Barnbiblioteksforum 25 augusti 2016 i Luleå

Transkript

1 Barnbiblioteksforum 25 augusti 2016 i Luleå Deltagare: Karin Wikström, Inger Mäkimaa, Sandra Selberg, Anna-Stina Johansson, Kristina Ström, Catrin Fjellström, Agneta Krohn Strömshed, Hanna Lidström, Anna-Maria Lindvall, Maria Olofsson, Andrea Ejelöv, Daniela Eriksson, Liz ten Hoeve, Jennifer Tjärnström, Ingela Karlsson-Broström, Jannike Lundgren, Desiree Stensdotter, Carin Berggren Eriksson, Gunnel Asplund, Jennie Myrestam Linde, Åsa Wilén, Josefin Berggren, Petra Nilsson, Lisbeth Viklund Medverkande: Martina Rasch, Regine Nordström, Christina Stålnacke, Sandra Selberg, Liz ten Hoeve, Hanna Lidström, Catrin Fjellström och Åsa Wilén Gissa riktningen, var är norr i lokalen? (Christina Stålnacke, länsbiblioteket) Vi inledde dagen med en check-in aktivitet där deltagarna fick resa sig upp, blunda och peka mot norr. De flesta pekade åt olika håll. Under tiden de blundade frågade Christina Stålnacke dem vad de hade för strategi för att gissa riktningen och drog också en parallell till att vi ofta tror att andra har samma uppfattning om ords betydelser som vi själva har. Ett bibliotek har utformat en läsfrämjandeplan och personalen har olika förståelser/syn på hur denna plan ska efterlevas, helt konkret. Detta leder till att organisationen arbetar i olika riktningar, även om medlemmarna tror att de har gemensam syn/förståelse Barnboksveckor Presentation av arbetet med planering, brainstorming kring aktiviteter att utföra under BBV. (Åsa Wilén, Piteå) Åsa Wilén, samordnare för kampanjgruppen för Barnboksveckor 2016 höll i punkten. Hon inledde med att berätta att efter en skakig färd med diskussioner om innehåll och form för årets kommunikationskampanj samt om rimlig arbetsbörda för folkbiblioteken, som alla håller på att gå över till Dewey, så har arbetsgruppen kommit fram till temat Spöken för Barnboksveckor Detta passar in i ett mångfaldstema eftersom spöken är universella men också olika i olika kulturer. Spöken symboliserar vår rädsla för det okända och genom att dela spökhistorier med varandra kan vi lära oss av varandras rädslor och få en fördjupad förståelse för våra olika kulturer. Ur kampanjplanen, ningen. Barnboksveckorna går av stapeln 7-20 november. Målgrupp: barn 3-12 år Sida 1 av 13

2 Syftet med kampanjen är att: Vi vill ge barnen en positiv bild av biblioteket, och en upplevelse när de kommer på besök. De ska uppleva besöket som kravlöst och fantasieggande. Vi vill att barnen ska komma tillbaka till biblioteket och uppfatta biblioteket som en mötesplats, någonstans att hänga. Ur kampanjplanen, ningen. Målet med kampanjen är att: 1. Öka vår närvaro på sociala medier genom att dela varandras inlägg, gilla varandras inlägg och göra egna inlägg på ex. faceboook. Varje bibliotek bestämmer själv innan kampanjen vad en ökning innebär för just det biblioteket. 2. Fler ska använda utvärderingsverktyget som togs fram för ipad till Barnboksveckor Öka antalet besök under Barnboksveckorna jämfört med en vanlig vecka. Uppföljning görs bland annat genom att räkna deltagare i tävlingar (könsuppdelad statistik), mediegenomslag och inlägg i sociala medier. Utvärdering av bibliotekens arbete sker genom en enkät som planeringsgruppen skickar ut till varje bibliotek efter barnboksveckorna. Minsta gemensamma nämnare är bland annat att: I alla aktiviteter, ta särskild hänsyn till personer med funktionsnedsättning, annat modersmål än svenska, nationella minoriteter och/eller hbtq-personer. Lämna in underlag för utvärderingen till planeringsgruppen. Medieutställning på temat Spöken. Pappersböcker, ljudböcker, DAISY, filmer, musik m.fl. format. Glöm inte att tipsa om Legimus! Även medier på andra språk än svenska. Totalt finns nio (9) punkter som ingår i Minsta gemensamma nämnare. Se kampanjplanen på ningen i Barnboksveckegruppen. Materialet Kampanjmaterialet är inte klart ännu. Kampanjgruppen har framför sina synpunkter till kommunikationsbyrån Vinter som jobbar vidare. Klart är dock att knapparna/pinsen försvinner och synpunkten på dessas miljövänlighet har beaktats i beslutet. Istället blir det: Gnuggisar, temporära tatueringar, i form av ett spöke med ett B på som ska delas ut till alla barn. Reflexer som kan användas som priser. En mindre upplaga tas fram, de är dyra och kostar ca 10 kronor styck, och varje bibliotek kommer åtminstone att få några. Affischer (tryckta och skrivbara) samt banners till de sociala medierna. Den gemensamma annonseringen sker i digitala medier. En skrivbar affisch finns i materialet. Efter signaler om att efterfrågan på bokmärken varierar mellan biblioteken kommer inga kampanjbokmärken att tas fram. För Polarbibblo.se kommer en mindre mängd bokmärken att tas fram och fördelas mellan dem som vill ha. I kampanjplanen som finns på ningen finns mer information. Läs den! Arbetsgruppen vill också uppmuntra till samarbeten med andra än skolan. Mötet spånade på namnet på kampanjen. Som förslag kom: Det spökar på bibblan! Vi tog även fram en hashtag. #detspökarpåbibblan Symbolen Gertrud försvinner ur kampanjen. Kommunikationsbyrån Vinter vill inte att den används i den gemensamma kampanjen. De tycker inte att hon passar in i vår profil. Sida 2 av 13

3 Aktiviteter Spånades fram gemensamt. Förslag på de olika aktiviteterna som togs fram samlas i ett googledokument till vilka alla har tillgång och som alla kan redigera. OBS. Allt du skriver in sparas automatiskt. Desiree Stensdotter, Sjulnäs/Piteå, tar fram TAKK-tecken för spöken mm. Skicka förslag på ord till desiree.stensdotter@pitea.se Tipsrundor får gärna delas på ningen. Förslag på titlar som är läskiga och lagom långa att läsa läggs in på ningen Förslag på läskig stämningsmusik läggs ut på ningen. Frågor om Spotify för bibliotek och STIM besvaras av Regine Nordström på Länsbiblioteket. Lämna Jante i det här rummet. När vi gör något bra meddela till exempel att nu har vi lagt ut det här på sociala medier, avslutade Åsa Wilén punkten. Och med: Det här är vad vi gör när vi ligger lite lågt. Förslag på böcker: Andreas Palmaers nya. 19 historiska gåtor: Från Titanic till Dracula Jørn Roeim, Damen på kyrkogården Monika Zak, Den sjungande dödskallen: och andra spökhistorier Kampanjplan Barnboksveckor Barnens första språk. Christina Stålnacke, länsbiblioteket, berättar hur arbetet fortgår med Barnens första språk och hur vi fortsätter utveckla tjänsten Christina börjar med att ge en kortare beskrivning av läsfrämjandeprojektet Fjäll till kust- ett levande läsande län. Fjäll till kust - ett levande läsande län utgår från vår bibliotekslag och nationella läsfrämjande mål. Tanken är att alla kommuner ska skriva egna läsfrämjandeplaner och fram till dess ska folkbiblioteken i kommunerna testa och utveckla metoder för läsfrämjande som utgår från befintliga resurser, håller i längden och som man kan jobba med kontinuerligt. Tanken är också att kommunerna ska inleda samarbeten med andra i syfte att få tillgång till kompetenser och frigöra tid från den befintliga personalen. Barnens första språk är en av de tjänster som folkbiblioteken ska utveckla i framtiden. Christina inledde med att berätta om syftet med tjänsten och exempel på aktiviteter, ex Senaste nytt! Foldern om Barnens första språk på lättläst svenska är klar efter en lång och mödosam process. Översättning till språken finska, meänkieli, romani kalé, nord-, syd- och lulesamiska, engelska, arabiska och persiska är under arbete samt en affisch som kommer att hänga på BVC och andra platser där man når målgruppen. Läslustgruppen håller också på att sammanställas en lista på vilka småbarnsböcker som finns i respektive kommun, för att lättare kunna skicka böcker mellan varandra. Det finns pengar kvar från Sparbanken Nord, inköp av finsk bok skall göras under hösten. Sida 3 av 13

4 Bokgåvan kommer att finna på 12 olika språk och Norrbottensfoldern på 9 språk. Utdelning av kitet som består av bokgåva, Norrbottensfolder och IB:s folder. Länsbiblioteket har också delat ut några samiska språkpåsar till BVC/familjecentraler i länet för påseende. Tanken är att dessa språkpåsar skall finnas på biblioteken och delas ut till dem som har samiska som modersmål. Dessa påsar finns på lule-, nord- och sydsamiska. Leverans av fler språkpåsar sker under senhösten 2016 med en tydlig information om vilket språk påsen innehåller. Det kommer också en folder för nyanlända, med information om biblioteken i Norrbotten. Foldern kommer att översättas till olika språk. Arvidsjaur är värdkommun för Barnbiblioteksforum i mars Skicka förslag till Inger Mäkimaa, eller till Martina Rasch, eller skriv förslaget på ningen. Ungdomsspåret, (Hanna Lidström, Luleå) Syftet med ungdomsspåret är att hitta metoder som funkar i vardagen och som når ut till åldersgruppen. Tanken är att man ska dokumentera hur man planerat, genomfört och utvärderat arbetet, för att kunna samla erfarenheterna i en kunskapsbank. Hanna gav också några tips, på hur man nå målgruppen. - Fysisk kontakt sök upp ungdomarna - Var tydlig med mål och budskap - Kommunicera med bilder och i rätt forum - Låt ungdomarna vara med och påverka Idrottsspåret (Christina Stålnacke, länsbiblioteket, och Catrin Fjellström, Jokkmokk) Målgruppen för idrottsåret var barn och ungdomar mellan åldrarna år. Syftet med idrottsspåret är att nå ut till barn och unga vuxna på fritiden och stimulera till läslust. Vi vill nå ut till alla (tillgänglighet, andra språk än svenska som modersmål, etc.), även de som inte vanligtvis besöker biblioteket. Kan friidrottsföreningar vara den kanalen? Målet är att försöka att starta ett samarbete på längre sikt, för att nå målgruppen som nämns ovan inledde folkbiblioteken i Arjeplog, Jokkmokk och Älvsbyn ett samarbete med olika idrottsföreningar. Norrbottens länsbibliotek kontaktade barnboksförfattaren och illustratören Johan Unenge under våren 2016 (eller var det 2015?) om att vara med i projektet Idrottspåret, genom författarbesök. Älvsbyn Träffarna med Unenge och barn/unga var lyckade. Både fotbollslaget och andra fick komma, som lärare t.ex. Då det första mötet hölls kom det massor av folk, i andra mötet kom det inte lika många. Men även om det inte kom lika många under andra mötet så var det ändå en gemytlig stämning. Johan Unenge skulle gärna vilja komma tillbaka och göra projektet, fast under dags tid. Då det är Sida 4 av 13

5 svårare att locka barn och unga under kvällstid. Första kvällen kom laget en timme före de skulle träna, och då kom alla. (Hade de inte bjudit på någon mat också?) Andra kvällen var en fristående kväll (då det inte var någon träning alls) och då bjöd biblioteket på fika. Det var som sagt inte så många som kom den kvällen. Fast bibliotekarierna hade informerat föräldrarna om träffen, och föräldrarna hade tyckt att det var en kul grej och att de hade sagt att de skulle säga till barnen att det var en obligatorisk träff. Jokkmokk I Jokkmokk var det mycket problem med att få träffen att hända. Från början tänkte de att de skulle ha ett fotbollslag som skulle bli inbjudna till träffen. Så de kontaktade ordförandet på fotbollsföreningen, och fick höra att det tydligen inte var säsong för fotboll i februari. De visste ännu inte vilka tränare som det skulle vara. Men ordförandet sa att hon skulle ta upp träffen med Unenge och biblioteket till alla under mötet de skulle ha. Men sen hade hon glömt att göra det under träffen i alla fall. Så istället skickade hon ut ett mail om någon var intresserad att vara med på träffen till alla tränare, men ingen nappade. Då valde biblioteket istället för att byta idrott, och sökte sig till ett mixat innebandylag. Innebandytränaren som även var barnens lärare, tyckte först att det lät som en kul grej och sa att hon skulle fråga barnen. Men nästa tillfälle de pratade med innebandytränaren så hade hon inte frågat barnen utan själv bestämt att de inte skulle vara med. För att hon var rädd att det skulle skrämma iväg barnen från innebandyn. Hon hade nämligen kämpat väldigt hårt för att få barnen till innebandyn. Hon sa att något med högre status än läsning hade lockat mer, som kanske film. När Jokkmokk nästan var redo på att ge upp fick de tag i en simlärare som med en gång ville vara med på träffen. Efter Innebandylärarens nekande, hade man börjat fundera om man verkligen skulle vara inne på biblioteket. Så istället valde man att ha träffen på ett café nära ungdomsgården. Blev en lyckad plats att vara på. Kvällstid på caféet. Laget skippade sin simträning den dagen och gick istället och lyssnade på Unenge, och det kom även andra barn som hade sett han på skolan tidigare. (Unenge hade vart och haft en träff i skolan också, var väldigt uppskattat av både barn och lärare.) Barnen ifrån simlaget var inte så entusiastiska till att börja med. De samlades utanför ytterdörren och stod där tills tränaren kom. De undrade om de fick lov att gå in, vilket de fick lov att göra. Till att börja med var de rätt så ointresserade och höll på mycket med mobilerna (som ungdomar ofta gör). Men Unenge körde på och tecknade och pratade, och i slutet var även de från simlaget intresserade och nästan alla barn och unga som var där ställde frågor. Simtränaren kunde tänka sig att göra något mer samarbete till hösten. Det gick trögt till en början med projektet och det gäller även att hitta rätt vuxen för att kunna starta ett samarbete, att få över tränaren till barnen först. Man behöver även stöd från sina kollegor, svårt att utföra arbetet helt själv. Har lärt sig att man först måste etablera en kontakt med barn/unga för att nå ut till dem på fritiden. Det kan vara viktigt att ersätta en träning med aktiviteten. Det är inte säkert att barnen hinner med både och. Sida 5 av 13

6 Arjeplog hade haft kontakt med en fotbollsförening och det hade kommit ca 20 personer, och kopplat aktiviteten till PSG. På ningen kommer det att laddas upp ett dokument om hur det har gått med projektet Idrottspåret i olika kommuner. Polarbibblo.se, (Regine Nordström, länsbiblioteket, Sandra Selberg, Boden, och Liz ten Hoeve, Luleå) Polarbibblo.se kan ni hitta längst ner under fliken bibliotek på Bibblo.se. Är Polarbibblo.se ett bibliotek? Man når också Polarbibblo.se via barnsidan på Bibblo.se. Målet med sidan var att den skulle vara så lik de andra hemsidorna som möjligt. Det finns också en redovisning av lokalredaktörerna, Sandra visar ett exempel. Sandra visar på hur Polarbibblo.se är uppbyggd, ex: - Vad händer på Biblioteken i Norrbotten? - Har man ett arrangemang som har något med Polarbibblo/Polarugglan att göra, skriv in det! Arrangemang taggade med polarbibblo blir sökbara under den taggen. Framtiden och utveckling? - Polarbibblos lånekort? - Polarugglan blir en medarbetare. Kommer upp som boktipsare, på Bibblo.se i högerspalten. - Det vore roligt om boktipsare skulle finnas under samma högerspalt och att man där hänvisar till vem som tipsat, ex Alva 12 år. En fråga, var kan man lägga länken till Polarbibblo.se, förutom under bibliotek och barnsidan? En uppmaning! Lämna gärna tips på aktiviteter och arrangemang under aktuellt. En fråga som ställdes: går det att länka till de olika träffbilderna/katalogposterna? Liz visar på hur man får omslag på böcker i anslutning till barnens boktips. Detta är det första steget i en utvecklingsprocess, kopplat till Polarbibblos boktips och Bibblo.se och dessa kommer också att kopplas till MTM och Legimus. Det finns en arbetsplan på årsbasis för Polarbibblo.se, som man på biblioteken kan utgå ifrån ex olika teman. Kommer ni på några idéer, hör av er till Regine för hon sparar allt. Sida 6 av 13

7 Skolstartskampanj och kit på Polarbibblo.se (Regine Nordström, länsbiblioteket) Polarbibblo.se är en del i utvecklingen av vårt läsfrämjandeprojekt, att hitta hållbara metoder. Kampanjen handlar om att nå ut med ett erbjudande, Polarbibblo.se till nya användare i Norrbotten. Skolstartskampanjen är inte en vanlig kampanj, som ex BBV, den blir länsövergripande och ingen extrakostnad för biblioteken. Gula post-it lappar delades ut till BBF-deltagarna där de under dagen fick svara på frågan Hur och när får barnen sitt första bibliotekskort? Öka antalet inskickade och publicerade bidrag (Regine visar statistik). När? September 2016 Var? På Polarbibblo.se och på de folkbibliotek som vill Hur? Dela ut informationsmaterial, enligt plan Budget finns för inköp av 3000 fodral. Hur många fodral behövs? Material: - Bibliotekskortfodral - Gnuggis - Folder/flyer om Polarbibblo.se i kortfodralets storlek En fråga som ställdes, kan man få köpa dessa plastfickor från biblioteken och använda dem under hela året? Det funkar bra förutom att man inte kommer bland de 100 första inskickade bidragen till Polarbibblo i september (dessa får varsin bok). Kommentar från Regine angående fodralen fodral har köpts in (september 2016) finns inte för försäljning. De delas ut till de kommuner som vill använda dem till någon aktivitet under året. Vi prioriterar de bibliotek som delar ut bibliotekskort direkt till barnen, antingen i grupp som vid skolstart eller när de kommer med sina vuxna till biblioteket och t.ex. vill ha ett andra kort om det första är kvar i skolan/på bokbussen. Det gäller också bibliotek som har någon aktivitet under året där de lyfter bibliotekens verksamhet i allmänhet och vad bibliotekskortet kan användas till: exempelvis låna sånt en vill läsa/lyssna/se på, reservera på Bibblo.se, låna själv på bibblan i automater och så vidare Prio har givetvis de bibliotek som gör något under september månad eftersom det är en test för att se om det lyfter Polarbibblos besökssiffror. I tredje hand delar vi ut bibliotekskortsfodral till de bibliotek som vill ha dem till annat, exempelvis priser. De får en mindre mängd. Blir detta ett lyckat försök som vi ser gagnar både kunskapen om Polarbibblo.se och barnens användande av Polarbibblo.se/folkbiblioteken och Bibblo.se får frågan komma upp på nytt. Alltså om Biblioteken i Norrbotten ska köpa in ett lager därifrån folkbiblioteken själva beställer fodral och betalar dem. Sida 7 av 13

8 Vilken åldergrupp skall denna aktivitet vända sig till? Vissa tycker 8-9 år eftersom de som 6-7 år har svårt att läsa. En upplysning är att lärare har hand om lånekorten på vissa skolor/kommuner. En animerad film, sek, som visar på vad det går att göra på Polarbibblo.se är under arbete. Allt detta hänger på om biblioteken delar ut lånekort till hösten. Man anmäler sig till Regine. Mentorsprogram (Regine Nordström, länsbiblioteket) Baseras på ett stipendium för Poesimelodi. Målet är att stimulera till barns skrivande och utveckla samarbete med Norrbottensförfattare. Tre barn får träffa var sin författare vid två tillfällen. Mötesplats: Folkbiblioteket Författare: Lina Stoltz, Pelle Lindholm och Therese Henriksson De kommuner som anmält intresse är: Arvidsjaur, Boden, Haparanda, Jokkmokk, Luleå och Piteå. Vinter kommer att ta fram material och författarna gör en presentation av sig själva och lägger upp en plan för hur arbetet ska genomföras. Folkbibliotekens roll är att vara värd för dessa möten. Hur ska vi jobba läsfrämjande med barn 6-12 år på fritiden? (workshop) Frågeställningar: Vad vill vi uppnå och varför? Hur ska vi göra biblioteksrummet och biblioteksrymden, dvs, den digitala miljön/webben, inkluderande, välkomnande och intressant för målgruppen 6-12 år? Hur ska vi jobba för att uppnå kvalité? Vad innebär kvalité? Sammanställning av diskussionsfrågor Grupp 1 (Agneta, Inger, Lisbeth, Jannike, Maja och Thorleif) Annorlunda biblioteksmiljö- saccosäckar med polarugglan-mysigare Rum i rummet för att inte störa andra. Miljön är viktig för att få dit barnen Mer personal behövs för att kunna vara tillgängliga för barnen på fritiden Sida 8 av 13

9 (Avtal med rollspelsförening i Älvsbyn ca 17-22, men inte någon biblioteksrelaterad verksamhet) Pedagogernas engagemang smittar av sig på föräldrar och barn på fritiden Rätt person på rätt plats! Personalen måste gilla barn Barn tipsar barn goda exempel, föredömen Regelbundna roliga utställningar som lockar och där personalen tex läser berättelser-kopplad till litteratur Aktivitet som lockar föräldrar t.ex. pappor barn gör inte som du säger, barn gör som du gör Biblioteket/fritidsgården nära, vägg i vägg-enkelt att gå dit, fika, personal, boksnack Fika! Är viktigt att bjuda på Kvalitet = personal! Mer personal efter klockan i biblioteket Kvalitet = att lyckas få hela familjer att komma till biblioteket Grupp 2 (Hanna, Maria, Desirée, Petra och Sandra) Hur ska vi jobba läsfrämjande med åldersgruppen 6-12 år på deras fritid? 1. Vad vill vi uppnå och varför? Vi vill att barnen ska få en positiv/ lustfylld bild av bibliotek och böcker. Aktiviteter på och utanför biblioteket, gärna i samarbete med andra. Viktigt att få en bra kontakt med personal. För ovana besökare kan det vara lättare att möta oss utanför biblioteket för att senare våga sig in. Vi i personalen är uppdaterade på vad som är intressant för åldersgruppen. Aktiviteter som bygger på böcker Ex. Ljunggrens böcker Riddarskolan (Börja läsa) ordna en riddarskola på biblioteket Julquiz något händer på biblioteket varje dag under december månad. 2. Biblioteksmiljö/biblioteksrymden Digitalt Vi ska synas där unga är ex. Instagram Det ska synas på biblioteket när du kommer in på avdelningen för barn/ungdomar. För mindre barn inbjudande miljö, där det syns vad vi jobbar med just nu t.ex. en trollskog. Våga gå utanför ramarna. Våga pröva något nytt. Titta på Deichmann i Oslo och andra. Skapa något på det egna biblioteket med enkla medel. Samarbetspartners ex. estetiska programmet (dans, teater) och byggprogrammet (för att skapa miljöer i rummet). Alla ska vara välkomna och hitta något på biblioteket. 3. Hur ska vi uppnå kvalité? Vad innebär kvalité? Tänka kvalité istället för kvantitet. Bättre att nå färre med aktiviteter som är bra än att alltid nå alla. Viktigt att du har tid att planera och förbereda dina aktiviteter. Sida 9 av 13

10 Engagerad personal. Att all personal är med och är positiv till barnaktiviteter. Inte bara de som jobbar med barn. Personalen är jätteviktig. Grupp 3 (Anna-Maria, Andrea, Carin, Karin och Anna-Stina) 1: Vad vill vi uppnå och varför? Vi vill att barnen ska läsa mer och utnyttja biblioteket även på sin fritid. Det är vanligast att de kommer till biblioteket under skoltid, då många lärare bokar in tid för sina klasser på biblioteket. 2: Hur ska vi göra biblioteksrummet och biblioteksrymden, dvs. den digitala miljön/webben, inkluderande, välkomnande och intressant för målgruppen 6-12 år? (Vid den här frågan utgick vår grupp mycket från den här frågan Hur ska planeringen för åldrarna 6-12 år se ut i vår läsfrämjandeplan? som togs upp under föreläsningen) Göra det mysigare på biblioteket, utifrån de resurser som varje bibliotek har. Föräldrar som är intresserad av läsning kommer till biblioteket med sina barn. Men annars är det mest storläsarna bland barnen som kommer på fritiden. Det skulle ganska säkert komma fler barn in på biblioteket om man gjorde biblioteken till pokéstop för Pokémon Go, men de skulle nog inte låna så mycket böcker. (Det här sa vi mest på skämt, men om det varit genomförbart skulle det nog ha gett resultat). I Arvidsjaur har de en aktivitet som heter Bokslukarna, som börjar direkt efter skolan, bjuder på frukt, visar nya böcker och ibland har en tipsrunda eller annan aktivitet. Bokslukarna riktar sig främst mot klasserna 4-5. Utifrån Arvidsjaurs exempel tyckte vi att det var bra att ha en aktivitet direkt efter skolan, då många barn och unga har någon annan aktivitet på kvällstid som t.ex. idrottsträning. Man skulle kunna ordna en egen bokjury på biblioteken. Ha en regelbunden gåvobok, inte bara barnens första och andra bok utan även högre upp i åldrarna. Samarbeten med andra organisationer t.ex. fritids. Öppen bokklubb med stämpelkort. Till exempel vid fem stämplar får man en bok och vid tio så får man något annat. 3: Hur ska vi jobba för att uppnå kvalité? Vad innebär kvalité? Vi diskuterade väldigt lite om fråga 3 (vi fastnande ganska länge på fråga 2). Något som vi tog upp som skulle kunna räknas till den här frågan är att en av bibliotekarierna i vår grupp hade fått höra av föräldrar att de inte vill att det ska finnas surfplattor på biblioteken. Dessa föräldrar hade gått till biblioteket för att komma bort från surfplattor. Utifrån det så kan kvalité mätas utifrån vad låntagarna/besökarna förväntar sig av biblioteket och dess personal och vad de får/upplever under sin vistelse på biblioteket. Grupp 4 (Kristina, Catrin, Daniela, Liz, Jennifer, Ingela, Åsa) Läseklubbar, där barnen som deltar inspirerar sina vänner, det ger ringar på vattnet. Direkt efter skolan, inte kvällstid. Samarbete med fritids. Sida 10 av 13

11 Högläsning, på fritids eller biblioteket. Bra för blyga och introverta barn i en avslappnad miljö efter skolan. Skulle kunna utföras på olika språk. Barn med lässvårigheter får lyssna på boken och teckenspråkstolk om behovet finns. Rätt uppläsare är viktigt för kvalitèn. Vi vill att barnen ska hitta till litteraturen och få tänka nya tankar. De ska få vidga sin värld. Vi vill uppnå kontinuitet, att aktiviteter återkommer och att barnen kommer tillbaka, även när de är äldre. Barnen ska känna sig sedda, där har små bibliotek en fördel, de lär känna barnen Personalutbildning för att vidga personalens begrepp om ämnen så som genus, HBTQ, rasism m.m. Den fysiska miljön ska kännas inbjudande, det ska finnas sittplatser. Ha en lugn möblering, med lugna syn- och ljudintryck. Exponering av böcker är viktigt. Boktipsen är klickbara, är ett bra steg på vägen! (Polarbibblo.se). Kontrollgrupper när man förändrar/utformar hemsidor för att göra dem mer tillgängliga. Vad kvalitet är beror på aktiviteten, kvalitet handlar om ett bestående intryck. Kvalitet är att det finns en bakomliggande tanke/medvetenhet. Kvalitet är ett gott bemötande, Storgruppsdiskussion barnbiblioteksforum 25 augusti 2016 Diskussionsfrågor Hur ska vi jobba läsfrämjande med barn 6-12 år på fritiden? Obs! Detta gäller: ALLA barn 6-12 år, dvs. även minoritetsspråkiga eller med annat modersmål än svenska, barn med funktionsvariationer (fysiska, psykiska etc.) Utanför skolan Hållbart i vardagen Tänk bort pengar, resurser, tid se möjligheterna 1. Vad vill vi uppnå och varför? 2. Hur ska vi göra biblioteksrummet och biblioteksrymden, dvs. den digitala miljön/webben, inkluderande, välkomnande och intressant för målgruppen 6-12 år? 3. Hur ska vi jobba för att uppnå kvalité? Vad innebär kvalité? Vi vill att barnen ska hitta till litteraturen. Vi vill uppnå en kontinuitet i arbetet och inte enstaka nedslag. Biblioteket ska upplevas som en rolig och trygg plats att vara på. Vi vill att det ska finnas gott om personal, det är A och O att det finns personal som lotsar barnen. Sida 11 av 13

12 Viktigt att få föräldrarna med på tåget. Fortfarande finns det människor/föräldrar som inte vet hur det fungerar på ett bibliotek. Att det till exempel är gratis. Många barn får inte låna hem böcker, detta gäller både på fritid och på skoltid. En attitydförändring krävs hos föräldrarna, det måste vara OK att låna hem böcker. Det är ett stort hinder för barnen att inte få ta med böcker hem. HUR ska vi jobba en kvalitetsfråga. Föräldrarna är viktiga. Personal är viktig, här behövs utbildning/fortbildning för att vidga vyerna, ta bort fördomar Sträva efter att få HELA familjen till biblioteket. Söka andra samarbetspartner för att göra saker tillsammans. Exempel Svenska kyrkan, simhallen och fritidsgården. Många har tidsbrist i sitt arbete och att söka samarbete tar tid (som vi inte har). Tänk kvalitet! Vi tänker kvantitet och det är inte rätt alla gånger. Vad är kvalitét i vårt arbete? De aktiviteter som görs ska vara genomtänkta och väl planerade/förberedda. TID behövs för detta! Vad är kvalitét i vår bransch? Det beror på vilken aktivitet det gäller. Kvalitét kan vara sånt som ger ett bestående intryck. (t ex att man i vuxen ålder minns så väl hur trevligt det var och hur väl jag blev bemött för 20 år sedan på det här biblioteket) Ett bestående intryck behöver inte alltid vara nåt trevligt Vad skulle kvalitet kunna vara? Att ha en utarbetad plan. Läsfrämjandeplaner är ett sätt att få kvalitet i arbetet. Att vara överens i arbetslaget är också kvalitet. När man har aktiviteter av olika slag ska ALL personal gå all in. Exempel är Barnboksveckor där inte bara barnbibliotekspersonalen ska vara engagerade. Sagostunder för barn om bara en (1) person tycker att det är kul att leda sagostund så kan den aktiviteten ta slut om ingen annan är beredd att ta över. Likvärdighet personalen bör diskutera olika frågor där man ska behandla/bemöta låntagarna på samma sätt. Det kan vara flyktingfrågan, hbtq-frågor osv. Utbildning kan behövas för personalen. Länskonferensen är ett jättebra exempel där ALLA (önskvärt att ALLA) som arbetar på biblioteken kan få samma information/fortbildning. Biblioteksrummet/rymden Inkluderande vad är det? Att kunna ta sig in i rummet först och främst. Tänka på att skylta böcker på olika språk inte gömma dessa böcker i nån hylla inne i biblioteket. Sida 12 av 13

13 En rörig skyltning i och på hyllor kan vara besvärande för personer med ADHD t ex. Inkluderande på webben Talande webb, finns på Polarbibblo.se Desirées teckenspråksfilmer Sidor översatta till/information på minoritetsspråk Ha kontrollgrupper funktionsnedsatta när man designar en webbplats så att den passar för den det är tänkt. Detta är också en kvalitetsfråga. Fråga barnen vad de tycker om rummet och rymden. Ta reda på barnens perspektiv. Om vi vill att barnens ska hänga på biblioteket måste vi göra så att det blir som de vill ha det. Tonåringarna vill ha mysigt. Kanske måste vi tänka annorlunda mot idag. Ha rum i rummet så att inte barnen stör andra och andra stör barnen. Fika är viktigt! kan vara pizza, frukt Barnavdelningen SKA skilja sig från övriga biblioteket! Exempel på aktivitet i biblioteket är Lekbiblioteket. Barnen kan leka bibliotek. Carin från Hortlax berättade. Kommentar från Martina: Hälften av alla studenter på BHS kommer att komma från Hortlax i framtiden. Ett kontinuerligt arbete är viktigt att få in verksamheten i ett sammanhang ha en plan från Barnens Första Språk/Boklek 6-åringar 8-åringar mellanstadiet. Arvidsjaur har en plan men det rör mest barnen under skoltid. Nästa Barnbiblioteksforum Arvidsjaur NÄR? Preliminärt den 8-9 mars Inger kollar med Kristina Sandström. Meddela Inger om du har idéer om vad mötet ska handla om. I Arvidsjaur har man en logoped som är på hugget. Nåt att ta fasta på? Språkutveckling Planeringsgrupp: Kristina Ström Representant från Länsbiblioteket Desirée Stensdotter Personal i Arvidsjaur Ev. fler? Anteckningar från mötet skickas till Christina Stålnacke senast den 2/9 med post eller mejl. Sida 13 av 13