Ett bland många uppdrag för RTiB (regional tjänsteman i beredskap)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett bland många uppdrag för RTiB (regional tjänsteman i beredskap)"

Transkript

1 PKMC-nytt Ansvarig utgivare: Annika Hedelin, , Redaktör: Iréne Johansson, , Juni 2011 Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum Annikas ruta Inför sommaren har vi sammanställt en förteckning över de publika evenemang som vi i dagsläget har information om. Vi kommer också att skicka ut veckovisa rapporter under sommaren som visar kommande veckas aktiviteter. Dessa skickas till ambulanschefer och lokala TiB:ar enligt gängse rutiner. Postadress: Regionens Hus GÖTEBORG Telefon Fax Besöksadress: Svangatan 4 Hemsida: E-postadress: I det här numret 1 Annikas ruta Konserter, karnevaler och sportevenemang avlöser varandra och genomförs över hela regionen. Tillsammans med arrangörer, samverkande myndigheter och verksamheter inom Västra Götalandsregionen skall vi försöka planera så väl att det inte blir några oönskade händelser. När ingenting händer har vi lyckats i vår planering. Detta sommarnummer av PKMC-nytt innehåller bl a rapporter från olika aktiviteter i regionen, nationellt och internationellt. I nästa nummer av PKMC-nytt, som kommer i mitten av september, presenterar vi nya medarbetare, vårt utökade uppdrag inom enheten och också en reserapport från Världskongressen i katastrofmedicin. Planerade utbildningar för år 2012 kommer då också att finnas tillgängliga Ett bland många uppdrag för RTiB (regional tjänsteman i beredskap) Reviderade anvisningar om personsanering och personligt skydd Att ta hänsyn till vid katastrofmedicinsk planering Publika evenemang TiB-verksamheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Med önskan om en skön och varm sommar! Annika Hedelin Beredskapschef 6 Nya grepp i samband med Göteborgsvarvet 7 Utbildningar och övningar 14 Smittskyddsnytt 16 Kvartalsporträttet 17 Rapporter och andra lästips Nästa nummer av PKMC-nytt utkommer i mitten av september. PKMC-nytt Juni

2 Ett bland många uppdrag för RTiB (regional tjänsteman i beredskap) Japan skakades av en kraftig jordbävning klockan svensk tid, fredagen den 11 mars Det kraftiga jordskalvet inträffade ute till havs, ca 38 mil nordöst om Tokyo, och uppmättes till 8,9 på Richterskalan. I Tokyo flydde människor ut på gatorna och tsunamivarningar utfärdades för kustområdet. Det stora skalvet och en tio meter hög tsunamivåg slog förödande hårt mot Japan. När vågorna senare drog in var de jättelika. Från miljonstaden Sendai, cirka 25 mil norr om Tokyo, visade direktsända TVbilder hur snabbt stigande vatten formligen vällde in över landsbygden och svepte med sig byggnader och bilar. Många försökte förgäves köra ifrån vattnet, men hann aldrig undan. Efter händelsen i Thailand tillkom lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands. Västra Götalandsregionen samt landstingen i Stockholms, Skåne, Östergötlands, Uppsala och Västerbottens län är utsedda till att upprätthålla en beredskap för katastrofmedicinska insatser enligt denna lag. Beslut om att inleda insatser fattas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Redan kl den 11 mars meddelade RTiB till Socialstyrelsen, att stödstyrkan från Västra Götalandsregionen med mycket kort varsel kunde mobiliseras för att bistå vid en katastrofmedicinsk insats i Japan om så skulle bli aktuellt. Samverkans och kommunikationsvägar På flera ställen sågs personer som flytt upp på biltak för att undvika vattnet. Flera städer och byar längs den nordöstra kusten pulvriserades och över människor tros ha mist livet. Nationell och central nivå SSM, Strålskyddsmyndigheten Andra centrala myndigheter Regeringskansliet UD Nyhetskanalerna på svensk TV och övrig massmedia rapporterade kontinuerligt från det drabbade området. SoS, Socialstyrelsen N - Meg Tjänstgörande regional tjänsteman i beredskap (RTiB) fick omedelbart associationer till händelsen med tsunamin i Thailand jul- och nyårshelgen Då blev Sverige och Västra Götalandsregionen, på uppdrag av Regeringen och Socialstyrelsen, starkt involverade och skickade bl a sjukvårdsgrupper till det drabbade området i Thailand. Regional nivå Lokal nivå RTiB, VGR RKML, Förstärkningsläge LTiB alla sjukhus i VGR Sjukvårdsupplysningen 1177 VGR Prim ä rv ård, VGR Ambulanschefer VGR Övriga landsting Länsstyrelsen V ä stra Götalands län FAKTARUTA Richterskalan, mäter magnituden i en skala med tal mellan 0 och 10. SSM Strålsäkerhetsmyndigheten N-Meg Socialstyrelsens nukleära medicinska expertgrupp UD Utrikesdepartementet Intensimeter: används för lokalisering av strålkällor, kartläggning av strålningsnivåer och bedömning av saneringsbehov. Persondosimeter: används för övervakning av stråldoser till insatspersonalen vid prehospitalt arbete alternativt arbete på akutmottagning. Den regionala katastrofmedicinska ledningen (RKML) startade samtidigt ett stabsläge för att följa händelseutvecklingen samt ha uppgiften att fungera som mottagande informationsnivå mot centrala myndigheter. På motsvarande sätt har RTiB/RKML till uppgift att delge informationen vidare till den lokala tjänstemannen i beredskap (LTiB) för respektive sjukhusområde, ambulanscheferna i beredskap, primärvården i Västra Götalandsregionen samt sjukvårdsrådgivningen (1177). En viktig strategi var att all information eller beslut om åtgärder som skulle utföras alltid skulle utgå från de beslut eller direktiv som kom från de centrala myndigheterna. Allt för att undvika att en liknande informationskatastrof skulle uppstå, liknande den vid Tjernobylhändelsen (1986). PKMC-nytt Juni

3 Den 15 mars kl beslutade RKML att stabsläget skulle höjas upp till förstärkningsläge på grund av den förvärrade katastrofen i Japan. Förstärkningsläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen (RKML) vidtar åtgärder för att stärka vissa viktiga funktioner som anpassas efter den inträffade händelsen. Från flera håll kom rapporter om faran för härdsmälta efter de inträffade explosionerna vid kärnreaktorerna i Fukushima Daiichi och det fanns en stor risk för utsläpp av radioaktiva ämnen från de skadade kärnkraftsverken. I stabsrummet på Svangatan (PKMC:s lokaler) genomfördes samverkansmöten på regional nivå med RKML, chefläkare från SU, LTiB/SU samt de informationsansvariga på lokal och regional nivå tillsammans med länsstyrelsens informatör. Till denna grupp anslöts, via telefon, även sjukhusfysiker som expert i sakfrågan. Strategiska beslut fattades om hur drabbade/ kontaminerade/hemvändande svenskar skulle omhändertas på ett optimalt och ansvarfullt sätt. Informationen delgavs alla berörda aktörer och samverkande parter i regionen. Allmänheten i Sverige hade vid denna tidpunkt börjat visa oro för att ett radioaktivt moln från Japan även skulle komma att påverka oss i likhet med händelsen i Tjernobyl. Likaså hade svenska företag i Japan börjat söka information om hur vi från svensk sida kunde bistå med hjälp till svenskarna på företagen i Japan. Frågan om jodtabletter kom snabbt i fokus och massmedia av olika slag trissade upp frågan ytterligare. Runt om i landet blev apoteken snabbt tömda på sina förråd av jodtabletter. Trots att jodtabletter endast skall intas efter rekommendationer från Strålsäkerhetsmyndigheten, var det många oroliga som inhandlade jodtabletter för eget eventuellt kommande behov. Socialstyrelsen sammankallade regelbundet till telefonkonferenser med den särskilda sjukvårdsledningen i samtliga landsting. Syftet med samverkansmötena var att delge samtliga en gemensam lägesbild och information från bl.a. SSM i samverkan med N-Meg, UD:s rekommendationer om resor till och från Japan samt strategier för den information som ingår i landstingens ansvarsområde. Socialstyrelsen har tilldelat Västra Götalandsregionen ett antal strålskyddsinstrument (intensimeter och persondosimeter) som är avsedda att användas dels på skadeplats och dels på akutmottagning med kontaminerade patienter vid en RN-händelse. Fördelningen av strålskyddsinstrumenten till akutsjukhusen och ambulanssjukvården gjordes enligt den plan som framtagits av VGR SG (Västra Götalandsregionens strålskyddsgrupp). Gruppen består av sjukhusfysiker från regionens sjukhusgrupper och ingår i regionens strålskyddsorganisation. Intensimetrarna och persondosimetrarna underhålls (funktionskontroll, batteribyte, konfigurering av persondosimetrar) av sjukhusfysiker på respektive sjukhus. Ytterligare information lämnas av Patientvägar in till sjukvården i VGR Primärvård Spontant Sjukvårdsupplysning 1177 Västra Götalandsregionen Medicinska strålningsverksamheter 3 sjukhusfysiker Akutmott SU Med jour SU TiB Sjukhusfysiker i jour SU Övriga akutintag i regionen Med jour Strömstad Bäckefors Uddevalla Lysekil Trollhättan NÄL Kungälv Alingsås Lidköping Vara Falköping Mariestad Skövde 1 sjukhusfysiker Med. röntgendiagnostik Nuklearmedicin Om behov inläggning bakjour JK via SU-TiB Göteborg Mölndal Frölunda Borås Skene Ulricehamn Strålbehandling, onkologi Sjukhusfysik Vid behov av inläggning kontaktas alltid bakjour JK Regionens olika sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 36 sjukhusfysiker 5 sjukhusfysiker Patientvägar in till sjukvården i Västra Götalandsregionen Medicinska strålningsverksamheter i Västra Götalandsregionen PKMC-nytt Juni

4 Reviderade anvisningar om personsanering och personligt skydd Att genomföra en personsanering på ett säkert och adekvat sätt kräver kunskap och träning. Det gäller inte bara att genomföra själva personsaneringen utan även att förbereda de utrymmen som skall användas och att ta hand om lokalerna efter genomförd sanering så att spridning av det farliga ämnet minimeras. För att klara detta måste man ha kunskap om de resurser som finns i regionen och hur dessa kan användas. Dessa anvisningar, som ersätter den tidigare revideringen i maj 2009, kompletterar regionens Behandlingsanvisningar vid kemisk olycka från januari 2011 och koncentreras på personligt skydd och personsanering. Anvisningarna finns utlagda på vår hemsida. Frågor besvaras av Att ta hänsyn till vid katastrofmedicinsk planering Källa: MSB Mötesplats SO den 17 maj 2011 Vid den katastrofmedicinska planeringen är det viktigt att följa utvecklingen, analysera trender, lära av inträffade händelser och utföra analys (beroenden) mot den egna verksamheten. Att tänka på vid planering äldre befolkning fortsatt urbanisering/glesare glesbygd kritisk infrastruktur informationssamhälle; möjlighet, beroende, sårbarhet etisk mångfald klimatförändringar kunskapsförflyttning Tänk på att ha händelsen, inte organisationen, som utgångspunkt! Tänk på att det händer också i döda vinkeln! Tänk på öppenhet flexibilitet samverkan Eventuella frågor kan ställas till Publika evenemang Sommaren 2011 är som de senaste somrarna fylld med publika evenemang i hela Västra Götalandsregionen. Konserter, karnevaler och sportevenemang kommer att avlösa varandra. En sammanställning av planerade aktiviteter finns på PKMC, som uppdaterar denna kontinuerligt. Frågor besvaras av PKMC-nytt Juni

5 SU-TiB inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Inom SU har tjänsteman i beredskap (SU-TiB) funnits som en funktion sedan september SU-TiB var en ny funktion som inrättades och ingår i SU:s risk-, kris- och katastroforganisation. Funktionen har till uppgift att hantera oförutsägbara händelser - inom och utom sjukhuset - som kan påverka sjukhusets normala verksamhet. SU-TiB verkar som larmingång oavsett om det är en intern/extern händelse som t.ex driftstörningar i försörjning, större olyckshändelser m.m. Om inte SU-TiB kan lösa händelsen tas kontakt med rätt funktion men SU-TiB fortsätter att samverka och informera berörda verksamheter. Alla händelser dokumenteras och under 2010 var SU-TiB engagerad vid 147 händelser. De vanligaste händelserna är vårdplatsbrist, ITrelaterade händelser samt upplevd eller verifierad hotbild. Vår erfarenhet hittills av funktionen är att den medfört att Sahlgrenska Universitetssjukhuset har en bättre förmåga och står bättre rustat för att hantera extraordinära händelser. SU-TiB har sjukhusdirektörens mandat att fatta sjukhusövergripande beslut angående beredskapsnivå vid överhängande allvarligt hot om eller vid allvarlig händelse som berör sjukhuset till dess att sjukhusdirektör/jourhavande sjukhusdirektör har kontaktats. Vid de tillfällen beredskapsnivån är förändrad inom SU och särskild sjukvårdsledning leder arbetet ingår SU-TiB som en av flera funktioner. SU-TiB är kontaktperson för samverkande myndigheter/förvaltningar vid alla typer av händelser. De personer som innehar funktionen SU-TiB är utbildade inom området risk-, kris och katastrofmedicin och övas regelbundet. Kunskapsutbyte sker inom gruppen bl.a. genom att varje inträffad händelse diskuteras och gås igenom avseende vad som var bra och vad som hade kunnat göras bättre. Det går att nå SU-TiB dygnet runt och kontakt ska erhållas inom fem minuter. SU-TiB söks på telefonnummer alt. (funktionsbrevlådan kan endast användas vid icke akuta informationsärenden). Vi svarar gärna på frågor angående vår funktion, kontakta någon av oss som innehar funktionen inom SU. SU-TiB Peter Alverman Yvonne Carnebro Anders Kullbratt Catharina Jacobson Carin Johansson Ersättare Lisa Nordahl PKMC-nytt Juni

6 Nya grepp i samband med Göteborgsvarvet De flesta minns nog att det under Göteborgsvarvet 2010 plötsligt blev väldig varmt och att ett mycket stort antal löpare fick akut behov av sjukvård. De drabbade omhändertogs dels av Göteborgsvarvets interna sjukvårdsorganisation, men även av ambulanssjukvården och akutmottagningarna i Göteborg. Det stora antalet drabbade gjorde att det blev en tuff utmaning både kapacitetsmässigt och logistiskt för samtliga inblandade. Utvärdering efter Göteborgsvarvet ledde till att diskussioner startade om hur man skulle kunna vara än mer rustad inför kommande år om en liknande situation skulle uppstå. En av de lärdomar man dragit från tidigare varv har varit att när flera sjukvårdsaktörer är inblandade och belastningen blir hög, ökar behovet av kommunikation och samverkan för att få resurserna att räcka till. Ambulanssjukvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset tog initiativet till att testa ett nytt sätt att samverka. Inför varvet 2011 samlades sjukvårdsansvarig från Göteborgsvarvet, läkare från ambulanssjukvården, kommunikationscentralpersonal som koordinerar transporter av bland annat brutna löpare samt en så kallad ambulansdirigent från SOS Alarm i samma lokal, nämligen i SOS Alarms reservcentral. Tillgång fanns även hela tiden till regional tjänsteman i beredskap och chefen för AmbuAlarm. Tanken med denna samlokalisering var att få en total överblick av sjukvårdsbehovet utefter banan, för att kunna sända rätt resurser till rätt löpare och att snabbt kunna förbereda sjukhusens akutmottagningar om ett stort antal personer skulle behöva vård. Oavsett om en person i behov av sjukvård ringde till 112 eller om en varvsvolontär anropade kommunikationscentralen för att få hjälp med att hämta en bruten löpare eller någon med skavsår, hamnade förfrågningen i samma central. Detta gjorde att rätt resurs, ambulans eller vanligt transportfordon, t.ex taxi, kunde väljas för att tillgodose personens behov. Vid tidigare varv har det inträffat att en skadad person resulterat i flera 112-samtal samt anrop till kommunikationscentralen och resultatet har då i flera fall blivit att flera ambulanser samt ibland även taxi eller minibuss sänts ut till en och samma person. Genom att alla anropen nu kom in i samma central kunde dubblettbeställningar snabbt identifieras och endast de resurser som behövdes sändes ut till personen. Transportbeställningar som till att börja med lät mest som ett behov av en taxi kunde snabbt bedömas av centralens läkare och blev i några fall ett ambulansuppdrag i stället, då mer information om personens tillstånd framkom. Det kommer att hållas en utvärdering av årets sätt att samverka, men redan nu kan man säga att samtliga inblandade var väldigt nöjda. Sättet att samverka i en gemensam kommunikationscentral kan säkert utvecklas och användas som modell i samband med andra typer av större arrangemang eller händelser. Mig veterligen har detta inte prövats tidigare i Sverige. PS: De flesta löpare mådde utmärkt i år och endast ett tiotal behövde hjälp med ambulans, men nu är vi i alla fall bättre rustade inför kommande år. Frågor besvaras av Per Örninge Ambulansöverläkare PKMC-nytt Juni

7 Utbildningar och övningar Säkerhet vid publika evenemang mars 2011 På uppdrag av Socialstyrelsen genomförde PKMC en tredagars utbildning i ämnet Säkerhet vid publika evenemang. Deltagarna (25) kom från hela landet och representerade hälso- och sjukvård (sjukhus och ambulanssjukvård), räddningstjänst, polismyndighet, frivilligorganisationer och arrangörer. Arrangörerna kom bl a från Liseberg AB, Got Event, Världskulturmuséet och idrottsförbund. Kursen började med att kirurgen Markus Eicher Münster från Tyskland delgav oss sina erfarenheter som medicinskt ansvarig för en sektor vid Love Parade 2010 där antalet skadade var 575 och 21 avled. För mer information gå in på Petter Säterhed har varit projektledare för Säkerhetsguide för evenemang som gavs ut av MSB Guiden har nu reviderats, se under lästips, sid 22. Ansvarig för revideringen är MSB som arbetar i samverkan med Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen. Petter berättade om inträffade stora händelser, säkerhetskoncept och säkerhetsplanering. Deltagarna fick också lära sig planering av evenemangsområdets utformning och arrangörens ansvar. Dagen avslutades med teorier om publikpsykologi och dynamik (Crowd control/crowd management). Dag två presenterade Jon Edmondson, London, Management of Mass Gathering Events- an insight to UK operations- Why we have the guidance- past incidents and the guidance that we use in UK. I England har man sedan många år aktivt arbetat med planering, genomförande och uppföljning av publika evenemang. Den engelska guiden har legat som grund för flera länders nationella guider, även den svenska. Jon visade på flera stora evenemang som årligen genomförs i London. Vi fick också en övergripande information om planeringen inför OS Under dagen delgav representanter från polismyndighet och räddningstjänst hur de arbetar före, under och efter publika evenemang. Hur sjukvården arbetar med frågorna diskuterades också liksom den dimensioneringsmall som idag används för att beräkna sjukvårdsresurser. David Böll från räddningstjänsten i Köln berättade om hur man organiserar arbetet i Tyskland och han delgav oss också erfarenheter från VM i fotboll. Under dag tre fanns representanter från Röda Korset och Livtjänst (privat företag) som berättade om hur frivillighetsorganisationer och privata aktörer kan ingå. Under dagen diskuterades också skillnader vid planering av musik- och sportevenemang. Mixen av deltagare med en bred kunskap och erfarenhet gav intressanta och lärorika diskussioner. Nätverk bildades och förhoppningsvis kan vi tillsammans arbeta ännu bättre före- under och efter publika evenemang. Ytterligare information lämnas av PKMC-nytt Juni

8 Socialstyrelsens kurs Vidareutbildning av beredskapssamordnare på regional och lokal nivå i landstinget På uppdrag av Socialstyrelsen anordnade PKMC en nationell kurs för landstingens beredskapssamordnare den april i Kiruna. Detta var den åttonde kursen sedan 2002 som PKMC anordnat. Kurserna är avsedda för beredskapssamordnare på både regional och lokal nivå. Vid årets kurs deltog 36 deltagare från 15 landsting/regioner. Eftersom kursen var förlagd till Kiruna kom första dagen att domineras av Kiruna-perspektiv. Förutom allmän information om kommunen gavs också redovisningar av den förestående stadsomvandlingen och LKAB:s verksamhet. Från Socialstyrelsen redovisade Per-Åke Nilsson Socialstyrelsens nya krisberedskapsorganisation som bland annat innebär att en ny organisatorisk enhet bildas i GD-staben med uppdraget att planera, utveckla och upprätthålla Socialstyrelsens krishanteringsförmåga. Bengt Asplén från PKMC informerade om AmbuAlarm och hur man kan använda denna funktion till att utveckla alarmerings- och dirigeringsfunktionen i landstingen. Bland övriga punkter på programmet stod bland annat SOS Alarms krishanteringsprocess och TiB-verksamhet, MSB:s samverkansområden samt redogörelser för hur man arbetar från glesbygdslandsting (Norrbotten), mindre landsting (Halland), mellanlandsting (Jönköping) och större landsting/region (Västra Götalandsregionen). Sammantaget fick kursen ett mycket högt betyg av deltagarna. Vikten och nyttan med dessa kurser ströks under av deltagarna. Frågor besvaras av En kursdeltagares reflektioner från kursen Vidareutbildning av beredskapssamordnare på regional och lokal nivå i landstinget. Att få möjlighet att delta i denna typ av fortbildning känns mycket stimulerande. I mitt arbete som regional beredskapssamordnare är det mycket värdefullt att få träffa andra beredskapssamordnare från hela landet. Vi kan utbyta erfarenheter och ge varandra tips. Att dessutom få möjlighet att höra föredragningar från Socialstyrelsen och andra landsting är också stimulerande och ger möjlighet till utveckling. Vi kan då låta bli att uppfinna hjulet flera gånger. Denna gång var det mycket intressant att höra hur man har diskuterat och planerat i andra landsting när det gäller regionala sjukvårdsgrupper. Det var även intressant att få höra hur socialstyrelsen har tänkt att arbeta med krisberedskap framöver då detta naturligtvis påverkar vårt arbete. Att få höra hur Kiruna och Jukkasjärvis representant beskrev sitt arbete med att vända många negativa tankar till ett positivt tänkande var mycket stimulerande och lärorikt. Tidigare pratade man om att det var deppigt, kallt och mörkt men sedan vände man detta till något positivt och började sälja det deppiga, kalla och mörka och resultat blev bl a Ishotellet. Frågor besvaras av PKMC-nytt Juni

9 Uppdragsutbildning i praktisk pedagogik 5-7 april 2011 Landstingen i Jämtland och Västerbotten gav PKMC uppdraget att genomföra en utbildning i praktisk pedagogik för lärare/instruktörer i katastrofmedicin från deras respektive landsting. Kursen på tre dagar är instruktörstät, en instruktör/3 elever och en koordinator. Kursinnehåll i stort att undervisa vuxna att vara mentor att ge/ta kritik att genomföra simuleringar och rollspel att förbereda och genomföra övningar att använda 4-stegsmodellen Föreläsningarna varvades med praktiska moment och rollspel. Kursen var den första inom ämnesområdet. Deltagarnas utvärdering visade på behovet av denna typ av utbildning/träning. Samtliga deltagare var mycket nöjda med kursen och kursupplägget och det fanns ett stort önskemål om mer utbildning. Om möjligt kommer vi att under 2012 genomföra denna kurs i Västra Götalandsregionen. Ytterligare frågor besvaras av och Utbildning stab och ledning PKMC genomför, som vi informerat om i flera nummer av PKMC-nytt, ett flertal utbildningar inom detta område: Grundkurs stabsmetodik Att leda i stressade situationer (fortsättningskurs) Dokumentation/ administration Stabschefsutbildning Målgrupp för utbildningarna är personer som arbetar i Västra Götalandsregionen och som ingår i eller kan komma att ingå i den regionala och de lokala ledningsgrupperna vid oönskade händelser. Närmare 350 personer har nu deltagit i grundkursen, ett 100- tal i fortsättningskursen och cirka 50 har utbildats och fått pröva på att vara stabschef. Ett 50-tal personer har genomgått utbildningen Administration/dokumentation där målgruppen är den viktiga stabsfunktionen sekreterare. Intresset för denna kurs har varit så stort att ytterligare kurser kommer att genomföras den 27 och 28 september. SU har beslutat att samtliga som ingår i SU:s katastrofmedicinska ledningsgrupper skall utbildas inom ämnesområdet. Initiativet är mycket bra och vi rekommenderar andra förvaltningar att fatta samma beslut. Beslut om stabsutbildning har redan fattats vad gäller den regionala katastrofmedicinska ledningen (RKML). En förkortad kurs kommer att genomföras för regionens krisledningsnämnd hösten Vid hot om, eller inträffad, händelse där stab inrättats inom SU och den regionala gruppen är erfarenheterna att utbildningen inneburit att arbetet genomförts strukturerat och att kontakter mellan staber underlättats då samma begrepp använts. Samtliga polismyndigheter i landet, Socialstyrelsen, MSB, flertalet landsting och många kommunala räddningstjänster har genomfört samma utbildning vilket också underlättar vid samverkan mellan myndigheter. Utveckling av repetitionskurser och övningar pågår och vi kommer att presentera nya utbildningar under hösten. För ytterligare information, kontakta PKMC-nytt Juni

10 EU CREMEX 2011 Internationell samverkansövning i Estland maj 2011 Bakgrund: Scenariot omfattade flera CBRN-händelser som ledde till ett stort behov av internationellt stöd. Sverige medverkade med bl.a. ett CBRN-team. Syftet med övningen var att testa förståelse, kunskap och gensvar inom ramen för unionens räddningstjänstfunktion. Målet var bl.a. att testa EU:s räddningsstyrkornas team på plats utröna tillträdande EU:s medlemsstaters stöd kontrollera operativa och strategiska rutiner för alla aktörer för att lösa kemiska och nukleära incidenter, inklusive massevakuering. stärka förmågan att samordna styrkorna från EU:s medlemsstater i krisområdet och öka det operativa samarbetet mellan berörda parter. Övningen genomfördes av Estland med estniska inrikesministeriet som huvudman. Scenario Vecka 20, 2011 kommer det att finnas flera VIPevenemang samtidigt i olika delar av Estland. Dessa VIP-möten kommer att behandla känsliga frågor som användandet av kärnkraft i olika länder och deras säkerhet. I samband med detta kommer protestmöten att genomföras i olika delar av världen och hot om att använda "smutsig bomb" har framförts mot regeringar som står värd för VIP-möten. Elysion är ett land där det finns flera separatistiska grupperingar, som kräver självständighet för norra distriktet Haden. FAKTARUTA C-händelse Händelse med skadliga kemikalier B-händelse Händelse med sjukdomsalstrande mikroorganismer RN-händelse Händelse med joniserad strålning E-händelse Händelse med explosiva ämnen Hans Ekåsen, Helena Lindberg (MSB:s generaldirektör och Tina Hofeldt Foto: Ingrid Dahlén Haden-separatisterna hävdar att de är infödda i regionen, och har rätt att besluta om landet och dess utveckling. Fria Haden är en gruppering som består av ett tiotals Elysion-födda, som senare invandrat till Estland. De flesta har fått estniskt medborgarskap och kan tala estniska. Grupperingen har hittills organiserat fredliga protester i Estland för ett oberoende Haden, men information har framkommit om att Fria Hadens kan komma att störa VIP-mötet i Estland. Vid underrättelsetjänstens planeringskonferens kommer man att gå ut med ett meddelande om att höja risken för terroristattacker från låg till hög. Flera internationella organisationer rekommenderar Estlands regering att begära internationellt stöd för att förebygga eller minska konsekvenserna av sådana attacker. Estniska Rescue-styrelsen och den estniska säkerhetspolisen (Kapo) kommer att planera för det finska, svenska, litauiska, nederländska och brittiska stödet. Lördag 14 maj Transporter utgick från olika platser i Sverige t. ex från Perstorp i Skåne, Skövde, Göteborg, Piteå, Luleå och Kramfors. Vår mötesplats var Tallinks terminal i Värtahamnen, Stockholm. Personlig utrustning delades ut innan vi åkte ombord på färjan som skulle ta oss över Östersjön till Tallin. Ombord på båten intog vi en gemensam buffé. Därefter tog vår teamleader, Conny Jebens, över rodret. Teamet var indelat i tre olika enheter indikerings-, kem- och saneringsenheten som tillsammans skulle lösa uppgiften att utföra livräddande sanering, sanering av insatspersonal och fullständig personsanering. PKMC-nytt Juni

11 Söndag 15 maj Framme i Tallin hade vi prioriterad ankomst. Vi blev tilldelade en egen guide som skulle ta oss vidare till vår slutdestination Tarttu som låg ca 18 mil sydost om huvudstaden. Inkvarteringen innebar att bygga upp vår camp, bestående av tre tält. En i teamet, som varit med tidigare, blev utsedd till arbetsledare. Självklart hjälptes alla åt för att få tak över huvudet. En härlig känsla infann sig när vår första gemensamma insats avslutades med att sätta upp en svensk flagga på varje tält. Teamet delades upp och vi fick vår egen sovplats. Middagen smakade underbart gott och serverades i Dinner tent en plats där vi intog nästan alla våra måltider. Måndag 16 maj Efter tidig väckning och lång väntan till duschen (nio duschar som skulle användas av sex länders deltagare) intogs en lite annorlunda frukost, bestående av baguette med konstigt innehåll och något som skulle vara kaffe. Vårt måtto blev Fråga inte vad det är, tugga och svälj. Förmiddagen var tänkt att användas till förberedelser och funktionsgenomgångar inför öppet hus som ägde rum på eftermiddagen i Tarttu. Tyvärr var både tiden för knapp och vädrets makter emot oss. Vi ägnade oss därför åt att förbereda oss mentalt och prova ut personlig skyddsutrustning, kycklingdräkten med tillhörande skyddsmask 90. Vid lunchtid åkte vi i samlad trupp till anvisad plats inne i centrum där alla länder skulle visa upp sig för särskilt inbjudna VIP-gäster bl.a. estniska inrikesministeriet, Helena Lindberg (generaldirektören för MSB) med svensk delegation, observatörer från olika länder och naturligtvis allmänheten. Hela arrangemanget uppmärksammades av massmedia och press. Dessutom filmades aktörernas insatser, inklusive det svenska teamet. Tisdag 17 maj Reveljen gick kl lokal tid. Stor spänning i kroppen om vad som skulle hända. Så kallad MREmat (Meal, Ready-to-Eat) är fältransoner som tilldelas trupper i fält. Svenska 24-timmarsfältransonen Real Turmat, kallad "Gröna lådan", delades ut för att försäkra sig om att alla aktörer fick sina energidepåer påfyllda. (Som parentes kan nämnas man får ta det som erbjuds, men jag har provsmakat bättre!). Teamledaren fick fortlöpande besked om hur övningen avancerade (hade förmånen att bo i samma tält). Timmarna gick och under tiden försökte vi koppla av för att spara på krafterna till kommande insats. Länder som låg före oss i larmplanen blev indragna och vi Sverige kom allt närmare scenframträdande. Första larmet var en buss och fyra personbilar som krockat med ett tåg där ett antal vagnar innehöll Propan och Methanol. Förutom detta fanns även fyra vagnar med okänt innehåll. Som styrkeledare förberedde jag mig på vilken sanering som skulle genomföras genom att tala med räddningstjänstpersonalen i teamet och titta på RIB:en 1. Vi kom fram till att avklädning i första hand var tillräckligt men fanns det minsta tvekan om symtom, skulle vi sanera med tvål och vatten. Så småningom fick vi ytterligare information om att de okända vagnarna läckte radiak. Indikeringsteamet skulle mäta stråldoser inför och efter sanering. Vi fick även veta att det var 14 svårt skadade bårpatienter och ca 100 gående, framför allt insatspersonal med lättare eller inga skador. På väg till vår första insats stötte vi på hinder. Våra lastbilar med utrustningen kom inte under viadukten som vi var tvungna att passera för att ta oss till brytpunkten. Vi blev stående och blev omdirigerade via en annan ankomstväg. Äntligen fick vi agera! Saneringstälten sattes upp. Vi skapade en lina för liggande och en för gående. Samtidigt hade vi beredskap för att även kunna sanera insatspersonal om det skulle behövas. Saneringsenheten arbetade i par och utgick från de tre S:en. Enligt vår egen bedömning blev insatsen lyckad. Det svenska teamet omhändertog sex liggande och nio gående patienter enligt praxis för fullständig personsanering. Samtliga drabbade var försedda med prioriteringsmarkering enligt MIMMS. Detta fungerade bra även internationellt, vilket ju är tanken. Saneringsteamet stöttades av två sjuksköterskor och en läkare från estniska ambulanssjukvården i både uppsamlingstältet och under saneringen. Gemensamt ansvar togs för att återsälla utrustningen. Vi fick besked om att vi skulle göra ytterligare en insats. Denna gång var det en explosion i en fabrik där man framställde kemiska stridsgaser. Det fanns även misstanke om radiakutsläpp. Man beräknade att det fanns ca 20 st gående lätt skadade eller oskadade samt 3-4 bårfall med allvarliga skador. Med hjälp av vår guide förflyttades vi till fabriksområdet. Återigen handlade vår insats om livräddande och fullständig personsanering. Det som 1 RIB - Integrerat beslutsstöd RIB är en informationskälla för alla som arbetar inom området samhällsskydd och beredskap, det vill säga alla från brandmän, poliser, transportörer, sjukvårdspersonal och kustbevakare till tjänstemän i kommunen. PKMC-nytt Juni

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20 Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang Instruktion för sjukvård vid publika evenemang i Kalmar län Arrangörsversion Giltighet Tills vidare. Målgrupp Arrangörer av publika evenemang i Kalmar län Ansvarig för dokumentet Kris och beredskapsenheten

Läs mer

Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare

Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare i Västra Götalandsregionen Verksamhetsrapport 2011 Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 1 Sammanfattning Under 2011 larmades regional tjänsteman

Läs mer

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Inledning: I det moderna samhället strävar vi efter robusthet och olycksprevention. Samtidigt är det viktig att inse att samhället är sårbart. Stora olyckor

Läs mer

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013 Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap Vilhelmina 17-18 april 2013 Carina Clemin 2013 1 Målet för den katastrofmedicinska beredskapen i landstinget är att: Minimera konsekvenserna för såväl somatiska

Läs mer

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,

Läs mer

Bilaga 1. Handledning till övningsledningen

Bilaga 1. Handledning till övningsledningen Bilaga 1. Handledning till övningsledningen I denna bilaga finns handledning till övningsledningen om hur övningen kan läggas upp. Metod (övningsupplägg) Övningen är en seminarieövning. Det innebär att

Läs mer

Redovisning CBRNE-övning

Redovisning CBRNE-övning www.lansstyrelsen.se/orebro Redovisning CBRNE-övning - Samverkansövning 3 oktober Dnr: 455-9117-2012 1 1 Bakgrund Örebro län är ett nordiskt logistik- och transportcentrum där det löper transportflöden

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Tisdagen den 30 september 2014 genomfördes en samverkansövning med deltagare från Kristianstad Österlen Airport, räddningstjänst nordost, polis

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus

Läs mer

Smittskydd Skåne. Handlingsplan inom Region Skåne för hantering av misstänkta postförsändelser ( pulverbrev ) som kan innebära hot

Smittskydd Skåne. Handlingsplan inom Region Skåne för hantering av misstänkta postförsändelser ( pulverbrev ) som kan innebära hot Smittskydd Skåne Håkan Ringberg Stf smittskyddsläkare +46 40 33 71 80 Hakan.Ringberg@skane.se Datum 2014-10-10 1 (6) Handlingsplan inom Region Skåne för hantering av misstänkta postförsändelser ( pulverbrev

Läs mer

Akademiska sjukhusets beredskap sjukhusfysikerns roll. Enn Maripuu 1:e sjukhusfysiker Sjukhusfysik

Akademiska sjukhusets beredskap sjukhusfysikerns roll. Enn Maripuu 1:e sjukhusfysiker Sjukhusfysik Enn Maripuu 1:e sjukhusfysiker Sjukhusfysik Katastrofplan Lokaler / Utrustning Sjukhusfysikerns dagliga arbete Sjukhusfysikerns roll vid katastrofläge Kontaminerade patienter till AS kan även komma från:

Läs mer

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Insatsverksamheten Layout: Advant Produktionsbyrå AB Tryck: DanagårdLiTHO

Läs mer

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd Katastrofmedicinsk beredskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020 kmc_ra_6_2 26-1-9 Lokala katastrofkommittén Vrinnevisjukhuset i Norrköping Christer Liedgren Kopia: Eva Bengtsson LiÖ katastrofberedskap Redovisning utav övning i lokal sjukvårdsledning samt stabsmetodik

Läs mer

Landstingsuppföljning 2010

Landstingsuppföljning 2010 Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240

Läs mer

Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland

Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland 1 (7) Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland 2 (7) Innehåll 1 Utgångspunkter och förutsättningar...3 2 Syfte...3 3 Mål...3 4 Samordning och ansvar...4 5 Åtgärdskalender

Läs mer

Hur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden?

Hur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden? Hur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden? Symposium Infektionsveckan och Mikrobiologiskt vårmöte Östersund 28 maj 2015 Ulf Törnebladh, moderator Enheten för

Läs mer

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006 ~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP I III Landstinget REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET Den tidigare planen fastställdes 2006 Revidering av 2006 års upplaga Den regionala planen är en

Läs mer

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter 10.20-10.40 Fika l 0.40-12.00 Triage 12.00-12.45 Lunch 12.45-13.30

Läs mer

Bilaga 4 Landstinget Dalarnas förmåga i förhållande till risker 2011. Krisledningsnämnden, Plan för extraordinära händelser

Bilaga 4 Landstinget Dalarnas förmåga i förhållande till risker 2011. Krisledningsnämnden, Plan för extraordinära händelser Bilaga 4 Landstinget Dalarnas förmåga i förhållande till risker 2011 Krisledningsnämnden, Plan för extraordinära händelser Rev 2011-10-26 2012-01-11 Britt Knutas Bilaga 4 - Landstinget Dalarnas förmåga

Läs mer

Plan för personsanering vid utsläpp av farliga ämnen i Jönköpings län

Plan för personsanering vid utsläpp av farliga ämnen i Jönköpings län Plan för personsanering vid utsläpp av farliga ämnen i Jönköpings län Arbetsformer/ansvar Livräddande insatser Personanering (räddningstjönst) Het zon Särskild skyddsutrustning Varm zon Skyddsutrustning

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Riktlinjer vid exposition av mässling

Riktlinjer vid exposition av mässling 1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Funktion/yrke Kompetenskrav Ansvar för att utbildning sker övrigt

Funktion/yrke Kompetenskrav Ansvar för att utbildning sker övrigt Funktion/yrke Kompetenskrav Ansvar för att utbildning sker övrigt Läkare anestesi och intensivvård Katastrofmedicinsk grundutbildning (exempelvis Katastrofmedicinsk dag) PHTLS- eller ATLS-kurs Specifik

Läs mer

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Per-Åke Nilsson Enheten för krisberedskap Generaldirektörens stab 2014-03-21 Mot bakgrund av de allvarliga händelserna som inträffande i Norge i slutet av juli 2011-

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier

Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier Sida 1 (5) Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier Årets seminarier genomförs på traditionellt sätt det vill säga delat i två olika delar med lite olika målgrupper, seminarierna har delvis

Läs mer

Utvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren

Utvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren Utvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren Genomfördes 12 november 2009 www.lansstyrelsen.se 2010-04-23 Dnr: 455-02299-2010 Utvärdering av övning för utveckling av samverkan

Läs mer

Planering och genomförande av stora evenemang. Per Örninge Regional överläkare Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum

Planering och genomförande av stora evenemang. Per Örninge Regional överläkare Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum Planering och genomförande av stora evenemang Per Örninge Regional överläkare Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum PLANERING AV SJUKVÅRD VID PUBLIKA EVENEMANG Dimensionering av sjukvård Modeller

Läs mer

Utvärdering. Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43

Utvärdering.  Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43 Utvärdering Regional samverkanskurs 11 www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr: 11:3 Dnr: 5-5191-11 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... Målgrupp/deltagare....1 Förkunskapskrav... 3 Kursinnehåll... Planering

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Naturkatastrofer. Katastrofer orsakade av samhälle och människa

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Naturkatastrofer. Katastrofer orsakade av samhälle och människa Bild 1 KARINA TERP UNIVERSITETS ADJUNKT OCH SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I ANESTESI Bild 2 Jordbävningar Vulkanutbrott Atmosfäriska störningar (orkaner, översvämningar) Svältkatastrofer Epidemier Naturkatastrofer

Läs mer

Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten,

Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten, Styrande regeldokument Policy Sida 1 (5) Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten, 2017 2019 Kriskommunikationsplanen gås igenom årligen. Den uppdateras vid behov och skall då på nytt godkännas av

Läs mer

Ebola erfarenheter av samverkan. Per Follin Smittskyddsläkare

Ebola erfarenheter av samverkan. Per Follin Smittskyddsläkare Ebola erfarenheter av samverkan Per Follin Smittskyddsläkare 1 Smittskyddens varierande perspektiv 21 landsting / regioner 21 smittskyddsläkare (SmL) Totalt 198 personer i landet (SmL, biträdande SmL,

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Inbjudan till RSK Operativ 2014

Inbjudan till RSK Operativ 2014 2014-05-27 Inbjudan till RSK Operativ 2014 Regional samverkanskurs (RSK) Operativ i Halland 24-26 september 2014 Plats: Tylebäck, Kungsvägen 1, Halmstad. Anmälan senast: 2014-08-01 Länsstyrelsen genomför

Läs mer

Samverkan i skadeområde vid händelser med Farliga ämnen/cbrne

Samverkan i skadeområde vid händelser med Farliga ämnen/cbrne Samverkan i skadeområde vid händelser med Farliga ämnen/cbrne Med fokus på personsanering Regional samordningsfunktion (RSF) i Värmlands län Utgiven av Länsstyrelsen Värmland www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

Redovisning av övning lokal sjukvårdsledning samt stabsmetodik Universitetssjukhuset i Linköping (US)

Redovisning av övning lokal sjukvårdsledning samt stabsmetodik Universitetssjukhuset i Linköping (US) 1 (6) Redovisning av övning lokal sjukvårdsledning samt stabsmetodik i Linköping (US) Den 10 december 2008 övades 9 personer ur US lokala sjukvårdsledning vid allvarlig händelse. Övningen arrangerades

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen

Läs mer

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

RIKSSJUKVÅRD AV BRÄNNSKADOR

RIKSSJUKVÅRD AV BRÄNNSKADOR 1 Rikssjukvård av brännskador Riksuppdrag gemensamt Utfärdande enhet: Brännskadecentrum Akademiska sjukhuset, Region Uppsala och Brännskadecentrum Universitetssjukhuset Region Östergötland bearbetad av:

Läs mer

Nationell utredning. Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland

Nationell utredning. Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland Nationell utredning Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland 1 Prehospitalt Transportmedicin Traumaenheter hela kedjan akut till rehab och kontinuerligt Alarmering

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Välkomna till möte om Elprio och Styrel

Välkomna till möte om Elprio och Styrel Välkomna till möte om Elprio och Styrel 18 augusti 2014 Syfte och mål med dagens möte Syfte: Redovisa utvärdering av samverkansövning El Prio 2013 Information och samtal kring den andra planeringsomgången

Läs mer

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Introduktion Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Handbok i Kriskommunikation Introduktion Innehåll Förord Vad är en kris? Vad innebär kriskommunikation? Sanningen finns hos mottagaren Medierna

Läs mer

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 POSOM Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Definition av katastrofbegreppet... 2 Vad är POSOM?...

Läs mer

Internationella hälsoreglementet (IHR) Karantänshamn Operativa skyldighet

Internationella hälsoreglementet (IHR) Karantänshamn Operativa skyldighet Internationella hälsoreglementet (IHR) Lag om skydd mot internationella hot mot människors hälsa (IHMH) Karantänshamn Operativa skyldighet Peter Gröön/peter.groon@skane.se IHR:s syfte IHR bygger på ett

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library Mässling Foto: Public Health Image Library Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Barn 2 år 3 månader Insjuknar 14/6 med feber+hosta Söker 15/6 + 16/6 VC söderort, bedöms som viros, alvedon Söker

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Kontaktas av Televäxeln via Rapid Reach eller ledningsansvarig sjuksköterska (LS) på akutmottagningen US.

Kontaktas av Televäxeln via Rapid Reach eller ledningsansvarig sjuksköterska (LS) på akutmottagningen US. Kontaktas av Televäxeln via Rapid Reach eller ledningsansvarig sjuksköterska (LS) på akutmottagningen US. Datum/ klockan Chef särskild sjukvårdsledning US Namn: Är sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig.

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Hur ser sjukdomarna ut?

Hur ser sjukdomarna ut? Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10

Läs mer

Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län. Samverkan mellan sjukvård, polis, räddningstjänst och kemkoordinator i Örebro län om

Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län. Samverkan mellan sjukvård, polis, räddningstjänst och kemkoordinator i Örebro län om Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län Samverkan mellan sjukvård, polis, räddningstjänst och kemkoordinator i Örebro län om personsanering inom skadeområde vid händelser med farliga

Läs mer

Höstkonferens om landstingens krisberedskap

Höstkonferens om landstingens krisberedskap VÄLKOMMEN TILL Höstkonferens om landstingens krisberedskap Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har glädjen att bjuda in till årets

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

Kärnkraftsolycka: Hur agerar Forsmark?

Kärnkraftsolycka: Hur agerar Forsmark? Kärnkraftsolycka: Hur agerar Forsmark? Omhändertagande av skadad eller akut sjuk patient vid Forsmarks Kraftgrupp AB Röntgenveckan 2013, Uppsala Konsert och Kongress 2013.09.04 Pia Olofsson Syfte Att informera

Läs mer

Räddningsinsatser vid händelser med. Farliga ämnen

Räddningsinsatser vid händelser med. Farliga ämnen Räddningsinsatser vid händelser med Farliga ämnen Innehåll: Inledning 4 Inriktning Farliga ämnen 2015 5 Nationella förstärkningsresurser 6 Först på plats 8 Planering och samverkan 9 Regional planering

Läs mer

Samverkanskonferens på nationell nivå med fokus på flyktingsituationen

Samverkanskonferens på nationell nivå med fokus på flyktingsituationen -14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 1 (5) Antecknat av Halldor Stolt samordning@msb.se 073-026 1103 Mötesdatum 2015-09-14 Mötestid 16.00-16.50 Samverkanskonferens på nationell

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades under 1980 och 1990-talet och är i huvudsak dimensionerad utifrån en olycka i svenska eller utländska kärnkraftverk.

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och

Läs mer

Carina Bergfeldt reporter: Då säger vi tusen tack och lycka till med arbetet, till Claes Carling på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Carina Bergfeldt reporter: Då säger vi tusen tack och lycka till med arbetet, till Claes Carling på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Carina Bergfeldt reporter: Då säger vi tusen tack och lycka till med arbetet, till Claes Carling på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. måndag 14 mars, 2011 10:26 Carina Bergfeldt reporter

Läs mer

POSOM-plan. Härnösands kommun Socialförvaltningen Helene Brändström, RUTIN. Rutin KS

POSOM-plan. Härnösands kommun Socialförvaltningen Helene Brändström, RUTIN. Rutin KS Socialförvaltningen Helene Brändström, 0611-348309 helene.brandstrom@harnosand.se RUTIN POSOM-plan Dokumentnamn POSOM-plan Dokumenttyp Rutin Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-12-01 Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Regional plan för krisstöd vid allvarlig händelse

Regional plan för krisstöd vid allvarlig händelse Regional plan för krisstöd vid allvarlig händelse Sidan 1 av 10 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund Riskbilder och beredskapsnivåer Syfte mål Ledning och samordning av Region Skånes resurser samt

Läs mer

Jamboree i Japan aug 2015. Ann Lindstrand Hans Fredlund Micael Widerström Per Follin Anders Wallensten Anders Tegnell Mfl..

Jamboree i Japan aug 2015. Ann Lindstrand Hans Fredlund Micael Widerström Per Follin Anders Wallensten Anders Tegnell Mfl.. Jamboree i Japan aug 2015 Ann Lindstrand Hans Fredlund Micael Widerström Per Follin Anders Wallensten Anders Tegnell Mfl.. Flödesschema IN EWRS UK 2 ÖLI symtom Telefon Sthlm SL 1 allvarligt fall och ett

Läs mer

KRIS- OCH KATASTROFPLAN

KRIS- OCH KATASTROFPLAN KRIS- OCH KATASTROFPLAN Upprättad 2009-11-26 Reviderad 2010-08-07 1. SYFTE OCH MÅL Syftet med kris- och katastrofplanering vid Föreningen Ekonomerna vid Stockholms universitet är att skapa handlingsberedskap

Läs mer

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Projekt 10 från handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära

Läs mer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer Posom-plan Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 1 Innehåll Krishanteringssystemet... 3 Psykiskt och socialt omhändertagande - POSOM... 4 När och hur skall planen användas...

Läs mer

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om

Läs mer

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Vår uppgift i eftermiddag Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar legala aspekter Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser

Plan för hantering av extraordinära händelser 1 (8) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2013-11-13, 147 Uppdateras: 2015 Plan för hantering av extraordinära händelser Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Syfte 3. Risk-

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade:

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade: Landstinget Blekinge Landstingets revisorer Räkenskapsår 2010 Datum 2010-10-07 Till Från Angående Landstingets förtroendevalda revisorer Ernst & Young AB, Andreas Endrédi Grundläggande granskning / hearing

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun 2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer