Kyrkslätts kommun Protokoll 1/2015 1

Transkript

1 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden Tid kl. 17:00-21:10 Plats Samhällstekniska kansliets sammanträdesrum Kielo, Ervastvägen 2, Kyrkslätt Närvarande Kettunen Kati ordförande Standell Denis viceordförande avlägsnade kl efter behandlandet av 5 Jäppinen Pekka ledamot Lindholm Michaela ledamot Lounamaa Maija ledamot Männikkö Kim ledamot Seppänen Tarja ledamot Uimonen Jarmo ledamot Pohjonen Petri ersättare Heikkinen Jukka ersättare Salmela Ville ersättare Övriga närvarande Kaurila Matti kommunstyrelsens representant Tirkkonen Jari sektordirektör, föredragare Häkkinen Raili förvaltningschef, protokollförare Luomajärvi Tero kommunarkitekt avlägsnade kl efter behandlandet av 7 Mäkinen Seppo planearkitekt Kilpeläinen Kaisa planerarkitekt avlägsnade kl efter behandlandet av 5 Pettersson Mikael planetekniker avlägsnade kl efter behandlandet av 4 Frånvarande Lassila Riitta ledamot Panula Pertti ledamot Rehn Pekka ledamot Underskrifter Kati Kettunen ordförande Raili Häkkinen protokollförare

2 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Justering Protokollet är justerat och godkänt Kim Männikkö protokolljusterare Tarja Seppänen protokolljusterare Offentlig framläggning Samhällstekniska kansliet Raili Häkkinen protokollförare

3 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Ärenden 1-11 Rubrik Sid 1 Sammanträdets laglighet och beslutförhet 4 2 Val av protokolljusterare 5 3 Svar på fullmäktigemotion 7/2014: Refug till Masabyvägen - Rusthållsvägen 6 (fge) 4 Godkännande av programmet för deltagande och bedömning för detaljplanen 8 för Veikkolabäcken II samt godkännande av planförfattare 5 Detaljplanen för Västra Jorvas, offentlig framläggning av detaljplaneförslaget 10 enligt MBL 62 och MBF 30 6 Kyrkslätts kommuns utlåtande om utkastet till etapplandskapsplan 4 för Nyland 18 (kst) 7 Förslag till Kyrkslätts kommuns utlåtande om utkastet till Helsingfors 22 generalplan (kst) 8 Samhällstekniska nämndens dispositionsplan år Samhällstekniska nämndens sammanträdesdag i februari Tjänsteinnehavarbeslut för övervakning och meddelanden, samhällstekniska 31 nämnden 11 Kyrkslätts kommuns utlåtande om etapplandskapsplan 2 för Nyland, förslag till plan för Östersundoms område (kst) 33

4 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden Sammanträdets laglighet och beslutförhet Samhällstekniska nämnden 1 Ordförande: Sammanträdet konstateras vara lagligt sammankallat och beslutfört. Beslut Konstaterades. Som sakkunniga fanns närvarande: - kommunarkitekt Tero Luomajärvi, 7 - planläggningsarkitekt Seppo Mäkinen, 6 och 11 - planläggningsarkitekt Kaisa Kilpeläinen, 5 - planläggninstekniker Mikael Pettersson, 4

5 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden Val av protokolljusterare Samhällstekniska nämnden 2 Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet: Nämnden utser två protokolljusterare att elektorniskt justera protokollet från detta sammanträde. Protokollet justeras tisdagen Det justerade protokollet är offentligt framlagt på samhällstekniska kansliet onsdagen Beslut Nämnden valde Kim Männikkö och Tarja Seppänen att justera protokollet från detta sammanträde. Protokollet justeras tisdagen Det justerade protokollet är offentligt framlagt på samhällstekniska kansliet onsdagen Besvärsanvisning besvärsförbud

6 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden Svar på fullmäktigemotion 7/2014: Refug till Masabyvägen - Rusthållsvägen (fge) Samhällstekniska nämnden 3 Vid kommunfullmäktiges sammanträde ( 124) lämnade fullmäktigeledamöterna Ralf Grönberg och Matti Kaurila in följande motion: "I och med övergången av ansvaret för ordnandet av busstrafiken i Kyrkslätt till HRT övergick Kyrkslätts kommun till att använda kollektivtrafik som det huvudsakliga sättet att ordna skolskjutsar i stället för genom beställningstrafik som tidigare. Till följd av denna ändring transporterar bussarna inte längre eleverna tryggt till skolornas parkeringsområden, utan barnen lämnas av på hållplatserna för den normala reguljärtrafiken, vilket försvagar skolvägens säkerhet framför allt för de yngre elevgruppernas del. Särskilt dålig är situationen vid Masalan koulu med beaktande av Masabyvägens karaktär vid skolhållplatsen. På avsnittet i fråga är vägen smal och krokig och sikten dålig. Dagligen tvingas ca 120 skolskjutselever i lågstadieåldern i Masalan koulu korsa den farliga vägen. Vi föreslår att det på Masabyvägen i anslutning till Rusthållsvägens hållplats (Ki0231) byggs en refug för att skolskjutseleverna i Masalan koulu och de övriga som använder HRT:s reguljärtrafik ska kunna korsa vägen tryggt. Resurserna för byggandet av refugen bör anvisas från serviceproduktionens anslag för projekt som förbättrar trafiksäkerheten, som man i budgeten 2015 föreslår att fördubblas". Föreningen Masalan Koti ja Koulu har varit i direkt kontakt med kommunen ( /2014) med anledning av hållplatsen vid Masalan koulu. Bildningsväsendet har föreslagit att man skulle utreda huruvida det vore möjligt att bussturerna i enlighet med skolans tidtabeller kunde vika in på Masalan koulus gård eller den närbelägna övertryckhallens gård. Samhällstekniska väsendets svar på motionen HRT:s mål är klara ruttlinjer för kollektivtrafiken. Att köra enstaka turer via skolors eller företags/aktörers gårdar strider mot rutternas klara struktur. Ifall enstaka avgångar börjar köras med avvikande rutter måste varje avgång ha en egen ruttbeteckning. Då bussarna kör via skolors och företags gårdar och ofta inbördes olika rutter, skapas lätt en bild att ifrågavarande turer endast är avsedda för skolelever eller företagets anställda. Detta är inte förenligt med HRT:s strategi och ökar inte användningen av öppen kollektivtrafik vid t.ex. arbetsplatstrafik. Ett klart ruttnät har varit utgångspunkten för ruttlinjeplaneringen i Kyrkslätt. Det kommer regelbundet in respons om hållplatser på Kyrkslätts område. Kommunen har identifierat att hållplatsen vid Masalan koulu (Ki0231 Rusthållsvägen) är problematisk. Man har skissat upp ett övergångsställe med refug för hållplatsen samt breddat och förhöjt väntutrymmet. Planeringen av hållplatsen fortsatte ändå inte eftersom alla alla konstruktioner inte rymdes inte på det nuvarande vägområdet som förvaltas av NTM-centralen. Enligt landsvägslagen de områden, konstruktioner och anläggningar (bl.a. ramper och sidodiken) som hör till vägen placeras på vägområdet. Till följd av att

7 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden projektet är brådskande kan kommunen förhandla med markägaren som angränsar till vägområdet ( ) med målet att placera konstruktioner i anslutning till vägen på området. Ovan föreslagna vore tidtabellsmässigt något snabbare. Ett långsammare och tyngre alternativ att förbättra hållplatsen vore breddande av vägområdetvia en planändring och uppgörande av en vägplan. Ifall kommunen får markägarens tillstånd att placera vägens konstruktioner på ovannämnda fastighet, ansöker kommunen om tillstånd av NTM-centralen för att uppgöra en förbättringsplan för hållplatsen. Kommunen har i samarbete med Nylands NTM-central förbättrat hållplatser längs landsvägar (bl.a. Gamla Kustvägens och Obbnäsvägens skyddstaksprojekt). I kommunens budget för år 2015 har man reserverat euro för byggande av infrastruktur för kollektivtrafiken. Med anslaget genomförs delvis små projekt inom kollektivtrafiken och trafiksäkerheten på Åbovägen (landsväg 110) (förslag om KUHA-projekt för år 2016). I kommunens budget för år 2015 har man reserverat euro för förbättrande av trafiksäkerheten. Med anslaget för förbättrande av trafiksäkerheten har man bl.a. byggt kör- och farthinder i närheten av skolor och daghem. Kostnadsberäkningen för att genomföra en hållplats (planering och genomförande) är ca euro. Beredning: trafikplaneringsingenjör Ylva Wahlström, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Förslag Sektorchefen för samhällstekniska väsendet Samhällstekniska nämnden beslutar ge kommunstyrelsen ovanstående svar på fullmäktigemotion 7/2014, Refug till Masabyvägen - Rusthållsvägen. Beslut Efter diskussion beslutade nämnden remittera ärendet för ny beredning. Sektorn bör av HRT ta reda på, inklusive prisuppgifter, om det är möjligt att bussen lämnar av eleverna på skolgården och hämtar dem därifrån åtminstone till ärendet definitivt är avgjort. Sektorn bör även förhandla med markägaren om placering av vägkonstruktioner på fastighetens område. Utarbeta en detaljerad kostnadsberäkning över byggandet av en busshållplats. För kännedom Besvärsanvisning Nylands NTM-central Masalan Koti- ja Kouluyhdistys besvärsförbud

8 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden Godkännande av programmet för deltagande och bedömning för detaljplanen för Veikkolabäcken II samt godkännande av planförfattare Samhällstekniska nämnden 4 Planprojektet som fått namnet Veikkolabäcken II ligger i Veikkola tätort vid Kalljärvis östra strand. Området gränsar i norr till Veikkolabäckens bostadsområde, i öster till Eriksgårdsvägen och i väster till Kalljärvi. Planområdet omfattar delar av detaljplanerna för Veikkolabäcken I och Veikkola. Området är ca 36 ha. Detaljplanen för Veikkolabäcken II påbörjas år 2014 enligt det av kommunfullmäktige godkända planläggningsprogrammet. Avtalet om inledande av projektet har godkänts i kommunstyrelsen Planens mål Detaljplanens mål är att skapa möjligheter för byggande av ett småhusområde. Det är fråga om utvidgande av småhusområdet Veikkolabäcken I till ett tätt småhusområde. Dessutom förenhetligas och uppdateras detaljplanen för Veikkola idrottspark i planområdets södra del. Preliminär tidtabell Enligt beräkningen som ingår i programmet för deltagande och bedömning och som uppgjorts på basis av planläggningsprogrammet behandlas planutkastet under hösten 2015 och godkännande av planen skulle ske år Beredning: planläggningstekniker Mikael Pettersson, tfn (09) , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Handlingar: Detaljplanen för Veikkolabäcken II och ändringarna av detaljplanerna för Veikkolabäcken II och Veikkola, program för deltagande och bedömning Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet: Samhällstekniska nämnden beslutar godkänna 1. programmet för deltagande och bedömning enligt MBL 62 och 63 i fråga om detaljplanen för Veikkolabäcken II och ändringarna av detaljplanerna för Veikkolabäcken I och Veikkola 2. arkitekt Jukka Turtiainen från Arkkitehtitoimisto Jukka Turtiainen Oy som planförfattare för detaljplanen för Veikkolabäcken I. Behandling Under diskussionen beslöt nämnden enhälligt att lägga till direktionen för Eriksgård, Kirkkonummen hiihtoseura och Veikkolan frisbeegolf som parter.

9 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden Beslut Samhällstekniska nämnden beslutade enligt beslutsförslaget. Som parter lades till direktionen för Eriksgård, Kirkkonummen hiihtoseura och Veikkolan frisbeegolf. För kännedom Planläggningsenheten Jukka Turtiainen Besvärsanvisning Godkännande av uppgöraren av detaljplanen: - Besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol Godkännande av programmet för deltagande och bedömning: - Beslutet är beredning och går inte att överklagas. Det är dock möjligt att framföra begäran om samråd enligt 64 i markanvändnings- och bygglagen.

10 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden Detaljplanen för Västra Jorvas, offentlig framläggning av detaljplaneförslaget enligt MBL 62 och MBF 30 Samhällstekniska nämnden 5 Inledning av projektet Detaljplaneprojektet Västra Jorvas ingår i det av kommunfullmäktige godkända planläggningsprogrammet för Kyrkslätt. Målet med detaljplanen är att möjliggöra kompletterande byggande och utvidgning av det nuvarande småhusdominerade bostadsområdet i Jorvas, förbättring av trafiksäkerheten på området och vid behov placering av kommunal service på området. Detaljplanen har anhängiggjorts på initiativ av kommunen. Detaljplanens program för deltagande och bedömning har godkänts i samhällstekniska nämnden ( 3) och planen anhängiggjordes Samhällstekniska nämnden förde en måldiskussion i fråga om planläggningen ( 87). Nämnden gav då följande mål för planläggningen: - Rekreationsområdena ska koncentreras till mer omfattande helheter i Centralskogen. - Målsättningen tätare stationsområden i Västra Jorvas detaljplan innebär tätare byggande i närheten av stationen och glesare längre bort. - Vid planering och byggande av gator ska de befintliga trafikförbindelserna utnyttjas så väl som möjligt. Planeringsområde Planeringsområdet ligger invid kustbanan mellan Kyrkslätts kommuncentrum och Masaby. Planeringsområdet ligger på gångavstånd från Jorvas hållplats och på några kilometers avstånd från korsningen mellan Ring III och stamväg 51. Planeringsområdet är nästan 290 hektar av vilket knappt hälften innehas av mindre markägare. Den största markägaren är Kyrkslätts kommun. På planeringsområdet bor ca 550 invånare. Det finns knappt alls några arbetsplatser på området. På en del av planeringsområdet idkas professionellt jord- och skogsbruk. Planeringsområdet stödjer sig på den kommersiella servicen i Masaby och i kommuncentrum. Det finns ingen kommunal service på området. Områdets norra del, den s.k. Centralskogen, erbjuder emellertid goda ramar för friluftsliv och rekreation. Planeringsområdets södra och östra del omfattas av det redan byggda kommunaltekniska nätet. På området finns totalt ca v-m2 byggd våningsyta. Stora Kustvägen som härstammar från medeltiden löper genom den södra delen längs Masabyvägen, Elfvingsgränden, Kvisgränden och Kvisvägen. Längs den finns bl.a. turistobjektet Pokrova, som är ett av objekten som representerar även planeringområdets namnkunniga handelsträdgårdshistoria. Planeringssituation I Nylands landskapsplan har området i huvudsak anvisats för tätortsfunktioner. I områdets norra del har ett grönförbindelsebehov i riktning öst-väst anvisats. I områdets södra del löper kustbanan i samma riktning och norr om banan löper ett transportavlopp. Stora Kustvägen har anvisats som en viktig väg med tanke på värnandet om kulturmiljön eller landskapet. I

11 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden etapplandskapsplan 2 för Nyland har planeringsområdets södra del märkts ut för att göras tätare till ett område för tätortsfunktioner. I den lagakraftvunna generalplanen för Kyrkslätt har planeringsområdet anvisats som i huvudsak småhusdominerat område (AP). Mitt på området har man märkt ut ett relativt omfattande närrekreationsområde (VL) och ett byggnadsobjekt som ska skyddas. Områdets sydvästra del har anvisats som jordbruksområde (MT) och norra delen som jord- och skogsbruksdominerat område (M) med delvis behov att styra friluftslivet och/eller miljövärden (MU). I planeringsområdets östra del gäller detaljplanen för Norra Jorvas I, som fastställdes år Området i fråga har i den anvisats i huvudsak som kvartersområde för bostadshus (A) med tomteffektiviteten e=0,20 och kvartersområde för fristående småhus (AO) med tomteffektiviteten e=0,10 eller e=0,15. Resten har märkts ut främst som jord- och skogsbruksdominerat område där frilufts- och rekreationsbruk bör tas i beaktande (MU) samt som jord- och skogsbruksområde (M). Dessutom har två parker (VP) anvisats på området. Uppgjorda utredningar För detaljplanen har man utarbetat en invånarenkät, naturutredning, arkeologisk inventering, inventering av den byggda kulturmiljön och en landskapsmässig granskning. På kommunens webbplats ordnades under tiden en geoinformationsförfrågan med vilken man av områdets invånare och övriga intressenter samlade information om området och synpunkter på dess utveckling. I svaren önskades bättre och mångsidigare serviceutbud på området framför allt ur barnfamiljers synvinkel (daghem och skolor) samt i fråga om kommersiell service och gröntjänster, bevarande och förbättring av områdets landsbygdsaktiga omgivning, byaktiga stämning, småhusdominans, stora tomter och goda trafikförbindelser samt lockande av nya barnfamiljer till området. I naturutredningen rekommenderas att i planeringen av markanvändningen bevaras större naturhelheter och att det övriga området byggs tätare istället för att sprida ut bebyggelsen på större områden och på så sätt splittra enhetliga naturhelheter i små bitar. I naturutredningen föreslås på planeringsområdet fem områdeshelheter som innefattar endera landskapligt värdefulla eller lokalt mycket värdefulla naturobjekt och vars bevarande därför i naturutredningen anses vara mycket viktig. I naturutredningen föreslås dessutom att man bevarar den värdefulla helheten Kalvhagen-Ingvalsby som ett obebyggt kärnområde i naturen, den ekologiska förbindelsen därifrån till Hemträskets skyddsområde samt det ekologiska nätverkets korridoraktiga avsnitt från Kalvhagen västerut som ett obebyggt och ett tillräckligt brett skogsområde. Även de i naturligt tillstånd bevarade bäckfårorna som fungerar bl.a. som levnadsmiljö för uttern, ska man enligt naturutredningen sträva efter att bevara med tillräckliga skyddszoner. Eftersom flygekorren observerats, rekommenderas i naturutredningen att flygekorrens förökningsoch rastplatser kartläggs på området. En separat artkartläggning rekommenderas även i fråga om fladdermöss, om det förekommer tryck på förändring på området som lämpar sig för fladdermöss.

12 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden I den arkeologiska inventeringen hittades inga fornlämningar på planeringsområdet. I inventeringen av den byggda kulturmiljön föreslås att på planeringsområdet skyddas 38 med tanke på kulturmiljön värdefulla byggnadsobjekt, av vilka en del innefattar flera byggnader som hör till samma gårdsområde. Dessutom lyfts i inventeringen fram fem betydande områdeshelheter för kulturmiljön på planeringsområdet: Stora Kustvägens landskap, villan Dannebrog med trädgård och omgivningen, Rastlösa trädgård med omgivning, Löfdala trädgård med omgivning samt Jorvas nya bycentrum. Före utgången av förslagsskedet uppgör man dessutom bl.a. granskning av trafikens funktion, en allmän gatu- och parkeringsplan, en allmän plan för vattenförsörjning, en dagvattenutredning samt närmiljö- och bygganvisningar för området. Detaljplanens struktur Man har uppgjort två utkastalternativ för detaljplanen: VE1 och VE2. Med de olika alternativen vill man åskådliggöra inverkningarna av planeringsvalen samt lyfta fram den dels motstridiga måluppställningen som ofta anknyter till planerna för kompletterande byggande. I alternativ VE1 är ökningen av invånarantalet på planeringsområdet en dryg tiondedel större än i alternativ VE2. I alternativ VE1 är samhällsstrukturen omfattande och dimensioneringen av bostadsbyggandet gles i alternativ VE2 är samhällsstrukturen däremot trång och dimensioneringen av bostadsbyggandet tät. Områdeseffektiviteten är ändå den samma i båda alternativen. I alternativ VE1 ingår ca v-m2 obebyggd för boende anvisad våningsyta och i alternativ VE2 ca v-m2. I båda alternativen har på planeringsområdet anvisats nytt bostadsbyggande i huvudsak innanför den nuvarande samhällsstrukturen i den södra delen av planeringsområdet och i någon mån utanför den. I alternativ VE1 ingår mindre nytt bostadsbyggande innanför den nuvarande samhällsstrukturen och mer utanför än i alternativ VE2. Den norra delen av planeringsområdet har bevarats i huvudsak som jord- och skogsbruksområde samtidigt som dess rekreationsanvändning möjliggjorts genom anvisning av behov för styrning av friluftslivet (MU). I alternativ VE1 har områdets östligaste del dessutom betecknats som jord- och skogsbruksområde med särskilda miljövärden (MY). Men merparten av de nuvarande åkrarna i planeringsområdets södra del har bevarats som landskapsmässigt värdefulla åkerområden (MA) eller jordbruksområden (MT) trots det ökade bostadsbyggandet. I alternativ VE1 har ny bosättning placerats mer på de nuvarande skogsområdena medan bosättningen i alternativ VE2 förekommer mer på de nuvarande åkerområdena. Ny service har anvisats i båda alternativen så nära huvudledernas, Masabyvägens och Gamla Kustvägens, korsning som möjligt. På kvartersområdet för allmänna byggnader (Y) är det möjligt att placera t.ex. ett daghem med 7 grupper och på kvartersområdet för servicebyggnader (P) t.ex. en 400 v-m2 stor närbutik och en återvinningspunkt. Pokrova har i båda alternativen betecknats som kvartersområde för kyrkor och övriga kyrkliga byggnader (YK).

13 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden I båda alternativen ansluter planeringsområdet i väster till det nuvarande gatunätet via en ny huvudled, en ringväg, av vilken man föreslår att endast den nödvändiga början av vägen byggs. Samtidigt avlägsnas Kvisvägens nuvarande västra anslutning då Kvisvägen till denna del ändras till gång- och cykelväg. Till matargator har man i huvudsak föreslagit nuvarande plangator och enskilda vägar. I alternativ VE1 ansluter bostadsområdet till huvudlederna Kvisvägen, den nya matargatan, Löfdalavägen och Ödesängsvägen; i alternativ VE2 istället för den nya matargatan via den östra ändan av Kvisvägen utöver den övriga ovan nämnda gatorna. De slutliga utrymmesreserveringarna för gatuområdena klarnar i den allmänna gatu- och parkeringsplanen i vilken man fastställer bl.a. de skärningar av jordmassorna som byggandet av gator fordrar. Gång- och cykellederna har i båda alternativen anvisats så att man från bostadskvarteren kommer längs dem till service och kollektivtrafikmedel så smidigt som möjligt, vilket möjliggör en bilfri livsstil på större delen av området. Av gång- och cykellederna har i båda alternativen bildas koncentriska, ringformade och olika stora rutter som samtidigt stöder rekreationsanvändningen av planeringsområdet även innanför samhällsstrukturen. Stora Kustvägens ursprungliga sträckning har återställts vid Pokrova som en gång- och cykelrutt. I båda alternativen har i mitten av planeringsområdet föreslagits en stor park (VP) till vilken man koncentrerat olika fritidsaktiviteter: idrottsplan (vu), lekpark (vk) och område för odlingslotter (rp). Dessutom föreslås i båda alternativen i planeringsområdets östra del en mindre närpark. Alla andra för rekreationsanvändning lämpliga områden innanför samhällsstrukturen har anvisats som närrekreationsområden (VL). För en riktgivande hundpark (vkp) har en del av ett område anvisats på ett närrekreationsområde i planeringsområdets västra del i alternativ VE1 och östra del i alternativ VE2. På den s.k. Centralskogens område föreslås två något från varandra avvikande nät av friluftsstigar som utnyttjar befintliga förbindelser så mycket som möjligt och som består av skogsvägar (ajo) som anknyter till skogsvård, friluftsrutter och riktgivande stigar. Alla i naturutredningen framförda mycket viktiga områden som ska bevaras har i båda alternativen märkts ut i huvudsak som viktiga områden med tanke på naturens mångfald (luo) vars naturliga tillstånd inte får ändras. Likaså föreslås i båda alternativen att alla byggnadsobjekt som i inventeringen av den byggda kulturmiljön rekommenderats för skydd ska skyddas (sr). I alternativ VE1 föreslås dessutom en plats för en ny telemast (ET) öster om förlängningen av Kalvhagsvägen och i alternativ VE2 norr om ändan av Trebyvägen. Byggnadsytor, fasadbestämmelser, anslutningsförbud, ledningsreserveringar och andra mer detaljerade planbeteckningar läggs till i detaljplanen på grund av planutkastets skala (1:4000) först i förslagsskedet. Detaljplanens dimensionering Dimensioneringen av bostadsbyggandet grundar sig i båda alternativen på ett maximigångavstånd på 600 meter till kollektivtrafikmedel (Jorvas hållplats eller de nuvarande busshållplatserna) längs de i alternativen anvisade gång-

14 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden och cykelrutterna. I båda alternativen är boendetätheten större inom fotgängarzonen än utanför den, mätt både enligt antalet byggplatser och enligt tomteffektivitet. De nya tomterna som ligger inom fotgängarzonen i alternativ VE1 är ca 2000 m2 eller större och utanför gångavståndet ca 2500 m2 eller större. I alternativ VE2 är motsvarande siffror 1000 m2 och 1500 m2. Nya byggplatser - bostäder (as) eller tomter - har bildats enligt en dimensioneringstabell som baserar sig på ovan nämnda tomtstorlekar. I alternativ VE1 är tomteffektiviteten på AO-kvartersområden i regel e=0,10 och inom fotgängarzonen även e=0,15 medan de i alternativ VE2 i regel är e=0,15 och inom fotgängarzonen även e=0,20. I alternativ VE1 på nya A- eller AP-kvartersområden är tomteffektiviteten i regel e=0,20 och i alternativ VE2 e=0,30. I båda alternativen har för bostadskvarter som utvidgar samhällsstrukturen utanför fotgängarzonen av planekonomiska skäl anvisats högre tomteffektivitet (e=0,30) och använts en mindre tomtstorlek än genomsnittet (ca 1000 m2) än i bostadskvarteren som gör den nuvarande samhällssstrukturen tätare. På landskapsmässigt viktiga platser, åkerfält eller vid kanten av dem belägna och/eller på stora tomter är tomteffektiviteten i båda alternativen lägre än på mitt i skogen belägna och/eller små tomter, för att skalan av nybyggande ska hållas som sådan att den anpassar sig till det gamla kulturlandskapet och dess glesa byggnadssätt. Planens konsekvenser Detaljplanen gör samhällsstrukturen i Jorvas tätare och tydligare och utvidgar den någor norrut. I alternativ VE1 utvidgas samhällsstrukturen mer än i alternativ VE2 där samhällsstrukturen däremot blir tätare än i alternativ VE1. I alternativ VE2 är inverkningarna på klimatändringen sålunda mindre, eftersom behovet av att röra sig med personbil där är mindre. Idkande av jord- och skogsbruk på området är fortfarande möjligt samtidigt som rekreationsanvändningen av planeringsområdet och Centralskogen avsevärt förbättras i och med omfattande park- och närrekreationsområden samt omfattande gång- och cykeltrafiknät och naturstigar. Stora tomter och området för odlingslotter möjliggör fortsättning av trädgårdstraditionen på planeringsområdet. Genomförandet av planen hämtar till området ca nya invånare enligt den nuvarande boendeglesheten, vilket utökar bl.a. kundunderlaget för de kommande kommersiella tjänsterna i Jorvastriangeln och stödjer grundandet av ett nytt daghem på planeringsområdet. Genomförandet av båda alternativen fordrar förbättring av Masabyvägens, Gamla Kustvägens och Gamla Jorvasvägens anslutning till exempel med en rondell utanför detaljplaneområdet. Planläggningen ökar kommunens investeringar bl.a. i byggandet av gator, service och parker på området men ger kommunen även rikligt med tomtförsäljningsinkomster. I alternativ VE1 på kommunens marker kommer ca 88 AO-tomter, fyra A-tomter och största delen av tre AP-tomter samt i alternativ VE2 ca 46 AO-tomter och fyra A-tomter. Genomförande av planen I det gällande planläggningsprogrammet är målet att detaljplanen godkänns under 2015, men det är mer sannolikt att planen godkänns Tidtabellen

15 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden för godkännandet av detaljplanen beror på områdets markägare. I planläggnings- och investeringsprogrammet beräknas planeringen och byggandet av kommunalteknik på området ske och att husbyggandet inleds Försäljningen av kommunens tomter sker enligt den preliminära försäljningstidtabellen varvid husbyggandet på kommunens tomter skulle börja Avtal Eftersom planprojektet anhängiggjorts på kommunens initiativ och eftersom ungefär hälften av planeringsområdet innehas av mindre markägare, har kommunen inte uppgjort några avtal om inledande av planläggningen innan planläggningen inleds. Om genomförandet av planprojektet ger markägarna på området avsevärd ekonomisk nytta, sluter kommunen markanvändningsavtal med dem innen detaljplanen och detaljplaneändringen godkänns i kommunfullmäktige. Beredning: planläggningsarkitekt Kaisa Kilpeläinen, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Handlingar: - Länsi-Jorvaksen asemakaavan selostus, joka sisältää kaavakarttojen pienennökset, piir.nrot 3170 ja 3171, kaavamääräyksineen Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet: Samhällstekniska nämnden beslutar 1 att offentligt lägga fram utkastet till detaljplan för Västra Jorvas, ritn.nr 3170 och 3171, med tillhörande handlingar i enlighet med MBL 62 och MBF 30 för minst 30 dygn 2 be följande ge utlåtanden om planutkastet: Kyrkslätts kommun - vattenförsörjningsverket - byggnadstillsynen - miljövården - bildningsväsendet - kulturväsendet - idrottsväsendet - ungdomsväsendet - landsbygdsnäringsväsendet - vård- och omsorgsväsendet - namnkommittén - handikapprådet - äldrerådet

16 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden Övriga myndigheter - Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland - Nylands förbund - Museiverket - Västra Nylands landskapsmuseum - Esboregionens miljö- och hälsoskydd - tillsynsenheten - Västra Nylands räddningsverk - Västra Nylands polisinrättning - Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) - Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) - Trafikverket - Kyrkslätt jaktvårdsförening - Nylands jaktvårdsdistrikt Föreningar och organisationer - Jorvas byaförening rf - Kyrkslätts hembygdsförening rf - Kyrkslätts småfastighetsförening rf - Mellersta Kyrkslätts ungdomsförening rf - Kyrkslätts miljöförening rf - Kyrkslätts Natur och Miljö rf - Kyrkslätts företagare - Nylands Svenska producentförbund, Kyrkslätts lokalavdelning - MTK-Uusimaa - Södra skogsreviret rf - Kustens skogscentral - Kvis väglag - Löfdala väglag - Ödesängsvägens väglag Övriga utlåtandeinstanser - Caruna Espoo Oy - Fortum Power and Heat Oy - Fingrid Abp / Miljö - Nordic Energy Link - Elisa Abp - TeliaSonera Finland Abp - DNA Ab - Gasum Oy Ab - Pohjolan Voima Oy - VR-Group Ab - Oy VR-Rata Ab 3 att det innan detaljplanen godkänns ska finnas ett godkänt och undertecknat markanvändningsavtal mellan kommunen och de markägare som med anledning av planläggningen får avsevärd ekonomisk nytta. Behandling Efter den livliga diskussionen om ärendet ändrade föredraganden första punkten i sitt beslutsförslag till att lyda som följer: 1. att offentligt lägga fram versionerna 1 och 2 av utkastet till detaljplan för Västra Jorvas, ritn. nr 3170 och 3171, med tillhörande handlingar i enlighet

17 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden med MBL 62 och MBF 30 för minst 30 dygn, samt konstatera att ett invånarmöte om ärendet ordnas under framläggningstiden. Beslut Samhällstekniska nämnden beslutade enligt beslutsförslaget med föredragandens vid sammanträdet gjorda ändringar i punkt 1 i beslutsförslaget. För kännedom planläggningsenheten Besvärsanvisning besvärsförbud, eftersom ärendet är beredning

18 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden Kyrkslätts kommuns utlåtande om utkastet till etapplandskapsplan 4 för Nyland (kst) Samhällstekniska nämnden 6 Nylands förbund ber Kyrkslätts kommun ge ett utlåtande om utkastet till etapplandskapsplan 4 för Nyland. Handlingarna är framlagda Bakgrund Nylands landskapsstyrelse beslutade vid sitt sammanträde påbörja utarbetandet av etapplandskapsplan 4 för Nyland och godkände planens program för deltagande och bedömning. Etapplandskapsplan 4 för Nyland kompletterar och reviderar då den fastställs de gällande landskapsplanerna och dess tidrymd sträcker sig fram till år Planeringsområdet omfattar hela landskapet Nyland med undantag av området Östersundom, som behandlas i en egen planprocess som en del av slutförandet av etapplandskapsplan 2. I Nyland gäller för tillfället flera landskapsplaner, av vilka de viktigaste med tanke på markanvändningen i Kyrkslätt är den år 2006 fastställda helhetslandskapsplanen samt den år 2004 fastställda etapplandskapsplanen 2 för Nyland, som kompletterar den. Etapplandskapsplan 4 för Nyland bereds under en fullmäktigeperiod så att landskapsfullmäktige kan godkänna den år 2016 och sända den till miljöministeriet för fastställelse. Etapplandskapsplanens mål och teman En central utgångspunkt för hela etapplandskapsplanearbetet är det godkända Nylandsprogrammet, vars mål förverkligas av etapplandskapsplan 4. Dessutom kompletterar och preciserar etapplandskapsplan 4 för Nyland lösningarna i etapplandskapsplan 2 för Nyland samt andra gällande etapplandskapsplaner för de ämnesområdens del som utvalts för planarbetet. Ett mål i etapplandskapsplan 4 är att öka den hållbara konkurrenskraften och välfärden i Nyland. Ämnesområden som granskas i planen är näringar och innovationsverksamhet, logistik, vindkraft, grönstruktur och kulturmiljöer. Utöver de fem ämnesområden som ska granskas beslutade landskapsstyrelsen våren 2014 att man i samband med etapplandskapsplan 4 bedömer och beaktar de ändringsbehov som medförts av Helsingforsregionens gemensamma markanvändningsplan i förhållande till etapplandskapsplan 2, i synnerhet beträffande stationsområdena. De i de gällande etapplandskapsplanerna behandlade övriga områden för tätortsfunktioner och arbetsplatser, med undantag av logistikområden, har dock inte ansetts behöva justering under den pågående planeomgången. Utredningar visar att de nuvarande landskapsplanerna i tillräcklig utsträckning innehåller bostads- och arbetsplatsområden. Lanskapsstyrelsen beslutade våren 2014 att utreda även tysta områden som en del av beredningen av etapplandskapsplan 4. Man beslutar om den eventuella planbehandlingen av dem då planarbetet framskrider.

19 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden I enlighet med Nylands förbunds strategi strävar man också under planomgången efter en mer strategisk landskapsplan än tidigare. Aktuella planer, beslut och utlåtanden i Kyrkslätt som hänför sig till arbetet med etapplandskapsplanen Kyrkslätts kommun har godkänt utvecklingsbilden för markanvändningen i Kyrkslätt 2040 med kommunfullmäktiges beslut Kyrkslätts kommun har gett Nylands förbund sitt utlåtande om Nylandsprogrammet (kst 481) och programmet för deltagande och bedömning för etapplandskapsplanen (kst 3). Beredning: planläggningsarkitekt Seppo Mäkinen, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Bilaga: - St 2/ , Ehdotus Kirkkonummen kunnan lausunnoksi Uudenmaan 4. vaihemaakuntakaavan luonnoksesta - Yhdyskuntatekniikan lautakunnan hyväksymä lausuntoehdotus Uudenmaan 4. vaihemaakuntakaavan luonnoksesta, liite Yt 2A/ Handlingar: - Ote Uudenmaan 4. vaihemaakuntakaavan luonnoksesta - Ote Uudenmaan maakuntakaavasta sekä 1. vaihemaakuntakaavasta kumottavista merkinnöistä - Ote Uudenmaan 4. vaihemaakuntakaavan luonnoksen sekä vahvistettujen maakuntakaavojen epävirallisesta yhdistelmästä - Uudenmaan 4. vaihemaakuntakaavaluonnoksen selostus sisältäen maakuntakaavamerkintöjen ja määräysten selitykset Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet: Samhällstekniska nämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att styrelsen ger det bifogade utlåtandet från Kyrkslätts kommun om utkastet till etapplandskapsplan 4 för Nyland. Behandling Konstaterades att i utvecklingsbilden för markanvändningen i Kyrkslätt 2040 föreslagits hamn- och småbåtshamnfunktioner i Kantvikområdet. Det har strukits ut det nu framlagda utkastet till etapplandskapsplan 4. Nämnden konstaterade enhälligt att beteckningen för trafikområde för landskapsmässigt betydelsefulla hamnfunktioner bevaras på Kantviks hamnområde. Ledamot Maija Lounamaa föreslog med understöd av ledamot Pekka Jäppinen att i landskapsplanen bör anvisas ett grönförbindelsebehov mellan naturskyddsområdena Meiko och Noux. En del av ledamöterna ansåg det tillräckligt att grönförbindelsebehovet anvisats i landskapsplanens kartbilaga.

20 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden Omröstning Ersättare Ville Salmela föreslog att luftfarten på Malms flygplats bör tryggas. Finlands huvudstad behöver en flygplats för allmän luftfart inom goda trafikförbindelser redan på grund av sin trovärdighet. Jordbruksområdena i Helsingfors stad är bättre platser att bygga hus på än flygplatsen. Malms flygplats bör utses till kulturmiljö av riksomfattande betydelse och verksamheten där bör vidareutvecklas. Om utvecklingen av flygplatsen inte lyckas, bör i planen anvisas en logistiskt sett bra plats för en ny flygplats för allmän luftfart. Förslaget vann inte understöd, så det förföll. Ledamot Maija Lounamaas förslag om att lägga till ett grönförbindelsebehov i landskapsplanen mellan naturskyddsområdena Meiko och Noux godkändes inte enhälligt, så man röstade om frågan. Ordföranden framställde följande omröstningsproposition: de som understöder föredragandes förslag röstar ja och de som understöder Maija Lounamaas förslag röstar nej. Vid omröstningen genom namnupprop gavs 6 ja-röster (Uimonen, Pohjonen, Männikkö, Lindholm, Salmela, Kettunen) och 4 nej-röster (Jäppinen, Lounamaa, Heikkinen, Seppänen). Med hänvisning till omröstningsresultatet konstaterade ordföranden att föredragandens beslutsförslag hade vunnit. Sammandrag Efter diskussionen och omröstningen beslutade nämnden lägga till följande i kommunens utlåtande: Kyrkslätts kommun förutsätter att beteckningen för trafikområde för landskapsmässigt betydelsefulla hamnfunktioner bevaras på Kantviks hamnområde. Beslut Samhällstekniska nämnden beslutade föreslå kommunstyrelsen att styrelsen ger det bifogade utlåtandet St 2A/ från Kyrkslätts kommun om utkastet till etapplandskapsplan 4 för Nyland. Ersättare Ville Salmela lämnade följande avvikande mening till beslutet i fråga om Malms flygplats: Planläggningen av Malms flygplats för bostadsbruk är olämplig utveckling med tanke på områdets tillväxt och invånarantal. I planutkastet planläggs bostäder för över hundra tusen invånare, varvid Malms flygplats betydelse för bostadsbyggandet är liten. Luftfarten på Malms flygplats bör tryggas. Området som helhet har valt till World Monuments Funds lista över kulturobjekt. Finlands huvudstad behöver en flygplats för allmän luftfart inom goda trafikförbindelser redan på grund av sin trovärdighet. Jordbruksområdena i Helsingfors stad är bättre platser att bygga hus på än flygplatsen. Malms flygplats bör utses till kulturmiljö av riksomfattande betydelse och verksamheten där bör vidareutvecklas.

21 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden Om utvecklingen av flygplatsen inte lyckas, bör i planen anvisas en logistiskt sett bra plats för en ny flygplats för allmän luftfart. För kännedom Besvärsanvisning kommunstyrelsen för fortsatt behandling besvärsförbud, eftersom ärendet är beredning

22 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden Förslag till Kyrkslätts kommuns utlåtande om utkastet till Helsingfors generalplan (kst) Samhällstekniska nämnden 7 Helsingfors nuvarande generalplan (Generalplan 2002) vann laga kraft år Arbetsprogrammet och målen för generalplanen som nu utarbetas godkändes i slutet av år 2012 då beredningen av delgeneralplanen anhängiggjordes. Generalplanens vision, en utvecklingsbild på lång sikt, blev färdig i slutet av år 2013 som utgångspunkt för generalplanen. Visionen sträcker sig till år Den nya generalplanen bereds så att beslut om planeringsprojektet kan fattas år Generalplaneutkastet med material finns till påseende på webben på adressen under punkten Aktuella planer/nu för påseende. Planutkastet omfattar hela Helsingforsområdet med undantag av Östersundoms område för vilket bereds en för kommunerna gemensam delgeneralplan. Generalplanekartan utgörs av 100 x 100 meter stora rutor och dess syfte är att framhäva överskådligheten i generalplanen. Helsingfors stad ordnar en presentation av utkastet till generalplan för KUUMA-planläggargruppen KUUMA-direktionen ger ett utlåtande om utkastet till Helsingfors generalplan. Helsingfors stad ber Kyrkslätts kommun ge ett utlåtande om utkastet till Helsingfors generalplan före Allmänt om utkastet till generalplan Generalplanen som ska uppgöras är strategisk, översiktlig och dimensionerande. Av den framgår de med tanke på Helsingfors och regionens stadsstruktur viktigaste utvecklingsriktningarna och centrala tyngdpunkterna. I planbeskrivningen redogörs för inverkningarna. Generalplanen uppgörs som en plan med rättsverkningar. I planmaterialets presentationstext samt i beskrivningens inledning och sammandrag konstateras bl.a. följande: - Den viktigaste uppgiften för utkastet till Helsingfors generalplan är att för stadsbon även i fortsättningen möjliggöra ramar för ett bra stadsliv och en stark grund för företagande med den allt tätare, hållbara, på kollektivtrafiken stödjande stadsstrukturens medel, så att Helsingfors särdrag bevaras. - i generalplanen bereder man sig på en situation där Helsingfors år 2050 har invånare och arbetsplatser. I Helsingforsregionen bor då fler invånare än i nuläget (i början av år 2015 ca 1,4 miljoner invånare). - markanvändningen och trafiken anpassas allt tätare till varandra. Det regionala trafiksystemet och i synnerhet utvidgningen av spårtrafiknätet är av viktig betydelse. De tvärgående kollektivtrafikförbindelserna förbättras avsevärt. Grunden till allt är god nåbarhet där nåbarheten till kollektivtrafiken betonas. Gång och cykling prioriteras. - man vill att stadsstrukturen blir sådan att de dagliga tjänsterna finns i

23 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden närheten. - stadsekonomin definierar starkt lösningen i generalplanen kraftigt och planens lösningar är av stor betydelse för en högre stadsproduktivitet i Helsingfors: starka företagsområden och ett tillräckligt bostadsutbud med god nåbarhet säkrar arbetsmarknadens funktion (nya arbetsplatsområden har inte föreslagits i utkastet till generalplan). - stadsstrukturen utvidgas och den ökade efterfrågan på stadsaktigt boende besvaras (innerstaden utvidgas radialt, stadsbulevarder byggs, centrumen byggs till stadscentrum och förorterna blir urbana koncentrationer där arbetsplatser och boende blandas, dessutom får stora handelsenheter inte byggas utanför centrumområdet). Ett av de största nya byggnadsområdena utöver stadsbulevarderna är Malms flygplatsområde. - klimatförändringen och stadens förmåga att anpassa sig till den samt energifrågor är i central position, tryggande av samhällets servicesäkerhet för den tekniska infrans del. - Helsingfors särskilda konkurrerande faktorer är ett historiskt lågt centrum, närheten till havet samt Centralparken som sträcker sig till centrum. De gröna näten bevaras fungerande, rollen som havsstad förstärks och kulturmiljöns värden beaktas i utvecklingen av områdena. Beredning: kommunarkitekt Tero Luomajärvi, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Handlingar: Generalplaneutkastet med material finns till påseende på webben på adressen under punkten Aktuella planer/nu för påseende. Förslag Direktören för samhällstekniska väsendet: Samhällstekniska nämnden beslutar ge följande anvisningar för beredningen av Kyrkslätts kommuns utlåtande om utkastet till Helsingfors generalplan. Behandling Under diskussionen framfördes bl.a. följande kommentare: - Vid Västerleden ändrar motorvägen till en stadsbulevard, vilket saktar ner trafiken - En bulevardlösning inverkar bl.a. försvagande på smidigheten för Kyrkslättsbornas arbetsresor - Helsingfors bör bättre ta i beaktande trafikens smidighet från kranskommunerna till Helsingfors - Planläggningen av Malms flygplats för bostadsbruk är olämplig utveckling med tanke på områdets tillväxt och invånarantal. I planutkastet planläggs bostäder för över hundra tusen invånare, varvid Malms flygplats betydelse för bostadsbyggandet är liten. Luftfarten på Malms flygplats bör tryggas. Området som helhet har valt till World Monuments Funds lista över kulturobjekt. Finlands huvudstad behöver en flygplats för allmän luftfart inom goda trafikförbindelser redan på grund av sin trovärdighet.

24 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden Jordbruksområdena i Helsingfors stad är bättre platser att bygga hus på än flygplatsen. Malms flygplats bör utses till kulturmiljö av riksomfattande betydelse och verksamheten där bör vidareutvecklas. Beslut Nämnden ger ovan nämnda kommentarer som anvisningar till beredningen av utlåtandet. För kännedom Tero Luomajärvi Besvärsanvisning besvärsförbud eftersom ärendet är beredning

25 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden Samhällstekniska nämndens dispositionsplan år 2015 Samhällstekniska nämnden 8 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten ett för de kommunala förvaltningsorganen bindande och förpliktande direktiv, som ska följas i kommunens verksamhet och ekonomi. Budgeten genomförs med hjälp av dispositionsplaner som förvaltningsorganen gör upp. Kommunstyrelsen, nämnderna och (de kommunstyrelsen underställda) direktionerna godkänner på budgeten för sitt verksamhetsområde baserade dispositionsplaner enligt anvisningarna för intern kontroll och som i dessa direktiv definierats. I sin dispositionsplan ska varje organ - dela upp de i budgeten verksamhetsvis och projektvis angivna målen för verksamhet och ekonomi, anslagen och de beräknade inkomsterna vidare mellan resultatområdena och resultatenheterna/objekten som delmål, delanslag och beräknade delinkomster - besluta om delanslagens och de beräknade delinkomsternas bindande nivå - förordna en ansvarsperson för varje delmål, delanslag och beräknad delinkomst i dispositionsplanen - besluta hur beslutanderätten i anslutning till förverkligande av dispositionsplanen överförs till ansvarspersoner och eventuellt begränsas. Samhällstekniska nämndens dispositionsplan för år 2015 omfattar samhällstekniska nämndens mötesverksamhet, planläggnings- och trafiksystemtjänster, tomt- och geoinformationstjänster, stödet till kollektivtrafiken samt anslag för samhällstekniska nämndens utvecklingsprojekt. Samhällstekniska nämnden har inte beviljats nya befattningar för år Budgeten 2015 och ekonomiplanen Kommunfullmäktige godkände budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren Det mest centrala målet för kommunens ekonomi är att bevara den ekonomiska balansen och se till att ökningen av kostnaderna för kommunens serviceuppgift inte överskrider nivån på ökningen av skattefinansieringen. Kommunens serviceverksamhet måste ordnas inom ramen för anslagen som beviljats i budgeten. Nämndens driftsbudget för år 2015 är följande: Utvecklings- och gemensamma tjänster Kollektivtrafikstöd Totalt utgifter euro/invånare Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag

26 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden I investeringsdelen har anslag om anvisats för nämndens bruk för kompletterande kartläggningar och produktion av geoinformationsmaterial samt för anskaffning av dataprogram. Budgetens bindande verkan Den sammanräknade skillnaden mellan verksamhetsinkomster och -utgifter för varje förtroendeorgans verksamheter, dvs. verksamhetsbidraget, är bindande för fullmäktige. Anslagen i investeringsdelen är bindande på verksamhetsnivå. Nämndens upphandlingsbefogenheter är förenliga med kommunfullmäktiges beslut : Sektordirektören Sektordirektören beslutar inom sin sektor om upphandlingar vars belopp motsvarar högst det gällande EU-tröskelvärdet för upphandling av varor och tjänster ( , moms 0 %). Sektordirektören kan delegera sina befogenheter vidare. I samband med dispositionsplanerna utsedda redovisningsskyldiga ansvarspersonerna De redovisningsskyldiga ansvarspersonerna som organen utsett i samband med godkännandet av dispositionsplanen beslutar om upphandlingar vars värde är högst euro (moms 0 %) inom ramen för de anslag inom sektorn som de ansvarar för. Av grundad anledning kan också ett lägre eller högre gränsvärde bestämmas i dispositionsplanen. Såsom undantag beviljas ansvarspersonerna för investeringar i fråga om de investeringar som beskrivs i denna dispositionsplan rätt att godkänna köpfakturor inom ramen för den totala kostnaden för investeringen i fråga. Rapportering Nämnden ska rapportera till kommunstyrelsen tre gånger om året, enligt situationerna 30.4 och 31.8 samt i årsberättelsen som ingår i bokslutet. För planering av likviditeten ska samhällstekniska nämnden i sin dispositionsplan inbegripa en beräknad tidtabell för markförsäljningsinkomster. De beräknade inkomsterna för markförsäljning är euro. Nämnderna och kommunstyrelsen underställda direktioner ska lämna in sina dispositioner till kommunstyrelsen senast Nämndens dispositionsplan 2015 Driftsekonomidelen

27 Kyrkslätts kommun Protokoll 1/ Samhällstekniska nämnden Samhällstekniska nämnden Delanslaget omfattar kostnaderna för samhällstekniska nämndens sammanträdesverksamhet, såsom mötesarvoden, utbildning, rese-, kopierings- och dylika kostnader. Samhällsplanering För främjande av kommunens övergripande utveckling och dess förutsägbarhet utarbetas delgeneralplaner för områden. Under 2015 är tre delgeneralplaner anhängiga. Utvecklingen av centrum- och stationsområdena fortsätter. Syftet är att de regionalt mest betydande projekten, Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050 (MASU), trafiksystemplanen HLJ2015 och Helsingforsregionens bostadsstrategi 2020, godkänns år Tomt- och geoinformationstjänster Målet är att överlåta 3 5 tomter för radhus och flervåningshus samt 50 egnahemstomter. Man strävar efter att öka anskaffningen av råmark, i första hand i kommunens mittzon i utvidgningsriktningarna för samhällsstrukturen genom att bereda ett operativt markanskaffningsprogram. Utvecklingen av det geografiska informationssystemet fortsätter. Kommunens internetkarttjänst utvecklas i samarbete med underhållstjänsterna för byggnadsbeståndet och för samhällsteknik, och kommuninvånarna öppnas möjlighet att ge geoinformationsbaserad respons. Kollektivtrafik Målet är att erbjuda kunderna högklassig och kostnadseffektiv kollektivtrafik till skäligt pris dock så att kommunandelen inte överstiger 50 % av kostnaderna. Kollektivtrafik utnyttjas i kommunens lagstadgade persontransporter. Utvecklingsprojekt Avsikten är att med anslaget ordna en planeringstävling för markanvändningen i Stallbacken samt utveckla kommunikationen och kundservicen. Investeringsdelen Förslaget till dispositionsplan för investeringsdelen har uppgjorts med iakttagande av den av kommunfullmäktige fastställda riktgivande dispositionsplanen. Dessutom har man till investeringsdelen fogat en tidtabell för markförsäljningsinkomsterna. Redovisningsskyldiga ansvarspersoner I dispositionsplanen förordnar organet de tjänsteinnehavare (ansvarspersoner) som på dess vägnar som i 75 1 mom. i kommunallagen avsedda redovisningsskyldiga svarar för uppnående av resultatområdets mål, beslutar om resultatområdets upphandlingar och den övriga användningen av delanslagen i den omfattning som bestämts i direktiven och organet beslutat