Högskolan på Åland. serienummer 38/2013. Sjöfartsprogrammet. Mariehamn 2013 ISSN Mariehamn 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högskolan på Åland. serienummer 38/2013. Sjöfartsprogrammet. Mariehamn 2013 ISSN 1458-1531. Mariehamn 2009"

Transkript

1 Mariehamn 2009 Sjukvårdsansvarig ombord En handbok för styrmän Karin Hjoberg Jonas Eriksson o.s.v. Högskolan på Åland serienummer 38/2013 Sjöfartsprogrammet Mariehamn 2013 ISSN

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Sjöfartsprogrammet Karin Hjoberg, Jonas Eriksson Sjukvårdsansvarig ombord, En handbok för styrmän Gun Lindman Abstrakt: Syfte med detta examensarbetet var att skapa en illustrativ och lättarbetad sjukvårdsguide för styrmän. Vi fick idén till detta arbete när vi gick Hälso- och sjukvårdskurs för sjöbefäl våren Vi fick känslan av att kursen var väldigt intensiv och att det då är lätt att glömma viktiga moment. Arbetet avgränsas genom att vi förhåller oss till STCW:s regler för den sjukvårdsansvariga ombord. Sjukvårdsguiden riktar sig till sjöfarten och de förutsättningar som finns ombord. Metoden vi har använt oss av för att få svar på vårt syfte är faktainsamling. Vi har även gjort enkätutskick och intervjuer med aktiva styrmän. Enkäterna skickades till rederier som är verksamma i olika geografiska områden och opererar olika typer av fartyg. Vi gjorde dels en internetbaserad enkät och dels en i pappersformat. Pappersenkäten delades ut till sjöbefäl som deltog i en Hälso- och sjukvårdsrefresherkurs i skolans regi. Sjukvårdsguiden är tänkt att dels fungera som träningsmanual och dels som stöd vid eventuella tillbud ombord. Informationen i guiden baseras på den fakta som sammanställts i bakgrunden. Indelningen grundas på resultatet från intervjuerna och enkätundersökningen. Resultatet från enkätundersökningen visar tydligt att det finns en allmän osäkerhet gällande sjukvårdsbiten. Undersökningen visade även att tillbuden sker men med en generell låg frekvens. Detta tyder på att den sjukvårdsansvarige inte får praktisera sina kunskaper tillräckligt ofta. Det har varit inspirerande att arbeta med detta projekt som kommer att underlätta för oss vid sjukdomsfall i vårt arbete. Nyckelord (sökord): Sjukvård, fartyg, handbok, styrman, sjukvårdsansvarig Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 38/ Svenska 60 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Gun Lindman Technical Supervisor: Maritime studies Karin Hjoberg, Jonas Eriksson A MEDICAL GUIDE FOR NAVIGATORS Abstract: The purpose with this degree thesis was to create an illustrative and easy to work with medical guide for officers. The idea came to us when we attended the medical course for officers during the spring of Our feelings after the course were that it was very intense and therefore it is easy to forget vital parts. We have limited our degree thesis to what is stated in STCW regulations regarding medical care onboard. The contents of the guide are based on the medical equipment that is provided on board. The guide is mainly for seafarers. To meet our purpose we have used books and internet to gather facts. We have also conducted a questionnaire and interviews with deck officers. The questionnaires were sent to shipping companies whom are operating in different geographical areas and with different type of ships. The questionnaire was made as an internet based copy and also a paper form. The paper questionnaire was distributed to deck officers whom was attending the medical refresher course. The handbook is meant to work as a training manual and as an support during possible accidents onboard. The information in the guide is based on our own research that is presented in our background. The guide is divided with consideration to the results from the interviews and the questionnaires. The results from the questionnaires show that there is an general insecurity regarding the medical care onboard. It also shows that accidents do happen but with a low frequency. This indicates that the medical officer onboard do not get the chance to practice their knowledge often enough. It has been inspiring to work with this project which will aid us in handling the medical care onboard Key words: Medical, ship, handbook, deck officer, medical officer Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 38/ Swedish 60 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 INNEHÅLL INNEHÅLL INLEDNING Syfte och frågeställningar Avgränsningar BAKGRUND Sjukvården ombord Förutsättningar ombord Utbildning Farmakologi Läkemedelsformer L - ABCDE L - Livsfarligt läge A - Airways B - Breathing C - Circulation Hjärt- och lungräddning Chock D - Disability Glasgow Coma Scale Medvetslöshet E - Expose Evakuering Brännskador Första gradens brännskada Andra gradens brännskada Tredje gradens brännskada Generella åtgärder vid brännskada ombord Brännskador som kräver sjukhusvård Skallskador Lindriga hjärnskador Medelsvåra hjärnskador Svåra hjärnskador Sekundär skallskada... 24

5 2. 7 Frakturer Ledskador Hypotermi Förgiftning Ögonskador Kärlkramp och Hjärtinfarkt Epilepsi Astma Blindtarmsinflammation Gallsten Bukspottkörtelinflammation Tarmvred Stroke Lunginflammation Anafylaktisk chock Sårskador Skärsår Punkteringssår Sårinfektioner Tryckförband Suturering Injektioner Förberedelser före injektionsgivning Aspirationsteknik Subkutana injektioner Intramuskulära injektioner Intravenös injektion Intravenös infusionsbehandling METOD Enkätundersökning Svarsfrekvens och bortfall Intervju urval Intervjuteknik Etik

6 3.5 Reliabilitet och validitet RESULTAT Sjukvårdsguidens formgivning och innehåll Responsen från enkätundersökningen Intervjuresultat DISKUSSION Slutord KÄLLOR BILAGOR Bilaga 1, Sjukvårdsguiden Bilaga 2, Enkät Bilaga 3, Intervjufrågor 5

7 1 INLEDNING När vi gick Hälso- och sjukvårds kurs för fartygsbefäl under vårterminen 2012 fann vi båda att sjukvården ombord är ett intressant och viktigt ämne. Kursen i sig gav väldigt mycket, både praktiskt och teoretiskt. När det sedan blev dags att välja ämne för examensarbetet kände vi att vi ville ta upp där kursen slutade och arbeta vidare på sjukvårdsbiten. Jobbet som styrman är speciellt i det avseendet att man har så stort ansvar för andra människors liv och hälsa. När du befinner dig långt från land, och någon blir sjuk eller en olycka sker måste du förlita dig på dina egna kunskaper. Kursen var som sagt mycket bra och givande, men om man inte praktiserar sina kunskaper så glömmer man lätt. Vi vill utgå från den sjukvårdsansvariga styrmannens perspektiv. Förhoppningsvis behöver han inte behandla särskilt många sjukdomsfall. Så kan faktiskt fallet vara, att åren går och inget större tillbud sker. Men när olyckan väl är framme är det viktigt att snabbt finna korrekt information! Vi vill därför skapa en sjukvårdsguide som är lättöverskådlig och illustrativ. Den ska inte vara för tungarabetad och lätt att ha med sig ombord. Vi vill främst belysa de praktiska momenten som t.ex. hur man ger injektioner, sätter kanyl, ger hjärt- och lungräddning samt syr Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att skapa en lättöverskådlig sjukvårdsguide för sjömän som kan vara behjälplig vid sjukdoms- och olycksfall ombord. Ett delsyfte är även att detta är något som vi själva känner att vi kan kunna ha användning för som framtida styrmän. Syftet besvaras genom följande frågeställningar: Vad bör en lättöverskådlig sjukvårdsguide innehålla? Vad säger STCW om kraven på en sjukvårdsansvarig styrman? Vilka är de vanligaste sjukdomsfallen/olyckstillbuden ombord? 1. 3 Avgränsningar Studien kommer att avgränsas genom att vi förhåller oss till STCW:s regler för den sjukvårdsansvariga ombord. Sjukvårdsguiden riktar sig till sjöfarten och de förutsättningar som finns ombord. 6

8 2 BAKGRUND 2. 1 Sjukvården ombord "En ombordanställd skall vid behov få bästa möjliga sjukvård ombord. Sådan sjukvård skall vara kostnadsfri för den ombordanställde. Sjukvård ombord får inte ersätta sjukvårdsinsatser som kan göras så snart den ombordanställde kan tas om hand av legitimerad sjukvårdspersonal" (Sjöfartsverket, 2000, s. 2) Förutsättningar ombord I Maritime Labour Convention 2006 som i augusti 2012 blev reviderad av 30 medlemsländer och kom i kraft i augusti 2013, finns det riktlinjer och minimum krav för hur sjukvården ska skötas ombord. Varje fartyg skall föra ett fartygsapotek, sjukvårdsutrustning och en läkemedelsguide. Fartyg med 100 eller fler personer i besättningen och som gör internationella resor längre än tre dagar skall även ha en läkare ombord. På fartyg som har en mindre besättning och inte måste föra läkare, skall en eller flera besättningsmedlemmar vara sjukvårdsansvarig (International Labour Organization, 2006, s. 55). Alla fartyg skall vara utrustade med någon form av sjukhytt, utformningen varierar med fartygets storlek samt fartområde. Fartyg med bruttodräktighet mellan 200 och 500 undantages, då det endast är ett krav om detta är genomförbart med tanke på fartygets konstruktion och tillgång till utrymmen. På fartyg med bruttodräktighet minst 500 måste det finnas ett behandlingsrum. Om besättningen också är 15 eller fler och fartyget gör resor som är längre än tre dygn måste fartyget både ha ett behandlingsrum och en sjukhytt. Dessa kan bestå av ett gemensamt utrymme. Överstiger antalet besättningsmedlemmar 20, måste sjukhytten ha två vårdplatser. Men om fartyget är utformat så att varje besättningsmedlem har sin egen hytt med egen toalett, kan antalet vårdplaster reduceras. Sjukhytten skall ha ett separat hygienutrymme samt vara iordningställd så att den alltid är redo att användas (Sjöfartsverket, 2000, s. 3). I 4 kap. 5 i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om sjukvård och apotek på fartyg finns det ett minimum krav för vad en sjukhytt minst skall innehålla. Detta är följande: en vårdbrits i behandlingsrummet, en vårdsäng i sjukhytten, upphängningsanordningar för infusionslösning och syrgas, larmknapp till bryggan vid vårdplatsen, högtalartelefon till bryggan samt om det är möjligt utrustning för extern kommunikation med Radio Medical, ordentlig belysning vid vårdplatsen, lämpligt 7

9 låsbart skåp för förvaring av fartygsapotek och journaler samt låsbart kylskåp. Förutom det ovan angivna skall varje fartyg föra läkemedel och medicinsk utrustning med avseende på besättningens storlek samt tiden till närmaste anlöpbara hamn. (Sjöfartsverket, 2000, s. 4) Utbildning Varje besättningsmedlem är en del av fartygets säkerhetsorganisation. För att tilldelas en uppgift i fartygets alarmlista krävs en Basic Safety Training. Enligt sektion A-VI/1 i Seafarers Training, Certification and Watchkeeping 2010, härefter kallad STCW- konventionen, som behandlar nödsituationer, arbetssäkerhet, sjukvård och överlevnadsteknik skall den ombordsanställda utbildas och tränas i grundläggande första hjälp. I Basic Safety- utbildningen ingår även brandbekämpning, livbåtsteknik samt personlig säkerhet och socialt ansvar. Dessa kommer dock inte behandlas vidare utan fokus ligger på första hjälpavsnittet. Besättningsmedlemen genomgår en certifierad kurs i första hjälp (International Maritime Organization, 2011, ss ). I enlighet med tabell A-VI/1-3 skall denna kunna vidta åtgärder i ett tidigt skede vid ett olyckseller sjukdomsfall ombord. Detta inkluderar; positionering av olycksfallet, som stabilt sidoläge och nackkrage, återupplivande med Hjärt- lungräddning (HLR), blödningar, chock, bränn- och sårskador samt att korrekt transportera den skadade. I sektion A-VI/4 paragraf 1-3 i STCW- konventionen finner man minimum kraven för en person som skall utföra första hjälp ombord. Denna ska inneha en sådan kunskap att den kan ta hand om sjukdoms- och olycksfall i enligt med vad som nämnts ovan i tabell A-VI/1-3, samt som bevis för detta inneha ett certifikat (International Maritime Organization, 2011, s. 222; 233). Fartygets befälhavare är alltid ytterst ansvarig, men på de fartyg som inte för läkare eller sjuksköterska har befälhavaren utsett en av styrmännen som sjukvårdsansvarig. I enlighet med sektion A VI/4 paragraf 4-6 och tabell A- VI/4-2 i STCW- konventionen skall den sjukvårdsansvariga genomgå en certifierad kurs på två veckor samt genomföra praktik på en akutmottagning eller liknade. Den sjukvårdsansvariga ska sedan besitta sådan kunskap att denna kan ta hand om en sjuk eller skadad under tiden den fortfarande befinner sig ombord. Bland annat ha kunskap och förståelse för hur man behandlar huvud- och nackskador, öron-näsa-hals-ögonskador, inre- och yttre blödningar, bränn- och sårskador, frakturer. Den sjukvårdsansvariga skall också kunna bedöma sjukdomstillstånd, både medicinska och akuta, ha kunskap i suturering, hur man ger injektioner (subcutant, intramuskulärt, intravenöst), tandvård, 8

10 kvinnosjukdomar, graviditet, dödsfall samt omhändertagande av personer som blivit räddade ur havet. Denna är också ansvarig för att fartygsapoteket sköts och är uppdaterat, för sjukvårdsregister samt att det finns kopior av nationella och internationella beslut om sjukvård för sjömän. Den sjukvårdsansvariga ska kunna ta hjälp av och samarbeta med externa enheter när det gäller sjukvårdsassistans till fartyget, kunna kontakta Radio Medical samt förbereda evakuering, även helikopter. (International Maritime Organization, 2011, ss ) Fartygets befälhavare och den sjukvårdsansvariga skall för att upprätthålla sina sjukvårdskunskaper genomgå en av myndighet godkänd utbildning minst vart femte år, en så kallad refresherkurs. Detta för att de skall underhålla och öka sina kunskaper, samt hålla sig ajour med utvecklingen inom medicinsk första hjälp. Detta i enlighet med kapitel B4.1.1 paragraf 3 i Maritime Labour Convention (International Labour Organization, 2006, s. 56) Farmakologi Farmakologi betyder läran om läkemedel. Pharmakon betyder läkemedel och logos lära. Enligt 1 i Läkemedelslagen (SFS 1992:859) räknas till läkemedel alla ämnen som påstås kunna användas för att behandla eller förebygga sjukdomar hos människor och djur samt alla ämnen som kan användas för att behandla sjukdomar hos människor och djur (Socicaldepartementet, 1992). Varje läkemedel har tre olika namn: ett kemiskt, ett generiskt och ett varumärksnamn. Det kemiska namnet beskriver hur läkemedlets molekyl är uppbyggd. Om vi använder paracetamol som exempel så är det kemiska namnet 4'-Hydroxyacetanilide. Det generiska namnet är den verksamma substansen i läkemedlet. Paracetamol är det generiska namnet på ett smärtstillande och febernedsättande ämne. Slutligen är varumärksnamnet namnet på läkemedlet i varuhandeln. Olika företag kan sälja samma läkemedel under olika namn. Alvedon och Panodil är exempel på varumärksnamn som innehåller paracetamol (Cronberg, 2012). Nedan kommer några olika begrepp som är viktiga inom farmakologin att beskrivas. Synonyma preparat är läkemedel som har samma verksamma substans men har olika varumärksnamn, t.ex. Alvedon och Panodil. Kombinationspreparat är ett läkemedel som innehåller mer än ett verksamt ämne som Treo. Indikation talar om när man ska ge ett läkemedel, som vid smärta, medan kontraindiktion talar om när man inte ska ge ett läkemedel. De internationella enheterna är IE/E/U, 100 IE= 1ml. Med dos avses en viss 9

11 mängd av läkemedlet. Kumulation menas en samling läkemedel i kroppen som kan ha uppstått på grund av för hög dosering. Biverkningar är en effekt av ett läkemedel som är oönskad och oftast negativ, som kan uppkomma trots att läkemedlet tas som det är avsett och i rekommenderad dos. Interaktion talar om hur olika läkemedel påverkar varandra om de intas samtidigt. Ett läkemedel kan minska effekten av det andra då de till exempel har motsatta effekter och slår ut varandra. Men ett läkemedel kan även öka effekten av ett annat genom att de till exempel verkar på samma sätt och därmed förstärker varandras effekter. (Lindman, 2012) Läkemedelsformer Läkemedel finns i många olika former. De flesta läkemedel tas oralt, alltså via munnen och sväljs. Tabletten löser sig i magsäcken och frisätter den aktiva substansen som då kan tas upp i kroppen via matsmältningskanalen. Det finns flera olika tablettsorter. Brustabletter: upplöses när tabletten kommer i kontakt med vatten. Effekten uppnås lite snabbare eftersom den aktiva substansen då redan är upplöst när den sväljs. Tuggtabletter: måste precis som namnet låter tuggas innan den sväljs. Sugtabletter: löses upp på tungan innan de sväljs. Av samma orsak som brustabletter uppnås effekten lite snabbare än vanliga tabletter. Resoritabletter: läggs under tungan där den upplöses. Läkemedelet går då direkt ut i systemcirkulationen (blodbanan) utan att passera tarmen, vilket ger en snabb effekt. Depåtabletter: är uppbyggda så att den aktiva substansen frisätts gradvis under en längre tid. Tabletten verkar därför längre i kroppen. En del läkemedel kan inte tillverkas i tablettform då de inte tål att pressas samman till tabletter. Kapseln har ett skal som oftast är gjort av gelatin och snabbt löses upp i magsäcken. Mixturer är läkemedel i flytande form som ska tas oralt. Den aktiva substansen är då upplöst i vätskan. Andra läkemedelsformer är rektala som stopiller, klysma och rektalsalvor, eller vaginala som kräm eller vagitorier. Dessa kan tas via ögonen som droppar, salvor och ögonvatten, via öronen även där som droppar, via näsan som droppar, pulver eller nässpray. De kan också tas via lungorna som aerosoler (spray), inhalationspulver- och vätskor och via hunden som liniment, salva, kräm eller puder (Nordeng & Spigset, 2007, ss ) L - ABCDE Prehospitalt akut omhändertagande betyder att en skadad eller sjuk person tas om hand utanför ett sjukhus, detta kallas L - ABCDE - principen. Vid en olycka eller akut sjukdomsfall är det viktigt att agera så snabbt och effektivt som möjligt. Ombord är inte förutsättningarna de samma som vid en akut situation i land. Därför är det extra viktigt 10

12 att agera rätt i inledningsskedet. Under sjukvårdskursen utbildas den sjukvårds ansvariga styrman i att arbeta efter L - ABCDE-principen. En första åtgärd vid en olycka eller akut sjukdomsfall är att bedöma situationen: göra en snabb platsanalys. Vad har hänt? Hur många är skadade? Är läget livshotande? Vad finns för resurser ombord? Är det mer än en person inblandad är det viktigt att bedöma vem som är i mest akut behov av hjälp. En tumregel är att den tysta patienten oftast är den mest skadade (Jande- Waldau & Wirnave, 2004, s. 13). Nedan kommer L - ABCDE - principen att beskrivas steg för steg. L - ABCDE - principen bygger på att man utför momenten i den givna ordningen. Man skall inte hoppa över steg eller gå vidare innan det föregående steget är avslutat (Lindman, 2012) L - Livsfarligt läge Vid en olycka eller sjukdomsfall ombord är det första man skall göra att bedöma säkerheten kring situationen. Är den skadade placerad på ett sådant sätt att det innebär livsfarligt läge? I så fall är första prioritet att flytta på patienten. Det är också viktigt att den eller de som skall ta hand om den skadade inte utsätter sig själv för ett livsfarligt läge. Det är viktigt att patienten får hjälp fort men om den som skall hjälpa själv råkar illa ut leder det bara till vidare problem (Jande-Waldau & Wirnave, 2004, ss ) A - Airways Första frågan man skall ställa är om patienten andas eller inte? Om så inte är fallet är första prioritet att skapa fri luftväg. Börja med att identifiera orsaken och utför lämpliga åtgärder. Har patienten något som blockerar luftvägen kan Heimlich manöver vara nödvändig. Heimlich manöver utförs på följande sätt: placera dig själv stående bakom patienten och lägg armarna runt bröstkorgen. Knyt den ena näven och placera tummsidan nedanför bröstbenet. Ta tag i din knutna näve med den andra handen och tryck kraftigt inåt-uppåt. Om detta inte hjälper kan manövern upprepas fem gånger. (Saarni & Niemi, 2007, s. 14) Avlägsna lösproteser och främmande föremål med hjälp av laryngoskop och tång. Sug bort blod och slem från de övre luftvägarna (Jande- Waldau & Wirnave, 2004, s. 16). När eventuella främmande föremål har avlägsnats från luftvägarna skall patientens huvud böjas bakåt samt hakan lyftas i riktning framåt. På så sätt kommer tungan som sitter fast i underkäken att lyftas upp. Endast om patienten är djupt medvetslös kan en svalgtub användas för att hålla luftvägarna fria. Detta då en svalgtub lätt kan utlösa kräkreflexer hos en medvetande person (Wikström, 2006, ss ). En svalgtub förs 11

13 in på följande sätt. Spetsen stoppas in i munnen uppåt mot gommen. Samtidigt som svalgtuben förs in skall den vridas ett halvt varv så att spetsen kommer att riktas nedåt bakom tungan. (Saarni & Niemi, 2007, s. 126) Om patienten är medvetslös, saknar egen andning och puls är en sista utväg intubation. Den sjukvårdsansvariga styrmannen får endast utföra intubation då patienten alltså räknas som kliniskt död. Intubation betyder att man för ner ett rör i luftstrupen för att skapa en säker luftväg. Det hjälper också till att hindra maginnehåll från att gå ner i lungorna. (Saarni & Niemi, 2007, s. 127) Andningsvägen är fri och patienten andas. Finns det risk för att patienten har skadat nacken skall då en nackkrage placeras på patienten. Om patienten är medvetslös skall detta alltid göras. En medvetslös person hanteras alltid som nackskadad tills motsatsen är bevisad. För att placera en nackkrage på patienten görs följande. Börja med att mäta vilken storlek av nackkrage som skall använda. Placera handen på patientens hals och mät avståndet mellan nyckelbenet och kindbenet. Använd sedan detta avstånd som referens när du justerar storleken på nackkragen. Nackkragen har fyra olika storlekar; noneck, short, regular, tall. De flesta personer ligger mellan noneck och short. En annan person fixerar patientens huvud genom att hålla det mellan sina händer sittandes på huk bakom den liggande patienten. Skjut försiktigt nackkragen under patientens hals från ena sidan. Fixera den så att den sitter korrekt. Knäpp kardborrebandet så att nackkragen sitter så tajt och fixerat som möjligt. Det är viktigt att en person hela tiden fixerar patientens huvud under påsättandet av nackkragen (Youtube, 2011) B - Breathing När luftvägen är fri och säkrad är nästa steg att säkra andningen. Bedöm andningen genom att se, lyssna och känna. En normal andningsfrekvens för en vuxen person ligger på andetag/minut. Om andningsfrekvensen är lägre än 10 andetag/minut kan orsaken vara förgiftning eller skallskador. Om andningsfrekvensen är mer än 29 andetag/minut kan orsaken vara syrebrist eller stora blödningar. Risken finns då att personen kan vara på väg in i chock. Vid förhöjd andningsfrekvens kan patienten hyperventilera. Observera bröstkorgens rörelser: höjer och sänker sig den på båda sidor under in-och utandningen? Är andetagen ytliga, flämtande eller djupa? Är andningen regelbunden? Finns det någon antydan till lukt i andningen? Hörs det några andningsljud som pipande eller rosslande andning? Om det är svårt att enbart observera patientens andning med blotta ögat, kan man lägga en hand på patientens bröstkorg eller 12

14 sin kind på patientens mun för att känna efter utandningsluft. Bedöm också patientens hudfärg. Är huden och läpparna blåfärgade kan detta vara ett tecken på syrebrist. Om patienten är vid medvetande och talför betyder det att luftvägen är relativt fri. Försök få patienten att säga en hel mening och bedöm på så sätt andningen ytterligare. Fråga också om patienten känner någon smärta vid in-eller utandning. (Jande-Waldau & Wirnave, 2004, ss ) Med hjälp av en saturationsmätare kan man mäta syrehalten i blodet. (Saturationsmätare är inte obligatoriskt enligt fartygsapoteket och är kanske inte tillgänglig ombord). En normal syrehalt ligger på 97-99%, en syrehalt <90% är skadlig och en syrehalt <70% är direkt livshotande. Om patienten är i behov av syrgas skall detta ges. Men det är viktigt att inte ge för mycket, max 4 l/minut utan läkares ordination. Det är viktigt att kontrollera hur patienten mår. Om patienten klagar på illamående, yrsel eller att det sticker i fingrarna kan detta vara ett tecken på att person har fått för mycket syre. Syrgas kan ges med näsgrimma vid 4-5 l/min samt mask vid 5-15 l/min. (Lindman, 2012) När andningen är säkrad vidtar man ytterligare åtgärder som behövs, som att placera patienten i stabilt sidoläge. Alla medvetslösa personer som andas själva skall i regel vändas till stabilt sidoläge för att hålla luftvägen fri och undvika att patienten vid kräkning skall få ner det i lungorna. Även personer med nack- eller skallskador som är medvetslösa skall vändas till sidoläge, dock med största försiktighet. För att lägga patienten i stabilt sidoläge görs följande. Om person inte ligger på rygg, börja med att vända den till rygg. Stå på knä vid sidan av patienten, lägg armen närmast dig rakt ut från kroppen lite lägre än axelhöjd. Den andra handen lägger du på motsatt axel (den närmast dig). Dra upp benet längst bort från dig, vänd personen mot dig genom att trycka på benet samt dra i skuldran. Dra upp det böjda benet mot magen, detta förhindrar personen från att lägga sig på mage. Böj personens huvud bakåt, låt ansiktet vila på underarmen och se till att det pekar lätt nedåt (Hjärtgruppen) C - Circulation C:et står för cirkulation och blödning. Vid olyckor är det vanligt att stora och/eller små blodkärl skadas. Det finns två typer av blödningar. Blödningar som man kan se med blotta ögat kallas yttre blödningar. Om patienten blöder kraftigt skall detta prioriteras högt och blödningen stoppas. Inre blödningar är blödningar man inte kan se, men med hjälp av symtom skall kunna misstänka och/eller utröna orsaken. En skada på kroppens minsta blodkärl kallas kapillärblödning. Blodet kommer då att rinna långsamt och med 13

15 lågt tryck. En kapillärblödning går oftast att få stopp på med ett förband. Om patienten har en blödning som är mörkröd har personen skadat en ven. Trycket i venerna är relativt lågt och blodet är syrefattigt, därav den mörkröda färgen. En blödning av denna typ stoppas genom att sätta kroppsdelen i högläge, trycka på skadan samt sätta förband. Vid en artärblödning uppstår en ljusröd pulserande blödning. Detta kan leda till att person snabbt går in i ett chocktillstånd, som är livshotande. Kroppsdelen skall genast läggas i högläge samt ett tryckförband sättas. Både vid ven- och artärblödningar i ljumsken eller halsen skall man trycka direkt med fingrarna över blödningen då det kan vara svårt att lägga förband här. (Jande-Waldau & Wirnave, 2004, s. 24;26) Börja med att kontrollera patientens puls och blodtryck. Normala pulsvärden är slag/minut och ett normalt blodtryck ligger på ungefär 120/80 mmhg (Saarni & Niemi, 2007, s. 185). Var uppmärksam på om pulsen går för snabbt (>100 slag/minut), för långsamt, (<40 slag/minut) eller är oregelbunden. Det finns då risk för att cirkulationen är skadad. För långsam puls kan bero på förgiftning, syrebrist, hypotermi eller hjärtsjukdom. Stress, smärta, stor blödning eller hjärtsjukdom kan vara en orsak till snabb puls (Wikström, 2006, s. 165). Om patienten har handledspuls betyder det att det systoliska trycket är >90 mmhg och blodtrycket är relativt opåverkat. Om patientens puls kan mätas i ljumsken ligger det systoliska trycket på 80 mmhg, och om pulsen enbart kan kännas i halsen ligger det systoliska trycket på 70 mmhg. (Wikström, 2006, ss ) Blodtrycket mäts auskulatoriskt med ett stetoskop. Man placerar då en blodtrycksmanschett över patientens ena överarm. Manschetten pumpas snabbt upp så att pulsådern stoppas upp för några sekunder. Stetoskopet placeras över en pulsåder i armvecket. Samtidigt töms manschetten på luft och blodet börjar cirkulera i armen igen. När det första pulsslaget hörs avläses det systoliska trycket, när ljudet försvinner helt avläses det diastoliska trycket (Öster, 2012). Bedöm även patientens hudfärg: Är den blek eller blåaktig? Blek hud är ett tecken på dålig genomblödning och blåaktig dålig syresättning. Hur är kroppstemperaturen, förhöjd eller låg? Hur ser pupillerna ut? Kallsvettig hud är ett tecken på dålig genomblödning och/eller smärta. Det kan också finnas en risk för att personen är på väg in i chock. I detta läge skall även en IV-infart sättas för att kunna tillföra patienten läkemedel och dropp (Lindman, 2012). 14

16 Hjärt- och lungräddning Om patienten inte andas skall hjärt och lungräddning genast påbörjas. Gör då följande: Stå på knä bredvid patientens bröstkorg, placera händerna mitt på bröstkorgen och luta kroppen framåt så att skuldrorna befinner sig rakt ovanför bröstet. Använd raka armar, då utnyttjas kroppsvikten bättre. Lägg ena handen på den andra. Basen av handflatan trycks mot bröstet. När man ger kompressioner trycks bröstkorgen ner minst 5 cm varje gång. Men ej mer än 6 cm. Gör 30 kompressioner åt gången med en takt av ca kompressioner per minut (Svenska rådet för hjärt- lungräddning). Konstgjord andning ges genom att böja patientens huvud bakåt med en hand på pannan och en under hakan. Kläm ihop näsborrarna med handen som ligger på pannan. Se till att det blir tätt mellan din och patientens mun och blås långsamt in luft under ca 1 sekund. Kontrollera samtidigt att bröstkorgen rör sig, då vet man att luften kommer in ordentligt. Sedan tar man bort sin egen mun och låter luften tömmas ur patientens lungor. Det är viktigt att inte blåsa för hårt då luftvägarna inte kan ta emot mer än en viss mängd luft per tidsenhet. Om man blåser för hårt går överflödsluften ner i patientens magsäck, som kommer att blåsas upp mer och mer. När magsäcken blir för full finns det risk att luften tillsammans med maginnehållet pressas upp genom strupen och munnen. 30 bröstkompressioner varvas med 2 inblåsningar så länge detta är nödvändigt (Andersson, 2010) Chock Definitionen av chock är att den cirkulerande blodmängden är för liten i förhållande till blodbanans volym. "Det är syrebrist i kroppens alla celler." (Lindman, 2012). Blodtrycket hos personen sjunker kraftigt. Cirkulationen av blod och syre minskar i kroppen vilket gör chock till ett livshotande tillstånd (Lindman, 2012). Det finns många olika orsaker till varför en person hamnar i chock. En orsak kan vara svår blödning, om patienten förlorar mycket blod under en kort tid. En yttre blödning är lätt att upptäcka och försöka stoppa för att undvika att patienten skall gå in i chock. Men en inre blödning kanske inte upptäcks förrän de första chocksymtomen uppstår. Om kroppen drabbas av svår vätskeförlust, till exempel om personen är brännskadad eller lider av svår diarré och/eller uppkastning. Om inte hjärtat orkar pumpa tillräckligt med blod ut till kroppen för att ge syre till cellerna, som sker vid hjärtsvikt, kan detta leda till kraftigt sjunkande blodtryck som i sin tur kan sätta personen i chock. En person som är 15

17 allergisk eller överkänslig mot något och sedan utsetts för detta kan drabbas av anafylaktisk chock. En person som utsätts för svår smärta utsätts också för risken att gå in i ett chocktillstånd. (Nordahl, 2009) När blodtrycket sjunker kraftigt försöker kroppen kompensera detta så att de livsnödvändiga organen som hjärta och hjärna har tillräckligt med blodtillströmning. Detta leder till att pulsen ökar. Den yttre cirkulationen minskar kraftigt och personen blir kall, särskilt i extremiteterna. Huden är blek och kallsvettig, personen känner ofta oro eller ängslan. Det är inte ovanligt att personen kommer att klaga på törst, men man skall komma ihåg att man aldrig får ge vätska oralt till en person i detta tillstånd. Lågt blodtryck och puls som inte längre är kännbar i handleden är ett tecken på att personen redan befinner sig i chock. När det systoliska trycket är <60 mmhg kommer hjärnan att få syrebrist, personen blir orolig och vissa fall aggressiv. Om blodtrycket får fortsätta att falla kommer personen bli förvirrad och få sänkt medvetande, medvetslöshet som i slutändan kan leda till dödsfall. (Saarni & Niemi, 2007, ss ) Vid chock är det viktigt att hålla patientens luftvägar fria då blodets förmåga att transportera syre är nedsatt. Ge syrgas så fort som möjligt. Om den chockskadade är medvetslös ska denna läggas i stabilt sidoläge. Det är viktigt att lägga benen i högläge då detta hjälper till att omfördela blodet till kroppens viktigare organ. Håll personen varm, särskilt underifrån om den är placerad på markytan. Undvik att transportera den chockskadade och behandla denna med varsamhet. Ge smärtlindring och vätska intravenöst. (Edman, Larsson, & Snöberg, 2009, ss ) D - Disability Disability står för oförmåga, i fråga om medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga. När patientens andning och cirkulation är under kontroll blir nästa steg att bedöma hjärnans funktion. Då hjärnans tillstånd är beroende av syresättningen är det viktigt att bedöma personens medvetandegrad. En person kan ha sänkt medvetandegrad på grund av syrebrist, skallskada, överdos av alkohol eller droger eller diabetes. Vid blödning, redan vid 15 % av blodvolymen hos vuxna, alltså ungefär 7,5 dl, påverkas medvetandegraden. För att bedöma personens medvetandegrad skall man prata med denna och ställa frågor som kan hjälpa till att göra en bra bedömning. Bedöm grad av medvetande med hjälp av AVPU. A står för alert, personen är fullt vaken. V står för verbal, personen är slö svarar eller svarar inte på tilltal. P står för pain, personen reagerar på smärta. U står för unresponsive, ingen reaktion. Det går även att använda 16

18 Glasgow Coma Scale (GCS) för att bedöma medvetandegraden. Titta på pupillerna, se om de är lika stora och om de reagerar för ljus genom att dra ihop sig. Ta reda på om personen reagerar på smärta, exempelvis genom att trycka med nageln mot persons nagelband (Jande-Waldau & Wirnave, 2004, ss ). Mät personens blodglukos med hjälp av en blodglukosmätare, ett normalt fastande värde är 3,9 5,5 mmol/liter kapillärt (Lindman, 2012). Gör följande: Sätt in en ny mätsticka i mätaren. Tryck blodprovstagarens munstycke mot personens fingertopp, torka bort den första blodsdroppen och låt det bildas en ny droppe på fingret. Rör med ena ända av mätstickan på droppen, blodet sugs automatiskt in och mätaren avger en ljudsignal när den har fått tillräckligt med blod. Avläs resultatet på displayen (Bayer AB) Glasgow Coma Scale Glasgow Coma Scale (GCS) är en skala som värderar medvetandegraden eller reaktionsgraden hos personer med skalltrauma eller hjärnskador. Skalan skapades av Bryan Jennet och Graham Teasdale år 1974 vid University of Glasgow (The injury cooperative, 2012). Skalan består av tre tester: Ögonöppning (1-4 poäng), verbalt (1-5 poäng) och motoriskt (1-6 poäng). Testerna går till på sätt att man börjar med att tilltala personen. Om man inte får någon reaktion testar man även med smärtstimulans. För barn under 4 år finns en modifierad skala för verbalt svar. Svaren graderas enligt skalan och den totala summan som GCS. Minst antal poäng är 3 och maximalt 15. Totalpoäng <8 ombord betyder evakuering från fartyget. (Lindman, 2012) Medvetslöshet Medvetslöshet betyder att en person inte är vid medvetande. Personen reagerar inte på tilltal, men kan svara på smärtstimulans. En djupt medvetslös person kan svara på smärta och signalera att det gör ont. En lätt medvetslös person kan dessutom göra avvärjande rörelser mot det som smärtar. En medvetslös person kan ha fungerande andning och bra cirkulation, men har avsaknad av host- och kräkreflex. Det är därför viktigt att lägga medvetslösa personer i stabilt sidoläge, samt sätta på nackkrage. Som nämndes tidigare hanteras alltid en medvetslös person som nackskadad tills motsatsen är bevisad. Medvetandegraden hos personen bedöms med hjälp av AVPU-skalan. (Lindman, 2012) Medvetslöshet kan ha många olika orsaker. MIDAS är en förkortning för en del av dem. M (meningit) hjärnhinneinflammation, I (intoxikation) förgiftning, D (diabetes) lågt och 17

19 högt blodsockerfall, A (asfyxi) syrebrist, blödning, smärta, S (subduralblödning) blödning mellan hjärnans olika hinnor. Andra orsaker kan vara blodtrycksfall, traumaskallskada, hypotermi, astma eller epilepsi. Om en person blir medvetslös utan trauma så beror det oftast på hjärna eller hjärta. (Medicinboken, 2012) (Lindman, 2012) E - Expose Exopse står för exponera och skydda från omgivningen. Nästa steg är att undersöka patienten från topp till tå. Kroppsundersökningen skall göras noggrant. Risken finns att man ännu inte har kommit i kontakt med den mest skadade kroppsdelen. Undersök nacke, bröstkorg, buk, bäcken och extremiteter. Det är viktigt att inte heller glömma baksidan, som ryggen. Ta hjälp för att försiktigt vända på personen så att man kommer åt ordentligt. Kläder kan dölja skador och blod. Klipp sönder kläderna försiktigt nerifrån och upp om detta är nödvändigt. Vid brännskador skall dock inte fastbrända kläder avlägsnas. Patienten skall även skyddas från negativ påverkan från omgivningen, som kyla, värme, rök och giftutsläpp. Nu kan även annan sekundär första hjälp ges. (Jande- Waldau & Wirnave, 2004, s. 35) 2. 4 Evakuering En person kan vara så akut sjuk eller skadad att dennas tillstånd blir livshotande om han/hon blir kvar ombord innan fartyget anlöper nästa hamn. Personen måste då evakueras med helikopter från fartyget. Men det är viktigt att komma ihåg att inte begära helikopterassistans i onödan. Förutom att en sådan insats är väldigt kostsam så skall man inte bortse från att piloten och dess besättning utsetts för en stor risk när de utför en evakuering från ett fartyg till sjöss (World Health Organization, 2008, s. 293). Vid minsta tveksamhet gällande sjukdoms- eller olycksfall ombord skall den sjukvårdsansvariga kontakta Radio Medical (TMAS) via fartygets radio- eller satellitutrustning för medicinsk rådgivning. Där får denna prata och samråda med läkare vid Sahlgrenska Universitets sjukhuset i Göteborg. Läkaren hjälper då till att bedöma om en evakuering av patienten är nödvändig, samt om detta är nödvändigt samordnar med MRCC (Maritime Rescue Co-ordination Center) för helikopterassistans (Centrum för maritim hälsa). Vid en helikopterassistans är det viktigt att förmedla korrekt information till helikoptern. Fartygets position skall anges med största noggrannhet. Om det är möjligt med en bäring till ett en fast punkt som en fyr. I vissa fall kan en mötesplats för helikoptern och fartyget bestämmas. I så fall skall kurs och distans till denna uppges. 18

20 Annan information som är nödvändig är det lokala vädret samt hur fartyget enklast identifieras från luften, som färg på skrovet, flaggor, signalljus eller röksignaler (World Health Organization, 2008, s. 294). I väntan på helikoptern skall vissa förberedelser göras av besättningen ombord. Patienten skall förflyttas så nära helikopterplattan/nedfirningsstället som dennas tillstånd tillåter och placeras på en bår med ansiktet uppåt. Om det är möjligt skall patienten även vara iklädd flytväst. Patientens egna handlingar samt sjukvårdsjournal skall förberedas och skickas med i helikoptern. På isbrytaren I/B Oden har de sjukvårdansvariga styrmännen funderat en del kring evakuering och försökt effektivisera förloppet som mycket som möjligt. Man har skapat en Medivac väska som alltid finns placerad i sjukhytten. I den finns en lista på vad som skall medfölja besättningsmedlemmen vid en sjuktransport. Väskan skall innehålla följande: pass, sjöfartsbok, pengar, överstyrmans mobiltelefon, laddare, pinkod, kläder samt skor. Varje besättningsman uppmanas att ha förberätt sin egen klädpåse bestående av ett ombyte, varm tröja, byxor samt underkläder. Klädpåsen skall alltid finnas i hytten och vara lokaliserad på så sätt att den är lätt att hitta vid en sjuktransport (Nordström, 2013) Brännskador Brännskador uppstår då kroppen utsätts för hög temperatur. Det är tiden och temperaturen som avgör hur stora skadorna blir på slemhinnorna och de olika cellagren i huden. Brännskador är trauman på huden, och delas in i tre olika grupper; första, andra och tredje gradens brännskador. (Huss, Kildal, Low, & Fredén, 2013) (Lindman, 2012) Första gradens brännskada Ytlig delhudsbrännskada, är den lindrigaste formen av brännskada, och kan orsakas av till exempel solbestrålning. Symtomen är rodnad, svullnad, ömhet. Och omhändertagandet är att ge smärtstillande och eventuellt sårfilm, eller salvkompress/torr kompress och linda. (Huss, Low, & Kildal, Brännskador, mindre, 2013) (Lindman, 2012) Andra gradens brännskada Ytlig eller djup delhudsbrännskada, omfattar överhuden och delar av läderhuden och kan orsakas av kokande vatten eller en kort exponering för öppen låga. Symtomen för en ytlig delhudsskada är blåsor, intensiv rodnad och ömhet/smärta samt svullnad. Patienten har normal känsel för nålstick och normal kapillär genomblödning. Symtomen 19

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning)

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Betrakta alltid en skallskada som allvarlig Avbryt träning eller tävling! Kontrollera puls andning fria luftvägar pupiller (ge konstgjord andning vid behov)

Läs mer

Du kan rädda andras liv

Du kan rädda andras liv Första Hjälpen Du kan rädda andras liv Det är viktigt att kunna första hjälpen. Att gå en kurs i första hjälpen är en utsträckt hand till dina medmänniskor. Denna vägledning är bara ett smakprov. Kom ihåg

Läs mer

Att starta ett stannat hjärta.

Att starta ett stannat hjärta. Att starta ett stannat hjärta. När hjärtat slutar slå. Plötsligt hjärtstopp är inte en hjärtsjukdom. Faktum är att många av de cirka 10 000 svenskar som drabbas årligen, är till synes friska, aktiva människor

Läs mer

Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg

Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg Läs så här: Vad själva skadan är. Vid vilken typ av våld eller händelse skadan troligen har uppstått/kan uppstå. Vad den skadade upplever, samt i förekommande

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

Livräddande första hjälp till vuxna

Livräddande första hjälp till vuxna Livräddande första hjälp till vuxna Livräddande första hjälp används vid olyckor och akuta sjukdomstillstånd, till exempel medvetslöshet på grund av stroke, hjärtstillestånd och insulinkoma. Det är viktigt

Läs mer

KURSBOK HJÄRT OCH LUNGRÄDDNING Vuxen

KURSBOK HJÄRT OCH LUNGRÄDDNING Vuxen KURSBOK HJÄRT OCH LUNGRÄDDNING Vuxen Lär dig livsviktig kunskap i din surfplatta, mobil eller dator Innehåll Förord... 3 Grunder i hjärt och lungräddning vuxna... 4 Larma 112... 5 Medvetandekontroll...

Läs mer

HUND I NÖD. Hund i nöd. Första hjälpen-guide om din hund blir skadad eller råkar ut för en olycka

HUND I NÖD. Hund i nöd. Första hjälpen-guide om din hund blir skadad eller råkar ut för en olycka Hund i nöd Första hjälpen-guide om din hund blir skadad eller råkar ut för en olycka 1 Guiden är avsedd som en hjälp till första hjälpen och beskriver vanliga skador och olycksfall som Distriktsveterinärerna

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Brännskador Innehållsförteckning Definition 2 Orsaker 2 Ytlig brännskada grad 1 4 Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Djup delhudsbrännskada djup grad 2 4 Fullhudsbrännskada

Läs mer

C cirkulation och blödning. Hjärtinfarkt och hjärtstopp Yttre och inre blödningar Vätskeförluster

C cirkulation och blödning. Hjärtinfarkt och hjärtstopp Yttre och inre blödningar Vätskeförluster C cirkulation och blödning Hjärtinfarkt och hjärtstopp Yttre och inre blödningar Vätskeförluster C cirkulation och blödning Kärlsystemet är vägnätet de röda blodkropparna cirkulerar i och som transporterar

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning Datum:. 1. Har man insulinbrist vid diabetes? Rätt Fel Vet Ej 2. Finns det tabletter som sänker blodsockret? Rätt Fel Vet Ej 3. Kan du kontrollera på signeringslistan

Läs mer

När barn sätter i halsen

När barn sätter i halsen Vad kan man göra? Gå en kurs i livräddande första hjälpen till barn Det är svårt att utföra en del av de moment som krävs vid hjärt-lungräddning eller om någon satt i halsen, om man inte har gått en kurs

Läs mer

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1 EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Svårare olycksfall och akut sjukdom. Ibland måste andra personer än skolsköterskan ta ansvar för en sjuk eller skadad innan hjälp har hunnit anlända.

Svårare olycksfall och akut sjukdom. Ibland måste andra personer än skolsköterskan ta ansvar för en sjuk eller skadad innan hjälp har hunnit anlända. ELEVHÄLSAN Sidan 1 av 5 s kommun Svårare olycksfall och akut sjukdom För telefonnummer och adresser se telefonlista. Inledning Ibland måste andra personer än skolsköterskan ta ansvar för en sjuk eller

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

LATHUND I KRISSITUATIONER

LATHUND I KRISSITUATIONER Bodals skola läsåret 09/10 LATHUND I KRISSITUATIONER utdrag ur beredskapsplanen Vid akut situation RING 112 AMBULANS BRANDKÅR POLIS Därefter kontaktar du din närmaste chef, skolsköterska eller kurator

Läs mer

Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 2

Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 2 Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 1 UTBILDNINGSPLAN Grundutbildning Första Hjälpen och HLR med hjärtstartare (RS1) 3,5 timmar UTBILDNINGSINNEHÅLL Utbildningen är en grundläggande

Läs mer

Om den skadade är medvetslös men andas, lägg honom/henne i stabilt sidoläge.

Om den skadade är medvetslös men andas, lägg honom/henne i stabilt sidoläge. Första hjälpen Om någon har brutit något, bränt sig, blöder kraftigt eller är medvetslös kalla på ambulans genom att ringa 112 på mobilen. Om det inte finns någon täckning för mobil där ni är måste du

Läs mer

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som brutit handleden och behandlas med gips Handledsfraktur Fraktur (benbrott) vid handleden är en mycket vanlig skada. Ibland

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand o rto p e d i s k a k l i n i k e n h ä s s l e h o l m - k r i st i a n sta d - ysta d Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand Det är viktigt att du följer dessa råd om vad du ska göra och hur

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Detta kompendium är framställt i utbildningssyfte

Detta kompendium är framställt i utbildningssyfte Sjukvård L-ABCDE Detta kompendium är framställt i utbildningssyfte 1 Innehåll Vad är L-ABCDE? L- Livsfarligt läge A - Luftväg med cervical spine control B Andning C Cirkulation D Medvetande E Expose Sjukdomstillstånd

Läs mer

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm Patientinformation Patientinformation Amlodipin Ibuprofen ratiopharm ratiopharm vid vid behandling av av tillfällig högt blodtryck inflammation och kärlkramp och smärta, feber Observera! Kontakta läkare

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

Risker med kallt vatten vätskebalans

Risker med kallt vatten vätskebalans Risker med kallt vatten vätskebalans SSSKs Iskunskapskurs Version jan 2011 www.paddlingsnyaadress.com har ett par artiklar som jag skrivit om kallt vatten värmebalans och vätskebalans Värmereglering Produktion

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

Celsite implanterbara injektionsportar

Celsite implanterbara injektionsportar Celsite implanterbara injektionsportar Patientinformation gällande Celsite injektionsportar. Innehåll Innehåll Beskrivning av injektionsporten Celsite Inledning Ordlista CELSITE injektionsport - Därför

Läs mer

Att arbeta med barn på en barnakutmott

Att arbeta med barn på en barnakutmott Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

patient information För dig som använder Effentora

patient information För dig som använder Effentora patient information För dig som använder Effentora OBSERVERA Du har ordinerats Effentora för behandling av genombrottssmärta vid cancer Använd inte Effentora om du inte regelbundet använder andra opioidläkemedel

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Handledsfraktur. Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden

Handledsfraktur. Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden Handledsfraktur Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden Tid för rehabilitering inom en vecka Inom en vecka efter att handleden har behandlats ska du få träffa sjukgymnast (fysioterapeut)

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås. ANDNINGSÖVNINGAR Andningen är grundläggande i yogan. Det medvetna djupa andetaget är den röda tråden, den centrala komponenten, runt vilken de olika övningarna byggs upp.vi börjar detta pass med två andningstekniker.

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Övningar att börja med Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Avslappningssagor kan vara bra att börja med, eleverna får träna

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Panodil 500 mg filmdragerade tabletter Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar av detta

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råden syftar till ett bra första omhändertagande och en säker och smidig överföring av patienten till brännskadecentrum. Bilagda sidor innehåller följande

Läs mer

Alla moment i hjärt-lungräddning sker enligt en standardiserad teknik som har utarbetats av experter inom området.

Alla moment i hjärt-lungräddning sker enligt en standardiserad teknik som har utarbetats av experter inom området. Varför ges behandlingen? Kan utföras överallt, som även kallas HLR, ges vid livshotande tillstånd för att få igång hjärtverksamheten och andningen. kan utföras överallt; i hemmet, på gatan, på en vårdcentral

Läs mer

Beredskapsplan Första hjälpen. O B S! Detta dokument skall förvaras på PRO Karlskoga Södra s expedition som stöd vid särskilda händelser.

Beredskapsplan Första hjälpen. O B S! Detta dokument skall förvaras på PRO Karlskoga Södra s expedition som stöd vid särskilda händelser. Beredskapsplan Första hjälpen O B S! Detta dokument skall förvaras på PRO Karlskoga Södra s expedition som stöd vid särskilda händelser. Bengt-Göran Carlzon 2011-04-05 Bengt-Görans förslag till B E R E

Läs mer

till dig som har en Överarmsfraktur

till dig som har en Överarmsfraktur till dig som har en Överarmsfraktur Överarmsfraktur Fraktur (benbrott) på överarmen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Behandlingsmetod Armen i mitella eller slynga. Axellås

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

BMG 4907. Svensk bruksanvisning

BMG 4907. Svensk bruksanvisning BMG 4907 Svensk bruksanvisning Generella säkerhets instruktioner - Läs bruksanvisningen noggrannt innan produkten används. Spara dessutom bruksanvisningen för framtida bruk och behåll garanti sedeln (warranty),

Läs mer

LEKTION 3: FÖLJDERNA AV EN OLYCKA KAN BEGRÄNSAS

LEKTION 3: FÖLJDERNA AV EN OLYCKA KAN BEGRÄNSAS LEKTION 3: FÖLJDERNA AV EN OLYCKA KAN BEGRÄNSAS Copyright: 2014 SPEK, Texter: Eevi-Kaisa Yrjölä, Layout: HUVILA Brand & Design, ISBN: 978-951-797-483-7, Kopieringsbegränsning: Det är tillåtet att kopiera

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Handledsbrott. - Patientinformation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Handledsbrott. - Patientinformation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Handledsbrott - Patientinformation Information till dig som fått ett handledsbrott Allmän information Handledsbrott uppkommer när man ramlar och tar emot sig med

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Om din behandling med Xiapex

Om din behandling med Xiapex PATIENTINFORMATION PATIENTINFORMATION Om din behandling med Xiapex Dupuytrens kontraktur Dupuytrens kontraktur är en bindvävssjukdom som ibland även kallas vikingasjukan eftersom den är vanligare i Skandi

Läs mer

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Alvedon Novum 500 mg filmdragerade tabletter Paracetamol Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Freka Belly Button. Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar

Freka Belly Button. Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar FAKTA OM KNAPPEN Freka Belly Button är en säker och diskret gastrostomiport för långtidsanvändning. Den finns i många olika längder och tjocklekar och passar

Läs mer

Till dig som fått EpiPen

Till dig som fått EpiPen Till dig som fått EpiPen 1. Vad är EpiPen och hur verkar det? EpiPen är en säker och snabb akutbehandling av anafylaktisk chock. EpiPen är en automatisk injektionspenna med en engångsdos adrenalin. Anafylaktisk

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Försäkran rörande säkerhetsföreskrifter.

Försäkran rörande säkerhetsföreskrifter. Försäkran rörande säkerhetsföreskrifter. Härmed intygas att jag tagit del av säkerhetsföreskrifterna i kurskompendiet, samt att jag har genomfört och inlämnat riskanalys av laborationen. Jag känner också

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Huden är själens spegel

Huden är själens spegel Huden är själens spegel När du njuter av livet ser du omedelbart mer attraktiv ut. Rengöring är A och O innan du lyfter fram, tonar ned och piggar upp med glamourös makeup. Här kan du läsa om hur du bäst

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Omeprazol Teva vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Observera! Detta läkemedel är receptfritt för att du ska kunna motverka dina besvär av halsbränna och sura uppstötningar utan läkarhjälp.

Läs mer

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Måndag 8 april 8:00-16:30 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning och hur man räddar liv med hjälp av hjärtstartare?

Läs mer

Många läkemedel kan verka irriterande och framkalla överkänslighetsreaktioner på huden. Undvik därför att röra vid läkemedlen med händerna.

Många läkemedel kan verka irriterande och framkalla överkänslighetsreaktioner på huden. Undvik därför att röra vid läkemedlen med händerna. 4. Läkemedelsformer Läkemedel finns i många olika former, så kallade beredningsformer. Att det finns olika läkemedelsformer beror på flera faktorer, till exempel var i kroppen läkemedlet ska verka, vilken

Läs mer

Vätska, svettning och hudavlagringar

Vätska, svettning och hudavlagringar Vätska, svettning och hudavlagringar Hur mycket vätska behöver vi på en dag? Varför ska man duscha efter en idrottslektion? Vilken funktion har svetten för människorna? Byter vi människor hud precis som

Läs mer

DELEGERING SONDHANTERING

DELEGERING SONDHANTERING DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Till Dig Som har fått NexplaNoN förskrivet DeNNa patientinformation DelaS ut av berörd SjukvårDSperSoNal

Till Dig Som har fått NexplaNoN förskrivet DeNNa patientinformation DelaS ut av berörd SjukvårDSperSoNal Till dig som har fått Nexplanon förskrivet Denna patientinformation delas ut av berörd sjukvårdspersonal Nexplanon skyddar dig från att bli gravid under tre år. Nexplanon är en liten hormonstav som placeras

Läs mer

Kunskapstest inför delegering

Kunskapstest inför delegering Kunskapstest inför delegering Namn: Arbetsplats: Ringa in rätt svar 1. Du är hälso- och sjukvårdspersonal när Du efter delegering handhar läkemedel. 2. En delegering är frivillig. 3. En delegering kan

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer