Lunds universitets strategi för samarbete med Afrika Fastställd av rektor

Transkript

1 STRATEGI 27 Nov 2014 Dnr SAMV 2014/176 Rektor Lunds universitets strategi för samarbete med Afrika Fastställd av rektor A. Sammanfattning Lunds universitet vill stärka sina samarbeten med afrikanska universitet. En av universitetets prioriterade strategier rör internationalisering och ett ökat samarbete med Afrika ligger i linje med denna strategi. Samhällsförändringen sker i ett högt tempo i flera afrikanska länder och ett ömsesidigt behov av samarbete och utbyte framstår nu som tydligt. Lunds universitet har tidigare byggt upp samarbeten i Asien, inte minst i Kina, och tiden är nu mogen för en strategisk satsning i Afrika. I en tid av accelererande globalisering ser vi bland annat ett ökat intresse hos våra lärare och studenter för samarbete med Afrika. Senare års utveckling innebär dock att en del finansiärer, såsom Sida eller Europeiska kommissionen, kräver universitetsövergripande strategier, överenskommelser eller avtal. Lärosäten med utvecklade strategier och med en genomtänkt organisation har i dessa sammahang en klar konkurrensfördel. Den föreslagna strategin kan ses som ett första steg för att uppnå detta. Utveckla universitetsgemensamt samarbete och studentutbyte med University of Witwatersrand, Sydafrika, University of Nairobi, Kenya, Makerere University, Uganda, samt utveckla samarbetet med Addis Abeba University, Etiopien, University of Dar Es Salaam, Tanzania och Cairo University, Egypten samt University of Ghana, Ghana. Verka för ökad finansiering för samarbeten ovan från olika finansiärer såsom Europeiska kommissionen (t ex Erasmus+ och H2020), Sida (t ex Research Training Partnership Programme) och Universitets- och Högskolerådet (t ex. Linneaus-Palme programmet). Inom uppdragsutbildning prioritera tematiska samverkansområdena hållbarhet, hälsa, rättigheter, demokrati, säkerhet, handel, och skola. Satsa på ökad rekrytering av afrikanska studenter från Uganda, Mocambique, Rwanda och Tanzania samt undersöka möjligheten att marknadsföra universitetet i samverkan med Svenska Institutet i Etiopien, Kenya, Sydafrika och Zambia. Arrangera en årlig Afrikadag vid universitetet från och med år 2015, och undersöka möjligheten att genomföra ett större Afrikaforum. Upprätta en hemsida/portal för interna och externa aktörer, upprätta en intern maillista. Bättre utnyttja universitetets nätverk. Undersöka möjligheten att upprätta ett stipendieprogram för inkommande utbytesstudenter från Afrika med hjälp av Lund University Global Scholarship Fund, 350-klubben och donatorsrelationer. Verka för fler donationer riktade mot stipendier för afrikanska studenter både utbytesstudenter och programstudenter. Inrätta en extern referensgrupp och en intern arbetsgrupp, samt anställa en yngre forskare på 50 % under ett år. Genomföra ett möte med Sida och UD för att informera om strategin, kontakta Nordiska Afrikainstitutet för att undersöka möjlighet till att utveckla samarbetet samt undersöka möjligheten för samarbete med UNESCO. Postal address: Box 117, Lund Visiting address Stora Algatan 4, Telephone , Fax E- mail par.svensson@er.lu.se Website

2 B. Institutionell kontext 2 Visionen för Lunds universitet är "ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människans villkor". Målet är högsta kvalitet i utbildning, forskning, innovation och samverkan med samhället och det ska uppnås genom fyra strategier varav en är internationalisering. Som en del av universitets handlingsplan för internationalisering (Dnr 2010/499) togs beslut om att upprätta en universitetsgemensam strategi för samarbete med Afrika och en projektplan för att ta fram en strategi har beslutats (Dnr SAMV 2014/176). Syftet med strategin för samarbete med Afrika är att initiera, stärka och fördjupa samarbetet med afrikanska lärosäten och andra relevanta afrikanska institutioner; att bidra till stärkt kapacitet vid Lunds universitet och Afrikanska universitet forskning, utbildning, innovation, och administration; att synliggöra och presentera en sammanhängande bild av befintliga LU-aktiviteter med anknytning till Afrika; och att prioritera universitetsgemensamma aktiviteter för studentutbyte, rekrytering och andra gemensamma satsningar. Strategin ska utgöra stöd till fakulteternas och institutionernas arbete. Under de senare åren har det skett en förändring till att det oftare krävs att hela universitetet står bakom ansökningar, satsningar eller andra aktiviteter. I arbetet med strategin har värdefull erfarenhet dragits från tidigare strategiskt arbete med Asien och särskilt Kina. C. Svensk kontext Svenskt engagemang och deltagande i globala utvecklingsfrågor är beroende av svensk forskningskompetens för kvalitetsmässig och relevant deltagande i olika samarbeten - bilateralt, regionalt och internationellt. Dessutom är samarbete med forskare och institutioner internationellt och i låg- och mellan-inkomstländer centralt utan vilken svensk forskning av särskild relevans för utvecklingsländerna och forskning kring globala utvecklingsområden riskerar att förbise viktiga kunskaps- och kvalitetsdimensioner. Sveriges politik för global utveckling, (PGU), anger att en nära samverkan med aktörer i Sverige och i våra samarbetsländer i utformandet och genomförandet av politiken stärker genomslaget ytterligare. Här spelar utbildning och forskning i Sverige en central roll då de utgör centrala komponenter för en ökad förståelse av globala utvecklingsprocesser. Regeringen anser att utbildning på alla nivåer så långt som möjligt bör genomsyras av ett globalt perspektiv. För att forsknings- och utbildningsinsatser ska vara framgångsrika krävs internationellt samarbete. En internationellt konkurrensmässig svensk forskningskompetens inom utvecklingsområdet är också en viktig resurs för UD, Sida och andra, inom området, relevanta aktörers verksamheter. Vidare anger Sidas strategi för stöd till forskningssamarbete att ett mål för verksamhetsområdet är en ökad produktion av svensk forskning av relevans för fattigdomsbekämpning i utvecklingsländerna. D. Framtagning av underlag för kartläggning Samarbeten med Afrika: Forskningssamarbeten med forskare från Afrika har kartlagts med hjälp av sampubliceringsdata från Lunds Universitets Publiceringsdatabas (LUP) och från Web of Science. En publikation som har författare från mer än ett land räknas en gång för varje land. Samarbeten, inte bara forskningssamarbeten, kartlades också genom en enkätundersökning inom LU. Forskare och lärare har erbjudits möjligheten att komplettera kartläggningen med enkätundersökningen. Forskning om Afrika: Forskning om Afrika har kartlagts med hjälp av data från Lunds Universitets Publiceringsdatabas (LUP) och från Web of Science om publikationer som har Afrika eller ett afrikanskt land eller region i titeln eller i sammanfattningen. Forskning om Afrika kartlades också med hjälp av enkätundersökningen som nämns ovan. Utbytesstudenter: Antalet utbytesstudenter från Afrika har hämtats från Ladok

3 3 Free-movers från Afrika: Antalet inkommande studenter utanför avtal från Afrika före införandet av avgifter, s.k. free-movers, har hämtats från Statistiska Centralbyråns sammanställning. Avgiftsstudenter från Afrika: Antalet avgiftsstudenter från Afrika har hämtats från universitetets databas för utbildning - KUBEN. Uppdragsstudenter: Antalet uppdragsstudenter har hämtats från databas som hanteras av avdelningen från uppdragsutbildning (LUCE). Alumner: Antalet alumner har hämtats från universitetets alumndatabas. E. Resultat Leveransmål 1: Kartläggning av pågående aktiviteter vid LU med anknytning till Afrika. Kartläggningen visar att Lunds universitet har en stor bredd och många samarbeten med forskare och lärare vid Afrikanska lärosäten. Samarbeten finns idag vid samtliga fakulteter i olika omfattning och format. Universitetet har också omfattande forskning om Afrika där en del sker utan direkt samarbete med Afrikanska forskare men är av stor vikt för utveckling globalt och i Afrika. Uppgifter från Web of Science och Lunds universitets publikationsdatabas visar att forskare vid Lunds universitet har sampublicerat sig i 513 artiklar med forskare från 32 länder under perioden Det största antalet publikationer är sampublicerade med forskare från Sydafrika följt av Egypten, Guinea-Bissau, Uganda, Kenya, Tunisien, Zimbabwe, Nigeria, Tanzania, Gambia och Etiopien. Den största andelen sampublicerade artiklar är publicerade av forskare från medicinska fakulteten, naturvetenskapliga fakulteten och Lunds tekniska högskola. En uppdelning i två tidsperioder ( och ) visar att antalet sampublikationer har ökat med de flesta länderna förutom med Kenya där ingen förändring skett och Zimbabwe, Tanzania och Etiopien med vilka antalet har minskat. Sammanställning av enkätsvar visar på samarbete med 34 länder. Samarbetena skiljer sig åt i omfattning och karaktär och rör sig om både mindre omfattande samarbeten, såsom enskilda lärare eller forskares kontakter, och om stora och mångåriga forskningssamarbeten. Sydafrika är det land med flest samarbeten följt av Kenya, Tanzania och Uganda. Mer omfattande samarbeten, finansierade genom Sida, finns med Mocambique, Uganda och Rwanda. Afrikanska lärosäten eller forskningsinstitutioner som har samarbeten med flest antal delar av Lunds universitet har kartlagts genom att sammanfoga resultaten om sampublikationer med enkätundersökningen. Samarbete med ett relativt stort antal delar av Lunds universitet finns med de högst rankade lärosätena i Sydafrika men även med lärosäten i andra länder. Följande lärosäten samarbetar med relativt många delar av Lunds universitet: Stellenbosch University, Sydafrika University of Cape Town, Sydafrika University of Pretoria, Sydafrika University of the Witwatersrand, Sydafrika University of the Western Cape, Sydafrika Cairo University, Egypten University of Zimbabwe, Zimbabwe University of Nairobi, Kenya Addis Abeba University, Etiopien Makerere University, Uganda University of Eduardo Mondlane, Mocambique

4 Samarbete med något färre delar av Lunds universitet finns med: 4 University of Johannesburg Mbarara University of Science and Technology University of Botswana University of Dar Es Salaam University of Ghana Det lärosäte eller forskningsinstitution med högst antal sampublikationer med Lunds universitet var Indepth Network Surveillance Site/Bandim Health Project i Guinea-Bissau. I likhet med National Public Health Lab i Guinea-Bissau, som också har många sampublikationer med LU, är dessa publicerade av forskare vid Lunds universitets medicinska fakultet. Lunds universitet har mycket forskning om Afrika. Antalet publikationer från Lunds universitet (Web of Science och Lunds universitets publikationsdatabas) som nämner Afrika eller något afrikanskt land i titel eller sammanfattning är totalt 692 under perioden Afrika förekom i flest artiklar följt av Sydafrika, Egypten, Guinea Bissau, Tanzania, och Uganda. Störst antal publikationer om Afrika är författade av forskare från naturvetenskapliga och medicinska fakulteten följt av samhällsvetenskap, Lunds tekniska högskola, ekonomihögskolan och området humaniora och teologi. Universitetsövergripande Memorandum of Understanding (MoU) finns idag med Stellenbosch University, Sydafrika, Makerere University i Uganda och University of Rwanda. Universitetsgemensamt studentutbytesavtal finns med Stellenbosch University och håller på att, tillsammans med MoU, upprättas med University of the Western Cape, University of Pretoria, University of Cape Town, och University of Botswana. Universitetsgemensamma samarbeten finns inom det EU-finansierade Erasmus-Mundus-Action-2- programmet EUROSA och nätverket SANORD. Universitetet är också teknisk partner i det s.k. Intra- ACP projektet TRECCAfrica. Inom ramen för utbytesprogrammet Linneaus Palme sker idag samarbeten med bl. a. Makerere University, Uganda, University of Cape Town, Sydafrika, University of Botswana, Botswana. De flesta betalstudenterna vid LU kommer idag främst från Egypten, Etiopien, Ghana, och Kenya, Sydafrika, Tanzania, Uganda, Zambia och Egypten. De största grupperna av Erasmus Mundus Action 2 studenter har kommit från Egypten, Sydafrika, Uganda, Tanzania, Etiopien, Ghana och Kamerun. Universitetets uppdragsutbildningar med deltagare från Afrika har bidragit till utveckling inom flera viktiga samhällssektorer såsom trafiksäkerhet, mänskliga rättigheter och skolväsendet och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. De flesta studenterna på uppdragsutbildning har kommit från Tanzania, följt av Uganda, Zambia, Etiopien, Sydafrika, Malawi, Nigeria, Kenya och Namibia. Utbytesmobilitet som är registrerad i LADOK visar att vi har utbytesstudenter från Sydafrika, Kenya, Egypten och Zambia. Av de få studenter som registrerats i universitetets alumndatabas kommer de flesta från Tanzania följt av Egypten, Kenya och Uganda. Leveransmål 2: En prioriteringslista för formaliserade och universitetsgemensamma samarbeten att utveckla Prioriteringslista för formaliserade och universitetsgemensamma samarbeten tar sin utgångspunkt i följande parametrar: 1) redan etablerade LU-kontakter, 2) möjlighet till samarbeten med flera fakultetsområden inom LU, 3) ranking av universitet, 4) finansieringsmöjligheter för samarbeten, 5) förutsättningar inklusive säkerhet att skicka studenter och lärare, 6) LUs och partneruniversitetets intresse för att utveckla samarbete. Universitetets etiska riktlinjer och principer ska följas. Universitetsövergripande Memorandum of Understanding finns idag med Stellenbosch University, Sydafrika, Makerere University i Uganda, University of Rwanda, och inom ramen för nätverket

5 5 Universitas 21 (U21) med University of Johannesburg. Goda förutsättningar för att initiera bredare universitetsövergripande samarbeten och sluta partnerskapsavtal bedöms finnas för University of the Witwatersrand, University of Nairobi, Addis Abeba University. Ytterligare ett intressant universitet är Cairo University och University of Ghana eftersom det finns samarbete med Lunds universitet och eftersom dessa två lärosäten är bland de högst rankade universiteten utanför Sydafrika. Då Tanzania är ett prioriterat land för Sida är också University of Dar Es Salaam, där det finns samarbeten, ett intressant lärosäte att närma sig för Lunds universitet. Framöver kan också University of Zimbabwe bli intressant då det finns samarbeten och då utbildningsnivån fortfarande är god. Fakulteter, institutioner och forskargrupper utvecklar egna samarbeten med andra lärosäten. Vid behov och intresse kan detta ske med universitetsgemensamt stöd. Möjligheten för universitetsövergripande samarbeten bör undersökas för: University of the Witwatersrand, Sydafrika University of Nairobi, Kenya Addis Abeba University, Etiopien Cairo University, Egypten University of Ghana, Ghana University of Dar Es Salaam, Tanzania University of Zimbabwe, Zimbabwe För studentutbyten bedöms viktiga aspekter vara möjligheten till reciprocitet i utbyte, att partneruniversitet har ett tillräckligt utbud av engelskspråkiga kurser av tillräckligt hög kvalitet, att studierna kan tillgodoräknas, och studenternas säkerhet. I detta sammanhang bör även möjligheten att upprätta ett stipendieprogram undersökas (se nedan under leveransmål 5). Lunds universitet har ett studentutbytesavtal med Stellenbosch University. Lunds universitet bör fullfölja förhandlingar och initiera diskussion om studentutbytesavtal med: University of the Western Cape, Sydafrika, fullfölja University of Pretoria, Sydafrika, fullfölja University of Cape Town, Sydafrika, fullfölja University of Botswana, Sydafrika, fullfölja University of Witwatersrand, Sydafrika, initiera University of Nairobi, Kenya, initiera Makerere University. Uganda, initiera Inom ramen för dessa samarbeten bör universitetet verka för ökad finansiering genom olika finansieringskanaler såsom Erasmus+, Horizon 2020, Linneaus-Palme, Sida. Ytterligare en viktig aspekt i LUs samarbete med Afrika är arbetet med kapacitetsutveckling och då inte bara på individnivå, utan framför allt kopplat till organisationsutveckling. Inom t ex uppdragsutbildningen vid LU är det ett uttalat mål att bidra till kapacitetsutveckling i Afrika. I linje med Sidas Resultatstrategi för kapacitetsutveckling och utbyten , kommer Lunds universitet inom uppdragsutbildning att fokusera på internationella kapacitetsutvecklingsprogram som ska leda till en ökad kompetens på individnivå och en stärkt kapacitet hos organisationer att driva förändringsprocesser för en effektiv fattigdomsminskning, ett stärkt rättighetsperspektiv och långsiktigt hållbar utveckling. Dessa program ska genom de nätverk som bildas leda till ökade kontaktytor och etablerade relationer mellan individer, organisationer och institutioner i andra länder och Sverige. I linje med den efterfrågan som finns och Sveriges Politik för Global Utveckling så har LU följande prioriterade tematiska områden för samverkansområdet: barns rättigheter framför allt inom skola och utbildning; educational management ; hållbara städer; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; Mänskliga rättigheter, demokrati, styrning och anti-korruption; trafiksäkerhet och trafikplanering samt internationell handel.

6 6 Undersöka möjligheten att utveckla universitetsgemensamt samarbete med University of Nairobi i Kenya, Addis Abeba University, Etiopien, University of Dar Es Salaam, Tanzania, Cairo University, Egypten, University of Ghana, Ghana samt möjligtvis University of Zimbabwe, Zimbabwe Undersöka möjligheter för studentutbytesavtal med University of Witwatersrand, Sydafrika, University of Nairobi, Kenya, Makerere University, Uganda Inom uppdragsutbildning prioritera tematiska samverkansområdena hållbarhet, hälsa, rättigheter, demokrati, säkerhet, handel, och skola Inom ramen för dessa samarbeten bör universitetet verka för ökad finansiering genom olika finansieringskanaler såsom Erasmus+, Horizon 2020, Linneaus-Palme, Sida Leveransmål 3: En prioriteringslista över geografiska områden för marknadsföring av LU Flera utbildningar inom Lunds universitet bygger på ett globalt klassrum med studenter från olika delar av världen. För att effektivt stödja potentiella studenter med information om studieprogram och stipendier bör ett antal länder prioriteras utifrån 1) studenters intresse att söka studier vid LU, 2) antalet sökande som tidigare erbjudits antagning (konkurrenskraft), och 3) möjlighet till finansiering för studier i Sverige främst med stipendier. Antalet studenter på avancerad från Afrika vid universitetet har därför kartlagts. Antalet ansökningar till utbildningsprogram på avancerad nivå från studenter med adress i Afrika har ökat från 1688 sökande inför 2013 års antagning till 2051 inför antagningen De 12 länder med flest sökande inför 2013 är Etiopien, Ghana, Nigeria, Uganda, Tanzania, Kenya, Zambia, Egypten, Kamerun, och Rwanda, Sydafrika och Sudan. Inför antagning 2014 var det också dessa 12 länder som hade flest sökande, även om den inbördes ordningen var något förändrad. De allra flesta studenter från Afrika som registrerades, d.v.s. betalade studieavgiften, under 2013 och 2014 erhöll finansiering från antingen Svenska Institutet (SI) eller Lunds universitets Global Scholarship Fund. De tre länderna med flest sökande inför både 2013 och 2014 års antagningar var Etiopien, Ghana och Nigeria. Varken Ghana eller Nigeria är prioriterade länder för SI-stipendier. Få sökande från Nigeria erbjöds antagning medan det var relativt många från Ghana. De Ghananer som slutligen erhöll finansiering för sina studier vid LU var relativt få. Från Sudan och Kamerun erbjöds ingen sökande antagning 2013 och fem respektive ingen antagning Varken Ghana, Nigeria, Sudan eller Kamerun föreslås bli prioriterade för marknadsföring medan Etiopien som ett prioriterat land för stipendier kan vara intressant att samverka med SI kring marknadsföring. Av de resterande 8 länderna ingår Uganda, Tanzania, Kenya, Zambia, Rwanda i den högst prioriterade kategorin för SI-stipendier. Egypten och Sydafrika tillhör SIs kategori 2. Personer från Rwanda och Tanzania söker i relativt stor utsträckning till Storbritannien medan de söker i liten utsträckning till Sverige. Eftersom dessa länder är högst prioriterade för SI-stipendier är de intressanta för LUs marknadsföring. Mocambique är också ett land som ingår i den högst prioriterade kategorin för SIstipendier och därför intressant för LU att marknadsföra sig i eftersom Storbritannien får många ansökningar medan Sverige får relativt få. I den högst prioriterade kategorin länder finns också Kenya, Uganda och Zambia men den relativa fördelen för ett enskilt universitet att marknadsföra sig här bedöms vara lägre, och marknadsföring föreslås ske i samverkan med SI i dessa länder. Sydafrika kan också vara intressant då det finns särskilda stipendier för Sydafrika men också för att det kan vara ett sätt att nå Zimbabwier som utgör 80 % av de internationella studenterna i Sydafrika. Lunds universitet bör således satsa på ökad rekrytering av studenter som har möjlighet att få SI-stipendium eller LU-stipendium, men även de som har möjlighet till annan finansiering.

7 7 För att kunna ta emot fler inkommande programstudenter bör universitetet verka för fler donationer riktade mot stipendier för afrikanska studenter. Satsa på ökad information och marknadsföringsaktiviteter i Uganda, Mocambique, Rwanda och Tanzania Undersöka möjligheten att marknadsföra universitetet i samverkan med Svenska Institutet i Etiopien, Kenya, Sydafrika och Zambia Leveransmål 4: Förslag på andra universitetsövergripande aktiviteter vid LU för att stimulera samarbete med regionen. Lunds universitet har redan en del aktiviteter i relation till Afrika. Med relativt små medel kan flera delar förbättras såsom information inom LU, synlighet inom och utanför LU, utnyttja redan befintliga nätverk. Medicinska fakulteten arrangerade en Afrikadag under hösten 2013 vilken bidrog till att synliggöra fakultetens aktiviteter inom forskning och utbildning och till ökad samverkan och nya samarbeten. Det finns möjlighet att arrangera något liknande för hela universitetet en gång per år med start Förslagsvis kan ansvaret för att arrangera en sådan dag alternera mellan fakulteterna. Möjligheten att genomföra en större aktivitet såsom ett Afrikaforum med inbjudna externa gäster mm. bör också undersökas. En annan prioriterad fråga är att synliggöra Lunds Universitets verksamhet i Afrika. Detta kan åstadkomas genom att upprätta en hemsida/portal som synliggör verksamheten vid LU med länkar till forskning/forskargrupper mm. Syftet är att informera om vad LU gör för externa och interna aktörer. För att lättare hålla kontakt och sprida information om Afrika inom LU föreslås att en maillista upprättas inom LU senast under Vidare ska en handlingsplan som syftar till att öka användandet av universitetets strategiska nätverk såsom LERU, U21, SANORD, men även ESAMI (gm EHL/Trapca) upprättas Arrangera en årlig Afrikadag från och med år 2015 Undersöka möjligheten att genomföra ett större Afrikaforum Upprätta en hemsida/portal för interna och externa aktörer Upprätta en maillista Leveransmål 5: Undersöka möjligheten att upprätta ett stipendieprogram för inkommande utbytesstudenter från utvalda lärosäten i Afrika. Stipendier till inkommande utbytesstudenter från Afrika behöver finnas vid Lunds universitet. Stipendieprogram vid Afrikanska lärosäten är mycket begränsade och sällsynta och de allra flesta studenter i Afrika har ingen möjlighet att själva finansiera resa eller uppehälle för utbytesstudier i Sverige. Om Afrikanska utbytesstudenter inte kan komma till LU innebär det att möjligheten för LUstudenter att åka som utbytesstudenter till Afrikanska lärosäten är hotad eftersom universitetet strävar efter reciprocitet i utbytesavtal. Universitetet behöver därför bygga upp någon form av ekonomiskt stöd för inkommande utbytesstudenter från Afrika såsom t ex ett stipendieprogram. Stipendierna kan knytas till strategiska partners. Universitetet bör verka för fler donationer riktade mot stipendier för afrikanska studenter. Kontakter bör i detta sammanhang tas internationellt med bl a delar av FNsystemet såsom UNESCO samt internt med Lund University Global Scholarship Fund, 350-klubben och donatorsrelationer.

8 8 Undersöka möjligheten att upprätta ett stipendieprogram för inkommande utbytesstudenter från Afrika med hjälp av Lund University Global Scholarship Fund, 350-klubben och donatorsrelationer Verka för fler donationer riktade mot stipendier för afrikanska studenter Leveransmål 6: Inrätta en mer långsiktig gruppering med ansvar för att utveckla universitetets arbete som rör Afrika. För att systematiskt och långsiktigt arbeta med att utveckla universitetets samarbete med Afrika bör universitetet under 2015 inrätta a) en extern referensgrupp, b) en arbetsgrupp och c) en deltids projektanställning. Den externa referensgruppen föreslås erhålla mandat att ge råd, inspirera, ge strategiska rekommendationer, skapa initiala kontakter med viktiga aktörer och nätverk. Referensgruppen träffas förslagsvis en till två gånger per år och bestå av ca 10 personer. Representant från universitetledningen föreslås vara ordförande. Lämpliga kompetenser och erfarenhet är rektor från ett Afrikanskt universitet, EU-kompetens och nätverk, Näringslivskontakter, Förankring vid Sida och UD, erfarenhet från diplomatiska världen, forskningserfarenhet. Den interna arbetsgruppen föreslås erhålla mandat att kontinuerligt stödja utveckling av LUs samarbete med regionen, värdera inkomna förslag och propåer, bereda underlag till referensgruppen samt utvärdera utvecklingen. Arbetsgruppen träffas förslagsvis tre gånger per termin och bestå av ca 4 forskare/lärare från LU med relevant erfarenhet. Projektanställning av forskare/lärare på postdoc-nivå med erfarenhet från Afrika med en omfattning av 50 % under ett år. Anställning finansieras med centrala medel som förs över till projektkontoret. Uppdraget är att stödja implementering av strategin genom att driva delprojekt, att arbeta upp kontakter och kommunicera med fakulteter och institutioner. Projektanställd rapporterar till arbetsgruppen. Inrätta en extern referensgrupp med uppgift att ge strategiska rekommendationer Inrätta en intern arbetsgrupp kontinuerligt stödja den universitetsgemensamma utvecklingen Anställa en yngre forskare på 50 % under ett år för att påskynda implementeringen av strategin och driva delprojekt Leveransmål 7: Förslag på hur LU kan stärka kommunikationen med Sida och UD, samt andra finansiärer för samarbete med Afrika. Universitetet bör fortsätta att utveckla sina kontakter med bl a Sida och UD genom att ta initiativ till ett möte med Sidas GD, forskningschef, samt representant från UD för att diskutera framtida utveckling och samarbete. Möten med andra finansiärer bör också genomföras men behöver planeras tillsammans med arbetsgruppen. Många lundaforskare har kontakter med Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala och det kan finnas ett värde att se hur samarbetet med Nordiska Afrikainstitutet kan utvecklas. Vi bör även närma oss delar av FN-organisationen som rör högre utbildning och forskning såsom t ex UNESCO. Genomföra ett möte med Sida och UD för att informera om strategin Kontakta Nordiska Afrikainstitutet för att undersöka möjlighet till att utveckla samarbetet Undersöka möjligheten för samarbete med UNESCO