses på de ökande markkarteringsvärdena. Under odlingssäsongen 2001 och 2002 har samtliga värden sjunkit. Detta är ett resultat av att grundgödsling inte gjorts i kombination med en väl avvägd tilläggsgödsling mot skördenivån. Från 2003 har den sjunkande trenden brutits och samtliga ämnen utom magnesium och bor visar ett ökande värde. Anledningen till detta är svårt att klargöra men några orsaker som antagligen ligger bakom är följande. Värmen i markbädden kan göra att mineraliseringen har ökat vilket kan ha bidragit till högre AL-värden. Rötterna på de ympade plantorna tränger också betydligt längre ner i jordlagren än vad de korkrotsdrabbade oympade plantrötterna klarade av, vilket kan ge en ökad mängd rotexudat (syra) som i sin tur gör att hårt bundna växtnäringsämnen frigörs. För att vara säker på att analysen stämmer med verkligheten togs ett ny AL- analys i slutet av november Denna visade på betydligt lägre kaliumnivå och mängden totalkväve hade också sjunkit sedan i oktober. Förändringen är svår att förklara, men anledningen är sannolikt att proven tagits på olika platser i växthuset. P-AL värdena ligger mycket högt och beror troligen på att stallgödsel har tillförts i för riklig mängd varje år, med undantag för något tidigare år och i år. Under några av de första odlingssäsongerna tillfördes också benmjöl. Trots de mycket höga P-AL värdena ligger inte fosfornivån speciellt högt på de Spurwayanalyser som tagits under åren. P-AL värdet har långsamt sjunkit de senaste åren för att nu ha stannat upp. Att nivån sjunkit tidigare beror på att grundgödsling uteslutits och att tilläggsgödslingen har hållits i underkant vad gäller tillförseln av fosfor i förhållande till skörd. I år har Biofer tillförts för att ge mer fosfor trots att P-AL värdet ligger mycket högt. Plantsaftanalyserna som tagits under har visat lågt innehåll av fosfor i plantsaften. Innehållet av fosfor i plantorna har varit så lågt att det kan vara skördebegränsande. Trots att det finns mycket fosfor enligt P-AL analysen förmår inte plantorna att tillgodogöra sig detta. Om den befintliga fosforn kunde bli tillgänglig genom exempelvis lägre ph och jordvärme skulle detta vara önskvärt. I jordbädden hålls C och torv har tillförts för att bromsa upp ph höjningen. Dessa åtgärder kan ha effekt men det är tydligen inte tillräckligt för att fosforn ska bli tillgänglig i någon större omfattning för plantorna, se tabell 4 och 5. Även kaliumnivån har stigit under åren. Detta kan bero på att stallgödseln som tidigare tillförts innehåller mer kalium än den schablonsiffra som används när man beräknar kaliumtillförseln. Under 2002 sjönk dock kaliumnivån vilket var ett resultat av balanserad tilläggsgödsling och utesluten grundgödsling under Årets växtnäringsbalanser, se tabell 10 och11, visar på ett överskott av kalium, trots detta sjunker K-AL värdet. Föregående års växtnäringsbalanser visade på ett stort underskott i tillförseln av kalium medan K-AL värdet då steg, i år är förhållandet motsatt. Vinass har använts som kaliumkälla vid tilläggsgödslingen under de senaste fem åren. Magnesiumvärdet har varit högt under årens lopp. Detta härrör sig delvis från tidigare tillförda magnesiumrika gödselmedel som t.ex. Adularia. Det höga magnesiumtalet har tidigare gett en låg K/Mg kvot. I år har magnesiumvärdet ökat vilket är en förändring då senare års Al-Mg analyser visat på en sjunkande trend. I år har också K/Mg kvoten sjunkit 11

13 kraftigt då magnesiumnivån ökat medan kaliumnivån sjunkit markant sedan Anledningen till den ökade magnesiumnivån är att Kiserit tillförts under säsongen. Borvärdet har i år ökat kraftigt trots att borgödsling inte gjorts. År 2003 togs en HCl-analys för att se hur stor mängd hårt bunden fosfor och kalium som finns i matjorden, se tabell 8. Tabell 8. Förrådsanalys för matjord, mg/100g. Gård 1 Datum ph 6,2 6,8 Cu-HCl 13 K-HCl P-HCl 310 HCl-analys ska tas även kommande år för att följa upp förändringar av hårt bundet fosfor och kalium. Förändringar i HCl-analysen kan visa om fosfor och kalium frigörs till mindre bundna former eller om ytterligare fosfor och kalium binds. En HCl-analys togs på matjorden i växthuset Enligt dessa analyser har ingen förändring skett av jordens svårlösliga förråd av kalium. Markkarteringsanalyser har även gjorts på alven efter odlingssäsongerna 2001, 2002 och 2003 för att se om det skett någon nertransport av växtnäring under matjordslagret, se tabell 9. I år har ingen markarteringsanalys gjorts på alven. Tabell 9. Markkarteringsanalys på alven i växthuset, mg/100 g jord. Gård 1 Datum alv i växthuset alv i växthuset alv utanför växthuset alv i växthuset ph 6,9 7,0 6,4 6,7 P-AL ,7 55 K-AL ,8 63 Mg-AL K/Mg 1,7 1,0 0,7 1,3 Ca-AL Bor 0,5 0,54 0,19 1,4 Mullhalt 8,4 Lerhalt 4 Total kväve 335 Även AL analysen av alven visar på höga värden. Detta tyder på en transport av näringsämnen från matjorden till alven. Det kan finnas risk för ytterligare transport av fosfor ner till underliggande jordlager och vatten. Markkarteringsanalysen från 2003 på alven visar samma tendens som analysen på matjorden. Nivåerna av samtliga ämnen har ökat. Under 2002 sjönk nivåerna vilket kan tydas som att gödslingen, som var väl avvägda mot skördenivån, gett resultat års ökning av näringsämnen i alven är ett resultat av de ökade nivåerna i matjorden. 12

14 Växtnäringsbalanser Tabell 10. Växtnäringsbalans uttryckt i kg per 100 m 2. I bädd med Biofer. Gård 1, 2005 N P K Ut Tomat kg 5,75 0,75 9,74 In Suprasol 77 kg 2,00 0,62 1,69 Biofer kg 3,04 3,80 0,16 Vinass 172,8 kg 6,91 0 8,64 Mantrac 0,53 l Blodmjöl 7,5 kg 1,08 0,013 0,07 Kiserit 14,3 kg ,03 4,43 10,56 Rest + 7,28 + 3,68 + 0,82 Tabell 11. Växtnäringsbalans uttryckt i kg per 100 m 2. I bädd utan Biofer. Gård 1, 2005 N P K Ut Tomater kg 5,95 0,78 10,07 In Suprasol 77 kg 2,00 0,62 1,69 Vinass 172,8 kg 6,91 0 8,64 Mantrac 0,53 liter Blodmjöl 7,5 kg 1,08 0,013 0,07 Kiserit 14,3 kg ,99 0,63 10,40 Rest + 4,04-0,15 + 0,33 Växnäringsbalansen, se tabell 10, där grundgödsling med Biofer tillförts visar ett stort överskott av kväve och fosfor. Även kalium har tillförts i ett mindre överskott. Tanken med den extra givan av fosfor var att öka den tillgängliga mängden fosfor för att undvika brist i plantan vilket dock inte skedde, se tabell 5 och 6. Balansen där ingen Biofer tillförts visar på ett överskott av kväve, se tabell 11. Däremot är mängden tillförd fosfor och kalium nära en nollbalans. Skörden blev högre där Biofer inte tillförts vilket delvis kan förklaras av att plantorna hade ett gynnsammare läge med mera ljus än vad de plantor där inte Biofer tillförts hade. En analys av Vinassen gjordes för att se om mängden kväve, fosfor och kalium överensstämmer med det angivna innehållet. En balans upprättades för bädd där inte Biofer tillförts som grundgödsling för att kunna göra en jämförelse mellan växtnäringsbalans baserad på värden från analys och balans gjord efter angivna värden av tillverkaren. 13

15 Tabell 12. Växtnäringsbalans uttryckt i kg per 100 m 2. I bädd utan Biofer. Gård 1, Där Vinassen analyserats med avseende på kväve, fosfor och kalium N P K Ut Tomater 2692 kg 5,95 0,78 10,07 In Suprasol 77 kg 2,00 0,62 1,69 Vinass 172,8 kg 6,81 0,057 9,68 Mantrac 0, 53 liter Blodmjöl 7,5 kg 1,08 0,013 0,07 Kiserit ,89 0,69 11,44 Rest + 3,94-0,09 + 1,37 Vinassen innehåller enligt analys tagen 17 november ,94 % N, 0,033%P, 5,6% K Innehållet av kväve och fosfor i Vinassen var enligt analysen mycket nära de angivna värdena på 4 % kväve, 0 % fosfor medan kaliumnivån var högre än den angivna 5 %. Detta gjorde att växtnäringsbalansen, se tabell 12 var att jämföra med föregående balans, se tabell 11, vad gäller kväve och fosfor. Balansen gjord efter analysen visade dock ett betydligt större överskott av kalium än balansen gjord efter angivna nivåer, se tabell 11. Nästa säsong kan en del av Vinassen bytas ut mot Biofer för att på så sätt minska kväveöverskottet. Jämförelse mellan lathunden och tilläggsgödsling under säsong För att se om kväve och kalium tillförts i lagom mängd och vid rätt fas i tomatplantans utveckling så har ett försök till jämförelse mellan lathunden och den verkliga tilläggsgödslingen under säsongen gjorts i tabell 13. Tabellen får ses som en test på hur en jämförelse mellan verklig gödsling och planerad gödsling kan se ut. Gödslingen planerades utifrån en förväntad skörd på 35 kg/m 2 medan den verkliga skörden blev ca 27 kg/m 2. Tilläggsgödsling: Kaliumtillförseln genom tilläggsgödslingen är mindre än behovet för 35 kg frukt/ m 2 enligt lathunden. Kvävetillförseln har däremot varit i balans när jämförelse mellan tilläggsgödsling och lathunden görs. Grundgödsling: Genom grundgödslingen med Suprasol på halva växthusytan och på andra delen av ytan Suprasol och Biofer har dock en betydande mängd kalium tillförts genom grundgödslingen som inte syns i jämförelsen mellan lathund och tilläggsgödslingen. Grundgödslingen med Suprasol och Biofer har tillfört 5 kg N/ 100 m 2 och 1,9 kg K/100 m 2 medan ytan som endast tillförts Suprasol fått 2,0 kg N/ 100 m 2 och 1,7 kg K/100 m 2. Växtnäringsbalanser: Växtnäringsbalanserna, se tabell 10 och 11, visar på ett överskott av framförallt kväve men även kalium. Växtnäringsbalanserna är beräknade på faktisk skörd och inte på beräknad skörd som lathunden är baserad på. Tilläggsgödslingen är gjord efter en förväntad skörd på 35 kg/m 2 men den faktiska skörden blev närmare 27 kg/m 2 vilket ger ett överskott i balansen. Spurwayanalyser: I bedömningen av behovet av tilläggsgödslingen betyder Spurwayanalyserna och utvecklingen av skörden mycket. Även om lathunden visar att mer kalium bör tillföras för en önskad skörd på 35 kg/m 2 så görs en helhetsbedömning av gödselbehovet med hjälp av Spurwayanalyserna. Spurwayanalyserna, se tabell 3 och 4, visar 14

16 höga värden för kalium vilket gjorde att tillförseln av kalium drogs ner i förhållande till behovet för 35 kg frukt/m 2. Skörd under säsong: Den ackumulerade skörden under säsong var lägre än den i prognosen vilket även det gjorde att mängden tilläggsgödsling minskades under säsong. Tabell 13. Behov av kväve och kalium för en beräknad skörd på 35 kg frukt/ m 2 enligt lathund och genomförd tilläggsgödsling under säsongen samt total mängd kväve och kalium tillförd genom grund och tilläggsgödsling per 100 m 2. Gård 1, På yta med Suprasol och Biofer som grundgödsling Fas Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas 4 Fas 5 N och K genom tilläggs gödsling N och K enl lathund 3 veckor 1,5 kg N 1,9 kg K Ingen gödsling 6 veckor 1,6 kg N 1,9 kg K 2,1 kg N 4,2 kg K 6 veckor 1,8 kg N 1,0 kg K 2,1 kg N 5,2 kg K 7 veckor 2,7 kg N 3,4 kg K 3,1 kg N 6,2 kg K 10 veckor 0,4 kg N 0,5 kg K Ingen gödsling 8,0 kg N 8,7 kg K 7,3 kg N 15,6 kg K N och K genom grundoch tilläggsgödsling 13,0 kg N 10,6 kg K 15

17 GÅRD 2 Ekologisk växthusodling startade 1990 i gårdens glasväxthus. Huset har enkelglas och är på 600 m 2. Golvet är av betong. På gården finns också ett polykarbonathus på 300 m 2. Sedan 1998 odlas tomater hela säsongen i glasväxthuset byggdes avgränsade bäddar med träramar som kläddes invändigt med plast. Nytt färdigblandat substrat av torv, sand, lera, ko- och hönsgödsel köptes in Inför odlingssäsongen 2002 byttes jorden i fyra av de sju bäddarna, den nya jorden var av samma ursprung som tidigare. Dessa bäddar grundgödslades inför odlingssäsongen 2003 med hästgödsel. Jorden i de resterande bäddarna byttes ut inför odlingssäsongen Grundgödsling med stallgödsel tillfördes hösten Tillskottsgödslingar har tidigare år gjorts med blodmjöl, Binadan, Biofer och/eller BioKali samt vissa år även med marktäckning med färskt organiskt material. Under årets odlingssäsong tillskottsgödslades med blodmjöl, Biofer, kalk och grönmassa. Odlingssäsongen år 2005 Sorter: Conqueror, Maranello, Ferrari, Belissimo, Piccolino, Favorita, DRK 925, DRK 927, DRK 942, Conchita, Goldita, Orangino, Goldino, Sakura, Gualdino, Yellow Submarine, Sunstream och Organza. Plantor: Plantering: Egen plantuppdragning. Oympade plantor med en topp. Stora tomatsorter såddes den 19 februari, cocktail och körsbär såddes den 22 februari. Plantorna ställdes ut på bäddarna 6-8 april och planterades ner april. Planttäthet: 2,25 plantor/m 2. Gödsling: Bäddarna grundgödslades hösten 2004 med ekologisk stallgödsel av nöt, 400 kg/100m 2. Tillskottsgödsling under säsong med blodmjöl, Biofer, dolomitkalk och grönmassa. Datum för markanalys: Spurwayanalyser togs 25/4, 23/5, 1/7, 29/7, 14/9 och 9/11. Markkartering togs den 8 november. Toppning: Plantorna toppades första veckan i september. Kulturen avslutades: Plantorna revs ut under veckan 43. Avkastning: 21,4 kg/m 2 Kommentarer: Odlarna upplevde plantorna som ovanligt friska under odlingssäsongen 2005, knappt någon gråmögel alls, bara ett mindre angrepp i början av säsongen. Odlarna har hållit en något högre temperatur jämfört med tidigare år, runt 19 C på natten och luftat vid 22 C. 16

18 Gödslingen har varit något rikligare än tidigare år. Man har haft lathunden som mall för gödslingsberäkningarna men även tittat på plantornas utseende och analysresultat. Under de två sista veckorna i juli var väderleken mycket varm och man klarade inte att hålla nere temperaturen i växthuset. Resultaten av detta visade sig i form av lägre skörd under september månad. Inga slokande plantor förrän första veckan i augusti. Troligtvis berodde detta på att det varit för torrt i bäddarna i slutet av juli. Det var bra kvalitet på frukterna under hela säsongen utom sista veckorna i september då det var en hel del pistillröta. Troligen en följd av den varma väderleken och torkan i bäddarna under slutet av juli. Odlingen brukar ha angrepp av fjärilslarver. I år föredrog dock larverna den ruccolasallat som planterats i ytterraderna. Blomning och fruktsättning Plantornas utveckling och fruktsättning följdes under säsongen genom att antal frukter per klase registrerades på tre s.k. visarplantor av sorten Conqueror. Tabell 14. Bedömning av tre visarplantor. Antal frukter per klase på oympade plantor av sorten Conqueror. Planterade april. Gård 2, 2005 Antal frukter per klase Klase nr. Planta 1 Planta 2 Planta Totalt antal frukter Medelvärde/klase 6,47 8,25 6,67 Totalt utvecklades klasar per planta med i genomsnitt 7,13 frukter per klase på de tre visarplantorna. Det utvecklades flera dubbelklasar men detta resulterade inte i några större missar på följande klasarna. Sättningen var dock sämre än önskvärt på klase 11 samt på de två sista klasarna på två av plantorna. Däremot klarade odlarna att bemästra den annars så vanliga 17

19 svackan runt 7-8:e klasen då sättningen ofta blir dålig i ekologisk tomatodling på grund av obalans i växtnäringstillförsel och rotproblem. Resultatet för året var mycket bra, sättningen på de tre visarplantorna var högre än under fjolåret, 0,76 fler frukter per klase än året innan. Analyser och analysresultat Totalt togs sex Spurwayanalyser under odlingssäsongen 2005 på gård 2. Tabell 15. Protokoll över Spurwayanalyser, mg/l jord, samt gödsling per 100 m 2. Bäddar med ny Hasselforsjord Gård 2, 2005 Dat. ph Lt N0 3 NH 4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Gödsling per 100 m 2 Stallgödsel 1) 400 kg 16- Plantering 18/4 25/4 5,4 3, ,6 0,4 28/4 Blodmjöl 2) 1 dl/planta = 9 kg 23/5 5,6 4, ,8 1,2 5-6/6 Blodmjöl 2) 1 dl/planta = 9 kg 22/6 Grönmassa 3) 400 kg 27/6 Biofer ) 0,5 dl/planta = 10 kg 1/7 6,2 4, ,6 0,3 4/7 Biofer ) 1 dl/planta = 20 kg 26/7 Blodmjöl 2) 0,5 dl/planta = 4,5 kg 29/7 5,9 4, ,6 0,8 v. 31 Dolomitkalk 14/9 5,7 6, ,7 3,0 9/11 5,5 6, ,9 1,3 1) Stallgödseln innehöll enligt analys 0,73 % N, 0,3 % P, 0,51 % K 2) Blodmjöl innehåller 14,4 % N, 0,18 % P, 0,9 % K 3) Grönmassan innehöll enligt analys 0,39 % N, 0,04 % P, 0,55 % K av friskvikten 4) Biofer innehåller 8,1 % N, 3,8 % P, 3,4 % K,, 0,2 % Mg, 7,9 % Ca, 2,1 % S 0,5 % Na 5) Dolomitkalk innehåller 58 % CaO, 13 % Mg Ledningstalet var förhållandevis högt vid alla provtagningstillfällen och steg mot slutet av säsongen. Kvävevärdet låg på en relativt hög nivå för att vara ekologisk odling i början och slutet av säsongen. Provtagningen i juli visade dock på låga värden som en följd av ett stort upptag. Kvävevärdet var mycket lågt i slutet av föregående odlingssäsong. Det låg runt 20 mg/l vid provtagningarna i september och oktober Tack vara tillförseln av stallgödsel och de tidiga tillskottsgödslingarna med blodmjöl lyckades odlarna hålla uppe kvävenivån under plantornas mest vegetativa fas i början av säsongen. Även kaliumvärdet var mycket lågt i slutet av föregående odlingssäsong. Fjolårets växtnäringsbalans visade även på ett stort underskott av kalium. Grundgödslingen med stallgödsel inför odlingssäsongen 2005 var därför en riktig åtgärd. Kaliumvärdet låg på en hög 18

20 nivå under hela odlingssäsongen och sjönk under det s.k. börvärdet först vid de två sista provtagningstillfällena. Fosforvärdet låg över 100 mg/l jord vid fyra av de sex provtagningstillfällena, vilket måste betraktas som högt för att vara ekologisk odling. Svavelvärdet var mycket högt under hela odlingssäsongen liksom under föregående år. Svavel har tillförts dels genom den grundgödsling som gjordes då substratet blandades, dels genom fjolårets gödsling med BioKali som innehåller 6 % svavel samt genom årets gödsling med Biofer som innehåller 2,1 % svavel. LMI s börvärde för svavel ligger på 150 mg S/l jord, men troligen kan nivån vara högre. Plantan kan till viss del kompensera ett underskott på kväve genom att ta upp svavel i stället. Kalcium- och magnesiumvärdet steg något efter tillskottsgödslingen med dolomitkalk men sjönk sedan återigen vid det sista provtagningstillfället för säsongen. Manganvärdet var lägre än det rekommenderade börvärdet på 2,2 mg mangan/l jord under hela odlingssäsongen. Tillgängligheten av mangan har en stark koppling till ph-värdet i jorden. Vid låga ph-värden förbättras tillgängligheten. ph-värdet i jorden på gård 2 är lägre än vad som är vanligt i ekologisk växthusodling, vilket förmodligen bidragit till att plantornas försörjning av mangan har fungerat tillfredställande trots låga manganvärden enligt analyser. Borvärdet varierade mycket under säsongen och var både lägre och högre än det rekommenderade börvärdet på 1,5 mg bor/l jord. Markkarteringsanalys har tagits i bäddarna med den gamla jorden under de tre senaste åren, se tabell 16. Inför odlingssäsongen 2001 blandades torv in i vissa bäddar för att späda ut de höga näringsnivåerna. Proverna från dessa bäddar har beteckningen (torv) i tabellen. I slutet av odlingssäsong 2003 togs även en markkartering i de bäddar där jorden byttes ut I oktober 2004 togs prov både i bäddarna med jord från 2002 och i de bäddar där jorden bytts ut inför 2004 års odlingssäsong. En markkarteringsanalys gjordes i november 2005 i bäddarna där jorden byttes ut

21 Tabell 16. Markkarteringsanalyser tagna i mars och oktober 2001 i bäddar med och utan torvinblandning samt i bäddarna med den gamla jorden i november 2002, i mars och december 2003 samt i de bäddar där jorden byttes ut 2002 resp. 2004, mg/100 g jord. Totalkväve uttryckt i mg/100 g ts. Gård 2 Datum (torv) (torv) ph 6,7 6,0 6,5 5,6 6,1 6,1 6,0 P-AL P-HCl K-AL K-HCl Mg-AL K/Mg 3,6 3,5 2,3 1,0 1,3 0,9 1,7 Ca-AL Bor 5,7 5,2 1,9 3,4 6,9 Totalkväve Mullhalt % 44,6 46,9 41,7 44,8 48,2 Datum jord från jord från jord från ph 6,2 5,9 5,8 5,4 P-AL P-HCl K-AL K-HCl Mg-AL K/Mg 0,3 0,9 0,9 0,4 Ca-AL Bor 7, ,5 Totalkväve Mullhalt % 48,9 49,3 48,9 56,8 Enligt markkarteringsanalysen som togs i mars 2001 sjönk ph-värdet med 0,7 enheter efter den 20-procentiga torvinblandningen. P-AL analysen visade på ett högre värde i bäddarna med torv medan K-AL värdet var något lägre och Ca-AL betydligt lägre än i bäddarna utan torv. Markkarteringen som gjordes efter avslutad säsong 2001 visade genomgående lägre värden i bäddarna med torvinblandning. Markkarteringsproverna från bäddarna där jorden byttes ut 2002 resp visar lägre P-Al värde än i analyser från föregående säsongers jordblandningar. P-Al värdet steg dock under odlingssäsongen 2004 i bäddarna där jorden byttes ut Även K-Al värdet steg under säsongen i dessa bäddar. Borvärdet var mycket högt i de båda jordarna vilket inte alls stämmer överens med analysvärdena enligt Spurway, som visar mycket låga borvärden i den nya jorden från

22 Markkarteringen som gjordes efter säsongens slut 2005 visar på sjunkande värden av fosfor, kalium, kalcium och bor. Magnesiumvärdet steg något, förmodligen som en följd av den tillförda dolomitkalken. Växtnäringsbalans Tabell 17. Växtnäringsbalans uttryckt per 100 m 2. Gård 2, 2005 N P K Ut Tomater kg ,62 8,00 In Stallgödsel 400 kg 2,92 1,2 2,04 Blodmjöl 22,5 kg 3,24 0,04 0,20 Biofer kg 30 kg 2,43 1,14 1,02 Grönmassa 400 kg 1,56 0,16 2,2 Dolomitkalk ,15 2,54 5,46 Rest + 5,42 + 1,92-2,54 Årets växtnäringsbalans visar inte full samstämmighet med analysresultaten från säsongen trots att den baserats på verkliga värden i stallgödseln och grönmassan. Växtnäringsbalansen visar på ett stort överskott av kväve trots att markkarteringen visar på ett oförändrat värde av totalkväve i jorden. Enligt Spurwayanalyserna fanns det dock rikligt med tillgängligt kväve i början och slutet av kulturtiden. Även fosfor har tillförts i överskott enligt växtnäringsbalansen. Trots detta visar markkarteringsanalysen på sjunkande värde av P-Al. Spurwayanalyserna visar däremot på förhållandevis höga fosforvärden för att vara ekologisk odling. Enligt växtnäringsbalansen har kalium tillförts i underskott vilket också det sjunkande K-Al värdet visar i markkarteringsanalysen. Trots detta fanns det gott om tillgängligt kalium under säsongen enligt årets Spurwayanalyser. 21

23 GÅRD 3 Ett Forkesta båghus med dubbelfolie på 540 m 2 sattes upp på gården I huvudsak odlas tomater men även lite gurka. Odlingen sker i markbädd som byggts upp av stallgödselkompost, torv och den befintliga matjorden. Inför odlingssäsongen 2000 grundgödslades bäddarna med fastgödsel från nöt och tillskottsgödslingar gjordes med blodmjöl och gips. Ingen grundgödsling gjordes 2001 p.g.a. höga näringsnivåer i bäddarna. Tillskottsgödsling gjordes då med gips och Biofer Inför odlingssäsong 2002 grundgödslades växthuset med hästgödsel och tillskottsgödsling gjordes med gips, Biofer, blodmjöl och färsk grönmassa. Ingen grundgödsling gjordes 2003 men bäddarna tillskottsgödslades med benmjöl och blodmjöl. Bäddarna grundgödslades på våren 2004 med en blandning av häst- och kogödsel och tillskottsgödslingen under säsongen gjordes med blodmjöl. Inför odlingssäsongen 2005 tillfördes torv från slaktsvinsboxar. Odlingssäsongen år 2005 Sorter: Ferrari, Star Fighter, Jerome, Bolzano, Conqueror, Sakura, Flavorino, Piccolino, Red Delight, Sun Streem, Claree och Orangino. Plantor: Plantering: Inköpta plantor sådda den 17 januari. Alla fullstora tomatsorter ympades på grundstammen Beaufort, övriga sorter oympade. Plantering den 31 mars och 1 april. Planttäthet: 2,88 toppar/m 2 Gödsling: Torv från slaktsvinsboxar tillfördes i februari, främst för att lätta upp den något kompakta jorden i bäddarna. Den torvblandade gödseln, totalt 40 m 3, spreds över hela växthusytan och frästes in vartefter bäddarna lades upp på nytt. Någon tillskottsgödsling, förutom naturgips, gjordes inte under säsongen då det visade sig att den torvblandade svingödseln var betydligt näringsrikare än odlarna hade fått uppgift om. Datum för markanalys: Spurwayanalyser togs 18/3, 25/4, 19/5, 13/7 och 3/8. Toppning: Plantorna toppades den 1-3 september. Kulturen avslutades: Kulturen avslutades den oktober. Avkastning: Snittavkastningen för samtliga sorter och ympade resp. oympade plantor blev 18,3 kg/m 2. Kommentarer: Plantorna var ojämna vid leverans, ett flertal ympade plantor var enstammiga. Plantorna etablerade sig dock bra. Speciellt körsbärstomaterna utvecklades bra och gav en jämn och hög skörd. Odlarna upplevde skörden som jämnare över säsongen jämfört med föregående år. 22

24 Den torvblandade svingödseln visade sig innehålla betydligt mer växtnäring än vad odlarna fått uppgift om, vilket orsakade mycket höga näringsnivåer i bäddarna. Blomning och fruktsättning Plantornas utveckling och fruktsättning följdes under säsongen genom att antal frukter per klase registrerades på s.k. visarplantor av sorten Ferrari och Sakura. Tyvärr finns inte bakgrundsmaterialet kvar. Sättningen var god utan några större missar under säsongen. Sorten Ferrari utvecklade 22 klasar per planta med i snitt 7 frukter per klase. Sorten Sakura utvecklade 28 klasar med i snitt 14 frukter per klase. Analyser och analysresultat Totalt togs fem Spurwayanalyser före och under odlingssäsongen 2005 på gård 3. Tabell 18. Protokoll över Spurwayanalyser, mg/l jord, samt gödsling per 100 m 2. Gård 3, 2005 Dat. ph Lt N0 3 NH 4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Gödsling per 100 m 2 Febr. 18/3 6,7 6, ,8 1,0 31/3-1/4 25/4 7,0 8,7 135 > ,2 0,8 19/5 5,8 9, ,0 1,1 Juni 13/7 5,8 11, ,4 1,4 3/8 5,8 12, ,2 1,3 1) Torv från slaktsvinsboxar innehöll enligt analys 0,80 % N, 0,24 % P, 0,29 % K Torv från slaktsvinsboxar, 7,5 m 3 Plantering Naturgips 30 kg Torven från slaktsvinsboxar visade sig innehålla betydligt mer växtnäring än de uppgifter odlarna fått. Det resulterade i mycket höga näringsnivåer under hela odlingssäsongen med risk för pistillröta. Trots detta var bortsorteringe av frukter med pistillröta förhållandevis liten, totalt 100 kg och då främst på klase 8-9. Naturgips tillfördes i juni för att försöka höja kalciumvärdet och därmed minska risken för pistillröta. Ledningstalet var mycket högt vid alla provtagningstillfällen och steg fram till sista provtagningen i augusti. Kvävevärdena var extremt höga för att vara ekologisk odling och också långt över de rekommenderade börvärdena för konventionell odling. Mängden ammoniumkväve var mycket hög vid provtagningen i april. Risken för skador på rötterna var uppenbar men trots detta såg plantorna fräscha ut. Fosforvärdena var mångdubbelt högre än vad som är vanligt i ekologisk odling där fosfornivån enligt Spurwayanalyser ofta ligger runt 50 mg/l jord. Det rekommenderade börvärdet för fosfor i konventionell odling ligger på 150 mg P/l jord. Fosforvärdet var alltså även betydligt högre än detta. 23

25 Även kaliumnivån var extremt hög enligt de först provtagningarna men sjönk något i juli och augusti. Magnesiumnivån var däremot i nivå med det rekommenderade börvärdet på 200 mg/l jord i början av säsongen men steg till det dubbla i maj, juli och augusti. Även värdena för svavel, natrium och klorid var mycket höga. Svavelvärdet steg kraftigt vid sista provtagningstillfället i augusti. Kalciumnivån var lägre än det rekommenderade värdet på mg Ca/l jord vid de två första provtagningstillfällena. Naturgips tillfördes i juni för att försöka höja kalciumnivån och därmed minska risken för pistillröta. Trots de mycket höga näringsnivårena och det förhållandevis låga kalciumvärdet var bortsorteringen av frukter med pristillröta förhållandevis liten. Manganvärdet i jorden steg kraftigt vid de tre sista provtagningstillfällena. Vanligtvis ligger nivån i denna odling liksom i andra ekologiska växthusodlingar på 1-1,5 mg Mn/l jord. Markkartering togs på den befintliga jorden i växthuset innan bäddarna lades upp med inblandning av torv och stallgödselkompost, se tabell 19. Därefter har markkarteringsanalyser gjort vid följande tillfällen: i början av odlingssäsongen 2000, i början och slutet av odlingssäsongen 2001 samt efter avslutad säsong 2002 och Tyvärr togs ingen markkarteringsanalys efter odlingssäsongen Tabell 19. Markkarteringsanalyser av den befintliga jorden och odlingsbäddarna, mg/100 g jord, totalkväve uttryckt i mg/100 g ts. Gård 3 Datum befintlig jord ph 7,0 6,5 6,6 6,3 6,2 6,8 P-AL 64, P-HCl 160 K-AL K-HCl 802 Mg-AL K/Mg 3,0 1,3 0,9 1,4 1,8 Ca-AL Bor 1,6 2,3 2,0 2,0 2,2 2,4 Totalkväve Mullhalt % 25,0 25,6 23,2 Lerhalt % Markkarteringsprovet från hösten 1998 är på den befintliga åkerjorden innan de upphöjda bäddarna gjordes i huset. Övriga analyser är tagna i odlingsbäddarna. Analysresultaten från den befintliga jorden visade mycket höga värden för att vara åkerjord. Tillförseln av stallgödselkomposten höjde kalium- och magnesiumvärdena ytterligare. Kaliumvärdet sjönk fram t.o.m. odlingssäsongen Inför säsongen 2002 och 2004 grundgödslades med stallgödsel, vilket resulterade i att kaliumvärdet steg på nytt. 24

26 P-AL steg kraftigt under 2002 p.g.a. för riklig fosforgödsling. Även under 2003 och 2004 visade växtnäringsbalansen ett överskott av fosfor, trots detta sjönk P-Al värdet något enligt analysen som gjordes efter 2004 års odlingssäsong. Uppgifterna som användes för växtnäringsinnehåll i stallgödsel, och som legat till grund för beräkningarna av växtnäringsbalanserna, var då hämtade från schablonvärden. Det kan vara en förklaring till att växtnäringsbalanserna och markkarteringsanalyserna visat motstridiga tendenser. Mg-AL sjönk under åren men hade enligt analysen som gjordes efter odlingssäsongen 2004 ökat till samma nivå som år Kalciumvärdet steg under odlingssäsongerna , vilket förmodligen var en effekt av tidigare årlig gödslingen med gips. Alven i växthuset analyserades efter avslutad säsong 2001 och Vid provtagningen 2002 togs även en analys på motsvarande markskikt utanför huset, se tabell 20. Ingen analys av alven gjordes efter årets odlingssäsong. Tabell 20. Markkarteringsanalys på alven i och utanför växthuset, mg/100 g jord, totalkväve uttryckt i mg/100 g ts. Gård 3 Datum alv i växthuset alv i växthuset alv utanför växthuset ph 6,7 6,9 7,8 P-AL K-AL Mg-AL K/Mg 1,3 1,9 1,9 Ca-AL Bor 0,9 2,0 0,9 Totalkväve Mullhalt % 18,4 14,2 6,2 Lerhalt % Efter 2002 års odlingssäsong steg P-AL värdet i alven med 24 mg/100 g jord. Även K-AL, Mg-AL, Ca-AL och bor steg i alven mellan de båda odlingssäsongerna. Det finns alltså anledning att misstänka att det skett en nertransporterats av växtnäring från odlingsbäddarna till jordlagret under bäddarna, som här kallas för alven. Mängden totalkväve och mullhalten sjönk dock något i alven enligt dessa analyser. Något alvprov gjordes inte under Alvprovet som togs utanför växthuset visar mycket höga värden för att vara åkerjord. 25

Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014

Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014 Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014 Deltagardriven forskning- växthus 2000-2010 Växtnäring/gödsling Korkrot Klimat- energi 1 Växtnäringsbehov under kulturtiden För 10 kg

Läs mer

Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling

Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling Ett dokumentationsprojekt utfört i Västra Götaland År 2006 Marie Hanson Hushållningssällskapet Väst Anders Ryberg Länsstyrelsen i Västra Götalands län Odlare:

Läs mer

VÄXTNÄRINGSUTNYTTJANDE I EKOLOGISK TOMATODLING

VÄXTNÄRINGSUTNYTTJANDE I EKOLOGISK TOMATODLING LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län Lantbruk -och fiskeenheten VÄXTNÄRINGSUTNYTTJANDE I EKOLOGISK TOMATODLING ett dokumentationsprojekt genomfört under år 2002 i Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland,

Läs mer

BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING

BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING Biogreenhouse Ett forskarnätverk inom EU 2013-16 Utforma en gemensam agenda Öka tillgängligheten av kunskap Initiera och koordinera gemensamma försök

Läs mer

Samband mellan odlingsförutsättningar, växtnäring och skörderesultat samt utarbetande av riktvärden för jordanalys i ekologisk tomatodling

Samband mellan odlingsförutsättningar, växtnäring och skörderesultat samt utarbetande av riktvärden för jordanalys i ekologisk tomatodling LANDSBYGDSENHETEN Samband mellan odlingsförutsättningar, växtnäring och skörderesultat samt utarbetande av riktvärden för jordanalys i ekologisk tomatodling Författare: Margareta Magnusson, Elisabeth Ögren,

Läs mer

Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland

Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland - ett dokumentationsprojekt genomfört i samarbete med odlare från Dalarna, Västmanland och Västra Götaland under 2002. Kristina Homman, Länsstyrelsen

Läs mer

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, NJV, SLU Bakgrund Bakgrunden till projektet har beskrivits i redovisningen för. Syftet med projektet

Läs mer

Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling

Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling Ett dokumentationsprojekt utfört i Västra Götaland Marie Hanson Hushållningssällskapet Väst Anders Ryberg Länsstyrelsen i Västra Götalands län Odlare: Karin

Läs mer

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar

Läs mer

Författare Winter C. Utgivningsår 2009

Författare Winter C. Utgivningsår 2009 Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Växthus Författare Winter C. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 6 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Rådgivare,

Läs mer

Samband mellan odlingsförutsättningar, växtnäring och skörderesultat i ekologisk grönsaksodling

Samband mellan odlingsförutsättningar, växtnäring och skörderesultat i ekologisk grönsaksodling Samband mellan odlingsförutsättningar, växtnäring och skörderesultat i ekologisk grönsaksodling utvärdering av en serie dokumentationsprojekt genomförda i ekologiska grönsaksodlingar i mellansverige 1999

Läs mer

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans

Läs mer

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Plantuppdragning i KRAV-jordar Röbäcksdalen 2003

Plantuppdragning i KRAV-jordar Röbäcksdalen 2003 Plantuppdragning i KRAV-jordar Röbäcksdalen Margareta Magnusson, november Antalet KRAV-certifierade jordar på marknaden har nu minskat och till årets demonstration fick vi bara tag i stycken. Av dessa

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Vem skapar hållbar produktion? - Exempel från deltagardriven forskning kring ekologisk tomatodling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Sjöstedt K. SLU, Centrum

Läs mer

Ekologisk odling i växthus. Odlingssystem. odling i markbädd, avgränsad bädd och kruka. Foto: Elisabeth Ögren

Ekologisk odling i växthus. Odlingssystem. odling i markbädd, avgränsad bädd och kruka. Foto: Elisabeth Ögren Ekologisk odling i växthus Odlingssystem odling i markbädd, avgränsad bädd och kruka Foto: Elisabeth Ögren Odlingssystem odling i markbädd, avgränsad bädd och kruka Text: Elisabeth Ögren, Lässtyrelsen

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Tillväxtreglering utan kemikalier

Tillväxtreglering utan kemikalier Utgivningsdatum 2015-03-01 Tillväxtreglering utan kemikalier En stor del, av de kemikalier som används i konventionell krukväxtodling är retarderingsmedel. I en normal odling står retarderingsmedlena för

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Ekologisk odling av tomat

Ekologisk odling av tomat Ekologisk odling av tomat Jordbruksinformation 20 2007 Förord Denna skrift ersätter Jordbruksinformation nr 2 1996 Ekologisk odling av växthustomat. Innehållet är helt omarbetat utifrån nuvarande odlingsteknik

Läs mer

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns

Läs mer

Plantuppdragning i KRAV-jordar, samt utveckling i fält. Röbäcksdalen 2002.

Plantuppdragning i KRAV-jordar, samt utveckling i fält. Röbäcksdalen 2002. Margareta Magnusson, november Plantuppdragning i KRAV-jordar, samt utveckling i fält. Röbäcksdalen. Liksom i fjol gjordes årets demonstration av plantuppdragning i KRAV-godkända jordar i två omgångar.

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

Växtnäringen största utmaningen i ekologisk växthusodling. ekologisk växthusodling

Växtnäringen största utmaningen i ekologisk växthusodling. ekologisk växthusodling foto: christina winter Växtnäringen största utmaningen i ekologisk växthusodling Den ekologiska växthusarealen ökar men intresset för omläggning är svalt hos etablerade konventionella odlare. CHRISTINA

Läs mer

Att sätta värde på kvalitet

Att sätta värde på kvalitet Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är

Läs mer

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se ann-charlotte.wallenhammar@hushallningsallskapet.se

Läs mer

Förslag till riktvärden för jordoch plantanalyser i ekologisk grönsaksodling

Förslag till riktvärden för jordoch plantanalyser i ekologisk grönsaksodling Förslag till riktvärden för jordoch plantanalyser i ekologisk grönsaksodling Vitkål ( prov) Morot ( prov) Magnesium i plantsaften, mg/l 8 8 8 Magnesium mg/l jord (Spurway) Margareta Magnusson, grd Högsta

Läs mer

Markkartering jordprovtagning analyser

Markkartering jordprovtagning analyser Markkartering jordprovtagning analyser Jordbruksinformation 6 2002 Markkartering Med markkartering menar man provtagning och analys av åkerjord samt upprättande av protokoll och karta, så att man kan hänföra

Läs mer

Dokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 1999.

Dokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 1999. Dokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 1999. Innehåll: Plantuppdragning i KRAV-jordar, s 1 4 Övergödsling med organiska gödselmedel

Läs mer

4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING

4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4.1 ALLMÄNT Växternas, och i fortsättningen avses i första hand gräsens, förmåga att växa, bestäms av ett flertal s.k. tillväxtfaktorer. Med tillväxtfaktorer menas alla

Läs mer

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) - ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel

Läs mer

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Gödsling med svavel och kalium till lusern Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland

Läs mer

Vad kan egentligen kallas ekologiska tomater?

Vad kan egentligen kallas ekologiska tomater? E K O L O G I S K T L A N T B R U K N R 42 J U N I 2 0 0 5 Vad kan egentligen kallas ekologiska tomater? Ett arbete från gruppen Deltagardriven forskning ekologisk växthusodling av tomater Johanna Björklund,

Läs mer

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Utnyttja växtnäringen bättre i ekologisk odling av vitkål och morot. Jordbruksinformation

Utnyttja växtnäringen bättre i ekologisk odling av vitkål och morot. Jordbruksinformation Jordbruksinformation 8 2013 Utnyttja växtnäringen bättre i ekologisk odling av vitkål och morot Utnyttja växtnäringen bättre i ekologisk odling av vitkål och morot Text och bilder: Elisabeth Ögren, Länsstyrelsen

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

DATUM MÄNGD KG/HA N P K

DATUM MÄNGD KG/HA N P K R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2005 SIDA 1 ADB-NR: 05A758 LÄN-FNR: E- -2005 JBR.OMR: 12b GRÖDA: Oljelin Anders Häggström Varby, Motala SORT: SÅTT DEN: KG/HA: FÖRFRUKT: PH-VÄRDE: Bearbetat av FFE,

Läs mer

NOTERINGSHÄFTE IP-FRUKT

NOTERINGSHÄFTE IP-FRUKT NOTERINGSHÄFTE IP-FRUKT 2013 NOTERINGSHÄFTE FÖR IP FRUKT Detta häfte utgör grundvalen för godkännande av din frukt som IP-odlad. Det är därför av stor vikt att du så noga som möjligt gör fortlöpande noteringar

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,

Läs mer

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar

Läs mer

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan

Läs mer

Hitta rätt kvävegiva!

Hitta rätt kvävegiva! Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda

Läs mer

Marktäckning, ogräsreglering och gödsling medel och metoder

Marktäckning, ogräsreglering och gödsling medel och metoder Marktäckning, ogräsreglering och gödsling medel och metoder Ekologisk bärodling i tunnlar och växthus Nässjö den 27 mars 2012 Christina Winter, christina.winter@jordbruksverket.se Att täcka eller inte

Läs mer

Transport av näringsämnen och tungmetaller i torv, 19 år efter asktillförsel och beskogning av en avslutad torvtäkt

Transport av näringsämnen och tungmetaller i torv, 19 år efter asktillförsel och beskogning av en avslutad torvtäkt Transport av näringsämnen och tungmetaller i torv, 19 år efter asktillförsel och beskogning av en avslutad torvtäkt SLU Institutionen för mark och miljö Torbjörn Nilsson 1 Syftet och nyttan av projektet

Läs mer

Dokumentation av ekologisk plantuppdragning i frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 2003.

Dokumentation av ekologisk plantuppdragning i frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 2003. Dokumentation av ekologisk plantuppdragning i frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 23. Margareta Magnusson November 23 Innehåll: Plantuppdragning i olika typer av brätten, s 1 6

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Träffa rätt med kvävet MALTKORN Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.

Läs mer

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården Nr 15:3 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

TourTurf Liquid Feed Special (FS)

TourTurf Liquid Feed Special (FS) TourTurf Liquid Feed Special (FS) DK: NK 7-0-9 EU: NK 7-0-11 TourTurf Liquid Feed Special (FS) NK 7-0-9 är en flytande NK-gödsel för alla gräsytor på golfbanor och fotbollsplaner. Appliceras med markspruta.

Läs mer

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Mats Söderström, Inst. f. mark och miljö, SLU, Skara Syfte Avsikten med denna sammanställning

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt

Jordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt Jordbruksinformation 8 2010 Starta eko Frukt Börja odla ekologisk frukt Text och foto: Johan Ascard, Jordbruksverket Det är stor efterfrågan på ekologisk frukt. Med rätt odlingsteknik går det att få stabila

Läs mer

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd

Läs mer

Gödslings- och kalkningsråd för ekologisk fruktodling 2006

Gödslings- och kalkningsråd för ekologisk fruktodling 2006 Gödslings- och kalkningsråd för ekologisk fruktodling 2006 Per Juhlin Juhlins Fruktodlingsrådgivning Kälkestadsvägen 577 291 94 Kristianstad tel 044-531 30 email: per.juhlin@post.utfors.se. Broschyren

Läs mer

Organiska gödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,

Läs mer

DELTAGANDE FORSKNING Lärdomar, resultat och erfarenheter från Växthusgruppens arbete 1999 2000

DELTAGANDE FORSKNING Lärdomar, resultat och erfarenheter från Växthusgruppens arbete 1999 2000 E K O L O G I S K T L A N T B R U K N R 3 1 A U G U S T I 2 0 0 1 DELTAGANDE FORSKNING Lärdomar, resultat och erfarenheter från Växthusgruppens arbete 1999 2000 Karin Eksvärd, Elisabeth Ögren, Kristina

Läs mer

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse

Läs mer

Sista mätningen för den här säsongen

Sista mätningen för den här säsongen Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är

Läs mer

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Växtnärings balans i ekologisk grönsaksodling

Växtnärings balans i ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Växtnärings balans i ekologisk grönsaksodling Foto: Åsa Rölin Växtnäringsbalans i ekologisk grönsaksodling Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Värmland Vad

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

Dokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 2001.

Dokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 2001. Dokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå. Innehåll: Plantuppdragning i KRAV-jordar, samt fortsatt utveckling i fält, s Kombinationer

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 BLGG AgroXpertus Råby 2003 S - 242 92 HÖRBY Kontaktperson: Charlotte Akerlind T kundservice: 0415-51 127 E kundservice@blgg.agroxpertus.se I blgg.agroxpertus.se

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Ekologisk växtodling. Specialgödselmedel. Foto: Göran Molin

Ekologisk växtodling. Specialgödselmedel. Foto: Göran Molin Ekologisk växtodling Specialgödselmedel Foto: Göran Molin Text: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Innehåll i utvalda KRAV-godkända specialgödselmedel Specialgödselmedel används i växande utsträckning

Läs mer

EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Odling av plantor. av Pauliina Jonsson

EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Odling av plantor. av Pauliina Jonsson EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND Odling av plantor av Pauliina Jonsson Odling av plantor Text: Pauliina Jonsson, Växa Halland Foto framsida: Pauliina Jonsson Många fördelar med att plantera Att plantera

Läs mer

Redovisning av EkoForsk-projektet

Redovisning av EkoForsk-projektet Redovisning av EkoForsk-projektet Tillgången på kväve och fosfor i ekologiskt odlade tomater Inledning Sedan tio år tillbaka arbetar en deltagardriven forskargrupp i Mellansverige med frågor kring ekologisk

Läs mer

Påverkas tomatens sötma, syra och tomatsmak vid ympning på olika grundstammar?

Påverkas tomatens sötma, syra och tomatsmak vid ympning på olika grundstammar? Påverkas tomatens sötma, syra och tomatsmak vid ympning på olika grundstammar? - En screening genomförd av gruppen Deltagardriven forskning tomater, där fyra olika ädelsorter kombinerades med olika grundstammar.

Läs mer

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet

Läs mer

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson I skarven mellan 30- och 40-talen var frågorna om kalk, fosfor och samspelet dememellan aktuella. Det gav impulser att starta ett antal

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Svensk fruktproduktion, en blomstrande framtid!

Svensk fruktproduktion, en blomstrande framtid! Svensk fruktproduktion, en blomstrande framtid! Svensk fruktodling Totalt ca 250 odlare 24 000 ton frukt Totalt konsumtion ca 100 000 ton Ca 1600 ha odling 90 % i Skåne Svensk fruktodling Husqvarna Mälardalen

Läs mer

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning Faktablad Integrerat Växtskydd Gödsling Lätt i teorin, svårt i praktiken Foton: Agnar Kvalbein Sammanfattning Växter behöver näringsämnen i exakt det förhållande som motsvarar växtcellernas sammansättning.

Läs mer

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Inhemska proteingrödor med fokus på soja Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin

Läs mer

Slutrapport för projektet Mera Grönt

Slutrapport för projektet Mera Grönt Slutrapport för projektet Mera Grönt 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-1061 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Trädgård Dalarna-Gävleborg Mera Grönt Stödmottagare: Länsstyrelsen

Läs mer

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Greppa Näringen - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett kunskaps- och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsning som gjorts

Läs mer

Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008

Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008 Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008 Introduktion I det här arbetet har analysresultat från vanliga markkarteringar analyserats

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Novarbos ekologiska gödselmedel

Novarbos ekologiska gödselmedel Novarbos ekologiska gödselmedel Gödselmedel Strömaterial www.novarbo.fi Ekologiska gödselmedel från ett branschproffs. Växthusteknik Växtunderlag Gödselmedel S En ny ekologisk gödselfamilj Vårt produktsortiment

Läs mer

Demoyta med förfrukter och odlingssystem 2001 Råby

Demoyta med förfrukter och odlingssystem 2001 Råby Demoyta med förfrukter och odlingssystem 2001 Råby Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till lika

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Utvärdering av växtnäringsbalanser gjorda i Västmanlands län 2000-2004. Spara växtnäring Det är viktigt att spara på växtnäringen både för miljön och för ekonomins

Läs mer

TOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK

TOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK 08 TOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK MARKKARTERINGEN OCH DESS TILLÄMPNING Grundanalys I den egentliga markkarteringen, grundanalysen, bestäms jordart, mullhalt, surhet, ledningstal, utbytbar kalcium,

Läs mer

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn

Läs mer