Detaljplanen för Vattentornsbacken, framläggning av detaljplaneförslaget enligt ritning 3228

Transkript

1 Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Detaljplanen för Vattentornsbacken, framläggning av detaljplaneförslaget enligt ritning 3228 Samhällstekniska nämnden Inledning av projektet Detaljplaneprojektet för Vattentornsbacken ingår i det av kommunfullmäktige godkända planläggningsprogrammet Målet med detaljplanen är att på planeringsområdet anvisa ny byggrätt på v-m2 för boende i enlighet med delgeneralplanen för Kommuncentrum, etapp 1, samt en tillräcklig byggrätt för offentlig service och förvaltning dock så att det är möjligt att fortsättningsvis använda området för rekreation och att dess kulturhistoriska värden bevaras. Initiativet till utarbetande av detaljplanen har väckts av Sato Oyj och NCC Rakennus Oy. Optiplan Oy har på markägarnas försorg fungerat som koordinator för planprocessen och Arkkitehtitoimisto Anttila & Rusanen Oy som plankonsult. Detaljplanens program för deltagande och bedömning har godkänts i samhällstekniska nämnden ( 65) och planen anhängiggjordes Planens två preliminära markanvändningsutkast presenterades för samhällstekniska nämnden ( 42). Markanvändningsutkasten avvek från varandra huvudsakligen enligt byggrätt, bostadstyp och parkeringslösningar. Nämnden gav följande anvisningar för den fortsatta detaljplaneringen: - iaktta i regel med delgeneralplanen förenliga byggrätter - var beredd på kompletterade byggande - håll till området i delgeneralplanen och ge tillräckliga förklaringar om man avviker från området - en ny typ av tätt och lågt småhusbyggande i den västra kanten - pruta inte på grönområden - tillräckligt antal bilplatser - strukturella parkeringar bör undersökas - datakommunikationsnät och basstationernas platser ska beaktas - alternativ placering av inlärningscentret ska undersökas - i allmänhet borde man i placeringen av bosättning bättre observera utsiktslinjen som bevaras öppen i utsiktslinjen, de olika VL- och VP-områdena samt landskapet och kulturmiljön, utredningens rekommendationer till kvartersområden och å andra sidan det viktiga utsiktsområdet som ska bevaras öppet - trafikförbindelserna i detaljplanen bör följa minst förbindelsebehoven för de i delgeneralplanen undersökta riktgivande huvudfrilufts- och friluftsrutterna samt gång- och cykeltrafiklederna - planområdets läge på det viktiga friluftsrutts- och grönförbindelseområdet mellan Centrum och Masaby bör beaktas och planområdets parkers och planerade frilufts-, rekreations- och idrottstjänsters roll med tanke på Centralparkshelheten bör undersökas mycket noggrannare än i delgeneralplanen - trafikförbindelse till Kyrkdalen bör tryggas.

2 Planeringsområde Planeringsområdet ligger i Kyrkslätts kommuncentrum på drygt en kilometers avstånd från resecentret och den kommersiella och offentliga servicen på affärsområdet. Planeringsområdet är cirka 36 hektar. Planeringsområdet gränsar i söder till Gamla Kustvägen, i väster till idrottsparken i kommuncentrum samt i norr till Kyrkvalla småhusområde och i öster till Jolkby småhusområde. De största markägarna på området är Sato Oyj, NCC Rakennus Oy och Kyrkslätts kyrkliga samfällighet samt Kyrkslätts kommun. Planeringsområdet är i huvudsak obebyggt. Det består av en skogig, delvis brant och kal backe samt öppna åkerområden som omger den och sänker sig till Jolkbyån. Branta höjdskillnader och klara gränser mellan öppna områden och skogsområden är typiskt för området. På backen finns kommunens vattentorn som utgör områdets landmärke. Kring backen löper ett frilufts- och rekreationsstråk som ansluter bl.a. Gesterby och Hindersby till varandra. På området finns bebyggelse för närvarande bara längs Gamla Kustvägen, dvs. den tidigare Kungsvägen. Där ligger fem kulturhistoriskt värdefulla gårdsmiljöer med ett tiotal invånare. På området finns varken arbetsplatser eller tjänster med undantag av Elisas lilla basstation vid vattentornsbackens fot. På området finns byggd våningsyta på sammanlagt under 2000 v-m2. På planeringsområdets västra del finns en gällande detaljplan för Jolkbydalen-Prästgårdsbacken-Råkulla som har godkänts i kommunfullmäktige och på områdets nordvästra spets detaljplanen för Kyrkvalla och Åängen som vunnit laga kraft Utkastet till detaljplan för Vattentornsbacken var framlagt i enlighet med samhällstekniska nämndens beslut (33 ) och Under framläggningstiden ordnades ett invånarmöte utlåtanden och 4 åsikter lämnades om planutkastet. Planläggarens bemötanden har uppgjorts till responsen. Uppgjorda utredningar För detaljplanen har man under utarbetandet av planutkastet uppgjort en naturutredning kompletterad under förslagsskedet), en arkeologisk inventering, en byggbarhetsutredning, en landskapsmässig granskning och en preliminär funktionell trafikgranskning. Också områdets gradering, genomskärning och stadsvyer har undersökts. På planeringsområdet Vattentornsbacken finns tre ädelträdslundar enligt naturvårdslagen samt en lund vid bäckstranden i anslutning till Jolkbyån som är landskapsmässigt värdefull och i enlighet med skogslagen. Jolkbys ådal och skogiga backe är också landskapsmässigt de viktigaste elementen på området utöver de vidsträckta öppna åkervyerna. Vid den arkeologiska inventeringen lokaliserade man en fast fornlämning; en historisk byplats som befann sig på Jolkby lägenhet. Dessutom fanns på området försvarsutrustning i anslutning till parentestiden som ändå inte var fornlämningar. Trafikplanen som gjordes för detaljplanen för Kyrkvalla och Åängen har

3 under utarbetandet av planen konstaterats vara tillräcklig och fungerande till sin dimensionering också då Vattentornsbackens detaljplaneområde har byggts. Trafikplaneringen på det ovan beskrivna området har framskridit som ett eget projekt i växelverkan med planläggningen av Vattentornsbacken. De allmänna planerna för planeringsområdets gatunät och vattenförsörjning, som uppgjorts för planförslaget, torde justeras vid beredningen av planens behandling för godkännande. För att trygga trafikens smidighet måste man bl.a. bygga ett körfält till på Gamla Kustvägen för dem som kommer från centrumhållet och svänger mot vattentornsbacken, så att trafiken på Gamla Kustvägen förblir smidig. Placeringen av busshållplatserna preciseras endast lite jämfört med nuläget. Ramboll Finland Oy har verkat som konsult för de allmänna planerna. I planförslagets beredningsskede gjordes för området bl.a. upp en inventering av den byggda kulturmiljön, en dagvattenutredning, en allmän gatu- och parkeringsplan och en allmän plan för vattenförsörjning. Närmiljö- och bygganvisningarna för Vattentornsbacken läggs fram tillsammans med planförslaget. För området har uppgjorts handlingen Uusiutuvan energian ratkaisut (Optiplan Oy, 2015). Vårdplanen för Jolkbyån har inte uppgjorts, men istället en utredning om vattendraget (Jolkbyn joen esiselvitys, Vanha Rantatie Yläjuoksu, Ramboll Finland, 2014). Under planeringen beslutade man sig dessutom för att det inte är motiverat att göra upp en allmän plan för idrottsområdena, eftersom det påverkas av inlärningscentrets markanvändning. Sammanlagt tio utredningar har under planprojektet gjorts upp som grund för planläggningen. Detaljplanens innehåll Markanvändningen i detaljplaneförslaget har väldigt långt stämt överens med planutkastet och ändringarna i markanvändningen är få. Tyngdpunkten har legat på utarbetandet av planer som syftar till genomförande av kommunalteknik och detaljplanen. Bilplatsdimensioneringen har åtstramats så att det på A- och AK-kvartersområdena är 1 bp / 80 v-m2. Dessutom anläggs parkeringsplatser längs gatorna och längs Åängsvägen har anvisats ett eget område för allmän parkering (LP). Detaljplanen innehåller ca v-m2 som anvisats för nybyggande samt v-m2 som anvisats för nybyggande avsett för undervisningsverksamhet (byggrätten möjliggör byggande av en stor gymnastiksal). Bostadsbyggrätten möjliggör placering av nya invånare i Vattentornsbacken. Max. ca 500 nya bostäder kan byggas. Planen möjliggör uppförande av bostäder för specialgrupper på AK-kvartersområdena (för ändamålet finns en egen bilplatsdimensionering). Planprojektet främjar kommunens årliga mål för bostadsbyggrätt i MBT-intentionsavtalet. Dessutom är det förenhetligt med utvecklingsbilden för markanvändningen i Kyrkslätt 2040 och Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050.

4 Detaljplanens bostadsbyggrätt är ungefär i enlighet med delgeneralplanen för Kommuncentrums 1 skede. Markanvändningsprinciperna i planen i korthet: i delgeneralplanen ligger bostadsbyggandets tyngdpunkt klart på backen på områdets östra sluttning, men i detaljplanen har bostadsbyggandet flyttats längre mot planeringsområdets västra del närmare centrum, vilket är motiverat både med anledning av det gynnsammare väderstrecket och det korta avståndet till centrum ca 6000 v-m2 har anvisats för byggande av flervåningshus (AK) på delgeneralplanens PY-område. Då fortsätter den västra sluttningen som enhetligt byggd ända till inlärningscentret och den nya gatuförbindelsen blir effektivt utnyttjad. Den i delgeneralplanen anvisade utsiktslinje som ska bevaras öppen hålls ändå öppen t.o.m. bättre än i delgeneralplanen när den visuella avbrytningen sker i parkområdet och inte inom kvarteret. Flyttandet av invånarparkverksamheten (byggnaden) till en annan plats skapar bättre förutsättningar för bevarande av utsiktslinjen. på planeringsområdets västra sluttning har anvisats ett bostadskvarter med tvåvåningshus (A) som möjliggör tätt och lågt småhusbyggande och gör områdets bostadsutbud mångsidigare. de befintliga byggnaderna längs Gamla Kustvägen förblir oförändrade (AO/s, sr), på området har anvisats kompletterande byggande i mindre omfattning en stor variation i våningstalet (II-VIII) som framhäver terrängformerna skapar skiktade och intressanta stadsutsikter våningshuskvarterens lekområden anvisas för gemensam användning (AH), vilket innebär att deras utrustningsnivå är bättre. Inlärningscentret såsom en offentlig byggnad har placerats så att det utgör en ändpunkt i stadsbilden för den grönaxel som börjar i centrum och ett landmärke (YO) för det nya bostadsområdet. Det är lättare att placerat det omfattande byggnadskomplex som innefattar en enhetsskola och ett daghem på jämn mark närmare ån än högre upp i sluttningen där våningshusens mindre byggytor däremot lämpar sig väl. Då kan också den närliggande idrottsparkens tjänster utnyttjas bättre av skolan och daghemmet. Det blev klart under beredningen av planförslaget att kommuncentrumområdets invånarpark anläggs i anknytning till utvidgningen av biblioteket. Därmed genomförs funktionen inte i samband med inlärningscentret. Andelen park- och närrekreationsområden av planeringsområdet är större i detaljplanen än i delgeneralplanen tack vare de täta och höga våningshuskvarteren. De varierande grönområden som anvisas i delgeneralplanen beaktas i detaljplanen såsom närrekreationsområden som bevaras antingen som park (VP), äng (VL/n) eller skog (VL/m). Dessa bildar en sammanhängande helhet som börjar i Kyrkdalsparken och fortsätter ända fram till den s.k. centralskogen. Det samma gäller frilufts och gång- och cykeltrafiksrutterna: alla rutterna med förlängningar, som föreslagits i delgeneralplanen, har beaktats i detaljplanen. Alla rutter har dock inte kunnat göras lättillgängliga på grund av vattentornsbackens branthet utan att förstöra backlandskapet. Den jättegryta (sl) som enligt delgeneralplanen ska skyddas, de naturtyper (luo) som upptäckts i naturutredningen och de objekt (sm och s-3) som upptäckts i den

5 arkeologiska inventeringen anvisas alla också i detaljplanen. Trafiken i planeringsområdets västra sluttning styrs i huvudsak via en ny cirkulationsplats som byggs på Gesterbyvägen eftersom Gamla Kustvägens höjdläge är för högt för ändamålet. Trafiken i planeringsområdets östra sluttning styrs via Gamla Kustvägen. De parkeringsnormer som anges i planen följer den praxis som etablerats i Kyrkslätt. Parkeringen ordnas i huvudsak på markplanet. I planeringsområdets östra sluttning anvisas också en strukturell parkeringslösning (LPA) som terrasserats i sluttningen och där terrängformerna på stället utnyttjas. Områdena som används för värmeåtervinning har anvisats med en egen planbeteckning (en) i detaljplanen. Estlinks kraftledning och vattentornet och Elisas basstation anges i planen (ET). Datatrafiknät och platser för basstationer beaktas i den fortsatta planeringen. Planens konsekvenser Detaljplanen förenhetligar samhällsstrukturen i kommuncentrum. I och med att planen genomförs byggs det i området ungefär 500 nya bostäder för omkring nya invånare. Detta ökar kundunderlaget bl.a. för den kommersiella servicen i kommuncentrum. Inlärningscentret samt de stora, bebyggda och skötta rekreationsområdena ökar kommunens investeringsbehov, men förbättrar den offentliga servicen i närområdet. De nya invånarna och de som använder inlärningscentret ökar trafiken i området, men en stor del av trafikbehovet kan skötas antingen med bussar eller med gång- och cykeltrafik tack vare kollektivtrafikens goda servicenivå och de goda gång- och cykeltrafikförbindelserna. De nuvarande busshållsplatserna, som ska förbättras, ligger på platser som ur områdets användares synvinkel är lätta att nå. I och med att byggandet är tätt bevaras rekreationsområden som bildar en ekologiskt och funktionellt sammanhängande helhet. Gamla Kustvägens kulturhistoriska miljö och Jolkbyåns naturmiljö förblir så gott som oförändrade. Närmiljö- och bygganvisningar Med hjälp av närmiljö- och bygganvisningarna för Vattentornsbacken säkerställs genomförandet av områdets önskade karaktär. Genomförande av planen Målet är att detaljplanen godkänns i kommunfullmäktige i början av år Byggandet av bostadskvarteren skulle då börja efter att kommunaltekniken planerats och byggts år 2017 och beräknas ta 8 12 år. De markägare som lämnat in planläggningsinitiativet har preliminärt tänkt att bostadskvarteren i huvudsak ska bestå av fritt finansierad ägarproduktion och delvis av fritt finansierad hyresproduktion samt av stödd hyres- och bostadsrättsproduktion. Ursprungligen skulle inlärningscentret bli klart hösten 2018, men troligen inleds byggandet först år 2018.

6 Avtal Kyrkslätts kommun och de markägare som lämnat in planläggningsinitiativet har ingått ett avtal om inledande av planläggning. Avtalet godkändes av kommunstyrelsen ( 10). För att detaljplanen ska kunna godkännas ska det finnas ett markanvändningsavtal mellan kommunen och Sato Oyj och NCC Rakennus Oy. Övrigt I detaljplanen för Vattentornsbacken har reserverats en plats för ett inlärningscenter. För tillfället har det namnet Jokirinteen oppimiskeskus. Namnet i fråga har getts då man antog att inlärningscentret placeras enligt delgeneralplanen i Vattentornsbackens västra sluttning. Platsen som anvisas i detaljplanen ligger på plan mark och därför bör man få ett nytt namn för inlärningscentret som bättre lämpar sig för platsen. Arkitekt Mikko Rusanen från Arkkitehdit Anttila & Rusanen Oy verkar som plankonsult och har kallats till sammanträde. Beredning: kommunarkitekt Tero Luomajärvi, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Handlingar: - Vattentornsbackens detaljplan, beskrivning med bilagor (bl.a. förminskning av plankarta, ritn. nr 3224 och illustration, ritn. nr 3225) - planläggarens bemötanden till de inkomna utlåtandena om och anmärkningarna på planutkastet - Vattentornsbackens närmiljö- och bygganvisningar Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet: Samhällstekniska nämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att 1. styrelsen godkänner planläggarens bemötanden till responsen om planutkastet enligt bilagan till detta ärende 2. styrelsen offentligt lägger fram förslaget till detaljplan för Vattentornsbacken, ritn.nr 3224, med tillhörande handlingar i enlighet med MBL 65 för minst 30 dygn samt begär utlåtanden av följande instanser: Kyrkslätts kommun - byggnadstillsynen - miljövården - bildningsväsendet - kulturväsendet - idrottsväsendet

7 - ungdomsväsendet - vård- och omsorgsväsendet - näringslivsväsendet - namnkommittén - äldrerådet - handikapprådet Övriga myndigheter - Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland - Nylands förbund - Museiverket - Västra Nylands landskapsmuseum - Esboregionens miljö- och hälsoskydd - Västra Nylands räddningsverk - Polisinrättningen i Västra Nyland - Helsingforsregionens trafik (HRT) - Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) Föreningar och organisationer - Kyrkslätts hembygdsförening rf - Kirkkonummen pienkiinteistöyhdistys ry - Kyrkslätts miljöförening r.f. - Kyrkslätt Natur och Miljö r.f. - Kyrkslätts företagare - Kirkkonummen kuntakeskusyhdistys KIDE ry - Jolkby-Heikkilä-Laajakallio asukasyhdistys Övriga utlåtandeinstanser: - Fortum Espoo Distributions Oy - Fortum Power and Heat Oy - Nordic Energy Link - Elisa Networks Abp - TeliaSonera Finland Abp - DNA Oy - Fingrid Abp 3. att det innan detaljplanen godkänns ska finnas ett godkänt och undertecknat markanvändningsavtal mellan kommunen och de markägare som lämnat in planläggningsinitiativet 4. att den förpliktar namnkommittén att föreslå ett nytt och lämpligare namn än det nuvarande Jokirinne på inlärningscentret som anvisas i detaljplanen. Behandling Arkitekt Mikko Rusanen från Arkkitehdit Anttila & Rusanen Oy var inbjudna till sammanträdet vid behandlingen av denna paragraf och redogjorde för planprojektet för nämnden. Kommunarkitekt Tero Luomajärvi var också närvarande vid sammanträdet för att besvara frågor.

8 Som teknisk korrigering korrigerar planeraren övergångsstället över Jolkbyån i ritningarna. Nämnden diskuterade omfattande områdets parkeringsplatsbestämmelser och de anvisningar som samhällstekniska nämnden godkänt Som avslutning på diskussionen föreslog Jarmo Uimonen att områdets parkeringsplatsdimensionering ändras så att den är minst 1 bilplats / bostad. Petri Pohjonen, Denis Strandell och Ville Salmela understödde förslaget. Ledamot Maija Lounamaa motsatte sig förslaget. Omröstning Efter att ha förklarat diskussionen avslutad konstaterade ordförande att eftersom det framställts ett beslutsförslag som avviker från föredragandes förslag och som vunnit understöd, måste man rösta om saken. Ordföranden föreslog följande omröstningsordning som godkändes: de som understöder föredragandens beslutsförslag röstar ja och de som understöder ledamot Uimonens förslag röstar nej. Vid omröstningen som förrättades genom namnupprop gavs 2 ja-röster (Lounamaa och Heikkinen) och 8 nej-röster (Uimonen, Nurmi, Pohjonen, Männikkö, Hagelberg, Salmela, Strandell och Kettunen). Med hänvisning till omröstningsresultatet konstaterade ordförande att nämnden beslutat att områdets parkeringsplatsdimensionering är minst 1 bilplats / bostad. Beslut Samhällstekniska nämnden beslutade i övrigt enligt beslutsförslaget men områdets parkeringsplatsdimensionering ändrades så att bilplatserna är minst 1 / bostad. Plankartan får till följd av ändringen nya ritningsnummer xxx. Ledamot Maija Lounamaa lämnade avvikande mening till beslutet: Beslutet strider mot den allmänna parkeringsplatsdimensionering som nämnden godkänt För kännedom Kommunstyrelsen för fortsatta åtgärder Besvärsanvisning besvärsförbud, eftersom ärendet är beredning Kommunstyrelsen 323 Den ändring som samhällstekniska nämnden beslutat om har införts i kommunstyrelsens bilagematerial. Den nya plankartans ritningsnummer är

9 3228. Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden beslutade att namnet på den kommande skolan i Vattentornsbacken är Jokirinteen koulu. Enligt 4 1 mom. 7 punkten i förvaltningsstadgan beslutar nämnden om namn på de egna verksamhetsenheterna. Detaljplaneförslaget presenteras för kommunstyrelsen av projektets koordinator arkitekt Elli Maalismaa från Optiplan Oy. Bilagor till föredragningslistan: - Vattentornsbackens detaljplan, beskrivning med bilagor (bl.a. förminskning av plankarta, ritn. nr 3228 och illustration, ritn. nr 3225) - planläggarens bemötanden till de inkomna utlåtandena om och anmärkningarna på planutkastet - Vesitornimäen lähiympäristö- ja rakentamistapaohjeet Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar 1 godkänna planläggarens bemötanden till responsen på planutkastet i enlighet med bilagan till föredragningslistan 2 lägga fram förslaget till detaljplan för Vattentornsbacken, ritn.nr 3228, med tillhörande handlingar offentligt i enlighet med MBL 65 för minst 30 dygn samt begära utlåtanden av följande instanser (planläggnings- och trafiksystemtjänsterna kontrollerar utlåtandeinstansernas kontaktuppgifter i samband med att begärandena om utlåtande skickas): Kyrkslätts kommun - byggnadstillsynen - miljövården - bildningsväsendet - kulturväsendet - idrottsväsendet - ungdomsväsendet - vård- och omsorgsväsendet - näringslivsväsendet - namnkommittén - äldrerådet - handikapprådet Övriga myndigheter - Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland - Nylands förbund

10 - Museiverket - Västra Nylands landskapsmuseum - Esboregionens miljö- och hälsoskydd - Västra Nylands räddningsverk - Polisinrättningen i Västra Nyland - Helsingforsregionens trafik (HRT) - Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) Föreningar och organisationer - Kyrkslätts hembygdsförening rf - Kirkkonummen pienkiinteistöyhdistys ry - Kyrkslätts miljöförening r.f. - Kyrkslätts Natur och Miljö rf - Kyrkslätts företagare - Kyrkslätts kommuncentrumförening KIDE rf - Jolkby-Heikkilä-Laajakallio asukasyhdistys Övriga utlåtandeinstanser: - Fortum Espoo Distributions Oy - Fortum Power and Heat Oy - Nordic Energy Link - Elisa Networks Abp - TeliaSonera Finland Oyj - DNA Ab - Fingrid Oy 3 att det innan detaljplanen godkänns ska finnas ett godkänt och undertecknat markanvändningsavtal mellan kommunen och de markägare som lämnat in planläggningsinitiativet. Behandling Arkitekt Elli Maalismaa från Optiplan Oy var närvarande vid sammanträdet för att presentera planen. Kommunarkitekt Tero Luomajärvi var också närvarande vid sammanträdet under behandlingen av denna paragraf för att svara på kommunstyrelsens frågor. Fullmäktiges II vice ordförande Emmi Wehka-aho anlände till sammanträdet under behandlingen av paragrafen kl Under diskussionen föreslog ledamot Matti Kaurila att kommunstyrelsen ger sådana anvisningar för den fortsatta beredningen av planen att innan eller medan planen hålls framlagd uppdateras den befintliga allmänna planen för idrottsområdena i centrumområdet med hjälp av vilken man bl.a. säkrar att de rutter som planerats i området fungerar och att det finns ett tillräckligt stort område för den näridrottsplats som planerats i området. Den utarbetade allmänna planen för idrottsparken ska läggas till i handlingarna. Man utreder också följande saker som tagits upp i utlåtandet av Västra Nylands räddningsverk: att räddningsvägar och lyftplatser fungerar samt att hävare (skyliftbilar) kommer fram till de höga flervåningshusen. Man ska dessutom undersöka möjligheter att sänka det

11 största tillåtna våningstalet från åtta till sex våningar. Ordförande Raija Vahasalo understödde Kaurilas förslag. Ersättare Reijo Munther föreslog att kommunstyrelsen ger sådana anvisningar för den fortsatta beredningen av planen att man för markanvändningsavtalen undersöker teknisk-ekonomiska förutsättningar att i området använda jordvärme i värmeproduktionen och solenergi i belysningen och att man syftar till att förse området med ovannämnda energilösningar i samarbete med byggarna. Kommunen stöder företagen i att rikta statsunderstöd för förnybar energi till investeringarna och söker kompatibla energilösningar i de offentliga byggnadsobjekten i området. Ordförande Raija Vahasalo understödde Munthers förslag. Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade förslagen ovan som båda fått understöd. Kommunstyrelsen godkände inte enhälligt någotdera förslaget, så ordföranden konstaterade att styrelsen måste rösta om förslagen. Omröstning, Kaurilas förslag Ordföranden föreslog att kommunstyrelsen röstar genom namnupprop så att de som understöder utgångsförslaget röstar ja och de som understöder Kaurilas anvisningsförslag röstar nej. Om nej vinner, beslutar kommunstyrelsen enligt Kaurilas förslag. Omröstningspropositionen godkändes. Vid omröstningen genom namnupprop gavs följande röster: 10 ja-röster (Holopainen, Lindholm, Grönberg, Harinen, Hedberg, Munther, Kilappa, Myllynen-Naumanen, Saloranta-Eriksson, Wichmann, Sinisalo) 2 nej-röster (Kaurila, Vahasalo) Utgångsförslaget fick fler röster. Munthers förslag Ordföranden föreslog att kommunstyrelsen röstar genom namnupprop så att de som understöder utgångsförslaget röstar ja och de som understöder Munthers anvisningsförslag röstar nej. Om nej vinner, beslutar kommunstyrelsen enligt Munthers förslag.

12 Omröstningspropositionen godkändes. Vid omröstningen genom namnupprop gavs följande röster: 1 ja-röst (Kaurila) 12 nej-röster (Holopainen, Lindholm, Grönberg, Harinen, Hedberg, Munther, Kilappa, Myllynen-Naumanen, Saloranta-Eriksson, Wichmann, Sinisalo, Vahasalo) Munthers förslag fick fler röster. Beslut Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade 1 godkänna planläggarens bemötanden till responsen på planutkastet i enlighet med bilagan till föredragningslistan 2 lägga fram förslaget till detaljplan för Vattentornsbacken, ritn.nr 3228, med tillhörande handlingar offentligt i enlighet med MBL 65 för minst 30 dygn samt begära utlåtanden av följande instanser: Kyrkslätts kommun - byggnadstillsynen - miljövården - bildningsväsendet - kulturväsendet - idrottsväsendet - ungdomsväsendet - vård- och omsorgsväsendet - näringslivsväsendet - namnkommittén - äldrerådet - handikapprådet Övriga myndigheter - Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland - Nylands förbund - Museiverket - Västra Nylands landskapsmuseum - Esboregionens miljö- och hälsoskydd - Västra Nylands räddningsverk - Polisinrättningen i Västra Nyland - Helsingforsregionens trafik (HRT) - Helsingforsregionens miljötjänster (HRM)

13 Föreningar och organisationer - Kyrkslätts hembygdsförening rf - Kirkkonummen pienkiinteistöyhdistys ry - Kyrkslätts miljöförening r.f. - Kyrkslätts Natur och Miljö rf - Kyrkslätts företagare - Kyrkslätts kommuncentrumförening KIDE rf - Jolkby-Heikkilä-Laajakallio asukasyhdistys Övriga utlåtandeinstanser: - Fortum Espoo Distributions Oy - Fortum Power and Heat Oy - Nordic Energy Link - Elisa Networks Abp - TeliaSonera Finland Oyj - DNA Ab - Fingrid Oy 3 att det innan detaljplanen godkänns ska finnas ett godkänt och undertecknat markanvändningsavtal mellan kommunen och de markägare som lämnat in planläggningsinitiativet. 4 att man för markanvändningsavtalen undersöker teknisk-ekonomiska förutsättningar att i området använda jordvärme i värmeproduktionen och solenergi i belysningen och att man syftar till att förse området med ovannämnda energilösningar i samarbete med byggarna. Kommunen stöder företagen i att rikta statsunderstöd för förnybar energi till investeringarna och söker kompatibla energilösningar i de offentliga byggnadsobjekten i området. Bilagor till protokollet: Kst 1 / , Vattentornsbackens detaljplan, beskrivning med bilagor (bl.a. förminskning av plankarta, ritn. nr 3228 och illustration, ritn. nr 3225) Kst 2 / , planläggarens bemötanden till de inkomna utlåtandena och anmärkningarna på planutkastet Kst 3 / , Vesitornimäen lähiympäristö- ja rakentamistapaohjeet För kännedom Planläggnings- och trafiksystemtjänsterna kontrollerar utlåtandeinstansernas kontaktuppgifter i samband med att begärandena om utlåtande skickas. Besvärsanvisning

14 Besvärsförbud, planberedning MBL