Sammanträde med Kultur- och fritidsnämnden

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Kultur- och fritidsnämnden Tid: Måndagen den 10 September 2012, kl Plats: Arena elva Information och överläggningar Besök: Demokratiforum Björn Franke A/ Kommunikationsstrategi för utställningen the Only child Anna M B/ Kulturår 2014, öppna museet, Nolhagabadet och Kulturhuset Anna M C/ Musei-utredningen Elisabeth R D/ Fritidsgården och biblioteket flyttar ihop i gemensamma lokaler i Ingared E/ Plug-in verksamhet i Arena elva F/ Nolhagaprojektet startar G/ Årlig granskning H/ Remiss, Västra Götalands kulturplan Ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Ärendelista Val av justerare och tid för justering: Torsdagen 13 september kl i biblioteket. Justerare Birgitta Carlsson. 1. Delårsbokslut, dukas - Peyman 2. Ansökan om projektbidrag - Säkerhetsställd ångloksdrift 3. Utmaning gällande all filmvisning på Palladium 4. Kreativa mötesplatser, stadens centrala kulturmötesplatser, remiss 5. Delegationsbeslut år Meddelanden år 2012 Kent Perciwall Ordförande Nina Zita Sekreterare E-post: nina.zita@alingsas.se Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:

2 Kallelse/Underrättelse Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: Webbplats:

3 Ärende 1 Delårsbokslut 2012

4 Kultur- och fritidsförvaltningen Datum: Kultur- och fritidsnämnden Handläggare: Peyman Emami Direktnr: Beteckning: KFN Delårsbokslut 2012 Ärendebeskrivning I enlighet med styrmodellen för Alingsås kommun skall delårsbokslutet upprättas per den sista augusti. Förvaltningen upprättar en ekonomisk helårsprognos som skickas till kommunledningskontoret. Syfte med prognosen är att upprätta en god ekonomisk kontroll. Syftet är även att vid behov signalera för eventuella förändringar som kan komma att få ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser. Förvaltningens yttrande Kultur- och fritidsförvaltningen har upprättat delårsbokslutet i enlighet med styrmodellen. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett resultat om 3,7 mnkr. Resultatet förklaras huvudsakligen av två poster: att medel motsvarande drygt 2,2 mnkr inom huvudverksamheten Bidrag till föreningar och organisationer inte har nyttjats. Dessa medel utbetalas och kostnadsföres under hösten att avsatta medel avseende Musei- och konstverksamhet inte har tagits i anspråk under Posten medför en avvikelse om 0,7 mnkr. För 2012 har Kultur- och fritidsnämnden budgeterat ett underskott om 0,4 mnkr till följd av att nämnden har beviljats att nyttja 0,4 mnkr av det egna kapitalet. Vid delårsbokslutet prognostiserar Kultur- och fritidsnämnden ett resultat om 0,0 mnkr för Vid våruppföljningen förväntades ett utfall om 1,1 mnkr för Den positiva avvikelsen mot budgeten och våruppföljningen förklaras huvudsakligen av att kostnader i form av avsatta medel avseende Museiverksamheten inte kommer att tas i anspråk under Eftersom verksamheten inte kommer att få tillgång till Alströmerska magasinet förrän 2013 så kommer utställningsproduktionen inte att komma igång förrän Posten medför en positiv avvikelse om ca 0,5 mnkr. Vidare kommer de ökade kostnaderna som flaggades för vid våruppföljningen inte att belasta 2012 fullt ut, utan kostnaderna kommer att belasta verksamheterna under Åtgärder har dessutom vidtagits i förvaltningen för att få ekonomin i balans. Av avsatta investeringar 3,0 mnkr förväntas 1,6 mnkr nyttjas. Investeringsmedlen på 1,0 mnkr för museiutställningen kommer att vara svår att använda under 2012 då Kultur och fritid inte har tillgång till byggnaden där utställningen skall byggas

5 (Alströmerska magasinet) förrän 1/ Eftersom avsatta medel avseende museiutställningen inte kommer att förbrukas under 2012, kommer Kultur- och fritidsnämnden att hos Kommunstyrelsen begära att få överföra de kvarvarande medlen till Avseende uppföljningen av de åtaganden som kommunstyrelsen har fastställt så har Kultur- och fritidsnämnden redovisat om arbetet med åtaganden har kommit igång eller ej, samt om åtaganden kommer att uppfyllas i år eller ej. Kommentarer har lämnats avseende de åtaganden där arbetet med åtagandet ej har kommit igång och/eller där åtagandet ej kommer att uppfyllas i år. Förslag till beslut i Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens delårsbokslut för 2012 och översänder den till kommunledningskontoret. Kultur- och fritidsförvaltningen Britta Malmberg Förvaltningschef Peyman Emami Controller Godkänd av: Britta Malmberg Titel: Datum:

6 Ärende 2 Ansökan om projektbidrag - Säkerhetsställd ångloksdrift

7

8 Kultur- och fritidsförvaltningen Datum: Kultur- och fritidsnämnden Handläggare: Lena Eriksson Direktnr: Beteckning: KFN Ansökan om projektbidrag - Säkerhetsställd ångloksdrift Ärendebeskrivning Museiföreningen Anten-Gräfsnäs Järnväg, ansökte i februari 2011 om kronor i projektbidrag. Kommunstyrelsen beviljade Kultur- och fritidsnämnden utökad budgetram 2012 om kronor för att bevilja föreningen bidraget.i november 2011 skickar föreningen en reviderad ansökan då kronor. Kultur- och fritidsnämnden fattar den 16 april 2012, 20 beslut om att bevilja föreningen ett projektbidrag på kronor. Kultur- och fritidsnämnden begärde också av föreningen att man efter 2014 kan påvisa en tydlig ökning av besökarna vid järnvägen samt att föreningen aktivt skall samverka med de andra föreningarna som verkar i Gräfsnäsområdet. Förvaltningens yttrande Föreningen har den 17 juli ankommit med en hemställan om att revidera beslutet med att utöka bidraget med kronor pga att annan bidragsgivares tillgängliga EU-medel är förbrukade samt att faktiskt kommunfullmäktige faktiskt utökat Kulturoch fritidsnämndens budgetram med Föreningen hemställer också om att Kultur- och fritidsnämnden skall ändra beslutet om att kunna påvisa en tydlig ökning av besökarantalet till en strävan att öka besökarantalet. Förslag till beslut i Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden beslutar att öka projektbidraget med kronor. Vidare att formuleringen skall kvarstå att föreningen efter 2014 kan påvisa en tydlig ökning av besökarna vid järnvägen och samarbetet med övriga föreningar på Gräfsnäs skall öka. Kultur- och fritidsförvaltningen Britta Malmberg Kultur- och fritidschef Lena Eriksson Föreningskonsulent Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

9 Ärende 3 Utmaning gällande all filmvisning på Palladium

10

11

12 Kultur- och fritidsförvaltningen Datum: Kultur- och fritidsnämnden Handläggare: Elisabeth Rees Direktnr: 7266 Beteckning: KFN Utmaning gällande all filmvisning på Palladium Ärendebeskrivning Alingsås kommun har fått en utmaningsansökan daterad från Are Bengtsson AB SagaBio avseende all filmvisning som idag sker i kommunens regi. Dessutom all filmvisning som organiseras av förening vilken erhåller kommunalt stöd. En del av utmaningen berör Bio Palladium det vill säga Kultur- och fritidsförvaltningens filmverksamhet, de övriga berörda förvaltningarna är Barn- och ungdomsförvaltningen samt Utbildningsförvaltningen. Förvaltningens yttrande I Sverige finns många kommunala biografer som har uppdrag att bedriva alternativ/kompletterande filmverksamhet för alla åldrar. Bio Palladium har i över tjugo år visat film med ambition att förmedla filmkonst och med syfte att höja dess status genom filmkunskap, teman, gränsöverskridande kulturmöten, projekt och nätverksbyggande. En verksamhet som skiljer sig från och som kompletterar de kommersiella aktörernas. Bio Palladiums omsättning 2011 var kronor exklusive personalkostnader. Bio Palladium har efterföljt sitt politiska uppdrag från Kultur- och fritidsnämnden: Att erbjuda ett brett, varierat och kvalitativt filmutbud Att skapa nya kulturella mötesplatser Att alla barn och unga mellan 3-19 år erbjuds minst två skolbiofilmer/år enligt antagen Barnkulturplan Bio Palladiums verksamhet: Skolbio, ca 15 visningar per år och ca besökare per år Skolfilmfestival, ca besökare sedan starten 2-3 filmfestivaler per år, bl. a. dokumentärfilmfestival och Magiska biodagen Novell- och kortfilmsvisning, 2-3 gånger per år

13 Seniorbio dagtid, ca 6 visningar per år i samarbete med Kultur i Väst Bio med krubb och lunchbio i samarbete med lokala restauratörer och näringsliv, ca 8-10 gånger per år Kommunbio 1 gång per år, biovisning för kommunanställda Skolbiovisningarna och Skolfilmfestivalen för barn och unga är en pedagogisk verksamhet där Bio Palladium har ett nära samarbete med skolan. Stora delar av Bio Palladiums verksamhet bygger på samarbeten med bland annat lokala skolor, Svenska Filminstitutet, Göteborgs filmfestival, Antirasistiska filmdagar, Kultur i Väst, filmare, regissörer och skådespelare och även det lokala näringslivet. Bio Palladium har under många år arbetat strategiskt för att visa så kallad kvalitetsfilm genom att kontinuerligt erbjuda ett brett filmutbud - med fokus på barn och unga. Filmvisningar som generar ett mervärde, det vill säga inte enbart består av filmvisningar utan också med efterföljande samtal, föreläsningar, scenframträdande och eget skapande. Lokalerna är tillgänglighetsanpassade och en prissättningen är låg så att de flesta kommuninvånare ska ha möjlighet att ta del av verksamheten. Teknik Bio Palladiums teknik består av enklare HD-utrustning (High Definition) för de digitala medierna DVD, Blue Ray och Twix vilket ger en god bildkvalitet. Bio Palladiums repertoar består av filmer som oftast är tre månader eller äldre och inga premiärer. Filmvisning av externa aktörer och föreningar Kommunen kan inte styra över var föreningarna väljer att visa film eller påverka var de förlägger sina verksamheter. Kommunen går inte in och detaljstyr föreningarnas verksamhet så den delen av utmaningen kan inte kommunen ta hänsyn till. Fördelar och nackdelar med kommunal filmvisning och Bio Palladium: Tillgänglighetsanpassade lokaler Visar icke-kommersiell(alternativ) film Kombination filmvisning/scenframträdande/seminarier/teman Priset är subventionerat för att de som vill skall ha möjlighet att se alternativfilm Exponerar icke-kommersiell (alternativ) film inom ramen för skolbiovisningar och offentliga visningar

14 Filmvisningar med filmhandledningar som verktyg för lärande i skolan, pedagogisk verksamhet Etablerar filmnätverk Samarbetar med näringsliv, filmfestivaler, andra kommuner och regionen Festivaler Inte digitaliserade och kan inte visa direktsändningar och filmpremiärer Politiska styrdokument som reglerar verksamheten Fördelar och nackdelar med SagaBio Kan visa filmpremiärer och aktuella filmer Digitaliserad teknik som kan visa alla filmer och direktsändningar av operor o dyl Flera salonger kan visa fler filmer oftare och samtidigt Försäljning och fritt nyttjande av lokalerna Är beroende av att visa film som är kommersiellt gångbart Icke tillgänglighetsanpassade lokaler Former för samordning Det finns exempel på där kommuner har lagt ut filmvisningen på externa aktörer t.ex. Stenungsund och Kungsbacka där kommunen har skrivit avtal med en privat aktör som driver all filmverksamhet i de kommunala kulturhusen. Filmvisningarna är en liten del av Bio Palladiums verksamhet och där omsättningen är liten. Bio Palladium har samarbetat och samarrangerat filmverksamhet med olika privata aktörer och det bör fortsätta. Det bör finnas fler aktörer som visar film i en stad som Alingsås. Smala icke-kommersiella filmer är svåra att visa och få kommersiellt bärande och vinstdrivande, men utbudet bör finnas om Alingsås vill vara en kommun som är attraktiv ur ett boende och kulturellt perspektiv. Alingsås kommun har ett grundläggande krav att alla lokaler där kommunens verksamhet finns måste vara tillgängliga. En privat aktör skulle på beställning från kommunen eller annan aktör kunna visa filmer på Palladium. Omfattningen av detta skulle för hela Palladiums verksamhet vara marginell. Filmval, kommunikation med andra samarbetspartners, föreläsningar, filmhandledning skulle ändå behöva göras i kommunens regi Kultur- och fritidsförvaltningens förhoppning är att samarbeten mellan de olika aktörerna, både kommunala och privata, kommer att fortsätta så att invånarna och besökarna erbjuds ett större, bredare filmutbud. Ett mervärde uppstår då flera olika aktörer gör program utifrån sina olika förutsättningar. Fler vitala aktörer som skapar

15 kulturella mötesplatser och ser varandras verksamheter som betydelsefulla främjar filmkonsten och det kulturella utbudet i Alingsås. En kommun som Alingsås bör ha flera aktörer som visar film. Då kommunens filmvisningar inte nämnvärt konkurrerar med privata aktörer ser vi att det ger invånarna ett mervärde att ha möjlighet att ta del av både stora kommersiella filmer och premiärer och ett kompletterande utbud med icke-kommersiell och alternativ film, filmhandledning, filmfestivaler och fördjupade teman tillsammans med filmvisningarna. Filmvisningarna måste också ske i tillgängliga lokaler. Förslag till beslut i Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidnämnden beslutar att inte anta utmaningen. Kultur- och fritidsförvaltningen Britta Malmberg Förvaltningschef Elisabeth Rees Kulturhuschef Godkänd av: Britta Malmberg Titel: Datum:

16 Ärende 4 Delegationsbeslut år 2012

17 Kultur- och fritidsförvaltningen Datum: Kultur- och fritidsnämnden Handläggare: Nina Zita Direktnr: Beteckning: KFN Delegationsbeslut år 2012 Ärendebeskrivning Kultur- och fritidsnämnden har överlåtit viss beslutanderätt till arbetsutskottet, ordförande och tjänstemän enligt en av nämnden antagen delegationsordning ( , 97, reviderad senast ). Dessa beslut skall redovisas till Kultur- och fritidsnämnden. Redovisningen innebär inte att Kultur- och fritidsnämnden får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot står det nämnden fritt att återkalla lämnad delegering. Förvaltningens yttrande Följande delegationsbeslut har redovisats under perioden Delegat presidiet Brådskande ärende angående bilden Play, dnr KFN Delegat Britta Malmberg Avtal om nyttjande av omklädningsrum i Nolhagahallen, dnr KFN Yttrande gällande bostäder vid Skårsvägen, dnr KFN Verksamhetsbidrag övriga föreningar KFN Lönebidrag våren 2012 Delegat Bent-Göran Kullner Anställning kassör, städare Nolhagahallen Förslag till beslut i Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden lägger informationen till handlingarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Britta Malmberg Godkännande chef Nina Zita, sekreterare Godkänd av: Britta Malmberg Titel: Datum:

18 Ärende 5 Kreativa mötesplatser, stadens centrala kulturmötesplatser, remiss

19 Målbild Kreativa mötesplatser där människor möts och nya tankar kan födas med kulturen som språngbräda. De kreativa mötesplatserna gör stadsmiljön mer levande och upplevelserik.

20 del av Kabom-huset Torgen Alströmerska magasinet books Kulturhuset Remissversion Alingsås kommun, kommunledningskontoret Illustrationer av Christina Jonsson

21 Kreativa mötesplatser Stadens centrala kulturmötesplatser Remissversion del av Kabom-huset Torgen Alströmerska magasinet books Kulturhuset Alingsås kommun, kommunledningskontoret Illustrationer av Christina Jonsson

22 Kreativa mötesplatser Stadens centrala kulturmötesplatser Inledning Kommunfullmäktige gav den 23 november 2011 i samband med beslut om flerårsstrategin kommunledningskontoret i uppdrag att i samverkan med kultur och fritidsförvaltningen utreda samtliga centrala kulturmötesplatser och deras verksamhetsinriktning för de kommande åren. Uppdraget skulle redovisas för kommunstyrelsen senast den 28 maj Denna utredning ger förslag på en målbild för hur Alingsås kan stärka sin attraktivitet genom ett antal välbelägna mötesplatser som lyfter fram kulturen som bärande kraft för kreativa möten. Utredningen börjar i ett vidare omvärldsperspektiv på kultur och lokal attraktivitet för att sedan efter en kortfattad beskrivning av kulturlivet i Alingsås kommun landa i de centrala kulturmötesplatserna i Alingsås stadskärna. Avslutningsvis redovisas ett förslag till organisation och genomförande. Utredningens förslag har avgränsats till att i första hand omfatta stadskärnan och de delar som kommunen har ett särskilt ansvar för. Förslag till målbild I stadskärnan skapas möjligheter till ett stråk med kreativa mötesplatser där människor möts och nya tankar kan födas med kulturen som språngbräda. De kreativa mötesplatserna gör stadsmiljön levande och upplevelserik. Stråket spänner mellan en pol vid Kulturhuset och Alströmerska magasinet, vidare över Lilla torget och Stora torget, till den andra polen på Kabom-fastigheten. Målbilden innebär att det offentliga rummet både inomhus och utomhus används, med en kraftig förstärkning av Kulturhuset och utveckling av museiverksamhet i Alströmerska magasinet. Stora och Lilla torget utvecklas till mötesplatser där olika aktiviteter kan avlösa varandra över året. I en del av Kabom-huset skapas förutsättningar för ett föreningarnas hus, med kulturinslag, över generationsgränserna, där samverkan mellan olika aktörer kan främja kreativiteten och nya kulturaktiviteter kan skapas. Öppenhet, tillgänglighet, samverkan olika aktörer emellan som uppmuntrar delaktighet, och det oväntade mötet, är ett genomgående tema. Detta kan åstadkommas med ombyggnationer och anpassningar i de befintliga miljöerna och byggnaderna. Inga nybyggnationer föreslås. 2

23 Målbild Kreativa mötesplatser där människor möts och nya tankar kan födas med kulturen som språngbräda. De kreativa mötesplatserna gör stadsmiljön mer levande och upplevelserik. Lilla Torget och en del av Stora Torget En del av Kabom-huset Alströmerska magasinet med museiparken Kulturhuset

24 Översiktlig karta Nolhaga slott Kvarteret Klockans ateljéer Gågata med handel, caféer, mm Restauranger & caféer Palladium Rockbar Biograf Estrad Alingsås under uppförande Runt om i stadskärnan finns handel, caféer, restauranger, studios, med mera. Kartan visar några exempel på stråk och platser som är eller samspelar med kulturmötesplatser i stadskärnan. Det gulmarkerade området är i fokus för den målbild om Kreativa mötesplatser som presenteras i denna utredning. Aktiviteter och möten i området fungerar dock gemensamt med aktiviteter och funktioner på andra stråk och platser i stadskärnan.

25 Övergripande målsättningar Kommunens Vision 2019 skall vara en ledstjärna för allt arbete och all planering i Alingsås kommun. Alingsås är den moderna mötesplatsen, med småstadens fördelar och storstadens möjligheter. Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen. Alingsås har invånare år Kommunfullmäktige anger i kommunens Flerårsstrategi 2012 prioriterade mål. De av målen som närmast hänger samman med denna utredning är: I Alingsås finns det attraktiva boendemöjligheter I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande I Alingsås är det tryggt, säkert och välkomnande I Alingsås har vi ett rikt och stimulerade kultur- idrotts och föreningsliv 4

26 Kultur och lokal attraktivitet i ett omvärldsperspektiv Regeringen anger i sin handlingsplan för kulturella och kreativa näringar att kultur och kulturmiljöer kan ha en betydande roll för regioners innovativa utveckling och attraktionskraft. De påpekar att en bild av Sverige som ett kreativt, öppet land där kultur och konstnärligt skapande tas tillvara kan bidra till ökad handel och investeringar.1 Västra Götalandsregionen menar att kultur är en grundförutsättning för aktiva och engagerade medborgare att delaktighet bidrar till demokratisk utveckling. De skriver att kulturen kan få människor att växa och har stor betydelse för sysselsättning, regional utveckling och tillväxt i Västra Götaland. Västra Götalandsregionens kulturnämnd har i november 2011 presenterat en ny kulturstrategi, En mötesplats i världen Västra Götalandsregionens kulturstrategi, där de anger att förhoppningen är att Västra Götaland också framöver ska vara en levande kulturregion, en skapande mötesplats i och för världen 2 Kulturbegreppet har i många avseenden breddats i jämförelse med hur det tidigare använts. För efterkrigsgenerationen stod kulturbegreppet mellan ett folkbildningsideal och förvaltandet av kulturarv, traditioner och finkultur. Under 1970-talet kom kulturen av många att anses vara en viktig arena i den politiska kampen för ett jämlikare samhälle, medan och 90-talets kultursyn varit mer marknadsorienterad. Idag är kulturen en naturlig beståndsdel både i lokalt- och regionalt utvecklingsarbete och ses samtidigt som en självklar byggsten för städers och platsers attraktivitet. Kultur och kreativitet har givits en plats bland samhällets övriga näringar och begreppen kulturindustri, kreativa näringar och upplevelseindustri figurerar ofta då kulturens betydelse för tillväxt och utveckling diskuteras. Ett exempel på hur kultur och tillväxt allt oftare sammankopplas i den politiska diskursen gavs nyligen i en debattartikel i Göteborgsposten. En ledamot av Västra Götalands regionens kulturnämnd poängterar här hur de kulturkreativa näringarna sammantaget omsätter mer än bilindustrin både i Sverige och inom EU3. Denna jämförelse med bilindustrin har sitt ursprung i en studie gjord av konsultföretaget KEA European Affairs på uppdrag av EU-kommissionen under år och är vanligt förekommande då kulturens roll för ekonomin poängteras. Orsakerna till den ökade fokuseringen kring kulturens ekonomiska betydelse är flera, dels har konkurrensen om invånare hårdnat allt mer i ett tidevarv som präglas av urbanisering och utvidgad livsgeografi. Människor väljer i allt större utsträckning bostadsort utifrån möjligheter till självförverkligande och potentiell livskvalitet snarare än arbetsmöjligheter. Det är framförallt unga välutbildade människor, ofta i kreativa yrken, (den ibland s.k. kreativa klassen ) som nyttjar globaliseringens potential för rörlighet och självförverkligande. Företagen antas i sin tur lokaliseras där den mest kvalificerade arbetskraften är bosatt och kulturen blir härigenom ett viktigt fält i konkurrens mellan städer om både invånare och kapital. Av denna anledning arbetar många kommuner med kultursatsningar som ett medel för att öka sin attraktivitet som livsmiljö och därigenom stärka platsens identitet. 1 Näringsdepartementet, Kulturdepartementet, Promemoria , Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. 2 Västra Götalandsregionen, Kulturnämnden, Gotalandsregionen/startsida/Kultur/ 3 Göteborgsposten, Debatt, Lyft fram kulturen som tillväxtkraft den 25 mars KEA Eyropean Affairs, The Economy of Culture in Europe

27 I de studier som praktiskt genomförts på lokal/kommunal nivå har det emellertid visat sig vara svårt att på ett effektivt sätt mäta de direkt ekonomiska konsekvenser av kultursatsningar. En studie av konserthuset i Vara visade exempel på olika sätt att beräkna sådana effekter5. Utöver effekterna mätt i kronor och ören genom försäljning och antal gästnätter osv. visade studien att en insats för kulturell attraktion i ett mindre samhälle dels innebär en stor finansiell insats, men samtidigt kan skapa en förändring genom att nätverk och relationer byggs upp som i sin tur främjar den lokala utvecklingen. Kulturen har under senare år fått en allt större del av våra liv, detta konstateras bl.a. då statens kulturråd studerar svenska kulturvanor ur ett 30-års perspektiv6. Kulturrådet kan konstatera att under de senaste 30-åren har besökandet ökat medan egna kulturaktiviteter minskar ytterligare. Exempelvis har restaurang och konsertbesök ökat under 2000-talet medan bokläsandet och biblioteksbesöken fortsatt att minska. Teateroch museibesökandet har däremot inte förändrats nämnvärt under de senaste åren. Det finns samtidigt stora skillnader i kulturkonsumtion mellan exempelvis män och kvinnor, unga och gamla, infödda svenskar och invandrare, arbetare och tjänstemän, storstadsbor och glesbygdsbor osv. Men i flera avseenden kan myndigheten konstatera att gamla mönster håller på att brytas. Samtidigt konstaterar den nyskapade myndigheten Kulturanalys i sin omvärldsanalys att det blir allt svårare att skilja mellan kulturproducenter och kulturanvändare. Enkelt uttryckt, en tydlig trend är att de roller som individer tar idag växlar allt mer mellan producent och användare7. Exempelvis genom att inte bara läsa, utan själv också skriva, och inte bara lyssna utan också spela själv. Sammanfattningsvis kan vi se att attraktiva stadsmiljöer med stark identitet är allt viktigare samtidigt som konkurrensen om invånare, arbetskraft och besökare ökar. Kvaliteten i det liv som ska levas i staden kommer i allt starkare fokus. Det finns också en potential att bredda kulturkonsumtionen genom att gynna att fler kan bli aktiva deltagare eller medskapare i kulturen. För detta har kulturmötesplatser stor betydelse. 5 Armbrecht J & Andersson T,2010, Varas Värde Varar- en studie om värdet av Vara konserthus Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet 6 Kulturen i siffror, 2008:6 Nya kulturvanor - Svenska kulturvanor i ett 30-årsperspektiv: , En rapport från Kulturrådet 7 Kulturanalys 2012, En rapport från Myndigheten för kulturanalys år

28 Alingsås kulturliv I Alingsås finns ett rikt kulturliv med en mängd aktiva människor som verkar i lokala konst-, teater- och musikgrupper. Utmärkande för Alingsås kulturliv är ett stort lokalt engagemang och ett rikt föreningsliv som arrangerar och producerar mycket kultur i olika former. I kommunen finns idag (2012) över 35 aktiva kulturföreningar och 13 musikföreningar som bedriver olika sorters kulturverksamhet. Det fria kulturlivet har bland annat skapat olika festivaler såsom Jazzfestivalen, Bluesfestivalen och Bjärkedagen. Det bor också många kulturutövare i kommunen och detta bidrar starkt till det lokala engagemanget. Exempelvis sätter Alingsås musikteatersällskap årligen upp en uppskattad musikalföreställning och runt om i kommunen finns en mångfald av skickliga musiker. Många utövande bildkonstnärer bor och arbetar i Alingsås och flera gallerier runt om i kommunen har utställningar med både lokala och nationella konstnärer. Vidare ordnas årligen konstrundor där konstnärer håller öppet hus i sina ateljéer och gallerier, exempelvis konstrundan Konstanten i Bjärke. Exempel på scener i kommunen är Albert Hall i Långared, Bjärkehallen i Sollebrunn, Palladium, Arena 11, Alströmer-teatern samt biografen Saga i Alingsås. Saga-biografen visar nya biograffilmer sex kvällar i veckan och har investerat i teknik som gör det möjligt att visa direktsänd opera, teaterföreställningar och utställningar. Alingsås har en gedigen historia med många sevärdheter såsom Anten-Gräfsnäs Järnväg, Gräfsnäs slottsruin, Jättegrytorna i Brobacka och Karin Boyes sten. Aktiva hembygdsgårdar drivs som drivs med hjälp av ideella krafter skapar ett intresse för Alingsås kommuns historia. Ett annat inslag i Alingsås kulturutbud är Lights in Alingsås som har placerat alingsås på kartan både nationellt och internationellt. Varje år lockar Lights in Alingsås världsledande ljusdesigners, den nationella såväl som internationella ljus- och belysningsbranschen, och intresserade besökare från alla världens hörn till Alingsås. Savannen och skateparken i Alingsås utgör platser som många unga tar sig till och bedriver olika sorters kulturprojekt. Ungdomarnas bidrag till kulturverksamhet har därmed också bidragit till att staden har fler levande platser. Kultur och Fritidsförvaltningen driver i samverkan med andra aktörer en stor del av den offentliga kulturen i Alingsås genom Evenemangsavdelningen, Event & Ungdomscenter, kulturskolan, biblioteken, museiverksamheten och en mindre konsthall i Alingsås samt bidrag som stimulerar ideella initiativ och stöttar ideella krafter. Alingsås är alltså en kommun med ett rikt kulturliv med bland annat ett rikt föreningsliv, kommunal kulturverksamhet och historiska sevärdheter. En målbild som anger en inriktning och ger stöd på lång sikt har dock saknats. De senaste åren har diskussioner förts i media om hur Alingsås tar tillvara kulturlivet och de engagerade krafterna som finns i föreningslivet och bland fria aktörer. Debatterna har exempelvis handlat om Alingsås museums stängning, om verksamheter i Kabomhuset och inspel om nybyggnation av konsthall under Stora Torget. Kulturlivet i Alingsås är, och har varit, en fråga som engagerar. 7

29 Framtida inriktning och nulägesbeskrivning för kulturmötesplatser i stadskärnan I de centrala delarna av staden finns byggnader och platser som på olika sätt påverkas av den målbild för kreativa mötesplatser som föreslås. För berörda byggnader och platser lämnas här förslag till framtida inriktning som ska ge förutsättningar för att målbilden ska kunna nås. Förslagen innefattar ombyggnationer och anpassningar i de befintliga miljöerna och därmed föreslås inga nybyggnationer. Alströmerska magasinet Framtida inriktning Alströmerska magasinet ska vara en resurs för kulturlivet, och då framförallt den kommunala museiverksamheten, i staden. Alströmerska magasinet blir en plats för lärande möten mellan olika människor med ett avstamp i en museiverksamhet som speglar då, nu och framtid, i första hand genom utställningar. Byggnaden är fortsatt karaktärsskapande för stadskärnan och bildar ett tätt gaturum tillsammans med Kulturhuset över Bankgatan. Möjligheterna att inrymma museets kulturhistoriska samling, helt eller delvis i ett öppet magasin, bör undersökas i Kulturhuset, Kabom-huset och i Alströmerska gymnasiets lokaler. Strävan bör dock vara att öppna magasin i möjligaste mån placeras i de centrala lägena i stadskärnan (Kulturhuset eller i Kabom-huset). Nuläget Alströmerska magasinet är stadens äldsta profana byggnad, från 1731, och är byggnadsminnesmärkt. Tre våningsplan i huset nyttjas av VIA Sweden för deras verksamhet med Lights in Alingsås och i ett våningsplan har Kultur och fritidsförvaltningen viss verksamhet, såsom möten och workshops, sedan museets publika verksamhet stängdes Källarvåningen används periodvis för restaurangverksamhet (dock utan kök). Till museet hör en gedigen kulturhistorisk samling med cirka föremål, fotografier och mer än 3000 dokument. Dessa finns i lokaler i Väktaregården, i Kabomhuset samt två förråd i Bjärke. Fabs ab äger fastigheten och hyr den i sin helhet till Kultur- och fritidsförvaltningen. VIA Sweden hyr lokaler via det kommunala bolaget ABAR av Kultur- och fritidsförvaltningen. Detta avtal har sagts upp till den 31 december Museiparken Framtida inriktning Parken ska vara en inbjudande fin liten pärla till stadspark 8 som samspelar med verksamheterna i Alströmerska magasinet i större utstäckning än i dag. Nuläget Parken ligger centralt i staden, intill Lilla Torget och Alströmerska magasinet. Den används främst som en liten lugn stadspark, men ibland även för olika evenemang. Parken är viktig som ett grönt inslag i staden och har ett kulturhistoriskt värde kring 8 Se även Parkplan, antagen av tekniska nämnden den 6 mars

30 Alströmerska magasinet. Parken samspelar med byggnaden. Parken har under de senaste åren rustats upp, bland annat har den ljussatts. Kulturhuset med bibliotek och konsthall Framtida inriktning Kulturhuset ska utvecklas till en kreativ mötesplats för alla åldrar, dock med betoning på unga och familjer, och olika människor med en inbjudande och öppen entrémiljö. Aktiviteter inne i Kulturhuset ska synas ut i de offentliga rummen; Hotellparken och gatorna runt omkring, och locka till såväl planerade som oplanerade besök. Kulturhuset utvecklas från att ge ett intryck av att huvudsakligen vara ett bibliotek till ett kulturhus, en plats att vara på, med en större variation av kulturaktiviteter. Det kan handla om allt från konstutställningar, till museiverksamhet och en mindre scen för olika uppträdanden. Möjligheterna att rymma hela eller delar av museets kulturhistoriska samling, helt eller delvis i ett öppet magasin, i Kulturhuset bör undersökas. Kontorsytorna ska minskas till förmån för verksamhetsytor i huset. Nuläget Kulturhuset är väl beläget nära resecentrum utmed ett väl frekventerat stråk. Den ramar tillsammans med First Grand Hotel och så småningom den evenemangshall som är under uppförande in Hotellparken. Huvudbiblioteket har öppet 49 timmar/vecka och tidningsrummet har öppet 54 timmar/vecka. I huvudbiblioteket finns bland annat barnavdelning, sagorum för barn och rum för Unga Vuxna. Dessutom ordnas aktiviteter såsom Sagostunder för barn, stickkafé för unga vuxna, med mera. Biblioteket driver även en programverksamhet med varierat innehåll. Under 2011 lanserades en ny serie under begreppet Öppet Kulturhus där kulturutövare och andra föreläste om vitt skilda ämnen. På biblioteket finns även ett forskarrum med en släktforskarhörna som hör till museiverksamheten. Konsthallen visar relevanta, engagerande och utmanande samtidskonstutställningar som visar på den mångfald som finns inom konsten idag. Alingsås konsthall har 2011 visat sex tillfälliga utställningar. Särskilda arrangemang ordnas under skolloven för barn och unga. Samarbetet med skola och förskola har ökat och skolbesöken har ökat markant under 2011 jämfört med I Kulturhuset finns även delar av museiverksamheten samt kontorslokaler för kulturoch fritidsförvaltningens stab och evenemangspersonal. Fastigheten ägs av Sparbanken Alingsås. Kultur- och fridsförvaltningens hyreskontrakt löper ut den 31 december 2013, med ett års uppsägningstid. Avtalet har förlängts med ett år till den 31 december Hotellparken/Biblioteksparken Framtida inriktning Parken ska välkomna besökare som kommer från stationsområdet in till stadskärnan. Den ska samspela med entrémiljöerna till Kulturhuset, First Grand Hotel och den evenemangshall som är under uppförande. Parken kommer att utvidgas och omfatta även den del som idag rymmer en parkeringsplats (byggbodar) på parkens östra sida. Den utvecklas till en park som ändrar uttryck, exempelvis genom aktiviteter som hänger samman med verksamheterna runt parken och/eller med hjälp av ljussättning. Parken 9

31 utvecklas till en naturlig mötesplats i staden. 9 Nuläget Hotellparken/biblioteksparken är en grön lunga och en liten prydnadspark. Parken ramas in av Kulturhusets ljusa väggar, First Grand Hotell med sin huvudentré mot Bankgatan och parken och så småningom även den evenemangshall som är under uppförande som kommer att ha två entréer mot parken. Parken har en lång kontinuitet som grön plats i staden, men inbjuder inte idag till att slå sig ner eller uppehålla sig i parken längre stunder, bland annat då en del av sittytorna vätter mot en parkering. Estrad Alingsås Tommy Byggare ab uppför vid Hotellparken på uppdrag av Kulturarena Fastighetsbolag AB och P-bolaget i Alingsås AB en ny arena för kultur, konferens, event och sport, med plats för upp till 2800 personer samt p-hus med knappt 600 parkeringsplatser. Arenan kommer även att innehålla en foajé/lobby och kontorslokaler. Den planeras stå klar i april Lilla torget och Stora torget Framtida inriktning Torgen ska vara levande torg med många möjligheter och fungera som självklara mötesplatser i staden. På torgen skapas en miljö som ger goda förutsättningar för att torgen ska kunna användas för flera olika aktiviteter. På torgen kan det stadsmässiga och kulturhistoriska möta konst som utmanar. Inriktningen innebär att det ska vara enkelt att använda torgen för olika tidsbegränsade aktiviteter, som exempelvis serveringar och utökad torghandel i stånd eller bodar. Den fysiska utformningen ska främja en flexibel användning av torgen. Utformningen ska även vara sådan att torgen upplevs som inbjudande även då inga särskilda aktiviteter pågår. Nuläget Torgen utgör idag tillsammans med byggnaderna kring torgen och Lillån som rinner mellan torgen en viktig del av Alingsås identitet och har en lång historisk kontinuitet som torg (Lilla Torget sedan mitten av 1800-talet och Stora Torget lika länge som staden funnits). Båda torgen används helt eller delvis som bilparkering. På Lilla torget finns en kiosk. Torgen byggdes om och deras funktion som mötesplats har genom ombyggnationen stärkts, bland annat genom granittrapporna ner mot Lillån. På Stora Torget finns torghandel två gånger per vecka. Båda torgen används även för olika evenemang ett antal gånger varje år. Tekniska nämnden har i uppdrag att under 2012 visa en planering för ett bilfritt Stora torget. Kabom-huset Framtida inriktning I huvudbyggnaden, den gula fabriksbyggnaden, skapas ett föreningarnas hus med kulturinslag, där samverkan mellan olika aktörer kan främja kreativiteten och nya kulturaktiviteter kan skapas. Husets centrala läge i staden kan nyttjas för att möjliggöra god tillgänglighet och skapa en stark målpunkt för olika åldrar. Möjligheterna att även fortsättningsvis rymma hela eller delar av museets kulturhistoriska samling, helt eller 9 Se även Parkplan, antagen av tekniska nämnden den 6 mars

32 delvis i ett öppet magasin, i bör undersökas. Det kulturhistoriska arv som byggnaden bär på får en fortsättning in i framtiden. Nuläget Kommunledningskontoret genomför tillsammans med Fabs ab en förstudie om Kabomhusets framtida användning sedan Kultur- och fridsförvaltningen har flyttat större delen av sina verksamheter från fastigheten till det nya Estetikum och Arena 11 vid Rektorsgatan. Palladium Framtida inriktning Palladium har ett attraktivt läge och arrangemangen i lokalen bidrar till en levande stadsmiljö. Det ökade antalet besökare visar att det finns behov av en scen för olika arrangemang i stadskärnan. Den nya Estrad Alingsås som uppförs på privat initiativ kommer att utgöra ett tillskott vad gäller utbudet av scener, likaså den mindre scen som inryms i Kulturhuset. Det finns dock inget motiv till att kommunen hyr Palladium fortsättningsvis, utan denna bör kunna hyras av en annan aktör. Därför bör kommunen inte hyra Palladium kontinuerligt i sin helhet. Nuläget Palladium är en kultursalong med en foajé. Palladium rymmer 214 sittplatser. Palladiumhuset kallades tidigare även för Hantverkshuset och uppfördes under talet på uppdrag av Alingsås Fabriks- och Hantverksförening. Byggnaden ligger centralt i stadskärnan vid Nygatan. Kultur och fritidsnämnden hyr lokalen och avtalet sträcker sig fram till år Palladium används för exempelvis filmvisning, teater, konserter och konferenser, både externt och internt i kommunen. Internt används den för bland annat Kultur och Fritidsförvaltningens Evenemangsprogram för både barn och vuxna och av skolor som vill arbeta i en professionell scenmiljö och få visa sina produktioner. Ett exempel på externa arrangemang är kulturföreningar som hyr Palladium under en längre period och uppför sina föreställningar, som till exempel Krönikespelet Snövit. Besöksantalet har under 2011 ökat från till över personer. Nolhaga slott Framtida inriktning Nolhaga slott och dess sammanhang har stor betydelse för helhetsmiljön i Nolhaga park. Slottet bör bli mer tillgängligt för allmänheten och har potential för exempelvis visning av konst i kombination med restaurang/caféverksamhet. Kultur och fritidsnämnden bör få i uppdrag att ta fram ett förslag på hur detta skulle kunna åstadkommas. Kommunledningskontoret har av kommunstyrelsen fått i uppdrag utreda möjligheterna att överföra ansvaret för Nolhaga slott till Fabs. Externa hyresintäkter förutsätts täcka kostnaderna för drift och förvaltning av slottet. Nuläget Nolhaga slott utgör en central del av Nolhaga park och dess historia. Kommunen äger fastigheten genom samhällsbyggnadsnämnden och arrenderar ut Nolhaga slott i sin 11

33 helhet till en privat hyresgäst. I upplåtelsen ingår även det markområde som ligger i anslutning till byggnaden. Slottet används främst för konferenser och restaurangverksamhet. Kommunen använder vigselrummet på slottet i samband med vigslar. I viss begränsad omfattning är slottet öppet för allmänheten. Tillgängligheten till slottet är idag inskränkt på grund av starkt begränsat öppethållande. Kontaktstiden löper mellan 1 oktober 2005 och 30 april Uppsägningstiden är 12 månader, i annat fall förlängs kontraktet med 3 år för varje gång. Avtalet kan sägas upp fram till den 30 april Organisation och genomförande Åtgärder för att skapa förutsättningar för målbilden bör genomföras under åren Kultur och fritidsnämnden bör få i uppdrag att arbeta vidare med ett genomförande i enlighet med målbilden vad gäller Kulturhuset, Alströmerska magasinet och Kabom. Dessutom bör nämnden genomföra en förstudie för att utreda lämplig lokal för museets samlingar och ett öppet magasin samt de kostnader som en inventering och iordningsställande av ändamålsenliga lokaler medför. Kultur och fritidsnämnden bör också ta fram ett förslag om Nolhaga slott, i enlighet med inriktningen enligt målbilden. Tekniska nämnden har sedan tidigare i uppdrag att utveckla Hotellparken, i samverkan med de verksamheter som finns i de byggnader och entréer som parken samspelar med, samt att under 2012 visa en planering för ett bilfritt Stora torg. Kommunstyrelsen bör få i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder och näringslivet genomföra inriktningen för Stora Torget och Lilla Torget (med tyngdpunkt på Stora Torget) efter den planering för ett bilfritt Stora Torg som tekniska nämnder presenterar. 12

34

35

36 Kultur- och fritidsförvaltningen Datum: Kultur- och fritidsnämnden Handläggare: Elisabeth Rees Direktnr: 7266 Beteckning: KFN Kreativa mötesplatser, stadens centrala kulturmötesplatser, remiss Ärendebeskrivning Ett förslag till målbild för hur Alingsås samtliga centrala kulturmötesplatser och deras verksamhetsinriktning för de kommande åren har tagits fram av kommunledningskontoret och kultur och fritidsförvaltningen. Kultur och fritidsnämnden skall lämna ett remissvar för hur de ställer sig till denna målbild. Målbilden består i stora drag av att i stadskärnan göra ett stråk med kreativa mötesplatser med en pol som utgörs av Kulturhuset och Alströmerska magasinet, vidare lilla torg - stora torg till den andra polen som utgörs av Kabomhuset. Förvaltningens yttrande Förvaltningen ser positivt på målbilden men har en del frågor runt vissa verksamheter. Sträckningen för stråket är från kultur och fritidsförvaltningens sida längre än att bara inkludera de centrala mötesplatserna. Målbilden borde inkludera Nolhagahallen, Nolhagaslott och Nolhagaparken då dessa är betydande mötesplatser. Alingsås kommun bör ha en professionell teaterscen såsom Palladium för ca platser. Estrad Alingsås, Arena 11 eller en liten scen i kulturhuset kan inte ersätta Palladiums verksamhet. Stråket bör därför också inbegripa Palladium. Förvaltningen ställer sig frågande till Kabomhusets ekonomi framöver. Föreningarna kan komma att ha svårt att stå för hyreskostnader detta gäller även den kulturverksamheten såsom galleri och ateljéer. En förstärkning genom föreningsbidrag blir i så fall nödvändig. Då kultur och fritidsförvaltningen prioriterar barn och unga är det nödvändigt att föreningar med målgruppen barn och unga får utrymme i Kabomhuset. Om Kulturhuset skall bli noden, därifrån allt utgår ifrån behövs en Kulturbyrå, ett torg med information och kommunikation för hela kommunen. Det krävs en större ombyggnation för att kunna skapa detta, där kulturhuset fylls med verksamhet och blir ett fönster ut mot besökare alingsåsare, turister och andra som besöker vår kommun.

37 Förvaltningen efterfrågar en helhetssyn på alla kommunens kreativa mötesplatser där verksamhet och innehåll ska vara det som styr snarare än hus eller platser. Det krävs resurser för att bedriva en kvalitativ kulturell verksamhet i dessa byggnader och därför bör också utredningarna se över de ekonomiska förutsättningarna för att bygga om och fylla de centrala mötesplatserna. Det är inte själva byggnaden som skapar en kreativ mötesplats utan verksamheten och innehållet. Kultur och fritidsförvaltningen anser att det krävs flera utredningar och förstudier för att se möjligheterna att uppfylla målbilden till realitet För att veta vad som krävs vill förvaltningen att kommunstyrelsenger kultur och fritidsförvaltningen i uppdrag att med extra ekonomiska resurser arbeta vidare med förstudier gällande Kulturhuset, Kabomhuset, Nolhaga Slott och park och Alingsås museums samlingar. Det krävs en omfattande undersökning om var och hur samlingarna skall placeras och kostnaderna för en flytt och upprustning av museets samlingar. Förslag till beslut i Kultur- och fritidsnämnden I stora drag ser nämnden positivt till målbilden dock föreslår kultur och fritidsnämnden att Palladium, Nolhagaparken med slottet och badet, omfattas av målbilden. Nämnden beslutar att om kultur och fritidsförvaltningen får uppdraget att genomföra de förstudier gällande Kulturhuset, Kabomhuset, Nolhaga slott samt Alingsås museums föremålsmagasin skall också extra ekonomiska medel tillföras förvaltningen i samma omfattning som de ökade kostnaderna. Kultur- och fritidsförvaltningen Godkännande chef Titel Elisabeth Rees Kulturhuschef Godkänd av: Britta Malmberg Titel: Datum:

38 Ärende 6 Meddelanden år 2012

39 Kultur- och fritidsförvaltningen Datum: Kultur- och fritidsnämnden Handläggare: Nina Zita Direktnr: Beteckning: KFN Meddelanden till Kultur- och fritidsnämnden KS 125 Målbild för kv Solen, framtidens Kabom-kvarter: bostäder och föreningshus SBN 89 Planbeställning hösten 2012 våren 2017 Projektbidrag Konstvandring Norsesund, dnr KFN Projektbidrag I ljus och mörker, dnr KFN Om bidragsansökan för informationsskylt i Ödenäs, dnr KFN Projektbidrag B round Hip hop dans, dnr KFN Brev från fackliga företrädare i förvaltningens samverkansgrupp (FSG) till förvaltningschef Britta Malmberg angående synpunkter kring samverkan samt Britta Malmbergs svar