Ett bland många uppdrag för RTiB (regional tjänsteman i beredskap)

Transkript

1 PKMC-nytt Ansvarig utgivare: Annika Hedelin, , Redaktör: Iréne Johansson, , Juni 2011 Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum Annikas ruta Inför sommaren har vi sammanställt en förteckning över de publika evenemang som vi i dagsläget har information om. Vi kommer också att skicka ut veckovisa rapporter under sommaren som visar kommande veckas aktiviteter. Dessa skickas till ambulanschefer och lokala TiB:ar enligt gängse rutiner. Postadress: Regionens Hus GÖTEBORG Telefon Fax Besöksadress: Svangatan 4 Hemsida: E-postadress: pkmc@vgregion.se I det här numret 1 Annikas ruta Konserter, karnevaler och sportevenemang avlöser varandra och genomförs över hela regionen. Tillsammans med arrangörer, samverkande myndigheter och verksamheter inom Västra Götalandsregionen skall vi försöka planera så väl att det inte blir några oönskade händelser. När ingenting händer har vi lyckats i vår planering. Detta sommarnummer av PKMC-nytt innehåller bl a rapporter från olika aktiviteter i regionen, nationellt och internationellt. I nästa nummer av PKMC-nytt, som kommer i mitten av september, presenterar vi nya medarbetare, vårt utökade uppdrag inom enheten och också en reserapport från Världskongressen i katastrofmedicin. Planerade utbildningar för år 2012 kommer då också att finnas tillgängliga Ett bland många uppdrag för RTiB (regional tjänsteman i beredskap) Reviderade anvisningar om personsanering och personligt skydd Att ta hänsyn till vid katastrofmedicinsk planering Publika evenemang TiB-verksamheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Med önskan om en skön och varm sommar! Annika Hedelin Beredskapschef 6 Nya grepp i samband med Göteborgsvarvet 7 Utbildningar och övningar 14 Smittskyddsnytt 16 Kvartalsporträttet 17 Rapporter och andra lästips Nästa nummer av PKMC-nytt utkommer i mitten av september. PKMC-nytt Juni

2 Ett bland många uppdrag för RTiB (regional tjänsteman i beredskap) Japan skakades av en kraftig jordbävning klockan svensk tid, fredagen den 11 mars Det kraftiga jordskalvet inträffade ute till havs, ca 38 mil nordöst om Tokyo, och uppmättes till 8,9 på Richterskalan. I Tokyo flydde människor ut på gatorna och tsunamivarningar utfärdades för kustområdet. Det stora skalvet och en tio meter hög tsunamivåg slog förödande hårt mot Japan. När vågorna senare drog in var de jättelika. Från miljonstaden Sendai, cirka 25 mil norr om Tokyo, visade direktsända TVbilder hur snabbt stigande vatten formligen vällde in över landsbygden och svepte med sig byggnader och bilar. Många försökte förgäves köra ifrån vattnet, men hann aldrig undan. Efter händelsen i Thailand tillkom lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands. Västra Götalandsregionen samt landstingen i Stockholms, Skåne, Östergötlands, Uppsala och Västerbottens län är utsedda till att upprätthålla en beredskap för katastrofmedicinska insatser enligt denna lag. Beslut om att inleda insatser fattas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Redan kl den 11 mars meddelade RTiB till Socialstyrelsen, att stödstyrkan från Västra Götalandsregionen med mycket kort varsel kunde mobiliseras för att bistå vid en katastrofmedicinsk insats i Japan om så skulle bli aktuellt. Samverkans och kommunikationsvägar På flera ställen sågs personer som flytt upp på biltak för att undvika vattnet. Flera städer och byar längs den nordöstra kusten pulvriserades och över människor tros ha mist livet. Nationell och central nivå SSM, Strålskyddsmyndigheten Andra centrala myndigheter Regeringskansliet UD Nyhetskanalerna på svensk TV och övrig massmedia rapporterade kontinuerligt från det drabbade området. SoS, Socialstyrelsen N - Meg Tjänstgörande regional tjänsteman i beredskap (RTiB) fick omedelbart associationer till händelsen med tsunamin i Thailand jul- och nyårshelgen Då blev Sverige och Västra Götalandsregionen, på uppdrag av Regeringen och Socialstyrelsen, starkt involverade och skickade bl a sjukvårdsgrupper till det drabbade området i Thailand. Regional nivå Lokal nivå RTiB, VGR RKML, Förstärkningsläge LTiB alla sjukhus i VGR Sjukvårdsupplysningen 1177 VGR Prim ä rv ård, VGR Ambulanschefer VGR Övriga landsting Länsstyrelsen V ä stra Götalands län FAKTARUTA Richterskalan, mäter magnituden i en skala med tal mellan 0 och 10. SSM Strålsäkerhetsmyndigheten N-Meg Socialstyrelsens nukleära medicinska expertgrupp UD Utrikesdepartementet Intensimeter: används för lokalisering av strålkällor, kartläggning av strålningsnivåer och bedömning av saneringsbehov. Persondosimeter: används för övervakning av stråldoser till insatspersonalen vid prehospitalt arbete alternativt arbete på akutmottagning. Den regionala katastrofmedicinska ledningen (RKML) startade samtidigt ett stabsläge för att följa händelseutvecklingen samt ha uppgiften att fungera som mottagande informationsnivå mot centrala myndigheter. På motsvarande sätt har RTiB/RKML till uppgift att delge informationen vidare till den lokala tjänstemannen i beredskap (LTiB) för respektive sjukhusområde, ambulanscheferna i beredskap, primärvården i Västra Götalandsregionen samt sjukvårdsrådgivningen (1177). En viktig strategi var att all information eller beslut om åtgärder som skulle utföras alltid skulle utgå från de beslut eller direktiv som kom från de centrala myndigheterna. Allt för att undvika att en liknande informationskatastrof skulle uppstå, liknande den vid Tjernobylhändelsen (1986). PKMC-nytt Juni

3 Den 15 mars kl beslutade RKML att stabsläget skulle höjas upp till förstärkningsläge på grund av den förvärrade katastrofen i Japan. Förstärkningsläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen (RKML) vidtar åtgärder för att stärka vissa viktiga funktioner som anpassas efter den inträffade händelsen. Från flera håll kom rapporter om faran för härdsmälta efter de inträffade explosionerna vid kärnreaktorerna i Fukushima Daiichi och det fanns en stor risk för utsläpp av radioaktiva ämnen från de skadade kärnkraftsverken. I stabsrummet på Svangatan (PKMC:s lokaler) genomfördes samverkansmöten på regional nivå med RKML, chefläkare från SU, LTiB/SU samt de informationsansvariga på lokal och regional nivå tillsammans med länsstyrelsens informatör. Till denna grupp anslöts, via telefon, även sjukhusfysiker som expert i sakfrågan. Strategiska beslut fattades om hur drabbade/ kontaminerade/hemvändande svenskar skulle omhändertas på ett optimalt och ansvarfullt sätt. Informationen delgavs alla berörda aktörer och samverkande parter i regionen. Allmänheten i Sverige hade vid denna tidpunkt börjat visa oro för att ett radioaktivt moln från Japan även skulle komma att påverka oss i likhet med händelsen i Tjernobyl. Likaså hade svenska företag i Japan börjat söka information om hur vi från svensk sida kunde bistå med hjälp till svenskarna på företagen i Japan. Frågan om jodtabletter kom snabbt i fokus och massmedia av olika slag trissade upp frågan ytterligare. Runt om i landet blev apoteken snabbt tömda på sina förråd av jodtabletter. Trots att jodtabletter endast skall intas efter rekommendationer från Strålsäkerhetsmyndigheten, var det många oroliga som inhandlade jodtabletter för eget eventuellt kommande behov. Socialstyrelsen sammankallade regelbundet till telefonkonferenser med den särskilda sjukvårdsledningen i samtliga landsting. Syftet med samverkansmötena var att delge samtliga en gemensam lägesbild och information från bl.a. SSM i samverkan med N-Meg, UD:s rekommendationer om resor till och från Japan samt strategier för den information som ingår i landstingens ansvarsområde. Socialstyrelsen har tilldelat Västra Götalandsregionen ett antal strålskyddsinstrument (intensimeter och persondosimeter) som är avsedda att användas dels på skadeplats och dels på akutmottagning med kontaminerade patienter vid en RN-händelse. Fördelningen av strålskyddsinstrumenten till akutsjukhusen och ambulanssjukvården gjordes enligt den plan som framtagits av VGR SG (Västra Götalandsregionens strålskyddsgrupp). Gruppen består av sjukhusfysiker från regionens sjukhusgrupper och ingår i regionens strålskyddsorganisation. Intensimetrarna och persondosimetrarna underhålls (funktionskontroll, batteribyte, konfigurering av persondosimetrar) av sjukhusfysiker på respektive sjukhus. Ytterligare information lämnas av gib.ahlen@vgregion.se Patientvägar in till sjukvården i VGR Primärvård Spontant Sjukvårdsupplysning 1177 Västra Götalandsregionen Medicinska strålningsverksamheter 3 sjukhusfysiker Akutmott SU Med jour SU TiB Sjukhusfysiker i jour SU Övriga akutintag i regionen Med jour Strömstad Bäckefors Uddevalla Lysekil Trollhättan NÄL Kungälv Alingsås Lidköping Vara Falköping Mariestad Skövde 1 sjukhusfysiker Med. röntgendiagnostik Nuklearmedicin Om behov inläggning bakjour JK via SU-TiB Göteborg Mölndal Frölunda Borås Skene Ulricehamn Strålbehandling, onkologi Sjukhusfysik Vid behov av inläggning kontaktas alltid bakjour JK Regionens olika sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 36 sjukhusfysiker 5 sjukhusfysiker Patientvägar in till sjukvården i Västra Götalandsregionen Medicinska strålningsverksamheter i Västra Götalandsregionen PKMC-nytt Juni

4 Reviderade anvisningar om personsanering och personligt skydd Att genomföra en personsanering på ett säkert och adekvat sätt kräver kunskap och träning. Det gäller inte bara att genomföra själva personsaneringen utan även att förbereda de utrymmen som skall användas och att ta hand om lokalerna efter genomförd sanering så att spridning av det farliga ämnet minimeras. För att klara detta måste man ha kunskap om de resurser som finns i regionen och hur dessa kan användas. Dessa anvisningar, som ersätter den tidigare revideringen i maj 2009, kompletterar regionens Behandlingsanvisningar vid kemisk olycka från januari 2011 och koncentreras på personligt skydd och personsanering. Anvisningarna finns utlagda på vår hemsida. Frågor besvaras av gib.ahlen@vgregion.se Att ta hänsyn till vid katastrofmedicinsk planering Källa: MSB Mötesplats SO den 17 maj 2011 Vid den katastrofmedicinska planeringen är det viktigt att följa utvecklingen, analysera trender, lära av inträffade händelser och utföra analys (beroenden) mot den egna verksamheten. Att tänka på vid planering äldre befolkning fortsatt urbanisering/glesare glesbygd kritisk infrastruktur informationssamhälle; möjlighet, beroende, sårbarhet etisk mångfald klimatförändringar kunskapsförflyttning Tänk på att ha händelsen, inte organisationen, som utgångspunkt! Tänk på att det händer också i döda vinkeln! Tänk på öppenhet flexibilitet samverkan Eventuella frågor kan ställas till annika.hedelin@vgregion.se Publika evenemang Sommaren 2011 är som de senaste somrarna fylld med publika evenemang i hela Västra Götalandsregionen. Konserter, karnevaler och sportevenemang kommer att avlösa varandra. En sammanställning av planerade aktiviteter finns på PKMC, som uppdaterar denna kontinuerligt. Frågor besvaras av andreas.berner@vgregion.se PKMC-nytt Juni

5 SU-TiB inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Inom SU har tjänsteman i beredskap (SU-TiB) funnits som en funktion sedan september SU-TiB var en ny funktion som inrättades och ingår i SU:s risk-, kris- och katastroforganisation. Funktionen har till uppgift att hantera oförutsägbara händelser - inom och utom sjukhuset - som kan påverka sjukhusets normala verksamhet. SU-TiB verkar som larmingång oavsett om det är en intern/extern händelse som t.ex driftstörningar i försörjning, större olyckshändelser m.m. Om inte SU-TiB kan lösa händelsen tas kontakt med rätt funktion men SU-TiB fortsätter att samverka och informera berörda verksamheter. Alla händelser dokumenteras och under 2010 var SU-TiB engagerad vid 147 händelser. De vanligaste händelserna är vårdplatsbrist, ITrelaterade händelser samt upplevd eller verifierad hotbild. Vår erfarenhet hittills av funktionen är att den medfört att Sahlgrenska Universitetssjukhuset har en bättre förmåga och står bättre rustat för att hantera extraordinära händelser. SU-TiB har sjukhusdirektörens mandat att fatta sjukhusövergripande beslut angående beredskapsnivå vid överhängande allvarligt hot om eller vid allvarlig händelse som berör sjukhuset till dess att sjukhusdirektör/jourhavande sjukhusdirektör har kontaktats. Vid de tillfällen beredskapsnivån är förändrad inom SU och särskild sjukvårdsledning leder arbetet ingår SU-TiB som en av flera funktioner. SU-TiB är kontaktperson för samverkande myndigheter/förvaltningar vid alla typer av händelser. De personer som innehar funktionen SU-TiB är utbildade inom området risk-, kris och katastrofmedicin och övas regelbundet. Kunskapsutbyte sker inom gruppen bl.a. genom att varje inträffad händelse diskuteras och gås igenom avseende vad som var bra och vad som hade kunnat göras bättre. Det går att nå SU-TiB dygnet runt och kontakt ska erhållas inom fem minuter. SU-TiB söks på telefonnummer alt. tib.su@vgregion.se (funktionsbrevlådan kan endast användas vid icke akuta informationsärenden). Vi svarar gärna på frågor angående vår funktion, kontakta någon av oss som innehar funktionen inom SU. SU-TiB Peter Alverman Yvonne Carnebro Anders Kullbratt Catharina Jacobson Carin Johansson Ersättare Lisa Nordahl PKMC-nytt Juni

6 Nya grepp i samband med Göteborgsvarvet De flesta minns nog att det under Göteborgsvarvet 2010 plötsligt blev väldig varmt och att ett mycket stort antal löpare fick akut behov av sjukvård. De drabbade omhändertogs dels av Göteborgsvarvets interna sjukvårdsorganisation, men även av ambulanssjukvården och akutmottagningarna i Göteborg. Det stora antalet drabbade gjorde att det blev en tuff utmaning både kapacitetsmässigt och logistiskt för samtliga inblandade. Utvärdering efter Göteborgsvarvet ledde till att diskussioner startade om hur man skulle kunna vara än mer rustad inför kommande år om en liknande situation skulle uppstå. En av de lärdomar man dragit från tidigare varv har varit att när flera sjukvårdsaktörer är inblandade och belastningen blir hög, ökar behovet av kommunikation och samverkan för att få resurserna att räcka till. Ambulanssjukvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset tog initiativet till att testa ett nytt sätt att samverka. Inför varvet 2011 samlades sjukvårdsansvarig från Göteborgsvarvet, läkare från ambulanssjukvården, kommunikationscentralpersonal som koordinerar transporter av bland annat brutna löpare samt en så kallad ambulansdirigent från SOS Alarm i samma lokal, nämligen i SOS Alarms reservcentral. Tillgång fanns även hela tiden till regional tjänsteman i beredskap och chefen för AmbuAlarm. Tanken med denna samlokalisering var att få en total överblick av sjukvårdsbehovet utefter banan, för att kunna sända rätt resurser till rätt löpare och att snabbt kunna förbereda sjukhusens akutmottagningar om ett stort antal personer skulle behöva vård. Oavsett om en person i behov av sjukvård ringde till 112 eller om en varvsvolontär anropade kommunikationscentralen för att få hjälp med att hämta en bruten löpare eller någon med skavsår, hamnade förfrågningen i samma central. Detta gjorde att rätt resurs, ambulans eller vanligt transportfordon, t.ex taxi, kunde väljas för att tillgodose personens behov. Vid tidigare varv har det inträffat att en skadad person resulterat i flera 112-samtal samt anrop till kommunikationscentralen och resultatet har då i flera fall blivit att flera ambulanser samt ibland även taxi eller minibuss sänts ut till en och samma person. Genom att alla anropen nu kom in i samma central kunde dubblettbeställningar snabbt identifieras och endast de resurser som behövdes sändes ut till personen. Transportbeställningar som till att börja med lät mest som ett behov av en taxi kunde snabbt bedömas av centralens läkare och blev i några fall ett ambulansuppdrag i stället, då mer information om personens tillstånd framkom. Det kommer att hållas en utvärdering av årets sätt att samverka, men redan nu kan man säga att samtliga inblandade var väldigt nöjda. Sättet att samverka i en gemensam kommunikationscentral kan säkert utvecklas och användas som modell i samband med andra typer av större arrangemang eller händelser. Mig veterligen har detta inte prövats tidigare i Sverige. PS: De flesta löpare mådde utmärkt i år och endast ett tiotal behövde hjälp med ambulans, men nu är vi i alla fall bättre rustade inför kommande år. Frågor besvaras av Per Örninge Ambulansöverläkare per.orninge@vgregion.se PKMC-nytt Juni

7 Utbildningar och övningar Säkerhet vid publika evenemang mars 2011 På uppdrag av Socialstyrelsen genomförde PKMC en tredagars utbildning i ämnet Säkerhet vid publika evenemang. Deltagarna (25) kom från hela landet och representerade hälso- och sjukvård (sjukhus och ambulanssjukvård), räddningstjänst, polismyndighet, frivilligorganisationer och arrangörer. Arrangörerna kom bl a från Liseberg AB, Got Event, Världskulturmuséet och idrottsförbund. Kursen började med att kirurgen Markus Eicher Münster från Tyskland delgav oss sina erfarenheter som medicinskt ansvarig för en sektor vid Love Parade 2010 där antalet skadade var 575 och 21 avled. För mer information gå in på Petter Säterhed har varit projektledare för Säkerhetsguide för evenemang som gavs ut av MSB Guiden har nu reviderats, se under lästips, sid 22. Ansvarig för revideringen är MSB som arbetar i samverkan med Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen. Petter berättade om inträffade stora händelser, säkerhetskoncept och säkerhetsplanering. Deltagarna fick också lära sig planering av evenemangsområdets utformning och arrangörens ansvar. Dagen avslutades med teorier om publikpsykologi och dynamik (Crowd control/crowd management). Dag två presenterade Jon Edmondson, London, Management of Mass Gathering Events- an insight to UK operations- Why we have the guidance- past incidents and the guidance that we use in UK. I England har man sedan många år aktivt arbetat med planering, genomförande och uppföljning av publika evenemang. Den engelska guiden har legat som grund för flera länders nationella guider, även den svenska. Jon visade på flera stora evenemang som årligen genomförs i London. Vi fick också en övergripande information om planeringen inför OS Under dagen delgav representanter från polismyndighet och räddningstjänst hur de arbetar före, under och efter publika evenemang. Hur sjukvården arbetar med frågorna diskuterades också liksom den dimensioneringsmall som idag används för att beräkna sjukvårdsresurser. David Böll från räddningstjänsten i Köln berättade om hur man organiserar arbetet i Tyskland och han delgav oss också erfarenheter från VM i fotboll. Under dag tre fanns representanter från Röda Korset och Livtjänst (privat företag) som berättade om hur frivillighetsorganisationer och privata aktörer kan ingå. Under dagen diskuterades också skillnader vid planering av musik- och sportevenemang. Mixen av deltagare med en bred kunskap och erfarenhet gav intressanta och lärorika diskussioner. Nätverk bildades och förhoppningsvis kan vi tillsammans arbeta ännu bättre före- under och efter publika evenemang. Ytterligare information lämnas av annika.hedelin@vgregion.se PKMC-nytt Juni

8 Socialstyrelsens kurs Vidareutbildning av beredskapssamordnare på regional och lokal nivå i landstinget På uppdrag av Socialstyrelsen anordnade PKMC en nationell kurs för landstingens beredskapssamordnare den april i Kiruna. Detta var den åttonde kursen sedan 2002 som PKMC anordnat. Kurserna är avsedda för beredskapssamordnare på både regional och lokal nivå. Vid årets kurs deltog 36 deltagare från 15 landsting/regioner. Eftersom kursen var förlagd till Kiruna kom första dagen att domineras av Kiruna-perspektiv. Förutom allmän information om kommunen gavs också redovisningar av den förestående stadsomvandlingen och LKAB:s verksamhet. Från Socialstyrelsen redovisade Per-Åke Nilsson Socialstyrelsens nya krisberedskapsorganisation som bland annat innebär att en ny organisatorisk enhet bildas i GD-staben med uppdraget att planera, utveckla och upprätthålla Socialstyrelsens krishanteringsförmåga. Bengt Asplén från PKMC informerade om AmbuAlarm och hur man kan använda denna funktion till att utveckla alarmerings- och dirigeringsfunktionen i landstingen. Bland övriga punkter på programmet stod bland annat SOS Alarms krishanteringsprocess och TiB-verksamhet, MSB:s samverkansområden samt redogörelser för hur man arbetar från glesbygdslandsting (Norrbotten), mindre landsting (Halland), mellanlandsting (Jönköping) och större landsting/region (Västra Götalandsregionen). Sammantaget fick kursen ett mycket högt betyg av deltagarna. Vikten och nyttan med dessa kurser ströks under av deltagarna. Frågor besvaras av birger.kollberg@vgregion.se En kursdeltagares reflektioner från kursen Vidareutbildning av beredskapssamordnare på regional och lokal nivå i landstinget. Att få möjlighet att delta i denna typ av fortbildning känns mycket stimulerande. I mitt arbete som regional beredskapssamordnare är det mycket värdefullt att få träffa andra beredskapssamordnare från hela landet. Vi kan utbyta erfarenheter och ge varandra tips. Att dessutom få möjlighet att höra föredragningar från Socialstyrelsen och andra landsting är också stimulerande och ger möjlighet till utveckling. Vi kan då låta bli att uppfinna hjulet flera gånger. Denna gång var det mycket intressant att höra hur man har diskuterat och planerat i andra landsting när det gäller regionala sjukvårdsgrupper. Det var även intressant att få höra hur socialstyrelsen har tänkt att arbeta med krisberedskap framöver då detta naturligtvis påverkar vårt arbete. Att få höra hur Kiruna och Jukkasjärvis representant beskrev sitt arbete med att vända många negativa tankar till ett positivt tänkande var mycket stimulerande och lärorikt. Tidigare pratade man om att det var deppigt, kallt och mörkt men sedan vände man detta till något positivt och började sälja det deppiga, kalla och mörka och resultat blev bl a Ishotellet. Frågor besvaras av agneta.anderssonnero@vgregionse PKMC-nytt Juni

9 Uppdragsutbildning i praktisk pedagogik 5-7 april 2011 Landstingen i Jämtland och Västerbotten gav PKMC uppdraget att genomföra en utbildning i praktisk pedagogik för lärare/instruktörer i katastrofmedicin från deras respektive landsting. Kursen på tre dagar är instruktörstät, en instruktör/3 elever och en koordinator. Kursinnehåll i stort att undervisa vuxna att vara mentor att ge/ta kritik att genomföra simuleringar och rollspel att förbereda och genomföra övningar att använda 4-stegsmodellen Föreläsningarna varvades med praktiska moment och rollspel. Kursen var den första inom ämnesområdet. Deltagarnas utvärdering visade på behovet av denna typ av utbildning/träning. Samtliga deltagare var mycket nöjda med kursen och kursupplägget och det fanns ett stort önskemål om mer utbildning. Om möjligt kommer vi att under 2012 genomföra denna kurs i Västra Götalandsregionen. Ytterligare frågor besvaras av annika.hedelin@vgregion.se och andreas.berner@vgregion.se Utbildning stab och ledning PKMC genomför, som vi informerat om i flera nummer av PKMC-nytt, ett flertal utbildningar inom detta område: Grundkurs stabsmetodik Att leda i stressade situationer (fortsättningskurs) Dokumentation/ administration Stabschefsutbildning Målgrupp för utbildningarna är personer som arbetar i Västra Götalandsregionen och som ingår i eller kan komma att ingå i den regionala och de lokala ledningsgrupperna vid oönskade händelser. Närmare 350 personer har nu deltagit i grundkursen, ett 100- tal i fortsättningskursen och cirka 50 har utbildats och fått pröva på att vara stabschef. Ett 50-tal personer har genomgått utbildningen Administration/dokumentation där målgruppen är den viktiga stabsfunktionen sekreterare. Intresset för denna kurs har varit så stort att ytterligare kurser kommer att genomföras den 27 och 28 september. SU har beslutat att samtliga som ingår i SU:s katastrofmedicinska ledningsgrupper skall utbildas inom ämnesområdet. Initiativet är mycket bra och vi rekommenderar andra förvaltningar att fatta samma beslut. Beslut om stabsutbildning har redan fattats vad gäller den regionala katastrofmedicinska ledningen (RKML). En förkortad kurs kommer att genomföras för regionens krisledningsnämnd hösten Vid hot om, eller inträffad, händelse där stab inrättats inom SU och den regionala gruppen är erfarenheterna att utbildningen inneburit att arbetet genomförts strukturerat och att kontakter mellan staber underlättats då samma begrepp använts. Samtliga polismyndigheter i landet, Socialstyrelsen, MSB, flertalet landsting och många kommunala räddningstjänster har genomfört samma utbildning vilket också underlättar vid samverkan mellan myndigheter. Utveckling av repetitionskurser och övningar pågår och vi kommer att presentera nya utbildningar under hösten. För ytterligare information, kontakta annika.hedelin@vgregion.se PKMC-nytt Juni

10 EU CREMEX 2011 Internationell samverkansövning i Estland maj 2011 Bakgrund: Scenariot omfattade flera CBRN-händelser som ledde till ett stort behov av internationellt stöd. Sverige medverkade med bl.a. ett CBRN-team. Syftet med övningen var att testa förståelse, kunskap och gensvar inom ramen för unionens räddningstjänstfunktion. Målet var bl.a. att testa EU:s räddningsstyrkornas team på plats utröna tillträdande EU:s medlemsstaters stöd kontrollera operativa och strategiska rutiner för alla aktörer för att lösa kemiska och nukleära incidenter, inklusive massevakuering. stärka förmågan att samordna styrkorna från EU:s medlemsstater i krisområdet och öka det operativa samarbetet mellan berörda parter. Övningen genomfördes av Estland med estniska inrikesministeriet som huvudman. Scenario Vecka 20, 2011 kommer det att finnas flera VIPevenemang samtidigt i olika delar av Estland. Dessa VIP-möten kommer att behandla känsliga frågor som användandet av kärnkraft i olika länder och deras säkerhet. I samband med detta kommer protestmöten att genomföras i olika delar av världen och hot om att använda "smutsig bomb" har framförts mot regeringar som står värd för VIP-möten. Elysion är ett land där det finns flera separatistiska grupperingar, som kräver självständighet för norra distriktet Haden. FAKTARUTA C-händelse Händelse med skadliga kemikalier B-händelse Händelse med sjukdomsalstrande mikroorganismer RN-händelse Händelse med joniserad strålning E-händelse Händelse med explosiva ämnen Hans Ekåsen, Helena Lindberg (MSB:s generaldirektör och Tina Hofeldt Foto: Ingrid Dahlén Haden-separatisterna hävdar att de är infödda i regionen, och har rätt att besluta om landet och dess utveckling. Fria Haden är en gruppering som består av ett tiotals Elysion-födda, som senare invandrat till Estland. De flesta har fått estniskt medborgarskap och kan tala estniska. Grupperingen har hittills organiserat fredliga protester i Estland för ett oberoende Haden, men information har framkommit om att Fria Hadens kan komma att störa VIP-mötet i Estland. Vid underrättelsetjänstens planeringskonferens kommer man att gå ut med ett meddelande om att höja risken för terroristattacker från låg till hög. Flera internationella organisationer rekommenderar Estlands regering att begära internationellt stöd för att förebygga eller minska konsekvenserna av sådana attacker. Estniska Rescue-styrelsen och den estniska säkerhetspolisen (Kapo) kommer att planera för det finska, svenska, litauiska, nederländska och brittiska stödet. Lördag 14 maj Transporter utgick från olika platser i Sverige t. ex från Perstorp i Skåne, Skövde, Göteborg, Piteå, Luleå och Kramfors. Vår mötesplats var Tallinks terminal i Värtahamnen, Stockholm. Personlig utrustning delades ut innan vi åkte ombord på färjan som skulle ta oss över Östersjön till Tallin. Ombord på båten intog vi en gemensam buffé. Därefter tog vår teamleader, Conny Jebens, över rodret. Teamet var indelat i tre olika enheter indikerings-, kem- och saneringsenheten som tillsammans skulle lösa uppgiften att utföra livräddande sanering, sanering av insatspersonal och fullständig personsanering. PKMC-nytt Juni

11 Söndag 15 maj Framme i Tallin hade vi prioriterad ankomst. Vi blev tilldelade en egen guide som skulle ta oss vidare till vår slutdestination Tarttu som låg ca 18 mil sydost om huvudstaden. Inkvarteringen innebar att bygga upp vår camp, bestående av tre tält. En i teamet, som varit med tidigare, blev utsedd till arbetsledare. Självklart hjälptes alla åt för att få tak över huvudet. En härlig känsla infann sig när vår första gemensamma insats avslutades med att sätta upp en svensk flagga på varje tält. Teamet delades upp och vi fick vår egen sovplats. Middagen smakade underbart gott och serverades i Dinner tent en plats där vi intog nästan alla våra måltider. Måndag 16 maj Efter tidig väckning och lång väntan till duschen (nio duschar som skulle användas av sex länders deltagare) intogs en lite annorlunda frukost, bestående av baguette med konstigt innehåll och något som skulle vara kaffe. Vårt måtto blev Fråga inte vad det är, tugga och svälj. Förmiddagen var tänkt att användas till förberedelser och funktionsgenomgångar inför öppet hus som ägde rum på eftermiddagen i Tarttu. Tyvärr var både tiden för knapp och vädrets makter emot oss. Vi ägnade oss därför åt att förbereda oss mentalt och prova ut personlig skyddsutrustning, kycklingdräkten med tillhörande skyddsmask 90. Vid lunchtid åkte vi i samlad trupp till anvisad plats inne i centrum där alla länder skulle visa upp sig för särskilt inbjudna VIP-gäster bl.a. estniska inrikesministeriet, Helena Lindberg (generaldirektören för MSB) med svensk delegation, observatörer från olika länder och naturligtvis allmänheten. Hela arrangemanget uppmärksammades av massmedia och press. Dessutom filmades aktörernas insatser, inklusive det svenska teamet. Tisdag 17 maj Reveljen gick kl lokal tid. Stor spänning i kroppen om vad som skulle hända. Så kallad MREmat (Meal, Ready-to-Eat) är fältransoner som tilldelas trupper i fält. Svenska 24-timmarsfältransonen Real Turmat, kallad "Gröna lådan", delades ut för att försäkra sig om att alla aktörer fick sina energidepåer påfyllda. (Som parentes kan nämnas man får ta det som erbjuds, men jag har provsmakat bättre!). Teamledaren fick fortlöpande besked om hur övningen avancerade (hade förmånen att bo i samma tält). Timmarna gick och under tiden försökte vi koppla av för att spara på krafterna till kommande insats. Länder som låg före oss i larmplanen blev indragna och vi Sverige kom allt närmare scenframträdande. Första larmet var en buss och fyra personbilar som krockat med ett tåg där ett antal vagnar innehöll Propan och Methanol. Förutom detta fanns även fyra vagnar med okänt innehåll. Som styrkeledare förberedde jag mig på vilken sanering som skulle genomföras genom att tala med räddningstjänstpersonalen i teamet och titta på RIB:en 1. Vi kom fram till att avklädning i första hand var tillräckligt men fanns det minsta tvekan om symtom, skulle vi sanera med tvål och vatten. Så småningom fick vi ytterligare information om att de okända vagnarna läckte radiak. Indikeringsteamet skulle mäta stråldoser inför och efter sanering. Vi fick även veta att det var 14 svårt skadade bårpatienter och ca 100 gående, framför allt insatspersonal med lättare eller inga skador. På väg till vår första insats stötte vi på hinder. Våra lastbilar med utrustningen kom inte under viadukten som vi var tvungna att passera för att ta oss till brytpunkten. Vi blev stående och blev omdirigerade via en annan ankomstväg. Äntligen fick vi agera! Saneringstälten sattes upp. Vi skapade en lina för liggande och en för gående. Samtidigt hade vi beredskap för att även kunna sanera insatspersonal om det skulle behövas. Saneringsenheten arbetade i par och utgick från de tre S:en. Enligt vår egen bedömning blev insatsen lyckad. Det svenska teamet omhändertog sex liggande och nio gående patienter enligt praxis för fullständig personsanering. Samtliga drabbade var försedda med prioriteringsmarkering enligt MIMMS. Detta fungerade bra även internationellt, vilket ju är tanken. Saneringsteamet stöttades av två sjuksköterskor och en läkare från estniska ambulanssjukvården i både uppsamlingstältet och under saneringen. Gemensamt ansvar togs för att återsälla utrustningen. Vi fick besked om att vi skulle göra ytterligare en insats. Denna gång var det en explosion i en fabrik där man framställde kemiska stridsgaser. Det fanns även misstanke om radiakutsläpp. Man beräknade att det fanns ca 20 st gående lätt skadade eller oskadade samt 3-4 bårfall med allvarliga skador. Med hjälp av vår guide förflyttades vi till fabriksområdet. Återigen handlade vår insats om livräddande och fullständig personsanering. Det som 1 RIB - Integrerat beslutsstöd RIB är en informationskälla för alla som arbetar inom området samhällsskydd och beredskap, det vill säga alla från brandmän, poliser, transportörer, sjukvårdspersonal och kustbevakare till tjänstemän i kommunen. PKMC-nytt Juni