Plantuppdragning i KRAV-jordar, samt utveckling i fält. Röbäcksdalen 2002.
|
|
- Sven-Erik Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Margareta Magnusson, november Plantuppdragning i KRAV-jordar, samt utveckling i fält. Röbäcksdalen. Liksom i fjol gjordes årets demonstration av plantuppdragning i KRAV-godkända jordar i två omgångar. Först den vanliga sådden i mars för att kunna ge förhandsinformation till odlarna. Därefter en ny sådd i mitten av maj för utplantering i fält. jordar ingick, varav ny. Datummärkning saknas! Den enda jord vi lyckats hitta uppgift om tillverkningsdatum på var jord nr, det partiet var till verkat oktober. Den jord som säljs under våren bör inte vara tillverkad tidigare än september-oktober året innan och absolut inte före sommaren. Sådd i mars Jordarna låg i rumstemperatur veckor. Därefter luftades de i veckor före sådd. Den mars såddes vitkål, broccoli, kinakål och isbergssallat i Plantek, rotselleri i Plantek och purjo i pluggs skogsplantbrätt. Uppkomsten var genomgående bra i all kål, över 9%. För övriga växtslag har den varierat mera, från knappt till 9%. Efter uppkomst har halva brättena näringsvattnats med Bycobact medan den andra halvan bara fått vatten. Poäng och vikt I Figur visas bedömningar gjorda av besökare när kål och isberg var i utplanteringsfärdigt stadium. Därefter klipptes plantorna av med några dagars mellanrum och vikterna visas i Figur. av jordarna var riktigt dåliga, jord nr och. Mellan övriga jordar skiljer det mindre. Bland besökarna var jord nr,, och favoriter i kålen, vilket stämde bra med vikterna. Till isberg var jord nr favorit bland besökarna. Näringsvattningen har inte förbättrat plantorna i de sämsta jordarna och haft mera negativ än positiv effekt i övriga jordar. poäng poäng 9 9 Vitkål 9 Broccoli 9 Vatten Näring 9 Kinakål 9 9 Isberg 9 Figur. Poäng satta av besökare ( personer) veckor efter sådd. Skala 9 där är sämst och 9 bäst. gram/planta gram/planta Vitkål dagar efter sådd 9 Broccoli dagar efter sådd 9 Vatten Näring. Kinakål dagar efter sådd Isberg dagar efter sådd 9 Figur. Plantornas medelvikter vid utplanteringsfärdigt stadium veckor efter sådd.
2 Omgång för utplantering Den april krukades rotsellerin in i samma jord de såtts i. I mitten av maj såddes vitkål, broccoli, blomkål, kinakål och isbergssallat i Plantek, och knölfänkål i Plantek. Plantorna utvecklades bra i alla jordar utom nr där de var lika bleka och klena som i omgång. I blomkål var plantorna i jord,, och små och hade gulmarmorerade blad som torkade in i topparna. Någon bra förklaring till det har vi inte funnit ännu. Utplantering i fält Plantorna sattes ut på drill i fält :e juni. Jordens ph ligger kring,. Förfrukt var en rödklövervall sådd och nerplöjd våren. Jorden gödslades med bor kg/ha och grundgödslades med fastgödsel, t/ha. Övergödsling gjordes med grönmassa 9:e juli, kg/m. Undantag isbergssallat och kinakål som bedömdes vara så nära skörd att grönmassa skulle göra mera skada än nytta. Skörd efter månader Odlingssäsongen var mycket varm, solig och torr. Alla plantor vattnades vid utplantering och därefter ca gång/vecka. Grödorna utvecklades rekordsnabbt och skörden började ca veckor tidigare än beräknat. Så gott som all isbergssallat drabbades av inre rötor innan den var skördefärdig. Broccolin blev mycket frodig och många av huvudskotten blev enorma, men av mycket dålig kvalitet. Knopparna utvecklades ojämnt och inget riktigt skördemoget stadium inträdde. Purjolöken växte mycket bra men angreps kraftigt av den nya skadegöraren, purjolöksmal, vars larver gör gångar i bladen och äter sig rätt igenom stjälken. Den bekämpas med TUREX, men tycks mera svårbekämpad än kålmalen. Vi lyckades inte hålla efter den och all purjolök fick kasseras. Skörden för de olika växtslagen visas i figur. Ingen jord var bäst till alla växtslag. Jordanalyser Jordarna analyserades på lätttillgänglig näring före och efter luftning före sådd av omgång. Resultaten visas i tabell på sidan och kommenteras i anslutning till omdömet om respektive jord. Generellt tycks luftningen ha satt fart på omvandlingen av ammoniumkväve till nitratkväve i alla jordar utom nr och, och har även sänkt ph mer eller mindre. Innehållsdeklarationer I tabell finns en sammanställning av innehållsdeklarationerna på jordsäckarna. Det är stora variationer i hur detaljerade de är.. Alternativjord, Kronmull, (testad ). Jorden har högst halt av ammoniumkväve av alla jordar och ganska liten andel nitratkväve även efter luftning. Näringsinnehållet för övrigt är måttligt. Svavelhalten är onödigt hög, och halterna av mangan, bor, järn och zink låga. Småplantorna fina utom blomkål i omgång och rotselleri som var bleka. Näringsvattning gjorde att rotsellerin växte ännu sämre och flera av plantorna dog efterhand. Utvecklingen i fält bra för kinakål och fänkål, medel för blomkål och bland de sämsta för vitkål, rotselleri och purjo.. E-jord, (testad 99 ). Halten ammoniumkväve är väl hög och nitratkväve väl låg även efter luftning. Näringsinnehållet i övrigt är ganska måttligt och balanserat med lite låga halter av järn och zink. Småplantorna utvecklades mycket bra med undantag för blomkål i omgång. Efter utplantering i fält blev resultatet ganska medelmåttigt.. Ekologisk Plantjord, (testad 999 ). Högst ledningstal av alla jordar, men inte extremt högt. Måttliga och balanserade näringsnivåer men lite väl högt kalium och lågt bor, järn och zink. Fina småplantor och medelbra utveckling i fält.. Naturgödslad torv, Solmull, (testad 99 ). Allt kväve förelåg som ammonium även efter luftning. Näringsinnehållet var ganska lågt och ph värdet för högt. Utvecklingen av småplantorna mycket dålig för kål, som blev små och bleka. Småplantorna av isberg växte långsamt och var mörkgröna. Purjoplantorna var medelbra. Rotselleriplantorna blev mycket kraftiga och gröna. I fält gav den bäst skörd i rotselleri, men medelmåttig till dålig skörd i övriga växtslag.. Planteringsjord, Simontorp, (testad ). Efter luftningen förelåg så gott som allt kväve som nitratkväve. Måttlig näringsnivå och låga värden för mikronäringsämnen. Kalium väl högt i förhållande till övriga ämnen. Medelbra till småplantor utom blomkål i omgång och isberg som utvecklades dåligt liksom förra året. Medelbra resultat för kål och purjo efter utplantering i fält. Knölfänkål och rotselleri utvecklades dåligt i fält liksom förra året.. Planteringsjord, Naturgödslad, Växa, Econova (testad ). Jorden har ett ganska lågt näringsinnehåll men bra halter av mikronäringsämnen utom för bor som var lågt. Väl höga halter av kalcium och högt ph. Fina småplantor utom purjo
3 som var klena med mycket intorkade toppar. Den enda jorden som gav positiv effekt av näringsvattning i kålplantorna. Utvecklingen i fält bra till medelbra utom för purjo där den var sämst.. Planteringsjord, Moder Jord, Econova, inte KRAVmärkt i Sverige (testad 99, 999 ). Måttligt och balanserat näringsinnehåll. Halterna av mangan och bor högst av alla jordar. Medelbra utveckling för småplantorna utom blomkål i omgång. I fält hörde den till de bästa för blomkål och purjo och var medelbra för övriga växtslag. Näringsvattning under plantuppdragningen gav tydlig positiv effekt i rotselleri och purjo.. Plantjord, Jord från Nord, Rölunda (testad 99 ). Efter luftning förelåg fortfarande så gott som allt kväve som ammonium. Lågt men relativt balanserat innehåll av övriga ämnen. Mycket dålig utveckling av småplantorna i omgång, men bra i omgång. Efter utplantering i fält bäst till purjo och medelbra till dålig för övriga växtslag. Näringsvattning under plantuppdragningen gav tydlig positiv effekt i rotselleri och purjo. 9. Plantjord, Naturgödslad, (testad 99 ). Högst nitratkväve av alla jordar, kalium, svavel och bor lite låga. Medelbra småplantor. Efter utplantering i fält bra till medelbra resultat.. Plantjord med Biobalans, Änglamark, Rölunda (NY). Kraftig effekt av luftningen på kväveomsättningen. Väl högt innehåll av fosfor och kalcium, lågt svavel. Måttliga halter av övriga ämnen. Medelmåttiga småplantor. I fält bäst till vitkål och kinakål, men sämst till blomkål och fänkål. Medelbra till rotselleri och purjo. Slutsatser Orsaken till missväxten i jord och är sannolikt den tröga omvandlingen av ammoniumkväve till nitrat i kombination med högt ph. Det gör att ammoniak kan bildas vilket skadar plantorna. Det drabbar också snabbväxande plantor som är beroende av nitratkväve hårdast. Vi har i tidigare test sett att kinakål är extra känslig för höga halter ammoniumkväve i kombination med högt ph och lågt nitratkväve. Rotselleri och purjo som är långsamma i starten tycks klara sig bättre genom att omsättningen i jorden då hinner komma igång i takt med plantornas näringsbehov. Att inte näringsvattning hjälpte kan bero på att även Bycobact ibland visat sig ha mycket höga halter ammoniumkväve, vilket alltså förvärrar situationen. kg/planta kg/planta... Vitkål 9.. Blomkål. Kinakål Knölfänkål Rotselleri 9 Purjo Vatten Näring Figur. Handelsduglig skörd som kg per utplanterad planta. För purjolök anges totalskörd per utplanterad planta eftersom angreppen av mal gjort att ingen handelsduglig skörd kunde putsas fram. Hälften av rotselleri och purjolöksplantorna fick bara vatten under plantuppdragningen, hälften fick näringsbevattning med Bycobact. Sorter och skördeperioder: vitkål ETON / /9, kinakål KINGDOM /, blomkål NAUTILUS / /, purjo HILARI /9 /9, knölfänkål GOAL 9/, rotselleri CASCADE /9 /9, (broccoli CORONADO / /, isberg MILUNA /, ej med i figur).
4 Tabell. Spurway-analys av jordarna före och efter veckors luftning, mg/liter jord.. Alternativj E-jord Ekol plantj Solmull Simontorp Växa Moder Jord Jord f Nord 9 Änglamark Före efter Före efter Före efter Före efter Före efter Före efter Före efter Före efter Före efter Före efter ph Lt NO -N NH -N 9 9 P K Mg S Ca 9 9 Na 9 9 Cl 9 Mn B Cu Fe Zn Mo.. Al Si K/Mg K/Ca
5 Tabell. Tillverkarnas innehållsdeklarationer på jordsäckarna. nr Jord, varumärke, producent Sammansättning Tillsatser /m Innehåll g/m (=mg/l) ph, Lt Alternativjord Kronmull E-jord Ekologisk Plantjord Naturgödslad torv Solmull Planteringsjord Simontorp % naturgödslad kalkad Sphagnum % kogödselkomp. -årig mesofil, år samkomposterad m. hönsgödsel. % kisellera TS kg/m Humifieringsgrad. H H Fin medium % Sphagnum H H % Sphagnum H H % komposterad kogödsel % granulerad lera % sand TS kg/m, 9 kg/fp Fin medium % Sphagnum H H % Sphagnum H H % Komposterad naturgödsel % bark % sand TS kg/m, 9 kg/fp Fin medium Sphagnum H-H Fin-medium TS kg/m, kg/fp Mullämnen g/kg jord Kalkstensmjöl kg Dolomit kg Hönsgödsel. kg Gips, kg Vialgin, kg Kalkstensmjöl kg Dolomit kg Hönsgödsel kg Benmjöl kg Gips kg Kalkstensmjöl kg Dolomit kg Hönsgödsel kg N g/kg P g/kg K g/kg N P K Mg S Ca N NO -N NH -N 9 P K 9 Mg S Ca Tot-N NO -N NH -N P K Mg S Ca N P K Mg Ca N ca P ca K ca 9 + Mg Fe Mn, Cu, Zn, B, Mo, Fe, Mn, Cu, Zn, B, Mo, bor, koppar, mangan, mm Lt,, Lt,, ph ca Lt ca
6 nr Jord, varumärke, producent Sammansättning Tillsatser /m Innehåll g/m (=mg/l) ph, Lt Planteringsjord Naturgödslad Växa Econova % Sphagnum H H % Sphagnum H H % Sand Kalkstensmjöl kg Dolomit kg Hönsgödsel kg Planteringsjord Moder Jord Econova Plantjord Jord från Nord Rölunda 9 Plantjord Naturgödslad Plantjord med Biobalans Änglamark Rölunda % riven torv % komposterad Bark fin-medium TS kg/m, kg/fp % Sphagnum H H % Sphagnum H H % komposterad Kogödsel % sand mm TS kg/m % Ljus vitmossa H H % mörk vitmossa H H % Hönsgödsel Kompost % Biobalans % sand mm TS kg/m medium Mineralgrus kg Dolomit kg Marint och animaliskt organiskt material kg Kalkstensmjöl kg NO -N NH -N P K Mg Ca Tot-N NO -N NH -N P K Mg S Ca Fe, Mn, Cu, Zn, B, ph,, Lt Lt,, Lt,, Lt,,
Plantuppdragning i KRAV-jordar Röbäcksdalen 2003
Plantuppdragning i KRAV-jordar Röbäcksdalen Margareta Magnusson, november Antalet KRAV-certifierade jordar på marknaden har nu minskat och till årets demonstration fick vi bara tag i stycken. Av dessa
Läs merDokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 2002.
Dokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå. Margareta Magnusson November Innehåll: Plantuppdragning i KRAV-jordar, samt fortsatt utveckling
Läs merDokumentation av ekologisk plantuppdragning i frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 2003.
Dokumentation av ekologisk plantuppdragning i frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 23. Margareta Magnusson November 23 Innehåll: Plantuppdragning i olika typer av brätten, s 1 6
Läs merUtvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor
Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, NJV, SLU Bakgrund Bakgrunden till projektet har beskrivits i redovisningen för. Syftet med projektet
Läs merSLU EkoForsk. Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor
SLU EkoForsk Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Bakgrund De senaste åtta åren
Läs merDokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 1999.
Dokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 1999. Innehåll: Plantuppdragning i KRAV-jordar, s 1 4 Övergödsling med organiska gödselmedel
Läs merDokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 2001.
Dokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå. Innehåll: Plantuppdragning i KRAV-jordar, samt fortsatt utveckling i fält, s Kombinationer
Läs merEcolan Agra ORGANIC
Ecolan Agra ORGANIC 13-0-0 För kompletteringsgödsling med organiskt kväve. Lämpar sig som startkväve under våren eller som kompletteringsgödsling i början av växtperioden. GÖDSELMÄNGD: Kompletteringsgödsling
Läs merVäxtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014
Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014 Deltagardriven forskning- växthus 2000-2010 Växtnäring/gödsling Korkrot Klimat- energi 1 Växtnäringsbehov under kulturtiden För 10 kg
Läs merBALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING
BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING Biogreenhouse Ett forskarnätverk inom EU 2013-16 Utforma en gemensam agenda Öka tillgängligheten av kunskap Initiera och koordinera gemensamma försök
Läs merBiogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Läs merFörslag till riktvärden för jordoch plantanalyser i ekologisk grönsaksodling
Förslag till riktvärden för jordoch plantanalyser i ekologisk grönsaksodling Vitkål ( prov) Morot ( prov) Magnesium i plantsaften, mg/l 8 8 8 Magnesium mg/l jord (Spurway) Margareta Magnusson, grd Högsta
Läs merBedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092
Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar
Läs merNäringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015
Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 BLGG AgroXpertus Råby 2003 S - 242 92 HÖRBY Kontaktperson: Charlotte Akerlind T kundservice: 0415-51 127 E kundservice@blgg.agroxpertus.se I blgg.agroxpertus.se
Läs merR E S U L T A T 2014 OS M S001
R E S U L T A T 2014 OS3-191-1 M-307-2013 03S001 1 Jeppa Olanders Hemmesdyngevägen 158, 231 99 Klagstorp GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2013-08-20 2014-03-13 NS 24-7 583 140 41 SORT: Excalibur FÖRFRUKT: Höstvete
Läs merTabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel
Lägesrapport för projektet Effekter av svaveltillförsel i åkerböna Dnr 4.1.18-9983/16 Erhållet resultat 2017 Näringsinnehåll i begynnande blomning Innehåll av makro- och mikronäringsämnen i grönmassan
Läs merSnabbare etablering med argrow än med Wallco
Gödsel vid etablering av krypvensgreener: Snabbare etablering med argrow än med Wallco Av Trygve S. Aamlid, Agnar Kvalbein och Trond Pettersen, NIBIO Turfgrass Research Group, Norge Översättning Boel Sandström,
Läs merSVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298
SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall
Läs merTourTurf Liquid Feed Special (FS)
TourTurf Liquid Feed Special (FS) DK: NK 7-0-9 EU: NK 7-0-11 TourTurf Liquid Feed Special (FS) NK 7-0-9 är en flytande NK-gödsel för alla gräsytor på golfbanor och fotbollsplaner. Appliceras med markspruta.
Läs merNPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012
NPK till korn Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012 Nya försök med NPK till vårkorn 20 försök i Mellansverige 2009-2011 Bakgrund Syfte och plan Sammanfattade resultat
Läs merDnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige
Dnr Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet Antagen av Kommunfullmäktige 2019-06-11 2/7 Prislista 2019 Enskilt dricksvatten enligt Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning.
Läs mer5.9 Effekt av näringstillskott, halmtillskott och kompost på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor
. Effekt av näringstillskott, halmtillskott och kompost på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 1 gårdsytor Hans Larsson och Olof Hellgren, SLU Introduktion I matjord från 1 olika gårdars
Läs merGrundvattenkvaliteten i Örebro län
Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...
Läs merApplikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)
IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Rapport Nr 13226656 Sida 1 (2) : Fyrbrunn Provtagningstidpunkt : 1030 : Bo Lundgren SS-EN IS 7027-3 Turbiditet FNU 0.34 ±0.05 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art
Läs merJORD, GÖDNING, GRÄS, DEKORATIONSMATERIAL, PLANTEX, DAMMAR OCH ÖVRIGT
JORD, GÖDNING, GRÄS, DEKORATIONSMATERIAL, PLANTEX, DAMMAR OCH ÖVRIGT Våren 2014 Vi reserverar oss för att en del sorter och storlekar inte alltid finns tillgängliga i vårt gardencenter. Om ni är ute efter
Läs merSyfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.
Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel
Läs merAnalyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006
Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Läs merMikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder
Läs merVäxtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling
Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling Ett dokumentationsprojekt utfört i Västra Götaland År 2006 Marie Hanson Hushållningssällskapet Väst Anders Ryberg Länsstyrelsen i Västra Götalands län Odlare:
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs merEKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
Läs merR E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:
Läs merTIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE
TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merEKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Odling av plantor. av Pauliina Jonsson
EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND Odling av plantor av Pauliina Jonsson Odling av plantor Text: Pauliina Jonsson, Växa Halland Foto framsida: Pauliina Jonsson Många fördelar med att plantera Att plantera
Läs merSort/lagringsförsök Morot, blandade färger
Sort/lagringsförsök Morot, blandade färger MOTIV: Ett nytt försök startades upp 2012 med nya intressanta morotssorter (olika färger) som klarar av att lagras. Sorternas tidighet, kvalitet, avkastning och
Läs merR E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps
R E S U L T A T 2006 OS3-185 L-102-2005 03G001 1 Hushållningssällskapet Box 9084, 291 09 Krstianstad GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2005-08-24 2005-08-21 PK 7-25 300 20 75 SORT: Status FÖRFRUKT: Stubbträda JORDART:
Läs merPRISLISTA VA Kvalitetskontroll
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika
Läs merHitta rätt kvävegiva!
Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda
Läs merFortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa
Examensarbete Hgu 2015 2015 Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa Magnus Johansson Hgu 2013-2015 Bakgrund/Inledning Jag har de senaste 7 åren jobbat på Torslanda GK och jag har 12 års erfarenhet
Läs merR E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2011 M3-8036 R-307-2011 03N112 1 Andreas Snygg Rutakvarn, Jung, Vara GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2011-04-19 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Höstkorn JORDART: mmh Mellanlera ph-värde: 6,8 P-HCl: 56 Cu-HCl:
Läs merParameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l
Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS EN ISO 9963, del 2, utg. 1, 4 6 500 mg/l Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4 0,04 0,2 mg/l Ammonium som kväve SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4
Läs merRadmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000
Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000 Skriv in försökets rubrik här 2000-1-2-301 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
Läs merESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans
Läs merSöderåsens Bioenergi AB
Söderåsens Bioenergi AB Varför tror Wrams Gunnarstorp på biogas Erfarenheter av användning av biogödsel på Wrams Gunnarstorp Biogödseln - vad är den värd? Crafoordsalen Alnarp En presentation av VD 2012-06-18
Läs merAtt sätta värde på kvalitet
Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är
Läs merLaboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A
Ackrediteringens omfattning 208-02-2 206/2905 Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A0002-00 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al SS
Läs mer- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker
Läs merProvningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A
Ackreditengens omfattning Provningslaboratoer Kretslopp och vatten Mölndal Ackreditengsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratoum A000089-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al EPA Method 200.8,
Läs merVäxternas inkomster och utgifter
Del 1 Växternas inkomster och utgifter Växten Inkomster Utgifter Ljus CO 2 H 2 0 Värme Näring Fotosyntes Socker Tillväxt Andning Underhåll Näringsupptag Transporter Blomning/frö Förråd Försvar Symbioser
Läs merBiogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal
Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar
Läs merProvningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A
Ackrediteringens omfattning Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer 10120 Kvalitetskontroll A013308-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al
Läs merR E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-187-1 R-326-2007 03H147 1 Ronny Svensson Sköttorps Egendom, Järpås GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-14 2007-04-14 NPK 22-4-9 400 88 16 36 SORT: Nex 170 FÖRFRUKT: Vete 2007-05-18
Läs merI projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Läs merBiovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland
Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland - ett dokumentationsprojekt genomfört i samarbete med odlare från Dalarna, Västmanland och Västra Götaland under 2002. Kristina Homman, Länsstyrelsen
Läs merRadmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001
Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till
Läs merÖvningen. Tolkning av analyser
Övningen Tolkning av analyser Analysintyg 1 Beteckning Lerhalt: 5% Halt silt+ler: 32% > 2 mm: 100-89 = 11% Analysintyg 1 Tabell AMA DC/2. Indelning i materialtyper för vegetationsytor Lerhalt: 5% Halt
Läs merÅterpackning med traktorhjul 2001
2001 SBU Projektkod 2001-1-1-202 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till lika delar av Danisco
Läs merSPÅRÄMNESGÖDSLING
SPÅRÄMNESGÖDSLING Matias Rönnqvist Berner Ab Norrvalla SPÅRÄMNEN TILL STRÅSÄD OCH ÅKERVÄXTER Stråsäd behöver makronäringsämnen (kg/ha) N, P, K, Ca, Mg, S C, H, O och mikronäringsämnen (g/ha) B, Mn, Cu,
Läs merLjus & Hydroponik. Karl-Johan Bergstrand Institutionen för Biosystem och teknologi Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp
Ljus & Hydroponik Karl-Johan Bergstrand Institutionen för Biosystem och teknologi Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp 2015-06-17 Upplägg Hydroponik Ljus och växter Frågor & diskussion Definitioner
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merRedovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar
Läs merBränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter
Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans
Läs merAnalysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1
IVL GÖTEBORG Oorganiska analyser av vatten och fasta miljöprover Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 Ammonium som kväve (NH 4 + -N) SS-EN ISO 1173, mod. FIA 1:1 Fosfat SS-EN ISO
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.
Ackrediteringens omfattning Uppsala Vatten och Avfall AB, Vattenlaboratorium Uppsala Ackrediteringsnummer 1995 A000428-001 Aktivitetsmätning Vattenanalys Analys av radon i vatten metodbeskrivning, Strålsäkerhetsmyndigh
Läs merHGU Arbete - Zeoliter
HGU Arbete - Zeoliter Roger Strömgren, Banchef, Botkyrka Golfklubb Botkyrka Golfklubb bildades 1980 och har idag drygt 1400 medlemmar fördelat på en 18 hålsbana och en 9 hålsbana som är pay & play. 18
Läs merICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Stockholms Universitet, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Enheterna för biogeokemi och miljöföroreningars kemi Stockholm Ackrediteringsnummer 1295 A000046-001
Läs mer4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING
4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4.1 ALLMÄNT Växternas, och i fortsättningen avses i första hand gräsens, förmåga att växa, bestäms av ett flertal s.k. tillväxtfaktorer. Med tillväxtfaktorer menas alla
Läs merBilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3
Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt
Läs merMätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)
Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge
Läs merLackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Läs merMangan och zink kan hämma rotröta hos rödklöver
Rapport för projekt: V11-0026-SVF Mangan och zink kan hämma rotröta hos rödklöver Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar HS Konsult AB, Box 271, 701 45 Örebro 2012-03-09 Foto: Eva Stoltz Sammanfattning
Läs merSvalt väder och lågt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen
Läs merProvtagning planterings- och trädgårdsjord 2014
Provtagning planterings- och trädgårdsjord 2014 Analyser av föroreningar, metaller och PCB, i planterings- och trädgårdsjord. Örebro kommun 2014-06-18 Mn107/2014 orebro.se 2 3 Sammanfattning Miljökontoret
Läs merKlimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk
Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till en flytande och effektiv växtnäring.
Läs merEffekt av gödslingsstrategier och markfaktorer
Mikronäringsämnen Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin Hamnér Institutionen
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.41 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg 10 ±2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Läs merSamband mellan odlingsförutsättningar, växtnäring och skörderesultat i ekologisk grönsaksodling
Samband mellan odlingsförutsättningar, växtnäring och skörderesultat i ekologisk grönsaksodling utvärdering av en serie dokumentationsprojekt genomförda i ekologiska grönsaksodlingar i mellansverige 1999
Läs merObservationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)
Försök med bottengröda i vårvete Uppdaterad 21.10.2013 Med observationsförsöket följer man med bottengrödans inverkan på jordens kulturtillstånd, huvudväxtens skördemängd och kvalitet samt halten lösligt
Läs mer2015-09-30 2014/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104
Kemisk analys- Vattenanalys Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg 1 Titrering Ammonium SS-EN ISO 14911:1998 Jonkromatografi Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005, mod Flödesanalys/Spektrometri Biokemisk
Läs merDricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet
Dricksvattenkvalitet 2016 - Skåre, Hynboholm och Gravaområdet Nedan följer en sammanställning av vattenkvaliteten vid Hynboholms och Härtsöga vattenverk samt tillhörande distributionsområde, dvs Skåre,
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merDeposition och avrinning av metaller, svavel och kväve vid Holmsvattnet 1986/ /11
RAPPORT Deposition och avrinning av metaller, svavel och kväve vid Holmsvattnet 1986/97-2010/11 Kort årsrapport 2012 Gunilla Pihl Karlsson & Ingvar Wängberg B 2064 Juli 2012 Rapporten godkänd 2011-07-06
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet
Sida 1 (5) attenverket 331 83 ÄRNAMO SS-EN ISO 17294-2:2005 Arsenik, As 0.037 µg/l +/-20-25% SS-EN ISO 17294-2:2005 Bor, B 18 µg/l +/-25-30% SS-EN ISO 17294-2:2005 Kadmium, Cd
Läs merKlimatsmart kretsloppsnäring för din odling
Klimatsmart kretsloppsnäring för din odling Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till näring åt matjorden. Tänk om man dessutom
Läs merVäxtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling
LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län Lantbruks- och fiskeenheten Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling ett dokumentationsprojekt genomfört under år 2005 i Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland
Läs merÄlskade Pelargoner...
Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter
Läs merAckrediteringens omfattning
Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn
Läs merEkosortförsök i Finland Micaela Ström Ekotankesmedja
Ekosortförsök i Finland 2012-2014 Micaela Ström Ekotankesmedja 10.2.2015 GAMMELBY 2014 ÅLAND 2014 ÅLAND/GAMMELBY 2012-2014 ProAgria 2014 (Egentliga Finland; Mellilä, Södra Savolax; St Michel, Gammelby
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Sida 1 (5) : Bärmö : Se märkning Nej=0 Ja=1 : 1 SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU
Läs merGlöm inte att märka dina sådder. Här en primula, P. tanneri ssp Nepalensis. Foto: Helen Isaksson-Nyman
Så perenner - så här kan du göra! Publicerad: 2012-01-03 Det kliar i många gröna fingrar nu. Så snart det nya året börjar blickar vi framåt mot en ny vår och sommar och vi vill börja så fröer! Perennerna
Läs merR E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-89 R-34-2007 03H22 Sven-Gunnar o Johan Bergström Tomten, Vinninga GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-7 SORT: Heros FÖRFRUKT: Vårraps JORDART: mmh Molättlera ph-värde: 6,5 P-HCl: 88
Läs merHåkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU
Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område
Läs merVarmt väder och högt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2018 Varmt väder och högt upptag senaste veckan Vi haft en vecka med höga temperaturer och ingen nederbörd i området. Kväveupptag i både nollrutor
Läs merPresentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström
Presentation av ekosortförsök i Lovisa 2018 Micaela Ström 12.12.2018 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Startade 2012 (pågått i 7 odlingssäsonger) Syfte med ekosortförsöket:
Läs mer5.7 Tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor som värmesteriliserats och tillförts optimal näringslösning
5.7 Tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor som värmesteriliserats och tillförts optimal näringslösning Olof Hellgren och Hans Larsson, SLU Introduktion I matjord från 14 olika
Läs merPresentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström
Presentation av ekosortförsök i Lovisa 2017 Micaela Ström 30.11.2017 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Startade 2012 (pågått i 6 odlingssäsonger) Syfte med ekosortförsöket:
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L
Utskrift: 2012-10-23 SIDA 1 ADB-NR: 152321 FÖRSÖKSVÄRD: Hushållningssällskapet LÄN-FNR: LB-265-2011 ADRESS: Sandby Gård, Borrby SÅDD: 2011-08-27 Led 2011-08-08 Hönsgödsel 9000 FÖRFRUKT: Höstkorn (Konservärt
Läs mer