Undervisningsplan. Förarutbildning för klass B. Fordonsförvaltningscentralen MELLANSKEDET...14

Transkript

1 Undervisningsplan Förarutbildning för klass B Fordonsförvaltningscentralen INLEDNING...2 FÖRARUTBILDNINGENS MÅL...2 PRINCIPERNA FÖR UNDERVISNINGEN...3 ALLMÄN BESKRIVNING...4 UTBILDNINGENS FÖRSTA SKEDE...5 I SOM BILFÖRARE I TRAFIKEN...5 Självstudier...5 Teoretisk undervisning...5 Körundervisning...6 Bedömning: Hantering av fordonet...6 II KÖRNING I TRAFIKSITUATIONER...7 Självstudier...7 Teoretisk undervisning...7 Körundervisning...8 Bedömning: Hantering av olika trafiksituationer...8 III SJÄLVSTÄNDIG KÖRNING...9 Självstudier...9 Teoretisk undervisning...9 Körundervisning...12 Bedömning: Självständig körning...12 IV KÖRNING I SVÅRA FÖRHÅLLANDEN...12 Teoretisk undervisning...12 FÖRAREXAMEN...14 MELLANSKEDET...14 UTBILDNINGENS ANDRA SKEDE...14 INNEHÅLL OCH UPPLÄGGNING...15 Avsnitt: Individuell bedömning:...15 Avsnitt: Gruppundervisning:

2 Inledning Förarutbildningens mål Första skedet Eleven har de kunskaper, färdigheter och attityder som krävs för att öva körning på egen hand under mellanskedet, utan att utgöra en fara för sig själv eller för andra vägtrafikanter. Eleven förhåller sig realistiskt till sin egen körskicklighet och är motiverad att utveckla sig själv som förare. 1. En säker bilförare i trafiken Eleven behärskar bilens placering, körriktning och hastighet. Eleven kan trafikreglerna och kan köra säkert i normal trafik. Eleven kan identifiera kritiska situationer och undvika risker i trafiken. Eleven har kontroll över sig själv i olika situationer och kontroll över sina impulser. En säker bilförare är det främsta målet för förarutbildningen. En säker förare känner ansvar både för sig själv och sitt fordon, för andra vägtrafikanter och speciellt för den lätta trafiken. En säker förare kan identifiera kritiska situationer, undvika risker i trafiken eller anpassa sin körning efter riskerna genom att till exempel sänka hastigheten. Vid undervisning av unga förare skall särskilt understrykas hur viktigt det är att ha koll på sig själv och sina reaktionsmönster i olika situationer. 2. Hänsyn mot andra vägtrafikanter (socialt beteende) Eleven kan agera på ett förutseende sätt och förutse vad andra vägtrafikanter eventuellt kommer att göra. Eleven kan uppfatta när det uppstår ett socialt tryck i trafiken och undvika de risker som detta kan medföra. Hänsyn mot andra är en förutsättning för ett smidigt och tryggt samspel i trafiken. Förutsättningarna för detta samspel är att man tar hänsyn till andra vägtrafikanter, är förutseende och låter andra veta vad man själv har för avsikt att göra. Det är viktigt att förstå att det finns olika slags vägtrafikanter. 3. Ekologiskt tänkande Eleven har ett ekonomiskt körsätt. Eleven kan uppfatta och förutse hur trafiksituationerna utvecklas. Eleven kan planera sin färdväg och hur han eller hon skall köra. Eleven förstår vad som avses med ett ekologiskt körsätt. Ett ekologiskt sätt att tänka är det främsta målet då man förflyttar sig och använder bilen. Föraren måste förstå vilken betydelse hans eller hennes beteende har, både då det gäller att minimera miljörisker och med tanke på ett ekonomiskt körsätt. Ett ekonomiskt körsätt är samtidigt ett säkert körsätt, där man också tar hänsyn till andra vägtrafikanter. Mellanskedet Erfarenheterna av och övningarna under mellanskedet samt en kontinuerlig bedömning av dessa utvecklar den nya förarens självständiga, ansvarsfulla och miljömedvetna körsätt. Med en sträng kontroll av nya förares trafikförseelser vill man påverka förarens körsätt, för att han eller hon skall tillägna sig en säker trafikkultur och följa gällande normer. Mellanskedet hjälper också eleven att tillägna sig innehållet i utbildningens andra skede. Andra skedet Syftet med det andra skedet i förarexamen är att fördjupa förarens kunskaper, skicklighet och attityder i ett säkert, hänsynsfullt och ekologiskt körsätt. 1. Säkerhet Eleven kan köra säkert i olika slags trafiksituationer. Eleven kan analysera risker i trafiken ur flera infallsvinklar. Eleven är motiverad att utveckla sig själv som en säker bilförare. 2

3 2. Hänsyn mot andra vägtrafikanter Eleven kan analysera samspelet i trafiken. Eleven är motiverad att utveckla sig själv som en hänsynsfull bilförare. 3. Ekologiskt tänkande Eleven kan analysera sitt ekonomiska körsätt. Eleven är motiverad att utveckla sig själv som en miljövänlig bilförare. Principerna för undervisningen Undervisningens målsättning och uppläggning De mål för förarutbildningen som har räknats upp i det föregående kapitlet styr undervisningen. Det kan ta någon tid att förstå och ta till sig målen, d.v.s. de byggs på och kompletteras under hela inlärningsprocessen. Läraren och examensmottagaren har en viktig uppgift i att genom feedback leda och stödja inlärningen mot dessa mål. Genom att indela förarutbildningen i skeden kan man i varje skede understryka frågor som hänför sig till olika färdighetsnivåer. Det är också ändamålsenligt att, inom varje enskilt utbildningsskede, göra sakerna i en viss ordningsföljd. Så skall till exempel förarutbildningen inledas med tillräcklig undervisning i hur fordonet manövreras, för att eleven i det följande avsnittet i huvudsak skall kunna koncentrera sig på trafiken. I förarutbildningen går man stegvis framåt från enkla uppgifter till svårare. Den teoretiska undervisningen och undervisningen i att köra skall länkas till en helhet. I en framgångsrik inlärningsprocess skall den teoretiska undervisningen stödja körundervisningen. Enligt principerna för inlärning vet man att erfarenheter av körundervisningen kan utnyttjas i den teoretiska undervisningen, varvid man mera ingående kan diskutera undervisningens innehåll. Därför är det bra att den teoretiska undervisning som ges i början av inlärningsprocessen stödjer inlärningen av körskicklighet och att man i slutet av processen lär sig av de erfarenheter man fått. Individuell och differentierad undervisning Inlärningen är en kreativ och individuell process. Varje enskild elev har sina egna särdrag. Eleven har också förkunskaper och tidigare färdigheter, attityder och egenskaper som antingen kan främja eller störa inlärningen. Läraren måste börja med att ta reda på vilka elevens särdrag är och ta dem i beaktande vid planeringen av undervisningen. I undervisningen skall också tillräckligt mångsidiga och individuella undervisningsmetoder användas. Riskbenägenheten i trafik varierar med ålder och kön. Därför skall undervisningen läggas upp och differentieras för så många olika grupper som möjligt. Den lärande elevens aktiva roll För att uppnå de mål som ställs på inlärningen krävs att man använder aktiva undervisningsmetoder. I en aktiverande undervisning är inlärningen det främsta målet och eleven har själv huvudansvaret för att han eller hon lär sig. Läraren skall inte här vara en formell auktoritet utan fungera som sakkunnig. Aktiva inlärningsmetoder är bland annat hemuppgifter, olika elevuppgifter, samtal, demonstrationer och självbedömningar. De hjälpmedel som används i undervisningen får inte stjäla utrymme av själva inlärningen, utan skall användas som stöd för den aktiva inlärningen. Självstudier utgör en betydande del i den teoretiska inlärningen. Eleven skall under hela inlärningsprocessen ha tillgång till högklassigt undervisningsmaterial. Ett effektivt undervisningsmaterial aktiverar eleven till självbedömning och till att utveckla sig själv också efter avlagd förarexamen. Bedömningar Genom att i körundervisningen ta in elevens egna, trafiklärarens och examensmottagarens bedömningar kan man, utöver att uppnå de mål som ställts upp för förarexamen, också förbättra den individuella undervisningen. Genom att bedöma hur eleven hanterar fordonet kontrollerar man att han eller hon behärskar grunderna i manövreringen av fordonet. Genom att bedöma hur eleven behärskar olika trafiksituationer kontrollerar man att han eller hon handlar på ett säkert sätt och tar andra vägtrafikanter i beaktande i enskilda trafiksituationer. 3

4 Genom att bedöma elevens självständiga körning kontrollerar man att han eller hon kan köra självständigt och kan uppfatta, upptäcka och undvika risker i trafiken. Med den förarexamen som avläggs efter utbildningens första skede kontrollerar man att eleven har de grundläggande kunskaper och färdigheter samt den rätta attityd som krävs av en självständig bilförare. Med den bedömningskörning som ingår i utbildningens andra skede bedöms elevens utveckling som självständig bilförare. Allmän beskrivning Ämnesområde Teoretisk undervisning Körundervisning Första skedet I Som bilförare i trafiken 1 Förarutbildning 2 Trafiksystem 3 Trafikmiljö och trafikstyrning 4 Hantering och manövrering av bilen Manövrering av fordonet Bedömning Hantering av fordonet II Körning i trafiksituationer 1 Grundläggande kunskaper i körning I tätort 2 Samspel mellan vägtrafikanter 3 Att köra in i trafiken och körning i tätortstrafik 4 Att köra ut ur trafiken 5 Körning i korsning: körlinjer 6 Körning i korsning: körordning Bedömning Hantering av olika trafiksituationer III Självständig körning Bedömning 1 Att på förhand planera körningen och ett förutseende körsätt 2 Situationshastighet 3 Landsvägskörning 4 Omkörning 5 Att vara bilförare och att kunna kontrollera sitt beteende 6 Åtgärder på trafikolycksplats 7 Bilens skick och ekologisk bilkörning 8 Handledning för mellanskedet Självständig körning I landsvägshastigheter IV Körning i svåra förhållanden 1 Halkkörning Demonstrationer och övningar 2 Mörkerkörning Demonstrationer och övningar Förarexamen, intyg över förarexamen och kortvarigt körkort Mellanskedet Övningar Självständiga övningar Självstudier och självbedömningar Uppföljning av prickfri körning Ett förutseende och 1 Bedömning av körskickligheten och hur realistisk Bedömningskörning Andra skedet 4

5 ekonomiskt körsätt elevens självbedömning är 2 Att kunna upptäcka och undvika risker Körövning och demonstration på övningsbana 3 Ett förutseende och ekonomiskt körsätt Permanent körkort Utbildningens första skede I Som bilförare i trafiken I förarutbildningens inledande avsnitt presenteras förarutbildningen, trafiksystemet och trafikmiljön. Vidare lär sig eleven känna personbilen. Efter detta inledande avsnitt vet eleven vad syftet med förarutbildningen är. Eleven förbereder sig för att studera på rätt sätt och tillägnar sig en helhetsbild av trafiken som ett system. Eleven vet hur han eller hon genom sitt agerande kan bidra till både ökad trafiksäkerhet och minskade miljöföroreningar. Körundervisningen inleds i ett lugnt tempo med undervisning i hur fordonet manövreras. sättningen är att eleven efter körundervisningen skall behärska grunderna i att hantera fordonet. Självstudier Lärobok Teoretisk undervisning 4 studietimmar 1 Förarutbildning 1. Eleven vet vilka målen för förarutbildningen är, hur undervisningen är upplagd och vilka undervisningsmetoder som används. Eleven är medveten om sin roll som aktiv elev. 2. Eleven förstår att bilkörning är något som man lär sig stegvis. bilkörning är något man lär sig stegvis undervisningens mål, hur undervisningen är uppställd och dess innehåll; hur undervisning sker i praktiken; undervisningsmetoder; elevens aktiva roll körrätt. 2 Trafiksystem 1. Eleven känner till de olika komponenterna i trafiksystemet och deras inbördes förhållanden. 2. Eleven förstår vilken betydelse vägtrafiken har ur samhällets och individens synvinkel; speciellt sitt eget ansvar som bilförare för trafiksäkerheten och trafikmiljön. trafiksystemet och vägtrafikens betydelse i detta system trafikolyckor; orsakerna till trafikskador och hur de kan undvikas vägtrafikens miljöeffekter. 3 Trafikmiljö och trafikstyrning 1. Eleven känner till de olika komponenterna i trafikmiljön och vet vilka de vanligaste faktorerna som ökar riskerna i trafiken är. 2. Eleven förstår de grundläggande begrepp som gäller för trafikregler och trafikstyrning. 5

6 trafikmiljöns komponenter trafikregler; deras betydelse och grundläggande begrepp metoder för trafikstyrning. 4 Hantering och manövrering av bilen 1. Eleven förstår att det är viktigt att man kan hantera och manövrera fordonet för att man skall kunna lära sig köra bil. 2. Eleven känner till grunderna för hur personbilen fungerar och hur bilen kan användas på ett miljövänligt sätt. personbilens konstruktion och funktion bilens manövreringsanordningar, aktiv och passiv säkerhet hantering av bilen; att starta och styra bilen samt anpassa hastigheten. Körundervisning Tillräcklig körövning och en bedömning av hur eleven behärskar fordonet. Lektionerna 1-4 skall vara genomgångna innan körövningen inleds. Om möjligt skall övningarna utföras på ett område avskilt från trafik eller på en plats med mycket ringa trafik. 1. Eleven kan hantera bilen på ett område som är avskilt från övrig trafik, varefter eleven kan börja öva trafiksituationer i tätortstrafik. förberedelser för körning; att starta och att stanna att styra bilen och anpassa hastigheten bedömning av bilens yttermått; längd, bredd och svängradie. Bedömning: Hantering av fordonet Undervisningen skall ges på ett avskilt område eller ett område med mycket ringa trafik i slutet av hanteringsundervisningen. Bedömningskriterier och ämnen: smidiga förflyttningar: utan ryck och utan att motorn stannar krypkörning framåt och bakåt: utan att motorn stannar eller rusar start i med- och motlut, med handbroms och utan handbroms: utan att motorn stannar vid körning framåt, 90 graders sväng till höger och till vänster: trygg körlinje backning runt ett hörn, alternativt åt höger eller vänster: att kunna vända ratten åt rätt håll upp- och nerväxling: på ett säkert och ekonomiskt sätt samt med bibehållen trafikobservation och körlinje. 6

7 II Körning i trafiksituationer Undervisningen i trafiksituationer inleds i tätortstrafik. I undervisningen använder man de hastigheter som gäller i tätorter. Efter detta avsnitt förstår eleven hur han eller hon kan fungera på ett säkert och miljövänligt sätt i trafiken. Eleven förstår också att en smidig trafik förutsätter hänsyn till övriga vägtrafikanter för att samspelet i trafiken skall fungera. Under lärarens ledning behärskar eleven fordonet och sig själv i de vanligaste tätortssituationerna. Självstudier Lärobok Teoretisk undervisning 6 lektioner 1 Grundläggande kunskaper i körning 1. Eleven känner till de grundläggande förutsättningarna för ett säkert agerande och ett ekonomiskt körsätt. uppfattningsförmåga, bedömning, körhastighet, körriktningstecken (körriktningsvisare, signalhorn, bromsljus, m.m.), körlinjer, körordning, avstånd till övriga vägtrafikanter, att följa trafikstyrningen. 2 Samspel mellan vägtrafikanter 1. Eleven känner till hur olika slags vägtrafikanter rör sig i trafiken och eleven lär sig sociala färdigheter i trafiken. 2. Eleven förstår varför det är viktigt att man låter andra veta vad man själv har för avsikt att göra och varför det är viktigt att kunna veta vad andra tänker göra. övriga grupper av vägtrafikanter; speciella trafikantgrupper och deras beteende samspelet mellan övriga vägtrafikanter; att kunna förutse och bedöma hur andra agerar. 3 Att köra in i trafiken och körning i tätortstrafik 1. Eleven känner igen typiska situationer i tätortstrafik och kan tillämpa de grundläggande färdigheterna för körning för att köra in i trafiken och köra i en trafikström. att köra in i trafiken; speciellt uppfattningsförmåga, bedömning och användning av körriktningstecken (körriktningsvisare, signalhorn, bromsljus, m.m.) körning i tätortstrafik; speciellt uppfattningsförmåga och att hålla lämpligt avstånd till övriga vägtrafikanter val av körlinje och byte av körlinje; speciellt uppfattningsförmåga och användning av körriktningstecken (körriktningsvisare, signalhorn, bromsljus, m.m.) bestämmelser som gäller övergångsställen och lätt trafik; speciellt uppfattningsförmåga, körhastighet och sociala färdigheter. 4 Att köra ut ur trafiken 1. Eleven känner till de vanligaste situationerna i samband med att stanna och parkera fordonet samt kan tillämpa de grundläggande färdigheterna för körning för att köra ut ur trafiken. 7

8 att köra ut ur trafiken; speciellt användning av körriktningsvisare och anpassning av hastigheten regler, förbud och begränsningar för att stanna och parkera ett fordon. 5 Körning i korsning: körlinjer 1. Eleven vet hur körlinjen väljs i olika situationer och kan välja körlinjen på ett säkert och ekonomiskt sätt. val av körlinje enligt grundregeln trafikmärken som styr valet av körlinje val av körlinje i korsningar som avviker från de vanliga. 6 Körning i korsning: Körordning 1. Eleven känner till grunderna för hur körordning bestäms och kan köra på ett säkert och smidigt sätt då det är hans eller hennes tur. körordning enligt grundregeln körordning enligt trafikmärken körordning enligt trafikljus plankorsning med järnväg. Körundervisning Tillräcklig övningskörning och bedömning av körningen. 1. Eleven har kontroll över bilen och sig själv i tätortstrafik, under handledning av läraren. 2. Eleven kan tillämpa sina kunskaper i bilkörning i vanliga trafiksituationer i tätorter. 3. Eleven kan fungera i samspel med övriga vägtrafikanter och kan ta hänsyn till övrig trafik och framför allt den lätta trafiken. att köra in i trafik: från gård/parkeringsplats, från trottoarkant/vägren körning i trafikström: val av körlinje, körning i körfält, buss- och spårvagnsfält, byte av körfält, korsande övergångsställen/leder för lätt trafik, gårdar/parkeringsplatser att köra ut ur trafik: trottoarkant och vägren; parkering i parkeringsruta och parkeringsficka; parkeringshus körning i korsning: likaberättigade korsningar, korsningar med väjningsplikt, korsningar med påbudsmärken, trafikljusreglerade korsningar, cirkulationsplatser och rondeller, plankorsningar övriga: avvikande svängar, enkelriktade vägar. Bedömning: Hantering av olika trafiksituationer Vid samtalet mellan läraren och eleven i slutet av detta avsnitt jämförs lärarens bedömning av elevens körkunskaper med elevens egen syn på sina kunskaper. Läraren och eleven skall vara överens om att eleven behärskar åtminstone nedanstående ämnen innan följande skede i utbildningen inleds. 8

9 Bedömningskriterier och ämnen: I tätort: hantering av bilen i tätortstrafik: start, start i med- och motlut, att växla, att styra, att backa, att parkera (självständigt, i vanliga trafiksituationer) att beakta den lätta trafiken (självständigt, i varierande trafiksituationer) samspelet med övriga vägtrafikanter: att signalera sina egna avsikter, att använda körriktningstecken (körriktningsvisare, signalhorn, bromsljus, m.m.), att varsko om väjning samt att förstå andras avsikter (under handledning, i vanliga trafiksituationer) grundläggande färdigheter för säker körning: uppfattningsförmåga: att rikta blicken långt fram, att se åt sidorna, att se bakåt; användning av speglar, döda vinklar (självständigt, i varierande trafiksituationer) bedömning av trafiksituationer: tajmning, lugnt och sansat (under handledning, i vanliga trafiksituationer) att anpassa hastigheten (självständigt, i vanliga trafiksituationer) att följa trafikstyrning (självständigt, i vanliga trafiksituationer) körordning: regler/att vid behov avstå från sina egna rättigheter; likaberättigade korsningar, korsningar med väjningsplikt samt trafikljusreglerade korsningar (självständigt, i vanliga trafiksituationer) körlinje: likaberättigade korsningar, korsningar med enkelriktad trafik samt korsningar med trafikstyrning; körning i körfält, byte av körfält (självständigt, i vanliga trafiksituationer) avstånd till övriga vägtrafikanter (självständigt, i varierande trafiksituationer). III Självständig körning I det tredje avsnittet ingår körning på vägar där hastigheterna är högre, samtidigt som elevens ansvar för körningen ökar. Efter detta avsnitt vet eleven att planerad körning och ett förutseende körsätt minskar inte bara olycksriskerna utan även fordonets bränsleförbrukning. Eleven förstår skillnaden mellan landsvägskörning och körning i tätortstrafik och vet också vilka de vanligaste riskerna är på landsväg jämfört med tätorter. Eleven förstår sitt ansvar som bilförare och känner till olika sätt att köra säkert och samtidigt spara miljön. Eleven vet också hur han eller hon skall agera vid en trafikolycka. Vidare har eleven kontroll över sig själv och sitt fordon både i tätortstrafik och på landsväg, utan handledning av läraren, och kan gå upp i körprovet för förarexamen. Självstudier Lärobok Teoretisk undervisning 8 lektioner 1 Att på förhand planera körningen och ett förutseende körsätt 1. Eleven förstår vikten av att körningen planeras på förhand och varför ett förutseende och ekonomiskt körsätt är viktigt för att minska olycksrisker och miljöpåverkan. att planera körningen betydelsen av ett förutseende och ekonomiskt körsätt vad göra i en nödsituation hur minimera konsekvenserna. 9

10 2 Situationshastighet 1. Eleven förstår innebörden av rätt vald hastighet i olika situationer och känner till de faktorer som påverkar valet av körhastigheten. naturlagarna; friktion, rörelseenergi, centrifugalkraft, stoppsträcka rätt situationshastighet beroende på sikt, omgivning och andra vägtrafikanter hastighetsbegränsning. 3 Landsvägskörning 1. Eleven förstår vad det är för skillnad mellan att köra på landsväg och i tätortstrafik. 2. Eleven är uppmärksam på och kan känna igen och undvika de vanligaste riskerna och farorna på landsväg. att köra in på huvudväg; främst uppmärksamhet och bedömning av situationen körning på huvudväg; främst körhastighet, uppmärksamhet, förutseende, säkerhetsavstånd, bedömning av situationen att ta av från huvudväg; främst hur man använder körriktningsvisare och anpassar hastigheten typiska risker och faror på landsväg körning på motorväg och motortrafikled. 4 Omkörning 1. Eleven känner till de vanligaste omkörningssituationerna och vilka risker de kan medföra. 2. Eleven kan bedöma när man måste göra en omkörning och vilka förutsättningar är för att köra om. 3. Eleven vet hur man gör en säker omkörning (också då det gäller lätt trafik) samt hur man skall agera då man blir omkörd och då man är mötande part i en omkörningssituation. omkörning till höger och vänster att kunna bedöma när man måste göra en omkörning och vilka förutsättningarna är för att köra om omkörningsförbud hur man skall uppträda då man själv kör om, då man blir omkörd och som förare i ett mötande fordon att köra om lätt trafik. 5 Att vara bilförare och att kunna kontrollera sitt beteende 1. Eleven kan uppfatta de fysiska och psykologiska faktorer som påverkar förarens beteende samt känner sitt ansvar som förare av fordonet. 2. Eleven förstår faran med alkohol och droger i trafiken. 10

11 olika föraregenskaper, både de som är av bestående karaktär och de som är av föränderlig eller varierande art alkohol och droger; påverkan och följder att ha kontroll över den egna situationen; motiv, känslotillstånd, stress. 6 Åtgärder på trafikolycksplats 1. Eleven förstår att han eller hon är skyldig att bistå och hjälpa på olycksplatsen. 2. Eleven vet vilka de viktigaste åtgärderna som måste vidtas på olycksplatsen är. skyldighet att hjälpa att rädda personer i livsfara att kalla på hjälp och varna den övriga trafiken. 7 Bilens skick och ekologisk bilkörning 1. Eleven vet vilka de vanligaste riskerna är som är förknippade med bilen och kan undvika dem. 2. Eleven känner till principerna för ekologisk bilkörning. 3. Eleven är insatt i de viktigaste frågorna som gäller registrering av bilen, besiktning och trafikförsäkringen. att identifiera och undvika de vanligaste riskerna som är förknippade med bilen service av bilen och kontroll av bilens skick ekologisk bilkörning och ett ekonomiskt körsätt registrering, besiktning och trafikförsäkring. 8 Handledning för mellanskedet 1. Eleven förstår sitt ansvar som förare. 2. Eleven är uppmärksam på, kan känna igen och undviker sådana kritiska situationer som är vanliga för en ny bilförare. 3. Eleven förstår syftet med trafikövervakningen och vet vilka följder en överträdelse leder till för honom eller henne och för andra vägtrafikanter. 4. Eleven förstår varför förarutbildningens mellanskede är viktigt för att han eller hon skall kunna utveckla sin körskicklighet. vanliga förekommande kritiska situationer för en ny bilförare, som beror på föraren själv och andra vägtrafikanter bedömning och utveckling av den egna körskickligheten genomgång och analys av "nära ögat -situationer trafikövervakning och följderna av överträdelser mellanskedets material och förberedelser för förarutbildningens andra skede uppföljning av hur ekonomisk den egna körningen är. 11

12 Körundervisning Innan detta avsnitt inleds skall en bedömning ha gjorts av hur eleven behärskar olika trafiksituationer. Tillräckligt antal övningskörningar och bedömning av körningen. Körning på landsväg övas under minst 4 körpass. I landsvägskörningen ingår inte undervisning i körning under svåra förhållanden. 1. Eleven behärskar bilen även i landsvägshastigheter. 2. Eleven kör självständigt och planerat samt känner till grunderna för ekonomisk körning. 3. Eleven är uppmärksam på och kan upptäcka och undvika de vanligaste riskerna och farorna i trafiken samt vet hur man kontrollerar sig själv och kan behärska sig. trafiksituationer i tätort landsvägskörning: mötande trafik; hur man gör en omkörning, hur man kör om lätt trafik, hur man skall handla då man blir omkörd; huvudväg: att köra in på huvudväg, att köra på huvudväg och att ta av från huvudväg; körning på rak väg och genom kurvor körning på motorväg/motortrafikled; användning av accelerationsfältet/retardationsfältet köruppgifter: att planera färdvägen och köra enligt en uppgjord plan, att följa informationsmärken under körningen, körning i obekanta tätorter Bedömning: Självständig körning I den genomgång som läraren och eleven har i slutet av detta avsnitt jämförs lärarens bedömning av elevens körkunskaper med elevens egen syn på sina kunskaper. Läraren och eleven skall vara överens om att eleven behärskar åtminstone följande ämnen innan han eller hon anmäler sig till förarexamen. Bedömningskriterier och ämnen: I tätort och på landsväg: uppmärksamhet (självständigt, i varierande trafiksituationer) bedömningsförmåga (självständigt, i varierande trafiksituationer) anpassning av hastighet (självständigt, i varierande trafiksituationer) körordning (självständigt, i varierande trafiksituationer) körlinje (självständigt, i varierande trafiksituationer) avstånd till andra vägtrafikanter (självständigt, i varierande trafiksituationer) signalering, att vara förutseende vid körning och samspel med andra vägtrafikanter (självständigt, i varierande trafiksituationer) att följa trafikstyrning (självständigt, i varierande trafiksituationer) hantering av bilen i trafiken (självständigt, i varierande trafiksituationer) den lätta trafiken (självständigt, i varierande trafiksituationer) en planerad körning: val av färdväg, att följa informationsmärken under körning (under handledning, i vanliga trafiksituationer) ekonomisk körning (under handledning, i vanliga trafiksituationer). IV Körning i svåra förhållanden I förarutbildningens första skede ingår undervisning i både halkkörning och mörkerkörning. I dessa avsnitt ligger tyngdpunkten mera på demonstration än på övning, vilket bland annat beror på den begränsade tid som står till förfogande. Eleven får dock i praktiken bekanta sig med de viktigaste principerna då det gäller att köra i svåra förhållanden. Efter detta avsnitt vet eleven vilka de vanligaste riskerna vid körning i halka och vid mörkerkörning är. Eleven kan undvika riskerna och lär sig mera om hur man klarar av sådana situationer. Teoretisk undervisning 2 lektioner 12

13 1 Körning i halka 1. Eleven förstår vad däckens väggrepp innebär och kan upptäcka tecken på halka på vägbanan. 2. Eleven kan anpassa körhastigheten och välja tillräckligt säkerhetsavstånd beroende på före och väggrepp. 3. Eleven förstår att då man råkar ut för en "nära ögat -situation beror detta oftast på bristande förutseende. 4. Eleven har grundläggande färdigheter i halkkörning (inbromsningssätt, styrning). Självstudier Lärobok identifiering av väggrepp och halka hur man får fordonet att stanna i halt väglag, inbromsningssätt inbromsning och väjning körning genom kurva i halt väglag sätt att undvika farliga situationer vid körning i halt väglag. Körundervisning på övningsbana I slutskedet av förarutbildningen. Två körpass med demonstration och övning på en övningsbana. Vid undervisningen på övningsbanan får det finnas högst sex (6) bilar/övningsplats. Demonstration att bromsa med låsta hjul och att återfå styrförmågan stoppsträcka hur fordonets hastighet inverkar på bromssträckan. Övningar körning på rak vägsträcka: styrning slalomkörning, olika inbromsningssätt, tvärbromsning med låsta hjul och att släppa bromsen genom kurva: hastighetens inverkan, användning av manövreringsanordningar, hur man stannar tillämpningsövningar. Bedömning Efter undervisningen diskuterar läraren och eleven för att komma fram till en gemensam syn på hur körning i halt väglag skall ske. et är att eleven får en realistisk uppfattning om körning i halka. 2 Mörkerkörning 1. Eleven förstår de risker som dålig sikt medför, speciellt då det gäller den lätta trafiken. 2. Eleven kan göra rätta iakttagelser och anpassa hastigheten enligt rådande sikt. 3. Eleven kan använda fordonets belysning rätt vid körning och parkering i mörker. Självstudier Lärobok Teoretisk undervisning att se och synas i mörker vilka sätt det finns för att undvika farliga situationer vid körning i mörker att använda fordonets belysning i mörker: vid mötande trafik, vid omkörningar och vid parkering. 13

14 Körundervisning Som regel före avläggandet av det kortvariga (första) körkortet. Två körpass med demonstrationer och övningar. Om möjligt skall dessa hållas och utföras på ett område som är avskilt från trafik eller på ett område med ringa trafik. Demonstrationer Hur syns en fotgängare (och hur upplever fotgängaren att han eller hon syns) i en mötessituation. Hur skall bilens belysning används vid mötande trafik och i omkörningssituationer. Sätt att göra en parkerad bil synlig i mörker. Övningar att använda bilens belysning vid mötande trafik och i omkörningssituationer att varna övrig trafik då man parkerar i mörker tillämpningsövningar. Bedömning Efter undervisningen diskuterar läraren och eleven för att komma fram till en gemensam syn på hur körning i mörker skall ske. et är att eleven får en realistisk uppfattning om mörkerkörning. Förarexamen Förarexamen omfattar ett teoriprov och ett körprov. Efter godkänt teoriprov får eleven gå upp i körprovet. I förarexamen bedöms elevens trafikkunskaper, körskicklighet och körsätt. Vid bedömningen fästs uppmärksamhet vid att eleven beter sig på ett säkert, hänsynsfullt och miljövänligt sätt i trafiken. Allt detta skall kunna observeras i elevens körsätt och examensmottagaren skall beakta detta då han eller hon bildar sig en helhetsuppfattning om körkortsaspiranten. Kriterierna i Fordonsförvaltningscentralens direktiv för bedömning av körprovet är identiska med de kriterier som används i undervisningen. 1. Man konstaterar att eleven är förtrogen med vad som ingår i förarexamen och kan tillämpa det. 2. Man konstaterar att elevens beteende i trafiken är säkert, hänsynsfullt och miljövänligt. Mellanskedet Under mellanskedet övar eleven att köra självständigt och bedömer sig själv som bilförare. Om eleven råkar ut för en olycka eller en kritisk situation skall han analysera de orsaker som lett till detta och fundera på vad han eller hon kan göra för att undvika liknande situationer i framtiden. Vidare skall eleven analysera hur ekonomiskt hans eller hennes körsätt är. I mellanskedet följs den nya förarens förseelser i trafiken noga upp. Om undervisningen i mörkerkörning har uppskjutits, till exempel på grund av att bilskoleundervisningen infallit under den ljusa årstiden, skall mörkerkörningen göras i mellanskedet genast då förhållandena medger det. 1. Eleven övar på ett mångsidigt sätt och analyserar aktivt sitt körsätt, med sikte på att körsättet skall vara säkert och ekonomiskt. 2. Eleven gör sig inte skyldig till trafikförseelser eller olyckor i trafiken. Utbildningens andra skede I undervisningen riktas speciell uppmärksamhet på elevens sociala samspel i trafiken samt på att hans eller hennes körsätt och attityder är förutseende, ekonomiska och ekologiska. 1. Förarutbildningens andra skede syftar till att ge eleven fördjupade kunskaper, färdigheter och attityder i att köra säkert, ta hänsyn till andra vägtrafikanter och uppnå ett ekologiskt körsätt. 14

15 Innehåll och uppläggning Förarutbildningens första skede, mellanskede och andra skede utgör en pedagogisk helhet. Utbildningen i det andra skedet av förarutbildningen är upplagd i två huvudavsnitt: individuell bedömning och gruppundervisning. Indelningen av undervisningen på detta sätt ökar möjligheterna att utnyttja elevens egna erfarenheter i undervisningen, varvid man kan använda aktiva undervisningsmetoder. Avsnitt: Individuell bedömning: längd: 1 lektion och 2 körpass innehåll elevens bedömning av sitt eget körsätt och elevens samspel med andra vägtrafikanter (1/2 lektion) bedömning av körningen (2 körpass) feedbacksamtal (1/2 lektion). Avsnitt: Gruppundervisning: längd: 3 lektioner och 6 körpass innehåll demonstrationer och övningar på övningsbana (6 körpass) teoridel (3 lektioner). Det individuella bedömningsavsnittet skall vara genomfört innan eleven deltar i gruppundervisningen. Syftet med den individuella bedömningen är att aktivera deltagarna samt att utreda vad deltagarna behöver lära sig. Vid de individuella feedbacksamtalen utgår man från elevens egen bedömning av sitt körsätt och sin körstil, elevens förmåga till samspel i trafiken samt resultatet av bedömningskörningen. Vid undervisningen på övningsbanan får det finnas högst sex (6) elever/lärare och övningsplats. För den undervisning som ges på övningsbanan finns särskilda anvisningar. I körning på övningsbana ingår: demonstrationer, genom vilka man åskådliggör de grundläggande färdigheterna i bilkörning körträning, genom vilken eleven ökar sin egen körskicklighet praktiska körövningar, som fungerar som en länk mellan övning och verkliga trafiksituationer. Den teoretiska undervisningen sker i en godkänd undervisningslokal. I teoridelen ingår tre huvudområden: Risker i trafiken (1 lektion) Socialt samspel i trafiken (1 lektion, efter undervisningen på övningsbanan) Ett förutseende och ekonomiskt körsätt (1 lektion, efter undervisningen på övningsbanan). Undervisningens syfte är att eleven efter genomgången undervisning skall kunna bedöma och utveckla sig själv, sitt körsätt och sitt beteende i trafiken. 15