Grannsamverkan. Grannsmvefian. Villy Hansen, Åsa Fiirst och Lennart Svensson. Arbeta med Grannsamverkan. Version

Transkript

1 Grannsamverkan Arbeta med Grannsamverkan Version Grannsmvefian Redaktörer: Villy Hansen, Åsa Fiirst och Lennart Svensson.

2 Äf bela,'ned Gra ni"rse n-ivei"kan KARTLÄGGNING Av KoMMLINALA BROTTSFÖREBYGGANDE RÄD...,,...,...,I I REGIONALA STÖDAKTIVITETER FÖR LOKALFÖRENINGAR...*1 1 AKTIVITETER I DEN LOKALA VILLAIIGARFÖRENINGEN...,...I2 PASSA PÅ ATT REKRYTERAR NYA MEDLEMMAR!...12 LÄNKAR, HÄNVISNbIGAR och REFERENSMATERIAL BILAGOR...12 Sidan 1 av 12

3 Ärbeta rned Grannsai'nverkan villaamrna nllfukrg!m! lnledning Alla vill vi leva i en trygg boendemiljö där vi inte utsätts för brott och kan känna sig trygg. Detta är tyvärr inte alla förunnat. Det finns många otrygga områden i vårt land med bostadsinbrott bilinbrott där tyvärr även andra brott inträffar. Flera bostadsområden och orter som för bara några år sedan upplevdes som trygga har i dag blivit otrygga. Aktiviteter som Grannsamverkan är enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) den verksamhet som bäst kan förhindra och förebygga brott. Det är därför en av våra viktigaste uppgifter att i ett förebyggande arbeta se till att våra bostadsområden kan förbli trygga. Det som till synes kan upplevas som tryggt kan på några år ändras till något helt annat. Grannsamverkan som medlemsaktivitet är därför ett mycket bra sätt att förhindra och förebygga bland annat bostadsinbrott. Dessutom blir Grannsamverkan ett sätt för den lokala Villaägarföreningen att ta del i nårsamhället, rekrytera nya medlemmar och sköta om dem som redan är medlemmar. Oavsett vad politiker och samhällsbyggare kan uträtta för vår trygghet är det viktigt att Villaägarna själva tar del i denna viktiga uppgift. Som en tydlig vägvisare för arbetet med Grannsamverkan har även den senaste kongressen (2009) fattat beslut om att vår organisation bör arbeta aktivt med Grannsamverkan. I Brå's Kriminalstatistik från 2009 som visar ökningen av bostadsinbrotten mellan åren 2008 och 2009 ser man att de har ökat med 13 procent. l3 procent bara på ett år är en skrämmande utveckling. l3 procent är ett medeltal för hela landet men utvecklingen talar sitt tydliga språk. Därfcir bör vi inom Villaägarna arbeta med bland annat Grannsamverkan för att förhindra och förebygga brott. Vad är Grannsamverkan? Grannsamverkan är en brottsförebyggande metod för att förebygga brott och otrygghet i bostadsområden. Metoden innebär att boende ser över den egna bostadens skydd och hjälper varandra att vaka över bostäderna och vad som händer och sker i området. Samarbete lurar tjuven Grannsamverkansmodellen går främst ut på att minska frestelsen för potentiella gärningspersoner som rör sig i området * en väl genomförd Grannsamverkan kan minska en rad av de så kallade vardagsbrott som begås i området. Om grannarna samarbetar går det att lura tjuven. Det kan vara små subtila signaler som gör att det ser ut som någon är hemma, trots att de boende har åkt på semester. En bil som är parkerad på uppfarten, eller tvätt som hängts ut i en trädgård kan räcka för att stärka känslan av nårvaro i huset. Andra, tydligare signaler kan vara larm och kameror, varningsskyltar som upplyser om grannsamverkan och människor som är ute och rör sig i kvarteret. Det allra viktigaste är ändå att de boende i området är närvarande och håller uppsikt över varandras bostäder. Sidan 2 av 12

4 Ärbete fiec Granns*rrverP'an /4. Y"+Ssgsnma Att Grannsamverkan har en avskräckande effekt på potentiella gärningspersoner bekräftas i en svensk undersökning där 20 personer som begått bostadsinbrott intervjuades. 19 av dem förklarade att de var mer försiktiga eller helst undvek områden med Grannsamverkan. Delaktighet ger trygghet Eftersom Grannsamverkan bygger på att grannar lär känna varandra och hjälper varandra rent praktiskt, ökar ofta tryggheten för de boende i området. Detta gäller inte minst för boende i flerfamiljshus, bland annat för att metoden motverkar anonymiteten, men även för att de boende genom Grannsamverkan ges möjlighet att själva påverka sin säkerhet i området' Så här började det - historik Den första föreningen inom Grannsamverkan rnot brott grundades i Seattle, USA på 70-talet. Ett bostadsområde hade drabbats av en inbrottsvåg som polisen med traditionella metoder inte kunde kornma tillrätta med. Därför beslöt de boende att försöka hjälpa till att lösa problemet. Grannsamverkan är idag spritt över hela världen, i till exempel Storbritannien beräknar man att 10 oä av befolkningen är med. Till Sverige kom verksamheten i mitten av 1980-talet då Linköpingspolisen tillsammans med Östgöta Brandstodsbolag överförde den amerikanska iden till svenska förhållanden. Några år senare tog Västerortspolisen i Stockholm och försäkringsbolaget Folksam initiativ till det så kallade Västerortsprojektet. Projekten syftade till att dra igång Grannsamverkan inom bostadsornråden. Båda projekten var mycket framgångsrika och gav goda resultat. Behov av förebyggande verksamhet Målet för Grannsamverkan är att minska brottsligheten och öka tryggheten och därmed också trivseln. Detta kan uppnås genom ett socialt nätverk, som skapas av att de boende samarbetar, stödjer och hjälper varandra. Att förändra attityder hos människor,,att ta ställning för brottsoffren samt att bry sig om sina medmänniskof, är en grundläggande tanke i Grannsamverkan' Vetskapen om riskerna för inbrotts-, brand och vattenskador samt kunskapen om hur man skyddar sig är en väsentlig del av samverkan mellan grannar. Grannsamverkan minskar brottsligheten med upp till 26 procent. Det visar en forskningsgenomgång som Brå genomfört. Forskningsrapporten heter, "Grannsamverkins effekter på brottsligheten". Rapporten finns på Brå's webbplats. Sammanlagt kvalificerade sig 36 utvärderingar för att ingå i genomgången,. varav flertalet studerat Grannsamverkan i USA och Storbritannien. Resultaten visar att brottsligheten i de flesta fall minskade mer i områden med Grannsamverkan än i jämförelseområden utan sådan samverkan. En särskild analys av de mest utförliga utvärderingarna visar att brottsligheten minskade med i genomsnitt l6 pto."nt ellet 26 procent (resultaten varierar beroende på vilken beräkningsmeiod som används). De befintliga utvärderingarna visar att Grannsamverkan är ett effektivt sätt att förebygga brott' Däremot är det inte klarlagt vilken komponent i Grannsamverkan som är viktigast' Sidan 3 av 12

5 Ar"beta med Grannsernverkan Erfarenheter och forskn i ng \#hr# Trots att Grannsamverkan som metod används i stor omfattning har den brottsförebyggande effekten länge varit osäker. Olika mindre forskningsundersökningar har gett oklara och ibland även motstridiga uppgifter. Därför har Brå låtit gora en stor genomgång av de befintliga utvärderingar som gjorts av olika grannsamverkansprojekt runt om i världen. Forskningsgenomgången Grannsamverkans effekter på brottsligheten visar att brottsligheten i de flesta fall minskade mer i de områden där man haft grannsamverkan än i jämfcirelseområden utan sådan samverkan. En särskild statistisk analys av de mest utförliga utvärderingarna visar att brottsligheten i genomsnitt minskade med l6 alternativt 26 procent, Att det finns två resultat beror på att forskarna mätt med två olika statistiska mätmetoder. Studiens resultat gäller enbart Grannsamverkans inverkan på brott. Andra fördelar, som ökad trygghet för de boende eller ett bättre samspel mellan polis och boende, är alltså inte medräknade här. De brott man mätt är: brott mot boende, brott mot bostäder och andra gatubrott som förekommer i bostadsområden. Vilken typ av brott mot person som grannsamvörkan motverkat framkommer inte i studien. Källa: Rapport 2008:9,Grannsamverkans effekter på brottslighet/ Brå brottsförebyggande rådet. Grannsamverkan idag Initiativet till Grannsamverkan kommer oftast från de boende själva. Men den lokala polisen är alltid en självklar aktör. Organisationen av ett Grannsamverkansprojekt kan se lite olika ut, men består ofta av ett huvudkontaktombud för hela bostadsområdet, tillsammans med det lokala brottsförebyggande rådet och en representant för försäkringsbolagen. Under dem i sin tur, finns ett kontaktombud per hushåll. Oftast fungerar polisen som själva motorn i projektet. Han eller hon är också länken till huvudkontaktombudet, och den som står för utbildningen av kontaktombuden. Grannsamverkan inom Villaägarnas Riksförbund Många lokalföreningar anslutna till Villaägarnas Riksförbund arbetar med Grannsamverkan. Mest utbrett är arbetet i Stockholms län, men även i övriga landet arbetar lokalföreningar med Grannsamverkan. På övergripande nivå, inom Villaägarnas Riksförbund, finns inget sammanhållande arbete eller funktion, idag. Det som närmast kan liknas vid en sarnmanhållande funktion är inom Villaägarnas Riksfcirbunds region ABC. Inom ABC regionen finns ett mycket väl utvecklat arbetssätt. Information om Grannsamverkan finns på den regionala hemsidan ftir ABC, samt att det finns en arbetsgrupp, bestående av förtroende valda, som arbetar med Grannsamverkan. Exempel på lokalföreningar, anslutna till Villaägarnas Riksförbund, som arbetar med Grannsamverkan: Solhems Villaägarförening (http :// Tallkrogens Trädgårdstadsförening ( Piteå Vi llaägareförening thttp : //vi I I aa garforenin g. s e/norr/pitea) Villaägarna i Vimmerbyorten ( S altj ö-duvnäs Fastighetsägarefcirening ( Sidan 4 av 12

6 Är'beta rned Grannsamverkar: Villaägarnas Riksförbund är aktiv i ett antal rikstäckande grupper samverkan. Inom bl a Samverkanmotbrott, SAMBO, ( är Villaägarnas Riksförbund representerade. Under 2010 bildades en utvecklingsgrupp för utvecklandet av Grannsamverkan på riksplanet, där Villaägarnas Riksförbund är representerade. Ordförande i gruppen är Rikspolisstyrelsen (RPS). Övriga aktörer är Brå (Brottförebyggande rådet)hyresgästföreningen, SSF (Stöldskyddsföreningen), IF, Försäkringsfdrbundet, Sveriges Kommuner och Landsting(SKL), Trygg Hansa och HSB. Grannsamverkan i framtiden -4. Y,Ig*å$ffi för Grann- Villaägarnas Riksförbund kommer att arbeta mera strukturerat och ta en mera aktiv roll i att stödja arbetet med Grannsamverkan. Villaägarnas Riksförbund kommer därmed att bidra till att minska brott och störningar i närområdet och därmed får ökad trivsel och trygghet. Villaågarnas Riksförbund skall stödja lokalföreningar, anslutna till Villaägarnas Riksförbund och nätverk av medlemmar som vill arbeta med Grannsamverkan. Genom att arbeta med Grannsamverkan kommer Villaägarnas Riksförbund att synas och vara aktiv lokalt och genom vår närvaro rekrytera nya medlemmar och få en ökad förnyelsegrad, i aktuella områden. Villaägarnas Riksförbund skall framförallt i den regionala verksamheten arbeta mera aktivt med att stödja arbetet med Grannsamverkan, utan att bli operativt ansvarig. Grannsamverkan är en brottsförebyggande metod för att förebygga brott och otrygghet i bostadsområden. Det är de boende som hjälper varandra att vaka över bostäderna och vad som händer och sker i området. Villaägarnas Riksförbund skall vara stödjande i detta arbete. Vem gör vad - roller och ansvar Rikspollsstyrelsens/polisens uppd rag och Polisens uppdrag är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Genom brottsförebyggande arbete ska polisen medverka till att f?irre brott begås. Fler brott ska också klaras upp. mål Polisens uppdrag beskrivs i Polislagen (1984:387). Där står det att polisen ska förebygga brott, övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, bedriva spaning och göra brottsutredningar. Re ge ri n g e n s reg I e ri n g sb rev Polisens uppdrag kompletteras varje år genom det regleringsbrev som regeringen utfärdar. Där talar regeringen om vilka mål den vill se med polisverk- ' samheten under innevarande år. I det så kallade regleringsbrevet för budgetåret 2010 står det bland annat att polisen skall: Bidra till att öka människors trygghet och att det är viktigt att förtroendet för Polisen är högt. Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras. Sidan 5 av 12

7 Ar-beta nred Gra*nsamverkan Skillnaderna i resultat mellan polismyndigheterna ska minska. -4. Y"UJSSgffi En störe andel brott ska klaras upp och det brottsförebyggande arbetet ska utvecklas, genom bland annat ett förbättrat verksamhetsresultat, en ökad synlighet och tillgänglighet i hela landet samt ett starkt engagernang hos medarbetarna. Särskilda uppdrag som anges gäller bland annat insatser mot våld i offentliga miljöer, mäns våld mot kvinnor och grov organiserad brottslighet. Rikspolis c h efe n s i n ri ktn i n g I rikspolischefens inriktningsdokument gör rikspolischefen sin tolkning av Polisens uppdrag utifrån regleringsbrevet, och beskriver hur det ska genomföras. Rikspolischefen lyfter också fram prioriterade områden och formulerar mål för polisens arbete. Om Polisen och andra organisationer Varje län utgör, enligt polislagen, ett polisdistrikt. I Sverige finns det 2l självständiga polisdistrikt, vilket motsvarar de 21 länen. I varje polisdistrikt finns en polismyndighet. Polismyndigheten ansvarar för den dagliga polisverksamheten inom polisdistriktet under ledning av länspolismästaren. Länspolismästaren utses av regeringen och har som chefrikspolischefen som också utses av regeringen. Polisstyrelsen Regeringen utser ledamöter och suppleanter till en polisstyrelse i varje län. Polisstyrelsen består av förtroendevalda politiker. Polisstyrelserna avgör själva hur en polismyndighet ska vara organiserad och därför kan strukturen variera lite från myndighet tili myndighet. Utöver en länspolismästare och en biträdande länspolismästare, som utgör polisledning, finns en: Polisens stab, Länskriminalavdelning, Ordningsavdelning Nedan är exempel på hur ett polisdistrikt kan vara organiserat. Varje distrikt har sin egen organisationskiss. F*l 6F$f&*** sfer**t etuel "f I."ånsFroli*{nåå1år \åtaaeer,et S;**ngådv_-.r* i*äf.af.å&tttt!.$s**:+ry* - r;r&* " *rtd6'{td, rlit!åi'rlfy * l*igrrinålårå Tra&Lar,d..l+Ji# - 1.*ir*4.*dk*. xi*t',{'*$rit+ s*tbgti,. " Ltdd*:. cs* trd - &s*"i.:{.srr&*$ {&f4$d. å{hrdj*å. " fisrr. fs*ir$$ Frt*3*.Lfs&rEi *tåd&:e?j. LX*"4+d. ld*å; Fr Rl t4n:$t3!{d vtti'$&nfh8b:)4 Sidan 6 av 12

8 Årbetä rned Grannsar*verkan Polr'sens roll i arbetet med grannsamverkan Polisen förväntas vara motorn i Grannsamverkan. Detta är bild som inte alltid stämmer med verkligheten. Det är inte självklart och finns inte heller några direktiv om att polisen skall arbeta aktivt med Gransamverkan. Enkelt kan man uttrycka sig, dar polisen och de boende identifierar att Grannsamverkan kan vara verkningsfullt, om så polisen på orten bedömer, kan polisen engagera sig i ett Grannsamverkans projekt. polisen är mycket positiv till Grannsamverkan som förebyggande metod för brottsförebyggande arbete, men har varken några direktiv eller "skyldigheter" att avsätta resurser i dagsläget. under 2010 pågår ett arbete inom rikspolisstyrelsen för att utveckla arbetet med Grannsamverkan, på riks nivå. Svenska Stöldskyddsföreninge n (SFF) Svenska Stöldskyddsföreningen är en ideell förening som forebygger brott i samarbete med bland annat polisen och frirsakringsbranschen. Svenska S töldskyddsföreningens mission är att öka tryggheten i samhället. SSF förser Polisen med utbildningsmaterial. Våra Villaägarföreningar behöver med andra ord inte ha kontakt slår följande om man vill starta Gransamverkan. med SSF. SSF före-. Kontakta dina grannar och undersök intresset för Grannsamverkan.. Kontakta polisen eller kommunens brottsförebyggande råd. Det finns ett brottsförebyggande råd i varje kommun. Det går även bra att kontakta kommuner för att få reda på vem brottsförebyggande rådet är men kontakta i första hand Polisen. SSF's hemsidan ( kan rekommenderas som informationsbank. Brottsfö re byg g a n d e rå d et ( Brå ) Brottsförebyggande rådet är ett centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet. Rättsväsendet består av myndigheter som polisen, åklagarna, domstolarna och kriminalvården. En viktig utgångspunkt för den svenska kriminalpolitiken är att arbeta för att förhindra att brott sker. Brå är en myndighet som verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning för att ta fram ny kunskap och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. Brå arbetar på uppdrag av Sveriges regering och ofta i samverkan med andra myndi gheter och organisationer. Brå's målgrupper ä{ beslutsfattare och anställda inom rättsväsendet, brottsförebyggande aktörer samt medier och allmänhet. Brå har funnits sedan 1974 och leds av generaldirektören Jan Andersson. Sidan 7 av 12

9 Är-beta meei Grannsami;erkan v,måffir Brotts förebyggande rådet: Postadress: Box 1386, l1l 93 Stockholm. Telefon: Fax: I E-post: info@bra.se. Besöksadress: Tegndrgatan 23,2 tr. Kom m u n a I a b rottsfö rebyg g a n d e råd Det är frivilligt för kommunerna att starta lokala brottsförebyggande råd. En av Brå:s uppgifter är att bidra till att utveckla det lokala brottsförebyggande arbetet genom rådgivning, vägledning samt ekonomiska bidrag. Många lokala brottsförebyggande råd kan kalla sig folkhälsoråd, trygghetsråd, välfärdsråd eller liknande. Under rubriken Lokalt arbete på u'rvu..bra.se finns en lista att ladda hem på personer som företräder kommunen. Gemensamt för de personer som listas är att de företräder kommuner eller stadsdelar som i någon utsträckning bedriver lokalt brottsförebyggande arbete och som varit i kontakt med Brå. En version av denna( ) finns på G/Regioner/Grannsamverkan. Sa mve rka n motb rott (SA M BO) "Samverkan mot brott" står för den verksamhet som bedrivs inom Stockholms län för att begränsa brott och skador inom områdena: bostad, bil och båt. Arbetet leds av Polismyndigheten i Stockholms län med försäkringsbolagen som finansierande aktörer. Dessutom ingår represertanter från Stockholms Stad (Stockholm Stads Trafikkontor och Stockholm Parkering), Villaägarnas Riksförbund, Stöldskyddsföreningen, Brandskyddsföreningen och Hyresgästföreningen. De största satsningarna genom åren har gjorts på bomiljöområdet genom, Grannsamverkan mot brott. Grannsamverkan är numera ett välkänt begrepp inom länet och uppemot I hushåll beräknas vara anslutna i verksamheten. Samverkan mot brott bildas 1993 bildades organisationen, Samverkan mot brott i Stockholms lan. Verksamheten involverade samtliga försäkringsbolag under ledning av dåvarande länspolismästaren, Sven-Äke H.1älmroth. Bolagen finansierade verksamheten och lade grunden för den organisation som har vuxit sig stark och fungerar än idag. Genom åren har SAMBO satsat stora resurser på att begränsa bilinbrotten som kostar samhället miljarder per år. Samverkan mot brott har bedrivit lokala projekt på utsatta platser i länet, till exempel Globen City, Ropsten, Huddinge och Älvsjomässan, med mycket goda resultat. I dessa fall samarbetar Samverkan mot brott med lokala organisationer och företag. Stöd till Villaägarföreningarna I arbetet med Grannsamverkan skall Villaägarnas Riksförbund, centralt och regionalt, uppmuntra och stödja arbetet med Grannsamverkan. Villaägarnas Riksförbund skall dock aldrig bli operativt ansvarig för det vardagliga arbetet med Grannsamverkan Villaägarnas Riksfö rbund - regionkontoret Grannsamverkan skall vara en naturlig del i den regionala verksamheten. Regionkontoret skall uppmuntra och bidra till start av Grannsamverkan. Sidan 8 av 12

10 Grannsamveflcan Arbeta nied Grannsamverkan Den lokala villaägarföreningen Det ska vara naturligt att arbeta med Grannsamverkan för lokalföreningen. Lokalföreningen kontaktar aktörer så som Polis, försäkringsbolag, larmföretag m.fl. för att hitta naturliga samarbetspartners i ett arbete med Grannsamverkan Lokalföreningen bjuder in till startmöten i mindre lokala områden. Polisen utbildar därefter gruppledare enligt Grannsamverkanskonceptet och lokalföreningen stödj er och följ er upp grupperna. Informationsmaterial och hjälpmedel Trycksaker från Samverkan och från SSF. Informationsbroschyren med grundläggande information och fakta om Grannsamverkan finns översatt till tio främmande språk.. Grannsamverkanskylt, från SSF.. Affischero Samverkan rnot brott.. Grannlappen, Samverkan mot brott.. Namnlistor, Samverkan mot brott.. Godsbeskrivning, Samverkan mot brott.. Handledarpärm, SSF.. Inventarielista, Samverkan mot brott. Beställ eller ladda ner från respektive hemsida: www. samverkanmotbrott. se Brottsportalen.se är ett verktyg för att motverka vardagsbrott. På hemsidan finns ett stöldgodsregister där du kan kontrollera att föremål du vill köpa inte är stulna eller efterlysa stulna saker så att de är sökbara för folk som kan få tillfälle att köpa dem. Har du drabbats av stöld kan en robot på hemsidan bevaka och varna om de stulna sakerna säljs via andrahandsmarknaden på nätet. Hemsidan har också tjänsten Virtuell Grannsamverkan, ett kommunikationsverktyg som kan användas i grannsamverkansarbetet för att snabbt nå ut till boende i närområdet med varningar vid inbrottsraider, misstänkt aktivitet eller information om samordnade insatser mot brott. Utb i Id n i ng för kontaktomb ude n -^. Yrilaalrarrra ilrslrsgljwaö Utbildning i brottsförebyggande arbete innebär att du får kunskaper om olika brottsförebyggande åtgärder och hur man som privatperson ska agera om maq upptäcker förberedelser till eller pågående brott. Utbildningen ger även vissa kunskaper om lås, larm och andra intrångsskydd. I första hand är det den lokala polisen i samarbete med ett larmbolag eller försäkringsbolag som håller i utbildningen. I andra fall kan det vara det lokala brottsförebyggande rådet i kommunen. Utbildningen går i första hand ut på att etablera en kontakt med närpolisen och göra kontaktombuden förtrogna med grannsamverkan. Sidan 9 av 12

11 År'beta med Grannsamverka* Under utbildningsda1arna informeras kontaktombuden om hur brottstatistiken ser ut i området där de bor. En kartläggning och analys av läget görs först, för att därefter kunna ringa in problemet. Efter utbildningen undervisar de lokala kontaktombuden de övriga boende, med hjälp av innehållet i en instruktiv pärm från Stöldskyddsföreningen. Dessutom sätts skyltar och dekaler med Grannsamverkans logotyp upp i områdetså att ingen ska missa att det här finns Grannsamverkan. I ntre sse nte r oc h sa ma rbetsp a rtn e rs Förutom Polisen, som har en naturlig roll i arbetet med Grannsamverkan, kan man lokalt samarbeta med andra intressenter och samarbetspartners. Vid ett uppstartsmöte kan larmföretag, försäkringsbolag eller kommunala brottsförebyggandet rådet vara medarrangör. Genomförande av Grannsamverkan Målsättning och syfte Övergripande Mål och Syfte med Grannsamverkan är att: "...minska brott och störningar i närområdet och därmed får ökad trivsel och trygghet" Mål och Syfte för Villaägarnas Riksförbund är: Mål: Att synas och vara aktiv lokalt och genom vår närvaro rekrytera nya medlemmar och ökad förnyelsegrad. Syfte: Aktivera lokalföreningarna i Grannsamverkan. I nt rod u ktio n frå n reg i o n ko nto re n Grannsamverkan skall vara en naturlig del i Villaägarnas regionala verksamhet. Regionkontoren skall uppmuntra och bidra till start av Grannsamverkan. Regionkontoren skall kunna ge råd till föreningarna och nätverk som vill starta Grannsamverkan. Material från SSF stimulerar till att föreningar och medlemmar kan arbeta aktivt med Grannsarnverkan. Regionsamordnaren anordnar utbildning i Grannsamverkan för regionkontoren och introducerar regionkontoren i Villaägarnas Riksförbund arbetssätt. Utbildningen kommer att hållas under vintern l. Grundmaterialet för detta är en OH-serien och denna beskrivning av Grannsamverkan. Förberedelsearbete av regionkontoret Regionkontoret kan göra vissa föreberedande arbeten som underlättar för respektive förening. Kartläggning av poliskontor Regionkontoret kartlägger var det finns poliskontor som arbetar aktivt med Grannsamverkan. Var finns det poliskontor i regionen/länet/kommunen som arbetat aktivt med Grannsamverkan? Regionkontoret kartlägger genom att kontakta polisen i varje län, för att få en förteckning över kontaktpersoner hos polisen för Grannsamverkan. Sidan 10 av 12

12 Arbetä med Grannsåmi/ rkan Y,H*$ffi Kartläggning av kommunala brottsförebyggande råd Regionkontoret kartlägger i vilka kommuner det finns ett kommunalt brottsförebyggande råd, som arbetar aktivt med Grannsamverkan. Var är man otrygg? Regionkontoret kartlägger med hjälp av Brå's rapporter var man känner sig mest otrygg. Brä är inte att förväxla med det brottsförebyggande rådet som kan finnas i varje kommun. Där man är mest otrygg kan "jordmånen" var bäst för att starta med Grannsamverkan Upprätta listor Regionkontoret upprättar listor över: Kontaktpersoner hos polisen. Kontaktpersoner hos Brå. Otrygga områden. Kontaktlista (mall) finns på G/Regioner/Grannsamverkan. Regionala stödaktiviteter för lokalföreni n gar Grannsamverkan är alltid en naturlig del i den regionala verksamheten. Regionerna skall uppmuntra och bidra till start av Grannsamverkan. Regionkontoret har kartlagt vilka poliskontor som arbetar med Grannsamverkan och därmed kan vara med och stödja arbetet. Detta sker på de orter där föreningar har verksamhet. Regionkontoret har även kartlagt vilka kommunala brottsförebyggande råd som eventuellt kan utbilda i grannsamverkan på aktuella orter. Regionkontoret har dessutom identifierat områden med högre inbrottsfrekvens rned hjälp av Brå:s rapport. I första hand startar man Grannsamverkan där Polisen arbetar med Grannsamverkan och i andra hand där det finns ett Brottsförebyggande råd som arbetar med Grannsarnverkan Aktiviteter i genomförande av ett "väckelsemöte" för Grannsamverkan kan se ut så här:. Beställ informationsfolder om Grannsamverkan hos SSF. Villaägarnas Riksförbund bjuder in förening/ar, nätverk till "väckelsemöte" om Grannsamverkan.. Villaägarnas Riksförbund beskriver utifrån framtagen OH-serie om Grannsamverkan. Villaägarnas Riksförbund redogör om otrygga områden. Polisen informerar om sitt arbete. Brå berättar om sitt arbete. Finns intresse i gruppen att starta upp Grannsamverkan?. Besvara frågan; Hur går vi vidare?. Uppmuntra till värvningsaktivitet av nya medlemmar Sidan 11 av 12

13 Ari-.reta rrred Grti rinsaryiverka n Aktiviteter i den lokala villaägarföreningen Detta är förslag till hur lokalföreningen kan arbeta.. Kontakta olika aktörer såsom polis, försäkringsbolag, larmföretag m.fl.. Kalla till startmöten i mindre lokala områden.. Dela ut "lappar" i brevlådorna.. Polisen utbildar därefter kontaktombunden.. Föreningen stödjer och friljer upp grupperna. Passa på att rekryterar nya medlemmar! Missa inte tillfället att värna nya medlemmar! I samband arbetet med Grannsamverkan skall vi naturligtvis passa på att värva nya medlemrnar. Broschyr för att värva tillhandahålls av regionkontoret. Länkar, hänvisningar och referensmaterial Läs gärna följande material. Hemsidan Brå. se Kommunala brottsförebyggande råd.lokalt arbete Se Rapport från Brå. Rapport 2008:9. Grannsamverkans effekter på brottsligheten. Från Brå. Idöskrift Nr 6. Grannsamverkan, Lokalt brottförebyggande arbete. Hemsidan Samverkanmotbrott, SAMBO Hemsidan se Bilagor Kontaktlista (mall) med namn från den lokala Polisen, SSF, lokala Brå, Villaägarnas Riksförbund.(Finns på G/Regioner/Grannsamverkan). Sidan 12 av 12