Fallstudie 2006 Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV. Det är dags att tänka på Gullbergsvass

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fallstudie 2006 Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV. Det är dags att tänka på Gullbergsvass"

Transkript

1 Fallstudie 2006 Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV Det är dags att tänka på Gullbergsvass

2 Det är dags att tänka på Gullbergsvass Fallstudie Göteborgs miljövetenskapliga centrum Göteborgs universitet / Chalmers tekniska högskola Text: Fallstudiedeltagarna Foto och figur: Fallstudiedeltagarna Redaktörer: Belinda Christensen, Karin Larsson Layout: Linus Karlsson, Kristofer Palmestål Illustrationer: Martin Kranich, Krystian Kwiecinski Publicerat 2006 ISBN Tryck: Intellecta Tryckindustri 2

3 Det är dags att tänka på Gullbergvass Fallstudie Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV Göteborgs universitet / Chalmers tekniska högskola Författare Elin Börjesson Belinda Christensen Kristofer Dittmer Linus Karlsson Per Knutsson Michael Koucky Karin Larsson Kristofer Palmestål Andreas Remstam Torunn Renhammar Trung Thoong Elisabeth Undén Max Vretborn 3

4 Staden 2030 Hur kommer Göteborg att se ut år 2030? Fallstudie 2006 har satt fokus på ett område som kan sägas vara innerstadens bakgård Gullbergsvass. Med en yta större än stadskärnan innanför vallgraven har Gullbergsvass en enorm potential att rymma både verksamheter och bostäder. Den centrala frågan är på vilket sätt en utveckling kan ske som prioriterar ekologiska, sociala och ekonomiska värden, för att på så vis främja en långsiktigt hållbar utbyggnad av Göteborg. Fallstudien, som är ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, har samlat representanter från universitet, kommun och näringsliv till diskussion och dialog kring hållbar stadsutveckling. I denna rapport ges olika förslag på hur en utveckling av Gullbergsvass kan se ut. Här redovisas också vad allmänheten i Göteborg och de olika aktörerna knutna till Gullbergsvass anser om utformningen av en ny central stadsdel. Trevlig läsning! Deltagarna i fallstudien 2006

5 Abstract The case study of 2006 is an interdisciplinary cooperation between students and researchers at Göteborg University and Chalmers University of technology. The study was taken at the area of Gullbergsvass, located in the central of Göteborg between the river Göta älv in the north and the railway in the south. The area is quite anonymous despite the fact that it is very central, and is equally large as the very inner-city core of Göteborg. The main purpose with the case study is to present different possible scenarios of future development of Gullbergsvass, and evaluate these from a sustainability perspective. Four scenarios have been created by the student team different from each other in both function, size of population and developing process. The first scenario, The Classical Göteborg (Det Klassiska Göteborg) uses the suggested plan from the cities planning as a reference, and represents a rather traditional way of city development. The other three scenarios focus on sustainable development. The scenario called the Ecoclassical Göteborg (Det Ekoklassiska Göteborg) is an ecologically developed form of the Classical Göteborg. The urban structure is identically, but ecological aspects are prioritised. The focus in the scenario called Eco Hightech lies on an intensive but sustainable, dynamic business sphere with many companies, flats and open areas. The last scenario is referred to as Meeting point Gullbergsvass (Mötesplats Gullbergsvass) and focus not only on ecological sustainability, but also on social sustainability. Meeting point Gullbergsvass has lots of activities that encourage meetings between different cultures and religions. The scenarios were evaluated against sustainability criteria developed by the student team. Participants in the evaluation were different institutions in society as well as the students themselves. Further, the public opinion about a new central part of Göteborg was gathered in a survey. One conclusion is that sustainable city districts can be created in very different ways: as strongly planned regional economic centres with high utilization of the ground as energy efficient living areas with pedestrianised streets but also as organically evolving districts with focus on social development. Another conclusion from the case study is that traditional thinking in city planning leads to solutions that are unsustainable in several ways, but can quite easily be transformed to far more sustainable solutions without any larger changes in structure. To create a sustainable city, a real effort must be made in order to decrease the dependency on cars. Developing public transports is one solution. In Gullbergsvass there is a great opportunity lying ahead if the planned construction of the regional public transport system (called Västlänken) is decided upon. The energy efficiency in buildings must be highly prioritized and the conversion to use sustainable energy must be intensified. This is already possible with today s technology. In order to decrease segregation in Göteborg, real efforts must be made. One suggestion is to vary the housing- and ownership forms, in order to create cheap inner city apartments that attract and are affordable even for minority groups. The case study shows that sustainable city development is wanted by both the public as well as the decision makers. The aspiration is that this case study will inspire new approaches in city planning as well as initiate a more intense debate about what is wanted and what is possible in a future Göteborg. 5

6 Sammanfattning Fallstudien är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan studenter och forskare från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Det område som studerats är Gullbergsvass, som sträcker sig från Centralstationen till Tingstadstunnels mynning och som trots sitt centrala läge är en anonym del av Göteborg. Huvudsyftet med fallstudien 2006 har varit att presentera olika scenarier för Gullbergsvassområdets framtida utveckling och att sedan jämföra och utvärdera dessa utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Fyra scenarier har tagits fram vilka skiljer sig påtagligt i funktion, utvecklingsprocess, stadsstruktur och befolkningsmängd. Tanken med detta är att undersöka huruvida en hållbar stadsdel kan utformas på vitt skilda sätt. Det första scenariot, Klassiska Göteborg, har utgångspunkt i Stadsbyggnadskontorets preliminära skisser för Gullbergsvass och representerar traditionell stadsbyggnad i Göteborg. Fallstudiens deltagare har valt att ta med detta scenario, som inte utformats efter hållbarhetskriterier, för att skapa en referenspunkt för de övriga. Ekoklassiska Göteborg är en utveckling av scenariot Klassiska Göteborg med dess stadsstruktur som grund. Skillnaden ligger i att ekologiska aspekter har prioriterats i utvecklingen av Ekoklassiska Göteborg. I Eco Hightech ligger fokus på en intensiv men hållbar exploatering med tät bebyggelse. Den ekonomiska sfären i detta scenario är intensiv med många arbetsplatser, bostäder och offentliga utrymmen. I Mötesplats Gullbergsvass ligger fokus på integration och minskad segregering, en öppen och välkomnande mötesplats för olika grupper i samhället. Tyngdpunkten vilar på social hållbarhet, med många olika aktiviteter som tillsammans ger en levande stadsdel och uppmuntrar till möten mellan människor och kulturer. Scenarierna har utvärderats för att se hur väl de uppfyller kriterierna för fallstudiens definition av en hållbar stadsdel. I utvärderingen medverkade fallstudiedeltagarna och aktörer från kommun och näringsliv med anknytning till Gullbergsvass. En enkätundersökning bland 205 boende och arbetande i Göteborg genomfördes för att få allmänhetens synpunkter på en ny central stadsdel i Göteborg. En slutsats är att en hållbar stadsdel kan utformas på många olika sätt. Ett regionalt ekonomiskt centrum med högexploaterad mark, en energieffektiv kvartersbebyggelse med gårdsgator eller en organiskt framväxande stadsdel med betoning på sociala värden kan alla vara hållbara. Fallstudien har också visat att en traditionellt planerad stadsdel inte uppfyller fallstudiens hållbarhetskriterier, men kan göras mer hållbar utan större förändringar i bebyggelsestrukturen. För att åstadkomma en hållbar stad måste beroendet av motorfordon minskas kraftigt och ersättas med ett väl utbyggt kollektivtrafiksystem. I Gullbergsvass finns ett utmärkt tillfälle att göra detta med den påtänkta regionala kollektivtrafiksatsning Västlänken. Energieffektiviteten hos byggnaderna måste få hög prioritet och omställningen till förnybara energikällor intensifieras, något som är möjligt redan med dagens byggnadsteknik. För att bryta segregationen i Göteborg måste större ansträngningar ske, till exempel genom fler allmännyttiga hyresrätter med lägre hyror eller verksamheter som lockar marginaliserade grupper in till stadens centrum. Fallstudien visar att hållbar stadsutveckling är något som önskas av både allmänhet och beslutsfattare. Förhoppningen är att fallstudierapporten bidrar med nya infallsvinklar och inspirerar till en intensivare diskussion kring vad som är önskvärt och möjligt i ett framtida Göteborg. Läsanvisning Rapporten är uppdelad i två delar. Del 1 innehåller beskrivningar av de fyra scenarier som fallstudien har tagit fram. Den innehåller även en förkortad beskrivning av Gullbergsvassområdet samt en kort beskrivning av utvärderingmetoder, resultat och slutsatser. En mer detaljerad beskrivning av Gullbergsvass, fallstudiens arbetssätt, hur utvärderingen genomfördes och vilka resultat som erhölls finns i del 2. Del 1 finns även i tryckt form och läsaren av denna hänvisas till det fullständiga dokumentet innehållande både del 1 och del 2 för ytterliggare information. Det fullständiga dokumentet är tillgängligt för allmänheten som ett PDF-dokument upplagt på GMV:s hemsida ( 6

7 Innehållsförteckning Gullbergsvassområdet 8 Framtidsscenarier för Gullbergsvass 9 Gemensamma förutsättningar 9 Scenariobeskrivningar 11 Klassiska Göteborg 11 Ekoklassiska Göteborg 14 Eco Hightech 17 Mötesplats Gullbergsvass 22 Utvärdering av scenarierna 27 Slutsatser 27 Presentation 27 Deltagare i årets fallstudie 28 Om fallstudien 29 Tack! 29 Referenser 30 Innehållsförteckning 7

8 Foto: Flygare palmnäs Bild 1. Flygbild över Gullbergsvass. I nedre delen av bilden flyter Göta Älv förbi Gullbergsvass. Götaälvbron skymtas i bildens nedre högra hörn. Lastbilscentralen syns tydligt i bildens mitt och till vänster om den ser man Gasklockan. Gullbergsvassområdet För att förstå hur Gullbergsvassområdet har blivit det område det är idag så bör man ta en titt på dess historia. Fram till mitten av 1800-talet var hela området ett sankt vassområde, endast besökt av fåglar och fågeljägare 1. Men i och med att industristaden Göteborg utvecklades så behövde staden förbättra hamnen 2. Norra Gullbergsvass fylldes då ut med muddermassor från hamnen och senare dränerades hela området. När järnvägarna var på frammarsch i Sverige och nya tågförbindelser skulle skapas var det platta, stora området ett utmärkt läge för lokalisering av stationer och spår. Omkring år 1855 anlades den statliga järnvägslinjen mot Stockholm i Gullbergsvass och senare uppkom ytterligare fem järnvägslinjer. 3 Huvuddelen av marken i Gullbergsvass ägs av Jernhusen AB och Göteborgs kommun. Göteborgs kommun har under en tid köpt upp allt mer mark i Gullbergsvass, bland annat från Jernhusen. Avsikten med detta är att lättare få till stånd en förändring av markanvändningen. De områden i Gullbergsvass där exploateringsnivån är låg eller där en nära förestående förändring är trolig, ägs främst av Göteborgs kommun, Jernhusen, Banverket och Diligentia Väst AB. Marken där den befintliga kontorsbebyggelsen står idag, är uppdelad på ett dussintal olika ägare. 4 Gullbergsvassområdet är idag, liksom många andra delar av centrala Göteborg, utsatt för buller. Trafiken på E6, Mårten Krakowleden, tågtrafiken och godsomlastningen på lastbilterminalen är de största bullerkällorna. Området är även ut- Gullbergsvass är trots sitt centrala läge en ganska anonym del av Göteborg. På flygfoton över Gullbergsvass syns tydligt hur inramat området är av svårpasserade barriärer. Området präglas av transporter, framförallt söder om Mårten Krakowleden. Där finns tåg och busstrafiken till Centralstationen respektive Nils Ericson terminalen samt den stora lastbilsterminalen mitt på området. Stora ytor är täckta av räls, garage och parkeringsplatser för bussar och lastbilar, omlastningslokaler med mera. Mest plats tar lastbilsterminalen som idag används av bland annat DHL och Green Cargo. I norra Gullbergsvass, mellan älven och Mårten Krakowleden, finns ett område med nya kontorsbyggnader, äldre lokaler med diverse verksamhet och olika typer av industrilokaler. Här finns Pagoden, den gamla Gasklockan samt Swedish Match snusfabrik. Utmed kajen ligger en del mindre fartyg ankrade, bland annat har Fartygsföreningen Gullbergskajen renoveringsverksamhet av fartyg här. FOTO: Andreas remstam Bild 2. Utsikt över bangården från Skansen Lejonet 8 Framtidsscenarier Gullbergsvass

9 Bild 3. Lastbilsterminalen tar upp en stor yta mitt i Gullbergsvassområdet. Foto: Andreas Remstam satt för luftföroreningar, främst från fordonstrafik i området. Miljökvalitetsnormerna som är satta för de luftföroreningar vilken anses utgöra störst hälsoskada, kväveoxider (NOx) och partiklar, överskrids i delar av Gullbergsvass. 5 Enligt genomförda geotekniska utredningar och markmiljötekniska undersökningar bedömer miljöförvaltningen området som måttligt och fläckvis kraftigt påverkat av markföroreningar, främst i form av PAH (Polyaromatiska kolväten). Tungmetaller finns även i stor utsträckning, däribland höga halter zink. Enligt Göteborgs miljöförvaltning behövs ytterligare mätundersökningar och saneringsåtgärder i samband med utbyggnaden inom området. 6 Framtidsscenarier för Gullbergsvass Deltagarna i fallstudien 2006 har tagit fram fyra scenarier för en framtida utveckling av Gullbergsvass. Tre av scenarierna har sin utgångspunkt i fallstudiens definition av hållbar utveckling, vilket innefattar både ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Målet har varit att konstruera trovärdiga scenarier som visar på olika möjligheter till hållbar stadsutveckling. Fallstudiens deltagare menar att det är viktigt att framhäva att en hållbar stadsdel kan utformas på lika många sätt som en traditionell stadsdel. Därför skiljer sig scenarierna påtagligt från varandra, vad gäller antal invånare, funktion för staden och utvecklingsprocess. Det första scenariot, Klassiska Göteborg, har sin utgångspunkt i Stadsbyggnadskontorets preliminära skisser för Gullbergsvass och kan sägas representera traditionell stadsplanering i Göteborg. Fallstudiens deltagare har valt att ta med detta scenario, som ej utformas efter hållbarhetskriterier, för att på så sätt skapa en referenspunkt för de övriga scenarierna. De tre andra scenarierna, vilka är mer inriktade mer på hållbar utveckling, är Ekoklassiska Göteborg, Eco Hightech och Mötesplats Gullbergsvass. Gemensamma förutsättningar Den givna utgångspunkten för alla fyra scenarier är hur Gullbergsvassområdet ser ut idag, år En gemensam förutsättning är att Västlänken byggs och därmed frilägger stora ytor som idag är bangård. Västlänken är också viktig för kontakten mellan Gullbergsvass och andra delar av Göteborgsregionen, vilket särskilt har tagits fasta på i scenariot Eco Hightech. I samtliga scenarier räknar vi med att lastbilsterminalens verksamhet flyttar år 2015, vilket frigör ytor för annan verksamhet. När det gäller Götaälvbron byts den ut i linje med trafikkontorets planer, men vad bron ersätts med varierar mellan scenarierna. Skansen Lejonet är en del av stadens historia och ett viktigt landmärke i området och har därför en självklar plats i alla scenarier. Fallstudiens deltagare har lagt stor vikt vid att skapa en trygg stadsdel där människor kan vistas och röra sig under hela dygnet. Därför är blandstaden en gemensam nämnare som återkommer i olika former. Blandstad är ett begrepp som innebär att verksamheter och bostäder tillsammans bildar en integrerad stadsdel där människor både bor och arbetar. En förutsättning i alla scenarier är också att åtgärder vidtas för att minska sårbarheten för översvämningar då vi antar att översvämningsrisken i framtiden blir större i och med växthuseffektens påverkan. I alla scenarier, förutom i scenariot Klassiska Göteborg, eftersträvas en så effektiv energi- och resursanvändning som möjligt för att uppfylla fallstudiens definition av ekologisk hållbarhet. Strukturerna i de olika scenarierna ger något olika förutsättningar för detta men i mångt och mycket kan liknande lösningar appliceras på alla tre. Vi har därför valt att redovisa de gemensamma principer och antaganden vi gör för dessa tre nedan, samt exempel på konkreta lösningar. Energi- och resurseffektivitet Grundprincipen för att åstadkomma ett effektivt energisystem i Gullbergsvass är att minimera användningen och behovet av energi och därmed minska tillförseln av energi i systemet. I valet av energikällor satsas primärt på omvandling av lokala förnybara energiresurser till användbar värme och el. Genom att ta tillvara på dessa resurser minskas belastningen på infrastruktur och externa energikällor. Uppvärmning och reglering I ett framtida Gullbergsvass råder principen att konstruera byggnader som minimerar energiförluster och utnyttjar till exempel temperaturskillnader och solljus för att nå ett önskvärt inomhusklimat. Detta minskar behovet av aktiva, energikrävande system för uppvärmning och nedkylning. I den mån de aktiva systemen behövs, används lokala energiresurser i första hand. Solfångare och värmepumpar är två alternativ där lokala energiresurser används för värmeproduktion. Vad det gäller värmepumpar kan Göta älv vara en lämplig källa för ett värme- och kylpumpssystem. Genom att använda solceller på fasader och tak och andra lediga ytor produceras el lokalt i området. När de lokala resurserna inte räcker till för temperaturutjämning används det befintliga stadsnätet för fjärrvärme och fjärrkyla. Byggnation För att säkerställa att åtgärder för ökad energi- och resurseffektivitet genomförs vid byggnation ställer kommunen, i sin roll som markägare och för bygglov, krav på att byggherrarna åtar sig att uppfylla vissa struktur- och effektivitetskrav genom kvalitetssäkringsprogram. För att skapa incitament att investera i energieffektiva konstruktioner och system ges företräde till exploatörer som även förbinder sig att förvalta fastigheten efter byggperioden. Därmed främjas investeringar i energibesparande åtgärder och ett kvalitativt byggande. Framtidsscenarier Gullbergsvass 9

10 Bild 4. Panorama över Gullbergsvass. FOTO: Andreas Remstam Material till byggnader utgörs så långt det är möjligt av återanvänt eller återvunnet material. Byggherrarna ser även till att använda närproducerat material för att minska miljöbelastningarna från de tunga och långväga transporter som materialtransporter ofta innebär. Transporterna för byggnation på området minimeras genom en lokal, gemensam lastterminal för byggmaterial. Resurshantering I Gullbergsvass återvinns restprodukter från hushåll och annan verksamhet så långt det är möjligt. För detta krävs ett effektivt och lättanvänt återvinningssystem. I området finns urinseparationssystem installerat i alla nya byggnader. Sopsugsystem finns vid insamlingsplatser för avfall i eller i anslutning till fastigheterna. Användarna sorterar avfallet i olika fraktioner. Avfallskvarnar finns för matavfall. Avloppet från kvarnarna leds separat till en nedgrävd lokal tank. Där skiljs matavfallet från avloppsvattnet genom sedimentation. Matavfallet hämtas sedan från tanken och transporteras vidare till exempelvis rötningskammare. 7 Dagvatten Dagvattnets näringsämnen och andra föroreningar är till betydande del partikelbundna, och kommer därför i hög grad att sedimentera på platser där vattnet rinner långsamt. Genom dammar, fördröjningsmagasin, gröna tak och konstgjorda våtmarksystem så förbättras dagvattenkvalitén samtidigt som reningsverk avlastas. Dessutom bidrar vattnet positivt till stadsbilden. (Persson, 2005) Feedback och incitament för miljövänlig användning För att uppmuntra och stimulera miljövänliga beteenden finns information om korrekt användning av de olika systemen. Vidare finns ett system för feedback till användaren där denna får reda på hur hans eller hennes beteende påverkar effektiviteten i systemet, exempelvis hur mycket energi som denne i relation till andra förbrukar. Konsumenten betalar själv för sin energianvändning, då detta vanligtvis bidrar till en större förståelse om sin egen förbrukning. Målet med feedbacken är att det ska vara enkelt för användaren att påverka sin egen energi- och resursanvändning. Foto: Per G Berg Bild 5. Exempel på en estetisk tilltalande lösning av dagvattenhantering i ett bostadsområde. 10 Framtidsscenarier Gullbergsvass

11 Scenariebeskrivningar Nedan presenteras de fyra scenarier som tagits fram av fallstudien Därefter presenteras den utvärdering av scenarierna som genomförts med hjälp av inbjudna experter, allmänhet samt fallstudiedeltagarna själva för att få en bild av hur hållbara scenarierna är. Slutligen presenteras de slutsatser som framkommit under fallstudiens gång. För ytterligare information om hur scenariernas utvärdering är gjord, vad som framkom i utvärderingen samt resultaten av den enkät som allmänheten fyllt i, se del två. Illustration: Krystian Kwiecinski Bild 6. Illustration av Klassiska Göteborg stadstruktur Klassiska Göteborg Klassiska Göteborg bygger på Stadsbyggnadskontorets preliminära förslag och är en utvidgning av den befintliga innerstaden med dess karaktär som blandstad. Detta scenario är att betrakta som en referenspunkt i jämförelse med de efterkommande scenariokonstruktionerna, eftersom hållbar utveckling inte är en uttalad prioritering. Scenariot fokuserar på att Gullbergsvass skall vara en del av den tillväxt som förväntas uppnås genom infrastruktursatsningen Västlänken. Omvandlingen av Gullbergsvass till en ny stadsdel med många boende och arbetande får konsekvenser för staden, både ekonomiska och sociala, då ytan i sig är något större än staden är innanför Vallgraven. I Klassiska Göteborg är den grundläggande strukturen kvartersbebyggelse i form av sexvåningshus med privata innergårdar för de boende. De två första våningarna har affärsverksamheter, på våningarna över bostäder. Liksom i centrala Göteborg år 2006, samsas i Gullbergsvass affärer, kontor, kedjor, restauranger och fik med ett myllrande folkliv. Området har ingen tung industri och få verkstäder. Den nya bebyggelsen i Gullbergsvass har arbetsplatser och lägenheter för personer. Denna befolkningstäthet är möjlig med en boyta på 40 kvadratmeter per boende. Den bebyggda ytan per anställd är 25 kvadratmeter. I likhet med Göteborg år 2006 ägs fastigheterna i området dels av privata, dels av allmännyttiga bostadsföretag. Den stora majoriteten av fastigheterna utgörs av bostadsrätter, särskilt i de eftertraktade områdena längs älvstranden då det ger högst intäkter. Energi- och resurseffektivitet I Klassiska Göteborg görs inga ansträngningar utöver standardlösningar för att förbättra energi- och resurseffektiviteten. Vilken standard som är aktuell vid byggstarten är dock svår att säga. Lagstiftning och energipriser kan ha drivit upp standarden till betydligt högre nivåer än tidigare, men samtidigt så har den parallella teknikutvecklingen fortsatt framåt, vilket gör att standarden fortfarande kan vara långt från optimum. De vanligaste teknikerna för konstruktion och drift av byggnader används och traditionella system för dagvattenhantering och återvinning används. Offentliga platser Hur kommer det då att se ut i själva stadsdelen om Klassiska Göteborg blir verklighet? För att ge en god bild över området presenteras här de huvudsakliga tankarna om områdets offentliga platser. Längs Gullbergskajen i norra Gullbergsvass ligger bostäder nära vattnet. Fartygsföreningen Gullbergsvass, som tidigare låg nära Gasklockan, har fått flytta sin verksamhet för att ge plats åt bostäderna. Längs kajen ligger Foto / Montage: FLygare Palmnäs Stadsbyggnadskontoret Bild 7. Stadsbyggnadskontorets skiss över en tänkbar bebyggelse av Gullbergsvass Framtidsscenarier Gullbergsvass 11

12 201 Älvstranden Utveckling ab startar utvecklingen av Gullbergskajen 2015 DHL och Green Cargo flyttar och terminalen rivs 2006 Älvstranden Utveckling ab köper mark i Gullbergsvass Västlänken byggs Utvecklingsperiod för Gullbergsvass Rivning av gasklockan 2009 Marken kring gasklockan sanerad, används som parkeringsplats 2016 Spårvagnslinjen genom Gullbergsvass, färdig ny Göta Älvbro byggs Figur 1. Tidslinje över utvecklingsprocessen av scenariot Klassiska Göteborg Utvecklingsprocessen Älvstranden Utveckling AB leder utvecklingen av det Klassiska Göteborg. Det kommunalt ägda bolaget utvecklade under en tioårsperiod Norra Älvstranden till en blandstad, ( ) och arbetar nu med utvecklingen av Södra Älvstranden som beräknas vara klart inom en tioårsperiod. År 2014 går starten för utvecklingen längs med Gullbergskajen, där fastigheter för verksamheter och bostäder byggs. Utvecklingen av Gullbergskajen sker i en liknade process som används vid utvecklingen av Södra älvstranden. Delar av allmänheten får i olika gruppkonstellationer ge förslag på hur området vid Gullbergskajen ska utvecklas. De olika förslagen bedöms sedan på kommunnivå utan att allmänheten deltar i själva beslutet ( ). Gasklockan rivs och marken runtom saneras. Saneringen är färdig I väntan på beslut kring hur området ska användas kommer ytan att fungera som parkeringsplats. En byggnad som till formen liknar den gamla Gasklockan upprättas i samband med att området kring Gullbergskaj utvecklas startar utvecklingen i det område som tidigare varit speditionsverksamhet för DHL och Green Cargo. Västlänken invigds 2017 (www. stadsbyggnad.goteborg.se, ), i och med att spår och bangård byggts under marken, har bostäder och verksamheter upprättats på de frigjorda ytorna. I Klassiska Göteborg antas utvecklingen av Gullbergsvass ske i samma takt som på Norra och Södra Älvstranden, men eftersom Gullbergsvassområdet är större blir utvecklingsperioden längre. Energibehov Det totala årliga behovet av tillförd energi i fastigheterna är högst 105 kwh/m2 varav el 35 kwh/m2. Detta avser summan av fastighets- och lägenhetsanknuten energiförbrukning och inkluderar även energi från solceller/solfångare. Det är samma krav som ställdes i Kvalitetsprogrammet för bomässan Bo01 Malmö. (Persson, 2005) Bild 8. Gullbergskajen en cykelväg som har förbindelser både till Marieholm och till norra älvstranden. Gasklockan vid Gullbergskajen är ombyggd till ett konstmuseum där utställningar anordnas, men även evenemang och konferenser. Längst upp finns en utkiksplats där man kan njuta av utsikten över Göteborgs stad. Liknande verksamhet finns exempelvis i den gamla gasklockan i Oberhausen i Tyskland. 8 Från Centralstationen sträcker sig en paradgata parallellt med kajen mot nordöst. Här finns plats för både bilar och spårvagn, men även cyklister och fotgängare. Stråket liknar i mycket Kungsportsavenyn med många restauranger, nattklubbar, caféer och affärer och fungerar som en knutpunkt i Göteborg. Vid Skansen Lejonet sträcker sig ett lummigt grönstråk mot Centralstationen och utgör en naturlig siktlinje. Parken är fylld med vackra växter och på några ställen finns även konstverk. Trafiklösningar FOTo: Andreas Remstam Klassiska Göteborg är en stadsdel där strukturen och funktionen på trafiklösningarna ser ut som i övriga Göteborg. De flesta gatorna är vanliga stadsgator för biltrafik som delvis ger möjlighet till parkering. Strukturen med stadsgator sprider ut trafiken över hela området vilket minskar trafikintensiteten på enskilda gator. Det finns gårdsgator där trafiken är mycket begränsad. Två leder dominerar biltrafiken i området, Mårten Krakowleden och Bangårdsvägen. Mårten Krakowleden, som är relativt tungt trafikerad, har flera pas- 12 Framtidsscenarier Gullbergsvass

13 Illustration: Martin KRANICH Bild 9. En illustration över Gullbergvass i klassisk göteborgsstil Foto: Andreas Remstam Bild 10. Avenyn i Göteborg har gett inspiration till en tänkt paradgata i Gullbergsvass sager och övergångställen för att binda ihop området och öka tillgängligheten mellan områdets olika delar. Bangårdsviadukten och Bangårdsvägen är det mest trafikerade stråket i området och har flera övergångar som minskar barriäreffekten som den trafiktäta leden ger. Från Skånegatan och Odinsplatsen går en viadukt över bangården som är avsedd gör fordon, gång- och cykeltrafik. Viadukten går över spåren och leder till Bangårdsvägen som fortsätter norrut mot älven. Det finns två högbroar över älven från Gullbergvass som är till för fordons-, gång- och cykeltrafik. En högbro för gång, cykel och spårvagnstrafik ligger vid Gasklockan. En annan bro för fordonstrafik ligger vid Pagoden lite österut där den gamla Götaälvbron var och binder an till Bangårdsvägen. Inom området finns stadens knutpunkt för den kollektiva trafiken där Centralstationen, Västlänkstationen och Nils Ericsonterminalen binds ihop i ett nytt resecentrum. Gullbergsvassområdet korsas av två spåvagnslinjer som ansluter med resecentrum. Spårvagnslinjerna knyter an till Hisingen, östra Göteborg, Skånegatan och centrala Göteborg. En cykelbana går längs med älven som en naturlig fortsättning från östra Göteborg. På Paradgatan finns även en cykelväg men i övrigt hänvisas cyklisterna till vanliga gator. Paradgatan påminner om Kungsportsavenyn som den ser ut idag med gott om plats för gående. Luftföroreningar och buller Byggnaderna längs Mårten Krakowleden samt vid E6 och E20 är mest utsatta vad gäller buller i området. Närmast lederna finns därför inga bostäder utan endast verksamheter. Bangården är avskärmad från närliggande byggnader med hjälp av ett längsgående grönområde. Då det förekommer bil- och spårvagnstrafik inom området ligger bullernivåerna på liknande nivåer som i övriga centrala Göteborg. I takt med allt hårdare miljökrav på fordon och verksamhetsutövare är det troligt att partikelutsläppen generellt är lägre i området jämfört med Göteborg år Värdena i Gullbergsvass är dock inte lägre än för liknande stadsdelar. Viss odör från snusfabriken förekommer, dock skall den inte överskrida den acceptabla fastställda nivån. Blogg, Klassiska Göteborg 12 september 2030 I dag var den stora dagen, finalen mellan GAIS och Juventus. Jag har längtat i evigheter! En stund innan matchstart gick jag ut för att känna på den grymma stämningen i stan. När jag kom ut från huset lekte grannens barn på gården, några gungade och några åkte med den nya linbanan. I full supportermundering började jag gå mot Bangårdsviadukten. De flesta verkade vara på väg till samma ställe som jag, i alla fall de med grön-svarta tröjor. Från balkongerna stod folk och kollade på den stora folkfesten nedanför. I många av lägenheterna festades nog en del. Fina femvåningshus här, teglet gör att man inte tänker på att det är nybyggt. På gatorna var det fullt med bilar, alla ville parkera nära även om de flesta vet att det är lönlöst en dag som denna. Jag var glad att jag inte behövde ta min bil. Halvvägs igenom Gullbergsvass stod folk och väntade på spårvagnen, turerna med både bussar och spårvagnar går tätt till Brunnsparken och Hisingen, men idag var det så många som skulle med. Jag fortsatte mot Skansen Lejonparken västerut. Det är skönt med en park här mellan spåren och gatorna. Man märker knappt av tågen. Vid viadukten till Odinsgatan var det helt knökfullt och det gick knappt att komma fram. Bilarna stod också nästan still. När jag kom över viadukten flöt det lite bättre och jag kunde gå till Ullevi nästan i vanlig takt. Ljudet från alla exalterade människor blev bara högre och högre. Helt underbart var det! Inne på Ullevi fann jag till slut min plats, Pernilla väntade redan där. Nu var det bara en kvart kvar till matchstart. Framtidsscenarier Gullbergsvass 13

14 Energibehov Det totala årliga behovet av tillförd energi i fastigheterna ska vara högst 50 kwh/m2 varav el högst 15 kwh/m2. Detta avser summan fastighets- och lägenhetsanknuten energiförbrukning och inkluderar energi från solceller/solfångare. Det är samma krav som Hammarby Sjöstad har satt i sitt miljömål för ( ) Illustration: Krystian Kwiecinski Bild 11. En illustration av Ekoklassiska Göteborgs stadsstruktur Ekoklassiska Göteborg I Ekoklassiska Göteborg är stadsdelen utformad i linje med stadsbyggnadskontorets preliminära förslag, med den skillnaden att ekologiska aspekter har fått stå i fokus för utvecklingen. Tanken bakom scenariot är att visa på hur man inom ramarna för en klassisk stadsstruktur kan göra en ekologisk anpassning. Gullbergsvass är en del av ett utvidgat centrum, där göteborgaren känner sig lika hemma som på Kungsportsavenyn eller i Linnéstaden. Mer grönytor och färre bilar ger ökad miljökvalitet och förstärker den gröna profilen i stadsdelen. Gullbergsvass fungerar som en inspirationskälla till miljöförbättrande åtgärder i resten av staden och är en förebild när det gäller hållbar stadsutveckling och tillväxt. Närheten till kollektivtrafik binder ihop Gullbergsvass med omgivande stadsdelar samt övriga Göteborgsregionen, samtidigt som den ekologiska profilen gör Ekoklassiska Göteborg till en populär stadsdel för invånare och besökare. I detta scenario är den grundläggande strukturen blandstad med kvartersbebyggelse och privata innergårdar för de boende. Byggnaderna är genomgående sexvåningshus. Liksom i centrala Göteborg år 2006 samsas i Gullbergsvass bostäder, affärskedjor, kontor, restauranger och fik med ett myllrande folkliv. Området har ingen tung industri och få verkstäder. Den nya bebyggelsen i Gullbergsvass innebär arbetsplatser och lägenheter för personer. Denna befolkningstäthet är möjlig med en relativt generös boyta på 40 kvadratmeter per boende. Den bebyggda ytan per anställd är 25 kvadratmeter. Upplåtelseformen av bostäder är blandad med både hyresrätter och bostadsrätter. För att möjliggöra boende för olika samhällsgrupper ägs hyresrätterna av allmännyttiga bostadsföretag som håller hyrorna på en så låg nivå som möjligt. Energi- och resurseffektivitet Trots att stadsstrukturen påminner om övriga Göteborg är resurseffektiviteten betydligt bättre i Gullbergsvass. Strukturerna innebär inga större hinder för användning av ny byggteknik, val av uppvärmningssystem, användning av solenergi, vattenbesparing med mera. Vad det gäller dagvattenhanteringen kan detta förhindras genom den befintliga infrastrukturen med stads- och gårdsgator. Offentliga platser För att få en bättre bild om det Ekoklassiska Göteborg presenteras det nedan hur området ser ut, vilka trafiklösningar som finns och de svårigheter som uppkommer i scenariot. Längs kajen finns fastigheter med bostäder nära vattnet. Fartygsföreningen Gullbergskajen har fått flytta sin verksamhet för att ge plats åt husen. Utmed Göta älv finns en cykelväg som har knutits ihop med Marieholm samt norra älvstranden. Gasklockan vid Gullbergskajen är riven och en ny byggnad har uppförts med samma form och storlek där ett konstmuseum finns och utställningar, evenemang och konferenser anordnas. Längst upp finns en utkiksplats där man kan njuta av utsikten över Göteborgs. Från Centralstationen sträcker sig en paradgata parallellt med kajen norrut. Här finns plats för både bilar och spårvagn, men även cyklister och fotgängare. Stråket liknar i mycket Avenyn med många restauranger, nattklubbar, caféer, affärer och liknande, som en knutpunkt för människor i Göteborg. Från Skansen Lejonet sträcker sig ett grönstråk mot Centralstationen som utgör en naturlig siktlinje, parken är den fylld med vackra växter och konstverk. Trafiklösningar Foto: Kristofer Palmestål Bild 12. Exempel från Majorna I Göteborg på gatustruktur där cyklister och gående separeras från biltrafiken genom gång och cykelgator. Det Ekoklassiska Göteborg har en infrastruktur som främst prioriterar cyklister och gående. Detta sker delvis på bekostnad av biltrafiken men stadsdelen är ändå anpassad för bilar. Två leder dominerar biltrafiken i området, Mårten 14 Framtidsscenarier Gullbergsvass

15 201 Älvstranden Utveckling ab startar utvecklingen av Gullbergskajen 2015 DHL och Green Cargo flyttar och terminalen rivs 2006 Älvstranden Utveckling ab köper mark i Gullbergsvass Västlänken byggs Utvecklingsperiod för Gullbergsvass Rivning av gasklockan 2009 Marken kring gasklockan sanerad 2015 Beslut om att billtrafik ska minimeras i Gullbergsvass ny Göta Älvbro byggs 2016 Spårvagnslinjen genom Gullbergsvass, färdig Figur 2. Tidslinje över utvecklingen av scenariot Ekoklassiska Göteborg Krakowleden och Bangårdsvägen. Större delen av Mårten Krakowleden är nedsänkt cirka 6 meter, vilket minskar den upplevda barriären mellan älvstranden och områdets inre delar. Över leden finns flera övergångar vilken bidrar till att öka tillgängligheten i området för främst cykel- och gångtrafik. Från Skånegatan och Odinsplatsen över bangården går en viadukt som är avsedd för kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik. Bangårdsviadukten närmare resecentrum är anpassad för gång-, cykel- och kollektivtrafik samt begränsad biltrafik. Bangårdsviadukten leder vidare norrut i markplan mot lågbron som är avsedd för mycket begränsad biltrafik och en utökad kollektivtrafik. Den andra lågbron som förbinder Gillbergsvass med Hisingen ligger vid gasklockan och är avsedd för gång och cykeltrafik. Inom området finns Göteborgs knutpunkt för den kollektiva trafiken där Centralstationen, Västlänkstationen och Nils Ericsonterminalen binds ihop i ett nytt resecentrum. Gullbergsvassområdet korsas av två spåvagnslinjer som binds ihop med resecentrum. Spårvagnslinjerna knyter an till Hisingen, östra Göteborg, Skånegatan och centrala Göteborg. För att öka resandet med kollektivtrafik är hållplatserna på spårvagnslinjerna täta och placerade så att en hållplats finns inom minst 300 meters avstånd var man än befinner sig inom området. De flesta cykelvägar är avskilda, vilket ökar både framkomligheten och säkerheten för cyklisterna. Ett stort antal parkeringsplatser för cyklister vid hållplatser och vid resecentret ökar möjligheterna för cyklister i området. Det finns även tillgång till cyklar genom cykellån på platser där mycket folk rör sig, t.ex. vid resecentrum. Flera utav de mindre gatorna i området är gårdsgator med låg hastighet för att öka tryggheten och säkerheten för de boende i området. Infrastruktur för fordonstrafik som parkeringsplatser och parkeringsgarage kommer i stor utsträckning att placeras under jord. Antalet parkeringsplatser per hushåll kommer också att minskas då behovet av egen bil minskas genom tillgång till bilpool inom området. Bilpooler placeras i anslutning till bostäder i de utrymmen som annars hade varit avsatt för parkeringsplatser. Utvecklingsprocessen Älvstranden Utveckling AB leder utvecklingen av det Ekoklassiska Göteborg. Det kommunalt ägda bolaget utvecklade under en tioårsperiod Norra Älvstranden till en blandstad, ( ) och har även arbetat med utvecklingen av Södra Älvstranden. Utvecklingen av Södra Älvstranden startades 2004 och beräknas vara klar inom en tioårsperiod. År 2014 går starten för utvecklingen längs med Gullbergskajen där fastigheter för verksamheter och bostäder byggs. Utvecklingen av Gullbergskajen kommer att ske i en liknade process som används vid utvecklingen av Södra Älvstranden. Delar av allmänheten får i olika gruppkonstellationer ge förslag på hur området vid Gullbergskajen ska utvecklas. De olika förslagen bedöms sedan på kommunnivå utan att allmänheten deltar i själva beslutet. ( ) Gasklockan rivs 2007 och marken omkring saneras En byggnad som till formen liknar den gamla Gasklockan byggs i samband med att området kring Gullbergskajen utvecklas sker utvecklingen i det område som tidigare varit speditionsverksamhet för DHL och Green Cargo. I Ekoklassiska Göteborg beslutas det 2015, på allmänhetens begäran, att Gullbergsvass ska vara en stadsdel där gång och cykel prioriteras framför bil. I samband med att spårvagnslinjer genom Gullbergsvass står klart 2016 görs alla bilvägar, utom Mårten Krakowleden, om till gårdsgator. Västlänken invigs 2017 ( ) och på de ytor som frigjorts av att spår och bangård har byggts under marken upprättas bostäder och verksamheter. I Ekoklassiska Göteborg antar vi att utvecklingen av Gullbergsvass sker i samma takt som på Norra Älvstranden och Södra Älvstranden, men eftersom Gullbergsvass är större blir utvecklingsperioden längre. Framtidsscenarier Gullbergsvass 15

16 Blogg, Ekoklassiska Göteborg 24 juli, 2030 När jag åt i frukost i morse satt jag på balkongen i min nya, fina lägenhet. Så schysst att kunna bo bredvid det nya konstmuseet! Det stod visst en gasklocka där någon gång för länge sen. Jag tittade ut över älven som blänkte vackert i solskenet. Eftersom vädret var underbart och det var lördag, så tänkte jag att en tur till Särö hade varit mysigt. På förmiddagen ringde jag min kompis Eva och hon ville gärna hänga på. I vanliga fall skulle jag ha lånat en bil från bilpoolen, men vädret var alldeles för fint för det, så vi bestämde oss för att cykla istället. Vi skulle mötas vid lågbron vid konstmuseet. När vi cyklade längs kajen tittade vi på båtarna som sakta gled uppför älven. Cykelbron var full av både cyklister och gående - det verkade som att flera kommit på att dagen var perfekt för en cykelutflykt. Jag och Eva cyklade söderut över Mårten Krakowleden. Det finns så många övergångar här nuförtiden att Krakowleden knappast märks. Vi cyklade längs gårdsgatorna och husen såg så himla mysiga ut med sina solfångare på taket och man tänker faktiskt inte längre på att husfasaderna är täckta med solceller av tunnfilm..! Det var lätt att se att vi var på rätt väg med Centralens nya höghus rakt fram - folk kallar den för Mascaran, för att matcha Läppstiftet, även om den inte är lika hög. Jag och Eva fortsatte tvärs igenom stan - det är så lätt nu när de har byggt om cykelbanan så att man inte behöver korsa alla trafikljus! Efter en timme var vi framme vid havet. Imorgon tar jag nog Västlänken till Kalle och Harald i Floda. Hoppas att Eva vill hänga på..! Foto: Per G berg Bild 13. Exempel på grön struktur på ett flebostadshus. Luftföroreningar och buller Bullernivån vid Mårten Krakowleden blir lägre när leden sänks ned, men i den nordöstra delen av området genererar E6 och E20 höga bullernivåer. Närmast lederna finns därför inga bostäder utan endast verksamhetslokaler. Bangården är avskärmad från närliggande byggnader med hjälp av ett längsgående grönområde. Eftersom det endast förekommer begränsad biltrafik i området är bullernivån förhållandevis låg, men de nya spårvagnslinjerna kommer dock att medföra visst buller. I takt med allt hårdare miljökrav på fordon och verksamhetsutövare är det troligt att partikelutsläppen generellt är lägre i hela staden jämfört med Göteborg år Då det i detta scenario inte förekommer någon betydande biltrafik i Gullbergsvass är luftkvalitén bättre än snittet i Göteborg. Viss odör från snusfabriken kan förekomma, dock får den inte överskrida acceptabel fastställd nivå. Bild 14. En illustration över Ekoklassiska Gullbergvass Illustration: Martin Kranich 16 Framtidsscenarier Gullbergsvass

17 I Eco Hightech bryter bebyggelsestrukturen radikalt med den rådande normen i Göteborg. Området närmast Västlänksstationen består av 46 höghus med 15 till 40 våningar, genomsnittet ligger på 26 våningar, där höjden ökar med närheten till stationen. Längre bort från stationen finns två områden med sjuvåningshus i kvartersstruktur. I Gullbergsvass nordöstra ände finns dessutom ett mindre område med verkstadslokaler och plats för större nöjesevenemang. Illustration: Krystian Kwiecinski Bild 15. En illustration av Eco Hightech stadsstruktur sedd från gatuplan Eco Hightech I Eco Hightech ligger fokus på en intensiv, men hållbar exploatering och tät bebyggelse med ett myllrande folkliv. Den drivande idén bakom scenariot är att utnyttja Gullbergsvass centrala läge i Göteborg och de mycket goda kommunikationsmöjligheterna till stadsdelen. Den ekonomiska sfären i stadsdelen är intensiv med många arbetsplatser, men också många bostäder och offentliga utrymmen. De ekologiska karaktärsdragen vilar på högteknologiska lösningar som verkar utan att synas, med till exempel energieffektiva byggnader och frånvaro av fordonstrafik. För Göteborgs del är Gullbergsvass den stadsdel som sticker ut hakan med en intensiv storstadspuls och höga byggnader. I regionen är Gullbergsvass den stora företagsmagneten, dit den huvudsakliga inpendlingen sker. Många företag har etablerat sina huvudkontor i området för att utnyttja klustereffekterna. Bebyggelsen möjliggör cirka arbetsplatser och boende. Höghusområdet har plats för drygt arbetsplatser och boende, vilket innebär att knappt 9 % av golvytan är bostäder. Av fastigheterna i området är % flexibla så att de lätt kan omvandlas från kontor till bostad och tvärtom för att följa efterfrågan på lokaler. Kvartersområdena har plats för arbetsplatser på bottenplan samt andra våningen och boende på våningarna ovanför. Befolkningstätheten i Gullbergsvass kräver en mer begränsad boyta, 30 kvadratmeter per person. Den minskade boytan och de höga byggnaderna möjliggör en lägre hyresnivå för de hyresrätter som ägs av allmännyttiga bostadsföretag, vilka utgör ungefär hälften av det totala bostadsbeståndet i stadsdelen. Övriga bostäder utgörs främst av bostadsrätter. Kommunen försöker bekämpa segregationen i Göteborg genom att reservera 50 % av de allmännyttiga hyresrätterna i Gullbergsvass för grupper som är underrepresenterade i innerstaden. Gullbergsvass är med de runt arbetsplatserna ett ekonomiskt centrum i regionen. Affärsverksamheter från områden i regionen med dåliga kollektivtrafikförbindelser har valt att flytta till Gullbergsvass för att dra nytta av de goda kommunikationsmöjligheter och klustereffekter som är karaktäristiska för stadsdelen. De inflyttade företagen ger positiva miljöeffekter eftersom bilpendlingen minskar betydligt i regionen. Bild 16. Illustration av en tänkbar byggnadsstruktur i Eco Hightech Bild / Montage: Flygare palmnäs / Kristofer Dittmer Framtidsscenarier Gullbergsvass 17

18 2006 Älvstranden Utveckling ab köper upp marken 2007 Pagoden omvandlas till kontorslokaler Västlänken byggs Balkbana byggs 2017 Första linjer för balkbana invigs 2015 DHL och Green Cargo flyttar och terminalen rivs Exploatering av området Nordöst om centralstadionen Exploatering av östra delarna av Gullbergsvass Exploatering av Gullbergskajområdet 2007 Rivning av gasklockan 2016 Spårvagnslinjen genom Gullbergsvass, färdig Figur 3. Tidslinje över utvecklingen av scenariot Eco Hightech ny Göta Älvbro byggs Exploatering av området Öst om centralstadioen 2030 Hotell Gasklockan invigs Utvecklingsprocessen Utvecklingen i Eco Hightech karaktäriseras av en exploatering som skedde under en intensiv period. Några djupare demokratiska processer är inte aktuella i utveckling av Eco Hightech, eftersom de är för tidskrävande och utgör därför hinder för en intensiv exploatering. Bygg-Göta bygger år 2006 om den gamla snusfabriken, Pagoden, till kontorsverksamheter ( ). Omvandlingen av Pagoden, som står klar 2007, blir starten på exploateringen av området längs med Gullbergskajen. Byggnationen sker stegvis från väst till öst. Beslutet att bygga balkbana fattas efter valet 2010 och de första linjerna står klara i samband att västlänken invigs 2017 ( goteborg.se, ). Hela balkbanan står färdig år Delar av DHL: s verksamhet flyttas ut till ytterområdet i den östra delen av Gullbergsvass och byggs i anknytning till E6 och E20. Kommunen frigör på så sätt yta samtidigt som man till en del löser problemet med omlokalisering av distributionsverksamheten. I samband med att DHL och Green Cargo flyttar 2015, rivs den gamla distributionscentralen och en intensiv exploatering påbörjas i området. Utbyggnaden, som i första hand är koncentrerad till arbetsplatser startar nordöst om Centralstationen och rör sig stegvist från väst till öst. Göteborg går in i en starkt expansiv period. När Västlänken står klar 2017, har redan delar av det gamla spårområdet börjat exploateras. Kommunen ges stort ekonomiskt utrymme från ökade skatteintäkter och utförsäljning av mark. Under en period som startar kring 2020 sker en rad satsningar i Gullbergsvass. Bland annat utökas grönområdet runt Skansen Lejonet, Bangårdsviadukten byggs och Skånegatan förlängs genom en spansk trappa över spåren. I slutet av områdets utveckling byggs det även i de östra delarna av Gullbergsvass, här med större fokus på bostäder. Ett stort hotell byggs på den plats där Gasklockan stod. Det 80 meter höga hotellet, som till formen efterliknar den gamla Gasklockan, står klart Energi- och resurseffektivitet I detta scenario är befolkningstätheten hög, vilket innebär en stor totalanvändning av energi och resurser i området. De större fasadytorna på de högre byggnaderna kan innebära att man i större utsträckning använder mer tunnfilmssolceller, men tillskottet från detta är svårt att uppskatta. Energi- och resurseffektiviteten per invånare är hög då man får möjlighet att utnyttja skalfördelar i olika system. Scenariots mer centralstyrda tillvägagångssätt i planeringen kan väntas öka möjligheten till implementering och koordinering av system som nyttjas av flera byggnader och delområden, exempelvis med gemensamma återvinningssystem. Offentliga platser För att få en bättre bild om Eco Hightech presenteras nedan vilka lösningar scenariot har, hur området ser ut, vilka trafiklösningar som finns och de svårigheter som uppkommer i scenariot. Fartygsföreningen Gullbergskajen har flyttat sin verksamhet och längs hela strandpromenaden löper en lång brygga där flera restauranger har etablerat sig. I byggnaderna längs kajen finns olika nöjen såsom nattklubbar, biograf, teater, restauranger, caféer och andra kulturella utbud. Längst österut vid kajen anordnas konserter och andra evenemang. Där Gasklockan låg finns nu ett nybyggt hotell, Sweet Mountain Reed, som ett inslag i nöjesstråket längs kajen. Hotellet har samma form och höjd som Gasklockan en gång hade. På översta våningen finns konferenslokaler och restauranger. Energibehov Det totala årliga behovet av tillförd energi i fastigheterna är högst 50 kwh/m2 varav el högst 15 kwh/ m2. Detta avser summan fastighets- och lägenhetsanknuten energiförbrukning och inkluderar energi från solceller och solfångare. Det är samma krav som Hammarby Sjöstad har satt i sitt miljömål för ( ) 18 Framtidsscenarier Gullbergsvass

19 Balkbanor Balkbana, eller monorail, som är den internationella benämningen, är ett sedan länge etablerat transportmedel på flera håll i världen. Balkbanan är populär och årligen byggs nya system i flera av världens städer. Även i Göteborg fanns under 1970-talet planer på en balkbana, som dock inte blev realiserade (pers. kom., Widén Lennart, ). Principen med en balkbana är att transportenheterna går på någon form av räls i luften och på så sätt inte utgör en barriär för övrig trafik. Det går att kombinera schemalagd trafik och individuellt anpassad trafik, så kallad spårtaxi. En spårtaxi är en förarlös modul som kan beställas på plats och ta trafikanten till önskad station. Antalet taxibilar anpassas efter efterfrågan och plats. En schemalagd trafik utgörs av större moduler med större antal människor och körs med högre frekvens under rusningstid. (pers. kom., Undén Elisabeth, ) foto: Bild 17: Exempel på hur en spårtaxibalkbana kan se ut. Bilden är från Advanced Transporting Systems Ltd testbana i Cardiff, Storbritannien. Över rälsen mellan Svingeln och Gullbergsvass fortsätter evenemangsstråket via en bredare övergång liknande Spanska trappan i Rom, fast med låg sluttning. Trappan är vackert utsmyckad och inbjuder till flanerande. En bit in i Gullbergsvass längs samma stråk finns ett större torg. Platsen är omgiven av frodiga träd och blomstrande rabatter, i mitten finns en fontän med många sittplatser i närheten. Runt omkring finns myllrande caféer och restauranger. Grönstrukturen är alltigenom märkbar i Eco Hightech. På husväggarna klättrar växter och det finns även gröna takterrasser som en slags oas för boende och arbetande i husen. Flertalet hustak är platta och ytorna utnyttjas till aktiviteter av olika slag, som till exempel sport, nöjen eller annan verksamhet. Trafiklösningar Eco Hightech är en högexploaterad stadsdel med stor rörelse av folk inom området och framför allt arbetspendling till och från området. För att klara det stora flöde av människor och varor som stadsdelen kräver behövs ett mycket utvecklat kollektivtrafiksystem och varudistributionssystem. Det enda biltrafik som passerar genom området är via Mårten Krakowleden som mestadels är nedsänkt cirka 6 meter, vilket minskar den upplevda barriären. Det finns flera breda övergångar över Mårten Krakowleden för att öka framkomligheten för gående och cyklister. Övergångarna är breda med träd, buskar och andra grönstrukturer vilka separerar gång och cykeltrafiken. Detta bidrar till en ökad säkerhet och ett smidigare person- och cykelflöde. På några byggnader, som står på varsin sida av Mårten Krakowleden, finns det övergångar mellan husen några våningar upp för att ytterligare minska barriäreffekten av billeden. Övergången till Hisingen sker via två lågbroar för spårvagn, gång och cykeltrafik. Vid Pagoden ligger en bro ämnad för spårvagn, gång och cykeltrafik. Den andra bron är en gång- och cykelbro som ligger där gamla Gasklockan låg, numera hotell Sweet Mountain Reed. Gullbergsvass knyts an till söder genom en viadukt över bangården som är avsedd för spårvagn, gång och cykeltrafik. Viadukten går över spåren och leder vidare norrut via Bangårdvägen mot bron över älven. Ett ytterligare stråk tvärs över rälsen norrut från Odinsplatsen för gång och cykeltrafik bidrar till att ytterligare öka tillgängligheten främst för gående och cyklister. Övergången är utformad som en spansk trappa och fungerar som en mötesplats samtidigt som den minskar järnvägspårens upplevda närvaro. montage: kristofer dittmer Bild 18. Gatu- och byggnadstruktur i Eco Hightech. Framtidsscenarier Gullbergsvass 19

20 illustration: martin kranich Bild 19. En illustration över hur Gullbergvass skulle kunna se ut i Eco Hightech scenariot Stor koncentration av verksamheter inom området kräver stora möjligheter att röra sig ut och in i området. De människor som kommer in för att arbeta och vistas i området kommer från olika avstånd och därför krävs olika transportlösningar. Västlänken försörjer området med regional arbetskraft och därför koncentreras arbetsplatserna på gångavstånd till den underjordiska Västlänkstationen och Centralstationen. Västlänkens utbyggnadsmöjligheter utnyttjas till max vilket innebär ca personer per timma kan transporteras in till Göteborg. Ökad inpendling med Västlänken avlastar en del av inpendling med bil. 9 Bilpooler Bilpooler är idag något som används mer och mer i framför allt städer. I och med att kollektivtrafiken på många ställen blir bättre samtidigt som kostnaderna för att äga och köra en bil ökar, ökar marknaden för bilpooler. Både små kooperativ och stora organiserade företag erbjuder tjänsten. I Schweiz, finns sedan länge en etablerad bilpool med cirka användare, varav en stor del i Zürich. Zürich är jämförbart med Göteborg när det gäller både antal invånare och kollektivtrafiklösningar. Därför används denna bilpool som underlag för att beräkna lämplig storlek på den sammanlagda bilpoolen i Gullbergsvass. Idag går det cirka 37 hushåll per bil i Zürich, vilket är den siffra som används som grund i fallstudien ( ) För de flesta göteborgare som arbetar i området ska det högst ta 20 minuter att komma till Gullbergsvass, oavsett boendeområde. För pendlare från regionen som använder Västlänken kan resan ta längre tid, som högst en timme. Spårvagnstrafikens har en hög kapacitet att transportera stora folkmängder, nackdelen är den låga hastigheten. För att uppfylla 20-minutersmålet kompletteras spårvagnstrafiken med ett en balkbana för Göteborgs ytterområden. En balkbana är ett väl fungerande alternativ då den höga hastigheten ger en mycket hög kapacitet att transportera mycket människor långa sträckor på kort tid. Balkbanans begränsning är tiden som avstigning/påstigning tar. Denna flaskhals minskas genom fler hållplatser på avskiljda spår för av- och påstigning så övrig trafik inte påverkas. Resecentrum förbinds med stadens ytterområden genom tre armar, till Hisingen, östra Göteborg och södra/västra Göteborg. I Eco Hightech har varje hållplats två parallella spår för av- och påstigning. Kapacitetstaket för införsel till Gullbergsvassområdet är beräknat till personer per timme. Cykel- och gångtrafik Området är anpassat för gång och cykeltrafikanter eftersom gatorna är bilfria med undantag för servicefordon. Det stora avståndet mellan de höga byggnaderna och avsaknaden av fordonstrafik ger stora ytor för gående och cyklister. Gatorna och cykelvägarna har delvis regn- och vindskydd för att öka bekvämligheten. Cykelbanorna är väl avskiljda för att öka möjligheterna till snabba cykeltransporter och för ökad säkerhet. Möjligheten till cykellån är stor över hela området framförallt vid knutpunkterna för kollektivtrafiken. Gångmöjligheterna ökas genom att även utnyttja höjden med passager mellan husen över markplan. Detta minskar också trängelsen på markplan. Bilpool För boende och verksamheter i Gullbergsvass finns det möjlighet att använda sig av motorfordon genom de bilpooler som återfinns i ytterkanterna av området (se faktaruta Bilpool). Själva Gullbergsvassområdet är bilfritt, bilpoolerna tillhandahåller bil för resor där kollektivtrafiken inte är lämpad. 20 Framtidsscenarier Gullbergsvass

Det är dags att tänka på Gullbergsvass

Det är dags att tänka på Gullbergsvass Fallstudie 2006 Göteborgs miljövetenskapliga centrum Det är dags att tänka på Gullbergsvass Hur kommer Göteborg att se ut år 2030? Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum har under 2006 undersökt Gullbergsvass

Läs mer

Yttrande över förslag till ny bangårds- och älvförbindelse

Yttrande över förslag till ny bangårds- och älvförbindelse Yttrande över förslag till ny bangårds- och älvförbindelse YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. 2015-08-27 Q&A Skeppsbron Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. Detta händer just nu I augusti i år invigdes

Läs mer

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K., vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Uppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik

Uppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik Uppsala Spårväg för en framtida hållbar kollektivtrafik Uppsala växer Uppsala växer och är en av Europas mest expansiva regioner. År 2050 förväntas vi bli 340 000 invånare. Vi ser positivt på denna utveckling.

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY MODELL "Mothman City"

UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY MODELL Mothman City Estniska skolan i Stockholm Svartmangatan 20-22 111 29 STOCKHOLM 08-412 60 20 exp@estniskaskolan.se Lärare: Patrik Slimane, patrik@parafras.se 800 ord inklusive bildtexter. UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Frihamnen, Göteborg. Martin Forsberg martin.forsberg@koucky.se www.koucky.se +46(0)31-80 80 52

Frihamnen, Göteborg. Martin Forsberg martin.forsberg@koucky.se www.koucky.se +46(0)31-80 80 52 Frihamnen, Göteborg Martin Forsberg martin.forsberg@koucky.se www.koucky.se +46(0)31-80 80 52 Dagens upplägg Kort om K&P Göteborg Det större perspektivet Pågående utvecklingar Älvstranden Utveckling Näraliggande

Läs mer

30 juni 2008. Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se. Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg

30 juni 2008. Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se. Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg Naturskyddsföreningen i Göteborg Fjällgatan 3 E 413 17 Göteborg info.goteborg@snf.se 30 juni 2008 Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se Yttrande över Förslag till Översiktsplan för

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin. Syltlöken 1. Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal

Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin. Syltlöken 1. Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin Syltlöken 1 Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal Social konsekvensanalys 2(6) I anslutning till detaljplan Syltlöken

Läs mer

RegionCity Workshop 4

RegionCity Workshop 4 RegionCity Workshop 4 Förslag från Liljewall Arkitekter, april 2013 Workshop Kunskap och Kultur Workshop 4 Kunskap och Kulturskikt med fokus på skiktet från våning 3 till våning 9. Uppgiften för A blir

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

RegionCity Workshop 2

RegionCity Workshop 2 RegionCity Workshop 2 Förslag från Kanozi Arkitekter, februari 2013 Gatan och stationens skikt Stadskvalité/Källare Sammanfattande feedback och instruktion framåt från Jernhusen och intressenter Fokusera

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader. 4.0 GATOR Gaturummen Gaturummen i området skall inbringa trygghet för de boende och de är därmed viktiga delar när målet är att bland annat skapa en trivsam miljö. I mitt gestaltningsförslag skall gatornas

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Västlänken och Alternativen

Västlänken och Alternativen Västlänken och Alternativen En jämförelse av nyttan och kostnaden för nio koncept för tågtrafik i Göteborg Presentation 2014-02-25 ( förkortad/uppdaterad version feb ) Ingen copyright / Västlänken och

Läs mer

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen 2012-06-05 196

KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen 2012-06-05 196 KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen 2012-06-05 196 INNEHÅLL 1. Inledning 2. Byggmaterial 3. Energi 4. Återvinning 5. Tillgänglighet 6. Utemiljö Inledning

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal Papyrus Från bruksområde till blandstad för alla Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Det här är en Socialdemokratisk idé, eller vision om man så vill, för hur vi tycker att Papyrusområdet skall utvecklas.

Läs mer

LILLA BOMEN VISION. Kjellgren Kaminsky Architecture Vision Lilla Bomen 2012-09-05

LILLA BOMEN VISION. Kjellgren Kaminsky Architecture Vision Lilla Bomen 2012-09-05 LILLA BOMEN VISION LILLA BOMEN VISION ANALYS BEFINTLIG ÄLVRUM MER VARIERAT ÄLVRUM BRON OCH HUVUDLEDER LILLA BOMEN VISION ANALYS byggfas 1 & 2 BEFINTLIGA BYGGNADER BYGGFAS 1 & 2 LILLA BOMEN VISION ANALYS

Läs mer

Ditt nästa kontor? Östra Hamngatan 52

Ditt nästa kontor? Östra Hamngatan 52 Ditt nästa kontor? Östra Hamngatan 52 Vån 4, 173 kvm, Centrum Östra Hamngatan 52, vån 4 Centrum Ledig yta: 173 m 2 Typ: Kontor Antal arbetsplatser: 8 14 Tillträde: Omgående Utsikt Historia Buss 20 m Nyrenoverad

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

RegionCity Workshop 3

RegionCity Workshop 3 RegionCity Workshop 3 Förslag från Kanozi Arkitekter, mars 2013 Workshop Retail Workshop 3 har fokus på retailskiktet och rörelsen uppåt samt ska nedanstående feedback på Workshop 2 inarbetas. Feedbacken

Läs mer

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra!

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra! Inte som alla andra! Kort Fakta! Total yta: 21 000 kvm Varav utställningshall: 14 000 kvm Konferensavdelning: 300, 200 och 200 personer ( 650 och 200) Restauranger och kök: 2 st. Grönt sedumtak: 17 000

Läs mer

RESECENTRUM 2.0 RESECENTRUM 2.0 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS 2013 08 28

RESECENTRUM 2.0 RESECENTRUM 2.0 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS 2013 08 28 RESECENTRUM 2.0 JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER NYA MÖJLIGHETER SKISSEN VILL VISA PÅ MÖJLIGHETER SOM EN JÄRNVÄG I TUNNEL SKULLE GE. Några möjligheter som borde

Läs mer

PM Trafik och parkering i Butängen Av: Martin Berlin och Per-Erik Hahn

PM Trafik och parkering i Butängen Av: Martin Berlin och Per-Erik Hahn PM Trafik och parkering i Butängen 2019-04-26 Av: Martin Berlin och Per-Erik Hahn Bakgrund En av de viktigaste trafikfrågorna i området som berörs av programmet bedöms vara parkeringsfrågan. Parkering

Läs mer

Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2. Grupparbete BILDPROTOKOLL. Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 2015-06-08

Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2. Grupparbete BILDPROTOKOLL. Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 2015-06-08 BILDPROTOKOLL Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 Workshop 2 fokuserade på strukturer, rumslig gestaltning och framtida innehåll på Tullkammarkajen. Kunskap och idéer från workshop 1 har i mellantiden

Läs mer

Bakgrund. Göteborg växer 2035 beräknas: det bo ytterligare människor i Göteborg regionen ha växt med 1,5 miljoner invånare

Bakgrund. Göteborg växer 2035 beräknas: det bo ytterligare människor i Göteborg regionen ha växt med 1,5 miljoner invånare 2014-07-01 Bakgrund Göteborg växer 2035 beräknas: det bo ytterligare 150 000 människor i Göteborg regionen ha växt med 1,5 miljoner invånare Älvstaden - ca 4,6 milj m² - 25 000 bostäder - 45 000 arbetsplatser

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Västra Varvsgatan 19. Malmö 1 594 kvm

Västra Varvsgatan 19. Malmö 1 594 kvm Västra Varvsgatan 19 Malmö 1 594 kvm Välkommen till Diligentia Västra Varvsgatan 19 På Västra Varvsgatan 19 kan vi erbjuda en kontorslokal på 1594 kvadratmeter. Yta Våning 1 594 kvm plan 3 Husets karaktär

Läs mer

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Copenhagen 1979 Västra Hamn MALMÖ 2002 då 1 Malmö nu 2005 och nu 2035 2035 Hållbarhetens tre parametrarna Steg mot hållbar

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret. Luft-PM. för Backaplan en bilaga till program för Backaplan.

Stadsbyggnadskontoret. Luft-PM. för Backaplan en bilaga till program för Backaplan. Stadsbyggnadskontoret Luft-PM för Backaplan en bilaga till program för Backaplan www.goteborg.se Innehållsförteckning 3 Bakgrund 5 Beskrivning av området 5 Programmets syfte 5 Trafik biltrafik Kollektivtrafik

Läs mer

40 LÄGENHETER I ÖREBRO

40 LÄGENHETER I ÖREBRO KVARTERET Vetelängden Hållbart boende med skogen som trädgård 40 LÄGENHETER I ÖREBRO Hållbart boende med skogen som trädgård. Har du alltid drömt om att kunna odla grönsaker eller plocka blåbär direkt

Läs mer

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm Konferensanläggning i huset Öppen planlösning Gemensam reception Nacka Strand Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm LOKALEN Effektiv kontorslokal i ett plan Kontorsyta 830 kvm Antal arbetsplatser 49 Välkommen

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Storstad Linköping Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Om storstad Linköping Storstad Linköping är en oberoende intresseorganisation som arbetar för

Läs mer

Ändrad detaljplan för del av kv. Tvärslån mm, i Högdalen. Remiss.

Ändrad detaljplan för del av kv. Tvärslån mm, i Högdalen. Remiss. GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2005-04-26 Handläggare: Staffan Lorentz Region Ytterstad Markbyrån Tel: 508 260 81 e-mail: staffan.lorentz@gfk.stockholm.se Dnr: 05-411-801:1 2005-03-31

Läs mer

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen The Sustainable City 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen E.ON möter de växande städernas miljöproblem med klimatsmarta och långsiktiga infrastrukturlösningar. Vi bygger morgondagens energisystem

Läs mer

Representativt kontor. Rumsindelat. Garage i huset. Nacka Strand. Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm

Representativt kontor. Rumsindelat. Garage i huset. Nacka Strand. Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm Rumsindelat Representativt kontor Garage i huset Nacka Strand Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm LOKALEN Representativt kontor centralt i området Kontorsyta 622 kvm Antal arbetsplatser 30 arbetsplatser

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning Bakgrund Göteborg växer och många vill flytta hit. Därför behöver vi bygga fler bostäder, framför allt på platser där det redan finns kollektivtrafik, vägar, affärer, förskolor och parker. Selma Lagerlöfs

Läs mer

Dialogmöte Exercisheden

Dialogmöte Exercisheden Dialogmöte Exercisheden Anteckningar från möte #1 med allmänheten (21 januari 2017) Varför är vi här? Stadsbyggnadskontoret har bjudit in till ett antal dialoger kring utvecklingen av Heden på temat Vad

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. I huvudet på en stockholmare Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. 2 Utvecklingen av en station och området runt omkring både påverkar och berör

Läs mer

Öppen planlösning. Industrihus Egen lastport. Nacka Strand. Automobilgatan 12-14, markplan, 345 kvm

Öppen planlösning. Industrihus Egen lastport. Nacka Strand. Automobilgatan 12-14, markplan, 345 kvm Öppen planlösning Industrihus Egen lastport Nacka Strand Automobilgatan 12-14, markplan, 345 kvm LOKALEN Kontor och showroom i äldre industrihus Kontorsyta 345 kvm Antal arbetsplatser 20 arbetsplatser

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

GLOBEN. Pastellvägen 2-6, Globen kvm. Ett landmärke i nya söderstaden! Yta: kvm Typ av lokal: Kontor

GLOBEN. Pastellvägen 2-6, Globen kvm. Ett landmärke i nya söderstaden! Yta: kvm Typ av lokal: Kontor Ett landmärke i nya söderstaden! Yta: 1 130 kvm Typ av lokal: Kontor Sidan 1 (5) Om lokalen Ett alldeles nybyggt kontor med inflyttning från Q4 2018. Var med och skapa ert nya kontor i det framväxande

Läs mer

Änggårdens sluttning

Änggårdens sluttning vy från torg Änggårdens sluttning sektion igenom området A-A 1.1000 vision I I I området En bred boulevard ersätter bilmotet där en ny spårvagnslinje blir det centrala stråk från vilket området breder

Läs mer

Frihamnen Den nya hållbara och spännande stadsdelen i Göteborg nära vattnet, mitt i stan.

Frihamnen Den nya hållbara och spännande stadsdelen i Göteborg nära vattnet, mitt i stan. Frihamnen Den nya hållbara och spännande stadsdelen i Göteborg nära vattnet, mitt i stan. Välkommen till Frihamnen! Frihamnen är den nya hållbara och spännande stadsdelen i Göteborgs innerstad. Här har

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

Norra Djurgårdsstaden. Nils Göransson, Stockholms stad

Norra Djurgårdsstaden. Nils Göransson, Stockholms stad Norra Djurgårdsstaden Nils Göransson, Stockholms stad STOCKHOLMS UTVECKLINGSOMRÅDEN INDUSTRIMARK SKA BLI HÅLLBAR LEVANDE STADSDEL 2010 Gasverksområde Värtaverket Färje- och kryssningshamn Containerhamn

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

2015 Inventering av äldre stadsplaner ska göras för att se om det finns delar av dem som skulle kunna vara relevanta och effektiva även i framtiden.

2015 Inventering av äldre stadsplaner ska göras för att se om det finns delar av dem som skulle kunna vara relevanta och effektiva även i framtiden. Två politiska uppdrag: 2014 Kontoren ska utreda möjligheterna för infillprojekt och påbyggnader i den redan täta stadsmiljön. Arbetet bör inriktas på inventering och ett öppet förhållningssätt till olika

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv

Läs mer

Fem förslag har blivit ett

Fem förslag har blivit ett Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs

Läs mer

PM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d

PM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d 1(13) PM Trafik Södra Årby 20111031 Tyréns - Arvid Gentele 2(13) Inledning En ny stadsdel, Södra Årby, planeras i anslutning till Läggesta station. Området omfattar bostäder, verksamheter och samhällsservice.

Läs mer

KULTURSLUSSEN SLUSSBACKEN 2013 SLUSSEN ÅTERBYGGD 2014. Bilagor

KULTURSLUSSEN SLUSSBACKEN 2013 SLUSSEN ÅTERBYGGD 2014. Bilagor KULTURSLUSSEN SLUSSBACKEN 2013 SLUSSEN ÅTERBYGGD 2014 Bilagor Innehåll: ANG. SLUSSEN, NYBYGGNATION, UTSTÄLLNING sid 02 Rådet till skydd för Stockholms skönhet, 2011-06-13 REMISS AV FÖRSLAG TILL NY DETALJPLAN

Läs mer

MAXA STADEN Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola

MAXA STADEN Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola TEATER // KONSERT Barn Barn Aktör Sport Barn Aktör Sport Barn Aktör Sport Arbete Barn Aktör Sport Arbete Odling ARENA PARKERING BUFFERGRÖNT

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Staden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013

Staden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013 Staden Ystad 2030 dokumentation från workshop den 23 april 2013 Workshopen är en del av den tidiga dialogen för fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad. Temat för workshopen var förtätning, fokus

Läs mer

Resultat av temperaturmätare om blandstad

Resultat av temperaturmätare om blandstad Resultat av temperaturmätare om blandstad Genomförande Enkäten är genomförd under februari och mars 2011 Enkäten är ställd till CMBs huvudmän 59 adressater 37 svar 63 procents svarsfrekvens 2 Sammanfattning

Läs mer

Älvstaden. Diskussionsunderlag utbyggnadspotential, fördelning bostäder/arbetsplatser

Älvstaden. Diskussionsunderlag utbyggnadspotential, fördelning bostäder/arbetsplatser Älvstaden Diskussionsunderlag utbyggnadspotential, fördelning bostäder/arbetsplatser 2012-09-27 Projektet Centrala Älvstaden Projektet Centrala Älvstaden har åren 2010-2012 genomförts på uppdrag av Kommunstyrelsen.

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf)

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) FörslagTofta Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) Karaktär Tofta östra - föreslås utvecklas som ett stugområde med inslag av bostadshus. Utmed väg 23 är området

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Yttrande till byggnadsnämnden över förslag till detaljplan samråd för bostäder samt förskola vid Björkhöjdsskolan inom stadsdelen Tynnered

Yttrande till byggnadsnämnden över förslag till detaljplan samråd för bostäder samt förskola vid Björkhöjdsskolan inom stadsdelen Tynnered 1(5) Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-01-19 Diarienummer 0228/13 Verksamhetsområde/avdelning Helen Svenstam Telefon 365 57 87 E-post: helen.svenstam@ponf.goteborg.se Yttrande till byggnadsnämnden över förslag

Läs mer

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/025 Ludvig Lundgren 2007-0-18 SBN/2006:186 Laga kraft 2007-05-2 Planbeskrivning Detaljplan för del av kv Farao m m inom stadsdelen Råsunda, upprättad i april

Läs mer

Ditt nästa kontor? Östra Hamngatan 52

Ditt nästa kontor? Östra Hamngatan 52 Ditt nästa kontor? Östra Hamngatan 52 112 kvm, Centrum Östra Hamngatan 52 Centrum Ledig yta: 112 m 2 Typ: Kontor Antal arbetsplatser: 6 8 Tillträde: Omgående Cykelmöjligheter Miljöcertifierad byggnad Buss

Läs mer

Västlänken. En pulsåder för det moderna Göteborg

Västlänken. En pulsåder för det moderna Göteborg Västlänken En pulsåder för det moderna Göteborg HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Morgondagens Göteborg Regionen beräknas växa med en och en halv miljon invånare till 2035 Enligt prognoser är vi år 2035

Läs mer

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN. Centrala Danderyd. Dialog om centrala Danderyd Bilaga 7: Sammanställning av referensgruppsträff 1 + 2

DANDERYDS KOMMUN. Centrala Danderyd. Dialog om centrala Danderyd Bilaga 7: Sammanställning av referensgruppsträff 1 + 2 DANDERYDS KOMMUN Centrala Danderyd Dialog om centrala Danderyd Bilaga 7: Sammanställning av referensgruppsträff 1 + 2 Tisdag 8 oktober träffades 32 engagerade Danderydsbor i Kevingeskolans matsal för att

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra 2010-09-14 Dnr MSN/2010:988 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra Ärendet Villa Ekbacken ägs för närvarande av den kanadensiska staten och utgör

Läs mer

LILLA BOMMEN GULLBERGSVASS 719 KVM GULLBERGS STRANDGATA 8

LILLA BOMMEN GULLBERGSVASS 719 KVM GULLBERGS STRANDGATA 8 LILLA BOMMEN GULLBERGSVASS 719 KVM GULLBERGS STRANDGATA 8 MED UTSIKT MOT GÖTA ÄLV OCH HAMNINLOPPET Effektiv och trevlig lokal med blandad planlösning. Direkt innanför entrén finner du den välkomnande receptionen,

Läs mer

Granne med fåglarna i parken och 10 minuter från centrum!

Granne med fåglarna i parken och 10 minuter från centrum! Granne med fåglarna i parken och 10 minuter från centrum! Välkommen till kvarteret Lampan i Helsingborg. Perfekt läge i Olympiakvarteren. Välkommen hem till kvarteret Lampan! Tänk dig att cykla ner till

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

K2020. Förslag till kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. Bernt Nielsen, Born40 tidigare projektägare K2020 K2020 1

K2020. Förslag till kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. Bernt Nielsen, Born40 tidigare projektägare K2020 K2020 1 Förslag till kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen Bernt Nielsen, Born40 tidigare projektägare 1 Övergripande mål Långsiktigt hållbar utveckling i Göteborgsområdet Ekologiskt hållbar utveckling

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Dokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla.

Dokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla. Dokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla. De öppna ytorna söder om Bränningeleden omvandlas till en helt ny stadsdel i Habo. Visionen

Läs mer

2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum

2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum 2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum PM Funktionella krav körspår Innehåll Bilagor... 2 Uppdraget... 3 Utgångspunkter... 3 Funktionella krav och disposition... 3 Tågplattformar i

Läs mer