Livsmedelssäkerhet inom tvärvillkoren

Transkript

1 Livsmedelssäkerhet inom tvärvillkoren Katarina Bäcklund Stålenheim Livsmedelsverket, juni 2009

2 Livsmedelsregelverket EG-förordningar 178/2002 Allmänt om livsmedelssäkerhet 852/2004 Livsmedelshygien 853/2004 Livsmedelshygien, animaliskt ursprung Primärproduktion = produkter från jorden, boskapsuppfödning, jakt och fiske

3 178/2002 jord till bord en sammanhängande kedja från primärproduktion till konsumenten Företagaren har alltid ansvaret Växter före skörd är inte livsmedel Levande djur är inte livsmedel men omfattas av livsmedelslagstiftningen Syftet avgör!

4 Livsmedel i primärproduktionen Tvärvillkoren är en del av livsmedelslagstiftningen Tvärvillkor Lagstiftningen är målstyrd: anger vad, men inte hur målet är säkra livsmedel Livsmedelslagstiftning primärproduktion Rådgivning: Genomgång av checklistan Genomgång av verksamheten

5 Livsmedelslagstiftningen inom tvärvillkorssystemet Odling och skörd av vegetabilier (växtmodulen) Uppfödning av djur före slakt (djurmodulen) Produktion av animalieprodukter - mjölk, ägg (djurmodulen) - inklusive hantering, förvaring, transport till första mottagare

6 Livsmedelssäkerhet vid växtodling - tvärvillkor

7 Livsmedelssäkerhet växtmodulen omfattar följande tvärvillkor Hanering och förvaring av farliga ämnen Hanering och förvaring av avfall Analysresultat dokumentation och åtgärder Användning av växtskyddsmedel och andra bekämpningsmedel användning, dokumentation Spårbarhet

8 Hantering och förvaring av farliga ämnen och avfall Hanteras och förvaras avskilt från livsmedel Undvika förorening av livsmedel Var och hur förvaras bekämpningsmedel, gödselmedel, rengöringsmedel, råttgift etc? Finns tydlig märkning på alla förpackningar, flaskor, dunkar? Rutiner för rengöring av sprutan vid egen bekämpning? Hur förvaras och hanteras förbrukade förpackningar, produktrester, spillolja, lysrör, krossat glas m m? Används samma maskiner och utrustning för både avfall, gödselmedel och livsmedel t ex vid transport? Vilka rengöringsrutiner finns? Spår av skadedjur i anslutning till soptunnor och behållare?

9 Förvaring och hantering av farliga ämnen och avfall, exempel Titta på förvaring av livsmedel, spannmål, frukt, grönsaker finns det risk för förorening? Ordning och reda Exempel: betat utsäde växtskyddsmedel bekämpningsmedel gödselmedel avfall från grönsaksrensning produktspill som kan locka skadedjur lysrör, förpackningsmaterial

10 Förvaring och hantering av farliga ämnen och avfall, exempel Produktspill lockar skadedjur Löst råttgift i spannmåls- eller grönsakslagret

11 Analyser och åtgärder Dokumentation av analysresultat som har betydelse för livsmedelssäkerheten Vidta åtgärder om onormala resultat Exempel: markkartering vattenhaltsanalys av spannmål analysrapporter från uppköpare (t.ex. kvarn, grossist) vattenanalys på bevattningsvatten (frukt, bär, grönsaker) offentlig kontroll/provtagning Krav på dokumentation av analysresultat, rapporter etc. inklusive åtgärder Obs! Inget krav att provtagning görs, men vanligt för att kontrollera och styra faror i produktionen, dvs. livsmedelssäkerhet.

12 Växtskyddsmedel och/eller biocider används på korrekt sätt enligt tillämplig lagstiftning Tvärvillkorskravet omfattar Växtodlingen Skadedjurbekämpning på gården Användningen ska dokumenteras Dokumentation ska finnas på gården

13 Växtskyddsmedel och/eller biocider Odlingen godkända preparat rätt preparat till rätt gröda följa instruktioner, karenstider gamla preparat kan innebära otillåten användning? separat förvaring, lämplig rengöring av sprutan minimera risken för bekämpningsmedelsrester Det ska alltid finnas dokumentation på gården! egen sprutjournal dokumentation från anlitat företag, granne etc. Preparat, plats, gröda, dos, vem som utförde bekämpningen, ev. karenstid och första skördetillfälle

14 Växtskyddsmedel och/eller biocider Skadedjursbekämpning på gården lager för spannmål, frukt, grönsaker packerier invändigt och utvändigt Det ska alltid finnas dokumentation på gården! egen dokumentation dokumentation från anlitat skadedjursbolag Vad, var, när och vem utförde bekämpningen punktinsatser, fällor, etc. enkel dokumentation över placering av fällor, t.ex. råttgift

15 Spårbarhet livsmedel, foder, livsmedelsproducerande djur och alla andra ämnen som är avsedda för eller kan antas ingå i ett livsmedel Leveranser till gården utsäde gödselmedel etc. Leveranser från gården till uppköpare, grossist, butik, restaurang etc. OBS! Leverans/försäljning av primärprodukter direkt till konsumenter omfattas inte!

16 Om dokumentation Enligt förordning 852/2004 ska livsmedelsföretagaren ska föra och bevara journal ( keep reccords ) på lämpligt sätt under lämplig tid anpassat efter företagets art och storlek omfatta uppgifter om åtgärder som vidtagits för att kontrollera faror OBS! I annan lagstiftning kan det finnas krav på hur länge olika typer av dokumentationen ska bevaras.

17 Livsmedelssäkerhet vid djurhållning och produktion av animalieprodukter - tvärvillkor

18 Livsmedelssäkerhet djurmodulen omfattar följande tvärvillkor Hantering och förvaring av farliga ämnen och avfall Analysresultat och åtgärder Läkemedel och karenstider Hormoner Journalföring / Dokumentation Spårbarhet Smittskydd, djurhälsa Mjölk- och äggproduktion

19 Hantering och förvaring av farliga ämnen och avfall (jfr växtmodulen) Hanteras och förvaras avskilt från livsmedel Undvika förorening av livsmedel Var och hur förvaras bekämpningsmedel, gödselmedel, rengöringsmedel, råttgift etc? Finns tydlig märkning på alla förpackningar, flaskor, dunkar? Rutiner för rengöring av sprutan vid egen bekämpning? Hur förvaras och hanteras förbrukade förpackningar, produktrester, spillolja, lysrör, krossat glas m m? Spår av skadedjur i anslutning till soptunnor och behållare?

20 Analysresultat och åtgärder Om analyser görs beaktas provsvaren görs lämpliga åtgärder vid behov dokumenteras provsvaren Krav på dokumentation av analysresultat, rapporter etc. samt åtgärder Gäller både prov på levande djur, mjölk och ägg eller andra prov som har betydelse för livsmedelssäkerheten T ex celltal (mejeriet), mjölktankstemperatur (tankbilskvitto) vattenanalys, rena djur (slakteriets avräkningsnota), salmonellakontroll eller offentlig provtagning (t ex läkemedelsrester)

21 Läkemedel används på korrekt sätt enligt tillämplig lagstiftning sparas gamla preparat efter avslutad behandling? finns enbart läkemedel för relevanta djurslag? läkemedel för människor? finns preparat som inte är journalförda? preparat med konstig förpackningstext? följs behandlingsanvisningar och karenstider? Användningen ska dokumenteras Dokumentation ska finnas på gården

22 Journalföring / Dokumentation Det ska alltid finnas dokumentation! veterinärens praktikjournal egen journalföring uppföljande behandling samt behandling utan veterinär förskrivning (avmaskning t ex) Dokumentationen ska innehålla: 1. djurets identitet eller gruppens nummerintervall 2. diagnos 3. använda veterinärmedicinska preparat eller annan behandling 4. läkemedlets dosering 5. behandlingstidens längd (t o m datum) 6. namnet på den förskrivande veterinären 7. namnet på den som tillfört djuret läkemedel 8. behandlingsdatum 9. Karenstid (antal dagar)

23 Smittspridning, sjuka djur förhindra smittspridning och vidta försiktighetsåtgärder Rutiner vid införsel av nya djur i besättningen Rutiner för hantering av sjuka djur Rapportering vid misstanke om utbrott av rapporteringspliktig sjukdom Rutiner för att förebygga smittspridning inom gården OBS! Livsmedelslagstiftningen innehåller inga detaljbestämmelser Exempel: Veterinärbesiktning, hälsodeklaration, karantän Spårbarhet Vad gör man vid misstänkt utbrott av smitta? Rena djur Regelbunden rengöring av stallet Gruppering av djur Rent vatten

24 Mjölkproduktion gäller alla mjölkproducerande djur Bild på en ko!

25 Tvärvillkor inom mjölkproduktion Friska djur Hantering när djuren är sjuka - märkning Lokaler och mjölkberörande utrustning Skadedjursbekämpning Rengöring Mjölkningshygien Kylning av mjölken

26 Mjölkproduktion friska djur! Rutiner för att upptäcka sjuka djur olika beroende på besättningsstorlek och produktionsmetod Rutiner för att upptäcka djur med sår på juver, juverinflammation eller feber olika beroende på produktionsmetod Mjölk får inte komma från sjuka djur Förmjölkningsrutiner avvikande mjölk, separat hantering? Flera som sköter om djuren? Skriftliga eller muntliga rutiner?

27 Läkemedelsbehandling mjölkproduktion System för märkning av djuren t ex med band runt benet, automatiserat system vid robotmjölkning (enligt programmering) Syfte avskilja mjölk från djur under läkemedelsbehandling Finns något djur under behandling vid rådgivningstillfället? Kontrollera helst hur det går till i verkligheten!

28 Mjölkproduktion lokaler och mjölkberörande utrustning Mjölkningsplats, mjölkrum och utrustning ska vara placerade och utformade så att kontaminering (förorening) förhindras Lokaler och utrustning används endast till mjölkrelaterad verksamhet Handtvätt med varm o. kallt vatten, tvål, torkmöjligheter Mjölkrummet är tydligt avgränsat mot djurstallet Minimera risken för skadedjur (dörrar, fönster, ventilationsluckor, ventilation) Inga husdjur i mjölkrummet Inga skadedjur i mjölkrummet Löpande underhåll av mjölkningsutrustning, mjölkrum, mjölktank Dokumentation av servicejournaler

29 Hygien vid mjölkning Rena juver, spenar och närliggande delar vid mjölkning manuellt genom avtorkning, trasa/papper som ska bytas mellan varje djur, automatiskt i roboten, kontrollera funktionen när roboten mjölkar ett djur Mjölken måste avskiljas under karenstiden t ex i separat spann, i mjölkgrop där mjölken samlas upp i slutenheten och töms ut, i robot med avskiljning, eller mjölkas sist i en rörmjölkningsanläggning. Rengöring av mjölkningsorgan, slangar och behållare innan nästa friska djur mjölkas

30 Mjölkproduktion rengöring av mjölkberörande utrustning Släta, tvättbara, giftfria material gummi- och plastdetaljer, slagar och filter av livsmedelsgodkända material Diskrutiner för mjölkningsutrustning och mjölktank Tid, temperatur, vattenmängd, dosering av diskmedel, larm vid fel, åtgärder, dokumentation, service Rent vatten Olika rutiner beroende på mjölkningssystem Behov av skriftliga rutiner? Rengöring efter användning, dock minst en gång om dagen

31 Mjölkproduktion kylning av mjölk Omedelbart efter mjölkning ska mjölken förvaras i rent utrymme och snabbt kylas ner till Max + 8ºC om mjölken hämtas dagligen (undantag om mjölken används direkt) Max + 6ºC om mjölken hämtas mer sällan Hur övervakas temperaturen? Visar termometern på tanken rätt? Dokumenteras service av mjölktanken? Sparas tankbilskvitton

32 Äggproduktion skydda äggen! Äggen ska förvaras rent, torrt fritt från främmande lukter skyddat mot stötar skyddat mot solljus Luftfuktighet? Finns kemikalier etc. i närheten? Spruckna eller skadade ägg?

33 Egenkontroll - kvalitetssäkring Miljöhusesyn Sigill IP odling KRAV eller EU-ekologisk Djuromsorgsprogram o. frivilliga kontrollprogram Arlagården o. andra företagssystem Branschriktlinjer kan vara till hjälp i företagarens egenkontroll!

34 Frågor, oklarheter. Kontakta: Katarina Bäcklund Stålenheim ;