. Förslag utarbetat av Byalaget i Kalv Antaget med stor majoritet den 17 april 2010 vid möte i Bygdegården

Transkript

1 . Förslag utarbetat av Byalaget i Kalv Antaget med stor majoritet den 17 april 2010 vid möte i Bygdegården 1

2 Kalv visionen Inom år Kalv skall öka sin befolkning med 5-10 %. Nya bostäder skall byggas. Servicenivån skall behållas. Företagande och arbetstillfällen skall öka. En industrietablerings skall ha skett, turism och kultur bör utvecklas. Kalv skall vara Svenljungas huvudsatsning för turism och friluftsliv. Förutsättningar för skogsbruk och lantbruk skall vara goda. Miljö- och klimatvärderingar skall ligga som grund för utvecklingen. Åtgärder för att begränsa översvämningarna skall ha inletts. Det måste finnas kollektiva möjligheter att resa. Kalv har utvecklat kontakterna västerut över den gamla riksgränsen. Likaså har vi utvecklat samarbete med Håcksvik och Mårdaklev. Kalvfestivalen är nationellt erkänd, och internationellt känd. Kalv måste behålla och utveckla sammanhållningen i byn, genom ett rikt föreningsliv, en aktiv församling, engagemang och ansvar för byn och för varandra. Boende Bostäder behövs rent allmänt i södra delen av kommunen. En del av dess bör ligga i Kalv. Ungdomar skall inte vara tvungna att flytta från kommunen för att få ett eget boende. Återflyttning skall vara möjlig. Mark för bostäder bör i första hand reserveras vid Erikslund. i andra hand nära Kalvs Krona. Det skall vara möjligt att bygga enskilda villor så väl som hyreslägenheter, ägarlägenheter och bostadsrätter. Vid Erikslund finns attraktiva lägen med möjlighet till sjöutsikt över Kalvsjön. Vid Kalvs krona skall byggnation ske på sätt som tar hänsyn till platsens särställning i Kalvs traditioner. Senserbytanken och det arbete som finns nerlagt där, bör aktualiseras om tillfälle ges. Kommunen bör vara välvilligt inställd till bostadsbyggand på andra ställen, där enskilda önskar bygga, om bestämmelser och 2

3 andra hänsyn så tillåter. Kalvs karaktär av landsbygd med en spridd bosättning gör detta naturligt. Kommunen bör stimulera markägare att stycka av och sälja outnyttjade bostäder, Näringsliv Kalv behöver mer företagande och arbetstillfällen. I Kalv är skogsbruk och jordbruk viktigt. Några företag utanför den sektorn är särskilt viktiga t.ex. Kalvsjöholms bolaget, Wästgöta Plast och några företag i turistbranschen. Några av dem ger förutom arbete, stora bidrag till service och kultur i bygden. Det finns också mindre företag som arbetar med att förädla naturprodukter och utveckla turism. Det finns ett reserverat industriområde i Uddarp. Det bör hållas i sådant skick att det framstår som attraktivt för företag som önskar etablera sig i Kalv. Det är rimligt att kommunen överväger att bygga ett mindre industri hotell. Det är nämligen mycket angeläget att få hit ett mindre industriföretag med utvecklingspotential. Stora ansträngningar bör göras för att förbättra turistinfrastrukturen. (Se Kulturmiljö och turism) Naturresurser, energifrågor Det bör utredas om och var det finns förutsättningar för vindkraftsetableringar i Kalv. Ett tänkbart område är väster om vägen Kalv- Gunnarp, utefter området närmast Mårdaklev. Vattenförsörjningen är god men, bör anpassas till en eventuell nybyggnation. Infiltrationen för bostäderna i Erikslund är i behov av omläggning. Omläggningen bör medföra en kapacitetsökning för att kunna inkludera ny byggnation i Erikslund. Skog och jord är basen för mycket i Kalv. Jordbruksmarken måste behållas i allt väsentligt. Åtgärder mot de ständigt återkommande 3

4 översvämningarna måste övervägas. Bl.a. måste avrinningen från Kalvsjön förbättras. Det är vår uppfattning att kommunen har ett ansvar att agera här. Översvämningar kostar verksamma jordbrukare betydande summor. Skogsbruket i Kalv verkar i områden som har hög bonitet. Det finns kanske möjligheter att utveckla det på olika sätt. Aktivera passiva ägare, finna fler och nya samarbetsformer. (Ang. de naturresurser som finns i sjöar och landskapets skönhet, se Kulturmiljö och turism.) Natur och rekreation Kalv har utomordentliga naturvärden, främst manifesterade i Fegen (naturreservatet) och Kalvsjön. Även odlingslandskapet längst sjöarnas av- och tillopp har stora värden. Skogar erbjuder jakt, bär och svamp. Landskapet i Kalv erbjuder möjligheter till rekreation av hög kvalitet. Fler människor bör kunna komma i åtnjutande av detta. De områden som främst bör lyftas fram är naturreservatet Fegen, Kalvsjön och området däri mellan. De torde höra kommunens mesta attraktiva områden vad avses natur och möjligheter till rekreation. Mer riktade satsningar bör göras för att utveckla potentialen hos området. Något område kan till exempel avsättas som lämpligt för att anlägga ett sommarstugeområde, med relativt stora tomter, vid Kalvsjön. Götshult kan vara ett lämpligt område. (Se vidare Kulturmiljö och turism.) Kulturmiljö och turism I Kalv finns förmodligen kommunens största möjligheter att utveckla turistnäringen. Men det behövs en satsning på turistinfrastrukturen. Naturreservatet Fegen och Kalvsjön med området däri mellan är det område som måste utvecklas. Naturreservatet Fegen behöver en entré. Lämplig sådan är Backa Loge. Där finns både ett populärt café och ett pensionat. Caféet behöver utvecklas med förbättrade matlagningsmöjligheter, andra möjligheter att stärka entrén bör övervägas. En satsning på att utveckla turismen runt Fegen, bör göras även om andra 4

5 intressenter i området (Falkenberg och Gislaved) inte möter upp i ett samarbete. Det andra navet i området bör vara Campingen i Kalv, vid kyrkan. I området bör också ett antal vandringsleder anläggas med Backa Loge och Kalvs camping som utgångspunkter och mål. Det finns för närvarande inga vandringsleder i området. Samband bör sökas med Kindaholms församling, som arbetar med pilgrimsvandringar. Samarbete med Västkuststiftelsen bör sökas. Oenighet runt rastplatser för kanotister i Fegen utgör ett hot mot statusen för hela naturreservatet och måste därför lösas. Kalvsjöholmsgården har stora möjligheter att bli ett viktigt komplement, med boende och mat. Med mer resurser i området kan här erbjudas boende, mat, fiske, kanoting, vandringar, svamp och bärplockning, naturupplevelser av mycket hög klass. Badplatsen i Kalv ligger på kyrkans mark. Kommunen bör rusta upp den. Kulturmiljö (inhämta syn punkter från hembygdsföreningen). Kommunikationer och infrastruktur Det finns och måste finnas kollektivtrafik för att ta sig till huvudorten i kommunen och tillbaka. Den bör vara samordnad så att det är möjligt att åka till t ex Ullared. Närtrafiken bör utvecklas. Alla vägar i Kalv har 70 km/h eller lägre som högsta hastighet. Vägstandarden är godtagbar i stort. Generellt är många av dem för smala. Vägen förbi Götshult till hallandsgränsen, med förbindelsen Götshult till Stäpelsbo, och vägen från Tranebäck till Skyarp är inte asfalterade. Vi prioriterar att vägen till Skyarp asfalteras först. Vissa vägar brukar stängas för tyngre transporter under tjällossning. Det är inte acceptabelt. 5

6 Bron i Klägghult på vägen mellan Håcksvik och Kalv är smal och ligger i en mycket skarp kurva. Vägen måste rätas och en bättre bro behövs. Stora bilar med släp har svårigheter som det är nu. Gång och cykelvägar finns det 75 meter av i Kalv. Det är möjligt att behovet inte är större. Däri mot behövs vandringsleder främst i området mellan Fegen och Kalvsjön. Gatu- och vägbelysning finns, men behöver kompletteras för sträcka från bron över Kalvsjöns utlopp till vägskälet mot Gunnarp. (En sträcka på ca 800 meter.) Det är en 70 km väg, med relativt stort inslag av fotgängare. Bredbandskapaciteten i Kalv måste ökas. Arbetet på att förbättra säkerheten i elleveranser måste fortsätta. Hälsosam, säker och trygg miljö Det är hälsosamt, relativ säkert och tryggt i Kalv, när vi har ström och telefonförbindelser. Ang. vägbelysning se avsnittet kommunikationer och infrastruktur. Byn bör ha tillgång till nödtelefoner. Det bör finnas en kommunal lekplats i Kalv. Den bör ligga vid Erikslund. Engagemang, demokrati Politiken och dess partier är givetvis viktig för att påverka kommunens utveckling. Men det behövs flera vägar för att att stimulera medborgare att ta del i samhällsutvecklingen. Föreningsliv, församling och byalag är viktiga för dialogen i samhället. I Kalv finns ett livaktigt föreningsliv, en aktiv församling och ett byalag, ur den synvinkeln är förutsättningarna god för 6

7 att fånga upp bygdens synpunkter. Våra problem är att andelen som anser sig för gamla för att engagera sig aktivt ökar. Kalv behöver fler medelålders och unga för att säkra att vi förblir aktiva. Ett annat problem är att Kalv ligger långt från centralorten, många har ca 4 mil till centralorten, vilket innebär tid och kostnader för de som engagerar sig. I Kalv hålls mycket service, informationsarbete, kultur och föreningsliv uppe av ideellt arbete och ideella gåvor, som på många andra ställen. Skall nivån kunna hållas kommer det att krävas större stöd. Stödet för samlings lokaler, typ bygdegårdar, bör ökas ordentligt. Svenljunga tätorts utveckling Svenljunga är en kommun som vill ha en stark och levande landsbygd, med byar, små orter som är aktiva och attraktiva. Det tycker vi är bra. Men skall kommunen utvecklas och växa så måste centralorten utvecklas. Den service som inte byar och småorter kan bära måste finnas i Svenljunga centralort. Finns den inte där så kommer den att vara ännu längre bort. Svenljunga bör bygga bostäder så att människor inte måste flytta från centralorten. Avståndet till Göteborg måste minska i alla bemärkelser. Gamla Pälsområdet måste åtgärdas. Det drar ner hela tätorten och kan tolkas som brist på både ambitioner och insikter. Allaktivitetshus i Svenljunga är bra. Det är en ungdomssatsning. Resurserna är begränsade men satsningar måste göras, både medborgare och näringsliv vill ha en kommun som hävdar sig och som är optimistisk. Kontaktperson: Klas G Elwin Ordförande Kalvs Byalag tel Sandhuset Kalv elwin@telia.com 7