Det är dags att tänka på Gullbergsvass

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det är dags att tänka på Gullbergsvass"

Transkript

1 Fallstudie 2006 Göteborgs miljövetenskapliga centrum Det är dags att tänka på Gullbergsvass Hur kommer Göteborg att se ut år 2030? Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum har under 2006 undersökt Gullbergsvass utvecklingsmöjligheter i en tvärvetenskaplig fallstudie. Studerande och lärare från olika ämnesområden från både Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola har deltagit i projektet. Med en yta större än stadskärnan innanför vallgraven har Gullbergsvass en enorm potential att rymma både verksamheter och bostäder. Den centrala frågan är på vilket sätt en utveckling kan ske som prioriterar ekologiska, sociala och ekonomiska värden, för att på så vis främja en långsiktigt hållbar utbyggnad av Göteborg. Fallstudien har samlat representanter från universitet, kommun och näringsliv till diskussion och dialog kring hållbar stadsutveckling. I denna rapport ges olika förslag på hur en utveckling av Gullbergsvass kan se ut. Här redovisas också vad allmänheten i Göteborg och de olika aktörerna knutna till Gullbergsvass anser om utformningen av en ny central stadsdel.

2 Fallstudie 2006 Göteborgs miljövetenskapliga centrum Det är dags att tänka på Gullbergsvass

3 Det är dags att tänka på Gullbergsvass Fallstudie Göteborgs miljövetenskapliga centrum Göteborgs universitet / Chalmers tekniska högskola Text: Fallstudiedeltagarna Foto och figur: Fallstudiedeltagarna Redaktörer: Belinda Christensen, Karin Larsson Layout: Linus Karlsson, Kristofer Palmestål Illustrationer: Martin Kranich, Krystian Kwiecinski Publicerat

4 Det är dags att tänka på Gullbergvass Fallstudie Göteborgs miljövetenskapliga centrum Göteborgs universitet / Chalmers tekniska högskola Författare Elin Börjesson Belinda Christensen Kristofer Dittmer Linus Karlsson Per Knutsson Michael Koucky Karin Larsson Kristofer Palmestål Andreas Remstam Torunn Renhammar Trung Thoong Elisabeth Undén Max Vretborn 3

5 Staden 2030 Hur kommer Göteborg att se ut år 2030? Fallstudie 2006 har satt fokus på ett område som kan sägas vara innerstadens bakgård Gullbergsvass. Med en yta större än stadskärnan innanför vallgraven har Gullbergsvass en enorm potential att rymma både verksamheter och bostäder. Den centrala frågan är på vilket sätt en utveckling kan ske som prioriterar ekologiska, sociala och ekonomiska värden, för att på så vis främja en långsiktigt hållbar utbyggnad av Göteborg. Fallstudien, som är ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, har samlat representanter från universitet, kommun och näringsliv till diskussion och dialog kring hållbar stadsutveckling. I denna rapport ges olika förslag på hur en utveckling av Gullbergsvass kan se ut. Här redovisas också vad allmänheten i Göteborg och de olika aktörerna knutna till Gullbergsvass anser om utformningen av en ny central stadsdel. Trevlig läsning! Deltagarna i fallstudien 2006

6 Abstract The case study of 2006 is an interdisciplinary cooperation between students and researchers at Göteborg University and Chalmers University of technology. The study was taken at the area of Gullbergsvass, located in the central of Göteborg between the river Göta älv in the north and the railway in the south. The area is quite anonymous despite the fact that it is very central, and is equally large as the very inner-city core of Göteborg. The main purpose with the case study is to present different possible scenarios of future development of Gullbergsvass, and evaluate these from a sustainability perspective. Four scenarios have been created by the student team different from each other in both function, size of population and developing process. The first scenario, The Classical Göteborg (Det Klassiska Göteborg) uses the suggested plan from the cities planning as a reference, and represents a rather traditional way of city development. The other three scenarios focus on sustainable development. The scenario called the Ecoclassical Göteborg (Det Ekoklassiska Göteborg) is an ecologically developed form of the Classical Göteborg. The urban structure is identically, but ecological aspects are prioritised. The focus in the scenario called Eco Hightech lies on an intensive but sustainable, dynamic business sphere with many companies, flats and open areas. The last scenario is referred to as Meeting point Gullbergsvass (Mötesplats Gullbergsvass) and focus not only on ecological sustainability, but also on social sustainability. Meeting point Gullbergsvass has lots of activities that encourage meetings between different cultures and religions. The scenarios were evaluated against sustainability criteria developed by the student team. Participants in the evaluation were different institutions in society as well as the students themselves. Further, the public opinion about a new central part of Göteborg was gathered in a survey. One conclusion is that sustainable city districts can be created in very different ways: as strongly planned regional economic centres with high utilization of the ground as energy efficient living areas with pedestrianised streets but also as organically evolving districts with focus on social development. Another conclusion from the case study is that traditional thinking in city planning leads to solutions that are unsustainable in several ways, but can quite easily be transformed to far more sustainable solutions without any larger changes in structure. To create a sustainable city, a real effort must be made in order to decrease the dependency on cars. Developing public transports is one solution. In Gullbergsvass there is a great opportunity lying ahead if the planned construction of the regional public transport system (called Västlänken) is decided upon. The energy efficiency in buildings must be highly prioritized and the conversion to use sustainable energy must be intensified. This is already possible with today s technology. In order to decrease segregation in Göteborg, real efforts must be made. One suggestion is to vary the housing- and ownership forms, in order to create cheap inner city apartments that attract and are affordable even for minority groups. The case study shows that sustainable city development is wanted by both the public as well as the decision makers. The aspiration is that this case study will inspire new approaches in city planning as well as initiate a more intense debate about what is wanted and what is possible in a future Göteborg.

7 Sammanfattning Fallstudien är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan studenter och forskare från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Det område som studerats är Gullbergsvass, som sträcker sig från Centralstationen till Tingstadstunnels mynning och som trots sitt centrala läge är en anonym del av Göteborg. Huvudsyftet med fallstudien 2006 har varit att presentera olika scenarier för Gullbergsvassområdets framtida utveckling och att sedan jämföra och utvärdera dessa utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Fyra scenarier har tagits fram vilka skiljer sig påtagligt i funktion, utvecklingsprocess, stadsstruktur och befolkningsmängd. Tanken med detta är att undersöka huruvida en hållbar stadsdel kan utformas på vitt skilda sätt. Det första scenariot, Klassiska Göteborg, har utgångspunkt i Stadsbyggnadskontorets preliminära skisser för Gullbergsvass och representerar traditionell stadsbyggnad i Göteborg. Fallstudiens deltagare har valt att ta med detta scenario, som inte utformats efter hållbarhetskriterier, för att skapa en referenspunkt för de övriga. Ekoklassiska Göteborg är en utveckling av scenariot Klassiska Göteborg med dess stadsstruktur som grund. Skillnaden ligger i att ekologiska aspekter har prioriterats i utvecklingen av Ekoklassiska Göteborg. I Eco Hightech ligger fokus på en intensiv men hållbar exploatering med tät bebyggelse. Den ekonomiska sfären i detta scenario är intensiv med många arbetsplatser, bostäder och offentliga utrymmen. I Mötesplats Gullbergsvass ligger fokus på integration och minskad segregering, en öppen och välkomnande mötesplats för olika grupper i samhället. Tyngdpunkten vilar på social hållbarhet, med många olika aktiviteter som tillsammans ger en levande stadsdel och uppmuntrar till möten mellan människor och kulturer. Scenarierna har utvärderats för att se hur väl de uppfyller kriterierna för fallstudiens definition av en hållbar stadsdel. I utvärderingen medverkade fallstudiedeltagarna och aktörer från kommun och näringsliv med anknytning till Gullbergsvass. En enkätundersökning bland 205 boende och arbetande i Göteborg genomfördes för att få allmänhetens synpunkter på en ny central stadsdel i Göteborg. En slutsats är att en hållbar stadsdel kan utformas på många olika sätt. Ett regionalt ekonomiskt centrum med högexploaterad mark, en energieffektiv kvartersbebyggelse med gårdsgator eller en organiskt framväxande stadsdel med betoning på sociala värden kan alla vara hållbara. Fallstudien har också visat att en traditionellt planerad stadsdel inte uppfyller fallstudiens hållbarhetskriterier, men kan göras mer hållbar utan större förändringar i bebyggelsestrukturen. För att åstadkomma en hållbar stad måste beroendet av motorfordon minskas kraftigt och ersättas med ett väl utbyggt kollektivtrafiksystem. I Gullbergsvass finns ett utmärkt tillfälle att göra detta med den påtänkta regionala kollektivtrafiksatsning Västlänken. Energieffektiviteten hos byggnaderna måste få hög prioritet och omställningen till förnybara energikällor intensifieras, något som är möjligt redan med dagens byggnadsteknik. För att bryta segregationen i Göteborg måste större ansträngningar ske, till exempel genom fler allmännyttiga hyresrätter med lägre hyror eller verksamheter som lockar marginaliserade grupper in till stadens centrum. Fallstudien visar att hållbar stadsutveckling är något som önskas av både allmänhet och beslutsfattare. Förhoppningen är att fallstudierapporten bidrar med nya infallsvinklar och inspirerar till en intensivare diskussion kring vad som är önskvärt och möjligt i ett framtida Göteborg. Läsanvisning Rapporten är uppdelad i två delar. Del 1 innehåller beskrivningar av de fyra scenarier som fallstudien har tagit fram. Den innehåller även en förkortad beskrivning av Gullbergsvassområdet samt en kort beskrivning av utvärderingmetoder, resultat och slutsatser. En mer detaljerad beskrivning av Gullbergsvass, fallstudiens arbetssätt, hur utvärderingen genomfördes och vilka resultat som erhölls finns i del 2. Del 1 finns även i tryckt form och läsaren av denna hänvisas till det fullständiga dokumentet innehållande både del 1 och del 2 för ytterliggare information. Det fullständiga dokumentet är tillgängligt för allmänheten som ett PDF-dokument upplagt på GMV:s hemsida (www.chalmers.se/gmv) 6

8 Innehållsförteckning Del 1 Gullbergsvassområdet 10 Framtidsscenarier för Gullbergsvass 11 Gemensamma förutsättningar 11 Scenariobeskrivningar 13 Klassiska Göteborg 13 Ekoklassiska Göteborg 16 Eco Hightech 19 Mötesplats Gullbergsvass 24 Utvärdering av scenarierna 29 Slutsatser från fallstudien 29 Del 2 Syfte och frågeställning 32 Avgränsningar i tid och rum 32 Gullbergsvass igår och idag 32 Kvarvarande byggnader med kulturhistoriskt värde 33 Verksamheter 34 Markägare 34 Översiktsplan och detaljplan 34 Markförhållanden 35 Vägar och trafik 35 Miljöstörningar i Gullbergsvass 36 Kväveoxider 36 Partiklar 36 Buller 36 Lukt 36 Praktikdag 38 Styrkor 38 Svagheter 38 Möjligheter 38 Hot 38 Steg 2: Modellera Fallet 39 Framtagande av påverkansfaktorer 39 Vad påverkar vad? 39 MIC-MAC - analys 40 Definitioner av faktorerna i matrisen 40 Steg 3: Scenariekonstruktion 1 Tidsaxel 42 Steg 4: Utvärdering av scenarier 2 Hållbarhetskriterier och indikatorer 43 Diskussion av kriterier och indikatorer 43 Enkätundersökning 43 Utformning av enkäten 43 Fördelning av svarande 43 Resultat av enkäten 45 Stadsdelsfaktor 45 Medelvärde 45 Diskussion av enkäten 46 Utvärderingsbana 47 Viktning av utvärderingsfaktorer 48 Experternas bedömning 48 Fallstudiedeltagarnas bedömning 50 Jämförelse mellan experternas och fallstudiedeltagarnas bedömning 50 Diskussion av utvärderingsbanan 51 Utvärdering via hållbarhetsfaktorer 51 Samlad scenariobedömning 52 Känslighetsanalys 52 Slutsatser 5 Presentation5 Om fallstudien Deltagarnas upplevelse av fallstudien 5 Deltagare i årets fallstudie5 Tack! Västlänkens påverkan 36 Referenser5 8 Berörda aktörer 37 Beskrivning av fallstudieprocessen 38 Steg 1: Lära känna fallet 38 Rundtur 38 SWOT 38 Bilagor 60 Bilaga 1 - Utökad SWOT- analys 60 Bilaga 2 - Enkät - fördelning av svarande 61 Bilaga 3 - Enkätundersökning 62 Bilaga 4 - Medelvärde och konfidensintervall för faktorer och indikatorer i enkäten 65 Bilaga 5 - Utvärderingsbana, frågeformulär 68 Innehållsförteckning

9 8

10 Del 1 Framtidsscenarier för Gullbergsvass Del 1 9

11 Foto: Flygare palmnäs Bild 1. Flygbild över Gullbergsvass. I nedre delen av bilden flyter Göta Älven förbi Gullbergsvass. Götaälvsbron skymtas i bildens nedre högra hörn. Lastbilscentralen syns tydligg i bildens mitt och vänster om den ser man även Gasklockan. Gullbergsvassområdet För att förstå hur Gullbergsvassområdet har blivit det område det är idag så bör man ta en titt på dess historia. Fram till mitten av 1800-talet var hela området ett sankt vassområde, endast besökt av fåglar och fågeljägare 1. Men i och med att industristaden Göteborg utvecklades så behövde staden förbättra hamnen 2. Norra Gullbergsvass fylldes då ut med muddermassor från hamnen och senare dränerades hela området. När järnvägarna var på frammarsch i Sverige och nya tågförbindelser skulle skapas var det platta, stora området ett utmärkt läge för lokalisering av stationer och spår. Omkring år 1855 anlades den statliga järnvägslinjen mot Stockholm i Gullbergsvass och senare uppkom ytterligare fem järnvägslinjer. 3 Huvuddelen av marken i Gullbergsvass ägs av Jernhusen AB och Göteborgs kommun. Göteborgs kommun har under en tid köpt upp allt mer mark i Gullbergsvass, bland annat från Jernhusen. Avsikten med detta är att lättare få till stånd en förändring av markanvändningen. De områden i Gullbergsvass där exploateringsnivån är låg eller där en nära förestående förändring är trolig, ägs främst av Göteborgs kommun, Jernhusen, Banverket och Diligentia Väst AB. Marken där den befintliga kontorsbebyggelsen står idag, är uppdelad på ett dussintal olika ägare. 4 Gullbergsvassområdet är idag, liksom många andra delar av centrala Göteborg, utsatt för buller. Trafiken på E6, Mårten Krakowleden, tågtrafiken och godsomlastningen på lastbilterminalen är de största bullerkällorna. Området är även ut- Gullbergsvass är trots sitt centrala läge en ganska anonym del av Göteborg. På flygfoton över Gullbergsvass syns tydligt hur inramat området är av svårpasserade barriärer. Området präglas av transporter, framförallt söder om Mårten Krakowleden. Där finns tåg och busstrafiken till Centralstationen respektive Nils Ericson terminalen samt den stora lastbilsterminalen mitt på området. Stora ytor är täckta av räls, garage och parkeringsplatser för bussar och lastbilar, omlastningslokaler med mera. Mest plats tar lastbilsterminalen som idag används av bland annat DHL och Green Cargo. I norra Gullbergsvass, mellan älven och Mårten Krakowleden, finns ett område med nya kontorsbyggnader, äldre lokaler med diverse verksamhet och olika typer av industrilokaler. Här finns Pagoden, den gamla Gasklockan samt Swedish Match snusfabrik. Utmed kajen ligger en del mindre fartyg ankrade, bland annat har Fartygsföreningen Gullbergskajen renoveringsverksamhet av fartyg här. FOTO: Andreas remstam Bild 2. Utsikt över Bangården från Skansken Lejonet 10 Del 1

12 Bild 3. Lastbilsterminalen tar upp en stor yta mitt i Gullbergsvassområdet. Foto: Andreas Remstam satt för luftföroreningar, främst från fordonstrafik i området. Miljökvalitetsnormerna som är satta för de luftföroreningar vilken anses utgöra störst hälsoskada, kväveoxider (NOx) och partiklar, överskrids i delar av Gullbergsvass. 5 Enligt genomförda geotekniska utredningar och markmiljötekniska undersökningar bedömer miljöförvaltningen området som måttligt och fläckvis kraftigt påverkat av markföroreningar, främst i form av PAH (Polyaromatiska kolväten). Tungmetaller finns även i stor utsträckning, däribland höga halter zink. Enligt Göteborgs miljöförvaltning behövs ytterligare mätundersökningar och saneringsåtgärder i samband med utbyggnaden inom området. 6 Framtidsscenarier för Gullbergsvass Deltagarna i fallstudien 2006 har tagit fram fyra scenarier för en framtida utveckling av Gullbergsvass. Tre av scenarierna har sin utgångspunkt i fallstudiens definition av hållbar utveckling, vilket innefattar både ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Målet har varit att konstruera trovärdiga scenarier som visar på olika möjligheter till hållbar stadsutveckling. Fallstudiens deltagare menar att det är viktigt att framhäva att en hållbar stadsdel kan utformas på lika många sätt som en traditionell stadsdel. Därför skiljer sig scenarierna påtagligt från varandra, vad gäller antal invånare, funktion för staden och utvecklingsprocess. Det första scenariot, Klassiska Göteborg, har sin utgångspunkt i Stadsbyggnadskontorets preliminära skisser för Gullbergsvass och kan sägas representera traditionell stadsplanering i Göteborg. Fallstudiens deltagare har valt att ta med detta scenario, som ej utformas efter hållbarhetskriterier, för att på så sätt skapa en referenspunkt för de övriga scenarierna. De tre andra scenarierna, vilka är mer inriktade mer på hållbar utveckling, är Ekoklassiska Göteborg, Eco Hightech och Mötesplats Gullbergsvass. Gemensamma förutsättningar Den givna utgångspunkten för alla fyra scenarier är hur Gullbergsvassområdet ser ut idag, år En gemensam förutsättning är att Västlänken byggs och därmed frilägger stora ytor som idag är bangård. Västlänken är också viktig för kontakten mellan Gullbergsvass och andra delar av Göteborgsregionen, vilket särskilt har tagits fasta på i scenariot Eco Hightech. I samtliga scenarier räknar vi med att lastbilsterminalens verksamhet flyttar år 2015, vilket frigör ytor för annan verksamhet. När det gäller Götaälvbron byts den ut i linje med trafikkontorets planer, men vad bron ersätts med varierar mellan scenarierna. Skansen Lejonet är en del av stadens historia och ett viktigt landmärke i området och har därför en självklar plats i alla scenarier. Fallstudiens deltagare har lagt stor vikt vid att skapa en trygg stadsdel där människor kan vistas och röra sig under hela dygnet. Därför är blandstaden en gemensam nämnare som återkommer i olika former. Blandstad är ett begrepp som innebär att verksamheter och bostäder tillsammans bildar en integrerad stadsdel där människor både bor och arbetar. En förutsättning i alla scenarier är också att åtgärder vidtas för att minska sårbarheten för översvämningar då vi antar att översvämningsrisken i framtiden blir större i och med växthuseffektens påverkan. I alla scenarier, förutom i scenariot Klassiska Göteborg, eftersträvas en så effektiv energi- och resursanvändning som möjligt för att uppfylla fallstudiens definition av ekologisk hållbarhet. Strukturerna i de olika scenarierna ger något olika förutsättningar för detta men i mångt och mycket kan liknande lösningar appliceras på alla tre. Vi har därför valt att redovisa de gemensamma principer och antaganden vi gör för dessa tre nedan, samt exempel på konkreta lösningar. Energi- och resurseffektivitet Grundprincipen för att åstadkomma ett effektivt energisystem i Gullbergsvass är att minimera användningen och behovet av energi och därmed minska tillförseln av energi i systemet. I valet av energikällor satsas primärt på omvandling av lokala förnybara energiresurser till användbar värme och el. Genom att ta tillvara på dessa resurser minskas belastningen på infrastruktur och externa energikällor. Uppvärmning och reglering I ett framtida Gullbergsvass råder principen att konstruera byggnader som minimerar energiförluster och utnyttjar till exempel temperaturskillnader och solljus för att nå ett önskvärt inomhusklimat. Detta minskar behovet av aktiva, energikrävande system för uppvärmning och nedkylning. I den mån de aktiva systemen behövs, används lokala energiresurser i första hand. Solfångare och värmepumpar är två alternativ där lokala energiresurser används för värmeproduktion. Vad det gäller värmepumpar kan Göta älv vara en lämplig källa för ett värme- och kylpumpssystem. Genom att använda solceller på fasader och tak och andra lediga ytor produceras el lokalt i området. När de lokala resurserna inte räcker till för temperaturutjämning används det befintliga stadsnätet för fjärrvärme och fjärrkyla. Byggnation För att säkerställa att åtgärder för ökad energi- och resurseffektivitet genomförs vid byggnation ställer kommunen, i sin roll som markägare och för bygglov, krav på att byggherrarna åtar sig att uppfylla vissa struktur- och effektivitetskrav genom kvalitetssäkringsprogram. För att skapa incitament att investera i energieffektiva konstruktioner och system ges företräde till exploatörer som även förbinder sig att förvalta fastigheten efter byggperioden. Därmed främjas investeringar i energibesparande åtgärder och ett kvalitativt byggande. Del 1 11

13 Bild 4. Panorama över Gullbergsvass. FOTO: Andreas Remstam Material till byggnader utgörs så långt det är möjligt av återanvänt eller återvunnet material. Byggherrarna ser även till att använda närproducerat material för att minska miljöbelastningarna från de tunga och långväga transporter som materialtransporter ofta innebär. Transporterna för byggnation på området minimeras genom en lokal, gemensam lastterminal för byggmaterial. Resurshantering I Gullbergsvass återvinns restprodukter från hushåll och annan verksamhet så långt det är möjligt. För detta krävs ett effektivt och lättanvänt återvinningssystem. I området finns urinseparationssystem installerat i alla nya byggnader. Sopsugsystem finns vid insamlingsplatser för avfall i eller i anslutning till fastigheterna. Användarna sorterar avfallet i olika fraktioner. Avfallskvarnar finns för matavfall. Avloppet från kvarnarna leds separat till en nedgrävd lokal tank. Där skiljs matavfallet från avloppsvattnet genom sedimentation. Matavfallet hämtas sedan från tanken och transporteras vidare till exempelvis rötningskammare. 7 Dagvatten Dagvattnets näringsämnen och andra föroreningar är till betydande del partikelbundna, och kommer därför i hög grad att sedimentera på platser där vattnet rinner långsamt. Genom dammar, fördröjningsmagasin, gröna tak och konstgjorda våtmarksystem så förbättras dagvattenkvalitén samtidigt som reningsverk avlastas. Dessutom bidrar vattnet positivt till stadsbilden. (Persson, 2005) Feedback och incitament för miljövänlig användning För att uppmuntra och stimulera miljövänliga beteenden finns information om korrekt användning av de olika systemen. Vidare finns ett system för feedback till användaren där denna får reda på hur hans eller hennes beteende påverkar effektiviteten i systemet, exempelvis hur mycket energi som denne i relation till andra förbrukar. Konsumenten betalar själv för sin energianvändning, då detta vanligtvis bidrar till en större förståelse om sin egen förbrukning. Målet med feedbacken är att det ska vara enkelt för användaren att påverka sin egen energi- och resursanvändning. Foto: Per G Berg Bild 5. Exempel på en estetisk tilltalande lösning av dagvattenhantering i ett bostadsområde. 12 Del 1

14 Scenariobeskrivningar Nedan presenteras de fyra scenarier som tagits fram av fallstudien Därefter presenteras den utvärdering av scenarierna som genomförts med hjälp av inbjudna experter, allmänhet samt fallstudiedeltagarna själva för att få en bild av hur hållbara scenarierna är. Slutligen presenteras de slutsatser som framkommit under fallstudiens gång. För ytterligare information om hur scenariernas utvärdering är gjord, vad som framkom i utvärderingen samt resultaten av den enkät som allmänheten fyllt i, se del två. Illustration: Krystian Kwiecinski Bild 6. Illustration av Klassiska Göteborg stadstruktur Klassiska Göteborg Klassiska Göteborg bygger på Stadsbyggnadskontorets preliminära förslag och är en utvidgning av den befintliga innerstaden med dess karaktär som blandstad. Detta scenario är att betrakta som en referenspunkt i jämförelse med de efterkommande scenariokonstruktionerna, eftersom hållbar utveckling inte är en uttalad prioritering. Scenariot fokuserar på att Gullbergsvass skall vara en del av den tillväxt som förväntas uppnås genom infrastruktursatsningen Västlänken. Omvandlingen av Gullbergsvass till en ny stadsdel med många boende och arbetande får konsekvenser för staden, både ekonomiska och sociala, då ytan i sig är något större än staden är innanför Vallgraven. I Klassiska Göteborg är den grundläggande strukturen kvartersbebyggelse i form av sexvåningshus med privata innergårdar för de boende. De två första våningarna har affärsverksamheter, på våningarna över bostäder. Liksom i centrala Göteborg år 2006, samsas i Gullbergsvass affärer, kontor, kedjor, restauranger och fik med ett myllrande folkliv. Området har ingen tung industri och få verkstäder. Den nya bebyggelsen i Gullbergsvass har arbetsplatser och lägenheter för personer. Denna befolkningstäthet är möjlig med en boyta på 40 kvadratmeter per boende. Den bebyggda ytan per anställd är 25 kvadratmeter. I likhet med Göteborg år 2006 ägs fastigheterna i området dels av privata, dels av allmännyttiga bostadsföretag. Den stora majoriteten av fastigheterna utgörs av bostadsrätter, särskilt i de eftertraktade områdena längs älvstranden då det ger högst intäkter. Energi- och resurseffektivitet I Klassiska Göteborg görs inga ansträngningar utöver standardlösningar för att förbättra energi- och resurseffektiviteten. Vilken standard som är aktuell vid byggstarten är dock svår att säga. Lagstiftning och energipriser kan ha drivit upp standarden till betydligt högre nivåer än tidigare, men samtidigt så har den parallella teknikutvecklingen fortsatt framåt, vilket gör att standarden fortfarande kan vara långt från optimum. De vanligaste teknikerna för konstruktion och drift av byggnader används och traditionella system för dagvattenhantering och återvinning används. Offentliga platser Hur kommer det då att se ut i själva stadsdelen om Klassiska Göteborg blir verklighet? För att ge en god bild över området presenteras här de huvudsakliga tankarna om områdets offentliga platser. Längs Gullbergskajen i norra Gullbergsvass ligger bostäder nära vattnet. Fartygsföreningen Gullbergsvass, som tidigare låg nära Gasklockan, har fått flytta sin verksamhet för att ge plats åt bostäderna. Längs kajen ligger Foto / Montage: FLygare Palmnäs Stadsbyggnadskontoret Bild 7. Stadsbyggnadskontorets skiss över en tänkbar bebyggelse av Gullbergsvass Del 1 13

15 201 Älvstranden Utveckling ab startar utvecklingen av Gullbergskajen 201 DHL och Green Cargo flyttar och terminalen rivs 2006 Älvstranden Utveckling ab köper mark i Gullbergsvass Västlänken byggs Utvecklingsperiod för Gullbergsvass Marken kring gasklockan sanerad, används som parkeringsplats 2016 Spårvagnslinjen genom Gullbergsvass, färdig 200 Rivning av gasklockan ny Göta Älvbro byggs Figur 1. Tidslinje över utvecklingsprocessen av scenariot Klassiska Göteborg Utvecklingsprocessen Älvstranden Utveckling AB leder utvecklingen av det Klassiska Göteborg. Det kommunalt ägda bolaget utvecklade under en tioårsperiod Norra Älvstranden till en blandstad, (www.alvstranden.com, ) och arbetar nu med utvecklingen av Södra Älvstranden som beräknas vara klart inom en tioårsperiod. År 2014 går starten för utvecklingen längs med Gullbergskajen, där fastigheter för verksamheter och bostäder byggs. Utvecklingen av Gullbergskajen sker i en liknade process som används vid utvecklingen av Södra älvstranden. Delar av allmänheten får i olika gruppkonstellationer ge förslag på hur området vid Gullbergskajen ska utvecklas. De olika förslagen bedöms sedan på kommunnivå utan att allmänheten deltar i själva beslutet.(www.alvstaden. se, ) Gasklockan rivs och marken runtom saneras. Saneringen är färdig I väntan på beslut kring hur området ska användas kommer ytan att fungera som parkeringsplats. En byggnad som till formen liknar den gamla Gasklockan upprättas i samband med att området kring Gullbergskaj utvecklas startar utvecklingen i det område som tidigare varit speditionsverksamhet för DHL och Green Cargo. Västlänken invigds 2017 (www. stadsbyggnad.goteborg.se, ), i och med att spår och bangård byggts under marken, har bostäder och verksamheter upprättats på de frigjorda ytorna. I Klassiska Göteborg antas utvecklingen av Gullbergsvass ske i samma takt som på Norra och Södra Älvstranden, men eftersom Gullbergsvassområdet är större blir utvecklingsperioden längre. Energibehov Det totala årliga behovet av tillförd energi i fastigheterna är högst 105 kwh/m2 varav el 35 kwh/m2. Detta avser summan av fastighets- och lägenhetsanknuten energiförbrukning och inkluderar även energi från solceller/solfångare. Det är samma krav som ställdes i Kvalitetsprogrammet för bomässan Bo01 Malmö. (Persson, 2005) Bild 8. Gullbergskajen en cykelväg som har förbindelser både till Marieholm och till norra älvstranden. Gasklockan vid Gullbergskajen är ombyggd till ett konstmuseum där utställningar anordnas, men även evenemang och konferenser. Längst upp finns en utkiksplats där man kan njuta av utsikten över Göteborgs stad. Liknande verksamhet finns exempelvis i den gamla gasklockan i Oberhausen i Tyskland. 8 Från Centralstationen sträcker sig en paradgata parallellt med kajen mot nordöst. Här finns plats för både bilar och spårvagn, men även cyklister och fotgängare. Stråket liknar i mycket Kungsportsavenyn med många restauranger, nattklubbar, caféer och affärer och fungerar som en knutpunkt i Göteborg. Vid Skansen Lejonet sträcker sig ett lummigt grönstråk mot Centralstationen och utgör en naturlig siktlinje. Parken är fylld med vackra växter och på några ställen finns även konstverk. Trafiklösningar FOTo: Andreas Remstam Klassiska Göteborg är en stadsdel där strukturen och funktionen på trafiklösningarna ser ut som i övriga Göteborg. De flesta gatorna är vanliga stadsgator för biltrafik som delvis ger möjlighet till parkering. Strukturen med stadsgator sprider ut trafiken över hela området vilket minskar trafikintensiteten på enskilda gator. Det finns gårdsgator där trafiken är mycket begränsad. Två leder dominerar biltrafiken i området, Mårten Krakowleden och Bangårdsvägen. Mårten Krakowleden, som är relativt tungt trafikerad, har flera pas- 14 Del 1

16 Illustration: Martin KRANICH Bild 9. En illustration över Gullbergvass i klassisk Göteborgsstil Foto: Andreas Remstam Bild 10. Avenyn i Göteborg har gett inspiration till en tänkt paradgata i Gullbergsvass sager och övergångställen för att binda ihop området och öka tillgängligheten mellan områdets olika delar. Bangårdsviadukten och Bangårdsvägen är det mest trafikerade stråket i området och har flera övergångar som minskar barriäreffekten som den trafiktäta leden ger. Från Skånegatan och Odinsplatsen går en viadukt över bangården som är avsedd gör fordon, gång- och cykeltrafik. Viadukten går över spåren och leder till Bangårdsvägen som fortsätter norrut mot älven. Det finns två högbroar över älven från Gullbergvass som är till för fordons-, gång- och cykeltrafik. En högbro för gång, cykel och spårvagnstrafik ligger vid Gasklockan. En annan bro för fordonstrafik ligger vid Pagoden lite österut där den gamla Götaälvbron var och binder an till Bangårdsvägen. Inom området finns stadens knutpunkt för den kollektiva trafiken där Centralstationen, Västlänkstationen och Nils Ericsonterminalen binds ihop i ett nytt resecentrum. Gullbergsvassområdet korsas av två spåvagnslinjer som ansluter med resecentrum. Spårvagnslinjerna knyter an till Hisingen, östra Göteborg, Skånegatan och centrala Göteborg. En cykelbana går längs med älven som en naturlig fortsättning från östra Göteborg. På Paradgatan finns även en cykelväg men i övrigt hänvisas cyklisterna till vanliga gator. Paradgatan påminner om Kungsportsavenyn som den ser ut idag med gott om plats för gående. Luftföroreningar och buller Byggnaderna längs Mårten Krakowleden samt vid E6 och E20 är mest utsatta vad gäller buller i området. Närmast lederna finns därför inga bostäder utan endast verksamheter. Bangården är avskärmad från närliggande byggnader med hjälp av ett längsgående grönområde. Då det förekommer bil- och spårvagnstrafik inom området ligger bullernivåerna på liknande nivåer som i övriga centrala Göteborg. Blogg, Klassiska Göteborg 12 september 2030 I dag var den stora dagen, finalen mellan GAIS och Juventus. Jag har längtat i evigheter! En stund innan matchstart gick jag ut för att känna på den grymma stämningen i stan. När jag kom ut från huset lekte grannens barn på gården, några gungade och några åkte med den nya linbanan. I full supportermundering började jag gå mot Bangårdsviadukten. De flesta verkade vara på väg till samma ställe som jag, i alla fall de med grön-svarta tröjor. Från balkongerna stod folk och kollade på den stora folkfesten nedanför. I många av lägenheterna festades nog en del. Fina femvåningshus här, teglet gör att man inte tänker på att det är nybyggt. På gatorna var det fullt med bilar, alla ville parkera nära även om de flesta vet att det är lönlöst en dag som denna. Jag var glad att jag inte behövde ta min bil. Halvvägs igenom Gullbergsvass stod folk och väntade på spårvagnen, turerna med både bussar och spårvagnar går tätt till Brunnsparken och Hisingen, men idag var det så många som skulle med. Jag fortsatte mot Skansen Lejonparken västerut. Det är skönt med en park här mellan spåren och gatorna. Man märker knappt av tågen. Vid viadukten till Odinsgatan var det helt knökfullt och det gick knappt att komma fram. Bilarna stod också nästan still. När jag kom över viadukten flöt det lite bättre och jag kunde gå till Ullevi nästan i vanlig takt. Ljudet från alla exalterade människor blev bara högre och högre. Helt underbart var det! Inne på Ullevi fann jag till slut min plats, Pernilla väntade redan där. Nu var det bara en kvart kvar till matchstart. I takt med allt hårdare miljökrav på fordon och verksamhetsutövare är det troligt att partikelutsläppen generellt är lägre i området jämfört med Göteborg år Värdena i Gullbergsvass är dock inte lägre än för liknande stadsdelar. Viss odör från snusfabriken förekommer, dock skall den inte överskrida den acceptabla fastställda nivån. Del 1 15

17 Energibehov Det totala årliga behovet av tillförd energi i fastigheterna ska vara högst 50 kwh/m2 varav el högst 15 kwh/m2. Detta avser summan fastighets- och lägenhetsanknuten energiförbrukning och inkluderar energi från solceller/solfångare. Det är samma krav som Hammarby Sjöstad har satt i sitt miljömål för (www.hammarbysjostad.stockholm.se, ) Ekoklassiska Göteborg I Ekoklassiska Göteborg är stadsdelen utformad i linje med stadsbyggnadskontorets preliminära förslag, med den skillnaden att ekologiska aspekter har fått stå i fokus för utvecklingen. Tanken bakom scenariot är att visa på hur man inom ramarna för en klassisk stadsstruktur kan göra en ekologisk anpassning. Gullbergsvass är en del av ett utvidgat centrum, där göteborgaren känner sig lika hemma som på Kungsportsavenyn eller i Linnéstaden. Mer grönytor och färre bilar ger ökad miljökvalitet och förstärker den gröna profilen i stadsdelen. Gullbergsvass fungerar som en inspirationskälla till miljöförbättrande åtgärder i resten av staden och är en förebild när det gäller hållbar stadsutveckling och tillväxt. Närheten till kollektivtrafik binder ihop Gullbergsvass med omgivande stadsdelar samt övriga Göteborgsregionen, samtidigt som den ekologiska profilen gör Ekoklassiska Göteborg till en populär stadsdel för invånare och besökare. I detta scenario är den grundläggande strukturen blandstad med kvartersbebyggelse och privata innergårdar för de boende. Byggnaderna är genomgående sexvåningshus. Liksom i centrala Göteborg år 2006 samsas i Gullbergsvass bostäder, affärskedjor, kontor, restauranger och fik med ett myllrande folkliv. Området har ingen tung industri och få verkstäder. Den nya bebyggelsen i Gullbergsvass innebär arbetsplatser och lägenheter för personer. Denna befolkningstäthet är möjlig med en relativt generös boyta på 40 kvadratmeter per boende. Den bebyggda ytan per anställd är 25 kvadratmeter. Upplåtelseformen av bostäder är blandad med både hyresrätter och bostadsrätter. För att möjliggöra boende för olika samhällsgrupper ägs hyresrätterna av allmännyttiga bostadsföretag som håller hyrorna på en så låg nivå som möjligt. Energi- och resurseffektivitet Illustration: Krystian Kwiecinski Bild 11. En illustration av Ekoklassiska Göteborgs stadsstruktur Trots att stadsstrukturen påminner om övriga Göteborg är resurseffektiviteten betydligt bättre i Gullbergsvass. Strukturerna innebär inga större hinder för användning av ny byggteknik, val av uppvärmningssystem, användning av solenergi, vattenbesparing med mera. Vad det gäller dagvattenhanteringen kan detta förhindras genom den befintliga infrastrukturen med stads- och gårdsgator. Offentliga platser För att få en bättre bild om det Ekoklassiska Göteborg presenteras det nedan hur området ser ut, vilka trafiklösningar som finns och de svårigheter som uppkommer i scenariot. Längs kajen finns fastigheter med bostäder nära vattnet. Fartygsföreningen Gullbergskajen har fått flytta sin verksamhet för att ge plats åt husen. Utmed Göta älv finns en cykelväg som har knutits ihop med Marieholm samt norra älvstranden. Gasklockan vid Gullbergskajen är riven och en ny byggnad har uppförts med samma form och storlek Foto: Kristofer Palmestål Bild 12. Exempel från Majorna I Göteborg på gatustruktur där cyklister och gående separeras från biltrafiken genom gång och cykelgator. där ett konstmuseum finns och utställningar, evenemang och konferenser anordnas. Längst upp finns en utkiksplats där man kan njuta av utsikten över Göteborgs. Från Centralstationen sträcker sig en paradgata parallellt med kajen norrut. Här finns plats för både bilar och spårvagn, men även cyklister och fotgängare. Stråket liknar i mycket Avenyn med många restauranger, nattklubbar, caféer, affärer och liknande, som en knutpunkt för människor i Göteborg. Från Skansen Lejonet sträcker sig ett grönstråk mot Centralstationen som utgör en naturlig siktlinje, parken är den fylld med vackra växter och konstverk. Trafiklösningar Det Ekoklassiska Göteborg har en infrastruktur som främst prioriterar cyklister och gående. Detta sker delvis på bekostnad av biltrafiken men stadsdelen är ändå anpassad för bilar. Två leder dominerar biltrafiken i området, Mårten 16 Del 1

18 201 Älvstranden Utveckling ab startar utvecklingen av Gullbergskajen 201 DHL och Green Cargo flyttar och terminalen rivs 2006 Älvstranden Utveckling ab köper mark i Gullbergsvass Västlänken byggs Utvecklingsperiod för Gullbergsvass Rivning av gasklockan 2009 Marken kring gasklockan sanerad 201 Beslut om att billtrafik ska minimeras i Gullbergsvass ny Göta Älvbro byggs 2016 Spårvagnslinjen genom Gullbergsvass, färdig Figur 2. Tidslinje över utvecklingen av scenariot Ekoklassiska Göteborg Krakowleden och Bangårdsvägen. Större delen av Mårten Krakowleden är nedsänkt cirka 6 meter, vilket minskar den upplevda barriären mellan älvstranden och områdets inre delar. Över leden finns flera övergångar vilken bidrar till att öka tillgängligheten i området för främst cykel- och gångtrafik. Från Skånegatan och Odinsplatsen över bangården går en viadukt som är avsedd för kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik. Bangårdsviadukten närmare resecentrum är anpassad för gång-, cykel- och kollektivtrafik samt begränsad biltrafik. Bangårdsviadukten leder vidare norrut i markplan mot lågbron som är avsedd för mycket begränsad biltrafik och en utökad kollektivtrafik. Den andra lågbron som förbinder Gillbergsvass med Hisingen ligger vid gasklockan och är avsedd för gång och cykeltrafik. Inom området finns Göteborgs knutpunkt för den kollektiva trafiken där Centralstationen, Västlänkstationen och Nils Ericsonterminalen binds ihop i ett nytt resecentrum. Gullbergsvassområdet korsas av två spåvagnslinjer som binds ihop med resecentrum. Spårvagnslinjerna knyter an till Hisingen, östra Göteborg, Skånegatan och centrala Göteborg. För att öka resandet med kollektivtrafik är hållplatserna på spårvagnslinjerna täta och placerade så att en hållplats finns inom minst 300 meters avstånd var man än befinner sig inom området. De flesta cykelvägar är avskilda, vilket ökar både framkomligheten och säkerheten för cyklisterna. Ett stort antal parkeringsplatser för cyklister vid hållplatser och vid resecentret ökar möjligheterna för cyklister i området. Det finns även tillgång till cyklar genom cykellån på platser där mycket folk rör sig, t.ex. vid resecentrum. Flera utav de mindre gatorna i området är gårdsgator med låg hastighet för att öka tryggheten och säkerheten för de boende i området. Infrastruktur för fordonstrafik som parkeringsplatser och parkeringsgarage kommer i stor utsträckning att placeras under jord. Antalet parkeringsplatser per hushåll kommer också att minskas då behovet av egen bil minskas genom tillgång till bilpool inom området. Bilpooler placeras i anslutning till bostäder i de utrymmen som annars hade varit avsatt för parkeringsplatser. Utvecklingsprocessen Älvstranden Utveckling AB leder utvecklingen av det Ekoklassiska Göteborg. Det kommunalt ägda bolaget utvecklade under en tioårsperiod Norra Älvstranden till en blandstad, (www.alvstranden.com, ) och har även arbetat med utvecklingen av Södra Älvstranden. Utvecklingen av Södra Älvstranden startades 2004 och beräknas vara klar inom en tioårsperiod. År 2014 går starten för utvecklingen längs med Gullbergskajen där fastigheter för verksamheter och bostäder byggs. Utvecklingen av Gullbergskajen kommer att ske i en liknade process som används vid utvecklingen av Södra Älvstranden. Delar av allmänheten får i olika gruppkonstellationer ge förslag på hur området vid Gullbergskajen ska utvecklas. De olika förslagen bedöms sedan på kommunnivå utan att allmänheten deltar i själva beslutet. (www.alvstaden.se, ) Gasklockan rivs 2007 och marken omkring saneras En byggnad som till formen liknar den gamla Gasklockan byggs i samband med att området kring Gullbergskajen utvecklas sker utvecklingen i det område som tidigare varit speditionsverksamhet för DHL och Green Cargo. I Ekoklassiska Göteborg beslutas det 2015, på allmänhetens begäran, att Gullbergsvass ska vara en stadsdel där gång och cykel prioriteras framför bil. I samband med att spårvagnslinjer genom Gullbergsvass står klart 2016 görs alla bilvägar, utom Mårten Krakowleden, om till gårdsgator. Västlänken invigs 2017 (www.stadsbyggnad.goteborg.se, ) och på de ytor som frigjorts av att spår och bangård har byggts under marken upprättas bostäder och verksamheter. I Ekoklassiska Göteborg antar vi att utvecklingen av Gullbergsvass sker i samma takt som på Norra Älvstranden och Södra Älvstranden, men eftersom Gullbergsvass är större blir utvecklingsperioden längre. Del 1 17

19 Blogg, Ekoklassiska Göteborg 24 juli, 2030 När jag åt i frukost i morse satt jag på balkongen i min nya, fina lägenhet. Så schysst att kunna bo bredvid det nya konstmuseet! Det stod visst en gasklocka där någon gång för länge sen. Jag tittade ut över älven som blänkte vackert i solskenet. Eftersom vädret var underbart och det var lördag, så tänkte jag att en tur till Särö hade varit mysigt. På förmiddagen ringde jag min kompis Eva och hon ville gärna hänga på. I vanliga fall skulle jag ha lånat en bil från bilpoolen, men vädret var alldeles för fint för det, så vi bestämde oss för att cykla istället. Vi skulle mötas vid lågbron vid konstmuseet. När vi cyklade längs kajen tittade vi på båtarna som sakta gled uppför älven. Cykelbron var full av både cyklister och gående - det verkade som att flera kommit på att dagen var perfekt för en cykelutflykt. Jag och Eva cyklade söderut över Mårten Krakowleden. Det finns så många övergångar här nuförtiden att Krakowleden knappast märks. Vi cyklade längs gårdsgatorna och husen såg så himla mysiga ut med sina solfångare på taket och man tänker faktiskt inte längre på att husfasaderna är täckta med solceller av tunnfilm..! Det var lätt att se att vi var på rätt väg med Centralens nya höghus rakt fram - folk kallar den för Mascaran, för att matcha Läppstiftet, även om den inte är lika hög. Jag och Eva fortsatte tvärs igenom stan - det är så lätt nu när de har byggt om cykelbanan så att man inte behöver korsa alla trafikljus! Efter en timme var vi framme vid havet. Imorgon tar jag nog Västlänken till Kalle och Harald i Floda. Hoppas att Eva vill hänga på..! Foto: Per G berg Bild 13. Exempel på grönstruktur på ett flebostadshus. Luftföroreningar och buller Bullernivån vid Mårten Krakowleden blir lägre när leden sänks ned, men i den nordöstra delen av området genererar E6 och E20 höga bullernivåer. Närmast lederna finns därför inga bostäder utan endast verksamhetslokaler. Bangården är avskärmad från närliggande byggnader med hjälp av ett längsgående grönområde. Eftersom det endast förekommer begränsad biltrafik i området är bullernivån förhållandevis låg, men de nya spårvagnslinjerna kommer dock att medföra visst buller. I takt med allt hårdare miljökrav på fordon och verksamhetsutövare är det troligt att partikelutsläppen generellt är lägre i hela staden jämfört med Göteborg år Då det i detta scenario inte förekommer någon betydande biltrafik i Gullbergsvass är luftkvalitén bättre än snittet i Göteborg. Viss odör från snusfabriken kan förekomma, dock får den inte överskrida acceptabel fastställd nivå. Illustration: Martin Kranich Bild 14. En illustration över Ekoklassiska Gullbergvass 18 Del 1

20 I Eco Hightech bryter bebyggelsestrukturen radikalt med den rådande normen i Göteborg. Området närmast Västlänksstationen består av 46 höghus med 15 till 40 våningar, genomsnittet ligger på 26 våningar, där höjden ökar med närheten till stationen. Längre bort från stationen finns två områden med sjuvåningshus i kvartersstruktur. I Gullbergsvass nordöstra ände finns dessutom ett mindre område med verkstadslokaler och plats för större nöjesevenemang. Illustration: Krystian Kwiecinski Bild 15. En illustration av Eco Hightech stadsstruktur sedd från gatuplan Eco Hightech I Eco Hightech ligger fokus på en intensiv, men hållbar exploatering och tät bebyggelse med ett myllrande folkliv. Den drivande idén bakom scenariot är att utnyttja Gullbergsvass centrala läge i Göteborg och de mycket goda kommunikationsmöjligheterna till stadsdelen. Den ekonomiska sfären i stadsdelen är intensiv med många arbetsplatser, men också många bostäder och offentliga utrymmen. De ekologiska karaktärsdragen vilar på högteknologiska lösningar som verkar utan att synas, med till exempel energieffektiva byggnader och frånvaro av fordonstrafik. För Göteborgs del är Gullbergsvass den stadsdel som sticker ut hakan med en intensiv storstadspuls och höga byggnader. I regionen är Gullbergsvass den stora företagsmagneten, dit den huvudsakliga inpendlingen sker. Många företag har etablerat sina huvudkontor i området för att utnyttja klustereffekterna. Bebyggelsen möjliggör cirka arbetsplatser och boende. Höghusområdet har plats för drygt arbetsplatser och boende, vilket innebär att knappt 9 % av golvytan är bostäder. Av fastigheterna i området är % flexibla så att de lätt kan omvandlas från kontor till bostad och tvärtom för att följa efterfrågan på lokaler. Kvartersområdena har plats för arbetsplatser på bottenplan samt andra våningen och boende på våningarna ovanför. Befolkningstätheten i Gullbergsvass kräver en mer begränsad boyta, 30 kvadratmeter per person. Den minskade boytan och de höga byggnaderna möjliggör en lägre hyresnivå för de hyresrätter som ägs av allmännyttiga bostadsföretag, vilka utgör ungefär hälften av det totala bostadsbeståndet i stadsdelen. Övriga bostäder utgörs främst av bostadsrätter. Kommunen försöker bekämpa segregationen i Göteborg genom att reservera 50 % av de allmännyttiga hyresrätterna i Gullbergsvass för grupper som är underrepresenterade i innerstaden. Gullbergsvass är med de runt arbetsplatserna ett ekonomiskt centrum i regionen. Affärsverksamheter från områden i regionen med dåliga kollektivtrafikförbindelser har valt att flytta till Gullbergsvass för att dra nytta av de goda kommunikationsmöjligheter och klustereffekter som är karaktäristiska för stadsdelen. De inflyttade företagen ger positiva miljöeffekter eftersom bilpendlingen minskar betydligt i regionen. Bild 16. Illustration av en tänkbar byggnadsstruktur i Eco Hightech Bild / Montage: Flygare palmnäs / Kristofer Dittmer Del 1 19

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal Papyrus Från bruksområde till blandstad för alla Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Det här är en Socialdemokratisk idé, eller vision om man så vill, för hur vi tycker att Papyrusområdet skall utvecklas.

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

RegionCity Workshop 2

RegionCity Workshop 2 RegionCity Workshop 2 Förslag från Kanozi Arkitekter, februari 2013 Gatan och stationens skikt Stadskvalité/Källare Sammanfattande feedback och instruktion framåt från Jernhusen och intressenter Fokusera

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Copenhagen 1979 Västra Hamn MALMÖ 2002 då 1 Malmö nu 2005 och nu 2035 2035 Hållbarhetens tre parametrarna Steg mot hållbar

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Ditt nästa kontor? Östra Hamngatan 52

Ditt nästa kontor? Östra Hamngatan 52 Ditt nästa kontor? Östra Hamngatan 52 Vån 4, 173 kvm, Centrum Östra Hamngatan 52, vån 4 Centrum Ledig yta: 173 m 2 Typ: Kontor Antal arbetsplatser: 8 14 Tillträde: Omgående Utsikt Historia Buss 20 m Nyrenoverad

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Västra Varvsgatan 19. Malmö 1 594 kvm

Västra Varvsgatan 19. Malmö 1 594 kvm Västra Varvsgatan 19 Malmö 1 594 kvm Välkommen till Diligentia Västra Varvsgatan 19 På Västra Varvsgatan 19 kan vi erbjuda en kontorslokal på 1594 kvadratmeter. Yta Våning 1 594 kvm plan 3 Husets karaktär

Läs mer

Västlänken - en del av Göteborgs framtid

Västlänken - en del av Göteborgs framtid - en del av Göteborgs framtid Bakgrund Göteborgs lokala arbetsmarknad ska växa med över en halv miljon människor till år 2020 Göteborgs centrala delar, regionens kärna, stärks med fler arbetsplatser, fler

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven.

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven. 2015-01-08 Q&A Skeppsbron Budskap Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven. Just nu Första etappen pågår för fullt med byggandet av ny

Läs mer

KULTURSLUSSEN SLUSSBACKEN 2013 SLUSSEN ÅTERBYGGD 2014. Bilagor

KULTURSLUSSEN SLUSSBACKEN 2013 SLUSSEN ÅTERBYGGD 2014. Bilagor KULTURSLUSSEN SLUSSBACKEN 2013 SLUSSEN ÅTERBYGGD 2014 Bilagor Innehåll: ANG. SLUSSEN, NYBYGGNATION, UTSTÄLLNING sid 02 Rådet till skydd för Stockholms skönhet, 2011-06-13 REMISS AV FÖRSLAG TILL NY DETALJPLAN

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Nya Triangeln Nybyggda kontor i Malmö city, nära puls och kommunikationer

Nya Triangeln Nybyggda kontor i Malmö city, nära puls och kommunikationer malmö Nya Triangeln Nybyggda kontor i Malmö city, nära puls och kommunikationer NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Frihamnen Den nya hållbara och spännande stadsdelen i Göteborg nära vattnet, mitt i stan.

Frihamnen Den nya hållbara och spännande stadsdelen i Göteborg nära vattnet, mitt i stan. Frihamnen Den nya hållbara och spännande stadsdelen i Göteborg nära vattnet, mitt i stan. Välkommen till Frihamnen! Frihamnen är den nya hållbara och spännande stadsdelen i Göteborgs innerstad. Här har

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen The Sustainable City 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen E.ON möter de växande städernas miljöproblem med klimatsmarta och långsiktiga infrastrukturlösningar. Vi bygger morgondagens energisystem

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

Vad är Mölndal? www.molndala.com

Vad är Mölndal? www.molndala.com Vad är Mölndal? 61 610 invånare 6000 företag, nettoökning 100/år de senaste 10 åren 35 300 arbetsplatser, ca 50% i Åbro centrala Mölndal Nettopendling + 4 800 personer 22% tillverkning, 20% handel, 17%

Läs mer

Villatomter i Vikaholm Praktisk information om kommunala tomter till dig som vill bygga eget hus. Vikaholm

Villatomter i Vikaholm Praktisk information om kommunala tomter till dig som vill bygga eget hus. Vikaholm Villatomter i Vikaholm Praktisk information om kommunala tomter till dig som vill bygga eget hus Vikaholm Ett modernt boende av högsta klass Vikaholm är ett nytt bostadsområde i Växjö. Det ligger söder

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL Anna Stjärnkvist Trafikplanerare Stadsbyggnadskontoret, Malmö December 2013 INFRASTRUKTUR Kv. Fullriggaren är lokaliserat

Läs mer

Ditt nästa kontor? Lilla Bommen-Gullbergsvass

Ditt nästa kontor? Lilla Bommen-Gullbergsvass Ditt nästa kontor? Lilla Bommen-Gullbergsvass Lilla Bommen 1, våning 6, 518 kvm Lilla Bommen 1, våning 6, Lilla Bommen-Gullbergsvass Ledig yta Typ: Kontor 518 m 2 Antal arbetsplatser: 20 23 Byggt/ombyggt:

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm Konferensanläggning i huset Öppen planlösning Gemensam reception Nacka Strand Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm LOKALEN Effektiv kontorslokal i ett plan Kontorsyta 830 kvm Antal arbetsplatser 49 Välkommen

Läs mer

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. I huvudet på en stockholmare Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. 2 Utvecklingen av en station och området runt omkring både påverkar och berör

Läs mer

Del 2 Om Gullbergsvass, fallstudiens arbetssätt, utvärderingen och resultat.

Del 2 Om Gullbergsvass, fallstudiens arbetssätt, utvärderingen och resultat. Del 2 Om Gullbergsvass, fallstudiens arbetssätt, utvärderingen och resultat. Del 2 31 Syfte och frågeställning Huvudsyftet med fallstudien 2006 är att ta fram olika scenarier för Gullbergsvassområdets

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys av projektgruppen Ord&Bilds planvision

Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys av projektgruppen Ord&Bilds planvision Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys av projektgruppen Ord&Bilds planvision Urbana analyser & strategisk design 2005-12-06 2 Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys Innehåll INLEDNING 7 Uppdraget Medverkande

Läs mer

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder 243 studentlägenheter. Investeringsutgift 440 mnkr. Inflyttning slutet av 2016. Fd. S:t Görans Gymnasium. Blåklassad byggnad. Unika arkitektoniska kvaliteter.

Läs mer

A 4993 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30

A 4993 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30 A 4993 Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30 Uppdragsbeslut 2009-06-17 Samrådsbeslut 2009-10-14 Utställningsbeslut 2010-02-10

Läs mer

Representativt kontor. Rumsindelat. Garage i huset. Nacka Strand. Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm

Representativt kontor. Rumsindelat. Garage i huset. Nacka Strand. Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm Rumsindelat Representativt kontor Garage i huset Nacka Strand Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm LOKALEN Representativt kontor centralt i området Kontorsyta 622 kvm Antal arbetsplatser 30 arbetsplatser

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Yttrande över programförslag för Södra Gårda

Yttrande över programförslag för Södra Gårda Yttrande över programförslag för Södra Gårda YimbyGBG YimbyGBG är ett ekonomiskt och politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad. Vi vill genom positiv, konstruktiv feedback

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

MAXA STADEN Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola

MAXA STADEN Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola TEATER // KONSERT Barn Barn Aktör Sport Barn Aktör Sport Barn Aktör Sport Arbete Barn Aktör Sport Arbete Odling ARENA PARKERING BUFFERGRÖNT

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering 1(8) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Kvalitetsgranskning Anna Stjärnkvist/Anna-Karin Ekström 010-452

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET

3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET 3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET Med en Space syntax-analys beräknas den rumsliga

Läs mer

Gullbergsvass. - En framtida blandstad i Göteborg

Gullbergsvass. - En framtida blandstad i Göteborg Gullbergsvass - En framtida blandstad i Göteborg André Berggren Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...s.1 ANALYS...s.2

Läs mer

Tuvestad & Thorn Exark Arkitekter Semrén & Månsson Liljewall Arkitekter SGS Studentbostäder Göteborgs Stads Parkeringsaktiebolag Home Properties

Tuvestad & Thorn Exark Arkitekter Semrén & Månsson Liljewall Arkitekter SGS Studentbostäder Göteborgs Stads Parkeringsaktiebolag Home Properties RegionCity SydOst Hjärtat i västra Sverige och mitt i centrala älvstaden #2 VG Regionens planerade regionens hus Bussterminal Station och mötesplats Centralstationen En länkande stadsdel för Göteborg Ett

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

SUPER SUSTAINABLE GÖTEBORG

SUPER SUSTAINABLE GÖTEBORG SUPER SUSTAINABLE GÖTEBORG FOOTPRINT ECOLOGICAL FOOTPRINT 2008 FOOTPRINT ECOLOGICAL FOOTPRINT 2050 IMPROVE How can the excisting city be improved? URBAN DESERT A GREEN CITY ROOFTOPS 35% ROOFTOPS FOOD SOLAR

Läs mer

Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda

Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen Per Anders Olsson 2012-11-05 SBN/2009:1503 Antagandehandling Genomförandebeskrivning Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda inom stadsdelen Hagalund, upprättad

Läs mer

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Västsvenska infrastrukturpaketet För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Innehållsförteckning FÖR JOBB OCH UTVECKLING I GÖTEBORGSOMRÅDET 3 Göteborgsregionen - Västra Götalands motor 3 BAKGRUND OM VÄSTSVENSKA

Läs mer

kontor- och butiksytor mitt emellan hav och stad, på bästa läge i torslanda

kontor- och butiksytor mitt emellan hav och stad, på bästa läge i torslanda kontor- och butiksytor mitt emellan hav och stad, på bästa läge i torslanda innovativ fastighetsutveckling med människan i centrum Modern arkitektur med bästa läge i torslanda Terminal 3 ligger alldeles

Läs mer

Bebyggelsestruktur och persontransporter

Bebyggelsestruktur och persontransporter Bebyggelsestruktur och persontransporter Institutionen för teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola Allmänt om bebyggelse och persontransporter Bakgrund Det finns en ganska utbredd uppfattning bland

Läs mer

Aviabulevarden Knutpunkten för experter

Aviabulevarden Knutpunkten för experter Aviabulevarden Knutpunkten för experter Huvudstadsregionens snabbast växande företagsområde i Finlands logistiska mittpunkt innebär möjligheter till framgång och nätverkande Redan läget är unikt. Kontorslokalerna

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

Centrum. Östra Hamngatan 30-34, 230 kvm. Ditt nästa kontor?

Centrum. Östra Hamngatan 30-34, 230 kvm. Ditt nästa kontor? Centrum Östra Hamngatan 30-34, 230 kvm Ditt nästa kontor? Östra Hamngatan 30-34, Centrum Ledig yta Typ: kontor 230 m 2 Antal arbetsplatser: 12 15 Tillträde: omgående Restaurang Utsikt Buss 10 m Ett stenkast

Läs mer

Esplanaden 3A Sundbyberg 1732 kvm kontor

Esplanaden 3A Sundbyberg 1732 kvm kontor Esplanaden 3A Sundbyberg 1732 kvm kontor Välkommen till Diligentia Esplanaden 3A Yta: 1732 kvm Våning: BV Husets karaktär Huset på Esplanaden byggdes i början på 1980-talet och har en total uthyrningsbar

Läs mer

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU Malmö C Caroli City Drottningtorget Göteborg/ Stockholm Entré Lilla torg Stortorget Rörsjöparken Värnhemstorget Köpenhamn Gustav Adolfs torg St Pauli kyrka St Pauli kyrkogård Triangeln 954 GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN

Läs mer

Sida 1 1 Sida2 2 Sida 3 Som vi såg illustrerat i videon så är det ofta en huggsexa om vem som ska norpa en ledig parkering. Det beror på att dagens parkeringssystem bygger på den planekonomiska modellen,

Läs mer

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader. Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.se 9 1 Upphandling Procurement Alla projekt kommer att upphandlas

Läs mer

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic PARKERINGSPOLICY I SVERIGE Karin Neergaard, Trivector Traffic TRIVECTOR TRAFFIC Konsulttjänster och forskning inget annat än hållbara transporter Lund, Stockholm, Göteborg Klimat, energi och miljö Kollektivtrafik

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell Fastighetsbeteckning: Aga 1 Agavägen, Lidingö Byggnadsår: 1934 Lediga lokaler: från ca 12 m 2 Tillträdesdatum: Enligt överenskommelse Kontakt: JM AB, Fastighetsutveckling

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen

Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen Mitt i Solna ligger Råsunda En unik plats i händelsernas centrum Redan idag är Solna mest företagstätt i Sverige. I de nya kvarter som byggs i Råsunda är kopplingarna

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Centerpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Parker och grönområden utgör välbehövlig plats för återhämtning

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson Gamla torget Taxi Busshållplats 1/25 KONCEPT & VISION Varför ska vi bygga och leva hållbart? Hur kan vi styra Tidaholm mot en hållbar framtid? I mitt förslag

Läs mer

Ditt nästa kontor? Norra Hamngatan 18

Ditt nästa kontor? Norra Hamngatan 18 Ditt nästa kontor? Norra Hamngatan 18 Vån 2, 306 kvm, Centrum Norra Hamngatan 18, vån 2 Centrum Hemtrevliga ytor Ledig yta: 306 m 2 Typ: Antal arbetsplatser: 15 20 Tillträde: Omgående Cykelmöjligheter

Läs mer

Unga tankar om framtidens resor

Unga tankar om framtidens resor 2011-03-24 Unga tankar om framtidens resor Specialutgåva kring gångtrafik! Idéer och illustrationer: Elever vid Thorildsplans gymnasium Stefan Myhrberg, Fariba Daryani Stockholms stad, Trafikkontoret Så

Läs mer

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt västra hamnen, malmö NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på 49 Mdr SEK och 17 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela

Läs mer

Välkommen till Västra Eriksberg. Information till dig som flyttar hit.

Välkommen till Västra Eriksberg. Information till dig som flyttar hit. Välkommen till Västra Eriksberg Information till dig som flyttar hit. Välkommen till vatten och grönska mitt i centrala Göteborg! Sannolikt kommer du snart att upptäcka ännu fler fördelar med att bo i

Läs mer

Esplanaden 1. Sundbyberg 670 kvm. Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55

Esplanaden 1. Sundbyberg 670 kvm. Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55 Esplanaden 1 Sundbyberg 670 kvm Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55 Välkommen till Diligentia Esplanaden 1 Esplanaden 1 är i huvudsak en kontorsfastighet, med Kronofogden

Läs mer