Svar från de politiska partierna på nio frågor om hur jämställdheten kan öka.

Transkript

1 Svar från de politiska partierna på nio frågor om hur jämställdheten kan öka. Det nya pensionssystemet är beslutat men några delar återstår. I liggande förslag ska studier ge pensionsrätt motsvarande 20 procent av genomsnittslönen. Är ni beredda att rösta för ökad pensionsrätt för studier? Centerpartiet Ja. Vi föreslår höjd bidragsnivå i studiestödet till 50 procent. Folkpartiet Nej. Fempartiuppgörelsen om det nya pensionssystemet innehåller denna nivå. Kristdemokraterna Nej. Kristdemokraterna står bakom den uppgörelse som träffats om det nya pensionssystemet. Miljöpartiet Ja. I första hand vill vi ha ett annat pensionssystem baserat på en grundpension, lika för alla. Inom ramen för det reformerade pensionssystemet måste studier värderas högre. Moderaterna - I princip bör studier betraktas som en investering och bör således ge utdelning i högre lön. Tyvärr har många grupper, till exempel lärarna under många år felavlönats, därav kravet på pensionspoäng för studier. För vår del ser vi som huvudmål att vi får en riktigare lönebildning, då behöver vi inte främmande utväxter i pensionssystemet. Vi har inte motsatt oss att vissa poäng utgår för studier. Hur stort beloppet blir är föremål för beredning inom studiemedelssystemet och här är för oss ett bra studiemedelsystem det primära. Socialdemokraterna Nej. Nya pensionssystemet är en fempartiöverenskommelse som ett enskilt parti inte utan vidare kan bryta. Dessutom är frågan ej färdigberedd ännu i regeringskansliet. Vänsterpartiet Ja. Vi tycker att pensionsrätten på studier ska beräknas på samma sätt som det som föreslås för föräldraledighet. Svar från de politiska partierna på nio frågor om hur jämställdheten kan öka. sidan 1(6)

2 Kommer ni att verka för en ändring av jämställdhetslagen så att arbetsgivare tvingas medverka till partsgemensam lönestatistik? Centern Ja. I Grönt feministmanifest har vi just krävt: Skärp jämställdhetslagen för att komma till rätta med lönediskrimineringen. Idag finns inte tillräckligt stöd i lagen ens för JämO att göra ett tillfredsställande utredningsarbete, antalet anmälningar har därför nästan upphört. Börja tillämpa EG:s rättslagstiftning. EU:s direktiv om lika lön för kvinnor och män för lika och likvärdigt arbete är bindande även för vårt land. En lagstiftning om en fullödig lönestatistik, som synliggör skillnaderna är ett verkningsfullt instrument för att tydliggöra lönediskrimineringen. Folkpartiet Ja. Kristdemokraterna Ja. Miljöpartiet - En gemensam objektiv lönestatistik är angelägen. Vi har ej tagit ställning till lagstiftning, men kan tänka oss det om det inte går att få fram på annat sätt. Moderaterna Nej. Jämställdhetslagen har visat sig haft liten effekt på lönebildningen. Den viktigaste förändringen för att minska löneklyftorna mellan män och kvinnor är att bryta upp de offentliga monopolen inom vård och omsorg. Socialdemokraterna Ja/nej Ja och nej. Det står i lagen att arbetsgivaren ska kartlägga löneskillnader samt redovisa hur kartläggningen följs upp. Dessutom ska arbetsgivare och arbetstagare enligt lagen samverka. Vi utreder nu olika lönefrågor som berörs av jämställdhetslagen. Den utredningen ska vara klar den 1 september nästa år. Vänsterpartiet Ja. Vänsterpartiet kräver att arbetsgivarna redovisar könsuppdelad lönestatistik. Svar från de politiska partierna på nio frågor om hur jämställdheten kan öka. sidan 2(6)

3 Kommer ni att verka för ett studiemedelssystem med större bidragsdel? Centerpartiet Ja. Vi föreslår och finansierar hälften bidrag/hälften lån. Folkpartiet Ja. Vårt mål är att 50% är lån och 50% bidrag. Kristdemokraterna Ja. Hälften bör vara bidrag och hälften lån. Miljöpartiet Ja. Bidragsdelen bör i första hand höjas till 40% för högskolestudier. Moderaterna - Vi anser att nuvarande nivå och fördelning är bra. Däremot behöver studiemedelssystemet reformeras i grunden. Vi vill avskaffa fribeloppen och införa avdragsgilla räntor. Socialdemokraterna Ja. Ett nytt enhetligt studiesystem ska införas under år 2000 om vi socialdemokrater får fortsatt förtroende att leda landet. En proposition kommer i så fall i årsskiftet 1998/1999. Bygger på den studiesociala utredningen från Där föreslogs att bidragsdelen skall höjas samtidigt som kraven på återbetalning skärps. Vänsterpartiet Ja. I första hand 50/50 (bidrag/lån), på sikt 100 procent studielön. (För grundvux-studier vill vi ha 100% studiebidrag nu genast, för dem som behöver komplettera gymnasiekompetens 75/25 - eftersom vi anser att man bör prioritera dem högst som har de mest grundläggande behoven) Anser ni att staten bör satsa pengar för att stimulera kompetensutveckling i arbetslivet? Centerpartiet Ja. Genom att skattesubventionera arbetsgivarnas och arbetstagarnas avsättning till individuella kompetenskonton. Folkpartiet Ja. Kristdemokraterna Ja. Vi vill till exempel införa av en avdragsrätt för arbetsgivares och enskildas avsättningar till individuella kompetenskonton. Miljöpartiet - Rollfördelningen mellan staten och arbetsgivarna för kompetensutveckling/livslångt lärande måste ytterligare utredas. Moderaterna Ja. Vi har föreslagit personliga utbildningskonton, med avdragsrätt för både företaget och medarbetaren. Sänkta inkomstskatter gör dessutom att utbildning lönar sig i högre grad. Socialdemokraterna Ja. I samarbete med parterna på arbetsmarknaden (arbetsgivare och fack) som skall bidra med sin del. Staten skall då bidra med en ekonomisk stimulans till de företag som upprättar en lokal överenskommelse och genomför ett program för verksamhetsrelaterad kompetensutveckling. Vänsterpartiet (Ja.) Ja, när det gäller offentliga arbetsgivare. Annars bör principen vara att företagen bekostar kompetensutvecklingen för sin egen personal. Allmän kompetensutveckling - där står vi bakom kunskapslyftet osv. Svar från de politiska partierna på nio frågor om hur jämställdheten kan öka. sidan 3(6)

4 Är ni beredda att verka för sänkt arbetsgivaravgift eller sänkt tjänstemoms? Centerpartiet Ja. Sänkta arbetsgivaravgifter med åtta procentenheter på lönesummor upp till två miljoner kronor, respektive för egenföretagare. Ger mest för de små företagen. Folkpartiet Ja. Vi vill sänka arbetsgivaravgiften i den privata tjänstesektorn med 6 procentenheter och vi vill införa rejäla skattelättnader för hushållstjänster som t ex barnpassning, städning eller trädgårdstjänster. Kristdemokraterna Ja. Vi vill sänka arbetsgivaravgifterna med 10 procentenheter på löneunderlag upp till kronor per år. För egenföretagare bör nedsättningen gälla ett ökat löneunderlag till kronor per år. Vi vill också införa en 50-procentig skattereduktion på arbetskostnaden för hushållstjänster. Miljöpartiet Ja. Generellt sänkt arbetsgivaravgift inom ramen för en skatteväxling, där samtidigt skatten på energi och miljöutsläpp höjs. Moderaterna - Vi föreslår en 50 procentig skattereduktion för hemnära tjänster (max kronor i reduktion per hushåll). Dessutom föreslår vi sänkt inkomstskatt i form av en statligt finansierad kommunalskattesänkning på 2 kronor, ett förvärvsavdrag på 12 procent och höjt grundavdrag med kronor. Socialdemokraterna Nej. Den privata tjänstesektorn är en viktig bransch som kommer att växa med eller utan subventioner. Det största hindret för expansion har varit den ekonomiska krisen och den nedpressade privata konsumtionen. Det hindret är nu undanröjt. Vi kan idag inte prioritera sänkta arbetsgivaravgifter för att stärka den viktiga del av tjänstesektorn som bedrivs i kommuner och landsting. Vänsterpartiet Ja. Vänsterpartiet ökar kommunsektorns utrymme med 5 miljarder via sänkta arbetsgivaravgifter. I samband med arbetstidsförkortning får de arbetsgivare som nyanställer personal sänkta arbetsgivaravgifter. Till den privata tjänstesektorn avsätter vänsterpartiet 4 miljarder. Därav går 1,9 mdr till sänkt restaurangmoms. 2,1 mdr finns tillgängligt för sänkta skatter eller sänkta arbetsgivaravgifter i den privata tjänstesektorn. Svar från de politiska partierna på nio frågor om hur jämställdheten kan öka. sidan 4(6)

5 Vill ni ändra arbetstidslagen så att normalarbetstiden sänks? Centerpartiet (Ja.) Ja, kanske. Vi ser lagstiftning som en eventuellt nödvändig utväg för att uppnå rättvisa mellan olika grupper på arbetsmarknaden om parterna misslyckas. Arbetet med flexibel arbetstid måste fortsätta och påskyndas. Målet är att alla ska få en normalarbetstid på 30 timmar per vecka vilket i sin tur ger utrymme för en arbetsdag på sex timmar. Folkpartiet Nej. Folkpartiet vill ha en flexibel arbetstid. En del vill jobba mindre, andra mer. Därför bör frågor om arbetstiden avgöras av den enskilde, arbetsgivaren och arbetsmarknadens parter i förhandlingar. Kristdemokraterna Nej. Kristdemokraterna förespråkar flexibla lösningar till gagn både för arbetstagare och arbetsgivare. Miljöpartiet Ja. Normalarbetstiden skall sänkas till 35 timmar per vecka och samtidigt kunna bli mer flexibel. Moderaterna Nej. Arbetstiden är en fråga som bör bestämmas lokalt mellan företag och medarbetare inte av riksdagen. Socialdemokraterna (Nej.) Nej, inte just nu. I första hand bör arbetstiden förkortas av parterna genom avtal annars kan lagstiftning övervägas. Det finns utrymme för att minska normalarbetstiden. Vänsterpartiet Ja. Normalarbetstiden sänks till 35 timmar. Vill ni se över bevisreglerna för arbetsskador så att kvinnor lättare kan få ersättning för arbetssjukdomar? Centerpartiet Ja. Ja till översyn utan låsning för vad den exakt ska leda till, bland annat mot bakgrund av den stora andelen anhörigvårdare i hemmen som är kvinnor. Folkpartiet Ja. Vi utesluter inte att detta måste göras i framtiden. Kristdemokraterna Nej. Inte själva bevisregeln. Däremot vill vi satsa på ökad kompetens hos dem som bedömer så att bedömningarna verkligen blir riktiga. Miljöpartiet Ja. Moderaterna - Vi föreslår inga förändringar vad avser bevisregeln i arbetsskadelagstiftningen. Däremot anser vi att det faktum att kvinnor får en sämre rehabilitering än män inte acceptabelt. Undersökningar som genomförts av bl a universitet i Umeå visar att det förhåller sig så. Vi har därför begärt att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på hur denna orättvisa skall åtgärdas. Socialdemokraterna Ja. I den meningen att arbetsskadeförsäkringen ska vara könsneutral. För närvarande görs en genomgång av arbetsskadeförsäkringen på grundval av en nyss avlämnad utredning. Ett grundtema är att försäkringen blir könsneutral. Det kan komma att omfatta bevisföringen men även andra frågor. Vänsterpartiet Ja. Det gamla arbetsskadebegreppet och de bevisregler som gällde före 1/1-93 bör återinföras. Svar från de politiska partierna på nio frågor om hur jämställdheten kan öka. sidan 5(6)

6 Vill ni ge de fackliga organisationerna samma rätt som jämställdhetsombudsmannen att kräva vite hos jämställdhetsnämnden när en arbetsgivare inte bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete? Centerpartiet Nej. Inte i nuläget. Folkpartiet Nej. Däremot vill vi att JämO ska få utökade resurser. Kristdemokraterna Nej. Detta är en uppgift för JÄMO. Miljöpartiet de gröna - En skärpt uppföljning av jämställdhetsarbetet är viktig. Vi har dock inte tagit ställning till just detta förslag. Moderaterna Nej. Vi anser att arbetets rättigheter bör tillkomma den enskilde och inte dennes organisationer. Socialdemokraterna (Ja.) Det verkar rimligt. Även detta utreds dock för närvarande på regeringens uppdrag varför vi bör avvakta det arbetet. Vänsterpartiet Ja. Vill ni införa auktorisation av uthyrningsföretag? Centerpartiet Nej. Folkpartiet Nej. Kristdemokraterna - et har inte tagit ställning i frågan. Det finns inget enhetligt förslag till hur en auktorisation ska gå till. Miljöpartiet de Nej. gröna Moderaterna Nej. För att underlätta nyföretagande och god konkurrens skall etableringshinder och krångel tas bort eller hindras. Socialdemokraterna Ja/nej Ja och nej. Det har skett en betydande sanering av uthyrningsföretagen i takt med att de har slutit avtal med berörda fack. Det är glädjande. Fortsätter inte den processen kan auktorisation övervägas. Vänsterpartiet Ja. Vänsterpartiet vill att uthyrningsföretagens verksamhet lagregleras, om inte detta räcker är vi beredda att införa auktorisation. Svar från de politiska partierna på nio frågor om hur jämställdheten kan öka. sidan 6(6)