BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen

Transkript

1 BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen Nr 7-8 / 2012 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP Sverige når EU-målet om förnybar energi redan i år Sverige kommer redan 2012 att nå upp till EU-målet om förnybar energi. Enligt EU:s förnybarhetsdirektiv ska Sverige ha 49 procent förnybar energi Men redan i år kommer vi att ha 49,6 procent. Det visar Svebios analys av Energimyndighetens senaste kortsiktsprognos, som kom 14 augusti. Det är en kraftig ökning jämfört med startåret 2005, då Sverige enligt den officiella EU-statistiken (Eurostat) hade 39,8 procent förnybar energi. EU räknar med slutlig energianvändning, inklusive distributionsförluster. Torv får inte räknas med, och bara hälften av energin från förbränning av hushållsavfall för el- och värmeproduktion. Man får däremot också räkna med frivärme från mark, vatten och luft som utvinns via värmepumpar, som inte räknas med i den svenska statistiken, vare sig som tillförsel eller Nu slocknar glödlampan för gott FORTS 4 I mer än ett sekel har glödlampan lyst upp de svenska hemmen men snart slocknar den för gott. Den 1 september förbjuds alla glödlampor i EU. I Sverige beräknas hushållens elnota minska med tio procent. SID Växthusen byter från olja till biobränslen Ny statistik från Jordbruksverket visar att växthusen under de senaste åren i mycket stor utsträckning bytt bränsle från olja och naturgas till biobränslen. Men fortfarande finns det 157 GWh eldningsolja och 87 GWh naturgas att konvertera i de svenska växthusen. SID Energianvändning i växthus, GWh, 2008 och Fossila bränslen Biobränslen El Fjärrvärme Innehållsförteckning Sverige når EU-målet om förnybar energi redan i år 1 Utredning om fossiloberoende fordonsflotta 2 Växthusen byter från olja till biobränslen 3 Allt fler biogasanläggningar i lantbruket 4 Ökad gräns för stöd 4 EU-kommissionen vill ändra tidsschemat för auktionering av utsläppsrätter 4 Avtal mellan EU och Australien om gemensam utsläppshandel 5 NER 300 listning Svensk energiteknik är topplacerad 5 Nu slocknar glödlampan för gott 6 Information om nya föreskrifter om hantering av kontaminerad aska 6 BioenergyConnect en global mötesplats för bioenergi 6 Marknaderna 7 Fortsatt stark elbalans efter regnig sommar 7 Kraftiga svängningar på oljemarknaden under sommaren 7 Bra marknad för E85 7 Pressmeddelanden 8 Sverige når EU-målet om förnybar energi åtta år före utsatt tid 8 Remissyttranden 8 Bioenergi i pressen 10 BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Torsgatan12, Stockholm Tel , Fax , info@svebio.se, Manusstopp för detta nummer:

2 FORTS FRÅN SID 1. som användning. Vattenkraften normaliseras, vilket innebär att man räknar med en normalproduktion. Årets höga vattenkraftsproduktion orsakad av bra vattenföring i älvarna, kan man alltså inte tillgodoräkna sig. Så här har Svebio kommit fram till 49,6 procent: I täljaren (ovanför strecket): Biobränslen, exklusive omvandlingsförlust i värmeverk och kraftverk, men inklusive distribution 111 TWh. Hälften av avfallsenergi 8,5 TWh. Vattenkraft, normaliserat 68 TWh. Vindkraft 7 TWh. Frivärme från värmepumpar 9 TWh. Totalt 203,5 TWh. I nämnaren (nedanför strecket): Total slutlig energianvändning 384 TWh. Distributionsförluster i elnät och fjärrvärmenät 17 TWh. Värmepumparnas frivärme 9 TWh. Totalt 410 TWh. Alla siffror är baserade på Energimyndighetens kortsiktsprognos och på den svenska lägesrapporten om förnybar energi från december Om man tar 203,5 genom 410 blir det 46,9 procent. Om man räknar med kortsiktsprognosens siffra för vattenkraft i år, 70 TWh, blir förnybarhetsandelen 50,1 procent, vilket överträffar riksdagens mål om att nå 50 procent Men enligt Svensk Energis statistik ligger vi nu på en vattenkraftsproduktion på 79,5 TWh på årsbasis. Om den siffran står sig till årets slut blir förnybarhetsandelen för 2012 i praktiken 52,4 procent. Målet nått även i transportsektorn Även för transportsektorn gäller att EU-målet för 2020 kommer att nås i år. Målet är här 10 procent, lika för alla EU:s medlemsländer. Här får man göra dubbelräkning för biodrivmedel som framställts ur avfall och restprodukter, t ex biogas från gödsel och Utredare är Thomas B Johansson som är professor i Lund, verksam vid Internationella miljöinstitutet i Lund, och huvudsekreterare är Per Kågesson, professor vid KTH och en känd miljö- och energidebattör. Så här skriver regeringen i sitt pressmeddelande 5 juli: För att klara regeringens vision om ett klimatneutralt Sverige år 2050 krävs en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Det innebär en omställning av såväl våra fordon, vilka bränslen som driver dem och hur vi använder dem. Den utredning som nu tillsätts ska kartlägga möjliga handlingsalternativ och identifiera möjliga åtgärder för hur Sverige ska nå en fossiloberoende fordonsflotta. Omställningen av transportsektorn är en av de största utmaningarna vi står inför. Utredningen med Thomas B Johansson i spetsen har att hantera ett antal komplexa frågor. Deras svar kommer att vara det avgörande beslutsunderlaget i det fortsatta arbetet med att uppnå regeringens ambitiösa mål och visioner för transportsektorn, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt. Utredningen kommer att spänna över allt från tillförsel av energi till fordonsflottan, infrastrukturen, fordonen och olika slags trafik. Utredningens utgångspunkt bör vara att hållbara, förnybara, drivmedel och el behöver öka sina andelar i transportsektalloljediesel. Kortsiktsprognosen ger inget underlag för att göra en exakt beräkning, men Energimyndigheten skriver att andelen förnybart 2011 preliminärt uppgick till 9,8 procent och att vi redan nu kan ha nått målet på 10 procent. Både när det gäller målet totalt på 49 procent och målet för transportsektorn på 10 procent har alltså Sverige uppnått EU-målen åtta år före utsatt tid. Bioenergin i kortsiktsprognosen Användningen av bioenergi, inklusive torv och avfall, var enligt den slutliga statistiken 141 TWh Det var ett extremt kallt år vilket drev upp förbrukningen av biobränslen i värmesektorn (fjärrvärme och enskilda hushåll). För 2011 uppger Energimyndigheten att bioenergitillförseln sjönk till 132 TWh (114 TWh biobränslen, 3 TWh torv och 15 TWh avfall). För 2012 räknar man med en ökning till 138 TWh (118 TWh biobränslen, 3 TWh torv och 17 TWh avfall). För 2013 och 2014 anger man 140 TWh respektive 141 TWh. Det tar alltså några år att komma upp till den extra höga siffran från Statistiken visar hur starkt väderberoende bioenergin är. Elöverskott i flera år framöver Energimyndighetens beräkning av elbalansen visar att det i år blir ett exportöverskott på 11,4 TWh och att elexporten blir 12 TWh 2013 och 13 TWh Men vi vet av aktuell statistik från Svensk Energi att Sverige redan fram till slutet av augusti exporterat omkring 18 TWh. Vattentillgången är god och det mesta tyder på att vi får en elexport över 20 TWh under året. Den mycket starka elbalansen pressar priserna, vilket vi sett under sommaren. Utredning om fossiloberoende fordonsflotta Regeringen tillsatte den 5 juli, mitt under Almedalsveckan, den länge emotsedda utredningen om fossiloberoende fordonsflotta torn, samtidigt som fordonseffektiviteten behöver förbättras och utsläppen av växthusgaser minska. Utredaren ska också studera de samhällsekonomiska effekterna av omställningen och även titta på finansieringen av de åtgärder som föreslås. Thomas B Johansson är väl lämpad att ta sig an denna uppgift. Han är verksam vid internationella miljöinstitutet i Lund och en av Sveriges främsta experter på energiområdet. Han har en bakgrund som professor i energisystemanalys vid Lunds universitet och har bland annat haft uppdrag för FN-organen Unesco och UNDP. De senaste fem åren har Thomas B Johansson lett Global Energy Assessment, som är en stor vetenskaplig utvärdering av lokala och globala energifrågor i ljuset av hållbar utveckling. Han kommer i utredningsarbetet att biträdas av huvudsekreteraren Per Kågeson, som är professor i miljösystemanalys med inriktning på transportsektorn vid KTH i Stockholm. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande den 31 oktober Direktivet Så här lyder sammanfattningen av direktivet: I regeringens proposition En sammanhållen svensk klimatoch energipolitik - Klimat (prop. 2008/09:162) redogörs för den långsiktiga prioriteringen att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen samt för visionen att Sverige FORTS 4 2

3 FORTS FRÅN SID ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta ska ses som ett steg på vägen mot visionen för En särskild utredare ska kartlägga möjliga handlingsalternativ samt identifiera åtgärder för att reducera transportsektorns utsläpp och beroende av fossila bränslen i linje med visionen för Åtgärderna kan avse alla de relevanta aspekter som har betydelse för att uppnå den långsiktiga prioriteringen för 2030 samt visionen för 2050 med avseende på transportsektorn. Detta kan bl.a. avse tillförsel av energi till fordonsflottan samt infrastruktur, fordon och olika slags trafik. Utgångspunkten bör vara att hållbara, förnybara, drivmedel och el behöver öka sina andelar i transportsektorn, samtidigt som fordonseffektiviteten bör förbättras och utsläppen av växthusgaser minska. Utredaren ska vidare analysera i vilken grad olika handlingsalternativ och åtgärder riskerar att leda till eventuell fastlåsning i vissa tekniker eller till vissa energibärare. Utredaren ska beakta de samhällsekonomiska och offentligfinansiella effekterna samt i förekommande fall ange förslag till finansiering. Som redan nämnts ska prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta ses som ett steg på vägen mot visionen för Då arbetet med den långsiktiga prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 sker koordinerat med och som ett led i arbetet med visionen för 2050, ska en viktig del av utredarens arbete vara att analysera olika alternativ för hur begreppet fossiloberoende fordonsflotta kan ges en innebörd som stöder regeringens arbete med att nå visionen för Svebio kommentar: Utredningens namn är Fossiloberoende fordonsflotta - ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Redan i namnet ser man spår av regeringens vånda. Istället för att sätta fokus på årtalet 2030 pekar man på det mål som gäller för 2050, där regeringen talar om nettonollutsläpp, som inte alls behöver betyda att alla fossila bränslen är utmönstrade. Det har tagit mycket lång tid att få igång den här utredningen och enas om direktiven mellan allianspartierna och de olika departementen. Målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 fanns med redan i energiuppgörelsen 2009, för tre och ett halvt år sedan. Men först nu ska målet ges konkret innehåll. Utredningen tar drygt ett år i anspråk. Därefter följer remissbehandling. Det lär knappast bli några konkreta åtgärder förrän i budgeten hösten 2014, i skuggan av nästa valrörelse. Utredarna är två meriterade experter. Thomas B Johansson har suttit i Svebios styrelse. Per Kågesson har stor kunskap om trafik, bilar och drivmedel. Tyvärr har han ofta haft en avog inställning till biodrivmedel. Men vi kan räkna med att det blir en kompetent genomförd utredning, och Svebio kommer att medverka till att utredningen får bra underlag om biodrivmedel. Parallellt med att regeringen låter utreda fossiloberoende fordonsflotta 2030 pågår en utredning om kvotplikt för biodrivmedel. Den här utredningen tillsattes före sommaren och utredare är Linus Klackenberg. Svebio är representerat i utredningens referensgrupp genom Lena Dahlman. Den här utredningen är hårt uppstyrd av de ställningstaganden regeringen redan gjort i vårbudgeten, till förmån för kvotplikt för lågblandade biodrivmedel. Oklarheten om skattebefrielsen för högblandade och rena biodrivmedel kvarstår. Att införa ett kvotsystem och överge linjen med skattebefrielse skapar låsningar som utredningen om fossiloberoende fordonsflotta måste förhålla sig till. Det hade varit klokare av regeringen att först utreda hur man ska nå fram till ett fossiloberoende transportsystem med nollutsläpp av koldioxid, och därefter utformat styrmedel som leder fram till målet. Nu verkar man i det korta perspektivet i första hand tänka på budget- och skatteteknik och skjuter visionerna och klimatpolitiken på framtiden. Växthusen byter från olja till biobränslen Ny statistik från Jordbruksverket visar att växthusen under de senaste åren i mycket stor utsträckning bytt bränsle från olja och naturgas till biobränslen. Men fortfarande finns det 157 GWh eldningsolja och 87 GWh naturgas att konvertera i de svenska växthusen. Användningen av biobränslen för uppvärmning av växthus ökade mycket kraftigt, från 138 GWh 2008 till 666 GWh Det var framför allt användningen av oförädlade biobränslen som bark, flis och spån som ökade från 107 GWh till 617 GWh, eller från kubikmeter till kubikmeter. Även pelletsförbrukningen ökade från ton till ton. Svebio kommentar: Växthusnäringen har genom åren skyddats med låga energi- och koldioxidskatter på samma sätt som den tunga industrin. Men från 2005 fram till idag har det skett en total omvandling av branschens energiförsörjning, i första hand driven av de stigande oljepriserna använde växthusen fortfarande över kubikmeter olja och 200 GWh na- turgas. Idag har oljeanvändningen reducerats med två tredjedelar till kubikmeter och gasanvändningen har minskat till 87 GWh. Istället har användningen av biobränslen ökat sjutton gånger om. Av den totala energiförbrukningen på drygt 1 TWh i växthusen står bioenergin för två tredjedelar och de fossila bränslena för bara en fjärdedel. Men också den fjärdedelen borde man ganska snabbt kunna ersätta så att de svenska växthusen blir helt fossilbränslefria och CO 2 -neutrala. Den resterande delen är el och fjärrvärme. Se illustrationen på sid 1. 3

4 Allt fler biogasanläggningar i lantbruket Mellan mars och juni i år har länsstyrelserna beviljat investeringsstöd till nio biogasanläggningar på olika gårdar. Det totala antalet anläggningar som beviljats investeringsstöd har därmed ökat från 37 till 46. En ökning med 20 procent under de tre senaste månaderna. Möjligheten till stöd har funnits sedan Jordbruksverket vill att fler ska satsa på närproducerad energi från landsbygden. Just rötning av stallgödsel för biogasproduktion är extra bra eftersom det ger tre klimatnyttor på en gång. För det första ersätter biogasen fossilt bränsle om det används som fordonsbränsle. För det andra ger det en minskning av utsläpp av metan vid lagring av stallgödsel. För det tredje minskar behovet av mineralgödsel genom att kvävetillgängligheten ökar i jämförelse med orötad stallgödsel. Lantbrukare och andra företagare på landsbygden som investerar i produktion eller förädling av biogas kan få upp till 30 procent i investeringsstöd. Biogasanläggningar finns i djurtäta områden. På Jordbruksverkets webbplats finns en karta över de anläggningar som fått stöd. Kartan visar främst att gårdsbiogas- anläggningarna är koncentrerade till djurtäta områden där det finns mycket råvara till produktionen, det vill säga stallgödsel. Om regionen eller kommunen prioriterar frågan spelar också roll. Redan märks tydliga klusterbildningar, till exempel mellan Herrljunga och Vårgårda i Västergötland och utanför Falkenberg i Halland, säger Ragni Andersson. Ökad gräns för stöd I början av juli fick regeringen klartecken från EU om att lyfta taket för hur mycket stöd man får ge till en enskild biogasanläggning i lantbruket. Taket har hittills varit 1,8 miljoner kr, men kan nu höjas till 68 miljoner kr. Detta möjliggör stöd till projekt där flera lantbrukare kan gå samman om en stor gemensam anläggning. Det börjar nu finns en hel del ansökningar som väntar på besked. Totalt i landet uppgavs det för några veckor sedan finnas ansökningar med ett investeringsbelopp på 522 miljoner kronor. Inom landsbygdsprogrammet finns det nu en pott på miljoner kronor som ännu inte är fördelade. Sedan måste nya medel anslås, eller pengarna tar slut. EU-kommissionen vill ändra tidsschemat för auktionering av utsläppsrätter De låga priserna på utsläppsrätter och ett växande överskott av utsläppsrätter gör att utsläppsrättshandeln har mycket svag styrande verkan inom EU. Det här har lett till krav på åtgärder och sedan mitten av maj har EU-kommissionen arbetat med att ta fram förslag till åtgärder för att styra upp systemet, och därmed få upp priset på utsläppsrätter. Den 25 juli kom ett förslag om att ändra tidsschemat för auktioneringen av utsläppsrätter, dvs senarelägga auktionering. Efter sommaruppehållet ska kommissionen återkomma med ytterligare förslag. Vi citerar ur pressmeddelandet från kommissionen 25 juli: EU:s utsläppshandel har ett växande överskott på utsläppsrätter som byggts upp under de senaste åren, säger klimatkommissionär Connie Hedegaard. Det är inte förnuftigt att avsiktligt fortsätta att översvämma en marknad där det redan finns ett överskott. Därför banar kommissionen i dag väg för en ändring av tidsschemat för auktionering av utsläppsrätter. Det är en kortsiktig åtgärd som kommer att förbättra marknadens funktion. Om den politiska viljan finns, kan alla nödvändiga beslut fattas innan nästa auktioneringsfas inleds i början av Nu är det upp till Europaparlamentet och EU-länderna att leverera. Efter sommaruppehållet kommer kommissionen också att presentera förslag till långsiktiga strukturåtgärder. I fas tre av EU:s utsläppshandel, , kommer många utsläppsrätter att auktioneras ut, och intäkterna går till medlemsländerna. Senareläggning av auktionering 2010 fastställdes tidsschemat för och fördelningen av de utsläppsrätter som ska auktioneras ut under den tredje handelsperiodens åtta år i en kommissionsförordning. Detta ändrades genom ett beslut 2011, vilket innebar att en del av auktionsvolymen flyttas från 2013 och 2014 till 2012 för att skapa en ordnad övergång från utsläppshandelns fas 2 till fas 3. Med tanke på den makroekonomiska utvecklingen under senare år finns det anledning att överväga ytterligare en ändring av tidsschemat genom att en del av auktionsvolymen flyttas från till slutet av fas 3. Kommissionen föreslår i dag en teknisk ändring av direktivet om utsläppshandel för att inleda processen och skapa den stabilitet på marknaden som krävs för en eventuell framtida ändring av tidsschemat. Syftet med ändringen är att klargöra att kommissionen i undantagsfall kan ändra tidsschemat för auktioner under en handelsperiod för att koldioxidmarknaden ska fungera på ett ordnat sätt. Ändringen görs i auktioneringsförordningen. Senare i år kommer kommissionen att lägga fram en första rapport om den europeiska koldioxidmarknadens funktion. Detta innebär en möjlighet att inleda en ingående debatt om vilka strukturella åtgärder som kan behövas för att lösa frågorna inom EU:s utsläppshandel. Bakgrund: EU:s utsläppshandel och fas 3 EU:s utsläppshandel omfattar ungefär industrianläggningar och 45 procent av EU:s utsläpp. Från och med i år ingår även luftfarten i systemet. I den tredje fasen av utsläppshandeln ( ) måste utsläppen från industrianläggningar sänkas till 21 procent under 2005 års nivåer. De största förändringarna under den tredje fasen är en övergång från tak som fastställs på medlemsstatsnivå till ett tak per sektor för hela EU, en övergång från främst gratis tilldelning till att över hälften av utsläppsrätterna auktioneras ut, en harmonisering av reglerna för gratis tilldelning baserat på långtgående riktmärken för hela EU. 4

5 Avtal mellan EU och Australien om gemensam utsläppshandel EU-kommissionen och Australien har kommit överens om att länka samman sina handelssystem för handel med utsläppsrätter. Överenskommelsen har träffats mellan EU:s klimatkommissionär Connie Hedegard och Australiens energiminister Greg Combet. EU-kommissionen och Australien har kommit överens om att länka samman sina handelssystem för handel med utsläppsrätter. Överenskommelsen har träffats mellan EU:s klimatkommissionär Connie Hedegard och Australiens energiminister Greg Combet. Överenskommelsen måste godkännas av EU (rådet och parlamentet) och av det australiska parlamentet senast Samarbetet innebär konkret att utsläppsrätter i EU ska kunna köpas av australiska aktörer från 1 juli 2015 och att det senast 1 juli 2018 ska vara möjligt att fritt handla med utsläppsrätter inom hela det gemensamma systemet. NER 300 listning Svensk energiteknik är topplacerad Av Sveriges nio inlämnade ansökningar till EUs utlysning NER 300 har fyra ansökningar fått topplaceringar samt ytterligare två fått reservplacering i den preliminära listan för projekt som får stöd. Sverige, genom Energimyndigheten, lämnade den 9 maj 2011 i, konkurrens med 29 länder (EU + Kroatien), in nio svenska ansökningar till Europeiska Kommissionen och Europeiska Investeringsbanken. Ansökningarna avser svenska storskaliga demonstrationsprojekt kring bioenergi, vindkraft och Smarta Nät. Nästa steg är att EU-kommissionen, beroende av bl a tillgängliga medel, fattar beslut om vilka av de utvalda projekten som blir beviljade stöd, vilket förväntas ske i slutet av De fyra svenska projekten ligger mycket bra till bland de ca 16 förnybara energiprojekten som Kommissionen bedömer får stöd i första omgången. Det är ett mycket gott betyg för svensk energiforskning och energikunnande, säger Michael Rantil vid Energimyndigheten. Den första omgången av NER 300 finansieras av försäljningen av 200 miljoner utsläppsrätter och man räknar med att det kommer att finnas mellan 1,3 till 1,5 miljarder euro, dvs mer än 10 miljarder kronor, att fördela på projekten. Det är möjligt att få maximalt tre projektstöd per land. NER 300 är ett av världens största finansieringsprogram för kommersiella demonstrationsprojekt för förnybar energi, som innefattar bioenergi, solenergi, geotermisk energi, vindkraft, vågkraft, vattenkraft samt Smarta Nät och miljösäker avskiljning och geologisk lagring av CO 2 (CCS). NER 300 är en unik utlysning som ger möjlighet att få 50 procent av merkostnaderna jämfört med kostnader för en konventionell anläggning. NER300 är ett bland flera finansieringsinstrument för att nå EU:s mål till år Projekten ska innehålla relativt små risker samtidigt som de ska ha tagit utvecklingssteg som tidigare inte har visats i den skalan. De fyra topprankade projekten som kan få stöd är: Vindpark Blaiken - Blaiken Vind AB, söker inom kategorin Onshore-vindturbiner optimerade för kallt klimat (kompatibla med temperaturer under -30 C och för svåra isförhållanden), nominell kapacitet 25 MW. Pyrogrot - Billerud AB söker inom kategorin Lignocellulosa till intermediära fasta, vätskeformiga eller slurryformiga bioenergibärare via pyrolys, med en kapacitet på ton slutprodukt per år. Slutprodukten är pyrolysolja. Smart Grid Gotland - Gotlands Energi AB söker inom kategorin Förvaltning och optimering av förnybar energi och optimering för små- och medelskaliga decentraliserade kraftverk i landsbygdsmiljö, med betoning på vindkraft (Smarta Nät): 20 MW för lågspänningsnät och 50 MW för medelspänningsnät. GoBiGas 2 - Göteborg Energi AB söker inom kategorin Lignocellulosa till syntetisk naturgas eller syntesgas och/eller till energi via förgasning, med en kapacitet på 40 miljoner normalkubikmeter slutprodukt per år eller 100 GWh elektricitet per år. De två projekten som har fått reservplats är: E.ON Bio2G Sweden - E.ON Gasification Development söker inom kategorin Lignocellulosa till syntetisk naturgas eller syntesgas och/eller till energi via förgasning, med en kapacitet på 40 miljoner normalkubikmeter slutprodukt per år eller 100 GWh elektricitet per år. Slutprodukt är SNG för värme och drivmedel. MTCT - Multi-megawatt Turbines in Complex Terrain - Svevind AB söker inom kategorin Onshore-vindturbiner optimerade för komplex terräng, nominell kapacitet 25 MW. Svebio kommentar: Som Energimyndigheten framhåller är det ett mycket gott betyg till svensk förnybar energiteknik att det finns fyra svenska projekt med bland de 16 som fått högsta prioritet av EU-kommissionen. Det finns samtidigt en rad projektägare som känner besvikelse över att man inte hör till de utvalda och flera projekt kommer säkert att läggas på is efter negativt besked från EU. NER 300-stödet är ett resultat av att EU ville stötta utvecklingen av CCS, koldioxidlagring från fossila kraftverk, med pengar från auktionerade utsläppsrätter. För att göra åtgärden mer smaklig avdelades också pengar till utvecklingsprojekt för förnybar energi. Hur stor stödsumman blir hänger alltså ihop med priset på utsläppsrätter. Och det priset ligger idag på endast 7 8 euro per ton CO 2. Om priset på utsläppsrätter hade legat på 20 eller 30 euro hade tre, fyra gånger så mycket pengar varit tillgängliga för de här projekten. De projekt som sökt pengar är i allmänhet mycket kapitalintensiva och innehåller en hög andel ny teknik. Privata investerare måste ha hjälp av offentliga medel för att projekten ska kunna genomföras. Om NER 300-stödet inte räcker kommer projekten inte att bli av, alternativt måste svenska staten skjuta till medel. Pressmeddelande från Energimyndigheten 16 juli 5

6 Nu slocknar glödlampan för gott I mer än ett sekel har glödlampan lyst upp de svenska hemmen, men snart slocknar den för gott. Den 1 september förbjuds alla glödlampor i EU. I Sverige beräknas hushållens elnota minska med tio procent. Glödlampan började avvecklas för tre år sedan och nu är det slutligen 40-, 25- och 15-wattslamporna som går i graven. Utfasningen har gått över förväntan. Det hamstrades lite i början men det var mer snack än stora volymer, inte mer än en månads överförsäljning, säger Magnus Frantzell, vd för Belysningsbranschen. Ett problem har enligt Frantzell varit att hitta förhållandevis billiga lågenergilampor av bra kvalitet. De bättre lamporna har haft svårt att hävda sig, och det har funnits en hel del skräp på marknaden. Men EU har stramat upp kraven och i dag finns många bra alternativ bland lågenergilampor, halogenlampor och ledlampor (lysdiod). Om ett år skärps kraven ytterligare på ledlamporna vad gäller låg energiförbrukning, bra kvalitet, lång livslängd och god färgåtergivningsförmåga. Det senaste halvåret har ledlampan ökat kraftigt och lågenergilampan är redan på tillbakagång. Den kommer att försvinna i takt med att den nya ledtekniken utvecklas, säger Magnus Frantzell. Han bedömer att ledtekniken fortfarande har en stor utvecklingspotential, med bättre ljusfärger, ökad livslängd och lägre energiåtgång, samtidigt som priset kommer att sjunka. Lågenergilampan är mycket energisnål, den drar runt en femtedel så mycket el som glödlampan, men är fortfarande i dyraste laget. Och en nackdel är att den innehåller kvicksilver, om än i mycket små mängder. Varje år slängs lågenergilampor på fel ställe, i glasigloos, bland elavfall eller i soporna. Regeringen har reagerat och krävt att branschen ska ordna betydligt fler insamlingsställen. Halogenlampan är ett billigare alternativ i väntan på att priserna på ledlampan ska sjunka. Men när EU:s krav skärps 2016 bedöms den också vara på väg ut. (källa TT) Information om nya föreskrifter om hantering av kontaminerad aska Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram föreskrifter och allmänna råd (SSMFS 2012:3) om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska. Föreskrifterna börjar gälla den 1 september Då upphör föreskrifterna (SSMFS 2008:16) om hantering av trädbränsleaska kontaminerad med cesium-137 att gälla. Innehållet i de gamla föreskrifterna har förenklats och förts in i de nya föreskrifterna. Denna information berör främst ansvariga för förbränningsanläggning för energiproduktion där mer än 100 ton torrsubstans aska per år uppkommer från torv eller trädbränsle och där askan kan vara kontaminerad, deponi eller anläggningsarbete där sådan aska hanteras, eller verksamhet där man kommer i kontakt med torv- och trädbränsleaskan på annat sätt. Aska från torv eller trädbränsle kan vara kontaminerad med cesium-137 från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 eller med de naturligt förekommande radioaktiva ämnena uran, torium och kalium som finns i vissa torvmyrar. När sådan aska hanteras kan människor utsättas för stråldoser. Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram föreskrifter för att säkerställa ett gott strålskydd. Föreskrifterna reglerar användning av energitorv och hantering av kontaminerad aska vid förbränningsanläggning. Här ingår även askåterföring till skogsmark, användning i anläggningsarbeten, deponering och övrig återvinning. Människor och miljö ska skyddas mot läckage från anläggningsarbeten och deponier med kontaminerad aska. För kontaminerad aska som till mer än 80 procent består av trädbränsleaska behöver bara föreskrifternas krav som gäller cesium-137 tillämpas. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att ett tjugotal förbränningsanläggningar som eldar torv behöver tillämpa föreskrifternas krav för de naturligt förekommande radionukliderna. Detta gäller även de övriga verksamheter som hanterar askan. Mer information finns på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats, där särskilt följande dokument är relevanta: Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:3) om hantering av kontaminerad aska. Introduktion till föreskrifterna SSMFS 2012:3. Vägledning till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (SSMFS 2012:3) om hantering av kontaminerad aska. BioenergyConnect en global mötesplats för bioenergi BioenergyConnect är en skräddarsydd hemsida för företag och enskilda som arbetar med bioenergi, som har byggts upp av World Bioenergy Association. BioenergyConnect lanserades i samband med World Bioenergy 2012 i Jönköping i våras och finns nu tillgänglig för alla företag som vill presentera sig och göra affärer på den internationella arenan. En plattform för nätverkande och för att underlätta för företag och individer att söka information och dela nyheter, att hitta service, nyheter och produkter. Enskilda individer kan registrera sig gratis. Företag kan registrera sig och mot en avgift lägga ut material som nyheter, rapporter, bilder, video, broschyrer, anställdas profiler, arbetstillfällen, möten, produkter, serviceerbjudanden osv. Man hittar BioenergyConnect på Karin Haara på WBA:s kansli kan ge ytterligare information, tel