Dokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 1999.

Transkript

1 Dokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå Innehåll: Plantuppdragning i KRAV-jordar, s 1 4 Övergödsling med organiska gödselmedel i grönsakskulturer, s 5 Grönsakskulturer i ekologiskt odlingssystem med permanenta drillar, s 6 7 Margareta Magnusson December 1999 Institutionen för norrländsk Postadress: Telefon: Telefax: jordbruksvetenskap Box avdelningen för trädgårdsodling UMEÅ (Offer) Margareta.Magnusson@njv.slu.se

2 Dokumentation av plantuppdragning i KRAV-jordar, Röbäcksdalen För fjärde året i rad genomfördes en demonstration av plantuppdragning i KRAV-godkända jordar på Röbäcksdalen. Tre av jordarna har varit med från starten och en var helt ny. Jämnare och högre kvalitet Tendensen från i fjol med jämnare kvalitet på jordarna tycks hålla i sig även i år och det var bara två jordar som var riktigt dåliga till alla växtslag (jord nr 8 och 10). Sådd i mars Den 1 mars såddes vitkål, broccoli, kinakål, isbergssallat och purjo i 10 olika jordar. Jordarna var nytillverkade och fick ligga i rumstemperatur 1 2 veckor före användning. Jordarna luftades normalt för att kunna fyllas i brättena. Inga jordar blandades med något annat material. Purjon såddes i 121 pluggs skogsplantbrätt, jordvolym ca 75 cm 3 per plugg. Övriga växtslag såddes i Plantek 144, jordvolym ca 21 cm 3 per plugg. Lufttemperaturen från sådd och nio dagar framåt hölls på 20 C dag och 18 C natt. Därefter sänktes temperaturen till 15 C dag och natt, med luftning vid 18 C. Uppkomsten var jämn och bra med undantag för kinakål i jord nr 8 där bara ca 15% av fröna grodde. Omsådd gav lika dåligt resultat. Ingen näringsvattning i kål och isberg Eftersom tillskottsnäringen 1998 bara hade svag positiv effekt på plantorna med kort uppdragningsperiod fick de bara vatten i år. Utplanteringsfärdig vitkål Liksom tidigare år klipptes vitkålsplantorna av vid jordytan och vägdes 22 dagar efter sådd, då plantorna i princip ska vara färdiga för utplantering. Efter ytterligare en vecka vägdes även broccoli, kinakål och isberg. Plantvikterna visas i Figur 1 nedan. Jord nr 5 gav bra resultat för både kål och isberg, medan jord nr 3 var bäst till kinakålen men sämst till isbergssallat. Skillnaderna mellan jordarna var större för kinakål och isbergssallat än för vitkål och broccoli. gram/planta Vitkål 22 dagar efter sådd gram/planta Broccoli 28 dagar efter sådd gram/planta Kinakål 28 dagar efter sådd gram/planta Figur 1. Friskvikter för de olika växtslagen. Jordarna är sorterade efter plantornas vikt. Isbergssallat 28 dagar efter sådd

3 Jordanalyser Jordarna analyserades på lätttillgänglig näring före sådd och efter 22 dagar i vitkål. Resultaten visas i tabell 2 på sidan 4 och kommenteras i anslutning till omdömet om respektive jord. Näringsvattning i purjo Från 7 veckor efter sådd och fram till utplantering gavs tillskottsnäring till hälften av purjolöksplantorna, ungefär en gång i veckan men lite tätare på slutet. Bycobact gavs vid alla tillfällen utom en gång i mitten av perioden då Biorika användes istället. Vid tillblandning följdes rekommendationen på respektive förpackning. Kontrollen fick bara rent vatten under hela den 3 månader långa plantuppdragningen. Plantkvalitet Vid utplanteringen var plantorna i jord nr 3 och 5 allra kraftigast, men även de i jord nr 6, 7, 9 och 1 ganska kraftiga och fina, medan plantorna i jord nr 2, 4, 8 och 10 var mycket små och bleka. Genomgående var de plantor som fått näringsvattning grönare och kraftigare än de som fått bara vatten, men skillnaderna var inte lika stora som förra året. Utplantering av purjo Purjoplantorna planterades ut på drill i fält den 15:e juni och skördades den 20:e september. Plantavstånd var ca 10 cm. Före plantering grundgödslades med fastgödsel, 25 ton/ha och plantorna övergödslades med grönmassa den 14:e juli, ca 5 kg/m 2. Den första halvan av säsongen tycktes de plantor som fått näringsvattning under uppdragningen ha kvar sitt övertag framför de som bara fått vatten, men mot slutet av säsongen minskade övertaget och för vissa jordar syntes en motsatt tendens, särskilt för flera av de bästa jordarna. Orsakerna kan man bara spekulera i. Man skulle kanske kunna tänka sig att en mindre välgödd planta tvingas satsa mera på rotsystemet i början vilket kan vara en stor fördel längre fram under säsongen, särskilt när det blir så pass ihållande torka som i år. Eftersom detta bara var en demonstration, utan upprepningar i fält, kan naturligtvis skillnader i markjorden också ha spelat in. Skörd efter 3 månader Odlingssäsongen var i stort sett mycket gynnsam och skörden blev bra och motsvarade mellan 20 och 45 ton/ha, handelsduglig purjolök. Med vissa undantag avspeglades skillnaderna i plantkvalitet vid utplanteringen tydligt i skörden som visas i Figur 2 nedan. Undantagen var främst jord nr 3 som gav förvånansvärt låg skörd i förhållande till hur plantorna såg ut vid utplanteringen, och jord nr 4 som gav betydligt bättre skörd än man kunnat vänta sig. Allra bäst skörd gav de plantor som dragits upp i jord nummer 5 och sämst de i jord nr 10, 8 och 2. Purjo handelsduglig skörd kg/meter Bycobact Vatten Figur 2. Skörd av purjolök efter 3 månader i fält. Jordarna är sorterade efter vilken skörd de plantor givit som fick Bycobact under plantuppdragningen. 2

4 Analys av Bycobact och Biorika Näringslösningarna har analyserats på innehåll av växtnäring och resultatet redovisas i tabell 1 nedan. Bycobact hade mycket högre innehåll av svavel och kväve än Biorika som istället innehöll mera fosfor och kalium. Halterna av mangan, koppar och järn var högst i Bycobact. Den extremt höga andelen ammoniumkväve i Bycobact är oroande och kan tänkas ge negativa effekter, även om det bör omvandlas till nitrat vid kontakt med luften. Biorika hade väl högt innehållet av natrium och klorid. Vid 1998 års plantuppdragning av purjo fick vi bättre resultat vid vattning med BycoBact än med Biorika. Tabell 1. Analys av växtnäringsinnehållet i de färdigblandade näringslösningarna, (mg/liter) Bycobact Biorika ph Ledningstal Nitrat-N Amm.-N > Fosfor Kalium Magnesium Svavel Kalcium Natrium Klorid Mangan Bor Koppar Järn Zink Molybden <03 10 Aluminium Kisel Bedömning av jordarna 1. Haga planteringsjord, Hasselfors (testad 1996, -97, - 99). Jorden har varit medelmåttig alla år och håller ojämn kvalitet var den bland de bättre till isbergssallat, men till kålen räckte näringen inte till. Plantorna blev snabbt bleka med svag tillväxt. Näringsinnehållet var genomgående något högre än tidigare år, särskilt svavelinnehållet låg betydligt högre, vilket säkert var positivt. Allt kväve var i form av ammonium vid starten. 2. Jord från Nord, Kallax Betong (testad och -99). Förra året var jorden bland de bästa till alla växtslag. Tyvärr visade sig en senare leverans av jorden ge betydligt sämre odlingsresultat. I år var jorden mycket bra till kål men bland de sämre till isberg och purjo. Jämfört med i fjol var ph värdet betydligt högre medan näringsinnehållet nästan halverats för de flesta näringsämnena. Undan-tag var halterna av järn som istället fördubblats. Efter 3 veckors odling av vitkål fanns fortfarande en hel del näring kvar, vilket förklarar det goda resultatet för de kålplantor som fick stå ytterligare en vecka. 3. Blomjord, Simontorp (testad 1996, -98, -99). Jorden har hela tiden hört till de bästa till kål och purjo, men är inte bra till isberg. I årets test hade den lägst ph värde vid starten av alla jordar. Näringsnivåerna var bland de högsta i årets test men genomgående lägre än för samma jord i fjol. Efter tre veckors odling av vitkål var det den här jorden som hade mest kväve kvar av alla. Svavelinnehållet var däremot lågt jämfört med de flesta andra jordar. 4. Alternativjord med lera och kisel, SW (testad 1996, -97, -98, -99). Jorden hörde till de bättre för alla växtslag de två första åren men var bland de sämsta I år hörde den till de bättre för vitkål, isberg och purjo, men för broccoli och kinakål som stod ytterligare en vecka räckte näringen inte till. Näringsinnehållet var genomgående högre än i fjol men efter 3 veckor var kvävet slut. 5. Plantjord, Ekologisk, Hasselfors (NY). Jorden var bland de bästa till alla växtslag. Näringsnivåerna var höga men relativt balanserade. Allt kväve var i form av ammonium vid starten och halterna högre än i någon av de andra jordarna. Det tycks inte ha stört groningen eller den tidiga utvecklingen. 6. Solmull, Hasselfors (testad 1996, -97, -98, -99). Den här jorden gav ojämn uppkomst och utveckling i alla växtslag de två första åren var den bland de bästa till kål men sämst av alla till isbergssallat. Purjoplantorna blev det året mycket kraftiga men väl frodiga. I år var den bland de sämre till kål, men ganska bra till isberg och purjo. Särskilt salladskålen utvecklades mycket dåligt. Halterna av de flesta ämnen var lägre än i fjol. Inga mätbara halter av molybden fanns varken före eller efter användning av jorden och kålplantorna visade symptom som kan tyda på molybdenbrist. Allt kväve var i form av ammonium vid starten. Jorden anses behöva luftas ordentligt före användning för att ammoniumkvävet ska hinna omvandlas till nitrat. 7. E-jord, Hasselfors (testad 1996, -97, -98, -99). Jorden har hört till de bättre till alla växtslag alla år och hållit förhållandevis jämn kvalitet. I år var den bland de bättre till purjo och vitkål, men betydligt sämre till isberg, kinakål och broccoli. Jorden hade högst ledningstal vid starten av alla jordar och mycket högre än tidigare år. Halterna av svavel och kalcium var mycket höga och kan tyda på väl hög inblandning av gips. 8. Plantjord, Naturgödslad, Hammenhög (testad 1998 och - 99). Jorden har varit bland de sämsta till alla växtslag båda åren. Uppkomsten av kinakål var 3

5 mycket dålig och de få plantor som grodde utvecklades mycket dåligt och ojämnt båda åren. Omsådd gav lika dåligt resultat. Halterna av kväve, fosfor, svavel, mangan och bor var låga medan halterna av magnesium var mycket höga och kan ha stört upptagningen av andra ämnen. Inga mätbara halter av molybden fanns varken före eller efter användning av jorden och kålplantorna visade symptom som tyder på molybdenbrist. Orsaken till den usla groningen för kinakål är dock svår att se på jordanalysen. Det kan röra sig om något organiskt ämne som har groningshämmande effekt. 9. Blomjord Natur, Hasselfors (testad 1998 och -99). Jorden är bland de bättre till kål. Till isberg var den bra -98 men betydligt sämre i år. Till purjo var den bland de sämsta -98, men betydligt bättre i år. Näringsnivåerna var ganska höga och halterna av kalcium och molybden högre än i någon av de andra jordarna. 10. Moder Jord, Jordförbättrings AB (KRAVgodkänd i Norge men inte i Sverige, testad 1997 och -99). Jorden var medelmåttig första året och i år var den bland de sämsta till alla växtslag. Kvävehalterna vid start var lägre än i någon annan jord. Svavelhalterna var högre än tidigare år. Halterna av natrium, mangan, bor och zink var högre än i alla andra jordar. Enligt tillverkaren ska jorden gödslas före användning och ligga i rumstemperatur minst en vecka för att mineraliseringen ska komma igång. Tabell 2. Spurway-analys av jordarna (mg/liter jord). Övre: före användning. Nedre: 22 dagar efter sådd av vitkål, inget näringstillskott ph Ledningstal Nitratkväve Ammoniumkväve Fosfor Kalium Magnesium Svavel Kalcium Natrium Klorid Mangan Bor Koppar Järn Zink Molybden Aluminium ph Ledningstal Nitratkväve Ammoniumkväve Fosfor Kalium Magnesium Svavel Kalcium Natrium Klorid Mangan Bor Koppar Järn Zink Molybden Aluminium

6 Övergödsling med organiska gödselmedel i grönsakskulturer Inom ekologisk grönsakdsodling finns ett stort behov av lämpliga organiska material för övergödsling under odlingssäsongen. Koncentrerade organiska gödselmedel finns nu som handelsvara. Hemmaproducerade alternativ som olika typer av grönmassa är mera förenligt med grundtanken i ekologisk odling, och vi ser det som angeläget att inspirera odlare att ta tillvara lokala resurser. I mitten av juni planterades 6 grupper av växtslag (rotfrukter, bladgrönsaker, baljväxter, kålväxter, lökväxter och övriga) på drill. Innan drillarna kördes upp hade jorden grundgödslats med fastgödsel 25 ton/ha. Förfrukt var en dåligt etablerad och dåligt övervintrad (p.g.a. för mycket regn) gröngödslingsgröda bestående av fodercikoria och timotej. Efter avslutad ogräskupning i mitten av juli övergödslades med tre olika organiska material: grönmassa (5 kg/m 2 ), Binadan (1000 kg/ha) och Bycobact (1000kg/ha) på en tredjedel av ytan vardera. Den ihållande torkan under sensommaren gjorde att växtnäringseffekten blev långsammare än den blir vid bättre markfukt. Bevattning kan inte fullt ut kompensera för regnväder eftersom markytan torkar ut för snabbt i soligt väder. De flesta grödorna utvecklades fint men kålväxterna visade tecken på bristande näringstillgång. Relativa skördenivåer för de olika grupperna av växtslag (där gruppen övriga representeras av squash) visas i figuren nedan. Skördenivån vid marktäckning med grönmassa har satts till hundra procent inom varje grupp. Bycobact har fungerat bäst till de flesta växtslag. Till rotfrukter var Binadan klart sämst. Grönmassan var klart underlägsen de båda andra till bladgrönsaker och kålväxter. Grönmassan bestod främst av timotej och förmodligen har inte tillräckligt mycket näring frigjorts i det torra vädret. Skyddet för markytan borde dock ha varit positivt. 140 Grönmassa Binadan Bycobact Relativ skörd % Bladgröns. Kålväxter Squash Purjo Rotfrukter Baljväxter 5

7 Grönsakskulturer i ett ekologiskt odlingssytem med permanenta drillar. Odling på permanenta drillar är en typ av plöjningsfritt odlingssystem med fasta körspår som är mycket intressant på struktursvaga jordar. Av praktiska skäl har vissa förändringar av ursprungsplanen gjorts, istället för 10 växtslag har demonstrationen utgjorts av 7 växtslag och 12 förfrukter. Vid anläggningen av de permanenta drillarna utnyttjades 12 ettåriga gröngödslingsgrödor som såddes våren 1998 och utvecklades mycket bra den sommaren. Grödorna brukades ned och drillar kördes upp i början av oktober. Vitlök sattes strax innan jorden frös. Hösten 1998 var mycket blöt. Jorden var vattenmättad innan den frös. Det hade förmodligen betydelse för att övervintringen av lökarna blev mycket dålig. Våren 1999 gjordes två kupningar, den andra med kupfräs, för att bättra på drillarna och bekämpa spirande ogräs. I mitten av juni planterades isberg, purjo, vitkål, kinakål, blomkål och broccoli på drillarna. Efter avslutad ogräskupning lades marktäckning med grönmassa ut i mitten av juli. Odlingssäsongen var gynnsam för mineraliseringen och grödorna utvecklades mycket fint. Efter avslutad skörd har drillarna lämnats orörda, eftersom den ogräshämmande effekten av marktäckningen annars bryts. Kupning så tidigt som möjligt våren år 2000 planeras för att få kontroll över ogräset. Om medel ställs till förfogande kommer då olika växtföljder att läggas in och effekten av dessa demonstreras. För första årets odling har istället förfruktseffekterna av de olika gröngödslingsgrödorna dokumenterats. I figuren nedan visas relativa skördar för alla växtslag utom vitlök, arrangerade efter fallande skörd. På nästa sida visas relativa skördar för respektive växtslag. 120 Relativ skörd % Blodklöver Perserklöver Subklöver Blå lupin Alexandrinerkl. Bovete Snäcklusern Vit lupin Gul lupin Honungsört Fodervicker Mattlusern 6

8 Relativ skörd % blomkål broccoli vitkål kinakål isberg purjo vitlök Mattlusern Alexandrinerkl. Gul lupin Bovete Perserklöver Subklöver Blå lupin Honungsört Blodklöver Snäcklusern Vit lupin Fodervicker Relativa värden for skörden av de 7 olika växtslagen. Skörden med fodervicker som förfrukt har satts som mätare. Undantag är vitlök där skörden var 0 efter fodervicker, här har istället snäcklusern där skörden blev störst satt som mätare. Förfrukterna har sorterats efter stigande skörd i blomkål 7