Ekonomisk månadsrapport oktober 2016

Transkript

1 Kommunstyrelsens kontor Ekonomisk månadsrapport oktober Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten avser kommunen som helhet (dock inte bolagskoncernen) och innehåller bara externa kostnader och intäkter. Rapporten är upprättad utifrån periodiserade månadsbokslut. Sammanfattning Resultatet i oktober uppgår till 126 mkr exkl jämförelsestörande poster, vilket är 119 mkr bättre än förra året. Gentemot september har resultatet försämrats med 27 mkr, vilket till mycket stor del beror på effekterna av semesterskuldsredovisningen. Nettokostnaderna har en mycket låg ökningstakt på +1,2 %. Det är betydligt under skattetillväxten som är 3,9 %. Genom att nettokostnaderna ökar mindre än skattetillväxten skapas grunden för en resultatförbättring. Resultatet är betydligt bättre än det budgeterade resultatet för året som är 20 mkr (exkl jämförelsestörande). Under hösten kommer resultatet att successivt sjunka när kostnader för intjänad semester bokförs. De flesta verksamhetsområden har nettokostnadsökningar som understiger skattetillväxten. Inom den pedagogiska verksamheten är det bara gymnasieutbildningen som har en större tillväxt. Den låga kostnadsutvecklingen beror framförallt på minskade lokalkostnader samt att det ekonomiska biståndet fortfarande ligger under fjolårets nivå och att de externa köpen av verksamhet endast ökat med 1,8 %. Lönekostnaderna har ökat med 3,3 %, här finns dock en viss osäkerhet i siffrorna p g a felaktigheter från nya lönesystemet. Personalvolymen har sedan september ökat med 43 årsarbetare. Stora jämförelsestörande intäkter på tillsammans 166 mkr gör att det totala resultatet uppgår till 292 mkr. Det gör att K/I-talet är betydligt bättre än både budgetmålet och föregående år. K/I-tal (kostnader/intäkter) Måttet K/I-tal ska ligga under 1,0 för att ekonomin ska vara i balans. Då understiger kostnaderna de intäkter kommunen får in. I oktober uppgår indextalet till 0,952 och har försämrats något sedan förra månaden. Utvecklingen följer dock föregående års kurva och nivån ligger väsentligt bättre än både budgetmålet och föregående år. En starkt bidragande orsak är stora jämförelsestörande intäkter i form av rea- och exploateringsvinster, men också den resultatförbättring som sker i verksamheten. Resultatet kraftigt förbättrat Resultatet exkl jämförelsestörande poster är 126 mkr, 119 mkr bättre än förra året. En mycket låg nettokostnadsökning och en relativt god skattetillväxt är förklaringar till resultatförbättringen. En viss osäkerhet finns genom ett flertal fel i kostnadsbokföringen från det nya lönesystemet. Vid augustibokslutet gjordes uppskattningar av vissa personalkostnader för att få ett rättvisande resultat för kommunen som helhet. Rättningar sker successivt. Jämfört med föregående månad, september, har resultatet försämrats med 27 mkr. Resultatet kommer att fortsätta sjunka under hösten i takt med att kostnader för intjänad semester bokförs. Det budgeterade resultatet, exkl jämförelsestörande poster, är 20 mkr. Det totala resultatet i oktober uppgår till 292 mkr. De jämförelsestörande intäkterna är stora. 1

2 Stora jämförelsestörande intäkter De jämförelsestörande posterna förstärker resultatet med 166 mkr och har ökat med 5 mkr sedan septemberrapporten. Reavinsterna och exploateringsvinsterna är oförändrade och uppgår till 21 mkr resp 91 mkr. Dessutom har 47 mkr bokförts som avser det särskilda statsbidraget för flyktingmottagning som kommunen erhöll förra året och som periodiseras på två år. Totalt kommer 56 mkr att intäktsbokföras. Nya beslut om flyktingpengar har fattats av regeringen, och ingår i välvärdsmiljarden som kommer En aktieutdelning från exploateringsbolaget Glasberga KB på 7,5 mkr ingår också i den jämförelsestörande intäkterna. Även förra året hade kommunen betydande jämförelsestörande intäkter på sammanlagt 168 mkr. Nettokostnadsutvecklingen fortsatt låg Nettokostnaderna, exkl jämförelsestörande poster, har jämfört med samma tidpunkt förra året endast ökat med 1,2 %, vilket motsvarar 49 mkr. Utvecklingstakten har hittills varierat mellan 1-2 % under årets månader. Jämfört med förra året har intäkterna ökat med 42 mkr (5,5%), vilket till stor del beror på de jämförelsestörande posterna. Kostnaderna har ökat med 60 mkr (1,2%). Skatterna och de generella statsbidragen har en tillväxttakt på 5,1%, men då är 47 mkr statsbidrag för flyktingar som betraktas som jämförelsestörande. Skattetillväxten exkl jämförelsestörande är 3,9 %, vilket innebär 163 mkr mer än förra året vid denna tidpunkt. Genom att nettokostnaderna ökar mindre än skattetillväxten skapas grunden för en resultatförbättring. Under ökade nettokostnaderna med 4,4 % på helårsbasis och skattetillväxten var +3,6 % (allt räknat exkl jämförelsestörande poster). Nettokostnads- och skatteutveckling i mkr Budget Jan - okt Jan - okt Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader inkl avskrivningar helår 215, ,4 818, ,9 775, ,7 Verksamhetens nettokostnader 5 175, , ,1 - varav jämförelsestörande poster 50,0 111,7 80,7 Verksamhetens nettokostnader exkl jämförelsestöran 5 225, , ,8 mkr % 42,4 5,5% 60,2 1,2% 17,8 0,4% 31,0 38,4% 48,8 1,2% Skatter och utjämningsbidrag 5 247, , ,3 210,1 - varav jämförelsestörande statsbidrag 46,8 0,0 46,8 Finansnetto - varav jämförelsestörande finansiella poster 53,3 0,0 61,2 7,5 48,9 0,0 12,3 7,5 Resultat 125,8 291,7 87,1 204,6 Resultat exkl jämförelsestörande poster 75,8 125,7 6,4 166,1 5,1% 25,2% -234,9% -2595,3% Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter (exkl jämförelsestörande) för perioden jan-okt har ökat med 1,5 % (10 mkr) jämfört med förra året. Utvecklingen har sjunkit något under hösten. Driftbidragen från staten ligger fortfarande ca 7 % under fjolårets nivå, vilket innebär 27 mkr. Ersättningen från Försäkringskassan för personlig assistans har minskat med 7 mkr och anställningsstöden med 15 mkr. Återsökning av kostnader har inbringat statsbidrag på 29 mkr som tillsammans med specialdestinerade driftbidrag ökat med 13 %. 2

3 Verksamhetens bruttokostnader Bruttokostnaderna för perioden jan-okt har ökat med 63 mkr (1,3 %) vid en jämförelse med förra året. Ökningen är större än utfallet i september och härrör från personalkostnaderna och köp av verksamhet. Övriga kostnadsposter har en lägre ökningtakt i oktober än i september. För hela perioden är det framförallt minskade lokalhyror (-7 %) som bidragit till den låga kostnadsutvecklingen. Hyressänkningar har skett på totalt 50 mkr för hela året genom uppdatering av självkostnadshyran. Men även minskade bidrag för ekonomiskt bistånd (-0,7%) och en försiktig utveckling av kostnaderna för köp av verksamhet (+1,8%) har bidragit. Kostnaderna för IT, utrustning, material och tjänster ökar kring 7 %. Personalkostnaderna har ökat med 2,7 % och kan fortfarande vara något underskattade p g a problem med nya lönesystemet. Personalvolymen och lönerna Lönekostnaderna har ökat med 3,3 % under perioden jan-okt jämfört med föregående år och lönesumman i oktober uppgick till 191 mkr, vilket är 10 mkr högre än oktober förra året. I april sker lönehöjningar enligt årliga lönerevisionen vilket syns i lönekostnadskurvorna. I år har den nya lönen betalts ut senare vid olika tillfällen för olika personalgrupper. Retroaktiva löner har därför beräknats och bokförts. Från och med november ska samtlig personal ha fått den nya lönen. Den komplexa verkligheten har gjort det svårt att få en exakt kostnadsbild av lönerna. Därtill kommer att bytet av lönesystem har medfört att flera felaktigheter i beräkningar och kostnadsbokföring har uppstått. I augustibokslutet gjordes uppskattningar av felaktigheterna (ca 15 mkr) som bokförts på central nivå för att få ett rättvisande resultat för kommunen. Felen påverkar dock nämndernas kostnader och kostnaderna per verksamhetsområde. Hur mycket som rättats till oktober kan inte uppskattas. Lönekostnaderna kan därför vara för låga. Andelen sjuklönekostnader uppgår till 1,8 % av totala lönekostnaderna. Personalvolymen i oktober har ökat med 2,7 % som till stor del påverkats av förändringar i statistiken vid byte av lönesystem. I siffrorna för visstidsanställda fanns tidigare inte arbetstagare >67 år med i statistiken och inte heller obehöriga enl skollagen, vilket ökat antalet åa med 238 st. Att jämföra personalsiffrorna mot föregående är därför inte meningsfullt. Under detta år får vi istället jämföra utvecklingen mellan månaderna under året. Sedan september har antalet årsarbetare ökat med 43 st. Tillsvidareanställningarna har minskat (-15 åa) medan visstidsanställningarna har ökat (+54 åa). Timmanställningarna har ökat med 4 åa. Lönekostnader och personalvolymer Okt Okt i % Lönekostnader i mkr 191,0 180,8 5,6% - varav sjuklönekostnader mkr 3,9 3,9 0,0% Personalvolymer uttryckt i heltidsanställning Tillsvidareanställningar Visstidsanställningar **) Timanställningar, omräknat till årsarbetare * Summa personalvolym i årsarbetare * Avser timanställningar t o m sept **) Ändrad statistik fr o m mars Jan - Okt 1 731,1 30,5 Jan - Okt 1 676,0 30,6 i % 3,3% -0,3% -2,8% ,3% 46,7% ,6% 39,5% ,3% 2,3% ,7% 3

4 Köp av verksamhet från externa utförare ökar, men långsammare De externa köpen av verksamhet har hittills i år ökat med endast 1,8%, och medför en kostnadsökning med 20 mkr. I oktober är ökningen större än den var i september, men sett över hela året har ökningstakten avmattats betydligt. För helåret var ökningen 8 %. Inom utbildningsområdet sker flest köp och där har också kostnadsökningen varit hög historiskt sett. Hela utbildningsområdet uppvisar nu en kostnadsökning av verksamhetsköpen på 1,9 %, vilket är väsentligt lägre än förra året då ökningen vid denna tid uppgick till drygt 12 %. Det beror på en kraftig minskning inom vuxenutbildningen som bl a beror på en felaktig periodisering som får effekt även detta år. Grundskolan ökar med knappt 2 %, medan gymnasieutbildningen och förskolan har en ökning på nära 7 %. Kostnadsutvecklingen inom grundskolans område är ryckig mellan månaderna vilket tyder på att periodiseringen inte fungerar fullt ut. Den största ökningen har skett inom IFO-området med +51 %, som medfört ökade kostnader på 38 mkr och avser ensamkommande barn. LSS är ett område med stor extern verksamhet, men där ökningstakten successivt minskat. I oktober har kostnaderna för extern verksamhet till och med minskat jämfört med förra året då ökningen var 5 % för hela året. Minskade köp ses både inom äldreomsorgen (-9 %) och i stödet till övriga funktionshindrade (-22 %). Köp av verksamhet Jan-Okt Jan-Okt Belopp mkr mkr % Barnomsorg 58,7 55,1 3,6 6,6% Utbildning 447,3 439,1 8,2 1,9% Procentsatsen missvisande p g a felaktig periodisering inom komvux Individ- och familjeomsorg 110,6 73,1 37,5 51,2% ( inkl arbete och försörjning) Äldreomsorg 139,7 154,2-14,5-9,4% Stöd till funktionshindrade 337,7 349,8-12,1-3,5% Samhällsbyggnad o miljö 35,6 34,5 1,0 3,0% Kultur o fritid 1,9 5,5-3,6-65,7% Övrig verksamhet 1,3 1,1 0,2 18,2% Summa 1 132, ,4 20,4 1,8% Nettokostnadsutveckling per verksamhet Kommunens största verksamhet - den pedagogiska verksamheten - har en lägre tillväxt i år än förra året. I oktober är ökningen 3,8 %, men då har nettokostnadsutvecklingen påverkats av att Komvux har en ändrad finansiering (får numera kommunbidrag istället för schablonintäkter) som medfört att deras nettokostnader ökat med 72 %. Exkluderas komvux har nettokostnaderna ökat med 2,4 % för övrig pedagogisk verksamhet, där det framförallt är gymnasiet som fortsätter att växa. Övrig verksamhet ökar procentuellt mest hänförligt till gode män och det nya lönesystemet. Kultur och fritid ökar procentuellt mest med 5,7%, medan LSS och äldreomsorgen ökar med 2,3% resp 1,3 %. Samtliga andra verksamhetsområden har en minskning av sina nettokostnader. Minskningen inom IFO förklaras till hälften av förändringar i finansieringssätt för fyktingverksamheten (numera kommunbidrag istället för schablonintäkt. 4

5 Ekonomiska biståndet minskar Det utbetalda ekonomiska biståndet uppgår hittills till 170 mkr. De månatliga utbetalningarna ökade i början av året och under sommaren, men ligger något lägre än fjolåret och följer den trend som varit tidigare år. Dock har inte kostnaderna för augusti sjunkit i samma grad som förra året. Sammantaget har biståndskostnaderna minskat med 1,2 mkr (-0,7 %) jämfört med förra året. Det genomsnittliga antalet hushåll är nere i per månad, att jämföra med förra årets sammanlagda genomsnitt på Kostnadsminskning för hemtjänsten Kostnaderna för hemtjänst har minskat med 4 % jämfört med samma period förra året, vilket innebär 9 mkr lägre kostnader. Det är främst kostnader för externa utförare som minskar, men även egen regi minskar. En eftersläpning av redovisade kostnader för externa utförare har liksom förra året medfört att januari månads kostnader hamnat på februari och någon periodisering av de externa kostnaderna görs inte under sommaren. Snittkostnaden per månad ligger på ca 22 mkr (en minskning med 1 mkr från förra året,) den utförda tiden har sjunkit med sammanlagt 9 %, motsvarande timmar. Andelen externa utförare, mätt i kostnader, är knappt 31 %, i utförd tid är den 45 %. LSS - Nettokostnaden för hela LSS-verksamheten uppgår till 543 mkr för perioden jan-okt och har ökat med drygt 2 % mot förra året. Ökningen för hela var 4,5 %. Kommunen får utjämningsbidrag på 18 mkr per månad, vilket utgör ca 34 % av kostnaderna. Kostnaderna för särskilt boende för vuxna samt daglig verksamhet uppgår till 401 mkr och har ökat med 2,9 %. Ökningen för hela låg på +3 %. Andelen köp från externa utförare ligger på 61 % och har minskat något sedan förra året då årssnittet låg på 63%. LSS-insatser Jan-Okt Jan-Okt Belopp mkr mkr % Boende 297,6 285,2 12,4 4,3% Daglig verksamhet 103,8 105,0-1,2-1,1% Personlig assistans LSS* 23,5 75,7-52,2 Personlig assistans SFB* 50,3 2,7 47,6 Övriga insatser 34,1 36,0-1,9-5,3% Adminitration m m 33,7 26,4 7,3 27,6% Summa 543,0 531,0 12,0 2,3% *) Kostnaderna för resp assistansinsats är inte rätt bokförd -5,86% Åtgärdsplaner för nämnder med befarade underskott I de månatliga managementrapporterna som kontorscheferna redovisar till stadsdirektören befarar 2 nämnder underskott. Vid underskott ska enligt kommunens styrprinciper åtgärdsplaner upprättas som syftar till att undvika underskott. Nämnd Status åtgärdsplan Socialnämnd Åtgärdsplan finns, men täcker inte hela underksottet Omsorgsnämnd Åtgärdsplan finns, men täcker inte hela underksottet 5