# FÖR GÖTEBORGSREGIONENS NÄRINGSLIV

Transkript

1 PÅ VÄG MED JULIA MJÖRNSTEDT Pratar om cancer på ett nytt sätt SKYLTA OM! Plakat från Partille tar över världen SÖKMOTORIK Så syns du på nätet # FÖR GÖTEBORGSREGIONENS NÄRINGSLIV REGIONALT SNART ÄR VI Njie Group är årets uppstickare SLÅR IGENOM ELBUSSEN TYST OCH ENERGISNÅLT GENOM CENTRUM EXTRARESURS Så kan studenter hjälpa ditt företag GÖTEBORG LOCKAR INVESTERARE Storsatsning på Life Science

2 Vi vill vill förändra dels hur folk bemöter människor med cancer, dels hur samhället i stort tar hand om cancersjuka både under och efter deras sjukdom. FOTO: OSKAR ALLERBY Julia Mjörnstedt, grundare av Ung Cancer. Läs mer på sidan 8. Förkläde var framgångsrecept Göteborg bästa logistikläget Hallå där Anna-Lena Johansson, chef för Företagsutveckling på Business Region Göteborg Ny chans att söka FoU-kort Ett förkläde med två grytlappar i jojo-tråd så ser Göteborgs bästa affärsidé ut bland gymnasieungdomar. Nu får fem tjejer från företaget Apron och LM Engströms gymnasium representera regionen när Ung Företagsamhet, UF, arrangerar riksfinal i Stockholm i maj. Karolina Bergenwall är en av eleverna bakom företaget Apron UF, som de har fått möjlighet att utveckla på lektionstid. Men det går mycket av fritiden också. Det roliga är att man får testa sina gränser. Man märker att gränsen för vad man kan och vågar ligger längre bort än man trodde. Det är bara fantasin som sätter gränser för vad man kan göra. Fantasin spelade stor roll när skolkamraterna kom på sin produktidé: snyggt formgivna förkläden med grytlappar som sitter fast i förklädet med hjälp av jojo-tråd alltid till hands, omöjliga att lägga bort. Finalen går av stapeln på Stockholmsmässan i Älvsjö den maj. Göteborgsregionen kommer också att representeras av Wear to Change UF från Mimers Hus gymnasium. Göteborgsregionen har landets bästa logistikläge, enligt bransch- tidningen Intelligent Logistik. Tidningen har granskat 25 svenska platser när det gäller kriterier som geografiskt och demografiskt läge, samt den samlade kvaliteten när det gäller infrastruktur. Göteborg kom på första plats redan när den första undersökningen gjordes 2005, och förutsättningarna har inte blivit sämre sedan dess. Till stadens fördelar hör Nordens största hamn, med flera oceangående direktlinjer och många järnvägspendlar för gods, och korta avstånd mellan hamn och lager. Andra styrkor är enligt undersökningen allmänt god infrastruktur, spetsutbildningar vid Chalmers, Handelshögskolan och Göteborgs Universitet samt det utbyggda nätverkssamarbetet inom Business Region Göteborg. Tvåa på listan är Örebroregionen, följt av Jönköpingsregionen. Den 3 april arrangerar Business Region Göteborg ett rundabordssamtal på BRG Business Center på Rymdtorget i Bergsjön. Vid bordet sitter representanter för ett tiotal företag från nordöstra Göteborg samt kommunalråden Anneli Hulthén (S) och Jonas Ransgård (M). Du ska moderera samtalet. Vad är syftet med att sammanföra de här personerna? Ett prioriterat mål för Business Region Göteborg är att förbättra företagsklimatet i Göteborgs Stad. I fjol arrangerade vi två rundabordssamtal, dels för växande företag och dels för företag inom konstnärliga och kreativa näringar. De slog väl ut och vi ska genomföra fler i år. Den här gången fokuserar vi på en stadsdel. I nordöstra Göteborg finns stor potential men också stora utmaningar. Hur ska rundabordssamtalet bidra till att förbättra företagsklimatet? Bland företagen vi har bjudit in finns en bra mix av nya och etablerade företag i olika branscher. Tanken är att företagarna tar upp behov och utmaningar och för en dialog med politikerna. Förhoppningsvis bidrar samtalet till förbättringar som i sin tur stärker företagsklimatet. Vid årsskiftet avslutades EU-projektet Utveckling i Nordost. Vad händer med de business centers som Business Region Göteborg har etablerat vid Rymdtorget och i Angereds centrum? De drivs vidare och dit kan man komma om man driver eller ska starta företag och behöver rådgivning eller vill knyta kontakter. TEXT GUSTAF HÖÖK FOTO: BRG Sedan FoU-kortet introducerades hösten 2009 har 133 företag i Västra Götalandsregionen fått stöd till forskning och utveckling. Nu är det dags att söka igen. Stödet ges till projekt som ska stärka företagets internationella konkurrenskraft och bidra till en mer energieffektiv produktion och konsumtion. Programmet, som drivs av Västra Götalandsregionen, tar emot ansökningar från småoch medelstora företag fram till den 1 april. FoU-kortet finns i två typer: Bas, där man kan söka högst kronor för att undersöka vilka FoU-insatser som behövs för ett specifikt företag, eller Avancerat, som kan ge upp till kronor för att ta fram ny vetenskaplig kunskap och kompetens för utveckling av tjänster, varor och processer. FOTO: UNG FÖRETAGSAMHET FOTO: SHUTTERSTOCK 2

3 PÅ VÄG MED JULIA MJÖRNSTEDT SKYLTA OM! SÖKMOTORIK FÖR GÖTEBORGSREGIONENS NÄRINGSLIV ledare Vad tycker du om Business? Vad gillar du, vad gillar du inte? Har du tips på vad vi kan skriva om? Har du något att säga? Mejla BUSINESS # Ur innehållet 4 För sex år sedan köpte Assan Njie sydkoreanska drickaflaskor som han lagrade i ett pingisrum i en källare. I år hoppas Njie Group årets uppstickare omsätta 50 miljoner kronor. 8 Cancer brukade vara något skambelagt som man talade tyst om. Sedan startade Julia Mjörnstedt patientorganisationen Ung Cancer och hittade ett helt nytt tilltal. 10 En buss utan motorbuller och utan utsläpp, med hållplatser inomhus och nya tekniska lösningar för passageraren. Framtidsvisionen ElectriCity blir verklighet i Göteborg redan nästa år. 12 Praktikanterna från Handelshögskolans Matix-program gör analys- och utvecklingsarbetet som småföretagarna inte hinner med. I vår sker rekrytering för hösten. 18 Göteborgsregionen växer med fyra busslaster varje vecka. Nu siktar den nya tillväxtstrategin på att vi ska vara 1,75 miljoner i regionen Pratar om cancer på ett nytt sätt Njie Group är årets uppstickare Plakat från Partille tar över världen SLÅR IGENOM EXTRARESURS Så kan studenter hjälpa ditt företag GÖTEBORG LOCKAR INVESTERARE Storsatsning på Life Science Så syns du på nätet # REGIONALT SNART ÄR VI ELBUSSEN TYST OCH ENERGISNÅLT GENOM CENTRUM Tidningen Business ges ut av Business Region Göteborg, som ansvarar för näringslivsutveckling i Göteborgs Stad och representerar 13 kommuner i regionen. Business Region Göteborg ska bidra till att skapa fler arbetstillfällen och därigenom åstadkomma en hållbar tillväxt i Göteborgsregionens näringsliv. Detta gör vi genom att erbjuda kunskap och kontakter som skapar förutsättningar för dig som vill starta, etablera eller utveckla företag i regionen. Vill du prenumerera gratis på Business? Anmäl dig på Ansvarig utgivare Patrik Andersson, patrik.andersson@businessregion.se Redaktörer Malin Dittmer och Maria Leffler Produktion Rubrik AB, Omslagsfoto Johannes Berner Tryck Lenanders Grafiska AB Citera oss gärna, men ange källan. För insänt, ej beställt, material ansvaras ej. BUSINESS REGION GÖTEBORG / Samverkan lyfter Göteborgsregionen S nart kommer ljudlösa och utsläppsfria bussar att glida fram på Göteborgs gator. Bussarna drivs av förnyelsebar el och ändhållplatserna kommer att vara inomhus. Det låter som en framtidsvision, men kommer att vara verklighet redan nästa år. Projektet ElectriCity ska skapa ett innovativt bussystem som en integrerad del i stadens kollektivtrafik. Det är initierat av Volvokoncernen och Business Region Göteborg är en av flera parter. Detta är ett exempel på hur vi tillsammans med andra aktörer jobbar med vad vi kallar för demonstrationsprojekt. Att Göteborg blir en testarena för nya lösningar i verklig stadsmiljö bidrar till innovation och en hållbar utveckling. Det leder till större konkurrenskraft och nya exportmöjligheter för företagen i regionen och ökar samtidigt intresset för vår region. En annan spännande utveckling och ett stort steg framåt för life science i Göteborgsregionen är avsiktsförklaringen som skrivits mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och det svensk-norska företaget Sveanor Fastigheter. Det handlar om att skapa förutsättningar för ett gynnsamt samarbete mellan sjukvård, forskning och näringsliv. Du kan läsa mer om både ElectriCity och utvecklingen på Medicinareberget längre fram i tidningen. Båda satsningarna är goda exempel på hur samverkan mellan näringslivet, akademin och den offentliga sektorn bidrar till tillväxten i regionen. Bland annat genom att de ökar möjligheten för framtida investeringar och etableringar. För att Göteborgsregionen ska kunna fortsätta växa måste vi hela tiden arbeta med att attrahera nya företag och ny kompetens till vår region. Varje ny etablering leder till nya arbetstillfällen och ett av Business Region Göteborgs viktigaste uppdrag är att bidra till ökad sysselsättning i Göteborgsregionen. Ett annat sätt att bidra till fler jobb är att ge företagen som redan finns i regionen förutsättningar att växa. Detta gör vi bland annat genom vårt tillväxtprogram Expedition Framåt. Över 500 företag är medlemmar i programmet och på vår årliga inspirationsdag prisades två av dessa för sin starka tillväxt och för att ha vågat göra något annorlunda. Jag vill därför avsluta med att gratulera Årets tillväxtföretag Infracontrol och Årets uppstickare Njie Group (som ni kan läsa mer om på nästa uppslag). Två spännande företag som vi hoppas kan inspirera andra att våga växa och tänka nytt. PATRIK ANDERSSON VD BUSINESS REGION GÖTEBORG AB 3

4 tillväxt njie group TEXT GUSTAF HÖÖK FOTO JOHANNES BERNER Ljus framtid för törstsläckaren Assan Njie fick en idé, följde sin instinkt och köpte en container full med aloe vera-dryck. Knappt sex år senare prisas Njie Group som årets uppstickare vid Inspirationsdagen och siktar på att omsätta 50 miljoner kronor. B ildgoogla Assan Njie och du möts av en fajter med muskulös bar överkropp, bestämda ögon och knutna nävar. Den unge man som tar emot Business i ett konferensrum i Gårda har kavaj och slips, nära till leendet och händer som ställer fram några plastflaskor på bordet mellan oss. Kontrasten kunde inte vara större men att vi träffar affärsmannen Assan Njie beror indirekt på hans förflutna som idrottsman. Under flera år tillhörde han Europaeliten i kampsporten MMA, mixed martial arts. Assan Njie var ofta i Holland på träningsläger och vid ett av besöken fick han stifta bekantskap med en för honom ny dryck. Min träningskompis drack den hela tiden, säger han. Det var en aloe vera-dryck med smak av vindruva och honung. Jag hade aldrig testat något liknande. Det fanns fruktkött i drycken och den var jättegod. Jag köpte med mig tre flaskor hem till Sverige och när de var slut satt jag och luktade på en av dem. Han skrattar åt minnet: Jag ville bara ha mer. Efter ett tag slog det mig: en sådan här dryck borde man ju importera. Sådana idéer stannar ofta vid just idéer, men Assan Njie gjorde slag i saken. Han fick kontakt med tillverkaren i Sydkorea och sommaren 2008 tog han ett banklån, med sin mamma som borgenär, på kronor för att kunna köpa flaskor aloe vera-dryck. Minsta möjliga beställning var en containerlast. När containern kom fick vi bära lådor, jag och sju kompisar. Jag hade inget lager, men fick låna pingisrummet i mammas hyreshus på Guldheden. När det var fullt fyllde vi halva mammas vardagsrum och det sista fick stå i min flickväns källare. Då hade vi burit lådor fram till midnatt. En lång dag var till ända, men jobbet hade bara börjat. Drycken hade ett bäst före-datum på ett år och Assan Njie saknade såväl affärsplan som erfarenhet av försäljning. Just när han kontaktat några av de stora dagligvarukedjorna fick Assan se att hans dryck såldes på Hemköp. Samma tillverkare hade sålt till flera kedjor. Jag hade trott att jag skulle vara ensam om drycken, så jag fick tänka om. Assan Njie riktade in sig på gym, hälsokostaffärer, salladsbarer och trendiga kaféer. Tanken var att skapa en exklusiv känsla kring drycken. Jag byggde varumärket på magkänsla och responsen var bra. I det segmentet fanns ingen konkurrens. Han åkte runt med moped eller skåpbil för att sälja in och leverera. Flickvännen, som jobbar på reklambyrå, hjälpte till med marknadsföringsmaterial. När det hade gått ett år var de flesta flaskorna sålda eller bortskänkta, till exempel till olika sportiga events. Assan Njie hade tillräckligt med luft under vingarna för att köpa ytterligare ett parti och när även det var sålt tog han två viktiga steg. Jag anställde en säljare i Stockholm och till nästa leverans, två containrar, beställde jag egna etiketter och lanserade produkten som Aloe Vera Drycken. Originaletiketterna var giftgröna och såg asiatiska ut. Jag satsade på en fräschare och mer nordisk design. Försäljningen fördubblades direkt. Omsättningen ökade rejält under 2010 och sedan har det rullat på i rask takt. Ett samarbete med vitamindrycksföretaget Vitamin Well har inneburit sänkta kostnader och större räckvidd. Drycken har tagit steget ut till kafékedjor, kioskkedjor och matbutiker. Sedan i somras ingår Njie Group i Business Region Göteborgs tillväxt- 4

5 Jag byggde varumärket på magkänsla och responsen var bra. I det segmentet fanns ingen konkurrens, säger Assan Njie NJIE GROUP Ort: Göteborg. Grundades: Anställda: 13. Riskkapital: Nej. Omsättning 2013: 26 miljoner kronor. 5

6 tillväxt njie group Assan Njie drar upp planer för framtiden tillsammans med försäljningschefen Mose Haregot. Njie Group har siktet inställt på våra nordiska grannländer. VINNARE Johan Höglund, vd, Infracontrol Vi har gjort en fantastisk resa och genom samarbetet med Business Region Göteborg har vi goda förutsättningarna att fortsätta växa, säger Assan Njie INFRACONTROL Årets tillväxtföretag program Expedition Framåt, och prisas nu som årets uppstickare vid Inspirationsdagen, programmets årliga företagsevent. I fjol ökade omsättningen från 11,5 till 26 miljoner kronor. Vi har gjort en fantastisk resa och genom samarbetet med Business Region Göteborg har vi goda förutsättningarna att fortsätta växa. Vi har till exempel fått hjälp med att ta fram affärsplan och marknadsstrategier och jag har gått en ledarskapskurs. Målet för 2014 är att omsätta 50 miljoner kronor, trots att konkurrensen hårdnat. Andra företag har kopierat framgångsreceptet med Aloe Vera Drycken och Njie Group har nyligen förlorat Pressbyrån och 7-Eleven som kunder i Sverige. Bland våra konkurrenter finns företag med stora muskler men också prispressare. Det är till exempel inte alla som har 50 procent aloe vera i drycken, som vi har. Men vi tror på vårt varumärke och våra produkter. Visionen är att vara ett attraktivt dryckesbolag som underlättar människors vardag med färdiga drycker. I fjol lanserades två nya smaker av Aloe Vera Drycken. Assan Njie flaggar för fler smaker under året men också för andra drycker. Njie Group finns sedan årsskiftet i nya lokaler där företaget kan växa och är just i färd med att ta in fler säljare. Man har tagit sig in och vill växa på den norska marknaden och har siktet inställt på både Finland och Danmark. Såväl produkterna som själva företaget ska upplevas som pigga och moderna. Vi tar ansvar för miljön genom att klimatkompensera för våra båttransporter. I fjol såg vi till att det planterades träd i Malawi. Assan Njie fortsätter: I marknadsföringen tror jag mest på sociala medier och vi vill gärna nå trendsättare och bloggare. För att lyckas har vi två avlönade ambassadörer, som ska nå andra bloggare. Andra viktiga målgrupper är träningsintresserade och femtiofemplussare som vill hänga med. Apropå träning, hur ser du på ditt idrottande? Jag har inte tävlat på ett och ett halvt år. Det är svårt att få tiden att räcka till och så har jag opererat knäet, men jag tror inte att jag har gått min sista match. Hur som helst har idrottandet varit viktigt för mig. Jag är målinriktad och mentalt stark. Åker jag på en motgång deppar jag inte ihop utan vill ta revansch. Vid Inspirationsdagen prisades två företag. Njie Group utsågs till Årets uppstickare medan titeln Årets tillväxtföretag gick till Infracontrol. IT-företaget har huvudkontor i Göteborg (finns även i Stockholm) och är specialist på styrning, övervakning och informationshantering. Bland kunderna märks Trafikverket, Swedavia, Sjöfartsverket och många kommuner. Företagets molntjänst Infracontrol Online, som förenklar och kvalitetssäkrar drift- och underhållsarbete, tar fasta på utmaningar som uppstår när samhället fylls med funktioner och tekniska system. Infracontrol har varit medlem i Expedition Framåt sedan 2006 och ökade under åren sin omsättning med 4900 procent. 6 BUSINESS #1 2014

7 REGIONEN RUNT DÖRRÖPPNAREN I BRYSSEL Sedan sex månader tillbaka har hon ett kontor i Bryssel. Ulrike Firniss, EU Affairs Representative för BRG, ska öka affärsmöjligheterna inom Göteborgsregionens näringsliv. Göteborg har gjort en stor satsning för att samla regionala aktörer, som BRG, under ett tak i Bryssel. Härifrån ska Ulrike Firniss verka för att Göteborgsregionens näringsliv ska inkluderas i strategiska utvecklingsprojekt inom EU, präglade av innovation, hållbarhet och lärande. Jag hoppas på att kunna nå många företag som behöver en dörröppnare i Bryssel. Och det kan handla om EU-ansökningar, EUprojekt eller kontaktytor mot andra europeiska regioner, städer, näringsliv eller organisationer som vill skapa gemensamma projekt och partnerskap. Hur går det? Det går bra! Det finns en stor öppenhet och ett intresse hos alla. Samtidigt är det en utmaning att prioritera rätt när man är så pass ny. Men jag har kunniga kollegor med fast placering i Bryssel som har lång erfarenhet från lobbying, kunskap om EU, finansiering och sist men inte minst ett väl utvecklat nätverk, säger Ulrike Firniss. Ulrike Firniss, EU Affairs Representative Vad har du fått för respons hittills? Över förväntan. Just nu jobbar jag på en presentation för en fransk think tank som kommer att samla cirka 200 deltagare på European Economic and Social Committee. Och jag har blivit inbjuden till att delta i en annan tankesmedja med ledande europeiska profiler där jag deltar i diskussioner och hearings om olika delar av näringslivet. Är det något som hittills varit svårare än vad du tänkt dig? Det tar tid att bygga något helt nytt. Min ambition är att synliggöra vikten av samverkan med Göteborgsregionens företag för att uppnå en ökad tillväxt inom EU, säger hon. FOTO: ISTOCK PHOTO TEXT SANNA PERSSON MÖLNDAL Världens bästa marmorarbete 2013 utfördes av Mölndalsföretaget Stencentrum. Företagets stenhuggare tog emot utmärkelsen Pinnacle Award, som delas ut av den amerikanska branschorganisationen, vid en gala i Las Vegas i januari. Priset får de för ett arbete i ett privat badrum i Stockholm, där väggar och golv täcktes av exklusiv, italiensk Statuariomarmor som monterades och mönsterpassades efter stenens ådring. Till slut hittade vi ett stenblock med fantastisk karaktär, så stark att det blev en spännande utmaning att få ådrorna att följa rummet på önskat sätt. Att få ett internationellt erkännande av den här klassen är fantastiskt, säger Lars Alfredsson, ägare av Stencentrum. ÖCKERÖ Fisk- och skaldjursleverantören Fisk Idag på Öckerö bygger en ny fabrik på kvadratmeter. Fabriken, intill företagets nuvarande lokaler på Björnhuvudet, ska stå färdig i april och kommer att öka produktions- kapaciteten rejält. Säkert med ett par hundra procent. Och på sikt räknar vi med ett 20-tal nya jobb, säger Jan Aronsson, ägare och vd vid Fisk Idag, som har 70 anställda i dagsläget. Från den nya produktionslinjen ska komma produkter som fiskbiffar, inlagd strömming, patéer och soppor. Fisk Idag är främst leverantör till restauranger, men också av halv- fabrikat som säljs och serveras på tåg och flyg. Vi har vuxit kontinuerligt sedan jag startade företaget för 22 år sedan. Tack vare att vi har egen försäljning vågar vi göra den här satsningen, säger Jan Aronsson. ILLUSTRATION: SHUTTERSTOCK 7

8 på väg julia mjörnstedt TEXT SANNA PERSSON FOTO OSKAR ALLERBY "Ilskan är en stark drivk På mindre än tre år har hennes organisation vuxit rekordsnabbt, men Ung Cancers grundare Julia Mjörnstedt är inte färdig på långa vägar. I lokalen vid Botaniska trädgården sitter Julia Mjörnstedt, generalsekreterare och grundare av organisationen Ung Cancer. På kontoret är alla i full gång med att förbereda morgondagens välkomstmiddag för det nya mentorskapsprogrammet. Nio av organisationens medlemmar har blivit tilldelade var sitt företag som under sex månader ska fungera som mentorer, stöttepelare och bollplank till medlemmarna. I programmet ingår också att företagen finansierar en resa till Sydafrika för medlemmen där han eller hon kommer att arbeta på ett dagcenter för kåkstadsbarn. Syftet med mentorskapsprogrammet är att bryta den offerroll som många unga cancersjuka kan fastna i. Många känner sig som skadat gods, deras självförtroende sviktar och rädslan för framtiden tar över vardagen. Även efter en eventuell friskförklaring kvarstår ofta problemen. Många känner sig som en belastning, både för sina nära och för samhället i stort. Vi hoppas att mentorskapsprogrammet ska hjälpa dem att åter inse sitt värde och sin potential, och hjälpa dem att lämna sjukdomen bakom sig, förklarar Julia Mjörnstedt. Hon var bara 21 år när hon själv fick diagnosen tjocktarmscancer. Efter att ha upplevt saknaden av en mötesplats för cancerdrabbade unga vuxna bestämde hon sig för att starta organisationen tillsammans med vännen Hanna Wekell. I dag är Julia Mjörnstedt helt friskförklarad och för åtta månader sedan blev hon och maken Emanuel Karlsten stolta föräldrar till dottern Billie. Julia Mjörnstedt Grundare, Ung Cancer Ålder: 28 år. Bor: Kungsladugård Familj: Dottern Billie, 8 månader och maken Emanuel Karlsten. Läser helst: Böcker, men hinner inte så mycket. Just nu mycket bloggar och föräldraböcker. Lyssnar på: Mitt barns skratt och just nu mina tonårsidoler Backstreet Boys, eftersom jag kommer missa deras konsert i Göteborg. Gör när jag är ledig: Äter gärna tacos och kollar på serier. Sedan starten 2010 har organisationen fått ett enormt genomslag och på kort tid vuxit till drygt medlemmar. De färgglada FUCK CANCER-pärlarmbanden säljs i mängder och varje månad anordnar organisationen välbesökta pärldagar där hundratals frivilliga samlas för att mötas och trä armband tillsammans. Enligt Julia Mjörnstedt är en del av organisationens framgång den tydliga kommunikationen utåt. Vi lindar inte in vårt budskap, men vägrar samtidigt att använda den skräckpropaganda som vissa andra organisationer tar till för att få människor att snabbt öppna plånboken. Vi pratar om cancer på ett nytt sätt och hoppas på att få människor att våga göra detsamma. De enda vi svarar inför är våra medlemmar. Organisationen driver ett aktivt opinionsarbete, håller föreläsningar, anordnar träffar och är tillgängliga för sina medlemmar på sociala medier. Julia Mjörnstedt ser gärna att organisationen ses mer som en folkrörelse. 8

9 filmlots framtid raft" Det handlar om attityden mot sjukdomar och cancer. Ung Cancer finns till för att skapa en miljö där folk kan mötas och prata om cancer. Vi vill förändra dels hur folk bemöter människor med cancer, dels hur samhället i stort tar hand om cancersjuka både under och efter deras sjukdom. Under 2014 kommer organisationen för första gången, och som första patientorganisation, att dela ut bidrag till sina medlemmar. Totalt fyra miljoner kronor i rehabiliteringsstipendier kan sökas för att finansiera aktiviteter som cancerdrabbade själva definierar som själslig eller kroppslig rehabilitering, eller enbart för att få vardagen att gå ihop. Som anhörig kan man även söka stöd för att anordna en begravning för närstående. Vi pratar om cancer på ett nytt sätt och hoppas på att få människor att våga göra detsamma, säger Julia Mjörnstedt Nu planeras även organisationens stora landsmöte som ska hållas första helgen i maj i Göteborg. Då samlas medlemmar från hela landet för att möta bland andra Försäkringskassan, kuratorer och sexologer. Vi samlar alla de aktörer som våra medlemmar kan behöva ha kontakt med under sin sjukdom, men kan ha svårt att få tag på när det behövs. Under 2014 finansierar även organisationen en ny tjänst på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Från och med i höst ska en aktivitetsterapeut finnas tillgänglig för cancerdrabbade unga vuxna, med uppgiften att umgås, aktivera och inspirera patienterna till livet bortom sjukdomen. Det händer kort sagt mycket i organisationen trots att Julia just nu försöker fokusera på att vara mammaledig med Billie. Hon har prisats för sina föreläsningar på landets skolor och 2012 tog hon emot Kompassrosen, ett kungligt pris för ungt ledarskap. Drivkraften hittar hon i frustrationen. Belöning och framgång håller i sig en ganska kort stund medan ilskan kan hålla i sig i flera veckor. Det går inte en enda dag utan att jag hör en historia från en cancerdrabbad som upprör mig, och det är ju tur. Ilskan har blivit en av mina starkaste drivkrafter. I framtiden kan hon tänka sig att arbeta för andra organisationer, men tror samtidigt att det kommer att vara svårt att hitta en lika givande och tillåtande arbetsplats som den hon i dag har på Ung Cancer. Jag kommer inte att vara kvar här i tio år till, men det är inte för att jag inte skulle vilja det, utan för att jag inte tror att det är bra för något företag att ha en och samma ledning för länge. Det behövs rotation. Däremot kommer jag inte att lämna organisationen förrän jag känner att den står stadigt och garanterat kommer att överleva utan mig. Filmlots ska sätta Göteborg på vita duken Den som vill spela in film i Göteborg ska få hjälp av en filmlots. Det är en av nyheterna när kommunen satsar 10 miljoner kronor extra på att bli en attraktiv filmstad. Vi har fått signaler från branschen om att det ibland är lite krångligt för filmmakare att filma i Göteborg. Filmlotsen ska göra staden mer tillgänglig för filmare, säger Andreas Göthberg, chef för kluster- och branschutveckling vid BRG och den som ska ansvara för den nya funktionen. Göteborgs Stad har beslutat att höja bidragen till filmområdet från tre miljoner kronor till tio. En halv miljon kronor avsätts till den nya tjänsten som filmlots. Det handlar om att hjälpa filmare i kontakterna med kommunen, säger Andreas Göthberg. Vem går man till för att få tillstånd att filma på gator och torg? Vem fattar beslut om att stänga av en gata för trafik? Hur kan man få komma in och filma i något av stadens gamla hus? Den 4 april arrangerar BRG en utbildningsdag för representanter från filmindustrin och kommunens tjänstemän. Tanken är dels att samverkan mellan stadens myndigheter och förvaltningar ska bli bättre för att förenkla för filmproduktioner, dels att skapa förståelse för varandras arbetsvillkor. Ibland kan tjänstemännen behöva förstå filmarbetarnas vardag, i andra fall är det viktigt att visa att det finns gränser för vad tjänstemännen kan hjälpa till med. Det är kanske inte möjligt att stänga av Göta älvbron även om man har en stor budget och fina skådespelarnamn. Den 4 april är också datumet då tjänsten som filmlots ska vara tillsatt. Av de tio nya miljonerna går drygt hälften till Kulturförvaltningen för bidrag till bland annat talangutveckling, innovativa filmbolag och nya filmkontor. 3,5 miljoner går till Film i Väst, som sedan tidigare får 2 miljoner kronor. 9

10 framtid elbussar TEXTER ULF ROOSVALD ILLUSTRATION WHITE/AKADEMISKA HUS FOTO MIKAEL GÖTHAGE Tyst revolution i busstrafiken På bilden har en buss just parkerat på en hållplats inomhus vid Chalmers. Bussen är ljudlös, utsläppsfri och drivs av förnyelsebar el. Nästa år börjar den ultramoderna bussen rulla på Göteborgs gator. D en nya busslinjen ska gå mellan Johanneberg Science Park och Lindholmen Science Park, och passera Götaplatsen, Brunnsparken och Göta älvbron på vägen. Minst en av hållplatserna kommer att vara inomhus och på såväl hållplatser som ombord på bussen kommer resenärerna att ha tillgång till ny teknik och interaktiva tjänster. I framtiden kommer du inte att få köra in i staden med en traditionell bensin- eller dieselmotor. Du kommer att behöva gas eller elektricitet. Det här är ett pilotprojekt för en ultramodern busslinje. Bussen är tyst och så gott som fri från avgaser, säger Håkan Karlsson, chef för affärsområde Business Areas på Volvo, som bygger bussen och är initiativtagare till projektet med namnet ElectriCity. En av de stora fördelarna med en buss av det här slaget är att tekniken tillåter kollektivtrafik i känsliga miljöer, att delar av staden som fram tills nu varit undantagna från busstrafik plötsligt blir möjliga att nå. Men att bara sätta in en ny buss i trafik räcker inte. Man måste också ha ett system där den passar in, ett system som tilltalar både unga och gamla. Alltså måste vi samarbeta med andra aktörer. Målet med ElectriCity är att skapa ett innovativt elektrifierat bussystem, som blir en integrerad del av det befintliga kollektivtrafiksystemet. Tanken är att lämna skrivborden och laboratorierna, och i stället testa bussen och trafiksystemet i befintlig miljö från början. Staden blir en levande testarena för den nya tekniken. Därför är ElectriCity nu ett brett projekt med en lång rad partners där näringsliv, myndigheter och forskare arbetar tillsammans. Det gäller att ta fram nya depåer och verkstäder, nya hållplatslösningar, trafikledningssystem och säkerhetskoncept, samt system för energiförsörjning och energilagring. Mycket av arbetet bedrivs vid ändhållplatserna Johanneberg Science Park och Lindholmen Science Park. Det gäller bland annat utveckling av laddstationer och det fascinerande arbetet med att skapa hållplatser inomhus. Det kommer att bli en ny sorts miljö, en blandning av inomhus och utomhus, säger Mats Bergh, vd för 10

11 Hyper Bus Demonstrationsprojekt med tester av ny teknik i verklig miljö gör att flera aktörer måste samarbeta, och är en nyckel för att skapa tillväxt och nya arbetstillfällen. ElectriCitys föregångare är projektet Hyper Bus. Tre laddhybridbussar rullar på linje 60 mellan Masthuggstorget och Redbergsplatsen sedan maj 2013, och har kört med eldrift åtminstone 70 procent av den drygt åtta kilometer långa rutten. Laddhybridbussen kan köra på eldrift längre än tidigare modeller och laddas på några minuter av föraren vid ändhållplatsen. Målsättningarna vad gäller energieffektivisering och utsläppsminskning har nåtts. Passagerare och boende längs linjen verkar nöjda, och för förarna är den tysta driften ett jättelyft för arbetsmiljön, säger Lars Bern, projektledare, Business Region Göteborg. Hyper Bus-projektet löper till den sista september. Lars Bern har ansökt hos innovationsmyndigheten Vinnova om att få fortsätta, och utveckla, försöksverksamheten även efter det datumet. Johanneberg Science Park. Bussen är fortfarande stor och smutsig, så man vill ju inte ha in den i vilken miljö som helst. Vi grunnar nu på hur det ska gå till att köra in och ut ur terminalen, vi vill ju släppa in så lite kall luft som möjligt. Idealet vore sådana dörrar som de har på rymdskeppen i Star Wars-filmerna, dörrar som öppnas och stängs i samma ögonblick som någon passerar dörren, men det har vi inte lyckats uppfinna än. Mer verklighetsnära utveckling av hållplatserna handlar om att kunna planera sin resa via interaktiva pekskärmar eller möjligheten till virtuell affär vid terminalen. Sådana har livsmedelskedjan Tesco's redan utvecklat och använder i till exempel Seoul tunnelbana, där man kan scanna varukoder med sin telefon innan hemresan och få middagsmaten levererad när man kommer hem. Det gäller för oss att fundera på hur man spenderar tid på busshållplatsen, säger Gunnar Ohlin, projektledare vid Lindholmen Science Park. Utmaningen är att hitta affärsmodeller för hållbar transport i staden, som sedan kan vridas upp till större skala utanför testarenan, alltså bortanför busslinjen mellan Johanneberg och Lindholmen. Våren 2015 ska busslinjen, testarenan, vara färdig för bruk, och projektet ska sedan pågå i tre år då det förhoppningsvis är helt integrerat i stadens övriga kollektivtrafik. Det är ett projekt med potential att på ett konkret sätt förändra stadsbilden i Göteborg, och ett projekt som är ett speciellt samarbete mellan företag, forskarvärld och myndigheter. Det har varit en resa, och ibland till och med en berg-och-dal-bana, säger Håkan Karlsson på Volvo. Det märks att olika inblandade kommer från olika kulturer när det gäller beslut och liknande. Men det roliga är att alla är övertygade om att vi måste jobba tillsammans och att vi har samma mål. Björn Siesjö, stadsarkitekt Bättre innerstad med mindre buller Stadsarkitekt Björn Siesjö följer utvecklingen av tysta, utsläppsfria bussar med stort intresse. Fördelarna med mindre buller och utsläpp är uppenbara. Både dieselbussar och spårvagnar för ganska mycket oväsen och gör det svårt att bygga i centrum. Längs Övre Husargatan har vi till exempel förenklat för kollektivtrafiken med nya bussfiler, men bullret kan vi inte bygga bort. Med tystare kollektivtrafik kan vi bygga en tätare och bättre stad. Elbussar är också intressant eftersom det är en tydlig utveckling av befintlig teknik. När det gäller kollektivtrafikens framtid i Göteborg diskuteras ofta linbana eller tunnelbana. Då ska man komma ihåg att sådana satsningar är förknippade med mycket stora kostnader, och även om de genomförs kommer vi att behöva bussar på våra gator. Därför är både ElectriCity och Hyper Bus väldigt viktiga. Partners i ElectriCity: AB Volvo Energimyndigheten Västra Götalandsregionen Göteborgs Stad Göteborg Energi Västtrafik Lindholmen Science Park Johanneberg Science Park Business Region Göteborg Älvstranden Utveckling Chalmersfastigheter Akademiska Hus 11

12 kompetens matix TEXTER SANNA PERSSON FOTO SANNA PERSSON & SHUTTERSTOCK Studenter stimulerar tillväxt Varje år matchas studenter från Handelshögskolan med företag i Göteborgsregionen i syfte att gynna framgångsrik affärsutveckling. Söktrycket är högt på magisterutbildningen Matix. Genom att sammanföra studenter och företag bidrar vi dels till att stimulera företags utveckling, dels till att behålla kompetens i vår region, säger Robert Orbelin C arl Björnfors är en av trettio utvalda studenter från Handelshögskolan som har parats ihop med ett av partnerföretagen i magisterprogrammet Matix. Under nio månaders tid samarbetar han med ett utvalt företag och fokus ligger på hållbar tillväxt. Första dagen var jag jättenervös. Jag visste att jag skulle bli tvungen att leverera direkt, och så blev det också. Det första de bad mig göra var att presentera mig inför femtio personer på engelska, helt oförberedd. Matix Management av tillväxtföretag är en magisterutbildning inom företagsekonomi som funnits i sin nuvarande form i drygt tio år. Varje år söker ett hundratal studenter sig till programmet, men bara trettio blir antagna genom personliga intervjuer. Majoriteten av dem kommer från Västsverige. Genom att sammanföra studenter och företag bidrar vi dels till att stimulera företags utveckling, dels till att behålla kompetens i vår region genom att visa studenterna vilka arbetsplatser som finns i dessa företag, säger Robert Orbelin, verksamhetsledare för Matix. På Matix är man noga med att poängtera att det inte rör sig om praktik i den traditionella bemärkelsen, utan att det är ett samarbete mellan student och företag där studentens uppgift är att analysera företaget och bidra med nya infallsvinklar och idéer. Programmet är mycket uppskattat och nära hälften av föregående års studenter har erbjudits en plats på företagen kortare eller längre perioder efter programmets avslut. Är man ett smart företag så inser man att man måste ta vara på det utbyte som samhället kan ge. Matix erbjuder företag tillgång till en kompetent person som både kan göra punktinsatser och driva längre projekt, säger Robert Orbelin. Matix riktar sig uteslutande till små och medelstora företag i Göteborgsregionen. Anledningen till detta är att studenten måste ha möjlighet till omedelbar och kontinuerlig kontakt med företagsledningen, vilket kan vara svårt i en större organisation. Matix bidrar till att små- och medelstora företag utvecklas, dels genom att företagen får hjälp med att stärka förutsättningarna för tillväxt och dels genom att visa studenterna på möjligheter till karriär i små och medelstora tillväxtföretag. Handelshögskolan ser Matix som en strategisk satsning. kring att leda, driva och utveckla växande företag. Matix-studenten spenderar två heldagar per arbetsvecka på företaget och förväntas delta i alla sammanhang där de högsta beslutsfattarna finns. Studentens uppgift blir att analysera företaget ur olika perspektiv, bland annat med hjälp av särskilda uppgifter från Handelshögskolan. Gapet mellan universitetets teorier om företagande och själva verksamheten är för stort. Studenterna behöver komma ut i verkligheten och väl ute på företagen får de leda både sig själva och verksamheten på en fördjupad nivå. Jag brukar säga att de verkliga kunskaperna uppstår först när du får tillämpa dem, säger Robert Orbelin. Resonemanget får medhåll av studenten Carl Björnfors. I skolans värld kommer man i kontakt med många modeller och teorier, men man inser snabbt att det inte finns några generella situationer. När man väl 12

13 Jag kommer med råd och nya perspektiv på saker som kan utvecklas och ger exempel på hur företaget skulle kunna göra det, säger Carl Björnfors kommer ut inser man dock hur bra modellerna och teorierna faktiskt fungerar. På mitt företag får jag möjlighet att göra vad jag vill och lägga mig i där jag känner för det. Jag kommer med råd och nya perspektiv på saker som kan utvecklas och ger exempel på hur företaget skulle kunna göra det, säger Carl Björnfors. Företag som anmält intresse för att delta i Matix besöks under våren, sedan följer en matchningsträff där studenter och företag för första gången möts. Efter att Handelshögskolan haft personliga intervjuer med studenterna matchas de därefter ihop med rätt företag. Olika företag har olika behov och därför är matchningen av rätt studenter så viktig. Vi ser våra Matixstudenter som intraprenörer som skapar förutsättningar internt och driver frågeställningar som är vansinnigt viktiga att ställa. Ett företag kan inte bara ha entreprenörer som startar projekt efter projekt, eller ta död på entreprenörskapet genom byråkrati. Det behövs fortsatt utveckling både internt och externt så att man får flöde, säger Robert Orbelin. Matix-studenterna får ingen lön utan tiden på företaget är en del i deras utbildningsprogram som de får poäng för. Under våren besöks potentiella företag inför höstens start. Företag kan fortfarande anmäla sitt intresse till Matix 2014 på: "Verkligen en vitamininjektion" Tre medlemsföretag i BRG:s tillväxtprogram Expedition Framåt berättar om sina erfarenheter av studenter från Matix. Peter Sundbaum, Säljchef, C.A. Mörck AB Tack vare Matix unika kursprogram så genomlyses företaget i fler ekonomiska och strategiska frågeställningar inom loppet av två terminer än man annars själv hade gjort på flera år. Matix-studenten kan driva processer framåt mot ett givet mål och få företagets alla röster hörda, utan att det tar för mycket tid av ledningen eller enskilda medarbetare. Nina Järvi, vice VD, Fix Cleaning Service Två dagar i veckan vänder vi blicken ifrån det dagliga till att titta på effektiviseringar, djupdyka i våra processer, tänka nytt och planera framåt med mera. Vi får insikter, nya idéer och det är verkligen en vitamininjektion till organisationen. Anders Järkås, Management, Bertling Vi har anställt båda Matix-studenterna som varit hos oss, så vi är med andra ord väldigt nöjda. Studenterna har inspirerat oss mycket i modernt tänkande om samarbetsformer, partnerskap och processtänkande och även varit mycket värdefulla för vårt interna arbete. 13

14 nytänkande skyltmax TEXT SANNA PERSSON FOTO RUBRIK För fem år sedan flyttade de den traditionella skyltaffären ut på nätet. I dag är Partilleföretaget Skyltmax verksamt i tolv länder. D esigna en egen namn-, dörr-, varnings- eller vägskylt till dig själv eller ditt företag och få den levererad hem inom en vecka. Det är Skyltmax affärsidé, och det går bra. Allt började 2008 med en idé från David Engstrand, kusin till företagets vd John Eskilsson. På jakt efter traditionella branscher som omsatte mycket, men saknades på internet, kom David på idén att starta en Skyltomat en sajt där kunden själv designar sina skyltar och får dem hemskickade. Från början var tanken att vi skulle konkurrera med de aktörer som redan fanns på nätet, som då främst riktade sig till el- och VVS-branscherna. Men när den första beställningen kom från ett sjukhus insåg vi att marknaden var stor och att vi borde anpassa våra produkter efter kundernas efterfrågan, säger John Eskilsson. Efter goda försäljningssiffror i Sverige lanserades sajten i Tyskland redan efter sex månader, trots vissa tvivel från Johns sida. Hemsidan fungerade just då inte särskilt bra för Mac-användare och jag ville att den skulle vara optimal innan vi expanderade. Men efter att David argumenterat för att tyskarna är fler än Mac-användarna körde vi igång, och beställningar rullade in direkt. I dag finns Skyltmax i tolv länder i Europa och inom kort tillkommer även Belgien och Polen. 3 TIPS FRÅN JOHN FÖR ATT LYCKAS MED E-HANDEL: Man måste synas på sökmotorerna. Syns du inte, finns du inte. Man måste antingen ha en unik produkt eller göra något mycket bättre än alla andra. Man måste våga satsa och köra igång, provar du inte så kommer du ingenstans. Företaget, som har all produktion i Partille, har elva anställda och hade i det senaste bokslutet en omsättning på 16,3 miljoner. Verksamheten utomlands står för 70 procent av intäkterna. Utmaningen för oss är att ha ett så brett sortiment som möjligt samtidigt som vi måste ha volym på alla produkter för att det ska vara effektivt. På samma gång ska kunden fortsatt erbjudas ett enkelt sätt att göra sina beställningar. Skyltmax har tagit så små risker som möjligt när de lanserat sig i nya länder. Sajten har självklart Sajten har självklart översatts, men utöver det har vi gjort så lite som möjligt. Vi prövar först och analyserar sen, säger John Eskilsson översatts, men utöver det har vi gjort så lite som möjligt. Ingen konkurrensanalys, ingen prisanalys och vi kollar inte vilka betalmetoder som är vanligast. Vi prövar först och analyserar sen. Många upplever det nog som ett väldigt stort steg att börja sälja till en annan marknad, men så har inte vi upplevt det. 14 BUSINESS #

15 nytta med nöje TEXT FREDRIK FERMÉN FOTO FILIP ANDERSSON ILLUSTRATION SHUTTERSTOCK & RUBRIK Så hittar kunden din SAJT Vägen in till din hemsida går väldigt ofta via Google. Därför gäller det att hamna högt upp bland sökmotorernas resultat. Janne Sandin från Netrelations håller i utbildningar inom sökmotoroptimering. För Business delar han med sig av några knep för att hamna högt upp på internetsökningar. RÄTT TEKNISK LÖSNING Grunden för att hamna högt upp på sökmotorerna och på Google i synnerhet är att ha en tekniskt optimerad webbplats. Alla skall kunna besöka sidan oavsett plattform, webbläsare, eventuell funktionsnedsättning eller var i världen besökaren sitter. Texten på webbplatsen ska synas på bästa möjliga sätt för sökmotorerna. Det handlar helt enkelt om att ha rätt teknisk lösning. ANVÄND RÄTT SPRÅK Tänk på vilken målgrupp ni vill nå och anpassa språket. Fastna inte i interna begrepp. Ett exempel är benämningen dagis eller förskola. Kommunen skriver förskola på sin webbplats, men besökarna söker efter dagis på Google. Kommunens lösning bör vara att skriva både och. LÄGG DET VIKTIGASTE FÖRST Ett vanligt misstag är att lägga upp rubriker som bilder istället för som ren text. Detta försämrar sökmotorernas förmåga att läsa dem och kan därmed minska sökbarheten. Skriv artikeln, sammanfatta till en ingress och sammanfatta sedan ingressen till rubrik. Tänk inte så mycket på vilka nyckelord som skall framgå, lägg däremot det viktigaste först. FÖLJ UPP STATISTIKEN Google Analytics är ett väldigt bra verktyg för att se hur väl ni uppnår era mål. Här kan ni löpande se om ni fått in fler besök och jämföra data med faktisk försäljning. Vill man exempelvis att fler får information från referenskundssidorna måste man mäta statistiken just där. Vet man att en på hundra köper ja, då vet man hur mycket ett besök är värt. OPTIMERA LÖPANDE Se inte webbplatsen som ett projekt som är klart efter att sajten ligger uppe. Den lever faktiskt vidare hela tiden. Gör en strategi, ställ frågorna: varför har vi webbplatsen och vad vill vi uppnå? Därefter måste man löpande sätta upp nya mål och följa upp dessa. Fortsätt att optimera och gör detta till en arbetsuppgift. FÅ BESÖKAREN ATT STANNA KVAR Att få folk att hitta sajten är bara första steget. Sedan gäller det att få personen att stanna kvar. Alla kan sin bransch bäst. Skriv om ämnen som intresserar och lägg till intressanta internlänkar som puffar till andra delar på webbplatsen. Tänk som om sajten vore en butik köper kunden en motor så kanske den också vill ha olja. Det blir en otrolig skillnad för besökaren om ni arbetar med sajten efter det tänket. 15

16 gränslöst nyetableringar TEXTER GUSTAF HÖÖK FOTO MARIE ULLNERT Nu ska klyftan byggas Ett jättelikt stadsutvecklingsprojekt ska knyta ihop Sahlgrenska sjukhuset med Medicinareberget. Det svensk-norska fastighetsbolaget Sveanor har fått uppdraget, som ska stärka sjukvård, forskning och näringsliv. S ahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och Sahlgrenska akademin, på Medicinareberget, skiljs åt av tungt trafikerade Per Dubbsgatan. Om några år ska de ha knutits samman och fått sällskap av företag inom life science-området. Det är grundtanken med det samarbete som har inletts mellan SU och Sveanor Fastigheter, ett svensk-norskt bolag specialiserat på innehållsbaserade fastighetskoncept. Sveanor arbetar mycket med life science och är mitt uppe i stora projekt i Oslo (Oslo Cancer Cluster) och Stockholm (Scandinavian Life Science). Att göra något vid Sahlgrenska är ett naturligt steg, säger vd:n Steinar Stokke. Eftersom det finns både avancerad forskning och ett specialistsjukhus på ett komprimerat område är förutsättningarna väldigt goda. Han fortsätter: Den stora utmaningen blir att koppla samman sjukvård, forskning och näringsliv så det gynnar alla parter. Bakgrunden till satsningen är att life science är ett styrkeområde för Västsverige. Business Region Göteborg har länge haft en drivande roll och kom för några år sedan i kontakt med Sveanor. Efter givande samtal ordnades ett möte på 2012 års upplaga av fastighets- och investeringsmässan Mipim i Cannes. Sveanors idéer stämde väl överens med de life science-diskussioner vi förde med andra parter, säger Business Region Göteborgs vd Patrik Andersson. Vi såg till att bolaget fick träffa företrädare för Göteborgs Stad och för privata och offentliga fastighetsaktörer. Mötet och de fortsatta kontakterna har utmynnat i en avsiktsförklaring mellan Sveanor och SU samt att Sveanor fått en markreservation för ett cirka kvadratmeter stort område längs Per Dubbs-gatan mellan Sahlgrenskas huvudentré Den stora utmaningen blir att koppla samman sjukvård, forskning och näringsliv så det gynnar alla parter, säger Steinar Stokke 16

17 över Så attraherar BRG investerare: och Medicinareberget. Senast i april 2015 ska Sveanor presentera ett förslag till innehållet i en life science-satsning. Patientflöden, korta avstånd och naturliga mötesplatser är avgörande, säger Steinar Stokke. Syftet med konceptet är att koppla samman basforskning och klinisk forskning och att näringslivet ska kunna utveckla långsiktiga samarbeten med sjukvården. Om näringslivet och sjukhuset utvecklar testbäddar, så kan ledtiderna för nya produkter förkortas och kvaliteten på patientbehandlingarna höjas. Sveanors konceptarbete handlar bland annat om att identifiera SU:s långsiktiga satsningar och sedan anpassa det blivande klustrets innehåll till den vårdprofilen. Vad gäller husen som ska byggas agerar bolaget gärna både byggherre och långsiktig ägare. Målet är att tunga och globala företag ska bedriva forskning och utveckling här, enligt innovation ecosystems-tänket, säger Steinar Stokke. Då krävs att vi skapar en tillräckligt spännande miljö och jag tycker att förutsättningarna är goda. Det finns en äkta vilja att samarbeta, både hos sjukhuset och näringslivet. Och så finns den politiska viljan och de fysiska förutsättningarna. Lyckas vi med konceptet blir det en win win-situation för sjukvården, forskningen och näringslivet. Patrik Andersson ser mycket positivt på satsningen. Den västsvenska life science-sektorn måste växa och jag tror stenhårt på Sveanors tankar. Dessutom skulle det tillkomma bostäder, service och infrastruktur för stora summor, så det handlar om ett stort stadsutvecklingsprojekt. Etableringsrådgivning Business Region Göteborg har etableringsrådgivare inom olika områden, till exempel teknologi och life science. Deras roll är att informera om regionens förutsättningar, möjligheter och styrkor. Etableringsrådgivarna arbetar uppsökande samt genom att hjälpa företag som kontaktar BRG för att de är intresserade av regionen. Rådgivarna är involverade i många av de etableringar som kommer till Göteborgsregionen. Nätverk och service BRG har ett brett nätverk av företag och organisationer som stöttar etableringsprocessen, till exempel Business Sweden, affärsrådgivare och advokatbyråer. Med deras stöd kan BRG:s etableringsrådgivare förse utlandsägda företag med fakta och argument som visar på fördelarna med Göteborgsregionen. Marknadsföring Varje år genomför BRG ofta i samarbete med olika partners internationella marknadsföringsinsatser på prioriterade marknader. Syftet är att visa upp fördelarna med Göteborgsregionen och ta kontakt med potentiella investerare. Till exempel projektleder BRG Göteborgsregionens medverkan på den stora investeringsmässan Mipim i Cannes. 17

18 utmaningen så ska regionen växa TEXT ULF ROOSVALD INFOGRAFIK SHUTTERSTOCK & RUBRIK FLER, STÖRRE, STARKARE Nya tillväxtmål för Göteborg Göteborg och kranskommunerna växer ännu snabbare än de optimistiska mål som sattes Nu har regionens tillväxtstrategi reviderats och siktar mot nya höjder. År 2030 ska det bo 1,75 miljoner invånare i Göteborgsregionen. Fler föds, fler flyttar hit 2006 års mål var att regionens befolkning förväntades öka med personer per år. Detta mål har nu reviderats och stigit till personer per år i ökat befolkningsantal för Göteborgsregionen Befolkningsökningen beror till hälften på ett positivt födelseöverskott, alltså att antalet födda överstigit antalet döda, och till hälften på ett positivt flyttnetto, alltså att fler har flyttat till än från regionen. En av utmaningarna är att vara fortsatt attraktiv för unga och högutbildade, som är en flyttbenägen grupp. Tillväxtstrategin utarbetades av Göteborgsregionens kommunalförbund och Business Region Göteborg Den uppdaterades 2013 och har processats av cirka tusen politiker över partigränserna. Offensivare mål för centrala Göteborg I stadskärnan finns flera av regionens största arbetsplatser, och ett stort utbud av kommersiell service, kultur och nöjen. Både antalet boende och arbetsplatser i kärnan har ökat mer än NYTT MÅL 2030: fler boende fler arbetsplatser i stadskärnan. väntat. Det beror på att både näringslivet och privatpersoner efterfrågar centrala lägen. De nya målen är 20 procent högre än de gamla. NYTT MÅL 2030: fler boende fler arbetsplatser i resten av regionen. Fler boende och arbetsplatser i resten av regionan PETRA SEDELIUS, etableringschef, BRG: Om vi ska skapa hållbar tillväxt behöver vi få hit både inhemska och utländska investeringar. Vi har strategiska planer för olika branscher. Det kan röra sig om seminarier för investerare, företagsrådgivning eller att vi bjuder hit företag från andra delar av Sverige. Vi deltar också på internationella mässor, som fastighetsmässorna Mipim i Cannes och Ecobuild i London. När det gäller IT-branschen har vi mycket kontakter med Indien. Vi tävlar på en global marknad och måste vara ute och visa upp oss. 18

19 Ökad pendling knyter fler kommuner till regionen Kommuner som är tillräckligt integrerade genom arbetspendling räknas som en lokal arbetsmarknadsregion. Den ökande pendlingen mellan Göteborg och Trollhättan gör att Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla inom några år kommer att bli en del av Göteborgs lokala arbetsmarknad. Med fortsatt ökad pendling till och från Borås kommer också Borås och omkringliggande kommuner bli en del av Göteborgsregionen före Växande kollektivtrafik GÖTEBORGSREGIONEN I DAG: 1,1 miljoner invånare i 18 kommuner 1,75 miljoner invånare i 33 kommuner. GÖTEBORGSREGIONEN PROCENT Minst 40 procent av resorna i Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik år Idag är motsvarande siffra 25 procent. Målsättningen är med andra ord att fyra av tio resor inom regionen ska ske med buss, spårvagn eller tåg. Så har Göteborg vuxit sedan år miljarder Dagens lönesumma i Göteborgsregionen en ökning med 43 procent sedan år BEFOLKNINGSÖKNING De senaste 13 åren har befolkningen i regionen ökat med personer det motsvarar 200 personer per vecka, 12,5 % eller fyra busslaster varje vecka. Fler mål i den nya tillväxtstrategin Västsvenska paketet ska genomföras. Innebär bland annat byggandet av Västlänken och Marieholmstunneln. Hamnbanan ska vara utbyggd senast Borås/Götalandsbanan ska vara utbyggd senast Snabba förbindelser mellan storstadsregionerna i Skandinavien ska skapas. Destinationerna och resemöjligheterna från Landvetter flygplats ska bli fler Antalet sysselsatta I regionen har gått upp med 20 % sedan år 2000, det vill säga en ökning med personer. VARFÖR MÅSTE REGIONEN VÄXA? HENRIK EINARSSON, chef för analys och strategi, BRG: Modern forskning visar att stora stadsregioner har bättre förutsättningar att skapa hållbar tillväxt än mindre. Invånare får fler karriärmöjligheter samtidigt som ett bredare näringsliv 100 miljarder i ökad brp Göteborgsregionens BRP (Bruttoregionalprodukt summan av de varor och tjänster som produceras i regionen) har ökat med 100 miljarder, vilket motsvarar 33 procent. bättre kan hantera förändringar i konjunktur och struktur. Jämfört med andra regioner kännetecknas storstadsregionerna av starkare löneutveckling, högre produktivitet, lägre arbetslöshet och lägre ohälsotal. 19

20 Avsändare: Business Region Göteborg AB Box Göteborg AKTIV. Business Region Göteborg medverkar i många evenemang och föreläsningar. Här är ett urval. För en komplett lista besök APRIL 9 Framtiden på spåren Det stora EU-projektet The Scandinavian 8 Million City bjuder in till slutkonferens i Stockholm den 9 april. Business Region Göteborg är leadpartner i projektet som drivs tillsammans med ytterligare 13 parter från Sverige, Norge och Danmark, tre länder som måste göra gemensam sak och samarbeta för att uppnå en gränsöverskridande infrastruktur. Det handlar om en utbyggnad av gods- och persontrafiken på befintliga spår. Det handlar om möjligheten att på sikt bygga en parallell höghastighetsbana. Det handlar om allt som gör livet värt att leva i Skandinavien. Vi ses i Stockholm. framtiden-pa-sparen FOTO: APRIL 8 10 APRIL 10 APRIL 7 8 MAJ IT Solutions Expo Vitalis om e-hälsa Välkommen till Tyska dagen Logistik och transport APRIL 2 3 I april är det dags för årets största ICT event 2014! Den nya mässan IT Solutions Expo lanseras för första gången i Göteborg. Välkommen till Svenska Mässan och Business Region Göteborgs monter A04:05 där vi ställer ut tillsammans med Västsveriges ICT-relaterade kluster, inkubatorer, science parks och branschnätverk. Mässan fokuserar på verksamhetsutveckling, verksamhetseffektivisering och innovation och vänder sig till alla verksamhetschefer och IT-ansvariga i hela Västsverige. Varmt välkommen på en Java och en uppdatering! APRIL 8 10 Nordens största konferens och mässa om e-hälsa öppnar sina dörrar på Svenska Mässan och hälsar dig med intresse för IT-lösningar inom vård och omsorg välkommen. Vitalis erbjuder en unik möjlighet att träffa de viktigaste IT-beslutsfattarna inom hälsa, vård och omsorg på samma gång, på samma ställe. Har du dessutom en bra idé sök Vitalis stipendium för e-hälsoinnovationer inom vård och omsorg. Vi på Business Region Göteborg ställer ut på Vitalis tillsammans med Sahlgrenska Science Park och Medtech West. Söka stipendium? APRIL 10 Tyska Dagen erbjuder tillfälle för tyska företag i Göteborgsregionen att träffas, nätverka och inspireras. Välkomna är även företag i regionen som har intresse för Tyskland. Tema för dagen är innovationer och med utgångspunkt i Volvos projekt Drive me får vi ta del av olika sätt att samarbeta runt innovation. Vi ställer oss frågan hur Sverige och Tyskland ska bevara sina toppositioner enligt EU:s innovationsindikator Tysk-svenska Handelskammaren och Business Region Göteborg står som arrangörer. Dagen genomförs på Lindholmens Conference Centre klockan Om du vill veta mer eller anmäla dig, kontakta: joel.gorsch@businessregion.se MAJ 7 8 För sextonde gången genomförs Nordens ledande mässa och konferens inom logistik och transport. Platsen är Svenska Mässan i Göteborg. Vi hälsar alla med intresse för logistikfrågor välkomna till Business Region Göteborgs monter. Vi ställer ut tillsammans med Göteborgs Hamn och Göteborg Landvetter Airport under parollen Logistic Hub Scandinavia Sveriges Logistikläge nr 1! Vi medverkar även i konferensprogrammets seminarier med utgångspunkt i logistik kopplat till ICT och miljö. Konferensen lockar cirka 600 beslutsfattare inom branschen samt politiker och forskare.