Försvarshögskolan HL958 Staben HELSINGFORS 1 (35)

Transkript

1 HELSINGFORS 1 (35) Huvudstaben Personalavdelningen Huvudstabens personalavdelning PB HELSINGFORS INSTRUKTION FÖR FÖRSVARSHÖGSKOLAN 2015 Förkortning: Grund: Giltighetstid Ersätter/Normer som upphävs: Uppgjord av: Upprätthålls av: Förpliktigande: Förvaring: Lag om Försvarshögskolan (1121/2008) 9 2 mom., 10 1 mom. och 34 1 mom. Lag om försvarsmakten (1617/2009) 38 a 3 och 4 mom. Efter att instruktionen blivit undertecknad och publicerad i Försvarsministeriets databas för föreskriftssamlingar är den i kraft tills vidare PVMK PE INSTRUKTION FÖR FÖRSVARSHÖGSKOLAN Huvudstabens personalavdelning Huvudstabens personalavdelning Föreskrifter som ges som rättsregler och som publiceras i försvarsmaktens föreskriftssamling Elektronisk arkivering Försvarsmaktens system för ärendehantering PVAH/Försvarsmaktens normdatabas Normsamlingar som förvaras permanent Huvudstabens registratorskontor Justitieministeriets databas för föreskriftssamlingar Försvarshögskolan Tfn FO-nummer Fax PB HELSINGFORS

2 HELSINGFORS 2 (35) INSTRUKTION FÖR FÖRSVARSHÖGSKOLAN Innehåll 1 kap. Allmänna bestämmelser kap. Försvarshögskolans indelning i avdelningar, ämnesinstitutioner eller andra enheter kap. Förfarande för val av studerande kap. Ordnandet av undervisning vid Försvarshögskolan kap. Bedömning av studerande kap. Om andra frågor som berör studier vid Försvarshögskolan kap. Lärdomsprov kap. Fortbildning kap. Verkställande av examensundervisning vid de militära inrättningarna kap. Förfarande vid tillsättning av tjänst som professor och militärprofessor vid Försvarshögskolan kap. Övergångsbestämmelser Bilaga 1. Lednings- och styrförhållanden inom officersutbildningen Bilaga 2. Försvarshögskolans organisation fr.o.m

3 HELSINGFORS 3 (35) 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Instruktion för Försvarshögskolan Enligt 9 2 mom., 10 1 mom. och 34 1 mom. i lagen om Försvarshögskolan (1121/2008) samt enligt 38 a 3 och 4 mom. i lagen om försvarsmakten (551/2007) bestäms i denna instruktion närmare om: 1) Försvarshögskolans indelning i avdelningar, ämnesinstitutioner och andra enheter; 2) förfarandet vid antagning av studerande; 3) ordnandet av undervisningen; 4) bedömning av studerande; 5) andra studiefrågor vid Försvarshögskolan; 6) det sätt på vilket rektor styr den undervisning som ingår i militärvetenskapliga examina och som sker någon annanstans än vid Försvarshögskolan; 7) om förfarandet för tillsättning av professurer och militärprofessurer vid Försvarshögskolan; samt 8) om valet av sakkunniga, deras verksamhet och uppgift, vilka avses i 38 a i lagen om försvarsmakten. 2 Iakttagande av instruktionen för Försvarshögskolan vid de militära läroinrättningarna samt vid Gräns- och sjöbevakningsskolan Denna instruktion ska iakttas vid Markstridsskolan, Sjökrigsskolan, Luftkrigsskolan, Logistikskolan som lyder under Försvarsmaktens logistikverk och Gräns- och sjöbevakningsskolan samt vid övriga enheter som hör till dem och där examensstuderande vid Försvarshögskolan studerar. Ovan nämnda enheter kallas i denna instruktion för militära läroinrättningar. Försvarshögskolan svarar för koordineringen och utvecklingen av officersutbildningen som helhet samt för därtill hörande kvalitetssäkring i samarbete med Huvudstaben, staberna för försvarsgrenarna, staben för Försvarsmaktens logistikverk och staben för gränsbevakningsväsendet. Bilaga 1 visar lednings- och styrningsförhållandena inom officersutbildningen som helhet. 2 kap. Försvarshögskolans indelning i avdelningar, ämnesinstitutioner eller andra enheter 3 Rektor Rektorn leder, styr och övervakar verksamheten vid Försvarshögskolan enligt 10 1 mom. i lagen om Försvarshögskolan. 4 Ledning Till ledningen för Försvarshögskolan hör förutom rektorn även prorektorn,

4 HELSINGFORS 4 (35) förvaltningschefen och forskningschefen samt chefen för samhällsrelationer och internationella ärenden. 5 Försvarshögskolans organisation Till Försvarshögskolans organisation hör förutom den i 4 ovan nämnda ledningen även enligt 9 1 mom. i lagen om Försvarshögskolan: 1) en stab; 2) avdelningar, om vissa föreskrivs i 6 nedan; 3) ämnesinstitutioner, om vissa föreskrivs i 7 nedan; och 4) andra enheter, om vilka föreskrivs i 8 14 nedan. 6 Examensavdelningar Examensavdelningarna, som lyder under rektor, leder examensundervisningen vid Försvarshögskolan och svarar för studerandenas officersfostran. Examensavdelningarna är: 1) Kadettskolan; 2) magisteravdelningen; och 3) avdelningen för påbyggnadsexamina. 7 Ämnesinstitutioner Ämnesinstitutionerna som lyder under prorektor och ansvarar för forskning och undervisning är: 1) institutionen för krigskonst; 2) institutionen för ledarskap och militärpedagogik; samt 3) institutionen för militärteknik. 8 Avdelningen för studieärenden Avdelningen för studieärenden, som lyder under prorektor, deltar i den allmänna utvecklingen av undervisningen i samarbete med examensavdelningarna och ämnesinstitutionerna samt Huvudstaben och de militära läroinrättningarna samt producerar gemensamma tjänster inom studie- och studerandeförvaltningen som hänför sig till studierna samt leder och administrerar fortbildningen som hör till Försvarshögskolans ansvar. 9 Språkcentret Språkcentret, som lyder under prorektor, verkar som ett kompetenscenter inom de främmande språken (inklusive svenska språket) förutom för Försvarshögskolan även för hela försvarsmakten. Språkcentret svarar för språkutbildningen och språktjänster i fråga om främmande språk som helhet. 10 Separata enheter vid Försvarshögskolan Försvarshögskolan ska fullgöra sina uppgifter enligt 2 2 mom. i lagen om Försvarshögskolan i samverkan med det övriga samhället och främja forskningsresultatens genomslagskraft i samhället. I detta syfte och för att producera vissa

5 HELSINGFORS 5 (35) speciella tjänster för hela försvarsmakten verkar som andra enheter avsedda i 9 1 mom. i lagen om Försvarshögskolan Försvarshögskolans bibliotek, Krigsmuseet, Försvarsmaktens internationella center och Försvarskurserna, som administrativt hör till Försvarshögskolan. Enheterna lyder under rektor. 11 Försvarshögskolans bibliotek Försvarshögskolans bibliotek verkar både som ett militärvetenskapligt bibliotek och som försvarsmaktens centralbibliotek samt styr och koordinerar försvarsmaktens sektor för biblioteks- och informationstjänst. Som stöd för styrningen och koordineringen verkar styrgruppen för försvarsmaktens biblioteks- och informationstjänst. Styrgruppen är tillsatt av Huvudstabens utbildningsavdelning. Försvarshögskolans bibliotek dokumenterar försvarsmaktens publikationer och publikationer som hänför sig till försvarsmakten för att fullgöra uppgiften som avses i 2 2 mom. i lagen om Försvarshögskolan och för att dokumentera material om försvarsmakten. 12 Krigsmuseet Krigsmuseet hör till Försvarshögskolans organisation som en, i enlighet med vad som avses i 9 1 mom. i lagen om Försvarshögskolan (1121/2008), annan enhet och samverkar i enlighet med 2 2 mom. i lagen med det övriga samhället och producerar vissa specialtjänster för hela försvarsmakten. Chefen för Krigsmuseet handleds i fråga om krigsmuseiverksamheten av försvarsmaktens personalchef. Styrningen bereds av Huvudstabens personalavdelning i samarbete med Försvarshögskolan. 13 Försvarsmaktens internationella center Försvarsmaktens internationella center planerar och genomför de internationella kurser som hänför sig till militär krishantering som Finland ansvarar för och som Huvudstaben har godkänt. Försvarsmaktens internationella center är en intern resultatenhet som hör till Försvarshögskolan. Direkt förman för chefen för centret är rektor. Huvudstaben styr verksamheten vid Försvarsmaktens internationella center genom staben för Försvarshögskolan. 14 Försvarskurserna Försvarskursernas uppgift är att genomföra de riksomfattande försvarskurserna och specialkurserna samt styra genomförandet av de regionala försvarskurserna. Om Försvarskursernas verksamhet bestäms i statsrådets förordning om Delegationen för försvarsundervisning (329/2006). 15 Försvarshögskolans delegation Som rektors stöd i frågor som berör utvecklandet av Försvarshögskolan verkar Försvarshögskolans delegation, som tillsätts av kommendören för försvarsmakten och till vilken han kallar ledamöterna utifrån rektors förslag.

6 HELSINGFORS 6 (35) 16 Beredande och rådgivande kollegiala förvaltningsorgan vid Försvarshögskolan Beredande och rådgivande kollegiala förvaltningsorgan som avses i 12 1 mom. i lagen om Försvarshögskolan är förutom den delegation som avses i 15 ovan: 1) ledningsgruppen; 2) undervisningsrådet; 3) lärarråden vid examensavdelningarna och avdelningen för studieärenden; 4) forskningsrådet; samt 5) urvalsnämnderna, vars uppgift är att bereda och genomföra antagning av studerande som hänför sig till examina. Lärarråden och forskningsrådet har även beslutanderätt i ärenden som fastställs nedan i denna instruktion samt i ärenden som fastställs i Försvarshögskolans arbetsordning. 3 kap. Förfarande för val av studerande 17 Försvarshögskolans examensstuderande, civila studerande och fortbildningsstuderande I denna instruktion avses med Försvarshögskolans 1) examensstuderande sådana personer som har blivit antagna för att studera till examina som anges i 6 i lagen om Försvarshögskolan eller till magisterstudier i militärvetenskaper, utbildningsprogrammet för myndighetssamarbete; 2) civil studerande sådan studerande som studerar för att avlägga militärvetenskaplig examen och vars examen inte innehåller sådana militäryrkesstudier som krävs för officerstjänst; 3) med fortbildningsstuderande person som deltar i sektorvis fortbildning och annan undervisning och utbildning som inte hör till examensundervisning inklusive personer som studerar på kurser vid Försvarsmaktens internationella center; samt 4) med biämnesstuderande studerande vid andra universitet och högskolor, som har beviljats biämnesstudierätt vid Försvarshögskolan och som inte räknas till examensstuderande eller civila studerande vid Försvarshögskolan vilka avses i punkt 1 eller 2; samt 5) med forskarofficer officer som inom ramen för tjänsten studerar enligt programmet för vetenskaplig påbyggnadsutbildning (doktorsprogrammet) vid Försvarshögskolan. Om utländska studerande och kursdeltagare bestäms i 18 nedan. 18 Utländska studerande Försvarshögskolan bereder antagningen av utländsk studerande och de ramvillkor som hänför sig till det i form av ett förslag till Huvudstaben. Huvudstaben beslutar om antagningen av utländska studerande till studerande vid Försvarshögskolan och ställer de allmänna ramvillkoren för verksamheten. Försvarshögskolans rektor beviljar dem studierätt och fastställer eventuella övriga begränsningar som hänför sig till det.

7 HELSINGFORS 7 (35) 19 Fastställande av antalet studerande Kommendören för försvarsmakten fastställer årligen i försvarsmaktens verksamhetsplan antalet studerande som kan antas för att avlägga examina och för fortbildningen på förslag av Huvudstaben med beaktande av bestämmelserna i 18 i lagen om Försvarshögskolan. Huvudstaben bereder ärendet i samarbete med Försvarshögskolan och staben för gränsbevakningsväsendet. för gränsbevakningsväsendet fastställer antalet studerande som antas för tjänstgöring vid gränsbevakningsväsendet. Fastställandet av antalet studerande som avses i momentet ovan berör dock inte dem som studerar inom det vetenskapliga påbyggnadsprogrammet (doktorsprogrammet) vid Försvarshögskolan. 20 Behörighetsvillkor för studerande för kandidatexamen och magisterexamen i militärvetenskaper Om behörighetsvillkor för studerande för studier som ingår i kandidatexamen och magisterexamen i militärvetenskaper föreskrivs i 16 i lagen om Försvarshögskolan. 21 Ansökan till studier för kandidatexamen i militärvetenskaper vid Försvarshögskolan Personer som söker in till Försvarshögskolan för att avlägga kandidatexamen i militärvetenskaper bör sända sin ansökan till Försvarshögskolan enligt Utbildningsstyrelsens riksomfattande tidtabell. Bilagorna sänds på motsvarande sätt till Försvarshögskolan enligt den tidtabell som skolan fastställt. 22 Kallelse till inträdesprov för studier för kandidatexamen i militärvetenskaper Sökande som uppfyller de behörighetsvillkor som avses i 20 ovan kallas utgående från den första gallringen till ett inträdesprov. Antalet personer som kallas till inträdesprovet bestäms årligen utgående från de resurser som Försvarshögskolan har till sitt förfogande. Beslut om vilka personer som kallas till inträdesprovet fattas av Försvarshögskolans rektor. 23 Inträdesprov för studier för kandidatexamen i militärvetenskaper Huvudstaben beordrar de allmänna grunderna för urvalsförfarandet. Enligt 14 3 mom. i lagen om Försvarshögskolan ordnas val av studerande till Försvarshögskolan med hjälp av inträdesprov, i vilket även ett lämplighetsprov ingår. Försvarshögskolan beslutar om ordnandet av inträdesprovet samt fastslår detaljerna i urvalsförfarandet och lämplighetsproven i en urvalsorder som ges för vart och ett inträdesprov. De detaljerade urvalskriterierna fastställs årligen av Huvudstaben på förslag av Försvarshögskolan.

8 HELSINGFORS 8 (35) 24 Godkännande av studerande för avläggande av kandidatexamen i militärvetenskaper Urvalsnämnden bereder och föreslår valet av studerande utgående från resultaten i urvalsprovet. Försvarshögskolans rektor godkänner de studerande för avläggande av kandidatexamen i militärvetenskaper och beviljar dem studierätt för avläggande av kandidatexamen i militärvetenskaper. 25 Antagning av studerande för magisterexamen i militärvetenskaper vid Försvarshögskolan Försvarshögskolan föreslår antagande av person i militär tjänst som studerande efter att ha berett ärendet i samarbete med staberna för försvarsgrenarna, staben för Försvarsmaktens logistikverk och staben för gränsbevakningsväsendet. Huvudstaben utser dem som antas för examensstudier. Försvarshögskolans rektor beviljar studierätt för avläggande av magisterexamen i militärvetenskaper. Antagande av studerande för annan magisterexamen i militärvetenskaper än sådan som leder till officerstjänst genomförs genom urvalsförfarande enligt följande: Person som ansöker om att bli antagen till Försvarshögskolan för att avlägga magisterexamen i militärvetenskaper bör sända sin ansökan jämte bilagor till Försvarshögskolan enligt den tidtabell som skolan angett. Enligt 14 3 mom. i lagen om Försvarshögskolan ordnas val av studerande till Försvarshögskolan med hjälp av urvals- och lämplighetsprov samt tillhörande intervju Sökande som uppfyller de behörighetsvillkor som avses i 20 ovan kallas utgående från den första gallringen till ett inträdesprov. Antalet personer som kallas till inträdesprovet bestäms årligen utgående från de resurser som Försvarshögskolan har till sitt förfogande. Beslut om vilka personer som kallas till inträdesprovet fattas av Försvarshögskolans rektor. Försvarshögskolan beslutar om ordnande av urvalsprov och intervju samt fastställer detaljerna i urvalsförfarandet i den order om urvalsprov som ges för var ansökningsgång. De detaljerade urvalskriterierna fastställs årligen av Huvudstaben på förslag av Försvarshögskolan. Försvarshögskolans rektor beviljar studierätt för avläggande av magisterexamen i militärvetenskaper. 26 Behörighetsvillkor för studerande som vill avlägga påbyggnadsexamina Om behörighet för studier som leder till påbyggnadsexamina föreskrivs i 17 i lagen om Försvarshögskolan. Om behörighets- och urvalskriterierna för generalstabsofficersexamen bestäms närmare i Huvudstabens normer.

9 HELSINGFORS 9 (35) 27 Generalstabsofficersexamen och grunderna för val av studerande Generalstabsofficersexamen är en påbyggnadsexamen för officerare på universitetsnivå. Enligt 17 i lagen om Försvarshögskolan kan av särskilda skäl för avläggande av generalstabsofficersexamen godkännas en sökande som har avlagt lämplig högre högskoleexamen vid en annan högskola och som konstateras annars ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna. Försvarshögskolan ger anvisningar om hur ansökningen sker och om den första gallringen. Efter att ansökningstiden gått ut genomförs den första gallringen, med vilken man säkerställer att den som har för avsikt att inleda sina studier har de förutsättningar som krävs för uppgifter på generalstabsofficersnivå i fråga om sina egenskaper och att han eller hon har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att inleda sina studier. Till den första gallringen hör ett utlåtande av staberna för försvarsgrenarna, staben för Logistikverket och staben för gränsbevakningsväsendet samt sökandens förvaltningsenhet eller annan arbetsgivare om sökandens lämplighet och personliga egenskaper. Vid valet av studerande används det urvalsprov som Försvarshögskolan ordnar, och utgående från vilket de sökande placeras i rangordning. Vid val av utländska studerande används förfarandet i 18 ovan. Försvarshögskolan föreslår de rangordnade sökandena för Huvudstaben. Huvudstaben föredrar de sökande som godkänts för avläggande av examen för kommendören för försvarsmakten, som fastställer beslutet. Försvarshögskolans rektor godkänner studerandena för avläggande av generalstabsofficersexamen och beviljar dem studierätt för generalstabsofficersexamen. 28 Studierätt för fortsatta studier inom programmet för vetenskaplig påbyggnadsutbildning vid Försvarshögskolan Person som avlagt högre högskoleexamen kan beviljas studierätt för doktorsexamen i militärvetenskaper inom ramen för programmet för vetenskaplig påbyggnadsutbildning vid Försvarshögskolan, om 1) den ämnesinstitution som handleder de fortsatta studierna och 2) forskningsrådet förordar godkännandet av personen som studerande. Rektor beviljar den studerande studierätt för avläggande av doktorsexamen i militärvetenskaper inom ramen för programmet för vetenskaplig påbyggnadsutbildning vid Försvarshögskolan på förslag av forskningschefen. 29 Antagande av fortbildningsstuderande till kurs Huvudstaben fastställer grunderna för val av studerande och preciserar kriterierna för val av fortbildningsstuderande i samarbete med den enhet vid Försvarshögskolan som svarar för genomförandet av utbildningen. Faktorer som betonas vid valet av fortbildningsstuderande är arbetsgivarens behov och utvecklandet av den kompetens som uppgifterna förutsätter. I fråga om stabsofficerskursen, studier för sektorchef, tilläggsstudier i teknik, projektutbildningsprogrammet, Executive Master of Business Administration (EMBA) eller

10 HELSINGFORS 10 (35) kurs för högre befäl, föreslår Försvarshögskolan de personer som ska antas till kursen för Huvudstaben, som utser de personer som kommenderas till kursen. Rektor beviljar kursdeltagarna studierätt. I fråga om någon annan fortbildning på universitetsnivå, bereder avdelningen för studieärenden valet av studerande i samarbete med examensavdelningarna och föreslår det för rektor för godkännande. Rektor beviljar studierätt. I fråga om annan sektorvis fortbildning som Försvarshögskolan beordrats att svara för, bereder avdelningen för studieärenden valet av studerande i samarbete med sektorn. På de övriga kurserna bereder den enhet som genomför kursen antagningen av en fortbildningsstuderande för studier och enhetschefen antar den fortbildningsstuderande för studier. 30 Avbrytande av studier som leder till examen och kurs och förlust av studierätt samt verkställandet av beslut som gäller dem I 26 i lagen om Försvarshögskolan föreskrivs om avbrott i studier för examina som avläggs vid Försvarshögskolan och i 27 i samma lag om förlust av studierätt samt i 28 om förfarandet i ärenden som gäller avbrytande av studierna eller förlust av studierätt. I ärenden som gäller studier som bedrivs av examensstuderande som avses i 1 mom. ovan beslutar rektor på förslag av ifrågavarande examensavdelning. Innan beslutet fattas, bör man höra vederbörande studerande i enlighet med 34 i förvaltningslagen (434/2003). Försvarshögskolans rektor beslutar om tillfälligt avbrott av kursen för examensstuderande. Chefen för examensavdelningen eller chefen för den militära läroinrättning som svarar för genomförandet av studieskedet beslutar om studerandens tillfälliga frånvaro från kursen. 31 Avbrott i studierna under fortbildningsutbildningen och på andra kurser Förlust av studierätten eller avbrytande av kursen för studerande som studerar inom fortbildning samt på andra kurser avgörs av den tjänsteman som antagit den studerande för studier. Orsaken till att kursen avbryts eller studierätten för kursen förloras ska då även meddelas den studerande i det beslut som berör detta ärende. Chefen för examensavdelningen eller chefen för den militära läroinrättning som svarar för genomförandet av studieskedet beslutar om tillfällig frånvaro från kursen för den studerande. 32 Flexibel studierätt Med flexibel studierätt försöker man ändamålsenligt utvidga studieutbudet och främja avläggande av examen genom att utnyttja sakkunniga vid andra universitet samt specialområden i examen. Studierätt för studerande som söker sig till studier med flexibel studierätt vid Försvarshögskolan beviljas inom de gränser som ämnesinstitutionernas resurser medger, och alla studieperioder vid Försvarshögskolan är heller inte öppna för studerande med flexibel studierätt.

11 HELSINGFORS 11 (35) Från Försvarshögskolan kan studerande för kandidat- och magisterexamen i militärvetenskaper, generalstabsofficersexamen samt doktorander i militärvetenskaper söka sig till andra universitet med flexibel studierätt. Flexibel studierätt vid Försvarshögskolan kan sökas av studerande som bedriver studier för grundexamen eller påbyggnadsexamina vid universitet i Finland. Den studerande ska vara närvaroanmäld vid sitt hemuniversitet då han eller hon ansöker om flexibel studierätt och ha beviljats studierätt, då han eller hon bedriver studier med flexibel studierätt vid Försvarshögskolan. Avdelningen för studieärenden svarar för allmänna anvisningar för studier med flexibel studierätt. 4 kap. Ordnandet av undervisning vid Försvarshögskolan 33 Om målen för kandidatexamen i militärvetenskaper, innehållet i examen och omfattningen av examen samt avläggande av examen Om innehållet i och omfattningen av kandidatexamen i militärvetenskaper samt om avläggande av examen föreskrivs i 4 7 i statsrådets förordning om Försvarshögskolan (1124/2008). Huvudstaben styr kompetenskraven och innehållet i examen genom förvaltningsnormer, som uppgörs i samarbete med Försvarshögskolan, staben för gränsbevakningsväsendet, staberna för försvarsgrenarna och staben för Försvarsmaktens logistikverk. 34 Om målen för magisterexamen i militärvetenskaper, innehållet i examen och omfattningen av examen samt avläggande av examen Om innehållet i och omfattningen av magisterexamen i militärvetenskaper samt om avläggande av examen föreskrivs i 8 11 i statsrådets förordning om Försvarshögskolan (1124/2008). Huvudstaben styr kompetenskraven och innehållet i examen genom förvaltningsnormer, som uppgörs i samarbete med Försvarshögskolan, staben för gränsbevakningsväsendet, staberna för försvarsgrenarna och staben för Försvarsmaktens logistikverk. 35 Om målen för generalstabsofficersexamen, innehållet i examen och omfattningen av examen samt avläggande av examen Om de allmänna målen för generalstabsofficersexamen föreskrivs i 12 i statsrådets förordning om Försvarshögskolan. Om innehållet i och omfattningen av generalstabsofficersexamen föreskrivs i 13 i statsrådets förordning om Försvarshögskolan. Huvudstaben styr kompetenskraven och innehållet i examen genom förvaltningsnormer, som uppgörs i samarbete med Försvarshögskolan, staben för gränsbevakningsväsendet, staberna för försvarsgrenarna och staben för Försvarsmaktens logistikverk. 36 Om innehållet i och studier för doktorsexamen i militärvetenskaper

12 HELSINGFORS 12 (35) Om innehållet i doktorsexamen i militärvetenskaper föreskrivs i 15 i statsrådets förordning om Försvarshögskolan. De studerande som avlägger doktorsexamen i militärvetenskaper vid Försvarshögskolan hör till Försvarshögskolans doktorsprogram, som leds av forskningschefen. Studierna för doktorsexamen i militärvetenskaper är läroämnesbaserade och genomförs under handledning av ifrågavarande professor. 37 Undervisningens öppenhet Enligt 4 i lagen om Försvarshögskolan är Försvarshögskolans militärvetenskapliga undervisning öppen, om inte något annat följer av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Försvarshögskolans rektor kan begränsa möjligheten att följa med undervisningen 1) i syfte att garantera tjänstgöringssäkerheten; 2) för att förhindra att med tanke på försvarets säkerhet sekretessbelagd eller säkerhetsklassificerad information som tas upp i undervisningen avslöjas; 3) på grund av begränsade undervisningslokaler; 4) för att garantera att de undervisningsmetoder som används fungerar; eller 5) av annan motsvarande grundad anledning med stöd av 24 i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Enligt 4 i lagen om Försvarshögskolan är Försvarshögskolans militärvetenskapliga undervisning öppen, om inte något annat följer av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). 38 Undervisningens och studiernas avgiftsfrihet vid Försvarshögskolan Enligt 5 i lagen om Försvarshögskolan är den undervisning som leder till examen avgiftsfri för studerande, men i annan utbildning kan avgifter tas ut enligt de grunder om vilka föreskrivs i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Försvarshögskolan följer avtalet om flexibel studierätt, som ingicks med universitet och högskolor , och som fastställer avgifterna för biämnesstuderandes studier. 39 Undervisningsspråket vid Försvarshögskolan Enligt 8 i lagen om Försvarshögskolan är undervisnings- och examensspråket vid Försvarshögskolan finska. En studerande har rätt att i samband med antagningen använda antingen finska eller svenska. Huvudundervisningspråket vid Försvarshögskolan är finska. En studerande har rätt att i samband med prov och i förhör använda antingen finska eller svenska. Lärdomsprovet och annat skriftligt arbete kan skrivas på antingen finska eller svenska. Mognadsprovet ska dock skrivas på studerandes skolbildningsspråk. En ämnesinstitution vid Försvarshögskolan eller en annan enhet som ordnar undervisning kan besluta att undervisning kan meddelas också på något annat språk. Beslut om att

13 HELSINGFORS 13 (35) lärdomsprovet kan skrivas på något annat språk fattas av chefen för examensavdelningen på förslag av ämnesinstitutionen. Frågan om doktorsavhandlingen kan skrivas på något annat språk avgörs av forskningschefen. 40 Ordnande av och läroämnen i examensundervisning Undervisningen vid Försvarshögskolan kan ordnas antingen utgående från utbildningsprogram eller läroämne. I undervisning som ordnas enligt läroämne är huvudläroämnena följande: 1) ledarskap; 2) krigskonst; 3) militärteknik; och 4) militärpedagogik. Inriktningsalternativen inom krigskonst är: 1) operationsteknik och taktik; 2) krigshistoria; och 3) strategi. Dessutom ges undervisning i krigsekonomi, militärsociologi samt i krigets rättsnormer och operativ rätt, språk, kommunikation och andra nödvändiga ämnen. 41 Fastställande av läroplaner Försvarshögskolans läroplaner uppgörs under ledning av cheferna för examensavdelningarna i samarbete med avdelningen för studieärenden, ämnesinstitutionerna och de militära läroinrättningarna. Läroplanerna fastställs av Försvarshögskolans rektor efter att de har behandlats vid Försvarshögskolans undervisningsråd. 42 Undervisningsprogram, pedagogiska manuskript och studiehandböcker Undervisningsprogrammet innehåller de studier som ingår i läroplanerna. Studierna är tidsmässigt indelade i perioder. Undervisningsprogrammen för de militärvetenskapliga examina uppgörs kursvis. Vid behov kan man även uppgöra ett undervisningsprogram för ett läsår eller ett undervisningsprogram för en termin. Undervisningsprogrammet är en offentlig handling. För uppgörande och godkännande av undervisningsprogrammet svarar chefen för examensavdelningen i samarbete med ämnesinstitutionerna och de militära läroinrättningarna. Det pedagogiska manuskriptet är en detaljerad plan för genomförande av studieperioden som är avsedd för lärarna och som kompletterar och preciserar läroplanen. För uppgörande och godkännande av de pedagogiska manuskripten svarar ämnesinstitutionerna och de militära läroinrättningarna.

14 HELSINGFORS 14 (35) Studiehandboken är en offentlig handling avsedd för studerandena som beskriver studierna som helhet. Avdelningen för studieärenden vid Försvarshögskolan svarar, i samarbete med examensavdelningarna, ämnesinstitutionerna och de militära läroinrättningarna, för produktionen av de studiehandböcker som hör till officerarnas examensundervisning som helhet. 43 Identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kunskap Om identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kunskap föreskrivs i 37 i lagen om Försvarshögskolan. Tidigare förvärvad kunskap kan räknas till godo i studier vid Försvarshögskolan på tre olika sätt: 1. genom studier som avlagts någon annanstans; 2. genom studier som avlagts vid Försvarshögskolan; eller 3. genom kunskap som inhämtats på något annat sätt än genom formell utbildning. Studier som tidigare avlagts vid Försvarshögskolan överförs inte automatiskt med den studerande då han eller hon kommer för att fortsätta sina studier. Man ska ansöka om att få studierna räknade till godo. Den studerande kan för att målsättningarna ska uppfyllas åläggas att avlägga kompletterande studier utöver redan tidigare avlagda studier, eftersom läroplanen kan ha förändrats. Avdelningen för studieärenden vid Försvarshögskolan svarar för anvisningarna om identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kunskap genom en separat norm. 44 Samarbetsavtal för forskning, undervisning och studier Försvarshögskolan kan ingå bilaterala eller multilaterala samarbetsavtal och andra samarbetshandlingar som berör forskning, undervisning och studier såväl med inhemska som med utländska universitet, högskolor, läroanstalter, forskningsinstitut, samfund och företag. Till den del som det samarbete som avses i 1 mom. ovan i huvudsak berör undervisning som är på de militära läroinrättningarnas ansvar, kommer man överens om utövande av samarbete med dem. Kommendören för försvarsmakten och Huvudstaben informeras redan vid beredningen av ärendet om avtal som till sitt samhälleliga eller ekonomiska värde är betydande eller på annat sätt beaktansvärda. 5 kap. Bedömning av studerande 45 Bedömning av studerandes studieprestationer Bedömning av studerandes studieprestationer som avses i 33 2 mom. i lagen om Försvarshögskolan sker genom bedömning av deras lärdomsprov och studier.

15 HELSINGFORS 15 (35) Rektor fastställer principerna för bedömning av examensstudierna genom Försvarshögskolans förvaltningsnorm (Föreskrift om bedömning). Studierna bör bedömas så att de inte försvåras genom att man onödigt försenar bedömningen eller att de försvåras på annat sätt. 46 Personbedömningar Vid Försvarshögskolan görs bedömningar av studier för officerstjänst samt i studier som bedrivs av studerande som är i officerstjänst. Man använder sig även av personbedömningar med vilka man utreder de studerandes personliga ledaregenskaper och deras lämplighet för uppgifter inom försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet. 47 Bedömningarnas betydelse då studierna framskrider utgående från val av uppgifter och studierätt Bedömningen av de studerande samt personbedömningen används som grunder vid val av utbildningsprogram, studieinriktning och truppförband. De bedömningar som avses i 1 mom. ovan ger för sin del grunder för fortsättande eller avbrytande av studierätten enligt 26 i lagen om Försvarshögskolan eller förlust av studierätt enligt 27 i samma lag. Föreskrifterna i denna paragraf tillämpas inte på doktorander i militärvetenskaper. 48 Övriga förutsättningar för att studerande ska få fortsätta sina studier Övriga förutsättningar för att de studerande ska få fortsätta sina studier kan hänföra sig till exempel till de speciella egenskaper, språkkunskaper eller den fysiska kondition som försvarsgrenen förutsätter. I läroplanen fastställs per läsår eller termin övriga förutsättningar för att de studerande ska få fortsätta sina studier och tidsfristerna för när de ska avläggas. 49 Bedömning av studier samt jäv Studerandes studieprestation bedöms i regel av den lärare som gett undervisning. I fråga om bestämmelserna om jäv för den som bedömer en studieprestation gäller vad som föreskrivs i i förvaltningslagen (434/2003) om jäv för tjänsteman. 50 Fastställande av vitsord och godkännande av studiehelhet för examen Vitsordet för studiehelhet och läroämne utgörs av medeltalet för de vitsord för studieprestationer som ingår i helheten eller ämnet eller av det vägda medeltalet. Vitsorden fastställs skilt för varje kurs och examen i bedömningsföreskriften, läroplanen och det pedagogiska manuskriptet.

16 HELSINGFORS 16 (35) Lärarrådet behandlar och godkänner mellan- och slututvärderingarna för de studerandes studieprestationer. Vid lärarrådets slututvärderingsmöte fastställs varje studerandes slutliga vitsord och fattas beslut om att föreslå för rektor att studiehelheten ska godkännas som examen. Föreskrifterna i denna paragraf tillämpas inte på doktorander i militärvetenskaper. 51 Doktorsexamen i militärvetenskaper och bedömningen av vitsord för avhandling Doktorsexamen i militärvetenskaper anses ha blivit avlagd, då personen har utfört de studieprestationer som förutsätts av honom eller henne och då hans eller hennes doktorsavhandling har blivit granskad och godkänd. Vid godkännandet av doktorsavhandlingen och vid fastställandet av vitsordet för den använder man sig av den vitsordsskala som i allmänhet används vid universitet. Vitsordet för doktorsavhandlingen bereds i vitsordsnämnden. Nämnden består av opponenten/opponenterna och förhandsgranskarna. Vitsordsnämnden lägger fram ett förslag om hur vitsordet för avhandlingen ska bedömas på basis av doktorsavhandlingen samt hur disputanden klarat sig vid disputationen. Disputanden informeras om vitsordsnämndens förslag till vitsord och om opponentens utlåtande före forskningsrådets möte. Disputanden kan framföra sin avvikande åsikt om bedömningen till forskningsrådet. I forskningsrådet presenterar kustos opponentens utlåtande och vitsordsnämndens förslag till vitsord. Forskningsrådet avgör vitsordet för doktorsavhandlingen. 52 Den studerandes rätt att få vetskap om tillämpning av bedömningsgrunder Den studerande har rätt att få veta hur bedömningsgrunderna har tillämpats. Han eller hon ska beredas tillfälle att få ta del av den skriftliga eller på annat sätt dokumenterade bedömningen av sin studieprestation. Då det inte är ändamålsenligt att offentliggöra de detaljerade bedömningsgrunderna på grund av förhörets natur eller deltagarnas antal, ska man i samband med att resultaten av förhöret offentliggörs meddela på vilket sätt den studerande kan få kännedom om bedömningsgrunderna och tillämpningarna av dem för sin egen del. 6 kap. Om andra frågor som berör studier vid Försvarshögskolan 53 Anmälan till förhör Till tentamina, test, prov, förhör eller andra studieprestationer som bedöms eller utvärderas och som i detta kapitel kallas förhör, kan endast sådan studerande anmäla sig som har gällande studierätt. Om den studerandes studier har avbrutits, men han eller hon förutsätts utföra resterande

17 HELSINGFORS 17 (35) prestationer innan studierna de facto inleds på nytt, har han eller hon dock rätt att delta i ifrågavarande resterande förhör. 54 Anvisning för förhör De studerande bör behandlas likvärdigt vid förhör. Vid förhören ska de uppgifter som ges till den studerande uppgöras så att de motsvarar de mål, den kravnivå och arbetsmängd som fastställts för läroplanen och studieperioden samt främjar inlärning enligt målsättningarna. Vid förhör kan de uppgifter som ges till den studerande uppgöras även så att de mäter förmågan att uthärda press och agerande under speciella förhållanden. Detta kan genomföras till exempel genom att begränsa den tid som getts för uppgiften, svarsutrymmet och genom att förutsätta en avsevärt mer krävande prestationsnivå och större kunnande än normalt i förhållande till den givna tiden eller genom att utföra förhöret i lägesmässiga terrängförhållanden. Då resultaten av förhören tillkännages, ska Försvarshögskolan meddela hur den studerande kan få vetskap om tillämpningen av de grunder som har använts vid bedömningen på honom eller henne samt hur han eller hon kan begära rättelse av bedömningen. 55 Egentligt förhör över studieperiod Man ska sträva efter att ordna det egentliga förhöret över studieperioden inom en månad efter att studieperioden avslutats. Tidpunkten för det egentliga förhöret ska meddelas de studerande vid studieperiodens början. Ifall man gör ändringar i tidpunkten för förhöret, ska de meddelas minst två veckor före förhöret. 56 Förnyat förhör Utgångspunkten är att man bör ordna möjlighet till förnyat förhör under samma läsår. Om det inte är möjligt att ordna det under samma läsår, kan förhöret förnyas även under det följande läsåret. Det höjda vitsordet tas då inte i beaktande i redan gjorda mellanutvärderingar. Ämnesinstitutionen eller den militära läroinrättningen kan begränsa möjligheterna att höja ett godkänt förhör. Det förnyade förhöret ordnas för att den studerande ska kunna avlägga en studieprestation som saknas eller en del av den. Det förnyade förhöret ska till sin svårighetsgrad motsvara det egentliga förhöret. En studerande kan förnya ett underkänt förhör eller ett förhör som bör kompletteras högst två gånger, varefter ärendet vid behov behandlas i lärarrådet. Då man fastställer tidpunkten för det förnyade förhöret, ska man dels beakta den studerandes möjlighet att förbereda sig för förhöret och dels den studerandes rätt att utan avbrott utöva sina studier. Möjligheten att höja vitsordet sker på samma gång som ett nytt förhör ordnas för de studerande som underkänts. Man får försöka höja ett godkänt vitsord en gång. Den bättre

18 HELSINGFORS 18 (35) av prestationerna förblir i kraft. En del av studierna och förhören kan av tekniska skäl definieras som engångsprestationer, varvid de ordnas endast en gång per läsår. Engångsprestationer anges i studiehandboken. Möjlighet att förnya engångsstudier eller -förhör ordnas i princip först i samband med följande kurs, om lämpligt ersättande förfarande inte kan anvisas eller det inte är ändamålsenligt att ordna ett sådant. 57 Frånvaro från förhör För en studerande som utan godtagbar orsak uteblivit från förhör eller som inte returnerat de uppgifter som krävs för studieprestation införs underkänt vitsord för studieprestationen i datasystemet. Om den studerande som deltar i förhöret har ett godtagbart förhinder som kan påvisas, såsom hälsoskäl eller kommendering, som gör att han eller hon inte kan avlägga förhöret vid den angivna tidpunkten, bör förhöret i mån av möjlighet ordnas på ett sätt som är det mest fördelaktiga för den studerande. Beslut om ordnande av förhöret fattas av ämnesinstitutionen eller den militära läroinrättningen. Av grundad anledning kan kurschefen ge tillstånd att utebli från förhör. Om en studerande av godtagbar och påvisad anledning är frånvarande från det egentliga förhöret över studieperioden och deltar i det förnyade förhör som ordnas eller i förhör för att höja vitsordet, fastställs hans eller hennes vitsord samt möjligheter att förnya och höja förhöret på samma sätt som i det egentliga förhöret. 58 Förhörets längd Förhörets längd fastställs utgående från läroämnets natur och studieperioden i fråga. Förhöret anses börja från den stund då förhörsdeltagarna har haft tillgång till uppgifterna. Om samma förhör ordnas på flera platser, ska de ordnas samtidigt. Den som arrangerar eller övervakar förhöret meddelar då förhöret börjar när de studerande tidigast får avlägsna sig och hur länge förhöret varar. 59 Fall då fusk förekommer vid förhör En studerande som gör sig skyldig till fusk eller medhjälp till fusk vid förhör kan omedelbart avlägsnas från förhöret av övervakaren, och hans eller hennes prestation underkänns. Studieprestationen underkänns även då fusket upptäcks först efter förhöret. Fall där studerande fuskat behandlas vid ifrågavarande lärarråd. Fall då doktorander i militärvetenskaper har fuskat behandlas emellertid i forskningsrådet. Studerandes fusk vid förhör kan leda till att Försvarshögskolan avbryter den studerandes studier enligt 26 i lagen om Försvarshögskolan. I de allvarligaste fallen kan fusket leda till förlust av studierätt med stöd av 27 i samma lag samt för militärers del även att militärdisciplinförfarande igångsätts enligt lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten (255/2014) samt enligt 45 kap. i strafflagen (39/1889).

19 HELSINGFORS 19 (35) 60 Tillkännagivande av förhörsresultat Vid offentliggörande av bedömning av studieprestationer vid förhör får den studerandes nummer och namn inte sammankopplas i en offentlig förteckning, såsom då tentamensresultat offentliggörs. Resultaten av studieprestationerna meddelas genom att man i första hand använder sig av studerandenumret eller ett täcknummer som givits studeranden eller vid behov genom att offentliggöra namnen på de studerande som godkänts i förhöret, varvid studerandens namn inte får sammankopplas med studerandenumret. Om resultaten publiceras på webbsidorna, används endast den studerandes nummer vid offentliggörandet. Då bör tillträdet till dem vara begränsat och omfatta endast medlemmar av universitetssamfundet vid Försvarshögskolan. I förteckningen över godkända prestationer i förhörsresultaten kan man offentliggöra även vitsorden samt det numeriska antalet underkända prestationer. Även om den studerandes nummer och namn inte får sammankopplas i den offentliga förteckningen, kan man dock vid behov i interna handlingar inom Försvarshögskolans förvaltning uppgöra förteckningar eller andra handlingar där både den studerandes nummer och namn kan användas i samma förteckning. Dessa interna förvaltningsdokument får dock inte ges offentlighet Förhörsresultaten ska tillkännages minst två veckor innan det första förnyade förhöret hålls. Resultaten ska offentliggöras i studieprestationsregistret inom senast sex (6) veckor efter deltagandet i förhöret eller efter att det datum då de uppgifter som krävs för att avlägga studieperioden har returnerats. Om förhöret till sin omfattning är så stort att det inte lyckas att tillkännage resultaten inom sex veckor, är det möjligt att avvika från tidsgränsen med tillstånd av chefen för examensavdelningen. Det ankommer på varje chef för en ämnesinstitution att övervaka att personalen vid institutionen följer den lagstiftning som berör offentliggörande av personuppgifter vid förhörsresultat och anvisningar utgående från denna. 61 Registrering och förvaring av svar och förhör Vid registrering och förvaring av inträdesförhörets frågor med svar samt skriftliga och på annat sätt dokumenterade studieprestationers förhörssvar och uppgifter som krävs för studieprestation samt de frågor som hänför sig till dem samt förvaringstider följs försvarsmaktens arkivbildningsplan enligt 8 i arkivlagen (831/1994). 62 Införande av vitsord för studieprestationer Studieprestationerna införs i studieprestationsregistret efter att prestationerna godkänts. Med studieprestationer avses studieprestationer som införs både för militärvetenskapliga studier och för militäryrkesstudier.

20 HELSINGFORS 20 (35) Studieprestationerna införs i studieförvaltningssystemet som studieperioder eller som helheter efter att prestationerna godkänts. För införande av studieprestation i studieprestationsregistret svarar den ämnesinstitution som svarar för ordnandet av studieperioden eller den försvarsgrens-, vapenslags- eller sektorskola som svarar för militäryrkesstudierna. Dessutom bör bedömaren meddela kurschefen och kurssekreteraren för ifrågavarande examensnivå eller årskurs att studieprestationerna införts i studieförvaltningssystemet. Vad gäller registrering av uppgifter i studieförvaltningssystemet och deras förvaring jämte förvaringstider följs försvarsmaktens arkivbildningsplan enligt 8 i arkivlagen (831/1994). 63 Utdrag ut studieregistret Utdraget ur studieregistret skrivs ut i en form där den minsta enheten är en studieperiod. Den studerande har rätt att skriva ut ett utdrag ur sitt eget studieregister. 64 Uppföljning av studiernas framskridande Den studerande är själv ansvarig för planering av sina studier, genomförandet av dem och uppföljningen av deras framskridande. Den studerande bör följa med uppdateringen av det egna studieregistret. Studieframgången följs även av kurscheferna, cheferna för linjerna och studieinriktningarna, studiehandledarna och ämneslärarna. En viktig del av arbetet med att följa studieframgången är strävandena att utreda och avlägsna eventuella orsaker som hindrar lärandet i syfte att stöda de studerandes lärande. Vad gäller doktorander i militärvetenskaper följs deras studieframgång av den handledande professorn och forskningschefen. 65 Om betyg och intyg Om examensbetyg och andra intyg föreskrivs i 17 i statsrådets förordning om Försvarshögskolan. Intyg ges även över militäryrkesstudier. 66 Studietid och beviljande av tilläggstid Enligt 25 i lagen om Försvarshögskolan ska en studerande bedriva sina examensstudier och militäryrkesstudier inom den tid som bestäms i studieplanen. En studerande eller kursdeltagare som inte har avlagt sina studier inom den tid som bestäms i studieplanen förlorar sin studierätt enligt 27 i lagen om Försvarshögskolan, om inte Försvarshögskolan av någon särskild orsak beviljar honom eller henne tilläggstid för att slutföra studierna. Den studerande eller kursdeltagaren svarar själv för att föreslå beviljande av tilläggstid. Beredning av beslut om beviljande av tilläggstid görs av kurschefen, ärendet behandlas i lärarrådet och det föredras av chefen för ifrågavarande examensavdelning för rektor som

21 HELSINGFORS 21 (35) avgör ärendet. Tilläggstid för att genomföra de studier som saknas inklusive komplettering av lärdomsprovet kan beviljas högst ett år. Vad som bestäms i 2 mom. ovan berör dock inte en sådan situation där en studerandes eller kursdeltagares studier vid Försvarshögskolan har avbrutits enligt 26 1 mom. 1 punkten i lagen om Försvarshögskolan eller på grunder som är jämförbara med den. Vad gäller doktorander i militärvetenskaper i fråga om vad som sägs i momenten 1, 2, 3 och 4 ovan, behandlas ärendet i forskningsrådet och forskningschefen föredrar ärendet för rektor för avgörande. Den maximala tilläggstiden som anges i moment 3 tillämpas inte på doktorsavhandlingen. 7 kap. Lärdomsprov 67 Lärdomsprov och ny bedömning av vitsordet för dem och begäran om rättelse De lärdomsprov som avses i denna instruktion är avhandling som görs av kandidatstuderande i militärvetenskaper, pro gradu-avhandling av magisterstuderande i militärvetenskaper, diplomarbete av studerande på generalstabsofficerskursen och doktorsavhandling av doktorander i militärvetenskaper. Rektor fastställer normen om lärdomsproven vid Försvarshögskolan och bedömningen av dem. I normen bestäms uppgörande och behandling av begäran om rättelse. En ny bedömning av lärdomsprovet sker antingen på basis av begäran om rättelse som den studerande gjort eller på initiativ av forskningsrådet. Vid en ny bedömning av lärdomsprovet kan vitsordet stiga, sjunka eller förbli detsamma. Begäran om rättelse som berör bedömning av lärdomsprov som gjorts av annan person än sådan som studerar inom programmet för vetenskaplig påbyggnadsutbildning behandlas först vid ämnesinstitutionen. Om den som gjort lärdomsprovet inte är nöjd med ämnesinstitutionens beslut, kan han eller hon anföra besvär hos forskningsrådet vid Försvarshögskolan inom 30 dygn efter att ämnesinstitutionens beslut om behandlingen av begäran om rättelse har getts för kännedom. Forskningsrådet utser de utomstående sakkunniga som anlitas i ärendet, behandlar sakkunnigutlåtandena om begäran om rättelse samt avger beslut om vitsordet och i vilket enligt 33 3 mom. i lagen om Försvarshögskolan (1121/2008) rättelse inte får sökas genom besvär. Innan forskningsrådet utser de sakkunniga som anlitas vid begäran om rättelse, bör den som lämnar in begäran om rättelse beredas möjlighet att framföra sin anmärkning om möjligt jäv för sakkunnigkandidaterna. En ny bedömning som sker på initiativ av forskningsrådet kan göras efter att examen blivit klar endast i sådana fall när man har skäl att misstänka att ett allvarligt forskningsetiskt brott har skett. Möjligheten för person som studerar till doktor inom programmet för vetenskaplig

22 HELSINGFORS 22 (35) påbyggnadsutbildning att påverka vitsordet för sin doktorsavhandling föreskrivs i 51 ovan. 68 Forskningsetik Försvarshögskolan följer forskningsetiska delegationens forskningsetiska anvisningar. Försvarshögskolan kan använda sig av sakkunniga eller elektroniskt system för identifiering av plagiat för att säkerställa forskningsetisk verksamhet. Forskningsrådet behandlar forskningsetiska frågor vid Försvarshögskolan och forskningschefen lägger fram ärendena till rektor för avgörande. Om studerandes verksamhet är i strid med forskningsetiken, kan det leda till att Försvarshögskolan avbryter den studerandes studierätt enligt 26 i lagen om Försvarshögskolan. I de allvarligaste fallen kan fusket leda till förlust av studierätt med stöd av 27 i samma lag samt för militärers del att militärdisciplinförfarande igångsätts enligt lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten (255/2014) samt 45 kap. i strafflagen (39/1889). 69 Inlämning av lärdomsprov för bedömning och dokumentering av dem Lärdomsproven ska inlämnas för granskning i två exemplar. Handledaren eller handledarna för lärdomsprovet och den som gjort lärdomsprovet kan komma överens om huruvida granskningsexemplaret ska skrivas ut i pappersformat eller i elektronisk form. Dessutom ska lärdomsprovet sändas både skriftligen och i elektronisk form för dokumentering och för publicering i elektronisk form till Försvarshögskolans bibliotek. Vad gäller dokumentering och förvaring jämte förvaringstider av lärdomsprov i övrigt följs försvarsmaktens arkivbildningsplan enligt 8 i arkivlagen (831/1994). 70 Lärdomsprovens och deras vitsords samt bedömningens offentlighet Varje lärdomsprov och deras vitsord samt bedömning är i princip offentliga. Man kan avvika från detta med beslut av chefen för ämnesinstitutionen om lärdomsprovet innehåller sådant utgående från vilket det kan anses delvis eller helt sekretessbelagt med stöd av 24 i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Beslut om sätten att offentliggöra lärdomsproven och deras vitsord samt bedömningen fattas av Försvarshögskolan. Förslaget att sekretessbelägga lärdomsprovet görs av den som gjort det. Han eller hon bör på eget initiativ inhämta och ge den utredning i sitt ärende som beslutet kräver. Även annan instans som satt sig in i lärdomsprovet kan föreslå för ämnesinstitutionen att lärdomsprovets offentlighet ska justeras. 8 kap. Fortbildning