Utveckling av kommunala anställningsformer

Transkript

1 Utveckling av kommunala anställningsformer Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Gunnar Bergström Stadskontoret Näringslivsavdelningen - Arbetsmarknadsenheten

2 Innehållsförteckning Utveckling av kommunala anställningsformer... 1 Bilagor... 2 Bakgrund... 3 Utredningsuppdrag... 3 Inriktningsmål och uppdrag i 2015 års budget... 3 Inriktningsmål och uppdrag i 2016 års budget... 3 Subventionerade anställningar inom Malmö stad... 4 Redovisning av lönesubventioner och skattekrediteringar till Malmö kommun JobbMalmö... 4 Pilotprojekt för fler bidragstagare till arbete... 5 Servicepatruller åtgärdsanställningar riktade till försörjningsstödstagare... 7 Till Arbete - jobb och utvecklingsgarantin, sysselsättningsfasen, i Malmö stad... 7 Ung Resurs... 7 Modell för kommunala anställningsformer i Malmö stad... 9 Modell för kommunala anställningsformer... 9 Dialog Förväntat resultat Konsekvenser Ökade lönekostnader Minskade försörjningsstödskostnader Konsekvenser på den kommunala ekonomin Konsekvenser ur ett socialt hållbarhetsperspektiv Konsekvenser av 2016 års budget avseende försörjningsstödet. 13 Hälso- och samhällsekonomiska analyser Genomförande Finansiering Bilagor 1. Merservice inom Förskolan 2. Merservice inom LSS och Särskilda boenden 3. Utveckling av kommunala anställningsformer - tillägg till utredning; beräkningsregler enligt jobbstimulans samt räkneexempel 2 Stadskontoret Utveckling av kommunala anställningsformer

3 Bakgrund Utredningsuppdrag I maj 2010 (dnr 363/10) beslutade kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö och i april 2013 (dnr 145/13) beslutade kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag, varav ett benämns Utveckla kommunala anställningsformer och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av insatsen. Syftet är att minska kostnaderna för försörjningsstöd och minska arbetslösheten i Malmö genom kommunala anställningar för personer som trots arbetsförmåga uppbär försörjningsstöd. Målgrupper för anställningarna är de tidigare identifierade målgrupperna för kommunala arbetsmarknadsinsatser: - föräldrar i barnfamiljer som erhållit försörjningsstöd i mer än sex månader, - ungdomar utan avgångsbetyg från grundskola eller gymnasium, - personer med språkhinder, - nyanlända som inte är självförsörjande och inte omfattas av etableringsreformen. Knyts dessa anställningar även till de som ingår i gruppen hemlösa ges en positiv effekt genom att dessa personer ges bättre förutsättningar att anskaffa eget boende som i sin tur leder till minskade hemlöshetskostnader. Till denna anställningsform ska också adekvat forskning knytas i syfte att göra hälso- och samhällsekonomiska analyser samt synliggöra insatsernas kostnader och vinster för både individen och för samhället på kort och lång sikt. Vidare ska det, i samarbete med forskning, göras en hälso- och samhällsekonomisk analys av insatsen. Inriktningsmål och uppdrag i 2015 års budget I den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för 2015 anges som inriktning under året att den samverkan som finns mellan stadens verksamheter som arbetar med näringsliv, arbetsmarknad och försörjningsstöd behöver utvecklas för att få fler i arbete och minska försörjningsstödet. Det bör undersökas vilka möjligheter som finns att omvandla en del av kostnaderna för försörjningsstöd till ersättning för anställning, delfinansierat med statligt anställningsstöd. I arbetet med att minska försörjningsstödet ska fokus vara på barnfamiljer. I budgeten för 2015 anges också ett uppdrag innebärande att kommunstyrelsen ges att tillsammans med berörda aktörer utreda hur delar av kostnaderna för försörjningsstödet kan omvandlas till ersättningar för anställningar, delfinansierade med statligt anställningsstöd. Inriktningsmål och uppdrag i 2016 års budget I den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för 2016 anges bland inriktningsmålen att Malmö förbereder sig på en ny aktivare nationell arbetsmarknadspolitik vilket möjliggör en inbromsning av de egna åtagandena vad gäller åtgärdsanställningar redan under år Stadskontoret Utveckling av kommunala anställningsformer

4 I budget för 2016 anges också att kommunstyrelsen och berörda nämnder ges i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt där delar av kostnaderna för försörjningsstödet omvandlas till ersättningar för anställningar, delfinansierade med statligt anställningsstöd, för att öka chanserna till självförsörjning för barnfamiljer. Subventionerade anställningar inom Malmö stad JobbMalmö inom arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen administrerar idag mer än 400 subventionerade anställningar. Därutöver finns ett okänt antal subventionerade anställningar inom stadens olika förvaltningar. Uppgift saknas eftersom subventionerade former av anställning inte redovisas i Malmö stads personalregister. JobbMalmö kan redovisa sina anställningar då det är fråga om s.k. åtgärdsanställningar. Uttrycket åtgärdsanställning syftar på en anställning inom en s.k. arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Detta innebär att anställningen är kopplad till en persons handlingsplan för att närma sig ett ordinarie arbete och anställningen är tidsbegränsad, max 24 månader. Åtgärdsanställningar är kopplad till gällande kollektivavtal samt ingår i någon av Arbetsförmedlingens stödformer och insatser. Malmö stads intäkter 2014 i form av lönesubventioner och skattekreditering framgår av nedanstående uppgifter från Arbetsförmedlingen. Redovisning av lönesubventioner och skattekrediteringar till Malmö kommun 2014 Åtgärd Utbetald kostnad (kr) Förstärkt särskilt anställningsstöd Instegsjobb Lönebidrag Särskilt anställningsstöd Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Trygghetsanställning Utvecklingsanställning Nystartsjobb JobbMalmö JobbMalmö inom arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen administrerar som redan nämnts mer än 400 subventionerade anställningar. De vanligaste subventionerade anställningarna är Offentligt skyddade anställningar (OSA), Utvecklingsanställningar och Trygghetsanställningar. Dessa anställningar finns dels i Anställningsenhetens arbetslag och dels på enskilda platser inom kommunens olika förvaltningar och på ideella föreningar. Målgruppen för JobbMalmö är för närvarande: - arbetslösa personer som uppbär försörjningsstöd genom IoF i Malmö stads fem stadsområden och som har en aktivitetsförmåga på minst 25 %, - ungdomar år oavsett försörjningsform, - sfi-studerande oavsett försörjningsform med behov av arbetsmarknadsinsat-ser parallellt med sfi-undervisningen 4 Stadskontoret Utveckling av kommunala anställningsformer

5 För verksamheter som finansieras av Finsam samt Krami gäller inte ovanstående målgruppsdefinition. Målgruppen skiljer sig således i viss mån från målgruppen som anges i utredningsuppdraget. Organisationen kring anställningarna är väl beprövad och erbjuder rehabilitering, kompetensutveckling, utmatchning och arbetsmarknadsstöd inom ramen för en månaders anställning. Deltagarna ges möjlighet att genom praktiskt arbete och individuella stödinsatser förbereda sig för ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Anställningsenheten har anställningar inom arbetsområden skötsel, återbygg, restaurang och café, samt hantverk. Inom dessa arbetsområden ryms 24 arbetslag med varierande uppdrag och arbetsuppgifter. Placering på enskilda platser inom kommunens olika förvaltningar och på ideella föreningar sker utifrån varje enskild berörd verksamhets behov som ser olika ut. I dagsläget finns ingen gemensam databas av vare sig platser eller kontaktuppgifter. 242 platser där JobbMalmö har eller den senaste tiden har haft placeringar av åtgärdsanställda är identifierade inom Malmö Stads olika förvaltningar. Platserna fördelas enligt följande: - Serviceförvaltningen 69 - Förskoleförvaltningen 44 - Grundskoleförvaltningen 32 - Fritidsförvaltningen 27 - Övriga förvaltningar 70 Platserna fördelas inom följande yrkesområden: - Vaktm./kontorsvaktm/grönytor 76 - Ass/adm ass 21 - Kök 20 - Barnsköt/barnskötass Elev/lär ass 9 - Trädg/grönyt 8 - m.fl. Nedan beskrivs i korthet fem pågående eller avslutade verksamheter med subventionerade anställningar inom Malmö stad. Pilotprojekt för fler bidragstagare till arbete Redan hösten 2005 beslutade stadsdelsfullmäktige Fosie att i Fosies handlingsplan för Välfärd för alla det dubbla åtagandet istället för kompetens- och utvecklingsplatser försöka föra över ett antal långvariga försörjningsstödstagare till OSA-anställningar/lönebidragsanställningar. Genom Fosie arbets- och utvecklingscentra inleddes ett samarbete med dåvarande Arbetscentrum att som pilotprojekt pröva personer med långvarigt bidragsberoende. Avsikten var att dessa personer skulle erbjudas OSA-anställningar inom Fosies ordinarie verksamheter. Målet var att en del av OSA-anställningarna utvecklas till lönebidragsanställningar alternativt att personer erhåller ordinarie anställning inom stadsdelen. 5 Stadskontoret Utveckling av kommunala anställningsformer

6 Den del av lönekostnaderna som inte ersattes av statsbidrag föreslog stadsdelsfullmäktige skulle täckas av försörjningsstödet. Kommunfullmäktiges beslutade också i januari 2006 att reducera SDF Fosies kommunbidrag avseende ekonomisk hjälp för 2006 med 900 tkr. Dessa 900 tkr överfördes till dåvarande integrations- och arbetsmarknadsutskottet, som inom ramen för sin finansierade Arbetscentrums verksamhet inkl. löner för åtgärdsanställda. Från utskottets budget erhöll Arbetscentrum även 300 tkr utgörande Arbetscentrums kostnader för arbetsledning m m. Pilotprojektet startade januari 2006 och avslutades juni Totalt var 20 personer anställda inom projektet. Två personer övergick rätt snart till ordinarie OSA och tre avslutade/avbröt anställningen efter en kort period. Av de 15 deltagarna som var anställda i projektet under en längre period erhöll sju personer efter projektet anställning på Arbetscentrum, två personer gick vidare till andra insatser och resterande deltagare aktualiserades åter till Arbetsförmedlingen. Servicepatruller Servicepatruller startade i november 2005 och verksamheten omfattade 70 årsplatser. Ursprungligen innebar Servicepatruller en anställning för äldre (55+), långtidssjukskrivna/långtidsinskrivna eller invandrare med försörjningsstöd som trots stora ansträngningar inte kommer in på ordinarie arbetsmarknaden. Målgruppens ålder sänktes senare och dessutom tillkom platser för ungdomar i det som benämnts JobbFörst. Deltagarnas rekryterades från Arbetsförmedlingen och från stadsdelarna/stadsområdena. I Servicepatruller erhöll deltagaren en projektanställning med lön under 12 månader. Servicepatruller fanns bl.a. inom verksamhetsområdena bilvård, grönyteskötsel, yttre underhåll, fastighetsservice, barn och ungdom, samt äldreomsorg. 20 procent av arbetstiden avsattes för individuell kompetensutveckling samt planering för annan anställning efter arbetet inom servicepatrull. Förutom grundläggande datautbildning och undervisning i svenska fick deltagarna även del av yrkesutbildningar, t.ex. undersköterskeutbildning, lokalvårdsutbildning och fordonsutbildning. Utvärderingsrapporter visar att Servicepatruller har tillfört kompetens och arbetskraft till de arbetsplatser som har haft patruller. Servicepatruller har också skapat mycket goda förutsättningar för de individer som fått möjlighet att delta att stärka sin konkurrensposition på arbetsmarknaden, dels genom tillhörigheten till ett arbetssammanhang där man kunnat visat upp sin kompetens och dels genom tillgången till projektets insatser i form av vägledning, söka jobb aktiviteter, coachning och kompetensutveckling. De första åren med Servicepatruller gick 9 av 10 deltagare vidare till annan anställning utanför verksamheten. De goda resultaten förändrades efter hand som målgruppen för insatsen stod allt längre från arbetsmarknaden. Under 2013 deltog 96 personer varav 49 gick vidare till annan anställning och 3 började studera avslutades verksamheten i samband med JobbMalmös omorganisation. 6 Stadskontoret Utveckling av kommunala anställningsformer

7 50 åtgärdsanställningar riktade till försörjningsstödstagare JobbMalmö inledde under 2014 ett direkt samarbete med de fem stadsområdena och Arbetsförmedlingen gällande 50 åtgärdsanställningar till försörjningsstödstagare som försöksverksamhet. I december 2014 hade 28 personer med försörjningsstöd anställts på JobbMalmö som ett resultat av projektet. Ytterligare fyra deltagare fick anställning i början av Dessutom var ytterligare 14 personer i praktik i december 2014 inför anställning i början av Projektet avslutades 31 december 2014, men deltagarna i projektet fortsätter sina anställningar och planering. Av 32 anställda är endast 3 avslutade eftersom de flesta är anställda under 2014 och förväntas avslutas under hösten Alla anställda har vid anställning haft försörjningsstöd och en majoritet funktionsnedsättning (59 %). Arbetsförmågans omfattning har ofta inte varit fastställd. Det har också förekommit fördröjd start beroende på att personen varit sjukskriven. Genomsnittsålder har varit 39 år vid anställning och genomsnittlig anställningstid 9 mån. Till Arbete - jobb och utvecklingsgarantin, sysselsättningsfasen, i Malmö stad JobbMalmö inom arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har sedan november 2011 samordnat och administrerat 100 arbetssökande från jobb- och utvecklingsgarantin, sysselsättningsfasen inom Malmö stads förvaltningar. Dessa 100 personer erbjöds kompetenshöjande insatser, matchning, coachning och förberedande platser i stadens förvaltningar under ett års tid med målet att deltagarna skulle erhålla en anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Om deltagaren inte hade erhållit en anställning under den förberedande inskrivningsperioden i Till Arbete kunde den enskilde erbjudas en visstidsanställning inom projektet i Malmö Stad under högst två år. De arbetsuppgifter som erbjöds var framförallt av administrativ karaktär men även arbetsuppgifter som vaktmästeri eller liknande erbjöds. Vanligaste var elevassistent, kanslist, ekonomibiträde, assistent. Några erbjöds arbete av mer kvalificerad art. Varje plats samverkades lokalt med berörda fackförbund. De olika fackförbunden har varit representerade i projektets styrgrupp. Efter praktiktiden har 50 personer erbjudits och erhållit anställning i Malmö stad inom projektets ram. Av dessa är 41 personer kvar i anställning. Resterande 9 har antingen fått annat arbete eller inte fått sin anställning förlängd av olika anledningar som t.ex. pension. Ung Resurs 2014 fick JobbMalmö uppdraget att specifikt arbeta vidare med insatsen Ung Resurs, som är en utveckling av SEF Unga-konceptet och Ung Kraft. Ung Resurs ingår sedan 2015 i gruppen övriga åtgärdsanställda. Ung Resurs vänder sig till arbetslösa ungdomar år oavsett försörjningsform, samt personer som uppbär försörjningsstöd i åldern år. Insatsen ska erbjudas män och kvinnor med olika utbildningsbakgrund och vara öppen även för personer med nedsatt arbetsförmåga p.g.a. en funktionsnedsättning. För deltagare mellan år är det ett krav att anställningen sker med någon form av statligt lönestöd. 7 Stadskontoret Utveckling av kommunala anställningsformer

8 Insatsen är en visstidsanställning inom Malmö stad, där JobbMalmö har arbetsgivaransvar inkl. lön, men placeringen är inom stadens olika förvaltningar. Fokus ska ligga på att de som anställs får fortsatt anställning eller går vidare till annat arbete eller utbildning. Insatsen omfattar 70 årsplatser. För 2014 redovisar Ung Resurs 77 deltagare, varav 33 (43 %) gått vidare till annat arbete och 13 (17 %) gått till studier. Subventionerade anställningar i andra kommuner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har, i sin enkätstudie Kommunernas arbetsmarknadsinsatser från 2012, kartlagt vilka insatser kommunerna år 2012 gjort på det arbetsmarknadspolitiska området. Av studien framgår att särskilda kommunala anställningar är frekvent förekommande. De flesta (90 %) kommuner (235 svar) erbjuder särskilda anställningar åt arbetssökande, dvs. anställningar utöver kommunens ordinarie rekryteringar. Det är arbetssökande med ekonomiskt bistånd som prioriteras till anställningarna. Så gott som samtliga (95 %) av de svarande kommunerna erbjuder arbetsmarknadspolitiska insatser till arbetssökande som har ekonomiskt bistånd. Övriga grupper som står i fokus för insatserna i flertalet kommuner är långtidsarbetslösa, ungdomar under 25 år och personer med funktionshinder. Allt fler kommuner satsar på arbetssökande försörjningsstödstagare genom olika jobbinitiativ. Borås och Sigtuna är två kommuner som varit framgångsrika med detta. SKL framhåller Sundsvall som ett bra exempel där arbetssökande försörjningsstödstagare erbjuds anställning i kommunen under maximalt ett år genom KomiJobb. I projektet ingår motivationshöjande insatser och personlig handledning. Projektdeltagaren har även möjlighet att kombinera studier med anställningen för att öka sin utbildningsnivå och på så vis öka sin anställningsbarhet. Arbetsplatserna får även de gediget stöd och vägledning av Komi- Jobb. Fram till december 2014 hade 420 personer fått en anställning i KomiJobb samtidigt som kommunens försörjningsstödskostnader minskat med cirka tretton miljoner kronor. I den summan är inte socioekonomiska effekter medräknade. 28 procent av deltagarna som avslutat sin anställning i KomiJobb har fått en anställning på den reguljära arbetsmarknaden och 7 procent har påbörjat CSN-berättigade studier. Norrköpings kommun har genomfört projektet Servicetrainee där 30 personer som varit beroende av ekonomiskt bistånd och som talar minst ett av kommunens största invandrarspråk haft tidsbegränsade anställningar på 12 månader i kommunala verksamheter, främst inom skola och skolbespisning. Syftet var dels att minska antalet försörjningsstödsberoende barnfamiljer, dels att ge deltagaren lön istället för bidrag samt att ge deltagaren erfarenhet av svenskt arbetsliv i den kommunala sektorn. När det planerades för projektet gjordes ett antagande om att 60 procent av deltagarna skulle bli självförsörjande efter projektet. Direkt vid avslutad tid i projektet hade 14 deltagare börjat arbeta eller studera och resterande 16 var arbetslösa. I den utvärdering 1 som gjorts av projektet redovisas att antalet hushåll med ekonomiskt bistånd i projektgruppen har minskat med cirka 44 till 54 procent som en effekt av projektet. 1 Arbetsmarknadskontoret Norrköpingskomun: Utvärdering av projektet Servicetrainee, mars Stadskontoret Utveckling av kommunala anställningsformer

9 Språngbrädan i Göteborg är ett ytterligare ett exempel på en arbetsmarknadsinsats för personer som är arbetslösa och har försörjningsstöd. Enheten för Stöd och försörjning i Västra Göteborg har utvecklat en arbetsmarknadsinsats som ger möjlighet till arbete inom stadsdelens verksamheter. Målgrupp är personer som har försörjningsstöd och har rätt till särskilt anställningsstöd. Deltagarna startar med att praktisera i två månader i någon av stadsdelens verksamheter, exempelvis inom äldreomsorg, vaktmästeri, skola/fritid, städ och barnomsorg, beroende på vilka kunskaper och erfarenheter personen har. Arbetsuppgifterna är så kallade kvalitetshöjande arbetsuppgifter. Under praktikperioden har personen aktivitetsstöd/försörjningsstöd. Fungerar det på arbetsplatsen blir man anställd i ett år och får en avtalsenlig lön enligt BEA-avtal. Syftet med anställningen är att personen ska få ny arbetslivserfarenhet och nya referenser för att sedan ha lättare att kunna söka och få ett arbete på ordinarie arbetsmarknad. Insatsen har 35 platser och första året gick 8 vidare till arbete och 3 började studera. Försörjningsstödskostnaderna i stadsdelen har minskat. Modell för kommunala anställningsformer i Malmö stad Modell för kommunala anställningsformer Utifrån tidigare erfarenheter i Malmö och från andra kommuners erfarenheter har ett förslag till modell för kommunala anställningsformer tagits fram. Modellen bygger främst på erfarenheterna från Till Arbete i Malmö och Språngbrädan i Västra Göteborg. Inom ramen för det uppdrag Anställningsenheten vid JobbMalmö har finns möjlighet att utöka antalet platser riktade mot verksamheter inom Malmö stad. För att kunna göra detta på bästa sätt är det viktigt att samordna arbetet mot olika arbetsområden inom staden för att kunna erbjuda bättre förberedande insatser, bättre samordning och ett bra stöd. Anställningsenheten har utarbetet ett koncept som benämns Merservice inom förskolan samt Merservice inom LSS och Särskilda boenden. Dessa koncept beskrivs mer utförligt i bilaga 1 och bilaga 2. Avsikten är att utöka konceptet till att även omfatta administrativa tjänster inom stadens förvaltningar. Syftet med konceptet är att införliva de politiska målen kring social hållbaret genom att arbeta tvärsektoriellt med flera av stadens uppdrag. Malmöbon är central i stadens alla verksamheter och gemensamma ansträngningar visar sig ofta vara bästa sättet att skapa lyckade arbetssätt. Genom att skapa förutsättningar kring åtgärdsanställningsplatser skapas bättre utrymme för ordinarie personal att utföra kompetenskrävande sysslor, samtidigt som personer vilka står utanför arbetsmarknaden får en inblick i arbetsområdet. Att befinna sig i ett sammanhang är viktigt för motivationen att utbilda sig. Konceptet Merservice ska ge anställda inom arbetsområdena förskola, LSS och Särskilda boenden bättre utrymme att utföra ordinarie arbetsuppgifter, vilket ger en högre service till barnen och till brukarna. Detta innebär inte att anställa fler inom ordinarie personal, utan handlar om att ge försörjningsstödstagare möjligheten att bli åtgärdsanställda och bryta ett utanförskap från arbetsmarknaden och samtidigt få en uppstart och inblick i hur det är att vara anställd inom arbetsområdet för att sedan kunna motivera att ta steget till en utbildning eller ett arbete. JobbMalmö har uppdraget att åtgärdsanställa personer som ska ha sin placering inom stadens förvaltningar och verksamheter. I detta ingår att vara arbetsgivare samt att ge stöd till handledare, arbetsplatser 9 Stadskontoret Utveckling av kommunala anställningsformer

10 och deltagare under anställningstiden för att säkerställa kvaliteten för alla inblandade parter. Konceptet innebär konkret att verksamheterna tar emot en försörjningsstödstagare som JobbMalmö anställer i upp till 24 månader. Individen får kompetensutveckling och arbetslivserfarenhet samtidigt som ordinarie personal får mer tid till de kvalificerade yrkesuppgifter inom arbetsfältet samt i förekommande fall vidareutbildning. JobbMalmö har redan idag ett inarbetat arbetssätt kring att placera åtgärdsanställda på kommunala platser, där varje enskild plats förhandlas separat. Utöver detta finns även egna arbetslag, samt ett helt merservice -område inom serviceförvaltningen som tar emot åtgärdsanställda utifrån samma principer som detta koncept. För närvarande finns det cirka 200 platser inom kommunala verksamheter. Genom konceptet Merservice utökas antal platser med ytterligare 200. Skulle ordinarie visstidsanställning bli möjlig under del av insatsen ska sådana möjligheter ges och anställning ske inom den förvaltning som anställer. Åtgärdsanställningarna ska tillsättas och utföras utifrån ett jämställdhets-, mångfalds- och tillgänglighetsperspektiv. Jämställdhetsaspekten ska särskilt uppmärksammas och modellen för kommunala anställningsformer ska medverka till att öka kvinnors valmöjlighet på arbetsmarknaden. Därför bör även modellen utvecklas till att omfatta fler yrkeskategorier inom fler förvaltningar. Dialog Konceptet Merservice har presenterats för Arbetsförmedlingen (Af Samverkan och Af Bryggan) och förmedlingen ser mycket positivt på förslaget. När konceptet är genomarbetat är Arbetsförmedlingen villiga att skriva en överenskommelse med Malmö stad om 200 årsplatser. Konceptet har även presenterats för förvaltningscheferna för de fem stadsområdesförvaltningarna, förvaltningschefen för sociala resursförvaltningen, förvaltningschefen för förskoleförvaltningen samt förskoleförvaltningens HRchef. Samtliga är positiva till idén men innan ett slutligt ställningstagande om genomförande bör konceptet ingående diskuteras med berörda verksamheter inom förvaltningarna. Det är viktigt att även fackliga representanter involveras i denna diskussion. Det har även förts en diskussion med representanter för Kommunal. De är inte helt avvisande till konceptet, men menar bestämt att det ska vara HÖK och inte BEA-avtalet som ska gälla för anställningarna. Dessutom måste föreslagna arbetsuppgifter ses över då en del av dessa är ordinarie uppgifter och en del är sådana uppgifter som utgör en guldkant för den ordinarie personalen. Konceptet får inte heller medföra undanträngningseffekter inom aktuella arbetsområden. Dialogen med Kommunal måste fortsätta innan ett slutligt förslag till Merservice inom förskolan samt Merservice inom LSS och Särskilda boenden kan presenteras. 10 Stadskontoret Utveckling av kommunala anställningsformer

11 Förväntat resultat Modellen för kommunala anställningsformer syftar till att deltagarna ska få arbetslivserfarenhet och referenser för att sedan ha lättare att kunna söka och få ett arbete på ordinarie arbetsmarknad. Modellen skapar också förutsättningar för deltagarna om motivation och intresse finns gå in på en yrkesutbildning och efter avslutad utbildning kunna söka ordinarie anställning bl.a. inom kommunen. Detta kan underlätta kommunens behov av kompetensförsörjning inom främst Vård och Omsorg samt förskola. Modellen förväntas även medföra att färre personer fortsätter vara beroende av försörjningsstöd och att kostnaderna för försörjningsstöd därmed minskar eller åtminstone inte ökar. Konsekvenser Ökade lönekostnader Lönekostnaden för en åtgärdsanställning inkl. sociala avgifter uppgår till kr per månad. Årskostnaden för 200 anställningar inom främst Vård och Omsorg samt förskola blir 62,4 mkr. Därtill kommer merkostnader för personal (arbetsmarknadssekreterare, arbetsledare), lokaler, maskinpark och arbetskläder med kr per år och anställd, totalt 6 mkr. I detta ingår även ordinarie OH-kostnader såsom personal-, löne- och ekonomiadministration. Bidrag i form av anställningsstöd från Arbetsförmedlingen beräknas till i snitt 65 % vilket blir kr/anställd/månad, totalt 40,6 mkr. Detta innebär att kommunens nettokostnader för 200 anställningar uppskattas till 27,8 mkr. Minskade försörjningsstödskostnader Ett hushåll med försörjningsstöd har i genomsnitt bidrag med kr per månad, vilket blir en årskostnad på ca 100 tkr. Om 200 hushåll blir självförsörjande beräknas kostnaderna för försörjningsstöd minska med 20 mkr. Kostnaden kan dock minska mer om det är hushåll med flera barn (högre genomsnittskostnad). Kostnaden kan också komma att minska mindre än 20 mkr om det är hushåll som ändå skulle uppnått självförsörjning under insatsperioden. Kostnadsberäkningarna påverkas också av en särskild beräkningsregel - jobbstimulans - infördes den 1 juli 2013 genom en ändring i socialtjänstlagen (2001:453). Syftet med beräkningsregeln är att det ska löna sig att ta ett arbete eller att utöka sin arbetstid när man får ekonomiskt bistånd. Effekter av jobbstimulansen bedöms vara relevant att beakta i samband med kommunla åtgärdsanställningar och beskrivs mer utförligt i bilaga 3 - tillägg till utredning; beräkningsregler enligt jobbstimulans samt räkneexempel. Konsekvenser på den kommunala ekonomin Inkomstutjämningen är utformad så att kommuner med lägre skattekraft än medelskattekraften (t.ex. Malmö) blir kompenserade för detta. Effekten blir att när personer går från en lägre inkomst till en högre så ökar visserligen skatteintäkten, men å andra sidan så minskar inkomstutjämningsbidraget eftersom skattekraften ökar. Detta gör att Malmö stads intäkter (skatter + inkomstutjämning) endast ökar med ca kr när inkomsten ökar från 0 till kr/år, d.v.s. ganska marginellt. 11 Stadskontoret Utveckling av kommunala anställningsformer

12 Kostnadsutjämningen syftar till att kompensera för opåverkbara strukturella kostnadsskillnader i obligatorisk kommunal verksamhet och består av ett antal verksamhetsanknutna modeller. I modellen för individ- och familjeomsorg i kostnadsutjämningen ingår variablerna "andel arbetslösa utan ersättning i befolkningen" och "andel av kommunens befolkning med ekonomiskt bistånd längre tid än sex månader". En kommuninvånare i den förra kategorin med att kommunens kostnadsutjämningsbidrag ökar med ca kr/år och en invånare i den senare ca kr/år. Innebörden av ovanstående är att kommunens intäkter minskar med ca kr/år om en person går från tkr i lön och inte längre är arbetslös utan ersättning eller är långvarigt försörjningsstöd. Det är detta, och inte enbart ökad skatteintäkt, som ur en snävt kommunfinansiell synvinkel ska ställas mot den minskade kostnaden för försörjningsstöd och att Arbetsförmedlingen tar en del av kostnaden. Ökade skatteintäkter är alltså inte detsamma som ökade intäkter för kommunen. Däremot får det förhoppningsvis långsiktigt positiva effekter för såväl individen och dennes anhöriga som för samhällsekonomin och kommunens kostnader om fler försörjningsstödstagare kommer i arbete. Dessutom är det bra om kommunen får in mer intäkter från skatter och mindre från inkomstutjämning eftersom staden då blir mindre sårbar om det skulle ske förändringar i inkomstutjämningen. I Statskontorets översyn av kostnadsutjämningsmodellen för individ- och familjeomsorg 2 föreslås att "andel av kommunens befolkning med ekonomiskt bistånd längre tid än sex månader" tas bort och ersättas med en barnfattigdomsvariabel ("andelen barn som lever på en ekonomisk standard som understiger 60 procent av medianinkomsten"). Enligt SKL ligger förslaget hos Finansdepartementet men man vet inte när, hur eller om förslaget kommer att hanteras av regeringen. Konsekvenser ur ett socialt hållbarhetsperspektiv Det finns många fler effekter än ekonomiska av att försörjningsstödtagare får arbete. Det är ett känt faktum att ohälsotalet är högre bland låntidsarbetslösa personer. Det är också känt att barn som växer upp i långvarigt bidragsberoende hushåll har högre risk för att utveckla psykisk ohälsa, missbruk, kriminalitet mm. Det finns också en högre risk att de själva som vuxna blir bidragsberoende. Arbete är också en viktig faktor för integration. Genom att tillskapa åtgärdsanställningar för försörjningsstödstagare finns många samhälliga vinster ur ett socialt hållbarhetsperspektiv då det medför förbättrad hälsa för deltagarna och deras familjer, minskar barnfattigdomen samt ökar delaktigheten i samhället och minskar utanförskapet. Om åtgärdsanställningarna dessutom görs A-kasseberättigande innebär det att deltagaren efter avslutad anställning, som inte övergår till ordinarie anställning, erhåller kompletterande försörjningsstöd eller inte alls återgår till försörjningsstöd. 2 Statskontoret: Kommunal utjämning för individ-och familjeomsorg (IFO) förslag till justeringar, sepember Stadskontoret Utveckling av kommunala anställningsformer

13 Konsekvenser av 2016 års budget avseende försörjningsstödet Kommunfullmäktige har i juni i år beslutat att i 2016 års budget minska arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens budget med 22,5 Mkr. Detta utifrån inriktningsmålet att Malmö förbereder sig på en ny aktivare nationell arbetsmarknadspolitik vilket möjliggör en inbromsning av de egna åtagandena vad gäller åtgärdsanställningar. I praktiken medför detta att åtgärdsanställningar försvinner från JobbMalmö, vilket i sin tur kan påverka kostnaderna för försörjningsstöd. Detta beroende på att JobbMalmös målgrupp idag är främst försörjningsstödstagare. Då årskostnaden för ett hushåll med försörjningsstöd uppgår till ca 100 tkr kan denna minskning av åtgärdsanställningar påverka att kostnaderna för försörjningsstöd ökar med upp till 15 mkr under Hälso- och samhällsekonomiska analyser Av utredningsuppdraget framgår att det är viktigt att adekvat forskning knyts till de aktuella åtgärdsanställningarna i syfte att göra hälso- och samhällsekonomiska analyser, och att synliggöra insatsernas kostnader och vinster för både individen och för samhället på kort och lång sikt. Vidare ska det, i samarbete med forskning, göras en hälso- och samhällsekonomisk analys av insatsen. Stadskontoret har härvidlag haft dialog med Ulf Gerdtham, professor i hälsoekonomi vid Lunds universitet. Han var med i Malmökommissionen och han tog fram underlag till kommissionens arbete. Intresse finns från hans sida att dels i vidare bemärkelse göra hälso- och samhällsekonomiska analyser utifrån de aktuella åtgärdsanställningarna, dels göra en hälso- och samhällsekonomisk analys av insatsen. Stadskontoret kan konstatera att både forskning i syfte att göra hälso- och samhällsekonomiska analyser och en analys av själva insatsen kräver att en offentlig upphandling görs. Med beaktande av bl.a. de kostnader som medföljer följeforskning och större utvärderingar bör vidare utredas dels i vilken omfattning som hälso- och samhällsekonomiska analyser bör göras, dels om det inom Malmö stads organisation finns möjligheter och resurser för att genomföra en uppföljning av insatsen som baseras på intern statistik, enkäter och intervjuer. Genomförande Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bör ges i uppdrag att inom ramen för JobbMalmös verksamheter och i samråd med berörda förvaltningar och deras verksamheter samt berörda fackföreningar ta fram ett slutligt förslag till Merservice inom förskolan samt Merservice inom LSS och Särskilda boenden. Nämnden bör också ges i uppdrag att i samråd med berörda förvaltningar och deras verksamheter samt berörda fackföreningar ta fram förslag till anställningar omfattande administrativa tjänster och andra yrkesområden inom stadens förvaltningar. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har också att inom den egna förvaltningen samordna vuxenutbildningsinsatser utifrån de behov som deltagarna i Merservice har. 13 Stadskontoret Utveckling av kommunala anställningsformer

14 Anställningar i enlighet med det slutliga förslaget till Merservice inom förskolan samt Merservice inom LSS och Särskilda boenden ska påbörjas senast den 1 januari JobbMalmö har också att skriva avtal med Arbetsförmedlingen om totalt 200 anställningar. JobbMalmö ska också i samråd med stadsområdesförvaltningarna ta fram tydliga riktlinjer och rutiner för urval av personer till åtgärdsanställningarna. Det är viktigt att deltagarna för anställningarna väljs med omsorg om det ska ge effekter av kostnadsminskning i försörjningsstödet. Uppföljning av anställningarna bör ske tertialsvis i samband med delårsbokslut. Finansiering I utredningsuppdraget ingår att utreda hur delar av kostnaderna för försörjningsstödet kan omvandlas till ersättningar för anställningar, delfinansierade med statligt anställningsstöd. Kostnaden för 200 nya åtgärdsanställningar inom ramen för JobbMalmös verksamhet beräknas kosta 27,8 mkr per år under förutsättning att Arbetsförmedlingen bidrar i genomsnitt med 65 procent av lönekostnaden. Av kostnaderna utgör 21,8 mkr nettolönekostnader och 6 mkr kostnader för personal, lokaler, maskinpark och arbetskläder. Om 200 hushåll blir självförsörjande beräknas kostnaderna för försörjningsstöd minska med 20 mkr. Denna summa kan bli högre eller lägre beroende på hur stor genomsnittskostnaden är för de personer som går över från försörjningsstöd till avlönat arbete. De 6 mkr avseende kostnader för personal, lokaler, maskinpark, arbetskläder och ordninarie OH-kostnader bedöms kunna finansieras inom ramen för JobbMalmös budget Resterande 21,8 mkr avseende lönekostnader behöver överföras från budgeten för ekonomisk hjälp till arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden för att nämnden ska klara uppdraget för Detta kan göras genom en budgetjustering inför budgetår Riskerna med en sådan budgetöverföring är att om nämnden inte klarar sitt uppdrag fullt ut ska medel återföras innan verksamhetsårets slut. Ett alternativ är att arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden månatligen eller tertialsvis avropar kostnaderna från budget för ekonomisk hjälp. Riskerna med detta förehavande är att nämnden inledningsvis inte har tillräckligt med medel för att utbetala löner eller täcka vissa omkostnader. Det kan också uppstå problem om försörjningsstödskostnaderna tar en annan riktning än planerat vilket gör att budgeten för ekonomisk hjälp överskrids. Då finns egentligen inga medel att avropa. Ett annat alternativ är att arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden inför budgetår 2016 erhåller 7,27 mkr utgörande kommunbidrag för åtgärdsanställningar under första tertialet Därefter har nämnden att avropa kostnaderna från budget för ekonomisk hjälp. Detta kan vara ett alternativ för att trygga att nämnden kan komma igång med den utökade verksamheten. Risk finns även här att om försörjningsstödskostnaderna tar en annan riktning än planerat så finns inga medel att avropa. 14 Stadskontoret Utveckling av kommunala anställningsformer

15 Utveckling av kommunala anställningsformer - tillägg till utredning; beräkningsregler enligt jobbstimulans samt räkneexempel Jobbstimulans enligt 4 kap. 1 b SoL En särskild beräkningsregel - jobbstimulans - infördes den 1 juli 2013 genom en ändring i socialtjänstlagen (2001:453). Syftet med beräkningsregeln är att det ska löna sig att ta ett arbete eller att utöka sin arbetstid när man får ekonomiskt bistånd. I regel beaktas all inkomst vid prövningen av ekonomiskt bistånd men jobbstimulansen innebär att socialnämnden ska göra undantag från denna princip och under den period en person är berättigad till jobbstimulans endast beakta 75 % av nettoinkomst av anställning. Jobbstimulansen i form av den särskilda beräkningsregeln gäller i 24 månader och tiden ska vara sammanhängande. Tvåårsperioden med möjlighet till jobbstimulans börjar när den enskilde fått försörjningsstöd sex månader i följd. Det har ingen betydelse om personen vid den tidpunkten har inkomst av anställning eller inte. Under tvåårsperioden ska beräkningsregeln användas de månader som den biståndssökande har inkomst av anställning. Om en person inte har inkomster när jobbstimulansen börjar gälla kan det alltså gå ett antal månader av 24-månadersperioden utan att beräkningsregeln tillämpas. Även om den enskilde är självförsörjande under någon del av tvåårsperioden löper tiden för jobbstimulansen på under den påbörjade tvåårsperioden. 1 Effekter av jobbstimulansen bedöms vara relevant att beakta vid beräkning av förväntade effekter på hushålls förutsättningar till självförsörjning vid anställning i av kommunen anordnade anställningsformer. Beräkningsexempel I samtliga beräkningsexempel nedan har nettoinkomsten efter skatt beräknats uppgå till kr/ mån (brutto kr). Anställning som avses är inom de kommunala anställningsformer som utredningen beskriver. Utgifter som medräknats är hyra i nivå med högsta godtagbara hyresnivå i Malmö stad (om inte annat anges) samt skäliga kostnader för arbetsresor (inom Malmö), hushållsel, hemförsäkring, avgift för fack/a-kassa samt kostnader för läkarvård/ medicin inom högkostnadsskydd. Kostnad för barnomsorg har beräknats enligt avgiftstabell avseende förskola respektive fritidshem i Malmö stad. 2 Inkomst av barnbidrag har medräknats, och för hushåll med ensamstående förälder har även underhållsstöd beaktats. Uppgift om eventuell rätt till bostadsbidrag har hämtats från Försäkringskassans hemsida. Beräkningarna visar eventuellt överskott (+) i förhållande till normen för försörjningsstöd, alternativt fortsatt underskott (-) och behov av/ möjlighet att ansöka om, och beviljas försörjningsstöd. Samtliga 1 Socialstyrelsen Meddelandeblad 7/2013 med komplettering januari 2015, kola%2c+fritidshem+samt+annan+ped.+verksamhet pdf

16 exempel nedan avser hushåll med barn mot bakgrund av att barnfamiljer utgör en prioriterad grupp i arbetet med att stärka förutsättningarna för fler hushåll att bli självförsörjande. Exempel 1 Ensamstående vuxen med ett barn född 2007 Utan rätt till jobbstimulans enligt beräkningsregeln: kr/ mån i förhållande till norm. Om jobbstimulans är tillämpningsbar: kr/ mån i förhållande till norm. Exempel 2 2 vuxna (gifta/sambo/partners) med ett gemensamt barn (född -07). En vuxen har lön, den andra saknar inkomst Utan rätt till jobbstimulans enligt beräkningsregeln: kr/ mån i förhållande till norm. Om jobbstimulans är tillämpningsbar: kr/ mån i förhållande till norm. Exempel 3 2 vuxna (gifta/sambo/ partners) med ett gemensamt barn (född -07). Båda har fått anställning. Utan rätt till jobbstimulans enligt beräkningsregeln: kr/mån i förhållande till norm. Om jobbstimulans är tillämpningsbar för båda vuxna: kr/ mån i förhållande till norm. Exempel 4 2 vuxna(gifta/sambo/partners) med fyra gemensamma barn(födda ). Båda har fått anställning. Utan rätt till jobbstimulans enligt beräkningsregeln: +775 kr/ mån i förhållande till norm. Om jobbstimulans är tillämpningsbar för båda vuxna: kr/ mån i förhållande till norm. Exempel 5 2 vuxna (gifta/sambo/ partners)med tre gemensamma barn(födda ). Hyreskostnad 8000 kr (2125 kr lägre än högsta godtagbara hyresnivå). Båda har fått anställning. Utan rätt till jobbstimulans enligt beräkningsregeln: kr/ mån i förhållande till norm. Om jobbstimulans är tillämpningsbar för båda vuxna: kr/ mån i förhållande till norm.

17 komplettering till ärende stk Malmö stad Stadskontoret 1 (8) Datum Vår referens Gunnar Bergström Enhetschef gunnar.bergstrom@malmo.se PM Komplettering till ärende STK Utveckla kommunala anställningsformer och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av insatsen Näringslivsberedningen beslutade den 8 december 2015 i ovan rubricerat ärende att förorda att kommunstyrelsen beslutar att ge stadskontoret i uppdrag att komplettera ärendet efter fackförbundens, i synnerhet Kommunals, synpunkter. I stadskontorets tjänsteskrivelse från redovisas samtliga remissvar i korthet. Av tjänsteskrivelsen framgår att de fackliga organisationerna är i grunden positiva till förslaget att kostnader för försörjningsstöd omvandlas till ersättningar för anställningar, vilket i sin tur ger möjlighet till självförsörjning. Kommunal anser dock att det ska tillgodoses på annat sätt än det föreslagna. Kommunal bedömer att det är alldeles för stor risk för undanträngningseffekter i och med att de arbetsuppgifter som de åtgärdsanställda ska göra redan utförs eller ska utföras av ordinarie personal. Även de övriga fackförbunden ser att det finns risk för undanträngningseffekter. Åtgärdsanställningarna får inte ersätta ordinarie tjänster och inte heller utgöra någon form av vikariat för dessa. På arbetsplatser där det sker nedskärningar av personalstyrka får inte finnas några åtgärdsanställningar. Fackförbunden anser också att flera aspekter bör beaktas såsom urval och lämplighet, introduktion och handledning, arbetsbeskrivning samt ansvar. Det bör också undersökas vilka andra verksamhetsområden som merservice kan kopplas till utöver förskola, LSS och särskilda boenden. I följande redovisas de fackliga organisationernas remissvar mer ingående och redovisningen avslutas med stadskontorets överväganden utifrån de fackliga organisationernas synpunkter. Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacorådet anser det lovvärt att det finns en politisk vilja att försöka erbjuda en stabil grund för medborgare som riskerar ett långt utanförskap och ovärdigt liv. En avgörande osäkerhetsfaktor för att kunna genomför den avsedda insatsen är att nationella satsningar angående åtgärdsanställningar genomförs och på ett sådant sätt att det avlastar kommunal ekonomi och personal. I nuläget saknas dessa klarlägganden. Utifrån erfarenhet menar Centrala Sacorådet att även om det förbereds och byggs upp effektiva verksamheter för att facilitera dessa åtgärder så möter denna inte sällan ordinarie verksamhet med

18 2 (8) högt arbetstempo, knappa resurser och ansträngd arbetsmiljö. För att kraftfulla åtgärder ska kunna genomföras på ett tillfredsställande vis behövs särskilt fokus på en rad faktorer. Det behövs en tidig och grundlig dialog om förutsättningar för de 200 åtgärdsanställningarna. Det behövs också en dialog om förväntade behov av organisationsförändring som följd av insatsen, dialog kring nyckelfaktorer såsom urval, handledning, matchning och arbetsuppgifter, dialog utifrån ett helhetsperspektiv om förväntande arbetsmiljökonsekvenser och system för uppföljning, dialog kring preciserade redovisning av beräknade kostnader och resultat, dialog om hur villkoren för de åtgärdsanställda kan tillgodoses efter anställningstidens slut, dialog kring undanträngningseffekter vis-á-vis ordinarie och befintlig åtgärdspersonal, samt dialog kring forskning på området. Sammantaget menar Centrala Sacorådet att förslaget är berömvärt och att de ser att huvudsyftet som särskilt angeläget att fullfölja, nämligen att ge människor i utsatt läge en grogrund att stå på och få chansen att bli trygga samhällsmedborgare. Centrala Sacorådet har identifierat orosmoment som behöver klargöras och genomföras innan eventuellt verkställande. Det ska uppfattas som konstruktiva förslag på hur vi underlättar det syfte vi båda parter strävar efter. Lärarförbundet Lärarförbundet anser att åtgärdsanställningar är ett värdefullt initiativ för de grupper som riskerar att hamna utanför arbetsmarknad och ett socialt sammanhang. Lärarförbundet ser möjligheter i att åtgärdsanställningar kan erbjudas inom vaktmästeri och kök. Lärarförbundets anser att höga sjukskrivningstal i förskolan som tenderar att öka och den redan höga arbetsbelastningen inte lämnar utrymme att ge introduktion och handledning av åtgärdsanställda inom förskolans utbildning. Lärarförbundet anser att pedagogisk utvecklingstid för förskollärare måste garanteras men att åtgärdsanställningar i förskolans utbildning inte kan skapa detta utrymme på grund av att utbildning och kompetens saknas. (Skollagen 8:2 förskolan). Här anges att förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Lärarförbundet har definierat ett antal områden där det föreligger svårigheter med åtgärdsanställningar i förskolans utbildning och dessa ligger till grund för vårt ställningstagande. Lärarförbundet vill att arbetsgivaren säkerställer att åtgärdsanställningar inte leder en ökad arbetsbelastning för ordinarie personal, lägre kompetenskrav i personalgruppen samt en kvalitetssänkning av förskolans pedagogiska kvalitetet. Områden som bör beaktas är: urval och lämplighet, introduktion och handledning, arbetsbeskrivning samt ansvar.

19 3 (8) Vision Tanken att utöka verksamheter och skapa nya tjänster genom åtgärdsanställningar för arbetslösa som uppbär försörjningsstöd är mycket god. Åtgärdsanställningarna får dock inte ersätta ordinarie tjänster, ej heller utgöra någon form av vikariat för dessa. Anställningen ska vara begränsad i tid och inte kunna förlängas dock ska de kunna konverteras till en tillsvidare anställning. På arbetsplatser där det sker nedskärningar av personalstyrkan får inte ha några åtgärdsanställningar. I det fall det blir aktuellt med nedskärningar på en arbetsplats så är det i första hand åtgärdsanställningarna som ska avslutas. Vision anser att alla åtgärdsanställningar ska hanteras av en verksamhet som exempelvis Jobb Malmö. Anställningsvillkoren ska baseras på HÖK och AB. Kommunal Kommunal anser att utredningens förslag om att kostnaderna för försörjningsstöd omvandlas till ersättningar för anställning är bra. Kommunal instämmer om att det behövs åtgärder för att den höga arbetslösheten ska minska och även kostnaderna för försörjningsstöd. Det är bra att det ger möjlighet till självförsörjning, och att utanförskapet minskar för de som kan försörja sig själva. Däremot anser Kommunal att det ska tillgodoses på annat sätt än det föreslagna. Det är alldeles för stor risk för undanträngningseffekter i och med att de arbetsuppgifter som åtgärdsanställda ska göra redan utförs eller ska utföras av ordinarie personal. I den arbetsmarknadspolitiska överenskommelse Kommunal har med Malmö stad är det klart inskrivet att arbetsmarknadspolitiska åtgärder inte blir aktuella inom verksamheter eller arbetsplatser som har gjort nedskärningar eller har vakanshållning. Och eftersom man inte ersätter ordinarie personal som är borta helt eller delvis så blir det inte aktuellt med åtgärdsanställningar inom de områden som föreslås i förslaget. Kommunens ansvar för FAS 3:arna förslås i samma verksamheter som man här föreslår i Merservice. Så vem ska prioriteras av de olika åtgärderna? Timavlönade kommer inte att tas in i samma utsträckning. Vissa förvaltningar har flaggat för att man kommer att använda stimulansmedlen för att täcka underskottet. Kommunals farhågor är de samma när det gäller merservice. Dessa undanträngningseffekter är inte acceptabla. I några förvaltningar har man i åtgärdsplaner aviserat att man kommer vakanshålla tjänster eller delar av tjänster inom de områden som föreslås för Merservice. Detta för att komma tillrätta med de s.k. underskotten i förvaltningarna. I den arbetsmarknadspolitiska överenskommelse vi har med Malmö stad är det klart inskrivet att arbetsmarknadspolitiska åtgärder INTE blir aktuella inom verksamheter eller arbetsplatser som har gjort nedskärningar eller har vakans-