Förstudierapport; Innovativa regionala partnerskap för fler unga i arbete

Transkript

1 Förstudierapport Vårt dnr Avdelningen för ekonomi och styrning Anna-Karin Berglund Förstudierapport; Innovativa regionala partnerskap för fler unga i arbete Projektgrupp: SKL - Sveriges Kommuner och Landsting (Anna-Karin Berglund är kontaktperson för projektet) LSU - Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (Rebecka Prentell) Region Östergötland (Margareta Wandel) Region Jönköpings län (Jesper Ekberg) Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar (Oscar Svensson) Soar (Mary Alice Artur) Förstudiens aktiviteter Under förstudiefasen har vi skapat förutsättningar för att hitta former att arbeta med lokal och regional utveckling som bygger på delaktighet. Tidigt i arbetsgruppen kom fokus att ligga på unga. I arbetet att ta fram en projektdesign och plan har vi genomfört ett nationellt planeringsmöte i Stockholm samt ytterligare planeringsmöten i en region och med samarbetspartners via Skype. Under det nationella mötet identifierades innovationsbehov, syfte och inriktning, önskade resultat och effekter, förhållningssätt, principer, arbetssätt, samt gemensam organisering. Vid detta möte informerades partners även om den för projektet bärande metoden storytelling. Mer konkreta mål och en tidplan för ett genomförandeprojekt har utvecklats under skype- och telefonmöten. En ansökan har lämnats in och anpassats till den nationella utlysningen. Ansökan modifierades där något jämfört med den plan som ursprungligen togs fram inom förstudien. Då denna ansökan i sin tur inkluderar en förberedelsefas kommer ytterligare justeringar att göras så att denna förstudies kunskaper och lärdommar, tillsammans med övriga förstudiers erfarenheter, gemensamt utvecklas. För genomförandet identifierades en struktur som utgår från regionala partnerskap. Partnerskapen som under projekttiden formerades var; i Region Östergötland och Jönköpings län samt nationellt inom LSU. SKL får ett processövergripande ansvar för att metoder och modeller prövas och sedan jämförs och utvärderas. Det finns en ambition av att utvidga huvudprojektet med ytterligare 1-2 regionala partnerskap. De regionala partnerskapen ska spegla den regionala utmaning man vill arbeta med. Exempel på aktörer som tillsammans ingår partnerskap och medverka till en regionalt anpassad innovationsprocess är Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

2 Vårt dnr 2 (6) arbetssökande, brukare, patienter, anhöriga, brukar-/patientorganisationer, professioner i kommun och landsting, offentliga, privata och idéburna verksamheter samt myndighetsföreträdare Behov att samarbeta för att lösa den komplexa frågeställningen Att inte klara studier, komma in i arbetslivet och känna delaktighet i samhället gäller för allt fler unga i dagens samhälle. Inom arbetslivsforskningen om verksamheter riktade till dem som står långt utanför arbetsmarknaden visas samband mellan ohälsa och möjligheterna att ta sig in i och att få arbetslivet att fungera. Offentligheten måste hitta nya sätt att integrera unga i samhället, att ge förutsättningar för ett aktivt och gott liv där var och en ges möjlighet att ha sysselsättning och arbete 100% av den egna förmågan. Individens upplevelser, hantering av egen hälsa och av möjligheten till egna val påverkas av bemötande och insatser i och av samhällets olika aktörer både privata-, offentliga- och idéburna. Som bekant är det en mångfald av aktörer som möter och arbetar med unga; skola, vården, socialtjänsten, arbetsmarknadsenheten, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, privata företag, det arbetsintegrerande sociala företag liksom den idéburna organisationer. Vi ser det som uppenbart att det här behövs samverkan och partnerskap mellan idéburna och offentliga aktörer för att tillsammans identifiera nya lösningar på dessa komplexa frågor. Projektets tes är dessutom att nya dialogmetoder som involverar den som ska bemötas behöver utvecklas för att vi ska kunna identifiera nya lösningar - för fler unga i arbete. Idag finns få metoder för samverkan som baseras på den erfarenhet som användaren av tjänsten upplevt. Det saknas även en systematisk bearbetning av dessa erfarenheter som grund i ett analys- och förbättringsarbete för den verksamhet vari erfarenheten skapats. Den arbetsmodell vi inspireras av återfinns som ett partnerskapssamarbete i Trento i Norditalien 1 och har utvecklats under de senaste 15 åren. Arbetet baserar sig på erfarenhetsberättelser, utforskande dialog och medskapande med brukare och patienter. Detta har resulterat i en mångfald innovativa lösningar som svarar mot behovet att förbättra livskvaliteten, hälsan och möjligheterna att finna vägar in i arbetslivet. I det framtida projektet vill vi lägga grunden för en svensk modell med ambitionen att hitta en mångfald innovativa lösningar framförallt för målgruppen unga som riskerar att varken hitta arbete eller lyckas avsluta sin utbildning. Projektets idé och tes Tänk om ungas berättelser (erfarenheter) var en självklar del i lösningen på framtidens utmaningar? Frågan togs fram av parterna gemensamt i förstudien health+services,+ Renzo+de+Stefani&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiV5cTvyuvKAhWEFJoKHYzBDjQQ6AEIJTA A#v=onepage&q=citizens %20health%20services%2C%20Renzo%20de%20Stefani&f=false

3 Vårt dnr 3 (6) Med denna fråga som utgångspunkt vill vi inom ett framtida projekt utveckla kompetens, pröva och analysera med metoden storytelling/berättande som bas. I förstudien gav den samlade erfarenheten oss insikten i att målgruppen unga hela tiden måste involveras, och vi ser det som helt avgörande för att vi tillsammans ska utveckla högre kompetens och träffsäkerhet i frågan. Många folkhälsoinsatser når t.ex. inte de socioekonomiskt mest utsatta grupperna, samtidigt som samhället eftersträvar målet jämlik hälsa. I detta ligger en stor utmaning kring hur grupper som inte nås den vanliga vägen kan inkluderas! Idéburna i de regionala partnerskapen spelar här en avgörande roll för att såväl utgöra röst som samverkande verksamhetsaktör på fältet av unga som varken har jobb eller studerar. Projektets tes är att dialogmetoder (storytelling) som involverar den som ska bemötas behöver utvecklas och systematiseras för att nya och mer behovsrelaterade lösningar ska utvecklas. Genom att utveckla kompetensen bland de regionala partnerskapens aktörer; inom berättarteknik, i att utveckla och pröva att medvetet lyssna och i att hitta former för att analysera det som sägs vill projektet bidra till utvecklingen av det goda samhället. Den kunskap som kommer fram handlar om unga men själva metodutvecklingen är generaliserbar och kan återanvändas. Projektet syftar till att ge ny kunskap, som kan användas för att bedriva utvecklingsarbete inom samhällets alla sektorer, för verksamheter vars målgrupper är i behov av olika insatser. Exempelvis arbetssökande, brukare, patienter och anhöriga liksom idéburna och offentliga professionella i verksamheter som syftar till inkludering. Ur ett idéburet och offentligt arbetsgivarperspektiv ser vi att huvudprojektet kommer att utveckla såväl de enskilda medarbetarna (ökad kunskap), verksamheten (bättre måluppfyllelse och ökad effektivitet) och samhället (bättre hälsa, nya entreprenöriella initiativ och sociala innovationer). Metoden storytelling, Under förstudien har en resercharbete gjorts kring metoden storytelling. Berättandet (Storytelling) är mänsklighetens äldsta verktyg för att hantera information, och är fortfarande ett av de mest effektiva sätten att förmedla kunskap. Våra berättelser innehåller information, erfarenheter och lärande som kan hjälpa oss att fungera i de allt mer komplexa sammanhang vi står inför. När vi gemensamt fångar essensen i en berättelse får vi möjligheten att synliggöra många olika perspektiv och tema samtidigt. Vi får träna på målinriktat lyssnande, gemensamt lärande och meningsskapande, samtidigt som berättaren också erbjuds en värdefull feedback. Att arbeta i en grupp för att gemensamt fång en mångfald av dimensioner och frågor utifrån en berättelse är ett idealiskt sätt att synliggöra

4 Vårt dnr 4 (6) insikter, innovationer och aha-upplevelser i en berättelse som ibland är dolda för oss själva och andra. Metoden tillgängliggör och tar till vara på alla olika perspektiv som finns i en grupp, vilket för berättaren också blir en berikande upplevelse där nya perspektiv och referenser i den egna berättelsen blir synliga. Metoden lämpar sig väl att använda som verktyg för reflektion under utforskande arbete. Nyckelhändelser och insikter kan identifieras, berättaren kan få nya perspektiv och svåra känslor kan bearbetas och lämnas. Dessutom kan styrkor och svagheter identifieras och berättelsen kan lyftas från det personliga planet till att synliggöra allmängiltiga insikter om kontexten och systemen som den utspelats i. Förmågan att kunna lyssna är en färdighet som, precis som berättande, är väldigt viktig och som kan övas upp. Förmågan till lyssnande är avgörande för hur väl en berättelse tas om hand, eftersom berättelsen växer fram i utrymmet mellan lyssnaren och berättaren. Under projektet innebär kompetensutveckling inom storytelling även en möjlighet att utöva och träna på ett kvalitativt lyssnade och ett systematiskt lyssnande. Förmågan att skörda, att strukturerat uppfånga olika dimensioner och essensen i berättelser är också en förmåga som är väldigt användbar och som går att öva upp. Kollektiv skörd av berättelser är en metodologi som ger goda möjligheter att öva på både att lyssna och att skörda. Det är t.ex. en bra idé för de som lyssnat och skördat att reflektera över upplevelsen tillsammans i efterhand, för gemensamt lärande om hur man kan tillägna sig dessa färdigheter. Storytelling har en mångfald användningsområden och kombineras med fördel med dialogmetoder som utgår från en gemensamt framtagen processdesign. Inom projektet är avsikten att partnerskapen får stöd i att genom en sådan gemensam processdesign att hantera projektets komplexa frågor där storytelling kombineras med t.ex. cirkel-dialog, world café, styrkebaserade samtal, collective mind map och andra dialogmetoder används för att destillera kunskap, utveckla insikter, analys och gemensamt lärande i projektet. Under projektet är avsikten att även utveckla kompetens och få möjlighet att testa och träna på att använda ett digitalt analysverktyg i storytelling; Sensmaking - som kan användas vid insamling och analys av större kvantiteter data. Horisontella kriterier, hur kommer utvecklingsidén att arbeta med det? I detta projekt är det av stor vikt att fundera över i vilken utsträckning kvinnor och män behöver olika instruktioner och förutsättningar för att känna sig bekväma och

5 Vårt dnr 5 (6) komma till sin rätt som berättare, lyssnare och som medskapare i lösningsfasen. Det gäller även att fundera över tillgänglighetsperspektivet. Hur når vi exempelvis hemmasittare och de som ser ett hinder i fysiska möten? Hur når vi den som har ett begränsat språk, hur tar vi hänsyn till att några som ska berätta och lyssna kommer att ha problem med sin koncentration och uppmärksamhet. Att tillse att lokaler som används fungerar oavsett fysisk funktionsnedsättning kan i sammanhanget ses som det enkla. När det gäller ickediskriminering handlar det även om att ta in exempelvis HBTQ perspektivet i våra fokusteman och analysfasen. Vi vet att unga vuxna i ökad grad har hälsorelaterade utmaningar kopplat till ett HBTQ perspektiv. I dagsläget har vi fler frågor och funderingar än givna svar. För att optimera svaret kommer vi att, i ett steg två, fråga och bolla dessa utmaningar med berörda intresseorganisationer. Sammanfattning av förstudien, grunden för huvudprojektet Förstudien Innovativa regionala partnerskap för fler unga vuxna i arbete har genomförts av SKL tillsammans med Region Östergötland och Region Jönköpings län samt SLU (Sveriges lansorganisation för unga) där vi identifierat följande frågeställning som utgångspunkt för ett vidare projektarbete inom PO1 och även PO2, nämligen följande; Tänk om ungas berättelser (erfarenheter) var en självklar del i lösningen på framtidens utmaningar? Vi uppfattar att det finns en stor potential till nya lösningar för fler unga i arbete genom att på detta sätt arbeta med metoden storytelleing/berättande i samverkan offentlighet och idéburen sektor. SLU på nationell nivå och dess medlemsorganisationer regionalt och lokalt utgör grunden för att målgruppen unga involveras i projektets alla faser. Projektet liksom samhället strävar efter att nå jämlik hälsa. Offentligheten behöver fördjupa kunskapen kring hälsans bestämningsfaktorer och orsakernas orsak, att nå kunskap bakom statistiken. För unga gäller att allt fler inte klara studier, inte kommer in i arbetslivet och inte känner delaktighet. Offentligheten måste hitta nya sätt att integrera unga i samhället, att ge förutsättningar för ett aktivt och gott liv där var och en ges möjlighet att ha sysselsättning och arbete 100% av den egna förmågan. Projektets tes är att dialogmetoder, som storytelling, behöver utvecklas och systematiseras för att hitta orsakernas orsaker och för att innovationer ska ske. Ur ett arbetsgivarperspektiv kommer både enskilda medarbetarna (ökad kunskap) och verksamheten (bättre måluppfyllelse och ökad effektivitet) att berikas liksom samhället (bättre hälsa och nya entreprenöriella initiativ). Den arbetsmodell som inspirerat till denna projektansökan återfinns som ett partnerskapssamarbete i Trento i Norditalien. Den samhälleliga utmaningen i att inte få arbete, att hamna utanför, gäller för alla åldrar och kan kopplas till både män och kvinnor. I detta projekt vill vi dock utifrån tidigare och pågående satsningar och erfarenheter begränsa oss till unga. Målgruppen som hela projektet tar avstamp i blir därmed kvinnor och män i

6 Vårt dnr 6 (6) åldern år för funktionsnedsatta och för kvinnor och män i åldern år för övriga. Det framtida projektets mål är att hitta innovativa lösningar för denna grupp. För att nå detta måste verksamheter i projektet riktas till målgruppen människor i idéburen, offentlig och privat verksamhet som arbetar med unga vuxna och de som tar beslut om hur åtgärder som ska stödja unga vuxna utformas och resurssätts. I huvudprojektet inom PO1 är syftet att utbilda samverkansaktörerna i de regionala partnerskapen i storytelling som verktyg för att jobba med erfarenhetsberättelser, utforskande dialog och medskapande med brukare och patienter. I ett nästa steg av projektet under PO2 har vi för avsikt att utveckla modeller för utvecklingsarbete och innovation som riktar sig till såväl arbetssökande, brukare, patienter och anhöriga, som professioner, verksamheter som utförare av samhällstjänster. Partnerskapens lärande i projektet blir en viktig del av arbetet och metodutvecklingen. Här kommer respektive organisations lärande att belysas samt lärandet inom sakområden ex kring skolan, folkhälsoområdet, och regional utveckling samt inom den idéburna sektorn. Kunskaper om unga samlas in med syfte att påverka framtida ungdomspolitiska satsningar. Det framtida projektet bygger på en kombination av självorganisering och partnerskap. En ledningsgrupp med representanter från LSU, Region Östergötland, Region Jönköping, förhoppningsvis 1-2 ytterligare regioner och från SKL driver projektet. Oscar Svensson, sekreterare i utredningen Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar ingår i ledningsgruppen. SKL ansvarar för projektledning. Övriga ansvarar för att bilda och leda var sitt partnerskap, för att delta på projektets utbildningsinsatser och i möjligaste mån i att driva pilotverksamhet. Egentligen är detta ett metodutvecklingsprojekt som - genom en systematisk analys av berättelser från unga (PO2) och de som arbetar med unga (PO1) - syftar till att hitta innovativa lösningar vilka bidrar till att fler unga i framtiden kommer i arbete.