Politikerwebb för förtroendevalda ledamöter och ersättare i Uppvidinge kommun

Transkript

1 1 Uppvidinge KOM M N dof Politikerwebb för förtroendevalda ledamöter och ersättare i Uppvidinge kommun Webbkoordinator Lisa Viberg och informationssekreterare Anna Magnusson arbetar med att utforma en politikerwebb för förtroendevalda ledamöter och ersättare i Uppvidinge kommun. Politikerwebben är tänkt att fungera som ett intranät för politikerna i kommunen där bl.a. aktuella nyheter, blanketter, kontaktuppgifter och kallelser ska publiceras. Politikerwebben kommer att kunna nås via och alla ledamöter och ersättare kommer att få ett användarnamn och lösenord för att logga in på sidan. Vi kommer under början av 2012 besöka varje nämnd för att presentera våra id&r och tankar. I samband med detta vill vi föra en dialog med er politiker om era förslag och önskemål på innehåll och utformning. Tanken med politikerwebben är att den ska förenkla er vardag som politiker och underlätta för er i era olika uppdrag. För att få ut så mycket som möjligt av vårt besök vill vi be er att innan sammanträdet börja fundera på vad ni önskar av en politikerwebb. Alma kavs.u.,sso".., Anna Magnusson förvaltningssekreterare Lisa Viberg webbkoordinator Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Box 59, Mede Besök: Kyrkbacken Tfn: Fax: anna.magnusson@uppvidinge.se

2

3 1 tjänsteskrivelse Uppvidinge KOMMUN Revidering av dokumentet "Omsorgens samlade dokument" Sammanfattning Dokumentet innehåller lagarnas, socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) intentioner, arbetsbeskrivning för personalen samt socialnämndens inriktning. Ekonomiska konsekvenser Inga Beslutsunderlag Bifogat dokument: Omsorgens samlade dokument Förslag till beslut Att godkänna de reviderade handlingarna; Omsorgens samlade dokument. Beslutsexpediering Åsa Mauritzsson Anette Petersson Anna Lindberg Susanne Winsth Åsa Mauritzsson LSS-handläggare Susanne Winsth Vård- och Omsorgschef Socialförvaltningen m.uppvidinge.se

4 Uppvidinge KOLMUN Samlat dokument för Omsorgen om funktionshindrade, Uppvidinge kommun Reviderat

5 Uppvidinge KOMMUN Omsorgen om funktionshindrade Inledning 1 DEL 1 2 Lagarna och dess intentioner 2 Socialtjänstlagen 2 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 2 Lagens mål 3 Insatserna 3 Ansökan, behovsbedömning och beslut 4 LSS 4 Handläggning och dokumentation 4 DEL 2 5 Omsorgens verksamheter för personer med funktionshinder enligt Lagen om särskild stöd och service åt vissa funktionshindrade LSS 5 Insatsen enl Råd och stöd 5 Insats enl Personlig assistent 5 Insatsen enl Ledsagarservice 6 Insatsen enl Ledsagarservice 7 Insatsen 9 4. Biträde av kontaktperson 8 Insats enligt 9 5. Avlösarservice i hemmet 9 Insatsen enligt 9 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet 10 Insats enligt 9 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet 10 Insats enligt 9 8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet 11 Insats enligt 9 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 12 Gruppbostad 12 Service bostad 12 Annan särskilt anpassad bostad 12 Insats enligt 9 10 Daglig verksamhet 14 Insats enligt 10 Individuell Plan 15 Insatsen enligt 16 Förhandsbesked om rätten att söka insatser i annan kommun 1-5 DEL 3 16 Verkställighet, uppföljning och ansvarsfördelning enligt LSS 16 Uppvidinge kommuns gruppbostäder och dagligverksamhets- värdegrund och kompetens -17 Örnvägens gruppbostad 19 Ängsgatans gruppbostad 20 Storgatans gruppbostad 21 Sländans gruppbostad 22 Insats daglig verksamhet Hasslavägen, Lenhovda 23 Vaktmästargruppen, Lenhovda och Tryckboden, Åseda 24 Uppvidinge kommun som assistentanordnare 25 Arbetsbeskrivning för personal 25 Verksamhet utöver assistenttimmar 26

6 Inledning Dokumentet skall ge en överblick över Omsorgen om funktionshindrades verksamhet i Uppvidinge kommun samt ge stöd i handläggning av och utformning av verkställighet enligt LSS- Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Dokumentet är uppdelat i tre delar. Del ett beskriver lagarna samt det som är gemensamt för LSS och SoL såsom handläggningsförfarandet, lagarnas intentioner etc. Del två handlar om det som är specifikt för LSS och Uppvidinge kommuns LSSverksamhet. Varje insats beskrivs här var för sig då dokumentet även är tänkt som informationsmaterial. På detta sätt kan endast den del man ska informera om plockas ut ur dokumentet. Del tre handlar om verkställighet, uppföljning och ansvarsområde samt verksamhetsbeskrivning för Uppvidinge kommuns gruppbostäder, dagligverksamhet och personlig assistans. Bilagor: Taxor och avgifter inom vård och omsorg i Uppvidinge kommun. Dokumentet skall regelbundet revideras när det gäller förändringar utifrån bland annat lagtext och rättspraxis. Uppföljning av dokumentet kommer att ske regelbundet i vård och omsorgens ledningsgrupp samt tas upp i socialnämnden 1 gång/år.

7 DEL 1 Lagarna och dess intentioner Socialtjänstlagen Socialtjänstens övergripande mål och grundläggande värderingar skall vara vägledande i alla verksamheter och i allt bistånd till enskilda. Som exempel kan nämnas ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser, respekt, självbestämmande och integritet. Verksamheterna ska utformas så att de - ökar den enskildes möjlighet att delta i samhällets gemenskap - förebygga uppkomsten av sociala svårigheter - begränsa och avhjälpa enskildas och gruppers behov av stöd och hjälp. I SoL 4:1 står det att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom insatsen tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Insatsen skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Enligt Socialtjänstlagen ska socialtjänsten 'frigöra och utveckla enskilda och gruppers resurser" och verksamheten ska "bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet" Att frigöra och utveckla människors resurser innebär att: utgå från vad personen klarar och inte vad hon inte klarar stödja och komplettera personens egen förmåga lära ut i stället för att ta över sysslor tillsammans arbeta mot ett mål uppmuntra till egna initiativ. Att ha respekt för människors självbestämmande och integritet innebär att: - bemöta personen med hänsyn och respekt - ge möjlighet för den enskilde att ta ställning och fatta egna beslut. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS LSS är till skillnad från SoL konstruerad som en rättighetslag. LSS är en så kallad pluslag och ska utgöra ett komplement till SoL och annan lagstiftning. LSS ska ge personer med omfattande och varaktiga funktionshinder stöd som kan undanröja svårigheter i den dagliga livsföringen. LSS omfattar således inte alla personer med funktionshinder. För att fa ta del av de insatser som anges i lagen måste man tillhöra den så kallade personkretsen.

8 I 1 LSS definieras personkretsen i tre punkter: 1. utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Lagens mål Enligt 7 LSS ska den enskilde genom de insatser som stadgas i LSS tillförsäkras "goda levnadsvillkor". Vid en jämförelse mellan "goda levnadsvillkor" och socialtjänstens stadgande om "skälig levnadsnivå" kan konstateras att LSS personkrets tillförsäkras kvalitativt bättre levnadsvillkor än vad socialtjänsten medger. De övergripande principerna för goda levnadsvillkor består av att den enskilde har; Inflytande och medbestämmande, Självbestämmande och integritet, Jämlika levnadsvillkor, Full delaktighet, Kan leva som andra. Insatserna skall; Vara varaktiga och samordnade, Vara anpassade till den enskildes individuella behov, Utformas så att de är tillgängliga, Stärka mottagarens förmåga att leva ett självständigt liv. Insatserna I LSS ingår följande 10 insatser: 9 1. Rådgivning och personligt stöd 9 2. Personlig assistent eller ersättning för personlig assistent 9 3. Ledsagarservice Biträde av kontaktperson 9 5. Avlösarservice i hemmet 9 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet 9 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen 9 8. Familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar 9 9. Bostad med särskild service eller annan anpassad bostad för vuxna Daglig verksamhet 10 Individuell Plan 16 Förhandsbesked om rätten till ovan sökta insatser (avser sökande från 3

9 annan kommun som tänker bosätta sig i Uppvidinge kommun) Ansökan, behovsbedömning öch beslut LSS Ett beslut om insats enligt LSS föregås alltid av en individuell bedömning. Personkretsbedömning skall alltid göras innan utredning påbörjas om individens behov av insats. Insatserna gäller de personer som omfattas av lagen (se ovan om personkrets) och som har behov av insatser där behovet inte faktiskt tillgodoses på annat sätt. Ansökan krävs alltid av den enskilde eller dennes formella företrädare. Utredningen bör vara klar inom 3 mån från ansökningsdatum. Inväntan på intyg kan påverka handläggningstiden. En person som inte bedömts ingå i LSS personkrets ska alltid erbjudas prövning enligt SoL. Utgångspunkten är den enskildes behov sett i ett helhetsperspektiv. En bedömning av en persons behov av stöd eller service måste alltid ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer. Normaliseringsprincipen skall vara vägledande, bedömningen sker utifrån en jämförelse med den livsföring som kan anses normal för en person i samma ålder utan funktionshinder. Alla insatser bygger på frivillighet och utformas tillsammans med den enskilde, med beaktande av den enskildes integritet. Handläggning och dokumentation Handläggningen styrs i första hand av Förvaltningslagen (FL). Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen av ärenden enligt SoL, skall myndigheten beakta möjligheten att själv hämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter om sådana behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. I Regeringsformen (1:9) framgår att vi ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Handläggningen skall ske med respekt för alla människors lika värde och för den enskilde människans frihet och värdighet. I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2006:5) frans föreskrifter och allmänna råd om Dokumentation vid handläggning.

10 DEL 2 Omsorgens verksamheter för personer med funktionshinder enligt Lagen om särskild stöd och service åt vissa funktionshindrade LSS Insatsen enl Råd och stöd Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder Denna insats ansvarar Landstinget Kronoberg för. Insatsen söks hos Landstingets Barn- eller vuxenhabilitering. LSS-handläggaren kan vara behjälplig vid ansökan om råd och stöd. Insats enl Personlig assistent Målgruppen är funktionshindrade personer med ett stort och varaktigt funktionshinder som behöver stöd för sina grundläggande behov, dvs. hjälp med hygien, av/påklädning, födointag samt kommunikation eller annan hjälp som kräver speciell kunskap om personen. Enbart behov av tillsyn och allmänt stöd samt praktisk hjälp med hemmets skötsel är inte tillräckligt för att anses som grundläggande behov. Den som har rätt till personlig assistans för sina grundläggande behov har rätt att få hela hjälpbehovet tillgodosett genom denna insats. I insatsen ingår fritid, kultur och omvårdnad. Avgörande för bedömningen då det gäller assistans till barn är barnets totala omsorgsbehov såsom det framträder vid en jämförelse med det normala omsorgsbehovet för ett barn i motsvarande ålder. Ansökan om insatsen görs hos kommunens LSS-handläggare men kan också ställas direkt till Försäkringskassan. Varaktig utökning ska sökas hos Försäkringskassan eller hos kommunens LSS-handläggare. Tillfälligt utökad assistans beslutas av kommunens LSS-handläggare. Om personlig assistent har beviljats före 65-års ålder far man behålla stödet i samma omfattning som innan 65-årsdagen. Vid behov av utökad hjälp efter 65 år fattas beslut enligt SoL. Om de grundläggande behoven överstiger 20 tim/vecka kan staten genom försäkringskassan besluta om assistans enligt 51 kap socialförsäkringsbalken som trädde i kraft 1 januari 2011 som ersätter Lagen om assistansersättning - LASS. Man kan använda sig av assistans från kommunen, få ekonomiskt stöd och själv vara arbetsgivare åt sina personliga assistenter eller anlita kooperativ eller privat assistanssamordnare. Brukaren ska inte ha några merkostnader för sin assistans men ska svara för egna omkostnader. 5

11 Stödet skall ges av ett begränsat antal personer, personliga assistenter. I samtliga ärenden skall avtal gällande personlig assistans upprättas mellan den enskilde och assistansanordnaren. Ett fungerande samarbete mellan brukaren och assistansen är viktig för att insatsen ska bli bra. Assistanstimmarna beviljas per vecka eller månad och avstämning av timmar sker var 6:e månad. Timmarna som är beviljade ska användas under denna perioden. Socialnämndens inriktning Det är viktigt att brukaren och den personliga assistenten i möjligaste mån gör sysslorna tillsammans och att den enskilde brukaren efter förmåga deltar aktivt i utförandet. Om den som beviljats assistans har familj, kan stödet ges i skötsel av hushållet om dessa insatser utförs tillsammans med brukaren som ett led i det personliga stödet. Däremot är det inte meningen att den personliga assistenten ska utföra hushållsarbete för övriga medlemmar i familjen, barn kan vara undantagna. Make, maka, sambo behöver i de flesta fall ta ett större ansvar än tidigare för det gemensamma hushållsansvaret. Den enskilde brukaren kan inte förvänta sig att den personliga assistenten ska utföra storstädning, montering, omfattande trädgårdsskötsel eller annat tungt arbete.

12 Insatsen enl Ledsagarservice Ledsagarservice är en personlig service som är anpassad efter individuella behov för att kunna delta i olika aktiviteter, främst utåtriktade, som är av intresse för personen. Insatsen ges som ett led i att underlätta för den enskilde att ha kontakter med andra och delta i samhällslivet. Servicen ska vara individuellt utformad och tillgodose behoven av att till exempel besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter och i kulturlivet eller för att bara komma ut på en promenad. Ledsagarservice kan sökas både som en regelbunden insats och som en tillfällig sådan. Önskas utökad ledsagningstid tillfrågas områdeschef om det rör sig om mindre resa än två dygn, om längre tid än så görs ansökan till LSShandläggaren för särskild prövning. Målet och syftet i utredningen/beslutet är vägledande vid utformningen av insatsen. Brukare/företrädare, ledsagare och områdeschef planerar tillsammans utformningen av ledsagningen. Brukaren ska inte ha några extrakostnader för sin ledsagning men ska svara för egna kostnader. Ledsagarens utgifter i samband med ledsagartillfället ska styrkas med kvitto, ex. biobiljett, kvitto för måltid eller fika. Ska en aktivitet genomföras som medför en stor kostnad ex. en resa skall områdeschef kontaktas i förväg för godkännande. Resor Huvudregeln är att resor inte ingår i den beviljade insatsen. Främst ska kollektivtrafik användas. Om brukaren är beviljad färdtjänst kan ledsagaren följa med kostnadsfritt om det uppges att personal medföljer då taxin beställs. Att köra brukarens bil Om ledsagaren kör brukarens bil i tjänsten ska det finnas en skriftlig överenskommelse om vad som gäller. Kostnader som uppstår är brukarens privata. När ledsagaren använder egen bil Om ledsagaren av någon anledning måste köra med egen bil utgår milersättning från kommunen. Ledsagaren lämnar in reseräkning för hela resan och kommunen ersätter och fakturerar senare brukaren halva resan. Socialnämndens inriktning Kommunen har en generös hållning vad gäller beviljande av ledsagarservice. 7

13 Insatsen 9 4. Biträde av kontaktperson Insatsen är till för den som saknar anhörigkontakter eller vänskapsrelationer. En kontaktperson är en kontrakterad vän, en person att känna samhörighet med och som kan ge stöd i olika situationer. Kontaktpersonen skall medverka till möjligheten att delta i samhällslivet. Genom samvaro och hjälp till fritidsaktiviteter som t.ex. bio, teater, besök, gå och handla eller ta en promenad tillsammans skall kontaktpersonen hjälpa till att bryta social isolering. Kontakten skall vara regelbunden. Insatsen finns i Nivå 1 och 2: Nivå 1: Träff varannan vecka. Nivå 2: Träff varje vecka. Rekrytering Efter utredning och beslut av LSS-handläggare om kontaktperson ska rekrytering av lämplig person ske i samråd med brukare/företrädare och områdeschef. Dessa planerar också tillsammans utformningen av insatsen. Målet och syftet i beslutet ska vara vägledande vid utformningen och ska dokumenteras. Kontaktpersonen uppbär arvode och omkostnadsersättning för uppdraget, vilka baseras på kommunförbundets rekommendationer. Skriftligt förordnande ska fmnas med uppdrag, omfattning och tidsbegränsning. Ömsesidig uppsägningstid på en månad. Resor Att köra brukarens bil Om kontaktpersonen kör brukarens bil i tjänsten ska det finnas en skriftlig överenskommelse om vad som gäller. Kostnader som uppstår när kontaktpersonen kör brukarens bil är brukarens privata. Att köra med egen bil Om kontaktpersonen av någon anledning måste köra med egen bil utgår ingen milersättning från kommunen. Denna kostnad ingår i omkostnadsersättningen. Socialnämndens inriktning Kommunen har en generös hållning vad gäller beviljande av insatsen kontaktperson. Många funktionshindrade har få kontakter vid sidan av sina anhöriga, det är därför av största vikt att kontaktpersonen är någon utan -för den närmsta kretsen. 8

14 Insats enligt 9 5. Avlösarservice i hemmet Avlösning till anhöriga som har omvårdnadsansvar i hemmet. Behovet kan vara av regelbunden eller tillfällig karaktär. Hänsyn tas till familjens totala situation. I insatsen ingår omvårdnad. Timmar beviljas per vecka. Brukare/företrädare, avlösare och områdeschef planerar tillsammans utformningen av insatsen. Målet och syftet i utredning/beslut ska vara vägledande vid utformningen och ska dokumenteras. Varaktig utökning av avlösartimmar söks hos kommunens LSS-handläggare. Tillfälliga mindre utökningar kan områdeschef bevilja. Avlösarens anställningsform är en timanställning med en ömsesidig uppsägningstid av en månad. Socialnämndens inriktning Kommunen har en generös hållning vad gäller rätten till insatsen avlösarservice i hemmet. 9

15 Insatsen enligt Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Korttidsvistelse innebär att den funktionshindrade tillfälligt vistas på ett korttidshem, i stödfamilj eller deltar i lägerverksamhet. Beviljas för att ge den anhörige avlösning och/eller för att ge brukaren rekreation och miljöombyte. Hänsyn tas till hela familjesituationen. Korttidsvistelse kan erbjudas som en regelbunden insats eller som en insats vid enstaka tillfällen. Varaktig utökning av korttidsvistelse söks hos kommunens LSS-handläggare. Tillfälliga mindre utökningar kan områdeschef bevilja. Arvode till stödfamilj utgår enligt kommunförbundets rekommendationer. I insatsen ingår fritid, kultur och omvårdnad. Socialnämndens inriktning Vid korttidsvistelse i form av läger för minderåriga får den enskilde eller vårdnadshavare stå för matkostnader och fickpengar. Vid korttidsvistelse för vuxna i form av läger kan kommunen betala de delar som ev. fördyrar på grund av funktionshinder som personalkostnader eller fysiska anpassningar. Insats enligt 9 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet Gäller under den tid föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar. Omfattar ungdomar som inte klarar att ta hand om sig själv utanför skoltid. Ges före och efter skoltid samt under lov, endast vardagar. Uppvidinge kommun verkställer korttidstillsyn för skolungdom över 12 år i förstahand på Videbo korttidsboende.

16 Insats enligt 5 9:8 Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet Med familjehem avses detsamma som i 3 kap. 1-2 enligt socialtjänstförordningen. Barn som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos sina föräldrar har rätt till boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar. Familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar ska även tillgodoser komplicerade omvårdnadsbehov men kan ibland också vara motiverat pga. skolgång på annan ort. Om annat boende behövs på grund av att vårdnadshavare brister i omsorg om barnet ska socialförvaltningens tjänstemän uppmärksamma individ- och familjeomsorgen på detta för vidare utredning. I insatsen ingår fritid, kultur och omvårdnad. Insatsen familjehem omfattar inte vuxna. 11

17 Insats enligt 9 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna En sådan bostad kan vara utformad på olika sätt. Huvudformerna är gruppbostad, servicebostad eller särskilt anpassad bostad. Insatsen enligt 9.9 skall omfatta individuellt anpassad hjälp i den dagliga livsföringen för att tillgodose den enskildes psykiska, fysiska och sociala behov. Gruppbostad Gruppbostaden är till för personer som har ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov. I gruppbostaden ingår att det skall finnas fast bemanning, service och omvårdnad ges alla tider på dygnet. Insatsen gruppbostad innebär att den enskilde erbjuds en fullvärdig lägenhet samt har tillgång till gemensamhetsutrymme. I insatsen ingår fritid, kultur och omvårdnad. Service bostad En servicebostad består av ett antal lägenheter där de boende har tillgång till gemensam service och fast anställd personal. Serviceboendet är en mellanform mellan ett helt självständigt boende och en lägenhet i gruppbostad. Lägenheten skall vara fullvärdig och dygnetruntservice skall erbjudas utifrån den enskildes behov. Gemensamma utrymmen ska finnas för service och gemenskap. Ett exempel på servicebostad är trapphusmodell. I insatsen ingår fritid, kultur och omvårdnad. Annan särskilt anpassad bostad Med annan särskilt anpassad bostad för vuxna avses en bostad med viss grundanpassning till funktionshindrade personers behov, men utan fast bemanning. Det stöd och den service man behöver i anslutning till boendet bör ges inom ramen för de insatser som finns att tillgå enligt LSS t ex personlig assistans samt ledsagarservice. Stöd kan även ges i form av hemtjänst enligt SoL. Omvårdnad, fritidsverksamhet eller kulturella aktiviteter ingår inte.

18 Socialnämndens inriktning Huvudprincipen är att socialnämnden står på första kontraktet för lägenheten och den enskilde hyr i andra hand. Den enskilde/företrädare ansvarar för att hemförsäkring tecknas. Den enskilde betalar för sin mat, då boendet äter gemensamt betalas till mat- hushållskassan. Socialnämnden betalar TV-licens till det gemensamma utrymmet och då gäller licensen även för de privata TV-apparaterna inom gruppbostaden. Den enskilde ska ha egen telefon/mobil för privat bruk. De boende som vill ha egen tidning bekostar detta själv. I Uppvidinge Kommun ska man i boendet ges möjlighet till minst en enskild aktivitet med personal i veckan. Under sommarstängning av dagcenterverksamheten ska de som bor i gruppboendet erbjudas extra aktiviteter. Ledsagning för längre resa eller semesterresa får sökas hos kommunens LSS-handläggare och prövas individuellt. 13

19 Insats enl Daglig verksamhet Den som omfattas av LSS personkrets 1 eller 2 och är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig har rätt till daglig verksamhet. Daglig verksamhet ska erbjuda stimulans, utveckling, ökad självständighet och gemenskap. Den ska vara utformad med hänsyn till individernas förmågor, behov och funktionsnedsättning. Det kan vara verksamhet av olika slag som anpassas efter var och ens behov, förmåga och funktionsnedsättning. Detta kan ske i olika former som dagcenter via kooperativ, utlokaliserad verksamhet på företag och myndigheter mm. Målet är att bidra till personlig utveckling och delaktighet i samhället. En gång om året görs en ny genomförande plan för varje brukare. På planen går man igenom arbetsveckan och ser om några önskemål finns eller ändringar ska göras. De som deltar i daglig verksamhet far en särskild habiliteringsersättning som är baserad på prisbasbeloppet samt beslut-från socialnämnden och är undantagen skatteplikt. Socialnämndens inriktning Uppvidinge Kommuns dagcenterverksamhet är öppen på vardagar 8:00-16:00. Verksamheten har rätt att stänga för personalmöten, ha semesterstängt 4 veckor på sommaren samt ha stängt på "klämdagar". För personer över 65 år utbetalas inte någon habiliteringsersättning. Personer som uppnått pensionsåldern får fortsätta i daglig verksamhet om de så önskar. Alternativ äldreverksamhet för pensionärer frans. Under sommarperioden skall det finnas alternativ om den vanliga dagliga verksamheten stänger.

20 Insats enl. 10 Individuell Plan Den som får insatser enligt LSS ska också erbjudas en Individuell plan där beslutade och planerade insatser upprättas tillsammans med den enskilde och/eller dess företrädare. Planen ska utgå från personens egna önskemål och mål. Planen kan omfatta flera insatser från en eller flera huvudmän. Kommunen har ett särskilt ansvar att samordna de insatser som tas upp i planen. En individuell plan ska innehålla den aktuella situationen hur det är idag för personen. På vilket sätt han/hon vill förändra sin situation, hur eventuell förändringen ska gå till och en tidsplan på hur lång tid det ska ta att nå målet. Vem som ansvarar för vad och när uppföljning av insatserna/målen ska ske. Den individuella planen ska garantera inflytande och full delaktighet i planeringen av insatserna. Den ska också underlätta samordning av den enskildes insatser. De överenskommelser och mål som träffats i arbetet med den enskildes individuella plan dokumenteras. I kommunens samordningsansvar ingår dessutom att överlämna planen till andra berörda. Socialnämndens inriktning Uppvidinge Kommun ska arbeta aktivt för att individuell plan ska upprättas för samtliga brukare som har insatser enligt LSS. Insats enligt 16 Förhandsbesked om rätten till att söka insatser i annan kommun. Insatsen avser sökande från annan kommun som tänker bosätta sig i Uppvidinge kommun. 15

21 DEL 3 Verkställighet och uppföljning och omprövning enligt LSS Verkställighet ska ske inom rimlig tid. Om beslut forns om insats som inte kommer att kunna verkställas inom rimlig tid ska det finnas en planering inför kommande verkställighet med en tidsplan. Ansvarsfördelning 9 2. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd för sådan Områdeschef ansvarar och kallar handläggare vid behov Ledsagarservice Skriftligt uppdrag med nedbrutna mål följs upp minst en ggr/år eller oftare vid behov. Områdeschefen ansvarar för uppföljning av verkställighet och LSS-handläggare för uppföljning av beslut Biträde av kontaktperson. se Avlösarservice i hemmet se Korttidsvistelse utanför det egna hemmet se 9 3. gällande stödfamilj. På korttids barn och ungdom, Videbo, ansvarar områdeschef för målplanering 1 ggr/år och LSS-handläggare följer upp beslut. Tillfälliga insatser (läger, folkhögskolekurser eller liknande) ansvarar LSS-handläggare för Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför egna hemmet se 9 6. Videbo Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar Socialnämnden ansvarar för köp av plats och LSS-handläggare ansvarar för uppföljning av beslut och rapportera till socialnämnden minst två gånger per år. Familjehem se Gruppbostad och övriga boendeformer ansvarar områdeschef för målplanering 1 ggr/år och LSS-handläggare följer upp beslut. Köp av plats ansvarar socialnämden för avtal och LSS- handläggare följer upp beslut Daglig verksamhet Områdeschef ansvarar för genomförande plan 1 ggr/år och LSS-handläggare följer upp beslut. Köp av plats ansvarar socialnämnden för och LSS-handläggare följer upp beslut. 10 Individuell plan ansvarar LSS-handläggare för minst 1 ggr/år eller oftare vid behov och att kalla berörda efter önskemål från den enskilde/företrädare. Omprövning Omprövning av beslut sker efter vad som är formulerat i beslutet angående omprövning och/eller vid väsentlig förändring som medför stadigvarande ändrade behov hos den enskilde. LSS-handläggare ansvarar för att omprövning av beslut sker. 16

22 Uppvidinge kommuns gruppbostäder och dagliga verksamhet värdegrund och kompetens Gemensam värdegrund Uppvidinge kommuns verksamhet i gruppbostäder och daglig verksamhet präglas av grundtanken att alla människor är unika och har lika rättigheter. Den enskildes goda levnadsvillkor ges utifrån en helhetssyn på individen och enligt grundprinciperna i LSS normalisering, integrering, jämlikhet, delaktighet, självbestämmande och tillgänglighet. Verksamheten arbetar efter socialförvaltningens ledningssystems ledord Förtroende - Samverkan - Förnyelse och präglas av en humanistisk människosyn där relationen mellan personal och brukare bygger på respekt, den ena är inte duktigare eller vet bättre än den andre. Vi skall lösa problem och fatta beslut gemensamt. Vårt bemötande skall präglas av att genom beröm, uppmuntran med mera höja varje persons självkänsla så att de får tillit till sin egen förmåga. Varje brukare är en egen individ och behovet av stöd och omvårdnad utformas individuellt i så stor utsträckning det går. Genom ständiga diskussioner med arbetskamrater och chefer hålls våra värderingar vid liv och kvaliteten säkras. Personalen tillsammans med områdeschefen har ett ansvar för den egna psykosociala arbetsmiljön. Vi behandlar varandra med ömsesidig respekt och uppskattar och tar tillvara varandras skilda kompetenser. Konflikter löses i första hand i den egna personalgruppen och vi strävar efter ett klimat som tillåter att alla kan uttrycka sina egna åsikter. Alla är att räkna med och värda att lyssnas på. Kravspecifikation för samtliga personal För att arbeta i gruppbostäder eller daglig verksamhet krävs: Utbildning som vårdare eller annan utbildning som arbetsgivaren finner lämplig Kunskap om funktionshinder och dess konsekvenser för varje enskild person i den verksamhet man arbetar. Kunskap om lagstiftningar som styr verksamheten, ex LSS, SoL, HSL, SekrL etc. Att personalen tar initiativ till och deltar i fritidsaktiviteter. Ett stort mått av flexibilitet i olika former och sammanhang. Det gäller flexibilitet i arbetstider och arbetsplats samt flexibilitet under tiden man är på arbetet. Exempel på detta är: - Att personalen vid planerade fritidsaktiviteter, som i tid sträcker sig utöver vad grundschemat säger, lägger om sitt schema för att våra brukare ska kunna delta i fritidsaktiviteter. Brukarens intresse styr vårt arbete. - Att personalen kan lämna sin arbetskamrat ensam kvar i verksamheten för att göra en enskild aktivitet med någon brukare. 17