BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen"

Transkript

1 BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen Nr 7-8 / 2012 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP Sverige når EU-målet om förnybar energi redan i år Sverige kommer redan 2012 att nå upp till EU-målet om förnybar energi. Enligt EU:s förnybarhetsdirektiv ska Sverige ha 49 procent förnybar energi Men redan i år kommer vi att ha 49,6 procent. Det visar Svebios analys av Energimyndighetens senaste kortsiktsprognos, som kom 14 augusti. Det är en kraftig ökning jämfört med startåret 2005, då Sverige enligt den officiella EU-statistiken (Eurostat) hade 39,8 procent förnybar energi. EU räknar med slutlig energianvändning, inklusive distributionsförluster. Torv får inte räknas med, och bara hälften av energin från förbränning av hushållsavfall för el- och värmeproduktion. Man får däremot också räkna med frivärme från mark, vatten och luft som utvinns via värmepumpar, som inte räknas med i den svenska statistiken, vare sig som tillförsel eller Nu slocknar glödlampan för gott FORTS 4 I mer än ett sekel har glödlampan lyst upp de svenska hemmen men snart slocknar den för gott. Den 1 september förbjuds alla glödlampor i EU. I Sverige beräknas hushållens elnota minska med tio procent. SID Växthusen byter från olja till biobränslen Ny statistik från Jordbruksverket visar att växthusen under de senaste åren i mycket stor utsträckning bytt bränsle från olja och naturgas till biobränslen. Men fortfarande finns det 157 GWh eldningsolja och 87 GWh naturgas att konvertera i de svenska växthusen. SID Energianvändning i växthus, GWh, 2008 och Fossila bränslen Biobränslen El Fjärrvärme Innehållsförteckning Sverige når EU-målet om förnybar energi redan i år 1 Utredning om fossiloberoende fordonsflotta 2 Växthusen byter från olja till biobränslen 3 Allt fler biogasanläggningar i lantbruket 4 Ökad gräns för stöd 4 EU-kommissionen vill ändra tidsschemat för auktionering av utsläppsrätter 4 Avtal mellan EU och Australien om gemensam utsläppshandel 5 NER 300 listning Svensk energiteknik är topplacerad 5 Nu slocknar glödlampan för gott 6 Information om nya föreskrifter om hantering av kontaminerad aska 6 BioenergyConnect en global mötesplats för bioenergi 6 Marknaderna 7 Fortsatt stark elbalans efter regnig sommar 7 Kraftiga svängningar på oljemarknaden under sommaren 7 Bra marknad för E85 7 Pressmeddelanden 8 Sverige når EU-målet om förnybar energi åtta år före utsatt tid 8 Remissyttranden 8 Bioenergi i pressen 10 BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Torsgatan12, Stockholm Tel , Fax , Manusstopp för detta nummer:

2 FORTS FRÅN SID 1. som användning. Vattenkraften normaliseras, vilket innebär att man räknar med en normalproduktion. Årets höga vattenkraftsproduktion orsakad av bra vattenföring i älvarna, kan man alltså inte tillgodoräkna sig. Så här har Svebio kommit fram till 49,6 procent: I täljaren (ovanför strecket): Biobränslen, exklusive omvandlingsförlust i värmeverk och kraftverk, men inklusive distribution 111 TWh. Hälften av avfallsenergi 8,5 TWh. Vattenkraft, normaliserat 68 TWh. Vindkraft 7 TWh. Frivärme från värmepumpar 9 TWh. Totalt 203,5 TWh. I nämnaren (nedanför strecket): Total slutlig energianvändning 384 TWh. Distributionsförluster i elnät och fjärrvärmenät 17 TWh. Värmepumparnas frivärme 9 TWh. Totalt 410 TWh. Alla siffror är baserade på Energimyndighetens kortsiktsprognos och på den svenska lägesrapporten om förnybar energi från december Om man tar 203,5 genom 410 blir det 46,9 procent. Om man räknar med kortsiktsprognosens siffra för vattenkraft i år, 70 TWh, blir förnybarhetsandelen 50,1 procent, vilket överträffar riksdagens mål om att nå 50 procent Men enligt Svensk Energis statistik ligger vi nu på en vattenkraftsproduktion på 79,5 TWh på årsbasis. Om den siffran står sig till årets slut blir förnybarhetsandelen för 2012 i praktiken 52,4 procent. Målet nått även i transportsektorn Även för transportsektorn gäller att EU-målet för 2020 kommer att nås i år. Målet är här 10 procent, lika för alla EU:s medlemsländer. Här får man göra dubbelräkning för biodrivmedel som framställts ur avfall och restprodukter, t ex biogas från gödsel och Utredare är Thomas B Johansson som är professor i Lund, verksam vid Internationella miljöinstitutet i Lund, och huvudsekreterare är Per Kågesson, professor vid KTH och en känd miljö- och energidebattör. Så här skriver regeringen i sitt pressmeddelande 5 juli: För att klara regeringens vision om ett klimatneutralt Sverige år 2050 krävs en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Det innebär en omställning av såväl våra fordon, vilka bränslen som driver dem och hur vi använder dem. Den utredning som nu tillsätts ska kartlägga möjliga handlingsalternativ och identifiera möjliga åtgärder för hur Sverige ska nå en fossiloberoende fordonsflotta. Omställningen av transportsektorn är en av de största utmaningarna vi står inför. Utredningen med Thomas B Johansson i spetsen har att hantera ett antal komplexa frågor. Deras svar kommer att vara det avgörande beslutsunderlaget i det fortsatta arbetet med att uppnå regeringens ambitiösa mål och visioner för transportsektorn, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt. Utredningen kommer att spänna över allt från tillförsel av energi till fordonsflottan, infrastrukturen, fordonen och olika slags trafik. Utredningens utgångspunkt bör vara att hållbara, förnybara, drivmedel och el behöver öka sina andelar i transportsektalloljediesel. Kortsiktsprognosen ger inget underlag för att göra en exakt beräkning, men Energimyndigheten skriver att andelen förnybart 2011 preliminärt uppgick till 9,8 procent och att vi redan nu kan ha nått målet på 10 procent. Både när det gäller målet totalt på 49 procent och målet för transportsektorn på 10 procent har alltså Sverige uppnått EU-målen åtta år före utsatt tid. Bioenergin i kortsiktsprognosen Användningen av bioenergi, inklusive torv och avfall, var enligt den slutliga statistiken 141 TWh Det var ett extremt kallt år vilket drev upp förbrukningen av biobränslen i värmesektorn (fjärrvärme och enskilda hushåll). För 2011 uppger Energimyndigheten att bioenergitillförseln sjönk till 132 TWh (114 TWh biobränslen, 3 TWh torv och 15 TWh avfall). För 2012 räknar man med en ökning till 138 TWh (118 TWh biobränslen, 3 TWh torv och 17 TWh avfall). För 2013 och 2014 anger man 140 TWh respektive 141 TWh. Det tar alltså några år att komma upp till den extra höga siffran från Statistiken visar hur starkt väderberoende bioenergin är. Elöverskott i flera år framöver Energimyndighetens beräkning av elbalansen visar att det i år blir ett exportöverskott på 11,4 TWh och att elexporten blir 12 TWh 2013 och 13 TWh Men vi vet av aktuell statistik från Svensk Energi att Sverige redan fram till slutet av augusti exporterat omkring 18 TWh. Vattentillgången är god och det mesta tyder på att vi får en elexport över 20 TWh under året. Den mycket starka elbalansen pressar priserna, vilket vi sett under sommaren. Utredning om fossiloberoende fordonsflotta Regeringen tillsatte den 5 juli, mitt under Almedalsveckan, den länge emotsedda utredningen om fossiloberoende fordonsflotta torn, samtidigt som fordonseffektiviteten behöver förbättras och utsläppen av växthusgaser minska. Utredaren ska också studera de samhällsekonomiska effekterna av omställningen och även titta på finansieringen av de åtgärder som föreslås. Thomas B Johansson är väl lämpad att ta sig an denna uppgift. Han är verksam vid internationella miljöinstitutet i Lund och en av Sveriges främsta experter på energiområdet. Han har en bakgrund som professor i energisystemanalys vid Lunds universitet och har bland annat haft uppdrag för FN-organen Unesco och UNDP. De senaste fem åren har Thomas B Johansson lett Global Energy Assessment, som är en stor vetenskaplig utvärdering av lokala och globala energifrågor i ljuset av hållbar utveckling. Han kommer i utredningsarbetet att biträdas av huvudsekreteraren Per Kågeson, som är professor i miljösystemanalys med inriktning på transportsektorn vid KTH i Stockholm. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande den 31 oktober Direktivet Så här lyder sammanfattningen av direktivet: I regeringens proposition En sammanhållen svensk klimatoch energipolitik - Klimat (prop. 2008/09:162) redogörs för den långsiktiga prioriteringen att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen samt för visionen att Sverige FORTS 4 2

3 FORTS FRÅN SID ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta ska ses som ett steg på vägen mot visionen för En särskild utredare ska kartlägga möjliga handlingsalternativ samt identifiera åtgärder för att reducera transportsektorns utsläpp och beroende av fossila bränslen i linje med visionen för Åtgärderna kan avse alla de relevanta aspekter som har betydelse för att uppnå den långsiktiga prioriteringen för 2030 samt visionen för 2050 med avseende på transportsektorn. Detta kan bl.a. avse tillförsel av energi till fordonsflottan samt infrastruktur, fordon och olika slags trafik. Utgångspunkten bör vara att hållbara, förnybara, drivmedel och el behöver öka sina andelar i transportsektorn, samtidigt som fordonseffektiviteten bör förbättras och utsläppen av växthusgaser minska. Utredaren ska vidare analysera i vilken grad olika handlingsalternativ och åtgärder riskerar att leda till eventuell fastlåsning i vissa tekniker eller till vissa energibärare. Utredaren ska beakta de samhällsekonomiska och offentligfinansiella effekterna samt i förekommande fall ange förslag till finansiering. Som redan nämnts ska prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta ses som ett steg på vägen mot visionen för Då arbetet med den långsiktiga prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 sker koordinerat med och som ett led i arbetet med visionen för 2050, ska en viktig del av utredarens arbete vara att analysera olika alternativ för hur begreppet fossiloberoende fordonsflotta kan ges en innebörd som stöder regeringens arbete med att nå visionen för Svebio kommentar: Utredningens namn är Fossiloberoende fordonsflotta - ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Redan i namnet ser man spår av regeringens vånda. Istället för att sätta fokus på årtalet 2030 pekar man på det mål som gäller för 2050, där regeringen talar om nettonollutsläpp, som inte alls behöver betyda att alla fossila bränslen är utmönstrade. Det har tagit mycket lång tid att få igång den här utredningen och enas om direktiven mellan allianspartierna och de olika departementen. Målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 fanns med redan i energiuppgörelsen 2009, för tre och ett halvt år sedan. Men först nu ska målet ges konkret innehåll. Utredningen tar drygt ett år i anspråk. Därefter följer remissbehandling. Det lär knappast bli några konkreta åtgärder förrän i budgeten hösten 2014, i skuggan av nästa valrörelse. Utredarna är två meriterade experter. Thomas B Johansson har suttit i Svebios styrelse. Per Kågesson har stor kunskap om trafik, bilar och drivmedel. Tyvärr har han ofta haft en avog inställning till biodrivmedel. Men vi kan räkna med att det blir en kompetent genomförd utredning, och Svebio kommer att medverka till att utredningen får bra underlag om biodrivmedel. Parallellt med att regeringen låter utreda fossiloberoende fordonsflotta 2030 pågår en utredning om kvotplikt för biodrivmedel. Den här utredningen tillsattes före sommaren och utredare är Linus Klackenberg. Svebio är representerat i utredningens referensgrupp genom Lena Dahlman. Den här utredningen är hårt uppstyrd av de ställningstaganden regeringen redan gjort i vårbudgeten, till förmån för kvotplikt för lågblandade biodrivmedel. Oklarheten om skattebefrielsen för högblandade och rena biodrivmedel kvarstår. Att införa ett kvotsystem och överge linjen med skattebefrielse skapar låsningar som utredningen om fossiloberoende fordonsflotta måste förhålla sig till. Det hade varit klokare av regeringen att först utreda hur man ska nå fram till ett fossiloberoende transportsystem med nollutsläpp av koldioxid, och därefter utformat styrmedel som leder fram till målet. Nu verkar man i det korta perspektivet i första hand tänka på budget- och skatteteknik och skjuter visionerna och klimatpolitiken på framtiden. Växthusen byter från olja till biobränslen Ny statistik från Jordbruksverket visar att växthusen under de senaste åren i mycket stor utsträckning bytt bränsle från olja och naturgas till biobränslen. Men fortfarande finns det 157 GWh eldningsolja och 87 GWh naturgas att konvertera i de svenska växthusen. Användningen av biobränslen för uppvärmning av växthus ökade mycket kraftigt, från 138 GWh 2008 till 666 GWh Det var framför allt användningen av oförädlade biobränslen som bark, flis och spån som ökade från 107 GWh till 617 GWh, eller från kubikmeter till kubikmeter. Även pelletsförbrukningen ökade från ton till ton. Svebio kommentar: Växthusnäringen har genom åren skyddats med låga energi- och koldioxidskatter på samma sätt som den tunga industrin. Men från 2005 fram till idag har det skett en total omvandling av branschens energiförsörjning, i första hand driven av de stigande oljepriserna använde växthusen fortfarande över kubikmeter olja och 200 GWh na- turgas. Idag har oljeanvändningen reducerats med två tredjedelar till kubikmeter och gasanvändningen har minskat till 87 GWh. Istället har användningen av biobränslen ökat sjutton gånger om. Av den totala energiförbrukningen på drygt 1 TWh i växthusen står bioenergin för två tredjedelar och de fossila bränslena för bara en fjärdedel. Men också den fjärdedelen borde man ganska snabbt kunna ersätta så att de svenska växthusen blir helt fossilbränslefria och CO 2 -neutrala. Den resterande delen är el och fjärrvärme. Se illustrationen på sid 1. 3

4 Allt fler biogasanläggningar i lantbruket Mellan mars och juni i år har länsstyrelserna beviljat investeringsstöd till nio biogasanläggningar på olika gårdar. Det totala antalet anläggningar som beviljats investeringsstöd har därmed ökat från 37 till 46. En ökning med 20 procent under de tre senaste månaderna. Möjligheten till stöd har funnits sedan Jordbruksverket vill att fler ska satsa på närproducerad energi från landsbygden. Just rötning av stallgödsel för biogasproduktion är extra bra eftersom det ger tre klimatnyttor på en gång. För det första ersätter biogasen fossilt bränsle om det används som fordonsbränsle. För det andra ger det en minskning av utsläpp av metan vid lagring av stallgödsel. För det tredje minskar behovet av mineralgödsel genom att kvävetillgängligheten ökar i jämförelse med orötad stallgödsel. Lantbrukare och andra företagare på landsbygden som investerar i produktion eller förädling av biogas kan få upp till 30 procent i investeringsstöd. Biogasanläggningar finns i djurtäta områden. På Jordbruksverkets webbplats finns en karta över de anläggningar som fått stöd. Kartan visar främst att gårdsbiogas- anläggningarna är koncentrerade till djurtäta områden där det finns mycket råvara till produktionen, det vill säga stallgödsel. Om regionen eller kommunen prioriterar frågan spelar också roll. Redan märks tydliga klusterbildningar, till exempel mellan Herrljunga och Vårgårda i Västergötland och utanför Falkenberg i Halland, säger Ragni Andersson. Ökad gräns för stöd I början av juli fick regeringen klartecken från EU om att lyfta taket för hur mycket stöd man får ge till en enskild biogasanläggning i lantbruket. Taket har hittills varit 1,8 miljoner kr, men kan nu höjas till 68 miljoner kr. Detta möjliggör stöd till projekt där flera lantbrukare kan gå samman om en stor gemensam anläggning. Det börjar nu finns en hel del ansökningar som väntar på besked. Totalt i landet uppgavs det för några veckor sedan finnas ansökningar med ett investeringsbelopp på 522 miljoner kronor. Inom landsbygdsprogrammet finns det nu en pott på miljoner kronor som ännu inte är fördelade. Sedan måste nya medel anslås, eller pengarna tar slut. EU-kommissionen vill ändra tidsschemat för auktionering av utsläppsrätter De låga priserna på utsläppsrätter och ett växande överskott av utsläppsrätter gör att utsläppsrättshandeln har mycket svag styrande verkan inom EU. Det här har lett till krav på åtgärder och sedan mitten av maj har EU-kommissionen arbetat med att ta fram förslag till åtgärder för att styra upp systemet, och därmed få upp priset på utsläppsrätter. Den 25 juli kom ett förslag om att ändra tidsschemat för auktioneringen av utsläppsrätter, dvs senarelägga auktionering. Efter sommaruppehållet ska kommissionen återkomma med ytterligare förslag. Vi citerar ur pressmeddelandet från kommissionen 25 juli: EU:s utsläppshandel har ett växande överskott på utsläppsrätter som byggts upp under de senaste åren, säger klimatkommissionär Connie Hedegaard. Det är inte förnuftigt att avsiktligt fortsätta att översvämma en marknad där det redan finns ett överskott. Därför banar kommissionen i dag väg för en ändring av tidsschemat för auktionering av utsläppsrätter. Det är en kortsiktig åtgärd som kommer att förbättra marknadens funktion. Om den politiska viljan finns, kan alla nödvändiga beslut fattas innan nästa auktioneringsfas inleds i början av Nu är det upp till Europaparlamentet och EU-länderna att leverera. Efter sommaruppehållet kommer kommissionen också att presentera förslag till långsiktiga strukturåtgärder. I fas tre av EU:s utsläppshandel, , kommer många utsläppsrätter att auktioneras ut, och intäkterna går till medlemsländerna. Senareläggning av auktionering 2010 fastställdes tidsschemat för och fördelningen av de utsläppsrätter som ska auktioneras ut under den tredje handelsperiodens åtta år i en kommissionsförordning. Detta ändrades genom ett beslut 2011, vilket innebar att en del av auktionsvolymen flyttas från 2013 och 2014 till 2012 för att skapa en ordnad övergång från utsläppshandelns fas 2 till fas 3. Med tanke på den makroekonomiska utvecklingen under senare år finns det anledning att överväga ytterligare en ändring av tidsschemat genom att en del av auktionsvolymen flyttas från till slutet av fas 3. Kommissionen föreslår i dag en teknisk ändring av direktivet om utsläppshandel för att inleda processen och skapa den stabilitet på marknaden som krävs för en eventuell framtida ändring av tidsschemat. Syftet med ändringen är att klargöra att kommissionen i undantagsfall kan ändra tidsschemat för auktioner under en handelsperiod för att koldioxidmarknaden ska fungera på ett ordnat sätt. Ändringen görs i auktioneringsförordningen. Senare i år kommer kommissionen att lägga fram en första rapport om den europeiska koldioxidmarknadens funktion. Detta innebär en möjlighet att inleda en ingående debatt om vilka strukturella åtgärder som kan behövas för att lösa frågorna inom EU:s utsläppshandel. Bakgrund: EU:s utsläppshandel och fas 3 EU:s utsläppshandel omfattar ungefär industrianläggningar och 45 procent av EU:s utsläpp. Från och med i år ingår även luftfarten i systemet. I den tredje fasen av utsläppshandeln ( ) måste utsläppen från industrianläggningar sänkas till 21 procent under 2005 års nivåer. De största förändringarna under den tredje fasen är en övergång från tak som fastställs på medlemsstatsnivå till ett tak per sektor för hela EU, en övergång från främst gratis tilldelning till att över hälften av utsläppsrätterna auktioneras ut, en harmonisering av reglerna för gratis tilldelning baserat på långtgående riktmärken för hela EU. 4

5 Avtal mellan EU och Australien om gemensam utsläppshandel EU-kommissionen och Australien har kommit överens om att länka samman sina handelssystem för handel med utsläppsrätter. Överenskommelsen har träffats mellan EU:s klimatkommissionär Connie Hedegard och Australiens energiminister Greg Combet. EU-kommissionen och Australien har kommit överens om att länka samman sina handelssystem för handel med utsläppsrätter. Överenskommelsen har träffats mellan EU:s klimatkommissionär Connie Hedegard och Australiens energiminister Greg Combet. Överenskommelsen måste godkännas av EU (rådet och parlamentet) och av det australiska parlamentet senast Samarbetet innebär konkret att utsläppsrätter i EU ska kunna köpas av australiska aktörer från 1 juli 2015 och att det senast 1 juli 2018 ska vara möjligt att fritt handla med utsläppsrätter inom hela det gemensamma systemet. NER 300 listning Svensk energiteknik är topplacerad Av Sveriges nio inlämnade ansökningar till EUs utlysning NER 300 har fyra ansökningar fått topplaceringar samt ytterligare två fått reservplacering i den preliminära listan för projekt som får stöd. Sverige, genom Energimyndigheten, lämnade den 9 maj 2011 i, konkurrens med 29 länder (EU + Kroatien), in nio svenska ansökningar till Europeiska Kommissionen och Europeiska Investeringsbanken. Ansökningarna avser svenska storskaliga demonstrationsprojekt kring bioenergi, vindkraft och Smarta Nät. Nästa steg är att EU-kommissionen, beroende av bl a tillgängliga medel, fattar beslut om vilka av de utvalda projekten som blir beviljade stöd, vilket förväntas ske i slutet av De fyra svenska projekten ligger mycket bra till bland de ca 16 förnybara energiprojekten som Kommissionen bedömer får stöd i första omgången. Det är ett mycket gott betyg för svensk energiforskning och energikunnande, säger Michael Rantil vid Energimyndigheten. Den första omgången av NER 300 finansieras av försäljningen av 200 miljoner utsläppsrätter och man räknar med att det kommer att finnas mellan 1,3 till 1,5 miljarder euro, dvs mer än 10 miljarder kronor, att fördela på projekten. Det är möjligt att få maximalt tre projektstöd per land. NER 300 är ett av världens största finansieringsprogram för kommersiella demonstrationsprojekt för förnybar energi, som innefattar bioenergi, solenergi, geotermisk energi, vindkraft, vågkraft, vattenkraft samt Smarta Nät och miljösäker avskiljning och geologisk lagring av CO 2 (CCS). NER 300 är en unik utlysning som ger möjlighet att få 50 procent av merkostnaderna jämfört med kostnader för en konventionell anläggning. NER300 är ett bland flera finansieringsinstrument för att nå EU:s mål till år Projekten ska innehålla relativt små risker samtidigt som de ska ha tagit utvecklingssteg som tidigare inte har visats i den skalan. De fyra topprankade projekten som kan få stöd är: Vindpark Blaiken - Blaiken Vind AB, söker inom kategorin Onshore-vindturbiner optimerade för kallt klimat (kompatibla med temperaturer under -30 C och för svåra isförhållanden), nominell kapacitet 25 MW. Pyrogrot - Billerud AB söker inom kategorin Lignocellulosa till intermediära fasta, vätskeformiga eller slurryformiga bioenergibärare via pyrolys, med en kapacitet på ton slutprodukt per år. Slutprodukten är pyrolysolja. Smart Grid Gotland - Gotlands Energi AB söker inom kategorin Förvaltning och optimering av förnybar energi och optimering för små- och medelskaliga decentraliserade kraftverk i landsbygdsmiljö, med betoning på vindkraft (Smarta Nät): 20 MW för lågspänningsnät och 50 MW för medelspänningsnät. GoBiGas 2 - Göteborg Energi AB söker inom kategorin Lignocellulosa till syntetisk naturgas eller syntesgas och/eller till energi via förgasning, med en kapacitet på 40 miljoner normalkubikmeter slutprodukt per år eller 100 GWh elektricitet per år. De två projekten som har fått reservplats är: E.ON Bio2G Sweden - E.ON Gasification Development söker inom kategorin Lignocellulosa till syntetisk naturgas eller syntesgas och/eller till energi via förgasning, med en kapacitet på 40 miljoner normalkubikmeter slutprodukt per år eller 100 GWh elektricitet per år. Slutprodukt är SNG för värme och drivmedel. MTCT - Multi-megawatt Turbines in Complex Terrain - Svevind AB söker inom kategorin Onshore-vindturbiner optimerade för komplex terräng, nominell kapacitet 25 MW. Svebio kommentar: Som Energimyndigheten framhåller är det ett mycket gott betyg till svensk förnybar energiteknik att det finns fyra svenska projekt med bland de 16 som fått högsta prioritet av EU-kommissionen. Det finns samtidigt en rad projektägare som känner besvikelse över att man inte hör till de utvalda och flera projekt kommer säkert att läggas på is efter negativt besked från EU. NER 300-stödet är ett resultat av att EU ville stötta utvecklingen av CCS, koldioxidlagring från fossila kraftverk, med pengar från auktionerade utsläppsrätter. För att göra åtgärden mer smaklig avdelades också pengar till utvecklingsprojekt för förnybar energi. Hur stor stödsumman blir hänger alltså ihop med priset på utsläppsrätter. Och det priset ligger idag på endast 7 8 euro per ton CO 2. Om priset på utsläppsrätter hade legat på 20 eller 30 euro hade tre, fyra gånger så mycket pengar varit tillgängliga för de här projekten. De projekt som sökt pengar är i allmänhet mycket kapitalintensiva och innehåller en hög andel ny teknik. Privata investerare måste ha hjälp av offentliga medel för att projekten ska kunna genomföras. Om NER 300-stödet inte räcker kommer projekten inte att bli av, alternativt måste svenska staten skjuta till medel. Pressmeddelande från Energimyndigheten 16 juli 5

6 Nu slocknar glödlampan för gott I mer än ett sekel har glödlampan lyst upp de svenska hemmen, men snart slocknar den för gott. Den 1 september förbjuds alla glödlampor i EU. I Sverige beräknas hushållens elnota minska med tio procent. Glödlampan började avvecklas för tre år sedan och nu är det slutligen 40-, 25- och 15-wattslamporna som går i graven. Utfasningen har gått över förväntan. Det hamstrades lite i början men det var mer snack än stora volymer, inte mer än en månads överförsäljning, säger Magnus Frantzell, vd för Belysningsbranschen. Ett problem har enligt Frantzell varit att hitta förhållandevis billiga lågenergilampor av bra kvalitet. De bättre lamporna har haft svårt att hävda sig, och det har funnits en hel del skräp på marknaden. Men EU har stramat upp kraven och i dag finns många bra alternativ bland lågenergilampor, halogenlampor och ledlampor (lysdiod). Om ett år skärps kraven ytterligare på ledlamporna vad gäller låg energiförbrukning, bra kvalitet, lång livslängd och god färgåtergivningsförmåga. Det senaste halvåret har ledlampan ökat kraftigt och lågenergilampan är redan på tillbakagång. Den kommer att försvinna i takt med att den nya ledtekniken utvecklas, säger Magnus Frantzell. Han bedömer att ledtekniken fortfarande har en stor utvecklingspotential, med bättre ljusfärger, ökad livslängd och lägre energiåtgång, samtidigt som priset kommer att sjunka. Lågenergilampan är mycket energisnål, den drar runt en femtedel så mycket el som glödlampan, men är fortfarande i dyraste laget. Och en nackdel är att den innehåller kvicksilver, om än i mycket små mängder. Varje år slängs lågenergilampor på fel ställe, i glasigloos, bland elavfall eller i soporna. Regeringen har reagerat och krävt att branschen ska ordna betydligt fler insamlingsställen. Halogenlampan är ett billigare alternativ i väntan på att priserna på ledlampan ska sjunka. Men när EU:s krav skärps 2016 bedöms den också vara på väg ut. (källa TT) Information om nya föreskrifter om hantering av kontaminerad aska Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram föreskrifter och allmänna råd (SSMFS 2012:3) om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska. Föreskrifterna börjar gälla den 1 september Då upphör föreskrifterna (SSMFS 2008:16) om hantering av trädbränsleaska kontaminerad med cesium-137 att gälla. Innehållet i de gamla föreskrifterna har förenklats och förts in i de nya föreskrifterna. Denna information berör främst ansvariga för förbränningsanläggning för energiproduktion där mer än 100 ton torrsubstans aska per år uppkommer från torv eller trädbränsle och där askan kan vara kontaminerad, deponi eller anläggningsarbete där sådan aska hanteras, eller verksamhet där man kommer i kontakt med torv- och trädbränsleaskan på annat sätt. Aska från torv eller trädbränsle kan vara kontaminerad med cesium-137 från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 eller med de naturligt förekommande radioaktiva ämnena uran, torium och kalium som finns i vissa torvmyrar. När sådan aska hanteras kan människor utsättas för stråldoser. Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram föreskrifter för att säkerställa ett gott strålskydd. Föreskrifterna reglerar användning av energitorv och hantering av kontaminerad aska vid förbränningsanläggning. Här ingår även askåterföring till skogsmark, användning i anläggningsarbeten, deponering och övrig återvinning. Människor och miljö ska skyddas mot läckage från anläggningsarbeten och deponier med kontaminerad aska. För kontaminerad aska som till mer än 80 procent består av trädbränsleaska behöver bara föreskrifternas krav som gäller cesium-137 tillämpas. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att ett tjugotal förbränningsanläggningar som eldar torv behöver tillämpa föreskrifternas krav för de naturligt förekommande radionukliderna. Detta gäller även de övriga verksamheter som hanterar askan. Mer information finns på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats, där särskilt följande dokument är relevanta: Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:3) om hantering av kontaminerad aska. Introduktion till föreskrifterna SSMFS 2012:3. Vägledning till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (SSMFS 2012:3) om hantering av kontaminerad aska. BioenergyConnect en global mötesplats för bioenergi BioenergyConnect är en skräddarsydd hemsida för företag och enskilda som arbetar med bioenergi, som har byggts upp av World Bioenergy Association. BioenergyConnect lanserades i samband med World Bioenergy 2012 i Jönköping i våras och finns nu tillgänglig för alla företag som vill presentera sig och göra affärer på den internationella arenan. En plattform för nätverkande och för att underlätta för företag och individer att söka information och dela nyheter, att hitta service, nyheter och produkter. Enskilda individer kan registrera sig gratis. Företag kan registrera sig och mot en avgift lägga ut material som nyheter, rapporter, bilder, video, broschyrer, anställdas profiler, arbetstillfällen, möten, produkter, serviceerbjudanden osv. Man hittar BioenergyConnect på Karin Haara på WBA:s kansli kan ge ytterligare information, tel

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi REMISSYTTRANDE 2011 04 04 N2009/5373/E Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energikälla

Bioenergi Sveriges största energikälla Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

GLENCORES LEDNING MILJARDÄRER EFTER BÖRSNOTERING

GLENCORES LEDNING MILJARDÄRER EFTER BÖRSNOTERING MAJ 2011 GOLDMAN SACHS TROR PÅ HÖJDA OLJEPRISER Goldman Sachs tror på höjda råvarupriser inklusive olja. Efter de senaste nedgångarna i vissa råvarupriser tror banken med den största råvaruhandeln på höjda

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel Promemoria 2007-06-26 N2008/4799/E Näringsdepartementet Energi Rapport i enlighet med direktivet 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Medlemsnytt December 2013

Medlemsnytt December 2013 Medlemsnytt December 2013 Kära O2-medlem, Vi kan glädjas åt att det blåst riktigt bra under oktober och november, vilket är bra eftersom vi i övrigt har haft ett något sämre vindår än föregående år. Nu

Läs mer

Biogasdag för lantbrukare. Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige

Biogasdag för lantbrukare. Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige Biogasdag för lantbrukare Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige Presentationen i korthet Produktion och användning av biogas 2013 Marknaden för biogas Framtiden och potentialen Aktuellt

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2013-09- 15 N2013/2837/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Steget före med dina energiaffärer

Steget före med dina energiaffärer Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer