Fältgruppen i Centrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fältgruppen i Centrum"

Transkript

1 Umeå universitet Institutionen för Socialt arbete C-uppsats Höstterminen 2008 Fältgruppen i Centrum arbetssätt & metoder Författare: Sandra Nordström Marie Sandström Handledare: Calle Hansson

2 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för Socialt arbete Socionomprogrammet C-uppsats Höstterminen 2008 Författare: Sandra Nordström & Marie Sandström Handledare: Calle Hansson Titel: Fältgruppen i Centrum arbetssätt och metoder Sammanfattning Via UFFE- enheten i Umeå kommun fanns ett önskemål om att en studie skulle göras gällande fältgruppen i centrums arbetssätt och metoder. Fältgruppen i centrum är en projektverksamhet som är en del i det större TILDA- projektet som är Umeå kommuns barn och ungdomssatsning ett samverkansprojekt mellan social-, kultur-, fritids och skolförvaltningarna, de tre kommundelarna samt föreningar och kyrkan. Fältgruppen i centrum har som uppgift att arbeta uppsökande och i de miljöer där det förelåg risk för ungdomarnas hälsa och välbefinnande. Avsikten med studien var att genom intervjuer och observationer söka beskriva och utvärdera fältgruppen i centrums arbetssätt och metoder. Vi har i studien använt oss av två teoretiska utgångspunkter för att kunna förstå och tolka vår empiri. Dels Rönnols (2005) tre diskurser om ungdomar i förhållande till socialt preventivt arbete som har bidragit till att öka förståelsen när det gäller ungdomar och som också skapat ökad förståelse gällande interaktionen mellan ungdomarna och fältgruppen. Vi har också använt oss av programteori (Blom & Morén, 2006) som har fungerat som verktyg utifrån syftet att beskriva och utvärdera fältgruppens arbetssätt och metoder. Vidare har programteorin, formell och informell, använts i förhållande till varandra i syfte att skapa förståelse för vad som var tänkt med fältgruppen i centrum på beslutsfattande nivå, samt för att få fram hur de som arbetar i fältgruppen uppfattat sitt uppdrag. Resultatet som framkommit talar för att det finns många förtjänster med fältgruppen i centrum, men att det också finns utvecklingsområden som framförallt handlar om genomskinlighet av arbetssätt och metoder utifrån dokumentationsaspekten som kan bli bättre. Det finns också utifrån vår analys övergripande svårigheter med de mål som uttrycks för projektet fältgruppen i centrum vilket också ingår som en del i slutdiskussionen. Sökord: fältarbete fältgrupp 3

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Fältgruppen Syfte Precisering av begrepp 7 2. Litteraturöversikt Socialt arbete och lagen Teoretisk referensram Metod och genomförande Val av datainsamlingsmetod Urval Avgränsningar Genomförande och metodologiska överväganden Studiens tillförlitlighet och giltighet Etiska överväganden Resultatredovisning intervjuer och observationer Intervjuer Sammanfattning intervjuer Observationer Sammanfattning observationer Analys Slutdiskussion Referenslista 30 Bilaga 1 Ansökan TILDA 32 Bilaga 2 Intervjumall 37 Bilaga 3 PM - Fältgruppen 39 4

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Fältarbete som metod i socialt arbete har funnits sedan talet i Sverige. I Hägersten, Stockholm, april 1956 anställdes den första fältassistenten med uppgift att skapa kontakt med ungdomsgäng. Fältassistenten skulle verka för att ungdomarna skulle skapa sig meningsfulla och legala fritidssysselsättningar. (Calissendorff, Höjer & Svensson, 1986) Anledningen till att det ansågs finnas behov av en fältassistent var att man haft problem i området med ungdomar som begått inbrott, bilstölder och skadegörelse. Efter ett par år anställdes ytterligare en fältassistent i Stockholm. (Granath, 1959) I Göteborg hade behovet av någon som skulle arbeta på fältet också uppmärksammats men de använde sig inte av yrkesbeteckningen fältassistent. (Brange, 1982) Allt eftersom anställdes fler fältarbetare och vi har nu en historia av drygt 50 år av fältarbete bakom oss. Socialpolitiskt beskrivs talet som en skördetid då man från statsmaktens sida började intressera och involvera sig i unga människors livsvillkor. (Forser, 1996) Insatserna från socialpolitiskt håll användes som ett verktyg för att upphjälpa fattigdom och dess konsekvenser för unga människor, och det fanns en anda av att staten bar en skyldighet gentemot invånarna. (Nyström, 1983) Den tidiga fältarbetarens arbetsuppgifter kan indelas i tre olika uppgifter. Den första uppgiften var att arbeta uppsökande vilket innebar att man hade en överblickande och kontrollerande funktion. Fältarbetaren åkte runt på olika arenor där ungdomar vistades och överblickade situationen samt såg hur de olika inrättningarna sköttes. Den andra uppgiften var att få kunskap och insikt i problematiska sammanhang och situationer och den tredje uppgiften bestod i att verka för god samverkan mellan olika aktörer som arbetade med ungdomar, samt arbetet med dokumentationen, då det var en central uppgift för att kunna följa upp och utvärdera arbetet. (Calissendorff, m.fl.1986). Under åren har det framförts kritik mot fältarbetare där kritiker menat att fältarbete varit alldeles för oklart gällande arbetsmetoder, målgrupper och resultat. Det ansågs svårt att få grepp om vad fältarbetare egentligen gjorde, vilket skapade svårigheter i att se om arbetet verkligen gav resultat eller inte. Kritiken mot fältarbete som metod kvarstår än idag och det finns en motsättning mellan två olika sätt att strukturera det sociala arbetet. Fältarbetet var till stor del en metod som styrts av öppenhet, uppsökande verksamhet och ett unikt förhållningssätt till de situationer fältarbetare mötte, medan det å andra sidan gick ut på strukturerat och manualbaserat arbete. Komplexiteten kring fältarbete var omfattande eftersom det var oerhört svårt att påvisa att det fanns en klar koppling mellan insatser och resultat. Hur vet man att det är just det förebyggande insatserna som skapar en förändring hos ett barn eller en ungdom? (Ander, Andersson, Jordevik, Leisti 2005) År 2005 fanns ungefär lika många fältarbetare som det gjorde år 1985, vilket var omkring 400 stycken. Av 1000 socionomer var det 15 stycken som arbetade med fält- och samhällsarbete. Det har på senare år blivit allt mer populärt att forska kring förebyggande socialt arbete, såväl på nationell- som på internationell nivå. När det gäller besparingar genom förebyggande arbete fanns det inte mycket forskning alls att tillgå. I rapporten Tänk långsiktigt som Skolverket, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut gav ut 2004, framgick dock att det var en högst rimlig hypotes att förebyggande arbete som riktas mot barn och unga lönar sig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. (Ander, m.fl. 2005) I Sverige har antalet heldygnsinsatser med stöd av Socialtjänstlagen och Lagen med särskild bestämmelse om vård av unga ökat drastiskt och 2007 påbörjades ca heldygnsinsatser 5

5 för barn och unga, av dem var ca nytillkomna. I november 2007 hade siffran ökat till omkring heldygnsplacerade. När det gäller heldygnsinsatser för barn och unga med vård enligt Socialtjänstlagen var den största ökningen under perioden , andelen var 20 procent högre år 2007 i jämförelse med Den allra största ökningen var mellan år 2005 och (Socialstyrelsen, 2007). Umeå var inget undantag. Kostnaderna för barn- och ungdomsplaceringar var höga och 2003 började socialtjänsten arbeta utifrån ett 18-punktsprogram för att hitta nya alternativ på behandling, för barn och unga på hemmaplan, dock utan framgång. Under 2004 fick socialnämnden i Umeå direktiv från kommunfullmäktige att hitta nya alternativa lösningar för barn och ungdomar i syfte att främja utvecklingen av förebyggande arbete, då kostnaderna för institutionsplacerade mer än fördubblats, sedan början av 2000-talet. Kommunfullmäktige satsade 10 miljoner kronor/år från 2005 t.o.m. 2009, till förebyggande insatser för barn och unga, vilket mynnade ut i projektet TILDA (Tidiga Insatser och Långsiktiga verksamheter Där man bor och på ett Annorlunda sätt), ett samarbetsprojekt mellan social-, kultur-, fritidsoch skolförvaltningarna, och de tre kommundelarna, samt föreningar och kyrkan. Arbetet skulle i första hand inrikta sig på att finna nya metoder samt arbeta gränsöverskridande (www.umea.se/tilda). Från 2005 hade föreningar, kommunala verksamheter och andra aktörer möjlighet att ansöka pengar från TILDA- projektet. Våren 2006 ansökte Umeå socialtjänst medel från projektet för att bilda en fältgrupp bestående av socialarbetare, för att driva professionell uppsökande verksamhet mot barn och ungdomar ute på fältet och hösten samma år bildades Fältgruppen i Centrum (ansökan Tilda, Bilaga1). 1.2 Fältgruppen Fältgruppen i centrum skulle arbeta uppsökande och verka mitt bland ungdomarna i de miljöer där det förelåg risk för ungdomarnas hälsa och välbefinnande. Fältgruppen skulle skapa ett nätverksarbete mellan ungdomsgårdar, skolor, socialsekreterare och poliser. De skulle vara mobila och finnas där de för tillfället behövdes. Målgruppen skulle vara flickor och pojkar som låg i riskzon, det vill säga de som befann sig i miljöer där missbruk eller kriminalitet förekom. Det kunde vara på skolor, i stadskärnan eller på krogen etc. En förhoppning var att fältgruppens existens och interventioner ute på fältet, skull kunna vara en skyddsfaktor för de unga, eller med andra ord vi kommer till problemen innan problemen kommer till oss. (ansökan Tilda, Bilaga1) Fältgruppen skulle arbeta utifrån följande punkter; Tillgänglighet 30 timmar i veckan skulle läggas på uppsökande verksamhet. Gruppen skulle vara flexibel och anpassa arbetet efter de problem som skulle lösas och samtliga dygnets timmar kunde var aktuella som arbetstid. Tydlighet fältassistenterna skulle kunna legitimera sig samt bära särskilda kläder där det framgick vilka de var, för ungdom så väl som för samarbetspartners. Trovärdighet arbeta för att få ungdomars, föräldrars och samarbetspartners förtroende, med ett lösningsinriktat synsätt. Tillit skapa tillit till ungdomar som låg i riskzon för missbruk och kriminalitet till samarbetspartners insatser för unga i riskzon. (ansökan Tilda, Bilaga1) 6

6 Trygghet bidra till att Umeå skulle bli en tryggare stad att leva och bo i.(ansökan Tilda, Bilaga1) Fältgruppens viktigaste samverkanspartners skulle vara resurspedagogerna, socialsekreterarna (barn och unga), skolan från låg- till högstadiet, fritidsgårdarna, kyrkans barn och ungdomsarbete, polisen, samt biblioteken, bostadsföreningar, vaktbolag, bussbolag och volontärer (ansökan Tilda, Bilaga 1) UFFE, Utvecklings- och fältforskningsenheten i Umeå fick i samband men ansökan, i uppdrag att utvärdera fältgruppen i centrums verksamhet, som i sin tur lades ut som c- uppsatsförslag, vilket mynnade ut i denna studie. (www.umea.se/tilda) 1.3 Syfte Syftet med denna studie är att beskriva och utvärdera fältgruppen i Umeås arbetssätt och metoder. Utifrån studiens syfte har följande frågeställningar kopplats; Hur uppfattas uppdraget utifrån fältarbetarnas perspektiv? Vad innebär uppsökande, respektive förebyggande arbete för fältarbetarna? Hur arbetar fältgruppen rent praktiskt? Hur stämmer fältgruppens arbetssätt och metoder överens med det som står att finna i projektbeskrivningen? 1.4 Precisering av begrepp Här presenteras de ord som förekommer i- och har betydelse för- denna studie men som kan ha annan innebörd i andra sammanhang. - Uppsökande verksamhet söka upp ungdomar i olika fria miljöer. (ansökan Tilda, Bilaga1) - Förebyggande verksamhet upptäcka och motverka beteenden som anses som riskfyllda. (ansökan Tilda, Bilaga1) - Riskzon sammanhang eller miljöer där det förekommer missbruk, kriminalitet eller något annat riskfyllt (normbrytande) beteende. (ansökan Tilda, Bilaga1) - Fältgruppen i Centrum fältgruppen har tidigare bestått av 4.0 heltidstjänster varav en teamledare. I dagsläget (from slutet av oktober) består fältgruppen av 3.0 heltidstjänster. - Hänga metod i fältarbetet som innebär att fältarbetaren vistas exempelvis på stan eller på andra arenor där ungdomar befinner sig i syfte att skapa kontakter och bygga relationer. - RiF Riksförbundet för Fältarbete, är en intresseförening för fältarbetare och övriga som arbetar ute på fältet. Organisationens målsättning är att sprida information, understödja metoddiskussion samt bidra till erfarenhetsutbyte. 7

7 2. Litteraturöversikt De litteraturstudier, studier av rapporter och studier av tidigare forskning vi gjorde var av största vikt för att få den nödvändiga teoretiska grunderna att stå på i uppsatsarbetet. Vi kommer först att gå in på den litteratur som har skrivits om TILDA- projektet och fältgruppen i centrum sedan tidigare, för att sedan övergå till den litteratur som gett oss ökad förståelse för de teorier som varit aktuella för studien. Avslutningsvis i detta kapitel kommer vi också att gå djupare in på den litteratur som ökat vår förståelse för fältarbete som metod i socialt arbete, dels utifrån ett teoretiskt perspektiv genom boken Möten i mellanrummet, men också utifrån vad RiF Riksförbundet för fältarbete säger om fältarbete som metod. Att söka ökad förståelse för fältarbetet som metod har ägnats förhållandevis lång tid eftersom vi ansåg det vara en viktig del i studien. Utifrån vikten av att få ökad kunskap om fältarbete som metod ägnades också denna del större utrymme under detta avsnitt. Fältgruppen i centrum är ett projekt som ligger under den övergripande barn- och ungdomssatsningen TILDA i Umeå kommun. Jan Hjeltes delrapport Borta bra men hemma bäst går på ett ingående sätt in på TILDA som projekt. Genom att granska rapportens innehåll fick vi en förståelse för fältgruppen i centrum som en del i den större TILDAsatsningen. Vidare granskades också en tidigare skriven C- uppsats; Fältgruppen Verksamhet, ledstjärnebegrepp och samarbete (2007) som handlar om fritidsgårdarnas syn på fältgruppens verksamhet, ledstjärnebegrepp och samarbetet kring barn och unga. Utifrån denna uppsats har vi kunnat få en ökad förståelse för fältgruppen i centrum utifrån samverkansperspektivet, och vi fick också en uppfattning om hur författaren uppfattade fältgruppen i centrum som arbetsgrupp. Den teoretiska referensramen i vår studie ligger på två olika nivåer för att möjliggöra förståelse och tolkningsutrymme i sin helhet. Eftersom fokus i uppsatsen ligger på att studera och utvärdera fältgruppens arbetssätt och metoder behövde vi en teori som kunde hjälpa oss i arbetet med att se och tolka just arbetssätt och metoder på ett bra sätt. Utifrån det valde vi att utgå från programteori eftersom vi ansåg att den var ett mycket bra redskap i utvärderingssyfte samt för att kunna tolka och synliggöra de formella och informella programteorierna. Vi använde oss av Blom & Moréns rapport Kunskapens kraft Om socialt arbete, utvärdering och verksamhetsutveckling på kritisk realistisk grund (2006) för att få kunskap om programteori i sin helhet eftersom vi ansåg att författarna till denna bok belyste teorin på ett begripligt, tydligt och bra sätt. Som vi tidigare nämnde har vi i uppsatsarbetet arbetat med ytterligare en teoretisk nivå. Uppsatsen är begränsad till att handla om fältgruppens arbetsmetoder och arbetssätt. Vi ansåg dock att det var en nödvändighet att söka förstå den klientgrupp fältgruppen i centrum arbetade gentemot för att få förståelse för de arbetssätt och metoder de praktiserade. Med utgångspunkt i detta tog vi del av Gunnel Rönnols studie De kompetenta, de vanliga och de problematiska målgrupper i ett samverkansprojekt för utsatta ungdomar som är skriven år Genom att ta del av denna studie fick vi ökad förståelse och kunskap om ungdomar i riskzon och om fältarbetet som metod i socialt arbete vilket var att anse som en förutsättning för att vi skulle kunna tolka det som framkom, framförallt under våra observationer. Om vi inte skulle förstå ungdomar i riskzon- perspektivet hur skulle vi då förstå fältgruppens arbetssätt och metoder? För att få en djupare teoretisk förståelse kring fältarbetets komplexitet och fältarbetet som metod lästes vi en innehållsrik bok som heter Möten i mellanrummet socialt förebyggande arbete med ungdomar. Boken är en antologi som berör fältarbetet såväl som ungdomsperspektivet på ett ingående och fördjupande sätt. Värt att reflektera över är att boken Möten i mellanrummet är skriven av fältarbetare, vilket påverkar innehållet. I Möten i mellanrummet beskrevs fältarbetare som de enda personer som regelbundet befann sig ute på 8

8 barnens och ungdomarnas arenor. Vidare ansågs att det förebyggande arbetet skulle ske på olika nivåer och inte bara på individnivå, då många problem ansågs kunna lösas endast genom insatser på olika nivåer. (Ander, m.fl. 2005). Primärt förebyggande arbete innebar att insatserna riktades mot i stor sett hela befolkningen för att förhindra att olika problem kunde uppstå. Det kunde röra sig om att det förebyggande arbetet bland barn och ungdom i skolmiljö samt fritidsmiljö. Inom dessa miljöer räknades utöver fältarbetare, också aktörer som lärare, fritidsgårdspersonal, sjukvårdsanställda och individer i olika föreningar. Även informationskampanjer riktade såväl till barn som till föräldrar ansågs som en metod på denna nivå, och riktades således kollektivt mot ungdomar eller organisationer. (Ander, m.fl. 2005). Sekundärt förebyggande arbete innebar att insatserna riktas mot olika riskgrupper som t.ex. barn och ungdomar i riskzonen som på något sätt riskerade att hamna eller utveckla missbruk eller ett kriminellt beteende. Arbetet på denna nivå innebar till exempel kartläggning av riskgrupper eller/och individuell terapi. Arbetet riktades in på olika ungdomsgrupper t.ex. tjejoch killgrupper, ungdomar som skolkade eller olika gäng. Aktörer inom denna nivå kunde vara fritidsgårdarna, socialtjänsten, elevvården och fältarbetare. (Ander, m.fl. 2005). Tertiärt förebyggande arbete innebar att arbetet inriktades mot enskilda ungdomar som till exempel fältgruppen kommit i kontakt med under det uppsökande arbetet, där olika behandlingsinsatser tillexempel mot alkohol eller droger tillämpats. Aktörer inom denna nivå kunde vara förutom fältassistenter övrig socialtjänspersonal, psykiatrin och polisen.(ander, m.fl. 2005) Det uppsökande arbetet kunde också delas in i tre olika utvecklingsskeden; observera, söka kontakt och agera. Som bas i det uppsökande arbete ansågs det uppsökande arbetet vara att befinna sig i ungdomarnas olika miljöer, som inte var organiserad verksamhet eller i hemmet. De var således fältarbetarens uppgift att uppmärksamma om en ungdom kan vara i behov av hjälp och anpassa behoven. (Ander, m.fl. 2005) Vidare poängterade Ander m.fl. (2005) vikten av att det förebyggande arbete var beroende av att alla inblandade parter hade samma mål. Detta ansågs särskilt viktigt då det sociala arbetet inte kunde lösas på ett sätt utan ansågs komplext, och därför synnerligen viktigt att samarbeta. Skolk ansågs av de flesta (nämnda) aktörer som ett stort problem, där det var viktigt att sätta in resurser. Det förebyggande arbete liknades vid ett pussel, där samtliga bitar var viktiga för att få fram en bra bild och ett gott resultat. Viktiga pusselbitar för ett effektivt förebyggande arbete ansågs vara: - Klarsynta och aktiva politiker och ledare - Aktiva och offensiva folkrörelser - Föräldrar och ungdomar som engagerar sig - Basverksamhet som främjar och förebygger - Professionella aktörer (Ander, m.fl. 2005, s.17) Analysfasen där problemen definieras, ansågs som en viktig del i det förebyggande arbetet. Där det var viktigt att beakta: - För vem problemet är ett problem (t.ex. skolan eller ungdomen själv)? - På vilken nivå problemet ska angripas? - Vilka insatser som krävs för att arbeta med problemet? 9

9 - Vilken är målgruppen? - Vilken nivå ska problemet angripas på? - Hur ska man prioritera och planera arbetet? (Ander, m.fl. 2005, s.17) De gäller att finna skyddsfaktorer som gör att ungdomarna utvecklades i en positiv riktning, för att minska problem bland dem. Dess värre har skyddsfaktorer inte varit föremål för forskning i samma utsträckning som riskfaktorer varit. Även socialarbetare och liknande arbetsgrupper har mest riktat in sig på riskfaktorer i stället för skyddsfaktorer. För att få en rättvis bild av individen ansågs det viktig att förstå varför en skyddsfaktor just är en skyddsfaktor, i det förebyggande arbetet. Vidare skriver Ander, m.fl.(2005) att det som gör skyddsfaktorerna skyddande är att de förstärker banden mellan människor och ger regler hur människor ska bete sig mot varandra. (Ander, m.fl. 2005, s.19) Risken att det ska gå snett för en ungdom anses minskar när samhörigheten ökar. Riskfaktorer menade Ander m.fl. (2005) innebar flera komponenter, och kunde ibland var t.ex. föräldrar, kamrater m.m som samtidigt fungerar som skyddsfaktorer, då kamrater med t.ex. alkohol eller drogliberala värderingar ansågs som en riskfaktor, och föräldrar likaså. (Ander, m.fl. 2005) Då det många gånger ansågs svårt att bevisa några resultat av det förebyggande arbetet ansågs det vara av stor vikt att kontinuerligt arbeta med metodutveckling och dokumentation, för att om möjligt på sikt kunna finna mätbara kriterier på effekterna av det förebyggande arbetet. (Ander, m.fl. 2005) I boken Möten i mellanrummet beskrevs den sociala kompetensen hos fältarbetarna som helt avgörande i interaktionen med ungdomarna, vilket innebar att vara lyhörd, samt ha förmågan att kommunicera och bekräfta ungdomarna i deras egna miljöer.. - Att vara i deras verklighet, är att möta dem där de är - Att se dem där de finner sig, är att bekräfta dem - Att lyssna till dem där de är, är att lyssna till deras berättelse. (Ander, m.fl. 2005, s.70) I bakgrundsavsnittet gavs en historisk tillbakablick i fältarbetet som metod i socialt arbete. Fältarbetet bedrevs till en början olika på olika platser i Sverige, och allt eftersom tiden gick efterfrågades erfarenhetsutbyte, utbildningar och gemensamma utgångspunkter för fältarbetet i Sverige. Utifrån dessa behov bildades Riksförbundet för fältarbete (RiF) år (www.rif.o.se) I denna studie användes informationen på RiFs hemsida i syfte att få fördjupad kunskap och insikt i fältarbete som metod. Att studera RiF var en viktig förberedelse inför insamling av data eftersom RiF på ett konkret sätt redogör för vad socialt fältarbete innebär. I avsnittet nedan följer de mest centrala delarna i fältarbete enligt RiF. Det som är unikt för fältarbete och en förutsättning för arbetsmetoden är att den har sin förankring i fältet vilket innebär att de analyser och insatser som genomförs utgår från det uppsökande arbetet. Om fältarbetaren av någon anledning upphör att kontinuerligt att vistas i offentliga ungdomsmiljöer eller enbart utför någon av delarna kan dennes arbete inte längre definieras som fältarbete enligt RiFs definition. Det är framförallt förankringen i offentliga ungdomsmiljöer som skiljer fältarbetet från annat ungdoms- och socialt arbete. (www.rif.o.se/dokument/socialt_faltarbete_definition.pdf) 10

10 RiF spelar idag en central roll i fältarbetarnas yrkesutövning och vänder sig till såväl fältarbetare som andra ungdomsarbetare, arbetsledare, politiker och övriga intresserade av fältarbete. RiF fungerar som ett forum för informationsspridning, erfarenhetsutbyten och diskussion kring metoder för socialt fältarbete. RiF anordnar också årliga rikstäckande utbildningar där det finns utrymme för de sex geografiska regionerna att träffas och utbyta erfarenheter. En av målsättningarna som RiF har är att också verka som en länk mellan praktiker och forskare. (www.rif.o.se) Enligt RiF är syftet med fältarbetet att få kunskap, kontakt och gemensamma upplevelser genom möten med ungdomarna. Fältarbetet bygger på arbete i offentliga utomhusmiljöer och kunskapen bygger dels på ovannämnda möten men också på fältarbetarnas observationer. Genom regelbundenhet i sitt uppsökande arbete skapas förutsättningar för kontakt med ungdomarna vilket kan leda till ett relationsskapande förhållningssätt bland fältarbetarna. Relationen som sådan fungerar som ett centralt verktyg i det professionella fältarbetet vilket ger fältarbetaren legitimitet bland ungdomarna. (www.rif.o.se) Det sociala fältarbetet innefattar flera delar. Dels det uppsökande arbetet som bedrivs i offentliga utomhusmiljöer, dels den analytiska delen där fältarbetaren utifrån sin breda teoretiska grund kan göra en bedömning av vilka behov som finns samt vilka insatser som kan bli aktuella. Fältarbetaren är, enligt RiF, verksam på tre nivåer för att kunna göra dessa bedömningar; samhälls-, grupp och individnivå. Utifrån dessa olika nivåer arbetar dessutom fältarbetaren med insatser som är strukturinriktade, förebyggande och behandlande. RiF menar att det är av största vikt att fältarbetare rör sig över alla nivåer för att kunna arbeta på ett effektivt och bra sätt med förebyggande arbete. Fältarbetaren bör dessutom arbeta med dokumentation för att se mönster och tendenser på ett tydligare sätt. Dokumentationen ligger också till grund för analysen och den kan ha olika form så som muntlig, skriftlig och visuell. Dokumentationen är också viktig för att man ska kunna utvärdera val av insats och effekterna av dessa. Eftersom fältarbetet bygger på förtroende och frivilliga relationer från ungdomarnas sida är det viktigt att inte fältarbetaren arbetar med exempelvis jourtjänstgöring, utredningsuppdrag eller kontrollfunktioner. (www.rif.o.se) Fältarbetets grund är uppsökande och förebyggande arbete i offentliga ungdomsmiljöer Fältarbete bygger på frivillighet, förtroende och respekt för ungdomars integritet Fältarbete utgår från ungdomarnas behov och inriktas på att frigöra deras egna resurser Fältarbete är professionellt socialt arbete som bedrivs kontinuerligt i ett långsiktigt perspektiv (www.rif.o.se) 2.1 Socialt arbete och lagen I socialtjänstlagen framgår socialnämndens skyldighet att lämna information om den hjälp som finns för såväl ung som äldre i olika situationer. Socialnämnden har också ansvar för att hålla sig ajour om hur situationen i kommunen ser ut och vilka behov som kan behöva tillgodoses, vilket bland annat mynnade ut i TILDA- projektet. Fältgruppen i centrum ingick som delprojekt i TILDA och arbetade både som uppsökande- och förebyggande verksamhet, med inriktning mot barn och unga.(ansökan Tilda, Bilaga1) I socialtjänstlagen framgår också att socialtjänsten särskilt skall inrikta sig på enskilda och grupper som kan förmodas behöva 11

11 hjälp och stöd. Socialtjänsten bör följaktligen hålla god kontakt med exempelvis både skolan och fritidsförvaltningar, såväl med elever som med personal, vilket också fältgruppen som är en del av socialtjänsten gjort.(ansökan Tilda, Bilaga1) I vilken form det uppsökande arbetet mot ungdomar, bör utföras skriver Clevesköld (2007) kan vara att bearbeta gängbildning eller/och leda gruppsamtal. Samtidigt poängterades vikten av respekt för människans egen integritet och vilja, vilket inneburit att Fältgruppen respekterat de barn och ungdomar som inte velat ha någon som helst kontakt med dem, då utgångspunkten var att aldrig tvinga någon. Däremot kunde fältgruppen slussa ärenden vidare till socialsekreterare eller polis etc. om det ansågs nödvändigt.(ansökan Tilda, Bilaga1)Det kan för den skull bli nödvändigt för socialnämnden att agera mot barn och föräldrars vilja, om det handlar om att agera utifrån barnets bästa, men alltid med respekt för individens integritet. (Clevesköld, 2007). 2.2 Teoretisk referensram Inom ramen för denna uppsats sökte vi utvärdera fältgruppens arbetssätt och metoder genom att beskriva vad fältgruppen i centrum har gjort och hur de har arbetat samt vilka insatser som varit viktigast, enligt dem själva och sedan göra en jämförelse mellan den formella och informella programteorin. En tanke med uppsatsarbetet var att vi skulle söka förstå och förklara, samtidigt som vi beskrev för att kunna fånga fenomenet för studien i sin helhet, och den teoretiska utgångspunkten fungerade som ett slags verktyg för att kunna tolka det empiriska materialet. Utifrån att studien skulle handla om fältgruppens arbetssätt och metoder var vi först tvungna att kartlägga hur fältgruppen i centrum formellt, enligt ansökan om TILDA- medel, var tänkt att fungera och hur de skulle arbeta. För att kunna göra detta användes programteori som innebar att vi genom analys kunde förstå fältgruppens arbete på två nivåer. Dels utifrån de formella ställningstaganden som återfanns i ansökan vilket benämndes som den formella programteorin vilken utarbetats av programskaparna. Med formell programteori menas därmed de kollektiva bilderna om insatser och resultat som förmedlats. (Jonsson, 2005) Den andra nivån vi arbetade med var den så kallade informella programteorin som byggde på en analys av det som personerna i fältgruppen uttalat sig om under intervjuerna. (Jonsson, 2005) Verksamheter såväl som projekt bygger alla på någon form av idéer och antaganden om vad man ska åstadkomma i sitt arbete och hur detta ska uppnås. I den meningen finns det programteorier i alla organiserade verksamheter. (Blom & Morén, 2006) För att tydliggöra begreppet programteori använde vi oss av Wiess (1998) som är att anse som en relativt allmän definition av programteori. (Blom & Morén, 2006) Assumptions about the chain of interventions and participant responses that lead to program outcomes. (Wiess, 1998, sid. 335) En annan definition av programteori var den vi finner hos Chen (1990). a specification of what must be done to achieve the desired goals, what other important impacts may also be anticipated, and how these goals and impacts would be generated (Chen, 1990, sid. 43) En grundtanke med användandet av programteori var att på ett tydligt sätt kunna förstå och förklara, inte bara beskriva, ett program och dess utfall. Genom att man klargör programmets underliggande antaganden, varför man agerar som man gör, kan man bedöma resultaten inte bara i förhållande till hur fältgruppen arbetar utan också i förhållande till de förtjänster och brister som finns i den underliggande teorin bakom projektet. (Blom& Morén, 2006) 12

12 För att få del av den informella programteorin (Jonsson, 2005) ställde vi frågor i enskilda intervjuer till samtliga i fältgruppen, för att få ta del av de bakomliggande antaganden om vad som faktiskt skulle genomföras och vad detta förväntades leda till under projekttiden. Eftersom vi inom ramen för studien även kom att studera interaktionen mellan ungdomar och fältgruppen var det nödvändigt med en teoretisk grund att stå på när det gällde ungdomarna i riskzon för att fullt ut kunna förstå och tolka vår empiri. Det var viktigt att vi, utifrån ungdomsperspektivet i stort, fick ökad kunskap och förståelse för olika nivåer av begreppet ungdomar i riskzon för att vi fullt ut skulle förstå fältgruppens arbetssätt och metoder. Med utgångspunkt i detta valde vi att använda oss av Rönnols (2005) tre olika diskurser om ungdomar i förhållande till socialt preventivt arbete. De kompetenta, de vanliga och de problematiska. De kompetenta kännetecknas av att de har ett ansvarsfullt beteende och har resursstarka livsvillkor. De befinner sig i en utsatt livssituation men har livsvillkor som är resursstarka i fråga om social trygghet, utbildning och familjesituation. De vanliga anses inte, i likhet med de kompetenta, vara i kris utifrån sina livsvillkor utan snarare i förhållande till brist på ansvarstagande. Genom detta förhållningssätt betraktas de ligga i riskzon och tillhöra gruppen ungdomar med problembeteende. Den tredje gruppen, de problematiska, har svårigheter både när det gäller livsvillkor och beteende. Det problematiska beteendet karaktäriseras bland annat av droganvändning. Livsvillkoren saknar resurser i form av exempelvis social trygghet och familjesituation. (Rönnols, 2005) Rönnols skrev också om olika yrkesroller när det gällde preventivt arbete. Poliser som arbetade i syfte att göra staden lugnare och hade något av en kontrollerande funktion. Polisernas uppgift var i första hand att värna om medborgarnas trygghet och säkerhet och att observera. Fältgruppen å andra sidan ville prata med ungdomarna, inte bara om. Interaktionen skulle vara av förtroendeskapande karaktär, och genom att vara vanliga vuxna lade man grunden till att kunna arbeta med motivationsskapande insatser. Fältgruppen underströk vikten av att vara personlig, annars skulle man bara vara en myndighetsperson och därmed få svårt att etablera förtroendefulla relationer. Rönnols refererar också till rapporten Dom är soc men ändå inte (Lundgren, 1999) där ungdomar genom intervjuer fått delge sina tankar om fältgruppen. Svaren visade att ungdomarna överlag uppskattade fältgruppens personliga förhållningssätt och att ungdomarna i mötet och interaktionen med fältgruppen kunde känna sig som vanliga killar och tjejer som blev lyssnade till. Vidare ansåg ungdomarna relationen till fältgruppen som relativt jämlik och de kände sig inte kontrollerade, samtidigt som man upplevde att fältgruppen både stod på ungdomarnas och de vuxnas sida. (Rönnols, 2005) 3. Metod och genomförande 3.1 Val av datainsamlingsmetod Vi har i vår studie valt att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer eftersom vi anser att dessa två metoder på bästa sätt lämpar sig för att fånga det vi ämnar studera. Genom att göra kvalitativa intervjuer kan vi fånga djupet och helheten vilket också Larsson, Lilja och Mannheimer skriver i boken Forskningsmetoder i socialt arbete, Genom att ställa korta konkreta frågor gavs möjligt att få utförliga och detaljerade svar och därmed ökad förståelse för fältgruppen (Larsson, Lilja & Mannheimer, 2005) Genom att följa upp svaren fanns möjlighet till förtydligande och båda parter kunde förvissas om att tolkning gjort sig rättvis. Kvaliteten på den information som erhålls i en kvalitativ intervju beror till stor del på 13

13 undersökarens inlevelseförmåga, att kunna lyssna på och samtala med intervjupersonen (Larsson, Lilja & Mannheimer s.102). Vidare skriver Mannheimer m.fl. vikten av att använda sig av genomtänkta intervjufrågor samt ge intervjupersonerna någon slags feedback både verbalt och icke-verbalt under intervjun, för att svaren, om möjligt ska bli så detaljerad och beskrivande som möjligt. Utifrån det Larsson, Lilja och Mannheimer, 2005, skriver använde vi oss av en genomtänkt intervjumall med ett flertal frågor rörande arbetssätt och metoder samt skapade utrymme för relevanta följdfrågor för att fånga upp intervjupersonernas svar i sin helhet. Genom att kombinera två metoder, intervjuer och observationer, ökar kvalitén på data. (Larsson, Lilja & Mannheimer, 2005) Kvale (1997), rekommenderar i boken Den kvalitativa forskningsintervjun kombinationen av dessa två metoder för att få en allsidig förståelse av olika dimensionerna. Vid observationer ges möjlighet till ökad kunskap, förståelse och trovärdighet. I vår studie har deltagande observationsmetod använts vilket innebar att vi som observatörer skulle iaktta och anteckna fältgruppens aktiviteter, beteenden, handlingar och interaktioner. Det är av stor vikt att skilja på aktörens- respektive observatörens beskrivningar eftersom det är observatörens uppgift att tolka eller beskriva aktören och inte aktörens beskrivning av det upplevda. (Larsson, Lilja & Mannheimer, 2005) I vår studie har det därför varit viktigt att vara observanta på att skilja det fältgruppen själva berättat om sina arbetssätt och sina metoder och fokuserat på det vi faktiskt sett. Karin Dahmström skriver i Från datainsamling till rapport att det inte är valet av datainsamlingsmetod som egentligen avgör kvalitén, utan hur väl man utnyttjar de potentiella resurserna hos den valda metoden (Dahmström, 2005 s.81) 3.2 Urval Eftersom studien var en del i ett utvärderingsuppdrag, och det var klart från början vilka som skulle studeras, var urvalsprocessen något som ägnades förhållandevis lite tid. För studien användes ett så kallat extremurval (Larsson, Lilja & Mannheimer, 2005) vilket innebar att det gjordes intervjuer med samtliga som arbetade i fältgruppen. Även en person som tidigare fungerat som teamleader och fältassistent i fältgruppen intervjuades, eftersom han var väl insatt i fältgruppens arbetssätt och metoder. Denna person slutade sin anställning i fältgruppen i oktober Dessutom gjordes kvalitativa observationer där de tre som ingick i fältgruppen vid tillfället för studien observerades. 3.3 Avgränsningar Inom ramen för denna studie var det viktigt att göra en noga övervägning omkring vad som skulle studeras för att innehållet skulle motsvara studiens syfte på ett bra och funktionellt sätt. Fokus skulle ligga på fältgruppens arbetssätt, metoder och deras interaktion med ungdomarna, men det kommer inte att göras några intervjuer eller ställas några frågor till ungdomarna om fältgruppen. 3.4 Genomförande och metodologiska överväganden Det har i skrivandets stund gått omkring två år sedan fältgruppen startades och det började bli dags för en utvärdering. Med anledning av detta föreslog UFFE utvecklings- och fältforskningsenheten vid Umeå kommuns socialtjänst att det kunde skrivas en C- uppsats om fältgruppens miljöbaserade arbete som en del i den stora utvärderingen om fältgruppen. Efter 14

14 att vi lämnat in en intresseanmälan till kontaktpersonen för uppdraget blev det klart att vi skulle skriva vår C- uppsats i ämnet. (www.umea.se/uffe) Genom vår kontaktperson anordnades en tidpunkt då vi kunde träffa fältgruppen för att presentera oss och berätta om vår studie samt för att boka in tider för intervjuer och observationer. Under detta första möte delades även ett PM ut som sammanställdes (se bilaga 3) i syfte att ge de som arbetade i fältgruppen information om studien och om vårt förhållningssätt även skriftligt. Fältgruppen fick sedan själva boka in tider för observationer och intervjuer med oss för att det skulle vara praktiskt genomförbart. Till intervjuerna användes en intervjumall (bilaga 2). Följdfrågor tillkom i samband med intervjuerna som tog mellan ca timme. Observationerna gjordes på fyra olika veckodagar och på lite olika tider och platser för att vi skulle få en så bra helhetsbild av fältgruppens arbetssätt och metoder som möjligt. Frågan om huruvida intervjuerna eller observationerna skulle göras först diskuterades, och det som slutligen avgjorde frågan var fältgruppens möjligheter att under angiven tidsram kunna ge oss intervju- och observationstid. Det gjordes därför en kombination där observationer och intervjuer varvades, eftersom det annars inte skulle ha varit praktiskt möjligt för fältgruppen. Värt att beakta är att användandet av programteori för att tolka det empiriska materialet kan få en förenklande karaktär, och att man bör beakta att programteorin inte är fristående från de kontextuella villkoren som råder på den samhälleliga arenan. Det kan finnas delar i programteorin som inte framträder, men ändå existerar vilket måste beaktas. Analysmetoden vi har använt oss av i arbetet med intervjuerna har varit kategorisering. (Kvale, 1997, sid. 173) Vi har efter transkriberingen arbetat fram olika kategorier för att kunna sammanställa det empiriska intervjumaterialet. På liknande sätt har vi arbetat med observationsmaterialet, men där hade vi som utgångspunkt kategorier att arbeta utifrån redan innan observationerna för att klargöra vad vi skulle observera. 3.5 Studiens tillförlitlighet och giltighet Att en studie har validitet innebär att det man hade för avsikt att undersöka verkligen granskades. Detta gäller såväl vid intervjuer som vid observationer. Medan reliabiliteten innebär att resultaten är framtagna på ett tillförlitligt sätt och skall gå att upprepas och med liknande resultat. Eftersom denna kvalitativa undersökning, med intervjuer och observationer endast pågick under en vecka beaktades att fältgruppen själva valde tider för observationer och intervjuer. Dessutom förekom det inslag av nya metoder och arbetssätt vilket gjorde att det blev vissa svårigheter i att dra några slutsatser i huruvida studien kan anses vara reliabel. (Larsson, Lilja och Mannheimer, 2005) Validitet Validitet i studien avser om vi har mätt det vi hade för avsikt att mäta d.v.s. att syftet och de underliggande frågeställningarna har besvarats. Med fokus på syftet och dess frågeställning utformades intervjufrågor med närliggande underfrågor, för att intervjuerna skulle bli så strukturerade och likartade som möjligt. För att få djupare förståelse för fältgruppens arbete valde vi att kombinera intervjuer med observationer vilket kan öka studiens tillförlitlighet (Larsson, Lilja och Mannheimer, 2005). För att klargöra vad fältassistenterna sagt vid intervjutillfällen har vi valt att använda oss av citat vid presentationen, för att så långt som möjligt öka tydligheten och undvika att våra tolkningar blandats in. I resultatredovisningen 15

15 har vi valt att utgå ifrån kategorier samt tydliggjort analysen med hjälp av de teorier som presenterats i studien. Reliabilitet Samtliga intervjufrågor var väl avgränsade och preciserade och samtliga intervjuer har spelats in på diktafon, där det klart och tydligt framgick vad som sagt, därefter transkriberades samtliga intervjuer. Intervjupersonerna fick också tillfälle att läsa igenom de transkriberade intervjuerna för att kunna kommentera om det var något oklart, vilket ökat studiens tillförlitlighet. Vår ambition var också att kombinera studien med en genomgång av fältgruppens dokumentation, vilket ytterligare kunnat öka studiens tillförlitlighet, men som inte möjliggjordes av fältgruppen. Sedan bör den höga personalomsättningen beaktas, samt att gruppen endast bestod av tre personer (eftersom en assistent slutade i oktober 2008) och två av fältassistenterna hade arbetat i fältgruppen mindre än ett år. Denna studie har genomförts på hösten, vilket också kan tänkas ha betydelse för tillförlitligheten, då de sägs arbeta lite olika utifrån säsong. 3.6 Etiska överväganden Efter första mötet med fältgruppen uttrycktes det en önskan från en i fältgruppen att det fanns ett behov av att få intervjufrågorna i förväg eftersom denna person ville förbereda sig mentalt. Huruvida man bör ge ut intervjufrågor i förväg bör noga övervägas eftersom det kan påverka studiens tillförlitlighet. Syftet med studien var att beskriva och utvärdera fältgruppens arbetssätt och metoder, samt att få en bild av hur var och en som arbetar i fältgruppen resonerade kring sin yrkesroll. Hade intervjufrågorna delgetts i förväg hade risken varit att fältgruppen hade diskuterat frågorna i förväg vilket skulle påverka svaren. När det gällde observationerna fanns det två huvudsakliga etiska dilemman som vi diskuterat. Dels hur observationen skulle gå till rent praktiskt, om vi båda skulle observera samtidigt eller enskilt samt hur vi skulle förhålla oss till de ungdomar vi skulle möta under våra observationer. Huruvida vi som observatörer borde ha delat upp oss för att det inte skulle bli en för stor fältarbetargrupp har diskuterats. Nackdelen med att vi båda observerade vid samma tillfälle var att det skulle kunna hämma ungdomar att ta kontakt med fältgruppen eftersom det kan vara svårare att gå fram till en grupp där det är många personer. Fördelen med att utföra observationerna tillsammans var att det ökade studiens tillförlitlighet då vi båda observerade och sedan redogjorde det man observerade oberoende av varandra och sedan jämförde för att se likheter och skillnader i det man observerat. Även om studiens syfte var att beskriva och utvärdera fältgruppens arbetssätt och metoder var vi även tvungna att förhålla oss till den interaktion som skedde mellan ungdomarna och fältgruppen. Utifrån att vi skulle möta dessa ungdomar var det av största vikt att vi noga övervägde hur vi skulle förhålla oss till dem, och reflekterade över att ungdomarnas identiteter inte röjdes. Utifrån de diskussioner vi hade kring detta kom vi fram till att vi vid observationer skulle ha en något tillbakahållen framtoning för att låta fältgruppen göra sitt arbete på fältet. Om någon ungdom skulle vilja ha samtal med fältgruppen under observationstillfällena kom vi överens med fältgruppen om att ungdomen var tvungen att ges möjlighet att avböja att vi som observatörer skulle vara med under samtalet. Det kom praktiskt att lösas så att fältarbetaren informerade ungdomen om vilka vi var och frågade om det gick bra att vi var med. I de fall ungdomarna själva tog kontakt med oss och frågade vilka 16

16 vi var, berättade vi det för dem. Det kändes viktigt för oss att vi samtidigt som vi observerade var ansvarsfulla vuxna som bemötte ungdomarna på ett respektfullt och bra sätt. Larsson, Lilja & Mannheimer, 2005 skriver om aktörs-observatörsparadoxen. Den innebär att observatörer använder sina egna tolkningsramar när de ska tolka aktörernas beteende. Ett av de mer generella dragen när det gäller detta är att observatörerna utgår från antaganden om aktörernas personligheter. Detta ansåg vi var värt att fundera och reflektera kring innan vi genomförde våra observationer. Ett sätt att hantera denna problematik var att vi båda observerade samtidigt. så att vi sedan kunde jämföra våra observationer. Att fältgruppens arbete påverkades av att vi var med kunde vi inte bekräfta på evidensbaserad grund men vi ansåg att det var högst rimligt att anta att vår närvaro påverkade. Dels för att många ungdomar känner till fältgruppen och kunde identifiera att det var två personer med som de inte kände igen, samt att fältgruppen påverkades i sitt yrkesutövande av att vi var med eftersom vi ställde frågor och genom att de under observationstillfället skulle förklara metoder och strategier utifrån de olika situationerna som uppkom. 4. Resultatredovisning intervjuer och observationer Nedan följer resultatredovisningen av det empiriska materialet som består av intervjuer och observationer vilka kommer att redovisas utifrån de kategorier vi arbetat fram. En intervjudel samt en del där observationstillfällena presenteras, allt för att skapa en tydlighet i det empiriska materialet. 4.1 Intervjuer Intervjuerna är genomförda på respektive arbetsplats och vid olika tillfällen. Vid samtliga intervjutillfällen användes intervjumallen där samtliga frågor ställdes till var och en, samt några spontana följdfrågor vid varje tillfälle. Intervjufrågorna har utarbetats utifrån studiens syfte och frågeställningar och resultatet har redovisats med avsikt att återge berättelsen så korrekt som möjligt. Citat har använts för att belysa och tydliggöra det intervjupersonerna sagt. Alla intervjupersoner är avidentifierade och benämns på så sätt, samt som fältassistenter. Målet med fältgruppen i centrum Vid intervjuerna framkom det klart och tydligt att fältassistenterna hade ungdomarna i fokus, att finnas nära dem och vara närvarande på deras arenor, där andra vuxna inte befann sig. På så sätt vara steget före, för att i tid upptäcka olika fenomen, för att kunna förhindra gängbildning, missbruk och kriminalitet. Det innebar också att skapa förtroende hos ungdomarna, så att de verkligen skulle uppleva att de stod på deras sida genom att se och bekräfta dem. att hjälpa och att hitta andra vägar och faktiskt våga se att man duger som man är. Vidare ansågs målen vara klart formulerade i projektansökan. En av fältassistenterna uttryckte det som att; (det)var ju ganska tydligt skrivet i projektet att man skulle utgå ifrån dom fem t na, alltså Tillgänglighet, Tydlighet, Trygghet, Trovärdighet och Tillit. Men 17

17 projektbeskrivningen ger ju ändå ett ganska stort utrymme att själv formulera målen, tycker jag. Samtidigt upplevdes huvudmålet vara att Umeå skulle bli en tryggare stad: Alltså grejen är att få en tryggare stad, det är huvudmålet, det var väl det som drog igång projektet, alla ska känna sig trygg. Fältgruppens riktlinjer Fältassistenterna ansåg att de utgick från Riksförbundet för fältarbetarnas (RiF) riktlinjer, där huvuddragen är att fältarbete bör bedrivas i de miljöer där ungdomarna fanns, t.ex. skolor, fritidsgårdar, i centrum, i parker, på festplatser och på olika arrangemang. Uppsökande och förebyggande arbete Det uppsökande arbetet innebar att befinna sig i parker runt om och i centrum, hänga på skolor och fritidsgårdar för att lära känna ungdomarna och vinna ungdomarnas förtroende, vilket ansågs ta tid. Att ge stöd till ungdomar som inte visste vart de skulle vända sig, kändes viktigt. De brukade byta telefonnummer med ungdomarna vid tillfälle, så de kunde kontakta varandra. De kunde också åka hem till en ungdom som varit förtvivlad och tagit kontakt, för att se hur läget var och för att ge stöd och samtidigt få uppfattning om ungdomens hemsituation, och vid behov slussa ärendet vidare. Det uppsökande arbetet var också olika beroende på årstid eftersom det oftast är för kallt att vistas ute under vinterhalvåret, vilket ledde till att fältassistenterna ofta var på fritidsgårdarna. Skolan upplevdes också vara en bra plats att lära känna ungdomar och knyta kontakt eftersom alla barn går i skolan. Det förebyggande arbetet upplevdes gå lite hand i hand med det uppsökande arbetet då det upplevde att de arbetade förebyggande i det uppsökande arbetet, men det viktiga var att sätta in resurser i tid, innan problemen behöver uppstå eller växa sig stora. ute på stan behöver det väl inte vara något egentligt problem men man ser ungdomar som har ett visst beteendemönster eller rör sig bland alla missbrukare till exempel, eller är sent ute på stan som inte är en bra miljö när det är fulla vuxna till exempel som rör sig. Föräldrakontakten ansågs otroligt viktig, både då det gällde att ge eller få information. Det uppsökande arbetet hade också börjat tillämpas via Internet, genom att vara uppkopplade på ungdomarnas sajter och därmed finna information om exempelvis olika droger eller vilka fester som var på gång. Det framgick också att det ibland var nödvändigt att kompromissa med och för ungdomarna för att få kontakt och komma någon vart. i våras var jag och åkte skateboard med en kille. Vi gör det här så då gör du det här, ja till slut så stod jag i en ramp och åkte skateboard, jag gjorde själva grejen bara för att, och han steg ju jätte mycket och det är de som är de viktiga. Fältassistenterna var ofta i centrum, inte minst på fredagseftermiddagar, då det fanns mycket ungdomar i farten. De gällde att få reda på vilka planer det fanns för helgen och försöka lista ut vart helgefesterna blev, för att kunna söka upp dem och hålla lite koll. En av fältassistenterna ansåg att de kanske borde satsa mer på att skapa nya relationer då det fanns 18

18 en känsla av att det ofta var samma ungdomar som vistades i centrum. De hade inte heller någon som helst befogenhet att varken be ungdomen om legitimation eller att t.ex. slå ut deras sprit. Däremot kunde de kontakta föräldrarna och ibland hände det att de skjutsade hem en ungdom. De förekom också att de blev tvungna att ta kontakt med polis eller socialjour för att få handräckning. På ett Annorlunda sätt Att arbeta på ett annorlunda sätt upplevdes vara att befinna sig på de arenor där inte andra vuxna befann sig, att vara uppkopplad på Internet för att få information den vägen, samt att skapa goda relationer och förtroende till ungdomarna. Fältassistenterna var också på gång med att skapa en egen hemsida. Att arbeta på ett annorlunda sätt ansågs också vara fältassistenternas tillgänglighet både dagtid och utanför kontorstid. Ja, framförallt är det ju att vara tillgänglig på tider när det passar unga och vuxna, alltså föräldrar. Fördelad arbetstid Det uppsökande arbetet kvällar och helger innebar mycket arbetstid, samtidigt som dokumentationen inklusive inplanerade möten upplevdes sluka många arbetstimmar. Dessutom var det för tillfället endast tre fältassistenter, vilket försvårade möjligheten att dela in sig två och två för kvälls- och helgarbetet. En av intervjupersonerna upplevde att de numera inte hann med det uppsökande arbetet. Hm, alltså just nu är det ju kontoret, dokumentation / / det är ju jätteviktigt, vad är det vi dokumenterar och när ska vi dokumentera och för vem. Säsong hade också betydelse. En av intervjupersonerna uttryckte att det var mycket lugnare i Umeå under vintern, ungdomarna var inte ute på samma sätt. Under höst och vår fanns mycket mer ungdomar ute. Dessutom ansåg intervjupersonen att Umeå inte var någon sommarstad eftersom många ungdomar splittras under sommaren. Ungdomar i riskzon På frågan om vilka ungdomar som ansågs vara i riskzon så nämndes ansökans definition, som definierade riskzon lika med ungdomar som riskerade att hamna i missbruk och kriminalitet och annat normbrytande beteende. Men fältassistenterna hade tillsammans kommit fram till att de kunde vara så mycket mer, t.ex. ungdomar som blir eller har blivit mobbade, handikappade personer, personer som blivit utnyttjad, men de kunde även handla om etnicitet och kön o.s.v. Genom att se vilka ungdomarna umgicks med kunde de urskilja vilka som var i riskzonen. De uttryckte också att det fanns olika kategorier av ungdomar vilket innebar att det kunde vara svårt att upptäcka vilka som var i riskzon t.ex. de med självskadebeteenden. Ungdomar i riskzon, kunde många gånger vara de osynliga, där Internet används som informationskälla, där de informerar varandra om hur de t.ex. kan skada sig själv på bästa sätt. Hemmet kunde också vara en riskzon om de förekom missbruk, psykisk ohälsa och/eller misshandel i familjen. Barn och ungdomar som skolkade eller kände sig utsatta eller mobbade, kunde också höra dit. Rökning kunde också ses som en inkörsport till en förändring i fel riktning. 19

19 Kulturella perspektiv Mötet med ungdomar från olika kulturer ansågs berikande och det viktigaste var att visa respekt. En av intervjupersonerna berättade att de fick tänka på ett annat sätt. Men att det var önskvärt med mera kunskap. De hade dock aldrig upplevt att det varit problem i mötet med ungdomar från andra kulturer. En av intervjupersonerna uttryckte dock att kulturella skillnader avgjorde bemötandet gentemot flickor och pojkar beroende på vilken kultur de kom ifrån. Är det en invandrarkvinna jag kommer i kontakt med, då jobbar jag på ett helt annat sätt, de är ju mer de kulturella grejerna Jag skulle aldrig få för mig att ta en muslimsk kvinna i handen / / jämför jag med en svensk tjej, henne kan jag ge en kram. Samtidigt som en annan intervjuperson ansåg sig bemöta alla ungdomar lika oavsett kön och kultur, men försökte tänka sig för så de inte fanns risk att bli anklagad för någonting. Nej ingen skillnad om jag träffar på en kurd eller en svensk utan man har ju samma sätt att jobba. 4.2 Sammanfattning intervjuer Målet med fältgruppen i centrum uppfattades vara att Umeå skulle bli en tryggare stad, genom att tidigt förebygga och fånga upp ungdomar, innan problemen behövde växa sig stora. Men också de fem t na Tillgänglighet, Tydlighet, Trygghet, Trovärdighet och Tillit, som var angivna i projektansökan. Samtliga informanter var överens om att det förebyggande och uppsökande arbetet var viktigt och innebar att befinna sig på ungdomarnas olika arenor, som skolor, fritidsgårdar, i parker runt om och i centrum, samt möjliggöra kontakt, bygga relationer och skapa förtroende. Fältgruppen fungerade både som relationsskapande som stödjande personer. De var också eniga om att det förebyggande och uppsökande arbetet var viktigt och det väsentliga var att befinna sig i ungdomarnas miljöer som stöd, och informera både ungdomar och föräldrar om riskfaktorer. Det handlade om att ligga steget före och förhindra missbruk och kriminalitet. Att arbeta på ett annorlunda sätt innebar att vistas i ungdomars miljöer där inte andra vuxna fanns, samtidigt som de ofta vistades på skolor och fritidsgårdar. De uttryckte det uppsökande arbetet via Internet som den senaste metoden där det gick ut på att söka och finna information om ungdomar och droger etc. Det var också på gång med att bygga en egen hemsida, där de skall kunna nås. En ungdom i riskzon, kunde betyda allt från tystlåtna - till högljudda ungdomar. Tonårstiden i sig kan utgöra en risk och kunde handla om; - De som blir eller har blivit mobbade - Funktionshindrade barn och ungdomar - Individer som blir eller blivit utnyttjade. - Individer med annan etnisk bakgrund - Ungdomar som tidigt börjat röka, konsumera alkohol, skolkat eller/och har något problem hemma. - De som var i fel sällskap och på fel plats med äldre kriminella individer, etc 20

20 De flesta fältassistenter upplevde att stor del av arbetstiden gick åt till dokumentation och möten som Arbetsplatsträffar, teammöten och orosmöten etc. samt kvälls- och helgarbetet. 4.3 Observationer Som vi tidigare har redogjort för har vi i vårt sökande efter kunskap valt att använda oss av både intervjuer och observationer för att öka förutsättningarna för att kunna fånga de olika dimensionerna i hur fältgruppen i Umeå bedriver sitt arbete. (Larsson, Lilja & Mannheimer, 2005) Vi har inom ramen för vår uppsats varit med fältgruppen ute i fältarbetet vid fyra olika tillfällen. Dessa tillfällen valdes ut av fältgruppen själva eftersom det skulle vara praktiskt möjligt för oss som observatörer att följa med. Vi hade framfört en önskan om att få följa med på lite olika typer av fältarbete för att fånga bredden i fältgruppens arbetssätt och metoder, och för att få en bättre helhetsbild. Den första observationen gjordes på en måndag i en skola i Umeå. Vi mötte upp personen ur fältgruppen och följer arbetet under några timmar. Vid observationstillfället blev det tydligt att personen ur fältgruppen var känd av många ungdomar som kom fram och pratade eller hälsade. Vi höll till i korridoren just bredvid uppehållsrummet större delen av tiden och vi fick också tillfälle att ställa frågor om fältarbetet på skolan under tiden. Att hänga i korridoren är enligt personen ur fältgruppen ett sätt att skapa kontakter och bygga relationer. Personen ur fältgruppen berättade att man som fältare på skolan ibland blev något av en rastvakt, även om det egentligen var skolans ansvar. Under observationen upptäckte personen ur fältgruppen en elev som egentligen var hemmahörande på en annan skola och vidtog genast åtgärder för att reda ut varför denna elev inte befann sig på sin egen skola. Personen ur fältgruppen pratade med eleven och erbjöd skjuts tillbaka till den egna skolan varpå eleven avböjde. Rektorn på den skola där observationen gjordes kontaktades och informerades om att det fanns en elev på skolan som egentligen inte skulle vara där och även resurspedagogen informerades. Den andra observationen gjordes på en torsdag kväll i ett område i Umeå där det senaste tiden, enligt personerna i fältgruppen, förekommit stök kring vissa ungdomar och det har även skett incidenter som gjort att fältgruppen har valt att under en tid ha området i fokus. En person i fältgruppen bar en jacka där det stod fältgruppen, de andra två saknade plagg där det framgick vilka de var. I början av kvällen tog en ur fältgruppen kontakt med resurspedagogen på området för att stämma av läget på området. Resurspedagogen uttryckte sin oro över någon/några ungdomar som bedömdes vara i riskzon vilket också personen ur fältgruppen bekräftade utifrån sitt sätt att se det. Fältgruppen förflyttade sig med bil eller till fots mellan olika, för fältgruppen, kända ungdomstillhåll och verkade det lugnt utifrån vad vi kunde se från bilen stannade vi inte till, utan fortsatte vidare. Fältgruppen spenderade även tid på de två fritidsgårdar som fanns i området och man arbetade relationsbyggande och kontaktskapande genom att vara med och spela innebandy samt prata med ungdomarna bland annat i termer av hur är läget och vad händer i helgen. Under kvällen fanns både tillfällen då ungdomar själva tog kontakt med fältgruppen, och tillfällen då fältgruppen sökte kontakt med någon/några ungdomar. Även vid detta observationstillfälle blev det tydligt att många ungdomar kände igen fältgruppen. Under kvällen besökte vi också ungdomslokaler där fältgruppen inte varit tidigare och de presenterade sig och förklarade sin yrkesroll och sitt uppdrag. Dessa ungdomslokaler var, av oss observatörer, kända ungdomstillhåll vilket skapade en viss förvåning över att fältgruppen inte tidigare varit där. Under kvällen åkte en ur 21

Socialt fältarbete en definition Inledning

Socialt fältarbete en definition Inledning Socialt fältarbete en definition Inledning Det sociala fältarbetet med ungdomar inleddes i Sverige i början av 1950-talet. Det var framförallt med storstädernas gängbildningar som arbetet bedrevs. Fältarbetet

Läs mer

Uppföljning av projektet familjecoacher

Uppföljning av projektet familjecoacher Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-11-05 SN 2012.0047 Handläggare: Unni Johansson, 22. socialkansliet Socialnämnden Uppföljning av projektet familjecoacher Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen och

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering - begrepp och möjliga tillvägagångssätt Elisabeth Beijer 2010-12-09 Evidensbaserad praktik mötet med brukare/klienter Situation och

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN

Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN Juni 2010 Innehållsförteckning 1.Vision och mål 3 2. Processen- Så här har vi arbetat fram likabehandlingsplanen 4 3. Kartläggning och nulägesanalys

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. - Uppmärksamma och bekräfta olikheter såsom kön, etnisk tillhörighet, religion och funktionshinder.

LIKABEHANDLINGSPLAN. - Uppmärksamma och bekräfta olikheter såsom kön, etnisk tillhörighet, religion och funktionshinder. Malmö stad Förskoleförvaltningen 2014-02-17 LIKABEHANDLINGSPLAN Ledningen för Kirsebergs förskolor har en gemensam vision att alla barn i våra verksamheter ska behandlas utifrån sina egna förutsättningar

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Plan mot Kränkande behandling Likabehandlingsplan för LENA fritidshem 2015-2016

Plan mot Kränkande behandling Likabehandlingsplan för LENA fritidshem 2015-2016 Plan mot Kränkande behandling Likabehandlingsplan för LENA fritidshem 2015-2016 Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra skolor ska alla barn och vuxna respektera

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Samtal - bottnar i social förmåga Varje samtal föregås av ett möte. Vårt bemötande av andra grundar sig i: Våra

Läs mer

En ljusnande framtid är vår? UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten. En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren

En ljusnande framtid är vår? UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten. En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten En ljusnande framtid är vår? En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren 2010-2013 Jan Hjelte Kristina Westerberg Kajsa Svanevie 2014-12-12

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Utvärdering av Ungdomsteamet. Rebecka Forssell

Utvärdering av Ungdomsteamet. Rebecka Forssell Utvärdering av Ungdomsteamet Rebecka Forssell Utvärdering av Ungdomsteamet Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright 2009 Malmö högskola, Enheten för

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2016 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-10-26 Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår att nämnden beslutar: att förslag till lokala

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Niamh Holden Wiltander

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg

Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg Målgrupp för Sociala insatsgrupper Pojkar och flickor mellan 12 18 år boendes i området Araby. Ungdomar som uppvisar ett riskbeteende där kriminalitet

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hols förskola 2015-2016, avdelningarna Bamse, Ekorren och Haren.

Plan mot kränkande behandling för Hols förskola 2015-2016, avdelningarna Bamse, Ekorren och Haren. Plan mot kränkande behandling för Hols förskola 2015-2016, avdelningarna Bamse, Ekorren och Haren. Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014 Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014 stockholm.se Arbete mot cannabis i Hägersten-Liljeholmen Projektplan 2 (8) Projekt: Arbete mot cannabis i Hägersten-Liljeholmen Författare:

Läs mer

Introduktion av fältstudieuppgift och metaanalys

Introduktion av fältstudieuppgift och metaanalys Samtalsmetodik i teori och praktik SPP200 Inger Berndtsson 2010-02-09 Introduktion av fältstudieuppgift och metaanalys Samtal och intervju Det finns en stor variation av forskningsintervjuer, en del är

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola och dygnet runt verksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Likabehandlingsplan. Jökelns Likabehandlingsplan i enlighet med lagen om förbud och diskriminering och annan kränkande behandling.

Likabehandlingsplan. Jökelns Likabehandlingsplan i enlighet med lagen om förbud och diskriminering och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplan Jökelns Likabehandlingsplan i enlighet med lagen om förbud och diskriminering och annan kränkande behandling. Alla barn är välkomna till vår förskola. Vi accepterar olikheter och ser

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Källbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Källbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Extra information Bilaga 1 Visa begrepp Bilaga 2 Visa diskrimineringsgrunder Visa logotyp Observera att bilagorna kommer att placeras längst ner på den här sidan, det vill säga efter er plan. Visa Skriv

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 14-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA S HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

samverkan motivera agerar

samverkan motivera agerar NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och

Läs mer

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Utdrag ur FN:s barnkonvention Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan VESSLANS FÖRSKOLA Upprättad December 2013 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer