DEN SPRAYMÅLADE BILDEN. Graffitimåleriet som bildform, konströrelse och läroprocess. Staffan Jacobson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEN SPRAYMÅLADE BILDEN. Graffitimåleriet som bildform, konströrelse och läroprocess. Staffan Jacobson"

Transkript

1 DEN SPRAYMÅLADE BILDEN Graffitimåleriet som bildform, konströrelse och läroprocess Staffan Jacobson

2 Kanske är vi graffitimålare de sista fria eldsjälarna inom konsten. TRACK Just a kid growing up SEEN ACKNOWLEDGEMENTS ETT SÄRSKILT TACK TILL: C.Ahearn, D.Brewer, P.S. Broda, Bando, Bates, Brain, Broke, Cemnoz, Circle, Claon, Cornbread, H.Chalfant, Chris, Code, Core, B.Dagrin, Disey, Dudez, Dwane, Delta, E. Eriksson, Esso, Finn & Felix, Futura 2000, D.Henrix, Hex, Höken, N.Granewall, L.Gusterman, C.Hamilton, P.t. Hofstede, J.Ingvar, A. Isomursu, J.Jacobson, R.Jacobson, M.Karlberg, J.Kimvall, N.Larson, D.Ley,E.Leonhardt, M.Lieberg, A-L Lindberg, S.Lövgren, Mac, Mode 2, Nico, I.L. Miller. J.Morris, M.Norell, M.Nordgren, S. Nordgren, M.Nungesser, Y.Persson, J.Peterson, Pike, Pone, Puppet, J.Prigoff, Quik, Rammellzee,Rhyme, H.E. Roos, Ruze, Seen, J-G Sjölin, M.Sjöman, Skize, Spy, J.Stahl, J.Stampe, P.Strömblad, A. Skyum-Nielsen, J.Stewart, Taki 183, J.Thomas, E.Tegner, A.Thiel, Toones, B.v.Treeck, T.Weimarck, Weston, M.Wong, J.Waterman, Zappo, A. Örnberg...and all ya writers out there! Tack också till Institutionen för Konstvetenskap (Lund), Seminariet för Ungdomsforskning (Lund), Aerosolskolan (Uppsala), Underground Productions (Sthlm), Museum of American Graffiti (N.Y.), Groninger Museum (Groningen), Graffiti-Archiv (Kassel); till Crafoordska Stiftelsen, Sverige-Amerika Stiftelsen, Längmanska Kulturfonden och Lars Hiertas Minnesfond som bidragit till finansieringen av projektet, till personalen på Public Library, MoMA Library, Statens Konstmuseer, Skissernas museum, UB Media och UB 1:s fjärrlåneavdelning, bland flera, som lyckats expediera de mest kuriösa

3 beställningar och sist men inte minst ett varmt tack till docent Siegrun Fernlund, min handledare, som med stor säkerhet och lika stort tålamod interfolierat mina studier, samt Josef Jacobson, som generöst delat med sig av sina Macintoshkunskaper. Citaten ovan ur Lundgren, Gunilla(red.): Frihet!? Dikter och berättelser av ungdomar. Norstedts, Sthlm 1992, s.58.; samt message på en tågmålning ur filmen filmen Stylewars, Tony Silver/Henry Chalfant, Public Art Films, N.Y INLEDNING. Till frågan om graffitins ursprung och ålder......sid. Definitioner och begrepp... sid. Ämnet...sid. Avgränsning av ämnet...sid. Terminologi och benämningar: Ordet graffiti...sid. Ordet klotter...sid. Ordet spraykonst, ordet TTP...sid. Forskningsläget...sid. Teser och frågeställningar...sid. Material, källor, källkritik...sid. Metod, forskarroll, tvärvetenskapliga ansatser...sid. Om värderingar och värderingsfrihet....sid. Arbetets uppläggning...sid. Bibliografien...sid. Bildmaterialet...sid. KAP.1. HISTORISK BAKGRUND, FORSKNING, DOKUMENTATION OCH FÖRMEDLING. De första åren i USA och hur de skildrats. Från Cornbread till Taki. Namn, nicknames och streetnames...sid. Chicano- och gänggraffiti...sid. Från Territorial Markers till Graffiti Kings...sid. Vem var först?...sid. Från Philadelphia till New York...sid. Den massmediala uppmärksamheten: Julio 204, Taki sid. Från Hit till Top-to-Bottom...sid och 80-talets TTP i USA och hur den skildrats. Från Norman Mailer till Jack Stewart. The Faith of Graffiti.....sid. Från Pieces till Cars...sid. Två studier. Semiologi och teori?....sid. Vilda bilder, Breakdance och Rap....sid.

4 Hip hop-kulturen... sid. Getting Up....sid Feiner/Klein: graffitin talar...sid. Filmerna: Wildstyle, Beatstreet och Stylewars.....sid. Subway Art - boken som blev en legend...sid. Spraycan School: en konstvetenskaplig studie...sid. Väggmålningar, klotter och pieces från A till Ö... sid. Spraycan Art - i hela världen...sid. Konsten och polisen... sid. Galleristerna anfaller... sid. Mellan vardag och estetik. Graffitins konstvetenskapliga receptionshistoria...sid. En estetisk studie av de första åren i New York...sid. Bombing and Burning...sid. Kronologi: USA sid talets TTP, senare skildringar. Från några av TTP-graffitins huvudstäder...sid. The Subway Sun : Fanzines....sid. Diskussion......sid. Några ungdomsforskningsperspektiv på TTP-graffiti...sid. TTP-graffiti och kulturell friställning...sid. Fig.1...sid. TTP-graffiti som en ovanlig läroprocess......sid.. KAP. 2. SOCIAL KARAKTERISTIK. Graffitimålarnas bakgrund och organisation. Graffitimålarnas sociala bakgrund: USA...sid. Graffitimålarnas sociala bakgrund: Europa...sid. 45 svenska graffitimålare...sid. Fig. 2...sid. Diskussion...sid. Kreativitet, personlighet, påbrå...sid. Åter till TTP som ovanlig läroprocess...sid. Överlevnadskonst, levnadskonst och konst...sid. Graffitimålarnas egen sociala organisation...sid. Graffitikarriären: den interna läroprocessen...sid. Fig.3...sid. Flickornas roll...sid. Livsstilen...sid. Diskussion...sid. KAP.3. DEN SPRAYMÅLADE BILDEN. Typologiska primärformer...sid. Tag...sid. Bildanalyser på tags...sid. Throw-up...sid. Bildanalys på (modifierad) throw-up...sid.

5 Piece...sid. Bildanalys på piece...sid. Diskussion av några allmänna och särskilda drag i TTP-graffitins ikonografiska schemata, uttryck och interrelationer...sid. Aspekter på kamouflage och ornamentik...sid. Djurornamentikens djur, bokstavsornamentikens bokstäver och meningens mening...sid. Den subversiva skriften...sid. Kalligrafi, graffiti, reklam och konst...sid. Emblematik och lexivisuella media...sid. Från tecken till bild...sid. Färg, form och komposition...sid. Skriftens plastiska och verbala uttryck...sid. Kalligrafi och typografi: bokstaven som motiv och som estetiskt objekt...sid. Förhållandet bokstav-bild...sid. Tågsidan och formatet, tågsidan och betraktaren...sid. Att utföra en graffitimålning...sid. Om stilen...sid. Mysteriet Wildstyle...sid. Schematisering av Wildstyle-formens karakteristika...sid. Bildanalyser och exempel på Wildstyle...sid. Individuella och generella stilars utveckling...sid. Diskussion av stilutvecklingen mot bakgrund av publicerade bilder...sid. Graffitiestetik: Att bedöma en graffitimålning...sid. Att uppleva en graffitimålning...sid. Objektinnehållet. Återkommande tecken och bildelement i TTP-graffiti...sid. Vilda djur och vilda bilder, ett exempel...sid. Graffitikulturens sagokaraktär...sid. Aspekter på bildernas utehåll ; influenser; tolkningar. Att se och bli sedd...sid. Den bevingade synen...sid. Reklamen som råmaterial...sid. Seriekonst och Vaughn Bodé...sid. Art Nouveau, psykedeliska typsnitt, undergroundkonst och Wildstyle....sid. Hip-hop som kulturell kontext...sid. Populärkultur och symboliskt arbete: Från Simon Templar till Robocop...sid. Freedom to Write: uttalade sociala och politiska budskap...sid. Stadslivet och stadens förbudszoner...sid. R.I.P. - folkligt motiv i ny kontext...sid. Inlån och utlån: TTP och den akademiska konsten...sid. Den oslagbara känslan...sid. Tunnelbanan,tåget och spåret...sid. Art in Motion...sid. Sammanfattande diskussion...sid.

6 KAP. 4. GRAFFITIMÅLERIET SOM KONSTRÖRELSE. Från tunnelbanan till galleriet... sid. UGA sid. NOGA sid. Fashion Moda : ett galleri i slummen....sid. Leken blir allvar...sid. Postgraffiti och vår tids enda konströrelse...sid. Utställningar: USA , ett urval...sid. Den vilda konsten korsar Atlanten: från USA till Europa...sid. Mellan subkultur och finkultur...sid. Utställningar: Europa , ett urval; fig. 4...sid. Den illegala graffitins diffusion...sid. USA efter sid. TTP-graffiti utanför Nordamerika/USA:s primärområde...sid. TTP-graffitins konströrelse i Europa: några städer, målare och crews...sid. TTP-graffiti i Sverige sid. Kronologi: Sverige sid. Massmedial uppmärksamhet, diagram; fig. 5...sid. Exkurs: om konstkonflikter i det offentliga rummet...sid. Preludium...sid. Siri Derkerts gästbok......sid. Mellanspel och scenväxling...sid. Bullerplanket vid Stuvsta...sid. Postludium: Beundrad och förbjuden...sid. KAP.5. ANTI-GRAFFITI. Bekämpning och domesticering. Philadelphia och New York... sid. Clean Car Program sid. Graffitibekämpning utanför USA.....sid. Anti-graffiti i Sverige: Lagförslag och Rosenbadskonferenser....sid. Klottersanering - ett fläckfritt sätt att tjäna pengar?....sid. SL slår tillbaka.....sid. Sociala åtgärder i Stockholm: Graffitiskolan......sid. Klotterdetektiver och kampanjer: Malmö....sid. Kulturår eller hygieniskt korståg?......sid. Ingen katt-och-råtta-lek i Göteborg......sid. Uppsala: Aerosolskolan.....sid. Polisiär graffitibekämpning mm...sid. Olika bekämpningsmetoder: jämförelser...sid. Några reflexioner över lagligt och olagligt inom konsten......sid. Intermezzo i Bruniquel...sid. AVSLUTNING. Några avslutande anmärkningar. Om ambivalenser och dikotomier...sid. Är TTP-graffiti konst?...sid. Undergroundkonst...sid. Sammanfattande slutsatser och resultat...sid.

7 Summary in English...sid. BIBLIOGRAFI OCH KÄLLFÖRTECKNING TTP: Böcker, uppsatser och avhandlingar...sid. TTP: Sv. och utl. tidskriftsartiklar, tidningsartiklar utom Norden......sid. TTP på duk: Utställningskataloger i urval, kronol. ordn......sid. Spelfilmer och videoproduktioner i urval......sid. TTP: Svenska/nordiska tidningsartiklar, kronol. ordn......sid. Etermedia, otryckta källor, arkiv mm....sid. Graffiti utom TTP...sid. Konstvetenskap, hjälpvetenskaper, övriga referenser....sid. Ordlista... sid. Bildförteckning... sid. APPENDIX: OAVKORTADE INTERVJUER MED PIKE, MODE 2, FUTURA 2000, HEX...sid. ABSTRACT. The subject of this thesis is the spray painted image: as a pictorial form,as a social process of learning and as an art movement. The introduction suggests a model for defining and categorising different types of graffiti, and the term TTP (Tags/Throw-ups/Pieces) is presented. Chapter 1 relates the body of research, documentation and transmission from 1969 up to the present day. In doing so it also recapitulates some important parts of the history of TTP, and proposes, among several other interpretations a comprehensive one, based partly on English and German subculture- and socialisation theories. Chapter 2 presents the social background and internal social pattern of the writers in the USA and Europe, and 45 Swedish writers are examined more closely. They are found to be in general quite ordinary, but unusually creative youngsters. Further, the spray art career seems to be linked to a socalled unusual process of learning, which is confirmed by interviews. Chapter 3 deals with the shape, creation, expression, content and meaning of this art form, and it is compared with several other traditions, among them Scandinavian animal ornaments, emblematics, book painting, Art Nouveau, psychedelic art and traditional calligraphy, as well as modern sequential and academic art. The discussion is accompanied by pictorial analyses. The 30 most common pictorial elements, themes and symbols in TTP are enumerated. The stylistic development from its origins until the 1990`s is observed, with its complexitysimplicity cycle and the varied relations between the letter and the picture.wild style lettering with its combination of 7 graphic characteristics is found to be the most original contribution of this art form. The connection between TTP and the subway, hip hop, ethnicity, politics and changing social structures is examined. It is noted that a major purpose of the spray-painted

8 picture is to create new meaning on a cultural,visual and artistic level. The spray-painted picture itself could therefore in this sense be understood as the meaningful organisation of the related needs, skills, influences and conflicts. Chapter 4 follows the diffusion and acculturation from the subway to the gallery and from the USA to Europe; the Swedish spray art movement in particular is examined.ttp has from its very beginning worked on several levels and its ability to transform and adapt to new surroundings is recognised. Chapter 5 discusses the prevention and domestication methods of authorities fighting graffiti, compares them and draws conclusions. Community centres run by writers ( the Uppsala model ) and other legal opportunities are perceived to be the least harmful and most effective method to decrease illegal TTP - provided this at all could be considered desirable. Finally, this kind of graffiti is related to the institutional definition of art for which it could be fairly qualified. TTP is a new, freestanding and independent art form. However, it could also give a different and post-modern meaning to the term Underground Art. Key words: aerosol, art, calligraphy, characters, graffiti, hip hop, letter, name, ornament, painting, picture, piece, spray, style, subculture, subway, tag, throw-up, underground, wild style, youth. INLEDNING Tecknen på väggarna har alltid fascinerat mig. Mitt första medvetna intryck av graffiti 1 fick jag i Paris under det turbulenta slutet av sextiotalet, och sen dess har jag varit observant på detta ständigt pågående offentliga samtal i det fördolda. När jag under åttiotalet påbörjade mina studier i konstvetenskap märkte jag dels att graffitins uttryck hade förändrats, dels att denna förändring knappast fanns beskriven. Och framförallt inte tolkad: det fick jag i så fall göra själv. Varför fanns de plötsligt där, dessa vildsinta, färgstarka och svårbegripliga arabesker? Vad var meningen med det hela? 1 GRAFFITI (ital., plur. av GRAFFIT0 ristning, ytterst av grek. GRAPHO skriva ) kan utgöras av text bild eller bådadera, ristat, skrivet eller målat, oftast olovligen på offentliga platser eller annans egendom för att dekorera eller för att uttrycka åsikter och känslor. Ibland används det svenska ordet klotter. Utövaren är i allmänhet anonym eller använder täcknamn.- -- Jacobson, Staffan: Graffiti. Nationalencyklopedien, band 7, Bra Böckers Förlag, Höganäs 1992, s Se även: Graffiti. Fogtdals Konstlexikon, Kbh 1993, band 6, s.75.

9 Jag satte upp ett meddelande på en fritidsgård i Lund med en efterlysning: Graffitimålare sökes! Efter några dagars otålig väntan ringde telefonen. För mig blev detta inledningen på en lång och intressant resa i tid och rum, in i graffitihistorien, ungdomskulturen, dess bilder och dess mening. För samtidigt som graffiti är ett på alla sätt aktuellt fenomen, har den också en lång och betydelsediger historia. TILL FRÅGAN OM GRAFFITINS URSPRUNG OCH ÅLDER. Var kommer graffitin ifrån och hur gammal är den? Det finns flera sätt att angripa den frågan. Jack Stewart diskuterar André Leroi-Gourhans manliga och kvinnliga symboler, handavtryck mm 2 i den paleolitiska bildkulturen. Han ser här en möjlig grund för de enkla tecken som tvärs igenom historien bestått utan någon större förändring som graffiti. 3 Denna föregångare skulle då representera en bildtradition som inte förrän på 1970-talet får tydligt stilistiska ambitioner. Den andra bildtraditionen framstår, påpekar Stewart, redan under paleoliticum som högt utvecklad konst: grottmålningarna. 4 Med detta synsätt skulle graffiti vara lika gammalt som människan själv, och i alla händelser äldre än skrivkonsten. Eventuellt kan också ett samband mellan graffiti och tidig skrivkonst diskuteras. 5 Att avgöra vilka tecken som var officiella eller inofficiella, auktoriserade eller icke-auktoriserade tiotusentals år tillbaka i tiden förefaller mig emellertid vara ett näst intill omöjligt och också mindre meningsfullt uppdrag. Ett annat -och möjligtvis mer hållbart- sätt att betrakta frågan om graffitins ålder är att enbart räkna med arkeologiska fynd som på grund av klart utsägbara historiska och andra omständigheter kan igenkännas som (det vi sen 1800-talet kallar) graffiti. Med detta synsätt blir graffitin knappast äldre än skrivkonsten. Graffiti har bl.a. kommit till användning för datering, och merparten fynd härstammar från antiken och framåt. Den graffiti som påträffas är naturligtvis den som råkat bevaras på grund av ett skyddat läge - i gravar, 2 Leroi-Gourhan, André: The Dawn of European Art. An Introduction to Paleolithic Cave Painting. Cambridge Univ. Press, Cambridge 1982, s Stewart, Jack: Subway Graffiti: An Aesthetic Study of Graffiti on the Subway System of New York City, New York University, N.Y s. Konstvetenskaplig doktorsavhandling, stencil; excerpt publicerat S Stewart, Jack: Subway Graffiti aa, s Field,Henry: Camel Brands and Graffiti from Iraq, Syria, Jordan, Iran and Arabia. Journal of the American Oriental Society, Nr 15, Oct -Dec 1952, supplement; ref. i Dagrin, Bengt: Världen är skiti leve graffiti. Författares Bokmaskin, Sthlm 1980, s.8.

10 katakomber, fängelsekällare o. dyl. Från Pompeji och Rom vet vi att graffiti var ett ungefär lika vanligt inslag i vardagslivet då som nu; kanske var det också så på andra platser vid samma tid fastän denna graffiti gått förlorad. På inskriptionerna från denna tid (antiken och framåt) är det också lättare att jämföra och urskilja vad som är folkligt, inofficiellt och graffitiartat. Det var som förut nämnts vid kontakt med dessa fynd som arkeologer som Raphael Garrucci började använda termen graffiti.6 Även om man uppskattar graffitins ålder på det sistnämnda sättet, visar den förändring som inträffar kring början av 1970-talet en slående kontrast till allt som ett längre tidsperspektiv kunnat ge vid handen. Illustrationerna härintill vill vara en provkarta på traditionell graffiti i både äldre tid och nutid. Exemplen täcker så olika områden och tider som nordiska vikingars graffiti med runor, graffiti i Pompeji, i Roms katakomber, 1940-talets Kilroy, Brassais foton av fasadristningar i Paris samt dess 1968-graffiti och en trädristning från Seine-stranden på 1990-talet. De ger bara en liten glimt av detta enorma och mångskiftande material, en mäktig underström i vår kollektiva historia. Man kan kalla dessa former och tecken för Art Brut, kulturhistoria eller graffiti; de kan lämna information till folklorister, språkvetare, arkeologer eller konstvetare och de har inspirerat konstnärer som Picasso, Klee och Dubuffet. 6 Garruchi, Raphael: Graffiti de Pompéi. B.Duprat, Paris (2:a uppl. Två delar. 108 s planscher. Sv/v ill.)

11

12 DEFINITIONER OCH BEGREPP. Här kan vi återvända till NE-definitionen (DEF. 1) på graffiti i allmänhet och traditionell graffiti i synnerhet i not 1. William McLean indelar graffitin t.om i bilder,texter och blandformer.7 Men det rör sig inte om vilka bilder texter eller blandformer som helst: deras icke-officiella och icke-auktoriserade karaktär är alltså given. Därtill kommer en varierande grad av anonymitet och spontanitet, liksom omständigheten att utövaren på egen hand eller genom tradering lärt sig förfarandet. Definitionerna tillhör graffitiforskningens mest svårknäckta problem, men vill man klassificera ett graffitiexempel kan man lämpligen börja här: text, bild eller blandform? Går man vidare kan man som Stewart räkna med ytterligare fem kategorier: agnomina, amorous, obscene, intellectual, protest. 8 Och nu närmar vi oss det egentliga ämnet för min undersökning. Det är viktigt att komma ihåg att det som citerats av McLean tillkom 1968 och publicerades 1970, alltså precis innan den nya graffitityp som mitt arbete ska behandla hade manifesterat sig. Visserligen kan den tänkas vara en av dessa blandformer, men jag menar att denna nya form avgränsar sig såpass distinkt från övriga, 9 att den är värd en egen definition, som i det följande kommer att kallas DEF. 2. Med spraykonst (eng. spraycan art) menas den form av graffiti som från 1970-talets början utvecklats av ungdomar i USA, som under subkulturella och oftast illegala former gör tags, throw-ups och pieces eller bilder som innehåller något av dessa 7 McLean gör bl.a. dessa bestämningar och förbehåll: La division des graffiti en deux classes: graffiti figuratifs (abstraits et representatifs) et graffiti linguistiques, est parfoi difficile a maintenir: car, en fait, certains des ensambles de graffiti dans les societes occidentales modernes, constituent une classe de manifestations ou l ecriture, le dessin et le signe abstrait non linguistique se mélent au point de ne plus étre dissociables les uns autres. McLean,William: Graffiti. Encyclopedia Universalis, Band 7, Paris 1970, s Citatet ur kap 4, Une systéme de symboles, s Förf. gjordes uppmärksam på artikeln av Dr. Johannes Stahl, Köln. 8 Stewart räknar med Subway Graffiti och Traditional Graffiti; den senare uppdelas alltså i kategori I-V. Stewart, Jack aa, s Detta resonemang utvecklades 1987 (Jacobson,Staffan: Ungdomsgraffitins Bildvärld. Konstv.Inst., Lunds Univ. vt 1988) och kom senare att konfirmeras bl.a. i Jack Stewarts avhandling Subway Graffiti aa.

13 formelement, huvudsakligen med sprayfärg på t.ex. murar och tåg. 10 Om vårt graffitiexempel hör hemma här, kan vi - som vi senare skall visa - avgöra om det är fråga om en tag, throw-up, piece, (TTP) eller någon legal subform. ÄMNET. Artikeln ur vilken DEF.2 är hämtad fortsätter: Graffiti av detta slag började uppträda på olika håll i Europa först på 1980-talet, i Sverige TAG är en kodifierad, noga utformad namnteckning; THROW-UP är ett stort namn med ytterkonturlinje; PIECE är en fullständig målning med ornamenterad bokstavsbild, bakgrund, figurer och signatur. Målet för en WRITER (målare) är att bli KING (ledande i stil eller skicklighet). Taki 183 var en av de första graffitimålarna i New York. Parisgruppen TCA med Mode 2 har haft stort inflytande i Europa. Även av samhället accepterade eller initierade varianter är numera vanliga. Med POSTGRAFFITI menas spraykonst för gallerier, där Futura 2000 är ett av flera kända namn Det är denna självständiga form av graffiti jag vill undersöka med avseende på, som titeln lyder, bildform, konströrelse och läroprocess.12 De definitioner som aktualiserats berör en eller flera nivåer av egenskaper hos det definierade. Vill man systematisera dessa kan det se ut så här: Klassifikation tidsbestämning geografisk belägenhet 10 Jacobson, Staffan: Graffiti. NE, band 7 aa, s Flera andra försök till allmän typologi har gjorts, t.ex. Skaarup, Peter: Dansk Wildstyle Graffiti. Libero, Kbh 1985, s.4: 1. lokumsgraffiti. 2.politisk graffiti. 3. tagging & Wildstyle graffiti. ; Suter, Beat: Graffiti. Rebellion der Zeichen. R.G. Fischer, Frankfurt Lic.arb., Zürich Univ. 181 s. ; Sjöman, Marianne: Klottrandet som fenomen. IF-rapport nr 10, Folkloristiska Inst., Åbo Akademi, Åbo 1989, 111 s. S. 23. Sjöman räknar med privat graffiti, offentlig graffiti och konstgraffiti, efter att ha diskuterat definitionerna hos Reisner (1971), Abel/Buckley (1977), Dundes (1979), Blindheim (1985) och Mathiesen (1987). 11 Jacobson, Staffan: Graffiti aa, s Se även: Graffiti. Fogtdals Konstlexikon, band 6, Kbh 1993, s Anm.: När jag (främst av språkliga skäl) använder ordet bildform i st. f. någon av dess synonymer, avses typ av, sort eller slag av bild.

14 lokalförekomst legislativ status professionell status teknik och utförande utseende och innehåll utövarens identitet utövarens intention enligt en modell som delvis tillämpats av Robert Sommer13 i ett liknande sammanhang. Här kan man slutligen plocka in exempel från visuellt eller språkligt dominerad graffiti eller från dess blandformer för en mer ingående individuell beskrivning. Tillvägagångssättet kan användas till att systematisera praktiskt taget all offentligt förekommande graffiti, något som kan vara användbart vid insamlingsarbete och forskning i arkivsammanhang.14 Användbara definitioner ska vara både avgränsande och någorlunda heltäckande. DEF. 1 täcker dels graffitins huvudgrupper, och med de gjorda tilläggen skiljer den också ut graffitin från t.ex. mexikanskt muralmåleri eller europeiskt fasadmåleri. DEF. 2 utesluter enligt min mening angränsande företeelser - som t.ex. brigadmåleri eller graffiti utövad av traditionellt utbildade konstnärer - samtidigt som den kort beskriver subkulturens visuella grundformer och dess praxis. DEF. 1-graffiti har förekommit sedan åtskilliga tusen år och förekommer alltjämt. DEF. 2-graffiti har däremot endast förekommit sen slutet av 1960-talet/början av 1970-talet. Skillnaden i stil, utförande, funktion, innehåll och historisk bakgrund dememellan bör alltså framgå. Hur ämnet avgränsas definitionsmässigt har jag redan redogjort för i det föregående. 13 Sommer, Robert: Brigadmåleri och grannskapskonst. I: Jacobson/ Johanneson/ Johnson/ Sjögren: Folklig och kommersiell konst. Norstedts, Sthlm 1980, s Här skulle man kunna invända att klassificeringen av trad.graf:s undergrupper främst utgår från innehållet och budskapet, medan klassificeringen av spraykonstens undergrupper främst utgår från formen och stilen. I praktiken är gränserna mera flytande. Så t.ex. kan enskilda trad.graf.-exempel ha dekorativa egenskaper (jmf Art Brut) och enskilda spraykonstexempel innefatta epigrafiska budskap. Vidare impliceras här inte att den ena kategorien skulle vara bättre eller sämre än den andra; däremot att de helt enkelt har olika karakteristika. Utifrån detta (utbyggbara) system gör man alltså först en A) grovsortering av det graffitiexempel man vill bestämma i huvudkategorier (efter McLean). Om det visar sig möjligt går man vidare till B) delformer och underformer (efter Stewart / Castleman / Jacobson). Slutligen används C) det anvisade Sommer/Jacobsons schema till en detaljgranskning.

15 Tidsmässigt. Den äldre och den traditionella graffitin samt forskningen om dem har behandlats ofta och utförligt på annat håll, och det är inte min avsikt att gå närmare in på detta. Det förekommer allmänna omdömen om graffiti, men en genomgång av den äldre litteraturen har inte visat på något teoribygge med direkt tillämpbarhet på TTP-graffiti. Ett kommenterat urval av trad.graf.- litteraturen från fyra sekler och flera språkområden - alltifrån Antonio Bosio s Roma Sotterranea 1593 till John Bushnells Moscow Graffiti återfinns dessutom i avhandlingens bibliografi under rubriken Graffiti utom TTP. De tidsperioder jag framförallt behandlar är i USA - från de första tagsen till de s.k. sista tågmålningarna - och i Europa - från det att TTP börjar uppträda här och fram till nutid. Tyngdpunkten ligger på den sistnämnd perioden. Geografiskt. TTP-graffitin finns i hela västvärlden, men förutom den nödvändiga fokuseringen av USA(uppkomsten) och Europa(konströrelsen) koncentrerar jag mig särskilt på Sverige. TERMINOLOGI OCH BENÄMNINGAR: ORDET GRAFFITI. Enligt McLean använde arkeologer och paleografer ordet graffiti på 1800-talet för att skilja folkliga kursiva inskriptioner från officiella inskrifter på antika monument.15 Dessförinnan förekommer ordet Sgraffitto, som betecknar olika hantverksmässiga ristningstekniker i infärgade lager av fasadputs och i lergods. Som Johannes Stahl påpekar, använder Vasari redan 1564 ordet sgraffitto i den förra betydelsen.16 Som uttryck för språkligt dominerad graffiti använder Allen Walker Read17 begreppet Folk Epigraphs.. Ordet graffiti fick sin vidare spridning bl.a. genom Brassais18 och Robert Reisners böcker19 och förefaller ha slagit igenom i allmänt språkbruk ganska sent, i Sverige enligt Svenska Språknämnden20 först 1975 i betydelsen 15 McLean aa, s Stahl, Johannes: Graffiti: zwischen Alltag und Ästhetik. Konstvetenskaplig doktorsavhandling, Köln S. 4 i manuskript på 234 s. Publicerad på Scaneg Verlag, München Read, Allen Walker: Lexical Evidence from Folk Epigraphy in Western North America: A Glossarial Study of the low Elements in the English Language. Olympic Press, Paris Nyutgåva: Classic American Graffiti. Maledicta, Waukesha Brassai (Guyla Halasz): Graffiti. Zwei Gespräche mit Picasso. Chr. Belser Verlag, Stuttgart Fransk utgåva : Edition du Temps Reisner, Robert: Graffiti. Two Thousand Years of Wall Writing. Cowles, N.Y Ny-ord i svenskan från 40-tal till 80-tal. Esselte, Sthlm 1986, s. 97.

16 väggklotter. Ordet graffiti har i analogi med den språkliga praxis som utbildats - se t.ex. Castleman21 och Chalfant 22 vanligen kommit att användas genomgående i sin pluralform, dvs en graffiti, flera graffiti; så kommer också jag att skriva det. Ordet dipinti betecknar någon gång i litteraturen graffiti utförd med pensel, men används inte heller i det följande. ORDET KLOTTER. I svenskan har ordet klottra enligt Svensk Etymologisk Ordbok23 förekommit sen Det motsvaras av danskans och norskans kludre och antas vara en germansk nybildning av imitativ karaktär. Liknande ord förekommer i andra språk, t.ex. eng. Scrawling och Scribble-scrabble, ty. Kritzelei, ital. Gofferia, lat. Scariphare. Telefonklotter eller privatklotter 24 motsvaras närmast, men knappast med någon större exakthet av eng. Doodle. Av verbet klottra blir substantivet klotter. Enligt Sv. Akademiens Ordlista betyder klottra rita eller skriva slarvigt.25 Den tidiga betydelsen förefaller bäst stämma in på barnklotter,26 dvs barns teckningsutveckling under 1:a - 3:e levnadsåret. Syftande på en vuxen persons aktiviteter används ordet ibland även i pejorativ bemärkelse. I alla händelser är detta ett normativt begrepp, vilket ställer till problem när det skall användas synonymt med graffiti - något jag av den orsaken vill försöka undvika. Det i svenskan äldre ordet klotter har i media fått beteckna äldre(eller sämre ) graffiti, och det i svenskan nyare ordet graffiti har likaledes i media fått beteckna nyare(eller bättre ) graffiti. Mot dessa och andra inkonsekventa semantiska skillnader överlagrade med betydelseförskjutningar har jag medelst definitioner och exempel velat klargöra reella karakteristika hos TTP-graffiti och andra graffitikategorier. 21 Castleman, Craig: Getting up. Subway graffiti in New York. MIT Press, London 1982, 3:e uppl. 1986, s. XI. 22 Chalfant, Henry/Prigoff, James: Spraycan Art. T&H, London 1987, s Hellquist, Elof: Svensk Etymologisk Ordbok. 3:e uppl., band 1, Gleerups, Lund 1957, s Se: Thordeman, Thord: Telefonklotter/klotter.Ett försök till typologisering och attitydmätning. Konstv. Inst., Lunds Univ., vt Uppsats, stencil; samt Schwartz/Dovido: Reading Between the Lines. Perceptual and Motor Skills, 59:1984, s Svenska Akademiens Ordlista, 10:e uppl., Norstedt, Sthlm 1982, s.227. Se även: Svenska Akademiens Ordbok, band 14, Lund 1937, s. K1362-K1364. (Fyllig behandling av ordets äldre innebörder och varianter) samt: Klotter, klotter-, SAOB:s Arkiv, excerptsamlingen. 26 Jmf: Berefelt, Gunnar: Klotter. A&W, Sthlm 1971.

17 ORDET SPRAYKONST, ORDET TTP. Den form av graffiti jag särskilt kommer att syssla med, har också fått en mängd olika beteckningar: New York Graffiti (Mailer 1974), Subway Graffiti (Castleman 1982), Subway Art (Cooper/Chalfant 1984), Wildstyle Graffiti (Skaarup 1985), Spraycan Art (Chalfant/Prigoff 1987), Logo-graffiti (Skyum- Nielsen 1987), Mass Transit Art (Stewart 1992), Hip Hop Graffiti - HHG (Brewer 1992). Själv har jag laborerat med begrepp som ungdomsgraffiti, graffitimåleri27 och spraykonst28, och graffitimålarna själva använder allt oftare beteckningen Aerosol Art.29 Innebörden i dessa ord är emellertid helt och hållet densamma. Den term jag oftast använder är alltså TTP-graffiti (Tags/Throwups/Pieces-graffiti), vilket jag anser är så nära sanningen man kan komma. Spraykonst avser då TTP inklusive gallerikonstvarianten och andra snarlika yttringar, när inget annat anges. FORSKNINGSLÄGET. Litteraturen om traditionell och äldre graffiti är omfattande, men den vetenskapliga litteraturen i mitt ämne har varit mycket sparsam fram till slutet av 1980-talet. Vid två tillfällen under arbetets gång har jag fått lägga om kurs. Johannes Stahls respektive Jack Stewarts undersökningar, som nådde mig i ett framskridet stadium av arbetet, har fått mig att avvika från mina tidigare planer och fokusera intresset på andra områden. Detta är förklaringen till att t.ex. avsnittet om forskning och TTP-graffitins bakgrund fått den utformning det nu har. De konstvetenskapliga verken har sökt beskriva och jämföra TTP-graffitins tidiga stilutveckling (J.Stewart), receptionshistoria (Stahl,Tulissio) och positionsbestämma den i förhållande till annan graffiti och till konst (J.Stewart, Stahl,Tulissio.) Vad gäller tidigare forskning i övrigt hänvisas till genomgången i kap Jacobson, Staffan: Ungdomsgraffitins Bildvärld. Konstv. Inst., Lunds Univ., vt Jacobson, Staffan: Spraykonst. Graffiti från tecken till bild. Kalejdoskop, Åhus Anm.: Bland tongivande writers i New York uppfattas ordet graffiti som helt inadekvat; i amerikanskt språkbruk har det också en mer ofördelaktig laddning än i europeiskt. Tags-Throw-ups-Pieces är dock korrekt även ur denna synvinkel.

18 Själv kommer jag att framförallt koncentrera mig på själva bilden, dess utförande, uttryck och innehåll, samt målarna själva och särskilt då de svenska. Här finns ännu mycket litet gjort men ett desto större behov av kunskap. Detta, tillsammans med vad jag hävdar om TTP som läroprocess, om samhällets strategier samt om Wildstyle och dess uppbyggnad, får anses motivera undersökningens syfte. Dessutom har ämnet i sig, så som jag behandlar det, en klar relevans inte bara för konstvetare och ungdomsforskare utan för alla som befattar sig med ungdomar och vistas i den offentliga miljön; från föräldrar och lärare till myndigheter och beslutsfattare. TESER OCH FRÅGESTÄLLNINGAR. I de resonerande delarna av texten utkristalliserar sig efterhand vissa genomgående teman, som att:

19 * TTP, som bl.a. beskrivits som meningslös förstörelse i stället är en meningsfull, om än kontroversiell, aktivitet. Den är meningsfull på flera nivåer och i flera bemärkelser. * TTP-graffitin är en estetisk produktion där Wildstyle, dess bokstavsformgivning, bilder och stilutveckling framstår som det främsta bidraget till ungdomskulturens och konstens historia. * TTP-graffitin bl.a. är kopplad till en ovanlig läroprocess i min egen angivna bemärkelse. När jag hävdar detta och prövar det mot materialet uppkommer nya frågor som skulle kunna formuleras på följande sätt: Bildform.: Är TTP-graffitin en ny typ av graffiti och en ny typ av bild och i så fall, vad är dess mest originella gestaltning? Vad vet vi om bildernas uppkomst, tillkomst, förekomst, innehåll, utehåll och innebörder? Konströrelse: Hur har TTP spridits och utvecklats? Vilka impulser har TTP mottagit från andra konstnärliga traditioner och hur har dessa i sin tur påverkats av TTP? Vilka resultat har samhällets motåtgärder fått? Är TTP konst? Läroprocess: Hur ser TTP:s estetiska och sociala praxis ut och vilken eller vilka funktioner har den för utövarna? Vad utmärker utövarna som ungdomskategori? Svaren är långt ifrån givna på förhand och jag har själv ofta gripits av förundran - vilket i sin tur sporrat min nyfikenhet ytterligare. MATERIAL, KÄLLOR, KÄLLKRITIK. Själva bilderna, skisserna, intervjuer, fotografier, brevväxlingar och personliga kontakter utgör givetvis primärkällorna. Jag har också utifrån bibliografier och databaser samlat alla tillgängliga böcker, utställningskataloger, tidskrifts- och tidningsartiklar i ämnet, företrädesvis på engelska, tyska, franska och nordiska språk. Det totala materialet har sedan katalogiserats, bearbetats och integrerats. De viktigaste källorna för en konstvetare är alltså bilderna i sig. Att upptäcka, betrakta och uppleva dem, se dem komma till, återvända till dem, diskutera, analysera och fotografera dem har hela tiden varit det primära när jag sökt insikt i denna hemlighetsfulla och fascinerande värld. Samtidigt är detta ett skapande område som verkligen är i behov av dokumentation: på samma gång som stora

20 summor läggs ner på att vårda och bevara den historiska äldre graffitin används minst lika stora summor till att utplåna vår egen tids tecken på väggarna. När det gäller muntliga källor är det första problemet förstås anonymiteten och de ständigt utbytbara täcknamnen. Nästa problem är att writers utgör en så pass stor population - det rör sig om tiotusentals personer. Dessutom är många okända målare lika skickliga eller bättre än de som råkat nå offentligheten. För att fortsätta med de muntliga källorna beror det på vem man frågar. Writers har ett naturligt intresse av att framhålla sin egen insats; ibland spelar naturligtvis också antagonismer eller vänskapsförhållanden in. Man kan alltså inte utan vidare förlita sig på enskilda utsagor, utan måste söka väga ihop dem. Å andra sidan finns hos alla writers ett stort intresse för den egna historien - namnen, vem som var först, vem som uppfann den bokstavsvarianten eller den tekniken. Medan den traditionella graffitin praktiskt taget aldrig har en känd upphovsman, är TTP-graffitins utövare trots allt tillgängliga på ett annat sätt vilket också ger helt andra möjligheter. Skriftliga källor är ibland - men inte alltid - tillförlitligare i den mån som flera olika uppgifter diskuterats och deriverats till en. Den samlade litteraturen om graffiti uppgår till minst 3000 titlar och utökas hela tiden. Tidskrifts- och tidningsartiklar kan ibland vara tendentiösa eller osakliga och har då i källhänseende behandlats med vederbörlig försiktighet. Däremot är de värdefulla när det gäller att belysa opinioner och attityder, och bibliografien förtecknar av det skälet ett stort antal (i synnerhet svenska) tidningsartiklar i kronologisk följd, i särskilda fall också med kommentarer om innehållet. Om läsaren känner alla dessa namn på målare som ibland dyker upp som en belastning för texten, kan han vara övertygad om att graffitimålarna själva velat se och ge exempel på ännu många fler. Något slags urval är trots allt nödvändigt, och erfarenheterna från tidigare undersökningar säger mig att det är svårt men inte omöjligt: Vissa namn återkommer väl ofta i källorna medan andra behöver lyftas fram särskilt beroende på sin insats och sitt inflytande; detta kan bara bedömas empiriskt. METOD, FORSKARROLL, TVÄRVETENSKAPLIGA ANSATSER. Sedan sommaren 1987 har jag nu sysslat med en sorts närläsning av TTPgraffitins kultur och bilder. Jag har lärt känna graffitimålare över hela världen, jag har levt med dem, diskuterat med dem, följt med ut på nattliga äventyr och tillbringat många dagar och nätter i tunnlar, på spårområden och i

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum funderingsfrågor och uppgifter inom svenska, samhälle och bild

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum funderingsfrågor och uppgifter inom svenska, samhälle och bild en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Graffitins historia funderingsfrågor och uppgifter inom svenska, samhälle och bild Ämne: Svenska, SVA, SFI, Bild, Samhällskunskap, Media

Läs mer

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

diskussionsunderlag BLUE, KARMA, TIGER

diskussionsunderlag BLUE, KARMA, TIGER diskussionsunderlag BLUE, KARMA, TIGER Vad tycker du? Vad är konst? Är graffiti konst? Är graffiti naturligt? Verkar påståendet att människor i alla tider har haft ett behov av att lämna avtryck och påverka

Läs mer

RAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet)

RAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet) Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn RAPPORTSKRIVNING (titel på arbetet) Ort och datum Författare(om det är flera skrivs namnen i bokstavsordning) Innehåll 1. Inledning(kapitelrubrik)...3

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Frågor och svar om tekniska rapporter

Frågor och svar om tekniska rapporter Frågor och svar om tekniska rapporter Frågorna är ordnade efter rapportens struktur Titelsidan Hur ska titelsidan se ut? Universitet, program, kurs, termin, datum och år. Författarnamn och e-postadresser,

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

20 Namnet Gatunummer. Namnet Gatunummer

20 Namnet Gatunummer. Namnet Gatunummer Förord I begynnelsen var Namnet. Du får ett namn och blir någon, utan namn är du ingen. Namn ger oss möjligheten att bli odödliga. Det yttersta straffet är att bli berövad sitt namn. Att skriva sitt namn

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp)

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) Konkreta krav KN - Seminarium HT 2007 " Ämnesbeskrivning (ca 150-250 ord) + litteraturlista " Uppsats (ca 20 sidor) " Opposition (2-3 sidor) Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) " Presentation av uppsatsen

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Artikelskrivandets konst, 7.5 hp

Artikelskrivandets konst, 7.5 hp Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier HT 2014 KURSPLAN Artikelskrivandets konst, 7.5 hp Huvudområde: Pedagogik Utbildningsnivå: Forskarutbildning Betygsskala: För denna kurs ges

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi.

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Sökplan TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Anvisningar Sökplanen påbörjas

Läs mer

Titel. Äter vargar barn?

Titel. Äter vargar barn? Fredrika Titel Undertitel Äter vargar barn? En fältstudie Ta bort denna ruta ur ditt dokument! Den finns bara med som en vägledning och skall inte finnas i det färdiga dokumentet. Gymnasiearbete vt 2014

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen Examensarbetet ska anknyta till montessoripedagogiken och omfatta en enkel vetenskaplig undersökning (ex litteraturstudie, intervju, observation eller enkät),

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Typografi, text & designperspektiv

Typografi, text & designperspektiv Typografi, text & designperspektiv Serif Hårstreck Stapel Heplx x-höjd Baslinje Grundstreck Serif Underhäng Inre form I dag Lite bakgrund Övergripande grunder inom typografi Text hantering Elva Synlig

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

SPAK01, spanska, kandidatkurs

SPAK01, spanska, kandidatkurs Språk- och litteraturcentrum Spanska SPAK01, spanska, kandidatkurs Studiebeskrivning Fastställd 2007-09-10 av lärarkollegium 3 att gälla fr.o.m. höstterminen 2007 Introduktion SPAK01, 61-90 högskolepoäng,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Historiska källor ETT LÄROMEDEL FÖR HÖGSTADIET OM HISTORISKA KÄLLOR MIKAEL BRUÉR. CC BY-NC-SA 4.0 internationell licens.

Historiska källor ETT LÄROMEDEL FÖR HÖGSTADIET OM HISTORISKA KÄLLOR MIKAEL BRUÉR. CC BY-NC-SA 4.0 internationell licens. Historiska källor ETT LÄROMEDEL FÖR HÖGSTADIET OM HISTORISKA KÄLLOR MIKAEL BRUÉR CC BY-NC-SA 4.0 internationell licens. UNIONSBREVET, 1397 1397 skapades Kalmarunionen mellan Danmark, Sverige och Norge.

Läs mer

Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport. Titel. Titeln får inte vara för lång, högst fem ord.

Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport. Titel. Titeln får inte vara för lång, högst fem ord. Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport Titel Titeln får inte vara för lång, högst fem ord. Eventuell undertitel Undertitel ska ej upprepa vad som sägs i huvudtiteln. Högst två rader Namn/klass

Läs mer

TITEL -ev.undertitel-

TITEL -ev.undertitel- Teknikum Klass Projektarbetet VT-XX TITEL -ev.undertitel- ÅÅMMDD Namn: Handledare: SAMMANFATTNING (ABSTRACT) Här sammanfattar du hela arbetet (gärna på engelska). Syftet med sammanfattningen är att snabbt

Läs mer

Bredäng Blasieholmen: Vem äger det offentliga rummet?

Bredäng Blasieholmen: Vem äger det offentliga rummet? Bredäng Blasieholmen: Vem äger det offentliga rummet? Bredäng Blasieholmen: Vem äger det offentliga rummet? Bredäng Blasieholmen: Vem äger det offentliga rummet? är ett Skapande skola-samarbete mellan

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Här nedan finns förslag på två olika sätt hur tryckta och otryckta källor kan anges i löptexten.

Här nedan finns förslag på två olika sätt hur tryckta och otryckta källor kan anges i löptexten. Källhänvisningar Källhänvisningar görs för att den som läser ditt arbete ska kunna se varifrån du hämtat informationen men också kunna leta fram källan och läsa vidare. Alla källor som du refererar till

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

KN - Seminarium VT Kursledare: Marina Waldén Kursens hemsida:

KN - Seminarium VT Kursledare: Marina Waldén Kursens hemsida: KN - Seminarium VT 2006 Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv Kursledare: Marina Waldén Kursens hemsida: http://www.abo.fi/~mwalden/exfortsemi06.html Kort om kursen Mål: Öva muntlig och skriftlig framställning

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman Kurs-PM Mediernas utveckling och förändring VT 2008 Tobias Olsson och Lowe Hedman Innehåll Sida Detaljschema 3 Föreläsningarna 4 Seminarieer 4 Examination 5 Kursplan 6 Litteraturlista 7 2 Detaljschema

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn

Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Till läraren Det här är en lärarhandledning för dig som vill arbeta med Stig Dagermans novell Nattens lekar. Handledningen

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Rapport för framställande av produkt eller tjänst Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport

Läs mer

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10 Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET)

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) ENGELSKA B MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) Du skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för dig

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Språket, individen och samhället VT08

Språket, individen och samhället VT08 Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Linköpings universitet En förnyare av forskning och utbildning Joakim Westerlund/Peter Igelström Linköpings universitetsbibliotek Källkritik utan tvivel är man inte riktigt klok Tage Danielsson Bilden

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Linköpings universitet En förnyare av forskning och utbildning Joakim Westerlund/Peter Igelström Linköpings universitetsbibliotek Källkritik utan tvivel är man inte riktigt klok Tage Danielsson Bilden

Läs mer

PM för kurs i Vetenskapsteori

PM för kurs i Vetenskapsteori PM för kurs i Vetenskapsteori Doktorandkurs, 5 poäng, HT-07 Allmän information Varje läsår ges en kurs i vetenskapsteori för LTU:s doktorander. Kursen är tänkt att motsvara 5 poäng i forskarutbildningen.

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik Säbyholms montessoriskola Årskurs 6 Plats för bild som har med arbetet att göra Eget arbete 15 Poäng Rubrik Underrubrik Förnamn Efternamn Examinator: Förnamn Efternamn Handledare: Förnamn Efternamn 1 Sammanfattning

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande

Läs mer

Syfte "Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem" (Lgr11, s.

Syfte Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem (Lgr11, s. LPP Etik och estetik: En varelse som representerar mig. Kacper Rozanski Beskrivning av elevgrupp Den här pedagogiska planeringen riktar sig till en grupp på 40 st elever som går i årskurs 3 och är tänkt

Läs mer

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen Sofia Johansson Utvecklingsarbete för barnmorske (YH)-examen Utbildningsprogrammet för vård Vasa, 2014 UTVECKLINGSARBETE I BARNMORSKEKUNSKAP

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen Essä Vad är en essä? En essä är en text där en person försöker reda ut sina tankar och kunskaper inom ett ämne eller utifrån en frågeställning. Ämnena kan variera mellan allt från hur fotboll och politik

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer